Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete i biologi
15 högskolepoäng, grundnivå
Låt oss prata om sex
En studie om högstadieelever- och lärares syn på sex- och samlevnadsundervisningen
Let’s talk about sex
A study of secondary school pupils and teachers views of sexual education
Sanna Bayne
Lärarexamen 270 hp biologi 2015-01-13 Examinator: Anna Henningsson- Yousif Handledare: Björn LundgrenSammanfattning
Sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats mycket under de senaste 100 åren. Från att vara något man inte talade om till något som vi diskuterar öppet och kan hitta information om överallt. Just den här tillgången till information som dagens ungdomar har, gör sex- och samlevnadsundervisningen på skolan ännu viktigare. Men sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut i olika länder. I denna studie så görs en jämförelse genom en enkätundersökning och elevintervjuer mellan 2 skolor i Sverige (en kommunalskola och en friskola) och 1 kommunal skola i England för att kunna jämföra vad dagens ungdomar upplever att de lär sig under sin sex-och
samlevnadsundervisning, vilka undervisningsmetoder lärarna använder sig av och hur ungdomarna hade förändrat undervisningen om de hade haft chansen. I denna studie så intervjuas även 3 stycken lärare (en från var skola) för att få en djupare bild av vad de undervisar om och vilka undervisningsmetoder de använder sig av.
Det visade sig att eleverna på skolorna i Sverige var mer nöjda med sin undervisning, tyckte att de fick lära sig om flera ämnen och att läraren använde sig av mer varierande undervisningsmetoder än på skolan i England, där eleverna var mer missnöjda och tyckte att läraren fokuserade för mycket på könssjukdomar. Eleverna på skola 1 i Sverige (friskola) var de elever som var nöjdast med sin utbildning i sex- och samlevnad.
Lärarna både i Sverige och England diskuterade kring vikten att få diskutera om flera olika ämne med sina elever i sex- och samlevnad och om att våga prata med sina elever om alla de svåra ämne som finns inom sex-och samlevnad. I den svenska läroplanen så står det mer utförligt om vad som ska vara med i sex-och samlevnadsundervisningen medan i den engelska läroplanen står det enbart att de behöver undervisa om
reproduktion och könssjukdomar. Något som både elever och lärare lyfter fram är vikten av att kunna diskutera kring sex- och samlevnad och det har visat sig i tidigare studier att det viktigaste vi som lärare kan göra med våra elever är att prata med dem just om ett sådant känsligt ämne som sex faktiskt är.
Abstract
Sexual education has changed significantly over the last 100 years. It used to be
something you would not talk about and has now changed into something that is openly discussed and something you can find information about everywhere. The fact that it is nowadays so easy to find information about sex makes the sexual education todays youngsters receive at school even more important. However sexual education is not the same in different countries. In this study a comparison is made with the help of a questioner and student interviews between 2 schools in Sweden (1 comprehensive school and 1 free school) and 1 comprehensive school in England to compare what todays pupils think they learn during sexual education, which teaching methods the teachers are using and in what way the pupils would have changed their sexual education if they had the chance. Three teachers (one from each school) were also interviewed during the course of this study to get a more in depth picture of what they are teaching and what teaching methods they use.
The results showed that the pupils in the Swedish schools were happier with their education, thought that they got taught about a lot of different subjects and that the teachers used many different teaching methods. The pupils in the English schools were less happy with their sexual education and thought that the teacher focused too much on STDs. The pupils in school 1 in Sweden were most happy with their sexual education out of the 3 schools. The teachers in both Sweden and England all identified the
importance of being able to discuss sex with their pupils and that is it important to dare to speak about all the hard subjects that are included in sexual education. It says more clearly in the Swedish curriculum what subjects are meant to be included in sexual education compared to the English curriculum where it says that the only subjects that must be included are reproduction and STDs. The importance of being able to discuss sex is something both the pupils and teachers brought up during the study. It has been proven in other studies that the most important part of sexual education is the
Innehållsförteckning
Sid.
Inledning………...……….. 1-4
Historiskt perspektiv………...………..4
Sex- och samlevnad i den svenska och engelska skolan förr i tiden………… …. 5-7
Sex- och samlevnad i dagens svenska och engelska skola: styrdokumenten…….. 7-9
Tidigare forskning………...…………. 9-11
Syfte och frågeställningar………... 12
Metod……… 13-18
Resultat enkät………...……….... 19-26
Resultat elevintervju………...………. 26- 29
Resultat lärarintervju………...……... 29-31
Diskussion och analys………...……….32-35
Diskussion metod………...………... 36-37
Slutsats………...………... 38
Fortsatt forskning………...………….. ..39
Bilaga 1: Elevenkät svenska ………... 43-47
Bilaga 2: Elevenkät engelska………... 48-52
Bilaga 3: Lärarintervju svenska……… 53
Bilaga 4: Lärarintervju engelska………... 54
2
Inledning
Frågor om sexualitet påverkar människor över hela världen. I västvärlden finns det en väldigt dubbel syn på sexualitet, på ena sidan så kablas det ut på TV genom våra dokusåpor men å andra sidan så ses det fortfarande som något fult och där en relation utanför äktenskapet kan nästan avsätta en amerikansk president (Forsberg, 2007, s. 10). I dagens samhälle så blir ungdomarna pumpade med information från tv, film, reklam och internet om hur sex- och samlevnad ska vara. Denna information är inte alltid den bästa eller den mest trovärdiga, men något jag har märkt under min VFU är att elevers förutfattade meningar påverkar deras tankar om sex- och samlevnad. Detta är något jag speciellt har märkt när vi arbetade med elevernas frågor under sex- och
samlevnadsundervisningen och det visade sig att elevernas i årskurs åttas kunskaper om sex- och samlevnad var få och många påstående ogrundade. Därför ser jag skolans sex- och samlevnadsundervisning som något som kan guida ungdomarna genom detta ämne och därför är det viktigt att eleverna och lärarna förstår vikten av denna del av biologi undervisningen. Då jag som har gjort denna studie har bott i England i 5 år så har jag själv fått uppleva de skillnader som finns när det kommer till synen på sex-och
samlevnad, som finns mellan Sverige och England. Det som inspirerade mig att skriva denna jämförande studie var framförallt ett besök på min VFU skola av några lärare från England. Under deras besök så samtalade jag med några tonårskillar kring
homosexualitet och ville få med lärarna från England i diskussionen. Dessa lärare tyckte att det av ett mycket pinsamt ämne att diskutera och vägrade att svara på några av mina frågor. Detta fick mig att börja fundera på hur elever och lärares syn på sex- och
samlevnadsutbildningen skiljer sig mellan Sverige och England.
Mitt pedagogiska tankesätt har inspirerats mycket av det sociokulturella perspektivet med framförallt Vygotskij och Dewey som förebilder. Dessa två skiljer sig en hel del åt, men det de båda har gemensamt är tankesättet att människan är i grund och botten en social varelse som behöver interagera med andra för att lära sig på bästa sätt. Vygotskij talade om att det är genom språket som människan blir delaktig i andras perspektiv och det är genom språket som erfarenheter förmedlas. (Säljö, 2005 s. 116). Det som är speciellt med språket är att det kan fungera som ett redskap för kommunikation både mellan och inom människor. Så det är genom interaktion med andra som individen
3
bygger upp sociala erfarenheter som sedan medieras genom språket. När individen sedan själv använder dessa kunskaper och färdigheter i olika aktiviteter och i
kommunikation med andra, exponeras nya grupper för dessa medierade redskap (a.a sid 120). Den stora skillnaden mellan Vygotskijs perspektiv på utveckling och de flesta andra traditioner är att det inte är en mognadsteori. Hans teorier är istället baserade på att det är genom interaktion med andra som barnet exponeras för och tar till sig olika sätt att tänka och fungera i samhället (a.a, 2005 s. 121).
En centralutgångspunkt i Deweys pedagogiska filosofi är att människan/barnet är social redan från början. Förstår vi människan som i grunden social måste det också få
konsekvenser för hur vi utformar skolans praktik samt att skolan borde präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte (Sundgren, 2005). Undervisningsmetoder som
projektarbete och problembaserat lärande är några exempel av utlärningsmetoder som är baserade på Deweys tankar (a.a, 2005 s. 79). Enligt Dewey så ges inga sociala motiv för lärandet. I skolan är det framför allt tillägnandet av fakta och rådande sanningar som gäller. Dewey tycker att skolan i stället borde präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte samt fri kommunikation, att komma med förslag och att utbyta tankar om sina erfarenheter, då det tjänar ett gemensamt mål (a.a, 2005, s.86).
