Examensarbete i Sexologi, 30 hp Malmö universitet Masterprogrammet i Sexologi, 120 hp Hälsa och samhälle Juni 2020 205 06 Malmö
”SOM ETT ROVDJUR UTAN TÄNDER”
UNGA MÄNS REFLEKTIONER KRING
EREKTIONSPROBLEM
”SOM ETT ROVDJUR UTAN TÄNDER”
UNGA MÄNS REFLEKTIONER KRING
EREKTIONSPROBLEM
YLVA TRONDE
Tronde, Y. ”Som ett rovdjur utan tänder” – Unga mäns reflektioner kring erektionsproblem. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
Institutionen för socialt arbete, 2020.
Abstract
Beskrivningar av erektionsproblem går att återfinna långt tillbaka genom människans historia och brukar idag beskrivas som ett av de vanligast förekommande sexuella problemen.
Erektionsproblem som företeelse hos gruppen unga män har på senare år lyfts i media främst relaterat till rapporter om ökad användning av potensmedel hos unga män, och genom debatter om erektionsproblem som potentiell konsekvens av pornografianvändning. Vad gruppen unga män själva tänker kring detta ämne verkar dock hittills förhållandevis outforskat. Syftet med denna studie var att belysa hur unga män reflekterar och förhåller sig till föreställningar om erektionsproblematik. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med män mellan 24 och 28 år. Det teoretiska ramverk som empirin analyserades utifrån var: sexuella skript, maskulinitet, samt medikalisering. Resultatet visade på en stor bredd och variation av reflektioner kring erektionsproblem hos männen i studien. Maskulinitetsnormer och förväntningar kring manlig sexualitet var återkommande teman i tankar kring erektionen och erektionsproblematik, där det även verkade finnas en stor medvetenhet kring dessa normer hos männen i studien.
Intervjupersonerna lyfte olika aspekter av den mellanmänskliga dimensionen av
erektionsproblem, reflekterade över hur psykologiska orsaker och sexlust kan vara kopplat till erektionsproblem, problematiserade potensmedelsanvändning hos unga män, samt diskuterade hur pornografi och mainstreammedia kan ge en onyanserad bild av manlig sexualitet. Studien visade på en efterfrågan av mer information om erektionsproblem och ett öppnare samtalsklimat kring dessa frågor, både mellan vänner och i samhället i stort.
Nyckelord: erektionsproblem, erektil dysfunktion, maskulinitet, medikalisering, sexuella skript, unga män
“LIKE A BEAST WITHOUT TEETH”
YOUNG MEN’S REFLECTIONS REGARDING
ERECTION PROBLEMS
YLVA TRONDE
Tronde, Y. “Like a beast without teeth” – Young men’s reflections regarding erection problems. Master’s thesis in Sexology, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Social Work, 2020.
Abstract
Descriptions of erection problems can be found throughout human history and is today considered one of the most common sexual problems. Erection problems as a phenomenon within young men as a group have in recent years been discussed in media, mainly related to reports of increased use of medicines used to treat erectile dysfunction (such as Viagra) amongst young men, and through debates regarding whether pornography use could result in erection problems. However, there seems to be a lack of research which discusses what young men
themselves think about this subject. The aim of this study was to examine how young men reflect on, and relate to, ideas regarding erection problems. Nine semi-structured interviews were
conducted with men between the ages of 24 and 28. The theoretical framework used to analyze the material consisted of: sexual scripts, masculinity, and medicalization. The results indicated a wide variety of reflections about erection problems. Masculinity and expectations regarding male sexuality were recurring themes in thoughts regarding erection and erection problems, where the men in the study also seemed to have a substantial awareness of these norms. The participants highlighted different aspects of the interpersonal dimension of erection problems, how
psychological causes and sexual desire may be linked to erection problems, they problematized the use medicines such as Viagra amongst young men, and discussed how pornography and mainstream media can present an undifferentiated image of male sexuality. The study indicated a need for further research and information regarding erection problems, and requests amongst the participants for a more open discourse about these issues between friends and in society.
Keywords: erection problems, erectile dysfunction, masculinity, medicalization, sexual scripts, young men
Tack till
Tack alla nära och kära som på olika sätt stöttat mig under detta år av uppsatsskrivande. Ett speciellt tack till Fabian, Gustav och Simon för att ni korrekturläst och bidragit med er tid och era idéer.
Tack också till mina otroliga klasskamrater på sexologmasterprogrammet som alltid peppat, stöttat och gett mig inspiration under hela denna utbildning.
Jag vill tacka min handledare Eva Elmerstig för det viktiga stöd du varit under hela
uppsatsprocessen. Alla idéer du bollat med mig och all din uppmuntran fick mig att skriva vidare och ro denna uppsats i hamn.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till de nio personerna som ställde upp som intervjupersoner i studien. Tack för att ni valde att dela med av era tankar och er tid med mig, utan er hade den här uppsatsen inte varit möjlig.
Ylva Tronde Lund, juni 2020
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
DISPOSITION ... 2
BAKGRUND ... 3
Diagnoser och begrepp ... 3
Historisk tillbakablick ... 4
Orsaker och botemedel... 4
Maskulinitet och potens ... 5
Tidigare forskning ... 6
Orsaker till erektionsproblem... 6
Sexuell respons, lust och erektionsproblem ... 7
Pornografi och erektionsproblem ... 8
Maskulinitet och erektionsproblem... 8
Unga män och sexualitet ... 9
TEORI ... 10
Sexuella skript ... 10
Maskulinitet eller maskuliniteter ... 11
Den manliga sexualiteten och erektionen ... 13
Medikalisering ... 13 METOD ... 15 Forskningsansats ... 15 Tillvägagångssätt ... 15 Urval ... 16 Intervjuprocessen ... 16 Tematisering av materialet ... 17 Etiska överväganden... 17
RESULTAT OCH ANALYS... 17
Om intervjupersonerna ... 18
Varierande informationskanaler ... 18
Erektionen och manligheten – hand i hand ... 19
Förväntningar på sexualiteten och erektionen ... 19
Erektionsproblem som ett slag mot självbilden ... 20
Den mellanmänskliga dimensionen av erektionsproblem ... 22
Nära vänner och killkompisgäng ... 22
”Oftast när det gäller impotens är man ju två” – samspelet med sexpartners... 24
Negativa tankespiraler, porr och piller ... 26
Vad räknas som ”erektionsproblem”?... 26
”Det sitter i huvudet” – vad som kan ligga bakom erektionsproblem ... 27
”Ger en skev bild” – media och pornografi ... 29
”En enkel väg ut” – om potensmedel ... 30
DISKUSSION ... 32 Metoddiskussion... 32 Resultatdiskussion ... 33 SLUTORD ... 34 REFERENSER ... 35 BILAGA 1 - Intervjuguide... 38
1
INLEDNING
Ola: ”Det är ju i alla händelser trist att inte ha stånd när man har sex.”
Jonatan: ”Ja jag tycker att det lägger sordin på stämningen.”
Ola: ”Ja det är ju ofrånkomligt. Men grundfrågeställningen då, om vi ska tillbaka till den, är kanske varför det blir något så mycket större än att bara vara trist. Varför det går från trist till att bli en våt filt över hela tillvaron. Varför det så lätt blir ett monster som inte går att prata om och bearbeta, och därför liksom bara växer, och till slut kanske blir ett så stort monster som man inbillade sig att det var från början.”
Ur Februaripodden, avsnitt 1: ”Allt står på spel”, med Ola Söderholm och Jonatan Unge (2015).
Idén till uppsatsämnet har legat och grott hos mig i flera år sedan jag lyssnade på just Februaripodden, där vi för ovanlighetens skull kan höra två män prata om sex och sexuella problem. Till stor del sker det på ett humoristiskt och lättsamt sätt, men podden lyfter även flera djupgående resonemang värda att tänka ett varv till kring. Valet av ämne grundade sig också i en vilja att lyfta frågor kring unga mäns sexualitet och sexuella problem. Erektionsproblem
diskuteras ofta som en företeelse främst hos äldre män, trots att det inte är en ovanlig
problematik även hos de yngre åldersgrupperna. Det visade sig t.ex. i den senaste stora svenska sexualvaneundersökningen från 2017, där 11% av männen mellan 16 och 44 år uppgav att de hade haft svårt att få eller behålla erektion (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Under de senaste åren har det upprepade gånger uppmärksammats i media att användningen av potensmedel (såsom Viagra) har ökat markant bland gruppen unga män, där de inte bara ska ha fått det utskrivet efter läkarbedömning utan även köpt på svarta marknaden (Lindahl, 2017). Trots att verksamma inom sjukvården menar på att erektionsproblem hos specifikt unga män oftast beror på psykologiska orsaker, såsom prestationsångest eller stress, verkar många unga män ändå behandla problemet på medicinsk väg (Nilsson, 2018). Det pågår samtidigt en diskussion i media kring huruvida pornografianvändande skulle kunna vara en orsak till erektionsproblem, ibland omnämnt som “porrimpotens”. Exempelvis SVT har rapporterat om just fenomenet ”porrimpotens” (Aro, 2019), där återigen främst gruppen unga män har lyfts i sammanhanget.