Enligt dessa teorier så måste man för att bli den bästa läraren man kan vara, ha en dialog med eleverna inte en monolog, och låta eleverna vara delaktiga i undervisningen. Under sex- och samlevnadsundervisningen så är det viktigt att vi som lärare inte bara står och ”föreläser” för klassen utan att vi får med oss eleverna genom att kommunicera och interagera med dem. För en stor del av eleverna i skolan i dag fungerar det inte att sitta still och "ta in information" för att förstå undervisningen. Dessa elever behöver utföra eller skapa något för att förstå olika sammanhang vilket stämmer bra överens med Deweys tankesätt. Även Vygotskijs tankesätt är viktigt då eleverna lär sig att leta efter information och tänka efter, men att man gör det i samarbete med andra elever samt med läraren. En annan viktig del inom Vygotskijs tankesätt är att man genom diskussion och utbyte med varandra lär sig mer än att bara sitta själv. Genom Vygotskijs och Deweys studier och tankar har det visat sig att elever lär sig bättre genom skapande, sammabete och kommunikation och detta är extra viktigt att få med in i sex-och
samlevnadsundervisningen då det är ett ämne många tonåringar tycker är pinsamt att diskutera men efter man låter eleverna vara delaktiga i undervisningen genom olika
4
skapande aktiviteter och kommunikation så kan pinsamheten försvinna och eleverna kan lära sig att det är en naturlig del av livet.
I rapporten ”Ungdomar och sexualitet 2013/2014” (Folkhälsoinstitutet, 2014) så har det visat sig att ungdomar i dag främst får information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner via internet (vanligare bland killar), skolan eller
ungdomsmottagningen (vanligare bland tjejer). Betydelsen av internet har ökad de senaste fyra åren och under 2012 har internet gått om skolan som den främsta
informationskällan. Under 2013 har även ungdomsmottagningar gått om skolan som nu är på tredje plats. I dag bedömer knappt en av fem elever skolans sex-och
samlevnadsundervisning som bra eller mycket bra (Folkhälsoinstitutet, 2014). Denna rapport har nu lett till att folkhälsoinstitutet tillsammans med skolverket organiserar konferenser för att stärka skolans sex och samlevnadsundervisningen genom att försöka få skolorna att ge eleverna möjlighet att reflektera och interagera med jämnåriga och vuxna (Folkhälsoinstitutet, 2014 a).
I Storbritannien möter de samma problem där studier av The Sex Education Forum visar att många skolor i Storbritannien enbart undervisar ungdomar om precis det som står i läroplanen. Problemet med detta är att det enda som det står i läroplanen att de behöver undervisa i under sex- och samlevnadsundervisningen är reproduktion och
könssjukdomar (The Sex Education Forum, 2012).
Historiskt perspektiv
Sexualupplysning är ingenting nytt utan har funnits i flera århundrande (Centerwall, 2000, s. 22). Ända sedan de veneriska sjukdomarna började gå hårt fram under 1700-talet så har det funnits ett krav på sexualupplysning. Redan på 1700-1700-talet fanns det bra beskrivningar om de symtom som fanns för dessa sjukdomar så den som trodde den var drabbad kunde söka hjälp fort (a.a. 2000, s.23). Men all den öppenhet som fanns under 1700-talet försvann under det viktorianska 1800-talet då synen på sex var mycket strikt (a.a. 2000, s.23).
5
Sex- och samlevnad i den svenska och engelska skolan förr i tiden
Sverige
Redan 1908 kom den första riksdagsmotionen som ville att skolan skulle informera kring de veneriska sjukdomarna, denna motion avslogs dock med enbart 3 rösters övervikt. Flera motioner följde och avslogs men samtidigt under 1920-talet så genomfördes på vissa skolor någon form av sexualkunskapsundervisning med information om könslivet och veneriska sjukdomar. (Centerwall, 2005, s. 25.)
Både RFSU, kvinnoförbund och enskilda personer tryckte på under 1930-talet för att sexualkunskap skulle bli en del av undervisningen i den svenska folkskolan. 1942 så rekommenderades det att sexualkunskap skulle bli en del av undervisningen i folkskolan och att det skulle vara en del av undervisningsplanen i hembygdsundervisning och naturkunnighet. Det som skulle tas upp under undervisningen var anatomi,
fosterutveckling, könslivets biologi och hygien samt att man skulle lära sig om ärftlighet och rasbiologiska och rashygieniska frågor (a.a, 2005, s. 31). Denna rekommendation ledde till en handledning för lärarna så var mycket striktare än den läroplan som finns i dag då den bland annat innehöll detaljerade lektionsförslag om vad som skulle sägas på lektionerna och framför allt vad som inte skulle sägas (Centerwall, 2005, s. 33).
1955 så blev sexualundervisningen obligatorisk i skolan och året efter så kom en ny handledning om hur man skulle undervisa i sexualkunskap, denna gällde för alla skolformer. Reproduktion och äktenskap var fortfarande det centrala punkterna i 1956 års handledning (a.a, 2005, s. 35-36). Nästa handledning kom ut 1977 och runt denna tid ändrades synen på sex mycket. Den nya abortlagen gick igenom under 70-talet och regeringen blev orolig att antalet aborter skulle öka kraftigt och därför skapades ett abortförebyggande arbete som kallades sex-och samlevnad. Detta arbete ledde till den nya handledningen kring sex- och samlevnadsundervisningen. Denna handledning var mycket mer accepterande till unga människors sätt att leva. Under undervisningen skulle läraren vara objektiv och ha familjen i fokus men inte ta ställning för en särskild samlevnadsform (a.a. 2005, s.41).
6
När HIV/AIDS viruset började spridas under 1980-talet så kom
sexualkunskapsundervisningen in i rampljuset igen och det blev då en fråga om liv eller död. Detta ledde till att sexualkunskapsundervisningen fick fokusera på sexuella
risktagande men efter ett par år så förändrades detta till att betona den ansvarstagande sexualiteten (a.a, 2005, s. 43).
Sex-och samlevnadsundervisningen är från och med 1994 med i läroplanen som ett ämnesövergripande område. I denna läroplan fick lärarna mycket frihet, något som av många sågs som frustrerande då den gav väldigt lite vägledning. Sex-och samlevnad ansågs nu vara en del av en människas utveckling. Ett referensmaterial kom ut 1995 och centralt i detta var olika etiska frågeställningar. Homosexualitet var ett tema i hela referensmaterialet och man försökte helt undvika heteronormen. (a.a, 2005, s. 44-45).
England
Det undervisades väldigt lite formel sexualkunskap i engelska skolor fram till andra världskriget. Det lilla som togs upp diskuterades ofta under punkten hygien i läroplanen. (Reiss, 2005).
Andra världskriget var en viktig vändpunkt för sexualkunskapsundervisningen i England då framför allt på grund av att massförflyttningen av soldater genom Europa ledde till en kraftig ökning av könssjukdomar. Detta ledde till att man började undervisa mer om sexualkunskap på skolorna och att fokus lades på att lära eleverna hur man motverkade att få könssjukdomar så som syfilis och gonorré (Reiss, 2005).
Under 1970-1980 talet skedde många förändringar i skolans värld i England precis som i Sverige, inte minst när det gäller sexualkunskap. I biologiböckerna kunde man nu hitta bättre beskrivningar om den mänskliga reproduktionen och man började även undervisa kring preventivmedel. Men under denna tid så fick eleverna i England överlag väldigt lite sexualkunskapsundervisning i skolan, och den utbildningen de fick under
biologilektionerna var ofta väldigt tunn och handlade enbart om puberteten och reproduktion. Det har visat sig att dåtidens elever inte gavs mycket möjlighet att diskuterar något som rörde känslor eller förhållanden. (Reiss, 2005).
7
Då man efter andra världskriget började använda sig av antibiotika så ledde detta till att många könssjukdomar hölls tillbaka, så infektionsrisken hos dessa spelade en mindre roll när det kom till sexualkunskapsundervisningen. Men detta förändrades snabbt vid mitten av 80-talet då HIV började spridas. Under denna tid spreds sig panik över världen och då även i England och detta ledde till att man började diskutera kring sexualkunskapsundervisningen, vilket i sin tur ledde till att man introducerade andra delar i sexualkunskapsundervisningen (Reiss, 2005).
Sex- och samlevnad i dagens svenska och engelska skola: Styrdokument
Sverige
I den svenska skollagen står det att skolan ska främja elevernas utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar samt att skolan ska ge eleverna de kunskaper och färdigheter och vad de övrigt behöver för att kunna delta i samhällslivet (Skollagen 1 kap, § 2 och 4 kap, § 1). I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det skrivet att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling, sådana tendenser ska aktivt motverkas (Skolverket a, 2011). I läroplanen (Lgr 11) så står det också att skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling (Skolverket a, 2011). Allt detta stämmer väl överens med vad som tas ska tas upp under sex-och samlevnadsundervisningen på skolorna i Sverige.
I kursplanen för biologi står det att genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Sex- och samlevnadsundervisningen ska redan börja i årskurs 4-6 där eleverna ska läras sig om:
människans pubertet
8
samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar (Skolverket, 2011).
Undervisningen ska sedan fortsätta under åk 7-9, då undervisar man mer om sex- och samlevnad speciellt under årskurs 8. Då ska eleverna lära sig om:
människans sexualitet och reproduktion
samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar
samt metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv (Skolverket, 2011).
England
Sex- och samlevnadsundervisningen i England är obligatorisk från 11 års ålder. I guiderna kring sex- och samlevnadsundervisningen står det att denna del av
utbildningen ska innehålla information kring reproduktion, sexualitet samt sexuell hälsa. Föräldrarna i England kan välja om deras barn ska vara med på alla delar av sex-och samlevnadsundervisningen, då det är enbart det som är det som står med i ”The national curriculum” som alla eleverna måste undervisas i, i detta fall enbart reproduktion och könssjukdomar (GOV.uk, 2014 ).
Skolor i England måste även ha tillgängliga planer för föräldrarna när det kommer till sex-och samlevnadsundervisningen och dessa ska baseras på vad som har skrivit i Sex and Relationship Education Guidance från år 2000. I den står det bland annat att eleverna ska undervisas om förhållande, och i detta fall ska man samtala om vikten av stadiga förhållanden och giftermål, men man ska även undervisa eleverna om olika sexuella läggningar, pubertet, menstruation, preventivmedel och abort. I alla dessa frågor ska föräldrarna till barnen kunna vara delaktiga för att se till att deras barn enbart blir undervisade i det som föräldrarna vill.
Friskolor i England behöver inte följa ”the national curriculum” utan behöver inte alls undervisa i sex- och samlevnad. Det har diskuterats i ”House of Lords” att även
9
friskolor ska följa Sex and Relationship Education Guidance, men för tillfället så är detta inget tvång. Detta är något som man diskuterar häftigt i både parlamentet och ute på skolorna då det vid den föregående skolinspektionen ”Ofsteds” kontroll visade sig att en tredjedel av skolorna i England behövde förbättra sin sex-och
samlevnadsundervisning. Det skolinspektionen framförallt vill förbättra var att undervisningen ska innehålla mer information kring samlevnad och inte enbart
mekaniken runt reproduktion (Sex and Relationship Education Guidance, 2000, Bourton 2006).
Tidigare forskning
Under litteratursökningen hittades flertalet intressanta källor bland annat andra
examensarbete som har gjort liknande studier men då främst inom Sverige. Men i denna studie har författaren av artikeln valt att enbart titta på granskade artiklar.
I artikeln ’Sexual education in school: young peoples views’ (2006) diskuterar författaren Victoria Bourton om ungdomars kunskap om sex och deras tankar kring sexualkunskapsundervisningen i Storbritannien. Under Bourtons (2006) studie så frågade hon var eleverna fick sin sex-och samlevnadsundervisning ifrån, och precis som i Sverige (Folkhälsoinstitutet, 2014) så tyckte de flesta eleverna att de fick den mest informationen från tv, tidningar, föräldrar, vänner och skolan. Det visade sig i Bourtons (2006) studie att även om ungdomarna hade kunskaper om sexuell reproduktion och hälsa så de hade väldigt lite kunskap om samlevnadsbiten, men många av eleverna ville inte lära sig om samlevnad på skoltid överhuvudtaget. De tyckte i stället att det var viktigare att lära sig om hur man skyddar sig och om olika preventivmedel. Överlag så var eleverna i Bourtons (2006) studie nöjda med sin sex- och samlevnadsundervisning även om de tyckte att informationen i den var lite tunn. Bourton (2006) diskuterar även kring när det är bäst att ha sex- och samlevnadsundervisning i skolan då många av eleverna i denna studie gärna hade tidigare lagt undervisningen i detta ämne.
I Maria Bäckmans avhandling ’Kön och Känsla’(2003) så beskriver hon hur viktigt det är att diskutera kring sex- och samlevnad med elever för att annars leder det ofta till att könsrelaterade begrepp används som kräkningar mot andra elever. Hon diskuterar även
10
kring hur goda intentioner man än har när det kommer till sex- och
samlevnadsundervisning så är det inte säkert att dessa överlever elevernas
vardagskunskaper kring ämnet. Detta gäller framför allt begreppet homosexualitet, som på regerings- och riksdagsnivå handlar om jämlikhet och raserandet av fördomar. Men i dagens svenska skola ofta omvandlas det ofta till en kränkning som ”bög och lebb”. Fanny Ambjörnsson (2004) beskriver i sin studie att de värsta orden tjejer kan bli kallade för är ”hora och slampa”. Det visade sig att killarna ofta använde sig av dessa ord eftersom de viste att de tog hårdare än att bara bli kallad t.ex. bitch. Hon beskriver även om vi i Sverige i dag är ett väldigt öppet samhälle så eftersträvar ändå de flesta tjejer att vara ”normala” och passa in i den bild som finns om hur tjejer ska vara. För att bryta denna onda spiral med kränkningar så är det viktigt att lyfta fram betydelsen av orden och att våga diskutera kring dem (Ambjörnsson 2004, Bäckman 2003). I USA så har det visat sig att upp till 97 % av alla elever har någon gång hört kränkningar om någon annans sexuella läggning och över 90 % av de homosexuella tonåringarna har någon gång upplevt fysiskt eller psykiskt våld. Homosexuella tonåringar är även den största riskgruppen för framtida problem så som våld och drogmissbruk och detta beror till stor del på den heteronorm som finns i de flesta samhälle i dag (Birden, 2005, s. 1-2). För att motverka detta tycker Birden att vi måste sluta att enbart tala om man och kvinna när det kommer till sex- och samlevnadsundervisningen och upplysa och informera om alla de olika identiteterna. Detta skulle förhoppningsvis leda till att färre kränkningar med ord som ”bög” och ”lebb” i skolan i dag.
I Anna Bredström (2005) artikel diskuterar hon att det är viktigt att information om sex- och samlevnad ska rikta sig till människor med utländsk härkomst och inte bara
människor med svensk härkomst. Detta beror på att i dagens Sverige så har det visat sig att människor av utländsk härkomst är i högre grad redan drabbade eller blir drabbade av könssjukdomar (Bredström, 2005). Redan 1986 så började det diskuteras att material om könssjukdomar och då speciellt AIDS behövdes göras mer lättillgängliga till olika grupper av invandrare (a.a, 2005). Den första riktade boken kom ut 2004 och den första meningen läses: I denna bok, kan du som invandrare i Sverige läsa om hur svenskar lever och vad de tycker om sex- och samlevnad (a.a. 2005). Mycket av materialet är felriktat och bygger upp den svenska kulturen som den enda rätta och trycker ner invandrare i stället för att hjälpa dem (a.a. 2005). Materialet vid undervisning och information till äldre med invandrarbakgrund bör vara riktat på ett sätt så de kan känna
11
sig trygga med deras kultur (a.a, 2005). För många ungdomar i ett mångkulturellt samhälle så är just detta med sex-och samlevnad och hur man ska bete sig svårt när man har flyttat till en annan kultur. Det är framför allt tjejerna som ”slåss med sina inre demoner” (a.a. 2005). I Margareta Forsbergs bok så diskuterar hon kring dessa
svårigheter som finns för tjejer med en annan kulturell bakgrund och det som tjejerna tar upp som är det som mest påverkar dem är respektabilitet. Idén kring detta finns i
flertalet kulturer och ses som ett sätt att kontrollera tjejers sexualitet (Forsberg, 2007, s. 216). För att fortfarande ses som en fin flicka så måste en stor del tjejer med
invandrarbakgrund ”föra sig respektabelt”. Denna kontroll över tjejernas sexualitet finns i flera olika steg där föräldrarna spelar en stor del genom att förmedla vilka
förhållningsregler tjejerna ska efterleva för att uppfattas som respektabla. (a.a. 2007, s. 218).