Dessa diskussioner i media kring ökad användning av potensmedel och så kallad ”porrimpotens” är exempel på hur unga mäns sexualitet, och mer specifikt erektionsproblematik, tas upp i en modern kontext. Men hur mycket pratas det egentligen med unga män om hur de själva tänker kring erektionsproblem? Den stora mängd information som går att hitta eller stöta på online gällande erektionsproblem är uppblandad av tveksamma källor som inte alltid stödjer sina påståenden i forskning, riktad reklam med avsikt att sälja potensmedel och anekdotiska
berättelser på anonyma internetforum. Genom vilka informationskanaler får unga män kunskap om erektionsproblem, och känner de att de har någonstans att vända sig för stöd eller
2
Parallellt med diskussioner om erektionsproblem finns också ett ökat samhälleligt intresse för frågor gällande manlighet och maskulinitetsnormer som inte sällan tangerar föreställningar om manlig sexualitet. Även här kan vi ställa oss frågan hur unga män reflekterar över maskulinitet och sexualitet, och om det påverkar hur de tänker kring fenomenet erektionsproblem. Med det här som bakgrund är studiens fokus att lyfta och synliggöra unga mäns tankar och reflektioner gällande olika aspekter av fenomenet erektionsproblem. Ingången var inte att efterfråga personer som själva hade erfarenheter av erektionsproblem, utan målgruppen var unga män, 18 till 28 år, generellt. Trots detta drog majoriteten av intervjupersonerna paralleller till egna erfarenheter i olika stor utsträckning, vilket kommer att diskuteras vidare under Urval och Resultat och analys.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att belysa hur unga män reflekterar och förhåller sig till föreställningar om erektionsproblematik.
- Vilka reflektioner har unga män kring maskulinitet och normer kopplat till erektionsproblem?
- Hur resonerar unga män kring potentiella orsaker till erektionsproblem?
- Hur förhåller sig unga män till potensmedel och pornografianvändning relaterat till erektionsproblem?
DISPOSITION
Uppsatsen inleds med en introduktion av det aktuella ämnesområdet genom en diskussion och tydliggörande av begrepp som kommer användas i uppsatsen. Detta följs av en historisk
bakgrund av erektionsproblem som område där vissa relevanta teman lyfts fram. Efter denna del presenteras tidigare forskning med olika kopplingar till ämnet och forskningsfrågorna. Under det teoretiska ramverket introduceras de teorier som använts för att analysera empirin, vilket är: sexuella skript, maskulinitet och medikalisering. Den metodologiska delen redogör för metodval, hur urvalet såg ut, vilka etiska överväganden som gjorts samt det praktiska tillvägagångsättet för materialinsamling och analysprocessen. Empirin presenteras sedan i form av fyra huvudteman samt sub-teman till dessa: Varierande informationskanaler, Erektionen och manligheten – hand i
hand, Den mellanmänskliga dimensionen av erektionsproblem och Negativa tankespiraler, porr och piller. Under varje tema återfinns sammanfattningar från empirin, citat från
intervjupersonerna och analyser utifrån det teoretiska ramverket samt paralleller till tidigare forskning. Slutligen diskuteras metodologiska begränsningar, uppsatsens huvudsakliga slutsatser kopplat till syfte och forskningsfrågor, samt förslag till framtida forskning baserat på resultaten av denna studie.
3
BAKGRUND
Diagnoser och begrepp
Inom kliniskt medicinskt arbete och forskning används ofta begreppen erektil dysfunktion (ED) eller impotens. I den svenska versionen av DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) används “Erektil dysfunktion” som diagnos, där kriterierna bl.a. består av: “påtagliga svårigheter att få erektion under sexuell aktivitet”, “påtagliga svårigheter att bibehålla erektion till dess att den sexuella aktiviteten är fullbordad” och “påtaglig minskad erektil styvhet”
(American Psychiatric Association (APA), 2013, s. 172). Vidare indikationer är att ett eller flera av symtomen ska varat i minst ett halvår, och att de förekommer vid alla eller majoriteten av tillfällena för sexuell aktivitet (APA, 2013).På liknande vis förekommer diagnosen i den svenska versionen av ICD-10 (International Classification of Diseases). Där används dock både begreppen “erektil dysfunktion” och “psykogen impotens” under kategorin “Uteblivet sexuellt gensvar”, och även “Impotens av organisk orsak” finns under kategorin “Sjukdomar i de manliga könsorganen” (Socialstyrelsen, 2020). Den senaste revideringen, ICD-11, godkändes 2019 men börjar gälla först från och med 2022, och har inte införts i Sverige än. I den digitala version av ICD-11 som finns tillgänglig hittills används “Male erectile dysfunction” istället för “Impotence” (WHO, 2019), det återstår dock att se vilka begrepp som kommer att användas i den svenska översättningen.
Förutom de diagnostiska begreppen används även andra benämningar såsom erektionssvikt, potensproblem, att få/behålla stånd, eller i ännu mer vardagligt språkbruk att ”inte kunna få upp den”. I denna studie benämns företeelsen i första hand som erektionsproblem, alternativt problem med erektionen, med undantag för när det hänvisas till tidigare studier som använder andra begrepp. Anledningen är att begrepp som erektil dysfunktion och impotens har en medicinsk bakgrund som kan föra tankarna till svåra problem och sjukdom. Det går också att
problematisera begreppet ”impotent” utifrån att det kan tolkas som något en person är, medan ett problem kan ses som något personen har i varierande utsträckning. Med ett mer generellt
begrepp som erektionsproblem är syftet att täcka in även tillfälliga problem, och även öppna upp för den enskilde individen att definiera vad som kan vara erektionsproblem.
I den här studien kommer ordet ”män” att vara återkommande, och utifrån en allt större medvetenhet gällande bredden av könsidentiteter tåls det att förtydliga vad som menas med ”män” inom ramen för den här studien. När det benämns i koppling till den här studien, och dess urval, syftas det till personer som identifierar sig som män, och lever som män, det är således inte begränsat till endast cis-män. Då fokus för studien var hur personerna reflekterade kring fenomenet erektionsproblem utifrån bl.a. normer och föreställningar kopplat till maskulinitet, och inte specifikt egna erfarenheter, sågs inget behov av att rikta urvalet utifrån vilka könsdelar personerna hade eller inte hade. I de fall där det refereras till tidigare studier och övrig litteratur användes genomgående samma begrepp som användes i de studierna, vilket i de allra flesta fallen var ”män” (utan specifikation om det gällde cis- och/eller transmän).
4 Historisk tillbakablick
Vid en historisk tillbakablick på sexuella företeelser finns det en risk att det blir anakronistiskt att använda begrepp som ”impotens” eller ”erektionsproblem”, då det är svårt att definiera exakt hur tidigare samhällen såg på företeelserna på grund av att begreppen inte konstruerats ännu. Även i fall där det finns beskrivningar om män som inte kan “prestera sexuellt” går det inte att avgöra den exakta definitionen av en bra respektive dålig sexuell prestation. Det som dock kan
konstateras är att det långt innan diagnosernas tid har skrivits om och gestaltats problem kring erektionen, olika erektionsförmåga och tips för att erhålla starkare erektioner. Syftet med att sammanfatta den historiska kontexten kring erektionsproblem är att visa på hur bilden av företeelsen förändrats genom tidsepokerna, men också hur vissa teman är återkommande. Orsaker och botemedel
I antikens Rom och Grekland fanns en stor bredd av idéer kring vad som kunde orsaka problem med erektionen (Mc Laren, 2007). Det hänvisades till allt från planeternas och gudarnas inverkan eller häxkonster, till att det var p.g.a. fetma eller kopplat till personens kost. Vin sågs t.ex. som generellt bra för ökad potens, men för stora mängder kunde ge motsatt effekt . Det fanns
återkommande skämt om hur gamla män inte kunde prestera sexuellt, men man varnade också unga män om att de kunde “åldras i förtid” om de på ett överdrivet sätt frossade i sex - en balans var det optimala (a.a.). Här fanns också en misstänksamhet mot kvinnor som på olika vis skulle kunna vara skyldiga till mannens sexuella oförmåga. Det kunde handla om kvinnor som hade för stor sexlust och på så vis sög kraften ur männen, eller att de skulle ha bjudit mannen på speciell mat som ledde till erektionsproblem. På motsvarande vis kunde kurerna för att bota eller
förebygga problemen vara att inta olika ingredienser som sågs som afrodisiakum, bl.a. sådana som var kopplade till aggression (peppar, nässlor) och grönsaker som till formen liknande en penis (a.a.). En potentiell anledning till att chili och starka kryddor sågs som botemedel kan vara hur deras inverkan på kroppen liknar den vid sexuell upphetsning, såsom ökad kroppsvärme och svettningar (Shah, 2002).