I Skottland så ökade könssjukdomar kraftigt under början av 2000-talet och detta berodde till stor del på att sex-och samlevnadsundervisningen var dålig tillsammans med dålig tillgång till barnmorskor och gynekologer. Antalet smittade med klamydia började inte minska från det fanns hemma-test som skickades ut av sjukvården tillsammans med information om hur man behandlar och skyddar sig emot klamydia. Men även andra könssjukdomar så som gonorré, syfilis och HIV ökade kraftigt. Det visade sig att det enda sättet att få bukt med dessa sjukdomar var genom att informera allmänheten om farorna så fanns och hur man skyddade sig mot dem. Det enda sättet att förhindra att det händer igen att förbättra sex-och samlevnadsundervisningen i skolan (Nandwani, 2005)
12
Syfte och frågeställningar
I dagens samhälle diskuterar vi mycket kring katederundervisning i jämförelse med undervisning där eleverna är delaktiga. I England har de en annan undervisningskultur än vi har i Sverige och genom denna studie vill jag få fram om eleverna har samma tankar om sin undervisning eller om dessa skiljer mycket åt, speciellt när det kommer till ett sådant känsligt ämne som sex.
Studiens syfte formuleras enligt följande:
Studiens syfte är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och undervisningsmetoder i skolår 7-9 vid en friskola i Sverige, en kommunal skola i Sverige samt en kommunal skola i England, för att få fram viktiga aspekter för en framtida stark sex- och samlevnadsundervisning ur både elever och lärarperspektiv.
Frågeställningar:
Hur ser ungdomar på sex- och samlevnadsundervisnings innehåll på en kommunal skola i Sverige, friskola i Sverige i jämförelse med en skola i England?
På vilket sätt beskriver lärare och elever de undervisningsmetoder som har används under sex- och samlevnadsundervisningen i en kommunal skola i Sverige, en fri skola i Sverige och en skola i England?
Vad vill eleverna förändra med sex och samlevnadsundervisningen om de fick chansen?
13
Metod och genomförande
Under denna studie har både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingar använts. Då detta är en pedagogisk studie så intervjuas lärarna först efter en enkätundersökning har undersökt elevers tankar kring ämnet, då man har fått information från eleverna och kan se om denna information överensstämmer med den information man får av lärarna (Carlström och Carlström Hagman, 2006, s. 125). Denna studies metodik bygger på enkätundersökningar, som studerar något som är mätbart, i detta fall en studie på människor och människors villkor (Carlström et.al, 2006, s. 126), samt fenomenologin genom mina lärar- och elev frågor, då det är lärarnas och elevernas tolkningar av den sociala världen och hur de upplever den som är det relevanta (a.a. s.128). Inom fenomenologin så byts människan man studerar ut från att vara ett objekt till att bli ett subjekt och människor får själva berätta hur de upplever saker och forskaren ses i detta fall som ett redskap för att fånga upp och tolka vad det är subjektet säger och beskriver (a.a. s. 129).
Urval
Den första datainsamlingen som denna studie bygger på är en enkätundersökning med eleverna på tre olika skolor, en relativt liten friskola med ca 200 elever (hädanefter kallad skola 1) i en mellanstor kommun med hög invandrartäthet, en kommunal relativt stor skola med över 600 elever (hädanefter kallad skola 2) i en annan mellanstor
kommun med låg invandrartäthet. Båda dessa skolor finns i Sverige. Skola 3 är stor kommunal skola med mer är 2000 elever i en mellanstor stad med låg invandrartäthet i England. Urvalet i detta fall är ett bekvämlighetsurval då författaren av denna studie har valt att fokusera denna studie på årskurs 9 på sin partnerskola (friskola), årkurs 9 på en skola där författaren arbetar (kommunal skola), samt hos 15 åringar på en engelsk skola som författaren har kopplingar till.
14
Undersökningsformer
Enkätundersökningar har visat sig särskilt lämpade vid kartläggningar vilket är vad som utfördes under denna studie (Carlström et. al, 2006, s. 207.). Eleverna svarade på
enkätfrågor angående hur deras undervisning i sex- och samlevnadsundervisningen tog form, vilka ämnen de blev undervisade om och vad de hade ändrat om de hade haft möjlighet. I Bourtons studie använde hon sig av ett kort enkät med flervals svar för att få fram ett kvantitativt resultat i relation till ungdomars kunskaper kring sexualkunskap. För att få fram ett datamaterial med mycket standardisering och strukturering användes vid denna studie till stor del av frågor med fasta svarsalternativ (Patel och Davidson, 2011, s. 79). Vid vissa frågorna användes likertskalan där eleverna fick ta ställning till ett antal påstående kring sex- och samlevnadsundervisningen (Carlström el. al 2006, s. 232). På frågor med graderade svarsalternativ så användes gradering i form av 1-6 ( där 1 står för inte alls/aldrig/håller ej med och 6 för mycket/hela tiden/överensstämmer helt) för att slippa den benägenhet som finns hos människor att undvika ändpunkterna och dras till mitten den s.k. centraltendensen (Patel et.al. 2011, s. 81). Enkätfrågorna delades ut och författaren var på plats när eleverna svarade på dessa, förutom i England då detta tyvärr inte var möjligt. Anledningen till att vara där personligen var för att kunna kontrollera bortfallet och svara på frågor som eleverna hade angående enkäten. Dessa enkäter fungerade till viss del som en kartläggning och därefter att utfördes mer djupgående gruppintervjuer med 4 elever från både skola 1 och 2.
När det kommer till den kvalitativa datainsamlingen så utfördes intervjuer med de lärare som har undervisat ovanstående elever för att få grepp om hur undervisningen hade skett och vad de har lärt ut. Detta för att se om elevernas uppfattning av undervisningen i sex-och samlevnad överensstämmer med vad lärarna säger och om elever och lärare har samma bild av vad som lärs ut på lektionstid. Dessa intervjuer skedde i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor som ställs i samma ordning till de olika lärarna, så intervjuerna utfördes med hög standardisering (Patel et. al, 2011, s. 81). Den kvalitativa datainsamlingen på eleverna utfördes genom elevintervjuer detta för att få mer utförliga svar om vad som var bra och vad som var dåligt med
15
Under en enkätundersökning så är det svårt att få fram mer ingående svar och
elevintervjuer var ett bra komplement till enkätundersökningen och lärarintervjuerna. Anledningen till att denna studie bygger på kvalitativa intervjuer för att fånga lärarnas samt de intervjuade elevernas bild av sex- och samlevnadsundervisningen på en djupare nivå än den man kan nå genom enbart en enkätundersökning.
Testgrupp
Innan enkätstudien utfördes på alla eleverna vid de tre skolorna så valdes 4 stycken elever, 2 flickor och 2 pojkar ut, för att gå igenom frågorna och kontrollera att enkäten var lättförstådd och att frågorna inte gick att missförstå. Efter detta skrevs enkäten om med hjälp av deras tips.
Utförande
Enkätundersökningen (bilaga 1) utfördes först på skola nr 1, under november månad. Alla 45 eleverna, 22 Pojkar och 23 flickor elever samlades i arenan och blev
informerade om att enkäten var helt frivillig och anonym och om de hade några frågor kring frågorna som fanns på enkäten fick de gärna ställa dessa. Därefter intervjuades lärare A enligt lärarintervju mallen (bilaga 3), hen fick information om att denna intervju var helt frivillig, att hen skulle vara anonym vid redovisningen av studien och hen kunde sluta när hen ville. Denna intervju spelades in för att sedan transkriberas.
Enkätundersökningen på skola 2 gjordes också under november månad. På skola 2 så utfördes enkäterna på NO-lektionerna vid 2 olika tillfälle och totalt så svarade 47 elever, 22 Pojkar och 25 flickor, dessa fick samma information som eleverna vid skola 1. Under slutet av november så intervjuades lärare B på skola 2, även denna intervju
spelades in för att sedan transkriberas och läraren fick samma information som lärare A. På skola C i England så kunde författaren tyvärr inte vara närvarande men informerade den beröra läraren om att enkäten var helt frivillig och anonym och läraren berättade detta för eleverna. På skola C utfördes enkäterna på ”science” lektionerna och skickades via post till författaren av studien. Lärare C intervjuades enligt lärare intervju mallen på engelska (bilaga 4) på skola 3 via skype då ingen möjlighet fanns för åka till England
16
för att träffa hen personligen, även denna lärare fick samma information om intervjun som lärare A och B. Intervjun spelades in och transkriberades sedan.
Efter enkäterna hade blivit sammanställda så intervjuades 4 stycken elever under vecka 50 (2 pojkar och 2 flickor) enligt elevintervju mallen (bilaga 4) på både skola 1 och skola 2. Dessa elever hade själva valt att vara med vid intervjun och fick samma
information innan intervjun började som lärarna hade fått. Intervjun utfördes i grupprum på båda skolorna för att minska störmomenten för eleverna. Även dessa intervjuer spelades in för att sedan transkriberas.
Analysmetoder
På dessa kvantitativa data utfördes kvantitativ bearbetning med hjälp av Excel för att skapa olika diagram och sedan utfördes olika statistiska tester så som medelvärde mellan de olika skolorna för att få fram fall de likheter och skillnader som fanns.
Eftersom enkätundersökningen är baserad på graderade skalor så räknades procent fram för de olika svarsalternativen för att redovisa delar av resultatet (Carlström et. al, 1999, s. 154)
Då den kvalitativa formen av datainsamlingen fungerar som ett samtal mellan den som intervjuar och den berörda läraren eller eleverna så spelades samtalet in för att sedan transkriberas. För att fortsätta med bearbetningen av materialet lästes den transkriberade texten igenom ett flertal gånger för att utföra en helhetsanalys av materialet för att se om det fanns några likheter eller skillnader mellan lärarnas intervjusvar och elevernas intervjusvar. (Carlström et. al 2006, s. 316).
Validitet
Validiteten i denna studie bör vara hög då undersökningarnas innehåll stämmer väl överens med syftet och frågeställningarna. Då bakgrundsmaterialet har studerats noggrant och har detta har lett till att relevanta frågor har kunnat ställas så bör denna studie ha höginnehållsvaliditet enligt Carlström (2006) beskrivning. Då studien innehåller både en enkätundersökning och sedan intervjuer så höjs även validiteten
17
genom att den så kallade samtida validiteten höjs då mer en undersökningsmetod har använts (Patel et. al, 2011). Det är viktigt för validiteten att när transkriberingen av intervjuerna sker att forskaren inte omvandlar det den intervjuade läraren säger till det som författaren av studien vill höra, eller att talspråk skrivs om till skriftspråk. Det är även viktigt att komma ihåg att vid en transkription så missar man allt kroppsspråk och de pauser som kan ha skett under intervjun (Patel et al. 2011). Genom att tydligt följa Patels (2011) tankar om att redovisa hela forskningsprocessen från hur en tanke kring en frågeställning skapades till hur analysen har utförts och vad resultatet blir så ökar
validiteten för denna studie.
Reliabilitet
Reliabiliteten för den kvantitativa datainsamlingen är hög då man kan med mycket noggrannhet och precision testa den insamlade datan och chansen till ”felkällor” mindre. Dessa enkäter bör kunna ges till samma grupp senare och då får liknande resultat, enligt den så kallade parlelltest-metoden (Carlström et al., 2006). Men vid en enkätundersökning så har man den minsta chansen att veta i förväg hur enkäten kommer tas emot av gruppen och därför är det mycket viktigt att den är uppställd på ett sätt som är lätt att besvara samt att frågorna är riktade mot rätt målgrupp. Det är även viktigt att testa enkäten på en testgrupp först för att testa så inga frågor kan missuppfattas eller feltolkas (Carlström et. al, 2006).
För att öka reliabiliteten i intervjuerna så har semistrukturerade intervjuer utförts och spelats in med lärarna och eleverna för att lagra all information som utbyttes under intervjun så allt uppfattades på korrekt sätt (Patel et. al, 2011).
Generalisering
När det kommer till generalisering av denna studie så är det lättare att tala om generalisering vid den kvantitativa datainsamlingen då det är lättare att se att dessa resultat även skulle kunna gälla för andra skolor i andra kommuner. Då det kommer till generalisering för den kvalitativa delen av denna studie så är tanken att intervjun i detta fall kan leda till en förståelse av ett fenomen som i sin tur kan leda till förståelse av andra likande fenomen inom sex- och samlevnadsundervisningen. I detta fall så är
18
undersökningsgruppen för liten för generaliseringar men kan ändå ge en bild om hur det kan vara på andra skolor.
Etik kring utförandet
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2013) så kan man dela in individskyddet i 4 stycken principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravetoch nyttjandekravet. I och med att författaren av studien var med vid alla enkätundersökningar i Sverige och hade informerat den berörda läraren i
England om vad undersökningen handlade om och att det var helt frivilligt att delta så uppnåddes informationskravet. Samtyckeskravet uppfylldes genom att forskaren fick elever och lärares godkännande om att vara med i denna studie. I och med att
undersökningen utfördes så pass sent på året så var det bara ett par elever som inte fyllt 15 år och deras målsmän kontaktades. I och med att enkäten var helt anonym så
uppfylls konfidentialitetskravet för eleverna, och när det gäller lärarna och eleverna som intervjuades så har de gjorts anonyma genom att kalla dem för till exempel lärare A som jobbar vid skola 1 osv. När det kommer till nyttjandekravet så är det enbart forskaren som har tillgång till enkäterna och intervjuerna och detta material kommer inte användas i något annat syfte än till denna studie.
19
Resultat
Enkätundersökningen
Enkätundersökningen på de två svenska skolorna och den engelska skolan visade att alla eleverna (100 %) hade blivit undervisade i sex-och samlevnad. På skola 1 så svarade 22 pojkar och 23 flickor på enkäten, totalt 45 elever. På skola 2 så svarade 22 pojkar och 25 flickor, totalt 47 elever på enkäterna. På skola 3 svarade 26 pojkar och 19 flickor, totalt 45 elever på enkäten (fig. 1).
Fig. 1: Antal pojkar och flickor på respektive skola. n= 137.
De flesta eleverna på skola 1 hade blivit undervisade när de var i 13-14 års ålder, med medelvärde på 13,44 år, liknande ålder var det på skola 2 med medelvärde 14,02 år. I England så hade eleverna blivit undervisade vid runt 13 års ålder med medelvärde 12,89 år. De flesta elever tycker att de har blivit undervisade vid rätt ålder (skola 1: 91 %, skola 2: 90 % och skola 3: 93 %).
Den ålder eleverna tycker att man borde bli undervisad i sex-och samlevnad varierar lite mellan skolorna, vid skola 1 tycker eleverna att runt 13 års ålder är rätt tidpunkt, med medelvärde 13,02 år. Den ålder eleverna tycker att man borde undervisad i sex-och samlevnad vid skola 2 är runt 13-14 år med medelvärde 13,77. Den ålder eleverna tycker att man ska bli undervisad i vid skola 3 är 13 år med medelvärde 13,15.
0 20 40 60 80
Skola 1 Skola 2 Skola 3
Andel pojkar och flickor på skolorna
20
När det kommer till vilka undervisningsmetoder lärarna använde sig av så tyckte eleverna på skola 1 att läraren mest använde sig elevfrågor, diskussioner och vanliga lektioner. På skola 2 tyckte eleverna att lärarna framför allt använde sig av vanliga lektioner och diskussioner som undervisningsmetoder. Och på skola 3 använde sig läraren sig främst av vanliga lektioner enligt eleverna.
Enligt eleverna så använde sig lärarna av vissa andra undervisningsmetoder än de som fanns med på enkäten, på skola 1 så hade läraren även använt sig av speed-dating, på skola 2 så hade läraren använt sig av en blogg som eleverna fick skriva om en fiktiv person och på skola 3 hade läraren använt sig av övningspapper med frågor.
Det undervisningsmetoder som skiljde sig mest mellan skolorna var elevfrågor,
diskussioner, posters, praktiska övningar och film (fig. 2 och 3). På skola 1 så använder sig läraren till stor del av elevfrågor där 46,67 % svarade med svarsalternativ 5 eller 6 (medelvärde: 4) på skola 3 använder man sig ytterst lite av elevfrågor som
undervisningsmetod där hela 53 % svarade med svarsalternativ 1 (medelvärde: 1,91). Läraren på skola 1 använder sig även mycket av diskussioner då 38 % svarade med svarsalternativ 5 eller 6 (medelvärde: 4,13). Läraren på skola 2 använder sig mindre av denna undervisningsmetod då enbart 11 % av eleverna valde svarsalternativ 5 eller 6 (medelvärde: 2,83) (fig. 2).