I medeltidens Europa fanns ingen tydlig gräns mellan medicin och magi, vilket visar sig i exemplet med föreställningar kring erektionsproblem. Orsakerna kunde påstås variera från att vara för ung, för gammal, för överviktig eller för berusad, till att vara ett straff för sina synder, ett test från gud eller orsakat av häxor och magi (Mc Laren, 2007; Shah, 2002). Även vid den här tiden lades, i vissa fall, skulden på kvinnor genom att de skulle kunna ha använt magi som gav personer erektionsproblem. Kurer för att bota problematiken kunde bestå i olika örter, magiska drycker, salvor eller heligt vatten (Mc Laren, 2007).
Under 1700-talet kunde erektionsproblem påstås bero på bl.a. veneriska sjukdomar och
överdriven onani. Den rådande “onanihetsen” gjorde att onani blev en tacksam aspekt att hänvisa till vid diverse krämpor och åkommor, däribland erektionsproblem. Det fanns idéer om att frivillig, eller ofrivillig, ejakulation orsakade erektionsproblem. Under bl.a. den viktorianska eran skrevs det mycket om onani och impotens, och föräldrar uppmanades att varna sina söner för att ägna sig åt denna ”farliga” praktik (Shah, 2002). Det började också talas om att det kunde bero på det idag kallat psykiska eller psykosociala orsaker, t.ex. att vara ängslig eller tänka för
mycket. I likhet med tidigare exempel genom historien kunde erektionsproblem också skyllas på kvinnor med för stor sexuell lust, som troddes trötta ut och dränera mannen på hans energi och
5
potens. Senare kom även idéer kring att erektionsproblem kunde bero på att mannen egentligen hade homosexuella begär, eller att han hade specifika fetischer som inte levdes ut. Vid
sekelskiftet 1900 när nervsvaghet (eller neuros) gjorde intåg som populär diagnos såg man också detta som en orsak till erektionsproblematik, och kopplade det till det moderna livets stressorer. Freud var en av dem som hade många olika teorier kring erektionsproblem. Han kopplade det bl.a. till överdriven onani, Oidipuskomplex, kastrationsrädsla, och i sann Freud-anda:
undertryckta fantasier som formats i barndomen. Andra psykoanalytiker vid denna tid hade teorier om att manlig sexuell dysfunktion kunde härledas till incestuösa och förbjudna begär gentemot systrar, mödrar eller tjänstefolk (Mc Laren, 2007).
Maskulinitet och potens
Idéer kring maskulinitet och manlig sexualitet har på olika vis varit sammanknutet med
erektionen och erektionsproblem genom människans historia. Under antiken sågs det önskvärt att som man vara viril och dominant såväl i allmänhet som i sexakten (bl.a. genom att vara den penetrerande parten), och könet kunde ses som en representation av mannen. Då konceptet för sexuella läggningar inte fanns på samma sätt vid denna tid var det viktigaste för den maskulina sexualiteten att känna begär inför och penetrera någon, vare sig den mottagande parten var man eller kvinna. Sett till den stora mängd material om hur erektionsproblem kunde botas som återfinns från den här tiden verkar detta ha varit viktigt för dem, och det framstår som att sexuella “misslyckanden” var förhållandevis vanliga (McLaren, 2007).
Sett till medeltidens Europa och den kristna värdegrunden talades det inte om sexuella begär på samma sätt. Idealen för manlig sexualitet kan också påstås se något annorlunda ut för denna tidsepok då avhållsamhet och att kunna behärska sina drifter sågs som något dygdigt utifrån de kristna värderingarna. Däremot kunde problem med erektionen hamna i fokus vid frågor om giftermål och familjebildning. Att som man inte kunna prestera sexuellt kunde bli detsamma som att inte kunna uppfylla sina plikter som make, far och patriark, vilket var skamligt (Mc Laren, 2007). Under 1300-1500-talet finns dokumenterat fall där kvinnor begärde skilsmässa med huvudskälet att mannen var impotent. Att kvinnan skulle vara sexuellt otillfredsställd kunde dock inte tas upp som en grund för skilsmässa, grunden för att begära skilsmässa var istället att
mannens erektionsproblem satte stopp för kvinnans möjlighet att bli mamma (Mc Laren, 2007; Shah, 2002).
I och med att äktenskapet som institution förändrades under sekelskiftet 1900 till att i högre utsträckning vara frivilligt och grundas på kärlek tänkte man sig också att manlig sexuell dysfunktion kunde bero på stressen och oron som kom med nytillkomna aspekter av sex, reproduktion och giftermål. Kvacksalvare utnyttjade rädslan för erektionsproblem och varnade för att männens sexuella oförmåga skulle driva deras fruar till otrohet, för att sedan sälja in just deras kurer och piller som skulle lösa allt. Samtidigt fanns de som menade på att män inte skulle lägga så stor vikt vid tillfälliga erektionsproblem eftersom de flesta kvinnorna ändå inte ville ha sex, då de inte troddes ha samma sexuella behov som män (Mc Laren, 2007).
6 Tidigare forskning
I detta avsnitt tas tidigare forskning, kopplad till olika aspekter av ämnet, upp för att ge en övergripande bild över vad forskningen säger i nuläget. Till att börja med beskrivs en
grundläggande bakgrund till potentiella bakomliggande orsaker till erektionsproblem, vilket kan vara användbart att ha med sig när det senare kommer till studiens resultat om unga mäns reflektioner gällande orsaker. Något mer utrymme kommer att ges till
psykologiska/socialpsykologiska orsaker då de tenderar att kopplas till erektionsproblem hos unga män i större utsträckning. Sedan presenteras studier kopplade till maskulinitet och erektionsproblem, samt studier som avhandlar unga män och sexualitet.
Orsaker till erektionsproblem
Att uppleva erektionsproblem är något som har rapporterats öka med åldern, där den senaste svenska sexualvaneundersökningen visade på att 11% av männen i åldrarna 16 till 44 år
upplevde att de hade haft svårt att få eller behålla en erektion, medan siffran låg på 28% för män mellan 65 och 84 år (Folkhälsomyndigheten, 2019). Andra studier har visat på att ca. hälften av männen i åldrarna 40 till 70 år upplever problem med erektionen till och från (Arver m.fl., 2017). Detta är möjligtvis en bidragande faktor till att en stor del av den forskning som gjorts gällande erektionsproblem har fokus på medelåldersmän och uppåt, vilket är värt att notera då denna studie fokuserar på en yngre åldersgrupp av män.
Erektionsproblem kan ha många olika bakomliggande orsaker, såväl medicinska som
psykologiska eller relationella. De somatiska orsaker till erektionsproblem som forskningen har visat på är bland annat hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes och som följd av kirurgi vid t.ex. prostatacancer (Arver m.fl., 2017). Det finns också medicinska preparat som har kopplats till erektionsproblem, däribland blodtryckssänkande mediciner, antidepressiva (främst SSRI-preparat) och antipsykotisk medicin. Vidare har vissa livsstilsfaktorer, som brist på motion, rökning och övervikt, kopplats till en ökad risk för erektionsproblem (Arver m.fl., 2017; Ekdahl, 2017).