Fig. 2: Antal elever i % på de respektive tyckte att den undervisande läraren använde sig av elevfrågor och diskussioner som undervisningsmetoder där 1 är aldrig och 6 är hela tiden. n= 137.
18% 9% 53% 4% 15% 16% 2% 23% 22% 4% 32% 22% 9% 28% 13% 18% 21% 27% 24% 17% 7% 36% 21% 18% 27% 2% 22% 9% 11% 20% 21% 4% 16% 2% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3
Elevfrågor Diskussioner 6 5 4 3 2 1
21
Läraren på skola 3 använder sig väldigt lite av film som undervisningsmetod där hela 73 % av eleverna svarade med svarsalternativ 1 (medelvärde: 1,38.) Ingen av dessa lärare använder sig till stor del av praktiska övningar. Läraren på skola 3 använder sig knappt av praktiska övningar alls, då hela 91 % av eleverna svarade med svarsalternativ 1 (medelvärde: 1,08). Läraren på skola 1 använder sig även av posters som
undervisningsmetod med 31 % av eleverna svarade med svarsalternativ 5 eller 6
(medelvärde: 3,42 ). Läraren på skola 2 använder sig bara till väldigt liten del av posters som undervisningsmetod då 85 % av eleverna svarade med alternativ 1 (medelvärde: 1,36) (fig.3).
Fig. 3: Antal elever i % på de respektive tyckte att den undervisande läraren använde sig av film, praktiska övningar och posters som undervisningsmetoder där 1 är aldrig och 6 är hela tiden. n= 137
När det kommer till vilka undervisningsmetoder som eleverna tyckte var bra så skiljde det sig mellan skolorna men gemensamt för alla skolor var att de tyckte att
diskussionerna de hade haft var bra. De metoder eleverna på skola 1 tyckte var bra var främst diskussioner, elevfrågor och film. På skola 2 så tyckte eleverna att de
undervisningsmetoder som gav mest var att titta film, ha diskussioner och besök hos barnmorskan På skola 3 så tyckte eleverna att de undervisningsmetoder som var bra var de vanliga lektionerna och de diskussioner de hade.
Elevernas tanker om vilka undervisningsmetoder som var dåliga skiljer sig också åt. På skola 1 så ogillade eleverna att titta på film, postern och att man inte lärde sig det man skulle. På skola 2 så tyckte eleverna inte om de undervisningsmetoder då de fick skriva
11% 4% 73% 56% 19% 91% 11% 85% 51% 40% 30% 20% 13% 47% 9% 13% 6% 22% 27% 38% 2% 22% 21% 36% 2% 16% 13% 23% 4% 7% 9% 9% 2% 4% 2% 2% 24% 2% 4% 7% 4% 4% 7% 2% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3 Film Praktiska övningar Posters
6 5 4 3 2 1
22
berättelser, arbeta med bloggen och de vanliga lektionerna. På skola 3 så ogillade eleverna det vanliga lektionerna samt att titta på film.
De undervisningsområde som skiljde sig mest mellan de 3 olika skolorna var hur mycket lärarna undervisade om preventivmedel, könssjukdomar,
homo/bi/transsexualitet samt kärlek. (fig. 4 och 5). På skola 3 pratade läraren mycket mer om könssjukdomar än om preventivmedel medan på skola 1 och 2 så pratade lärarna ungefär lika mycket om båda ämnena (fig. 4).
Fig. 4: Antal elever i % på de respektive tyckte att den undervisande läraren undervisade om preventivmedel och könssjukdomar där 1 är aldrig och 6 är hela tiden. n= 137
Man kan se stora skillnader mellan de svenska skolorna och den engelska skolan när det kommer till att diskutera och undervisa om homo/bi/transsexualitet och kärlek där eleverna i Sverige känner att detta är något som diskuteras betydligt mer på skola 1 och 2 än på skola 3 och då främst när det gäller HBT sexualitet (Homo/bi/transsexualitet: skola 1: 49 % av eleverna har valt svarsalternativ 5 eller 6, medelvärde 4,13, skola 2: 19 % av eleverna har valt svarsalternativ 5 eller 6 medelvärde: 3,25) medan eleverna i England inte tycker att detta ämne tas upp speciellt mycket alls
(homo/bi/transsexualitet: 4, % av eleverna valt svarsalternativ 5 eller 6, medelvärde: 1,71, (fig. 5).) 4% 22% 2% 15% 18% 11% 18% 23% 31% 16% 15% 7% 20% 23% 16% 9% 38% 20% 20% 19% 4% 36% 19% 24% 38% 19% 9% 38% 17% 49% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3
Preventivmedel Könssjukdomar 6 5 4 3 2 1
23
Fig. 5: Antal elever i % på de respektive tyckte att den undervisande läraren undervisade om homo/bi/transsexualitet och kärlek där 1 är aldrig och 6 är hela tiden. n= 137
Eleverna på skola 1 är överlag mer positiva till undervisningen i sex-och samlevnad och känner att de har fått lära sig många nya saker, då 40 % av eleverna har valt
svarsalternativ 6 (medelvärde; 4,49), och om människors lika värde där 29 % av eleverna har valt svarsalternativ 6 (medelvärde: 4,16). På skola 3 är eleverna mer negativa till undervisningen och känner inte att det har lärt sig speciellt mycket nya saker, då enbart 2 % har valt svarsalternativ 6 och 33 % har valt svarsalternativ 1 (medelvärde: 2,27) eller speciellt mycket om människors lika värde då igen endast 2,22 % valde svarsalternativ 6 och 47 % valde svarsalternativ 1 (medelvärde: 2,13) (fig. 7).
7% 4% 64% 2% 6% 51% 9% 30% 18% 29% 30% 20% 16% 28% 7% 27% 23% 9% 20% 19% 7% 13% 13% 9% 31% 13% 2% 16% 13% 18% 6% 2% 13% 15% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3 Homo/bi/transexualitet Kärlek 6 5 4 3 2 1
24
Fig. 6: Antal elever i % på de respektive skolorna uppfattade att de lärde sig om nya saker och om människors lika värde under sex-och samlevnadsundervisningen. Där 1 är håller inte med och 6 är håller med fullständigt. n= 137.
Eleverna på skola 1 var mer nöjda med sin undervisning i sex-och samlevnad då 38 % av eleverna valde svarsalternativ 6 (medelvärde: 4,58). Eleverna på skola 1 tyckte även att undervisningen var mindre tråkig då 68 % valde svarsalternativ 1 (medelvärde: 1,96) Eleverna på skola 1 känner också att de var mer aktiva deltagare än på skola 2 och skola 3 (fig. 7)
Fig.7: Antal elever i % på de respektive skolorna som var nöjda med sin utbildning, om de uppfattade sin undervisning som tråkig och om de var aktiva deltagare under sex-och samlevnadsundervisningen. Där 1 är håller inte med och 6 är håller med fullständigt. n= 137.
Den lärare som eleverna tyckte verkade trivas bäst med att undervisa i sex- och samlevnad var läraren på skola 1 där 49 % av eleverna kände att läraren trivdes
6,67% 12,77% 33,33% 8,89% 21,28% 46,67% 8,89% 21,28% 28,89% 13,33% 17,02% 17,78% 8,89% 21,28% 24,44% 8,89% 23,40% 20,00% 20,00% 8,51% 6,67% 20,00% 17,02% 8,89% 15,56% 14,89% 4,44% 20,00% 8,51% 4,44% 40,00% 21,28% 2,22% 28,89% 12,77% 2,22% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3 Nya saker Människors lika värde
6 5 4 3 2 1 7% 27% 67% 40% 27% 7% 9% 38% 0% 23% 13% 2% 28% 31% 4% 9% 18% 18% 21% 27% 13% 19% 24% 9% 23% 29% 18% 26% 16% 9% 2% 7% 13% 13% 13% 20% 13% 7% 4% 4% 7% 36% 32% 2% 38% 17% 11% 4% 6% 4% 31% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3
Nöjd Tråkig Aktiv deltagare
6 5 4 3 2 1
25
(medelvärde: 4,89) Eleverna på skola 1 kände även att läraren använde sig bäst undervisningsmetoder (fig. 8).