Förutom de somatiska orsakerna bakom erektionsförmågan har forskningen även sett samband mellan det som händer inom oss människor, psykologiskt och känslomässigt, samt det som händer mellan oss, socialt. Prestationsångest beskrivs som en av de vanligaste psykologiska orsakerna, där det blir ett så stort fokus på att prestera sexuellt (bl.a. på att få erektion) att det skapar ångest och stress som i sin tur kan leda till erektionsproblem (Rosen et al., 2014). Studier har även visat på kopplingar mellan faktorer som depressiva symtom, ångest samt negativa tankemönster, och erektionsproblem (Corona et al., 2015; Nobre, 2010, Jern et al., 2012). I en studie som undersökte olika grader av erektionssvårighet och symtom kopplade till ångest och depression konstaterades signifikanta samband, där erektionsförmågan skattades som sämre i de fall depressiva och ångestrelaterade symtom skattades högre (Jern et al., 2012). En
översiktsartikel analyserade både aspekter av erektil dysfunktion (ED) och tidig utlösning (prematur ejaculation, PE) och såg samband mellan dessa två sexuella problem (det t.ex. den ena problematiken kunde leda till den andra), samt att både personer med PE och ED oftare uppgav förekomst av ångestrelaterade och depressiva symtom (Corona et al., 2015). En kvantitativ studie undersökte erektil dysfunktion i relation till kognitiva och emotionella aspekter visade på
7
korrelation mellan ett antal olika tankemönster och erektionsförmåga (Nobre, 2010). De män som hade starka övertygelser om mäns sexualitet som ”ofelbar” (t.ex. att män ska vilja ha
mycket ha sex, eller kunna behålla erektionen i alla lägen) var mer benägna att också få negativa tankemönster (t.ex. ”Jag är misslyckad”) när de var med om en misslyckad sexuell situation. Vidare kunde denna typ av tankescheman leda till ökat fokus på ens erektion (t.ex. ”Jag måste få erektion”, ”Varför funkar det inte?”). Tankemönster som la förstärkt fokus på erektionsförmåga och potentiella konsekvenser om detta inte skulle fungera kunde också minska erotiska tankar och öka negativa emotioner, vilket i sin tur påverkade erektionsförmågan (a.a.).
Hos män i parförhållanden har erektionsproblem även kopplats till relationella problem, där det t.ex. kan röra sig om bristande kommunikation eller konflikter i relationen som inte behöver vara direkt kopplade till sex. Men även att paret har andra stora stressfaktorer i sitt liv (ekonomisk situation, jobbrelaterat) eller har väldigt lite tid att spendera tillsammans i lugn och ro kan leda till sexuella problem såsom erektionssvårigheter (Rosen et al., 2014). Sexuella problem,
däribland erektionsproblem, kan även uppstå hos par som aktivt försöker skaffa barn där det blir ett stort fokus på fertilitet. Både dimensionen av prestationsångest som kan komma med att känna att man måste få erektion för att kunna ha samlag, och under vilka omständigheter sexet sker (t.ex. minskat fokus på erotik och lust) kan potentiellt bidra till erektionssvårigheter (Lundin & Elmerstig, 2015).
När det rör sig om psykiska eller psykosociala orsaker, till skillnad från somatiska, tenderar det att visa sig på ett något annorlunda sätt. Vid psykiskt orsakad erektionsprobl ematik kan man t.ex. upptäcka att erektionen fortfarande fungerar och dyker upp under natten, på morgonen och vid ”spontana” erektioner, eller att man inte upplever några problem vid onani för sig själv men däremot vid sex med partner/partners (Arver m.fl., 2017).
Sexuell respons, lust och erektionsproblem
För att få större förståelse för hur de varierande psykologiska och sociala faktorerna kan inverka på erektionsförmågan är det även värt att lyfta dual-control model, framtagen av Bancroft och Janssen (2000), och deras forskning på detta ämne. Grunden för dual-control model bygger på att det finns faktorer som påverkar vår sexuella respons i olika riktning: de som kan öka sexuell upphetsning (excitatoriska) och de som kan hämma sexuell upphetsning (inhibitoriska). Bancroft och Janssen (2000) beskriver hur detta kan påverka individers sexuella respons på en
neurofysiologisk nivå (kopplat till bl.a. det centrala nervsystemet och hjärnfunktioner såsom signalsubstanser). Excitatoriska och inhibitoriska faktorer kan handla om olika former av stimuli som påverkar oss, vilka kontexter vi befinner oss i, eller ett psykologiskt allmäntillstånd vi befinner oss i. Ett sätt att förklara denna modell är genom att föreställa sig det som gasen och
bromsen i vår sexuella respons – vad gasar på vår sexuella upphetsning och vilka bromsar finns
som hämmar den? Det går också att beskriva detta som en vågskål med excitatoriska faktorer ligger i ena vågskålen och inhibitoriska i den andra, där det som väger tyngst kommer att påverka den sexuella responsen starkast.
Bancroft och Janssen (2000) kunde hos sina studiedeltagare se kopplingar mellan högre rapporterad frekvens av erektionsproblem och den inhibitoriska faktorn de kallade ”fear of performance failure”, vilket de kopplar vidare till vad som också kallats prestationsångest i
8
sexuella situationer. De menar dock att detta också kan bero på inlärda erfarenheter hos
individen, där denne sedan tidigare haft t.ex. erektionsproblem, för att sedan få en förstärkt oro inför att detta ska ske igen vilket påverkar den sexuella responsen. Utifrån dual-control model har också föreslagits att den generella balansen mellan ”gas” och ”broms” kan variera hos olika individer, där vissa påverkas mer av inhibitoriska faktorer, och andra mer av excitatoriska (Bancroft & Janssen, 2000). Vid en avsaknad av sexuell lust eller upphetsning kan vi utifrån denna modell tänka oss att det kan bero på uteblivna excitatoriska faktorer (t.ex. stimuli som gör oss sexuellt upphetsade), men även att det kan bero på de inhibitoriska faktorerna
(psykologiska/emotionella processer och det vi kan uppfatta som potentiella risker) (Janssen, 2011). Kopplat till erektionsproblem kan många av de psykologiska och psykosociala faktorerna nämnda ovan ses som potentiella inhibitoriska faktorer utifrån denna modell.
Pornografi och erektionsproblem
I ljuset av diskussionerna i media gällande pornografianvändning och erektionsproblem lyfts här vad den forskning som hittills gjorts kan säga om området. Det här specifika ämnet är i skrivande stund förhållandevis outforskat, och de studier som gjorts på ämnet verkar både tyda på att det kan finnas vissa samband mellan pornografianvändande och sexuella dysfunktioner hos män, och att det inte verkar finnas bevis som indikerar några tydliga samband (Berger et al., 2019;
Landripet et al., 2015). En studie som undersökte pornografianvändning och sexuella dysfunktioner kunde se samband mellan att föredra onani till pornografi före partnersex och sexuell dysfunktion hos män (Berger et al., 2019). Studien kunde inte visa på någon korrelation mellan mängden pornografi konsumerad, eller frekvensen av pornografianvändning, och sexuella dysfunktioner (a.a.). I en multinationell studie fann de sammantaget få till inga belägg för
samband mellan pornografianvändning och sexuella dysfunktioner (bl.a. erektil dysfunktion) hos unga heterosexuella män (Landripet et al., 2015). Sammantaget verkar forskningsläget visa på att det inte finns tillräckliga bevis för att konstatera ett kausalt samband mellan
pornografianvändande och erektionsproblem, och att det behövs mer forskning på området (Dwulit et al., 2019).
Frågan är dock om komplexiteten bakom denna diskussion når fram till allmänheten. I den tidigare nämnda svenska sexualvaneundersökningen uppgav 25% av männen mellan 16 och 29 år att de tittar på pornografi 3-5 ggr i veckan, och 16% i samma grupp att de dagligen, eller nästan dagligen, konsumerar pornografi (Folkhälsomyndigheten, 2019). Det är således en stor del unga män som konsumerar pornografi regelbundet, men där potentiella effekter av
konsumtionen (såväl positiva som negativa) ännu är förhållandevis oklara. Det kan även nämnas att flertalet starkt porrkritiska online-forum och hemsidor (t.ex. Your Brain On Porn, 2019) är lätta att hitta via en snabb sökning, där det förmedlas en riktad och ensidig bild av potentiella samband mellan pornografianvändning och erektionsproblem.
Maskulinitet och erektionsproblem
Ämnen som maskulinitet och manlighet kan ses återkommande i studier som undersöker mäns upplevelser av erektionsproblem. Som tidigare nämnt är det vanligt att studier om
9
återkommande att studierna fokuserat på män som har erektionsproblem till följd av specifika medicinska orsaker (t.ex. kopplat till kirurgiska ingrepp och behandling av prostatacancer). I en kvalitativ studie som undersökte mäns upplevelser av att leva med erektionsproblem har männen bl.a. beskrivit sina problem på sätt som kunde liknas vid hur vi talar om en fundamental förändring i livet (Pontin et al., 2002). De försökte förstå vad som hände dem och vad som kunde vara orsaken till erektionsproblemen. Samtidigt som de försökte finna acceptans och hitta sätt att leva med det fanns det en frustration och ett ständigt sökande efter en lösning till
erektionsproblemen (a.a.). Deras känsla av förlust beskrevs som kopplad till deras självbild och manlighet, men också i koppling till hur det påverkade sexlivet och relationer. De flesta
deltagarna hade enbart valt att prata om problematiken med läkare, och även om partnern var medvetna om situationen beskrev flera av männen att de inte kunde prata om detta ämne på djupet med sin partner p.g.a. skamkänslor (a.a.).