Fig. 8: Antal elever i % på de respektive skolorna som uppfattade att den undervisande läraren trivdes och om hen använde sig av dåliga undervisningsmetoder under sex-och samlevnadsundervisningen. Där 1 är håller inte med och 6 är håller med fullständigt. n= 137
När det kommer till vad eleverna hade förändrat med sin sex-och
samlevnadsundervisning så hade eleverna på skola 1 gärna ändrat på följande:
Pratat mer om porr
Haft mer praktiska övningar Längre undervisningstid Mer elevfrågor
Mer film
Gått in djupare på hur en graviditet går till På skola 2 så hade ändrat på följande:
Fler diskussioner både med läraren och andra elever Pratat mer om hur det är att vara tonårig idag
Inte jobbat så mycket med bloggen Tittat på bättre filmer
4% 9% 22% 67% 62% 27% 2% 11% 4% 7% 17% 22% 11% 19% 9% 9% 17% 31% 13% 17% 11% 4% 18% 20% 21% 31% 7% 4% 2% 49% 23% 22% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 1 Skola 2 Skola 3 Lärare trivdes Dåliga undervisningsmetoder
6 5 4 3 2 1
26
Haft med sex-och samlevnad under SO:n också inte bara på biologin Eleverna på skola 3 hade ändrat på följande:
Gjort om hela kursen eftersom vi inte lärde oss någonting Mindre bilder och lektioner om könssjukdomar
Fler undervisningsmetoder och inte bara PowerPoint Mer om samlevnad och inte bara reproduktion Mer praktiska övningar
Elevintervjuer
Jag valde att intervjua 2 pojkar och 2 flickor från skola 1 och skola 2. Intervjuerna tog plats i grupprum på skolorna under vecka 50. Jag har valt att redovisa detta i form av några av kommentarer från eleverna.
Skola 1
1. Vilka ämne som ni lärde er om under sex och samlevnadsundervisningen upplevde ni som viktigast?
Pojke 1: Jag tyckte att det viktigaste vi lärde oss var om alla skydd som finns och att vi inte ska känna något grupptryck för att ha sex så fort vi fyller 15. Flicka 1: Jag tyckte att det var viktigt att vi talade om HBTQ då det finns många som har fördomar om dessa sexualiteter.
2. Vad hade ni velat lära er mer om under sex och samlevnadsundervisningen?
Pojke 2: Jag hade gärna haft mer praktiska övningar, kanske om hur man tar på en kondom.
Flicka 1: Kanske besökt en barnmorska eller ungdomsmottagning, så man kunde prata med någon som jobbar med ungdomar i vår ålder.
27
3. Hur undervisade er lärare er? D.v.s. vilka undervisningsmetoder använde sig hen av?
Pojken 1: Vi fick skriva små lappar och lägga i en låda ett par veckor innan och sen fick vi svar på de flesta av dessa under lektionerna.
Flicka 1: Sen gjorde vi speed-dating och mycket värderingsövningar
4. Hur kan vi förbättra undervisningen då?
Pojke 1: Jag är också nöjd men hade gärna pratat mer om saker som just porr, våldtäkt och annat sånt och inte så mycket ren info kring sex
Pojke 1: Jag vill ha längre tid för sex-och samlevnad och inte bara ett par veckor
Pojke 2: Ja det håller jag med om, mer tid! Man går ju och väntar på detta i biologi hela högstadiet och sen är det över på typ 4 veckor!
Skola 2
1. Vilka ämne som ni lärde er om under sex och samlevnadsundervisningen upplevde ni som viktigast?
Flicka 1: Vi lärde oss mycket om olika sexualiteter och att det är ok att vara vem man är
Pojke 1: Ja gud vad hen tjatade om det! Sen pratade vi om skydd rätt så mycket, och könssjukdomar så vi visst om hur vi skulle skydda oss i framtiden.
2. Vad hade ni velat lära er mer om under sex och samlevnadsundervisningen?
Flicka 1: Oj vad svårt, vi pratade ju om så mycket. Men jag hade velat ha mer diskussioner kring just samlevnad med både min lärare och klass
28
Flicka 2: Jag gillade att gå till barnmorskan, var lite annorlunda än en vanlig lektion och hon svarade bra på ens frågor
Flicka 1: Jag gillade diskussionerna som vi hade med klassen, intressant att se vad andra tänker och tycker om olika saker. Jag blev faktiskt lite chockad ibland.
4. Hur kan vi förbättra undervisningen då?
Flicka 1: Det viktigaste tycker jag är att lyssna på oss elever, kolla av lite vad vi kan sedan innan och vad för typ av elever som det finns i klassen
Pojke 1: Jag hade gillat om man började snacka om det lite tidigare, även om man inte är byxmydig från man är 15 så innebär det ju inte att man inte har frågor innan dess
Analys av elevintervjuerna
Av de elever som intervjuades på skola 1 och 2 så var de flesta väldigt nöjda med sin undervisning i sex- och samlevnad. Även om en del tyckte att de hade fått fel betyg eller att delar av kursen var tråkig så var de överlag nöjda och tyckte att de hade lärt sig mycket nytt. På båda skolorna så tar eleverna upp att det viktigaste lärarna pratade om var könssjukdomar och hur man skyddar sig ifrån dem. På båda skolorna tyckte också en av flickorna att något av det viktigaste de lärde sig om var de olika sexualiteterna. Medan pojkarna på båda skolorna tyckte att läraren hade tjatat lite väl mycket om det. På skola 1 så tyckte eleverna om att de fick ställa frågor till läraren som sedan svarades på under undervisningen samt att de fick ha mycket diskussioner, även om det kände lite svårt ibland att veta vad som är rätt eller fel, de gjorde även en poster som
slutinlämning. På skola 2 så fick eleverna bland annat besöka en barnmorska och göra en egen blogg. Eleverna på skola 1 hade gärna besökt en barnmorska och haft mer praktiska övningar och eleverna på skola 2 hade gärna fått ställa mer frågor och haft mer diskussioner både mer läraren och andra elever i klasser.
På båda skolorna så tycker eleverna att mer tid borde läggas ned på sex-och samlevnad och gärna blivit undervisade i det lite tidigare och inte bara i ämnet biologi. Som en elev
29
sa: detta är ett ämne man ser framemot hela sin högstadietid och sen är det slut på bara ett par veckor.
Lärarintervjuerna
Även här har de viktigaste bitarna av intervjuerna valts ut.
Introduktion av lärare A: Lärare A har arbetat som lärare i 5 år och jobbade innan
dess som reklamare. Hen har en grundlärarutbildning mot årskurs 1-7 och har sedan läst upp sina ämne som är idrott och biologi.
Introduktion av lärare B: Lärare B har arbetat som lärare i 9 år och gick mer eller
mindre direkt från gymnasiet till lärarutbildningen. Lärare B är utbildad mot grundskolans senare år med huvudämne naturvetenskap och sidoämne matematik.
Introduktion av lärare C: Lärare C har arbetat som lärare i 8 år och arbetade innan
dess som mikrobiolog. Hen är utbildad mikrobiolog och har sedan läst till den examen som behövs för att bli lärare i biologi.
Hur planerar du sex och samlevnadsundervisningen?
Lärare A planerar sin undervisning genom att låta eleverna ställa frågor om vad de vill veta. Detta gör de anonymt i en hemlig låda och sedan sorterar hen frågorna så det blir kategoriserat. Lärare B försöker utgå från något stödmaterial som är kvalitetsgranskat så hen inte hittar på för mycket själv t.ex. UR eller liknande som har banker med lektioner där det också står tips och tricks på vad man ska tänka på. Lärare C utgå från läroplanen för att se vad som krävs men kontrollerar även genom ett litet test på första lektionen vad eleverna faktiskt kan och bygger sedan undervisningen kring vad eleverna behöver lära sig mer om.
Är det något du tycker är mer viktigt att ta upp under sex och samlevnadsundervisningen?
30
Lärare A tycker att det är viktigt att undervisa eleverna i framför allt befruktningen, könssjukdomarna så de kan skydda sig mot det de inte vill vara med om eller vill vara med om. Sedan tycker hen att det är viktigt att prata och diskutera de olika sexuella läggningarna och att låta eleverna ta ställning i olika frågor. Lärare B tycker att på denna skola är viktigt att trycka på att alla är lika värda och att det inte spelar någon roll vilken sexuell läggning man har utan att allt är ok. Lärare C känner att det är viktigt att tala om sexdebuten och att man bara ska göra det när man är redo, samt att diskutera kring könssjukdomar och graviditet så eleverna vet hur man ska undvika det.