Personer som lever med erektionsproblem som en följd av prostatacancerbehandling har beskrivit i studier hur både erektionsproblematiken och nedsatt lust påverkat deras känsla av maskulinitet (Chambers et al., 2017; Fergus et al., 2002). Den sexuella och maskulina identiteten har rapporterats som starkt integrerad med den sexuella prestationen (bl.a. i form av
erektionsförmåga) på så vis kunde en sexuell prestation även ses som en prestation i manlighet (Fergus et al., 2002). Det har också beskrivits av studiedeltagare som en känsla av att
maskuliniteten är förlorad, att maskuliniteten på något sätt förminskats (att inte känna sig som en ”hel man”) och som ett slags ”hot” mot deras känsla av maskulinitet. De har även uttryckts rädsla för att deras partner skulle lämna dem p.g.a. att de inte skulle kunna tillfredsställa partnern sexuellt, eller kunna vara en lika ”aktiv” part i sexet som tidigare (a.a.).
Unga män och sexualitet
I svenska kvalitativa studier med fokus på unga män och sexualitet finns vissa återkommande teman vilka är intressanta att titta på utifrån frågor kring erektionen och erektionsproblem (Berg, 2009; Elmerstig m.fl., 2014; Elmerstig m.fl., 2017). Männen i studierna har bl.a. förmedlat, på olika vis, vilka förväntningar som finns på dem utifrån idéer om manlig sexualitet. Vissa av männen har beskrivit det som att de ”ställt upp” på att ha sex fast de egentligen inte var sugna, vilket var grundat i vilka förväntningar de kände på sig själva, men också vilka förhoppningar de upplevde att partnern hade (Berg, 2009). Unga män har också uppgett starka sexuella
förväntningar på att vara parten som tar initiativ till sex, vara den drivande parten samt att prestera sexuellt på olika sätt för att ses som ”bra i sängen” (Elmerstig m.fl., 2017; Berg, 2009). Ett annat återkommande tema är hur männen i studierna beskriver vaginalt samlag som en självklar del av sexet och en stark norm. Det kunde både beskrivas som något de själva gärna ville ha som en del av sexet, men också något de tänkte sig att partnern ville (Elmerstig m.fl., 2014; Berg, 2009). Gällande erektionen som företeelse generellt har unga män beskrivit att erektion inte alltid behöver betyda att de hade lust, men även att det går att vara kåt utan att få erektion. Erektionen som sådan kunde alltså tolkas på olika sätt beroende på situationen och hur man kände inom sig i övrigt (Berg, 2009). I en av studierna lyftes också föreställningen om att unga män inte skulle vara särskilt intresserade av att prata om känslor och sexualitet, där Berg
10
(2009) i motsats till detta menar på att det verkar finnas ett stort behov hos gruppen av att få prata och reflektera över dessa frågor.
TEORI
Sexuella skript
Simon och Gagnons (1984) teori om sexuella skript är välanvänd som teoretiskt ramverk inom sexologisk forskning, möjligtvis för att den går att applicera på många olika aspekter av sexualitet. Den kommer att användas inom ramen för denna studie för att titta på de sociala normerna och omkringliggande psykosociala processer som kan påverka föreställningar om erektionsproblem som fenomen, men också den individuella upplevelsen av erektionsproblem. Nedan följer en introduktion till teorin sexuella skript och dess begreppsvärld, för att sedan exemplifiera hur detta skulle kunna appliceras på fenomenet erektionsproblem.
Teorin om sexuella skript bygger på en socialkonstruktivistisk grund som menar på att våra sexuella beteenden och vårt sexuella handlingsutrymme kan kopplas till det vi har med oss socialt inlärt. Namnet på teorin och dess begrepp, skript och roller, signalerar också att det handlar om en typ av manus för var, när, hur, med vem och varför, gällande vår sexualitet. De tre olika nivåerna av skript benämns som: kulturella scenarier, interpersonella skript och
intrapsykiska skript (Simon & Gagnon, 1984).
De kulturella scenarierna kan beskrivas som guidande skript på den kollektiva nivån.
Institutioner och institutionaliserade ordningar ger oss på den här nivån system för hur våra roller ser ut och hur de kan, eller inte kan, spelas i sexuella sammanhang. Förutom att förstå våra egna roller behöver vi också kunna sätta oss in i den andres roll, då rollerna i sig inte fyller någon egentlig mening förrän de ställs i relation till andra individer (Simon & Gagnon, 1986). Skript på den här nivån är dock så pass generella till sin karaktär att de inte kan förutsäga hur det i verkliga sexuella situationer faktiskt kommer att utspela sig. Även om kulturella scenarier ger oss en slags guide behöver vi inte heller följa denna till punkt och pricka, den kan utmanas och förändras beroende på hur vi väljer att agera i stundens hetta (Simon & Gagnon, 1986). Kulturella scenarier kopplade till erektionsproblem skulle kunna innefatta idéer kring hur personer inom ramen för rollen ”man” förväntas agera och fungera i sexuella situationer. T.ex. kan stereotypa normer kring att män ”alltid vill ha sex” eller ”alltid är redo” även influera våra tankar kring hur erektionen ska fungera.
Detta för oss in på den sexuella situationen och mötet med andra personer, vilket kommer att handla om interpersonella skript. På den här nivån sker olika typer av samordning mellan parterna, anpassning och enighet, eller missförstånd. Det handlar om att i samspelet med den andre försöka hitta någon form av kongruens mellan förutsättningar och förväntningar, samt egna önskningar och begär. Vi kan här följa ramen för de kulturella scenarierna, men också som tidigare nämnt aktivt bli en ”medförfattare” genom att ändra givna skript (Simon & Gagnon, 1986). På den här nivån kan vi tänka oss att alla inblandade i ett sexuellt möte tar med sig olika
11
idéer kring erektionens vara eller icke-vara med in i situationen. Det här kan såklart utspela sig utan några större problem, men det kan också uppstå missförstånd och dissonans beroende på hur våra skript ser ut sen innan och om vi är beredda eller kapabla att omforma dem. Den
interpersonella nivån kan också beröra vilka subgrupper vi tillhör, t.ex. i form av olika vänkretsar, och hur erektionsproblem behandlas där.
Den sista, och mest personliga, nivån är de intrapsykiska skripten. Det kan beskrivas som vårt inre, personliga skript som vi formar utifrån våra sexuella begär och önskningar. Här kan
skripten inom oss dock bli motstridiga då de påverkas av normer men samtidigt kan vilja utmana dessa normer. Intrapsykiska skript kommer att handla om hur vi hanterar allt detta inom oss, vilket vi sedan tar med oss in i mötet med andra (Simon & Gagnon, 1986). Intrapsykiska skript gällande erektion eller erektionsproblem skulle kunna handla om våra inre förväntningar eller önskningar om hur erektionen ska fungera, eller vissa sexuella praktiker vi sett fram emot att ägna oss åt och huruvida vi tänker oss att erektionen är ett måste i dem fallen.
När vi tittar på de olika nivåerna blir det också tydligt att nivåerna är i ett konstant samspel med varandra och påverkar varandra, samt vilka typer av krockar som kan uppstå till följd av detta. En intressant aspekt Simon och Gagnon (1986) tar upp är hur inkongruens kan uppstå mellan att vilja leva upp till vad vi tänker oss att den andre förväntar sig av oss, och vad vi faktiskt känner inom oss:
“An example of such a problem of accommodation would be the not uncommon experience of wanting to express a commitment to elements of interpersonal scripting that were consistent with stereotyped gender-roles postures, while, simultaneously, experiencing feelings intensely
incongruous with those very gender-role postures, e.g., simultaneously to take possession of the object of desire (the male role) and to be the object of desire (the female role): to seduce and to be seductive, to conquer and to surrender, to desire and to be desirable.”
(Simon & Gagnon, 1986, s.109.)
Dessa skript, och med det våra förväntningar, förändras även beroende på vår ålder och var i livet vi befinner oss (Simon & Gagnon, 1986). Som nämnt under tidigare forskning blir ofta erektionsproblem sammankopplat med gruppen äldre män, vilket skulle kunna göra det svårare för yngre personer att förstå och hantera problematiken. Vi kan även tänka oss att unga män har (ännu) starkare skript gällande att vara sexuellt aktiva och ”virila”/potenta än vad äldre män kan ha, vilket vidare kan skapa förväntningar och föreställningar kring sin egen och andras sexualitet.
Maskulinitet eller maskuliniteter
Maskulinitet, eller maskuliniteter, som begrepp kommer att användas i förhållande till erektionsproblem som fenomen då de båda kan påstås vara nära kopplade till idéer om en ”manlig sexualitet”. Som vi kunde se i både exempel på tidigare forskning och den historiska bakgrunden har maskulinitet och erektionsproblem ofta diskuterats parallellt, vilket gör det intressant att titta närmare på även i förhållande till unga mäns reflektioner i denna studie.
12
Manlighet och maskulinitet tenderar att diskuteras i former av hur en person agerar, vilket också ställs i motsats till hur en person agerar som inte är maskulin (Connell, 2005). Det är således svårt att ringa in fenomenet “maskulinitet” utan att kunna ställa det i kontrast till “femininitet”. Teorier och diskussioner kring maskulinitet kan bli något endimensionella och komma att handla endast om å ena sidan vilka könsaspekter som är medfödda, å andra sidan att genus konstrueras socialt och påtvingas oss genom samhällets normer (a.a.). Connell (2002) har i detta avseende gjort flera intressanta kommentarer vilka ger ytterligare dimensioner till frågan. Förutom att det går att tänka sig hur genusnormer på ett strukturellt plan kan påverka oss, kan maskulinitet och femininitet även ses som något vi mer medvetet använder oss av i vårt sätt att vara i vårt dagliga liv i olika utsträckning, oavsett könsidentitet. Vi kan leka med dessa roller, och i vissa fall också tycka om att göra det uppenbart vilken könsstereotyp det är vi klär oss i just då. Beroende på det sociala sammanhanget vi befinner oss i finns således fortfarande ideal kring hur maskulinitet och femininet ska te sig som kan påverka våra val och möjligheter. Men det finns samtidigt en medvetenhet kring dessa ideal som gör att vi lär oss att omförhandla ordningen, lär oss hur det går att ”spela” en viss roll och bete sig därefter, samt lär oss också att distansera oss själva från givna genussroller och t.ex. skämta om vårt eget beteende (Connell, 2002).
Det Connell (2000) kallar den hegemoniska maskuliniteten kan beskrivas som den vilken inom olika sammanhang konstruerats till den mest åtråvärda, idealiska maskuliniteten. Eftersom detta konstrueras i samspel med de, så kallade, underordnade maskuliniteterna kan också hegemonisk maskulinitet omformas och förändras (Connell, 2000). Inom modern forskning och teoribildning blir det allt vanligare att diskutera detta ämne utifrån maskuliniteter (plural). Bland annat
Anderson (2009) har lyft detta tema genom att föreslå inclusive masculinity theory som ytterligare ett sätt att förstå maskuliniteter i en modern kontext. Inclusive masculinity theory formades som teori utifrån forskning som visade på mer inkluderade beteenden och
omvandlingar av gruppdynamik hos unga heterosexuella män. Det kunde ta sig form bl.a. genom att männen var inkluderade gentemot HBTQ-personer och förkastade homofobi, såg ner på våld och mobbning, anammade feminint kodade aktiviteter och var mer emotionellt intima med sina vänner (Anderson, 2009). Teorin utgår således delvis utifrån att förändring i maskuliniteter sker i och med att homofobi inom grupper av män minskar, och öppnar upp för en större variation av accepterade maskuliniteter. Förutom att det går att hitta skiftande former av maskuliniteter som tar sig uttryck i olika kulturer och tidsepoker, menar Anderson att det inte heller finns en given maskulin arketyp inom enskilda kulturer (a.a.). Genom detta resonemang utmanar Anderson delvis teorin om den hegemoniska maskuliniteten som enda förklaringsmodell:
”Both hegemonic masculinity theory and inclusive masculinity theory emphasize the importance of homophobia in the social production of men; however, inclusive masculinity theory accounts for multiple masculinities existing within any one culture, without necessarily having hierarchy or hegemony, something Connell’s theory does not.”
(Anderson, 2009, s. 99)
Anderson (2009) poängterar dock att de män som kan påstås representera inclusive masculinity inte för den skull är fria från påverkan av mer traditionella könsroller eller beteenden som går i linje med dessa, vilket vidare kan indikera att det finns variation även inom inclusive masculinity som begrepp. Forskning och teoribildning kring maskulinitet som ämne fortsätter att förändras i modern tid, vilket teoretikerna ovan är exempel på, och hur forskningen framställer dessa frågor
13
kan även bidra till den större diskursen kring genusfrågor. Johansson (2003) är en av de forskare på området som menar på att kritisk forskning kring manlighet och maskulinitet måste fortsätta problematisera den förhållandevis ensidiga framställningen av ”mannen”, och visa på de sätt som nya maskuliniteter uppkommer och omformas.
Den manliga sexualiteten och erektionen
Med den mer mångfacetterade moderna synen på maskuliniteter i åtanke är det ändå relevant att lyfta de aspekter av genusnormer som potentiellt kan inverka på huvudämnet för denna studie, vilket tangerar till hur vi ser på den ”manliga” sexualiteten och kroppen. Lorentzen (2007) beskriver det maskulina idealet som att den manliga kroppen ska vara hård, på alla sätt, och förväntas kunna prestera sexuellt i alla lägen. Allt det potentiellt känsliga och sensuella, t.ex. erogena zoner på olika delar av kroppen, förbigås i synen på mannens kropp och sexualitet, där istället allt fokus riktas mot en punkt: genitalierna. Synen på mäns sexuella njutning som ”enkelt” uppnådd, och på mäns sexualitet som styrd mer av kvantitet än kvalitet, menar Lorentzen även kan påverka mäns relation till sig själva och sin kropp:
“The problem is not necessarily that it should not be possible to have sex without or with limited emotional investment (there is no need for moralizing, either in relation to one night stands or multiple partners) but that men’s relations to themselves, their own bodies,
their own emotions, their own sensitivity, are gradually being weakened and worn down in a way that hinders a full and complete sex life.”
(Lorentzen, 2007, s. 79)
I likhet med detta menar Potts (2000) att den hegemoniska maskulina sexualiteten består i styrka, hårdhet, uthållighet och aktivitet, vilket vidare kan påverka vilka förväntningar som finns
gällande manlig sexualitet och erektionen. Enligt den heterosexuella normen finns bilden av mannen som den penetrerande parten, och erektionen blir ytterligare en symbol för huruvida mannen kan leva upp till denna roll eller inte. I denna bild finns inte plats för en semi -erigerad eller semi-slak penis som kan uppleva andra former av sexuell njutning, eller en penis som inte önskar uppleva sexuell njutning alls (Potts, 2000). Potts menar vidare att vi inte behöver ta ifrån erektionen dess koppling till sexuell njutning, som många personer antagligen känner, utan att det som vore värdefullt är att försöka skilja på penisen/erektionen och vad vi tänker oss att den symboliserar (styrka, potens, maskulinitet).
Medikalisering
Att applicera medikalisering som teori kan vara intressant så fort vi analyserar ett fenomen vilket ses som ett medicinskt problem, finns i diagnosform och har en gedigen marknad för medicinska preparat med syfte att motverka problematiken. I det här fallet är valet av teorin grundat delvis i att erektionsproblem kan påstås uppfylla allt detta, men också på grund av de pågående
diskussionerna nämnda i inledningen om en ökad konsumtion av potensmedel hos specifikt gruppen unga män.
14
Tiefer (2004) beskriver hur det går att prata om en slags medikalisering av sexualitet utifrån att biologiska och medicinska förklaringsmodeller blir den dominerande diskursen kring sex och sexualitet. Historiskt sett har detta fyllt olika funktioner bland annat genom att med ”objektiv” forskning slå hål på de tidigare religiösa, förtryckande diskurserna kring sex, och att genom det medicinska perspektivet framställa sexualitetsforskning mer legitim. Men Tiefer menar att även den strikt biologiska diskursen kan komma att skapa destruktiva konstruktioner. Medikalisering kan delvis handla om att omvärdera ett fenomen som tidigare klassats som syndigt eller brottsligt till att ses likt en medicinsk diagnos. Men det kan också röra sig om att vanligt förekommande förändringar under livet, ofta fysiska förändringar förknippade med åldrande (t.ex. sämre minne, tunnhårighet), blir medikaliserade genom att kategoriseras som ”sjukliga” eller genom
läkemedelskampanjer. Erektionsproblem, framväxten av diagnosen erektil dysfunktion och den ökade marknaden för potensmedel kan tas som ett exempel på detta. Återigen spelar
”phallocentrismen” och penetrationsnormen en avgörande roll. Bilden av att olika former av penetration är den viktigaste aspekten av sex, för såväl män som kvinnor, möjliggör för bl.a. läkemedelsföretag och medier att skapa oro hos de som inte har önskad erektionsförmåga (Tiefer, 2004). En medikalisering av fenomenet kan sedan ge en förhållandevis ensidig förklaring (att det endast är ett medicinskt, kroppsligt problem) som följs upp med den “magiska” lösningen: ett blått piller (alternativt injektioner eller implantat).