Vilka undervisningsmetoder fungerade bra?
Lärare A tyckte att de flesta metoder fungerade bra då hela undervisningen var baserad på elevernas frågor. Lärare B tyckte att bloggen fungerade bra men att många elever tyckte att kursen var jobbigare och krävde mer arbete än vad de trodde. Lärare C tycker att post-it lapparna fungerar väldigt bra samt att titta på film som visar andra
människors upplevelser och känslor.
Har du behövt anpassa din undervisning beroende på elevunderlaget?
Lärare A tycker inte direkt att hen har behövt anpassa sig speciellt mycket men hen har behövt ha enskild undervisning med en del elever på grund av etnicitet. Lärare B tycker att man alltid måste anpassa undervisningen beroende på vilka elever man undervisar och tycker att det är bra att känna gruppen innan man undervisar dem i sex-och samlevnad. Lärare C tycker också att man måste anpassa undervisningen beroende på elevunderlaget.
Har du några förslag på hur man kan gör sex och samlevnadsundervisningen bättre i dagens svenska/engelska skola?
Lärare A tycker att det hade varit bra om man hade diskuterat kring samlevnad i flera ämne till exempel inom SO ämnena. Hen tycker också att det är viktigt att börja tala just samlevnads biten tidigare när eleverna är yngre. Lärare B tycker att det är viktigt att man som lärare inte hamnar i hetero-normen utan att vi föregår med gott exempel för
31
eleverna. Lärare C tycker att det är viktigt att lärarna som ska undervisa i sex-och samlevnad får bättre utbildning så de inte känner att det är ett pinsamt ämne att
undervisa i. Samt att om lärarna blir bättre utbildade så kan se svara bättre på elevernas frågor.
Analys av lärarintervjuerna.
Både lärare A och lärare B använder sig av UR som en del av undervisningen och medan lärare A bygger större delen av undervisningen på elevernas frågor så fokuserade lärare B på olika frågeställningar genom bloggen kring en fiktiv person som eleverna fick skriva. Lärare C använde sig också av elevfrågor men inte för att planera
undervisningen utan för att kunna svara på elevernas frågor under tiden. Lärare C använder sig främst av läroplanen när hen planerar, vilket inte är något lärare A och B nämner. Både lärare A och B nämner flera gånger under intervjuerna vikten av att prata och diskutera med eleverna kring olika sexuella läggningar, lärare B sa till och med att det var det viktigaste som det undervisades om under sex-och
samlevnadsundervisningen. Båda lärarna känner att det var viktigt att förmedla kring sex-biten i sex-och samlevnad medan det är mycket viktigt att eleverna får tänka själva kring just samlevnadsbiten. Lärare C känner att just förmedling genom lärarledda lektioner inte är rätt metod för att undervisa elever i sex-och samlevnad men även hen trycker hårt på vikten av att diskutera kring sex-och samlevnad med eleverna. Alla lärarna har på ett eller annat sätt behövt anpassa sin undervisning beroende på
elevunderlaget men varför skiljer sig åt mellan lärarna. När det kommer till hur man ska göra sex-och samlevnadsundervisningen bättre i de olika länderna så skiljer sig lärarnas idéer åt, men både lärare A och B talar om hur man kan förbättra samlevnadsbiten medan lärare C tycker att det är viktigare att förbättra lärarnas utbildning.
32
Analys och diskussion
När det kom till undervisningen i sex- och samlevnad så var både eleverna på den kommunala skolan och friskolan nöjda med sin undervisning även om friskolans elever visade detta genom ett lite högre snitt.
På den kommunala skolan så var eleverna lite mer negativa till hur mycket de hade lärt sig under sex- och samlevnadsundervisningen. När det kom till vad det hade lärt sig om så var även här den kommunala skola lite mer negativt lagd. På friskolan tyckte många om eleverna om de frågelappar som de fick lämna hos läraren.
Mest negativa eleverna fanns på skolan i England, där många svarade att för att
förbättra undervisningen så måste den tas om eller göras om helt då de inte hade lärt sig någonting alls.
Enligt skolverkets kvalitetsgranskning från 1999 så finns olika erfarenheter bland lärare kring sex- och samlevnadsundervisningen, de som tycker att det skapar en närmare relation med eleverna och de som tycker att denna del av undervisningen är jobbig och nästan har en rädsla för den. (Skolverket, 1999). Det visade sig i enkäterna från alla 3 skolor att eleverna kände att lärarna var bekväma med att undervisa i sex-och
samlevnad.
På de flesta skolor i dag så är det vanligt att könsord används som kränkningar, då framför allt mot flickor och främst på högstadiet. Det har visat sig viktigt att låta eleverna diskutera kring dessa orden och en av den viktigaste uppgiften som lärare kan ha är att skapa möjligheter för barnen att komma fram med sina uttryck och sedan konkretisera dessa. Elever måste få möjlighet att utveckla och motivera sitt tänkande, innan man börjar undervisa eller moralisera (Skolverket, 1999). Både genom
lärarintervjuer, enkäter och elevintervjuer så har vikten av att våga diskuterar kring sex-och samlevnad tagits upp flera gånger, precis som det står i Fanny Ambjörnssons (2004) och Maria Bäckmans (2003) avhandlingar. Så länge som man vågar prata om dessa ämne och diskutera dem med eleverna så blir de inte lika stora och farliga. Maria Bäckman (2003) skriver om de könsord som i dagens skola används som kränkningar mot andra elever så som Hora och Bög. Både på skola 1 och 2 så tycker lärare och
33
elever att de har samtalat mycket kring olika sexuella läggningar, med något större procent på skola 1. På skola 1 har man även arbetat med olika värdegrundsövningar kring kränkningar och olika korta klipp på UR som eleverna sedan får ta ställning till om vad som är rätt och fel. Maria Bäckman (2003) skriver att det bästa sättet att bryta ner dessa fördomar är genom att prata om dem och diskutera med eleverna men diskuterar även att det svårt att bryta ner elevers vardagförställningar som de har växt upp med. Precis som Maria Bäckman (2003) skriver så kan ord som horan, lesbianen och bögen kan bara fungera som stigmatiserande storheter om de erkänns som sådana (2003, s. 201). På skola 3 så diskuterades inte mycket kring homo/bi/transsexualitet utan undervisningen fokuserade främst på könssjukdomar och reproduktion.
Vikten av diskussioner och praktiska övningar som eleverna lyfter fram i både enkäten och i intervjuerna stämmer väl överens med Vygotiskijs och Deweys pedagogiska tankesätt. Det gör även svaren på lärarintervjuerna där lärarna lyfter fram att just diskussioner och inte enbart klassiska lärarledda lektioner är viktiga, speciellt när det kommer till sex-och samlevnadsundervisningen. Eleverna påtalar flera gånger att de skulle vilja ha fler praktiska övningar under sex-och samlevnadsutbildningen, men lärarna i båda länderna har inte nämnt detta som något de tycker är extra viktigt i undervisningen. I intervjuerna med eleverna kom det fram att det eleverna såg som praktiska övningar inom sex-och samlevnad framför allt var att lära sig hur man tog på en kondom. Så praktiska övningar inom sex-och samlevnad innebär att enligt många av eleverna att göra något de tycker är kul (vilket lärare 2 tog upp att många elever trodde att hela sex-och samlevnadsundervisningen skulle vara) så kan detta påverka varför det är något de vill ha mer av i sin undervisning.
Att eleverna på skola 1 var mer nöjda med sin undervisning kan delvis förklaras med att hela undervisningen bygger på deras frågor, detta är något jag kommer ha med mig när jag undervisar i sex-och samlevnad.
Postern och bloggen användes som en stor del av bedömningsunderlaget för betyget i sex-och samlevnad. Detta kan var en förklaring till varför vissa elever inte var nöjda med dessa som undervisningsmetoder. Detta missnöje kunde man känna av i vissa av elevintervjuerna där eleverna nämner att kursen inte var bra för de hade fått fel betyg.
Bäckman (2003) diskuterar också att när det kommer till diskussioner så läggs för mycket krut på svenska skolor på att förändra attityderna till kvinnlig sexualitet, medan