”The mantra of sexual medicalization, ‘It’s not all in your head,’ replaces the stigma of failed responsibility with the face-saving excuse of physical incapacity that men often learn in sports and the military.”
(Tiefer, 2004, s. 204)
Allt detta trots att en persons erektionsförmåga är både subjektiv och svårmätbar. Vad räknas som en “normal” erektion och var går gränsen för “impotens”? Det finns mycket bakom det som reduceras till blodfyllda svällkroppar eller ej. Här finns t.ex. rädslan för att inte duga sexuellt för sin partner och bli lämnad, eller idéer om hur länge en erektion ska hålla i sig för att framstå som uthållig och potent (Tiefer, 2004). Tiefer problematiserar även vilken effekt den stora
användningen av potensmedel kan få i och med medikaliseringen. Det skulle kunna leda till en mer avslappnad stämning i många sexuella situationer, med en frihet från oro över risken för erektionsproblem. Men att känna att man “behöver” ta ett piller i samband med sex skulle också kunna inge en känsla av att inte vara lika potent eller manlig som man tidigare varit (a.a.). Utan att på något sätt förminska det faktum att erektionsproblem kan ha strikt medicinska orsaker, eller det lidande som kan komma med problematiken, kan medikalisering som begrepp användas för att se hur föreställningar kring erektionsproblem konstrueras och påverkar
människors uppfattningar av företeelsen. Den här teorin behöver inte heller användas till att avfärda alla typer av diagnoser eller medicinska hjälpmedel som något i grunden destruktivt. Det skulle också kunna tolkas normbrytande att genom att ta potensmedel ifrågasätta idén om att erektionen alltid infinner sig automatiskt och på beställning.
15
METOD
Forskningsansats
Studien avser ha en huvudsakligt induktiv ansats. Detta då studien inte har några fasta hypoteser som kan förkastas eller bekräftas, utan istället avser belysa tankar och normer för att sedan dra slutsatser utifrån detta. Samtidigt finns det möjlighet till deduktiva inslag t.ex. genom att ta stöd i redan etablerade teorier för att analysera materialet (Bryman, 2018). Den ontologiska ståndpunkt studien kommer utgå ifrån är konstruktionistisk då det som avses undersökas är attityder och normer, något som är i ständig förändring i samspelet med omgivningen. Studiens
kunskapsteoretiska utgångspunkt kommer vara tolkningsinriktad, även här baserat på studiens intresse för människors tolkningar av sin verklighet (a.a.).
Tillvägagångssätt
Vid utförandet av studien har en kvalitativ metod använts, i form av nio semistrukturerade intervjuer med unga män mellan 18 och 28 år. Enskilda kvalitativa intervjuer valdes som metod före t.ex. fokusgrupper, då ämnet kan upplevas privat och känsligt att prata om i en grupp med andra studiedeltagare. Även om kvalitativa intervjuer ofta används som ett sätt att nå
intervjupersonens upplevelser och känslor är metoden i sig ingen garanti för att just detta uppnås. Intervjupersonen kan komma att medvetet, eller omedvetet, förställa sig själv och sina berättelser utifrån en vilja att framställa sig själv på ett visst vis. Intervjun och dess innehåll kan också påverkas av vem jag som intervjuar är (till sätt och framtoning) och den inneboende
maktbalansen som finns i en intervjusituation (Alvesson, 2011). I rollen som intervjuare har dessa aspekter, och hur det kan påverka såväl intervjusituationen som resultatet, tagits i beaktning.
Semistrukturerade intervjuer möjliggör för informanterna att fördjupa sig i enskilda resonemang och låta intervjun ta olika riktningar, samtidigt som en intervjuguide används för att bidra till struktur i intervjun när det bedöms som gynnsamt (Russell, 2002). Intervjuguiden bestod av teman kopplade till studiens frågeställningar och öppna frågor fanns till hands för att täcka in så många aspekter av ämnet som möjligt, utan att frågorna behövde följas i en exakt ordning. Frågorna handlade bl.a. om sexlust och erektionsproblem, potentiella orsaker till
erektionsproblem, samt pornografi och erektionsproblem (för intervjuguiden i sin helhet: se
Bilaga 1). Ett fåtal bakgrundsfrågor ställdes angående intervjupersonernas ålder, sysselsättning
och sexuella läggning.
För att nå ut till potentiella intervjupersoner sattes informationsblad, som sammanfattade studiens syfte och relevanta uppgifter, upp på följande platser: Ungdomsmottagningen i Lund, Ungdomsmottagningen i Malmö, Lunds universitets lokaler och Malmö universitets lokaler. På de två ungdomsmottagningarna inhämtades först godkännande och underskrift från
verksamhetscheferna för att få söka informanter i lokalerna. Urvalet kom även att ske utifrån ett snöbollsurval då information om studien spreds vidare och informationsbladet delades vidare
16
bland annat via sociala medier. Baserat på informationsbladet kunde personer själva välja huruvida de ville ta vidare kontakt för att ställa frågor eller delta i studien. De som tog kontakt via mail och visade intresse för att delta i studien fick då ta del av utförligare information om studien, bl.a. att intervjun skulle spelas in med personens godkännande, att det endast var jag som studieansvarig som hade tillgång till detta material, att de skulle bli avidentifierade i resultatet, att deltagande var helt frivilligt och att det gick att avsluta sitt deltagande när som helst.
Urval
Urvalskriterierna var att deltagarna skulle vara män (identifierade sig själva som män) och vara mellan 18 och 28 år gamla. Det var inte ett urvalskriterium att informanterna själva behövde ha upplevt erektionsproblem, då syftet var att belysa gruppens tankar om erektionsproblem som företeelse generellt. Frågorna som ställdes var så pass öppna att det var upp till intervjupersonen själv att avgöra hur mycket denna ville dela med sig av personliga upplevelser. De flestaav intervjupersonerna valde dock att i olika stor utsträckning prata om egna erfarenheter och upplevelser kopplade till ämnet, där vissa drog någon enstaka parallell till sig själv och andra berättade mer utförligt om egna upplevelser. Det fanns även ett stort spektrum av olika typer av självupplevda problem. Allt från att det kunde tas upp som att de hade haft ett tillfälligt problem med erektionen någon enstaka gång, till berättelser om mer återkommande problem som sträckt sig över längre tid. En anledning till detta kan vara att sexuella problem, såsom
erektionsproblem, ses som så pass privat och subjektivt att det blir lättast att relatera detta till egna upplevelser. Resultatet hade potentiellt sett annorlunda ut om ett kriterium för deltagande var att de själva skulle upplevt erektionsproblem, men det var inte det huvudsakliga syftet för denna studie.
Intervjuprocessen
Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Fem av dessa var telefonintervjuer och fyra
genomfördes ansikte mot ansikte. Att många av intervjuerna skedde över telefon berodde på att intervjupersonerna bodde på annan ort, eller att det av andra anledningar passade
intervjupersonerna bättre. Mot slutet av materialinsamlandet berodde detta också på situationen med Covid-19 under våren 2020. Det går att problematisera huruvida telefonintervjuer ger samma typ av kontakt mellan intervjuare och intervjuperson som ett ”verkligt” möte gör. I det här fallet upplevdes det dock att det kunde ge intervjupersonerna en form av distans och anonymitet som för vissa kan göra det lättare att prata om potentiellt känsliga ämnen (i det här fallet sexualitet). De intervjuer som skedde ansikte mot ansikte hölls på platser som bestämdes i samråd med intervjupersonerna baserat på var de kände sig bekväma med att genomföra
intervjun (på ett fik, i ett grupprum på ett universitet eller i en intervjupersons hem).
Innan själva intervjun började fick intervjupersonerna återigen ta del av informationen om att deltagande i studien var frivilligt och att de kunde avsluta sitt deltagande när de ville.
Intervjuerna spelades in, med intervjupersonernas samtycke, på en mobiltelefon som endast jag som studieansvarig hade tillgång till. Intervjuerna var mellan 20 – 40 minuter långa, och i snitt ca 30 min långa. Inspelningarna transkriberades sedan och i samband med transkribering
17
uppgifter som potentiellt kunde kopplas direkt till intervjupersonen, eller göra denne identifierbar, togs dessa bort.
Tematisering av materialet
Det transkriberade materialet kodades och tematiserades sedan enligt Braun och Clarkes (2006) metod för tematisk analys. Till en början bearbetades materialet genom upprepade läsningar av hela materialet och kontinuerliga anteckningar gjordes kring potentiella mönster och teman. Sedan började en preliminär kodning där materialet organiserades genom färgkoder som symboliserade olika aspekter och teman som kunde vara av intresse för vidare analys. Koderna samlades sedan inom mer sammanhängande potentiella teman. Dessa teman reducerades ner och omformulerades efter att allt material gåtts igenom i sin helhet igen med de framtagna temana i åtanke. Slutligen har varje tema definierats och slipats ytterligare för att lyfta fram det som varje tema lyckas fånga. Där det bedömdes som nödvändigt har det även formats underteman till dessa huvudsakliga teman (Braun & Clarke, 2006).
Etiska överväganden
Sexualitet och sexuella problem är för många ett känsligt och privat ämne som kan väcka känslor hos den som deltar i en studie som behandlar ämnena. Under intervjuerna blev inte deltagarna pressade eller uppmanade att dela med sig av mer än de själva kände sig bekväma med. Om det skulle framkomma problem som deltagarna hade ett behov av att bearbeta utanför studiens ramar fanns kontaktuppgifter till hands till relevant stöd såsom Centrum för Sexuell Hälsa i Malmö, alternativt ungdomsmottagningar eller sexologiskt stöd i intervjupersonens hemstad. Studien är bedömd av etikrådet för studentarbeten vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö universitet (diarienummer: HS 2019/löp nr 3).
RESULTAT OCH ANALYS
I denna del kommer empirin att redovisas löpande med analys av materialet. Först presenteras kort bakgrundsinformation om intervjupersonerna tillsammans med det fiktiva namn de tilldelats (slumpmässigt valda namn som inte liknar intervjupersonernas verkliga namn). Efter detta presenteras fyra huvudteman, samt sub-teman,i form av sammanfattande beskrivningar, citat från intervjupersonerna och analyser utifrån materialet och de valda teorierna. De huvudteman som kommer att presenteras är: Varierande informationskanaler, Erektionen och manligheten –
hand i hand, Den mellanmänskliga dimensionen av erektionsproblem och Negativa tankespiraler, porr och piller.
18 Om intervjupersonerna
De som valde att delta i studien var mellan 24 och 28 år gamla (24, 25, 25, 25, 25, 25, 26, 28, 28), vilket är i övre delen av åldersspannet för vilken åldersgrupp som tillfrågades. Fyra av dem studerade, tre arbetade, en var arbetssökande och en studerade samt arbetade. Åtta av dem
definierade sig som heterosexuella, och en person definierade sig som pansexuell. De har alla fått fiktiva namn som är slumpmässigt valda och där ingen som deltog i studien heter något av
namnen: Robert, Fredrik, Johan, Daniel, Mattias, Erik, Adam, Emil och Tobias.
Varierande informationskanaler
Som ett inledande och beskrivande tema redogörs för vilka informationskanaler
intervjupersonerna upplever att de fått kunskap och information om erektionsproblematik genom.
Resultatet illustrerar en mängd olika informationskanaler gällande erektionsproblem, men också en upplevd brist på information. Flera av männen berättade att de fått viss information om sexuella problem genom ungdomsmottagningen (UM), där det skett genom att personer från UM kommit till deras skola eller att de som en del i sexualundervisningen fått besöka UM med skolan. Utifrån detta hade sedan några av dem valt att själva besöka UM för att få råd om mer specifika frågor, där bl.a. frågan om erektionsproblem kunde tas upp mer ingående:
“Det var väl kanske en fördel för mig att jag vågade dra dit och ställa frågor. Men annars så har jag inte fått någon information alls. Så jag kan inte säga hur det är för andra killar men så har det varit för mig i alla fall. Jag har fått gå dit själv och fråga.” – Mattias, 24 år.
Flera av intervjupersonerna uppgav också att de sökt information själva online, att det ta är ett enkelt sätt att hitta information om man eftersöker den och att de tror att många vänder sig till internet för att söka information gällande just detta. Några av männen uppgav också att de inte fått någon typ av information till sig om erektionsproblem alls, och att det lilla de sett om det var via reklam för potensmedel, vilket citat nedan är ett exempel:
”Det är ju såklart på nätet. Där kommer det ju hela tiden, eller inte hela tiden, men där kan man ju snubbla på marknadsföring om olika saker. Men just det här ämnet har jag faktiskt inte
jättemycket kunskap om alls. Jag har ju knappt, jag har ju inte läst mycket om det, men jag har ju läst rubriken ’Erektionsproblem? Köp blablabla’. Företag som vill sälja medicin mot det. Det är väl typ det.” – Tobias, 28 år.
Oavsett vilka informationskanaler männen beskrev uttryckte de allra flesta antingen en direkt önskan om att det skulle förmedlas mer information om erektionsproblem, alternativt ställde sig positiva till att mer sådan information skulle vara gynnsamt för unga män:
”Jag önskar också att det hade gjorts mer forskning kring detta, rent allmänt. Och att man tog tag i ett, ja jag skulle säga ett samhällsproblem, särskilt att man inte vågar prata om det heller. Och det är ju uppenbart att många lider av det här, osynligt då.” – Emil, 25 år.
19
Empirin illustrerar att de flesta av intervjupersonerna hade behövt aktivt söka upp utförligare information om erektionsproblem på egen hand, alternativt inte upplevde att de fått tillräcklig information till sig på andra sätt. Vilken typ av information de sedan tagit del av, t.ex. om de besökt ungdomsmottagningar, läst artiklar eller vilka online-sammanhang de hittat fram till, kan vidare komma att påverka hur de ställer sig till olika föreställningar om erektionspr oblem och dess potentiella orsaker. Sammantaget verkade det finnas en uppfattning om att erektionsproblem var en så pass vanlig företeelse hos unga män att det torde förmedlas mer kunskap och
information om ämnet.
Erektionen och manligheten – hand i hand
Under detta tema lyfts intervjupersoners reflektioner och resonemang kring normer och
förväntningar kopplat till manlig sexualitet och erektionen, samt hur detta kan påverka personer i sexuella situationer.
Förväntningar på sexualiteten och erektionen
Många intervjupersoner gjorde direkta kopplingar mellan erektionen/erektionsproblem och känslan av att vara manlig/omanlig, men beskrev också i samband med detta reflektioner som speglar förväntningar på mannens sexualitet mer allmänt utifrån maskulinitetsnormer. Detta reflekteras i intervjupersonernas tal om maskulinitet och erektionsproblem, där t.ex. Mattias beskriver det såhär:
”Jag tror det påverkar varandra ganska mycket om man inte…om man redan har en bild av sig själv att man inte är en tillräckligt bra man, bara på grund av vad samhället anser att jag borde vara som man. Jag tror det definitivt påverkar sen så att, ja men man tänker ’Jag kan inte ta hand om tjejen, jag kan inte göra det och det.’ Det går ihop, hand i hand”. – Mattias, 24 år.
Sättet många av intervjupersonerna pratar om maskulinitet i detta sammanhang verkar vara utifrån en stor medvetenhet kring normer kopplade till manlighet. Som Connell (2002) belyser kan vi förutom att påverkas av könsnormer också ha en medvetenhet kring dem vilket bidrar till att vi kan hålla en viss distans till den. Intervjupersonernas resonemang kring detta kan tolkas som att de kan titta på dessa förväntningar på manlig sexualitet ”ovanifrån”, men samtidigt se hur det kan påverka dem själva eller andra personer i sexuella situationer, vilket bl.a. illustreras i citatet nedan:
”Som man förväntas man ju vara väldigt sexuellt aktiv, man förväntas ligga med väldigt många, ja men ha ett aktivt sexuellt liv. Och någorlunda smärtfritt. Och att man ska kunna få upp den lite hipp som happ, och sen har man ju hur filmer och serier porträtterar att så fort en snubbe ser en halvnaken tjej så får man stånd. Och det bidrar väl till den här bilden att så fort det inte fungerar, ja då är det någonting fel med en.” – Emil, 25 år.
Vad flera av intervjupersonerna berättar har paralleller till det Potts (2000) och Lorentzen (2007) skriver om hur viss sexuell prestation kan kopplas till en symbolism för ”styrka” och idéerna om den manliga sexualiteten som aktiv och ständigt redo. Det går även se utifrån materialet hur
