1
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 poäng
Läromedelsanalys i religionskunskap
-
Utifrån Lpo-94
Analysis of textbooks and teaching aids in religious studies
– on the basis of Lpo-94
Mattias Ander
Lärarexamen 210 hp
Religionsvetenskap och lärande 2008-01-21
Examinator: Torsten Janson
2
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål.
Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna.
I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra.
3
1. Inledning ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 5
1.5 Tankar kring frågeställningarna ... 6
2. Teoretisk bakgrund ... 7
2.1 Vad säger Lpo-94? ... 7
2.2 Annan litteratur ... 9
2.3 Allmänt om textanalys ... 13
3. Metod ... 17
3.1 Allmänt om metoder ... 17
3.3 Mitt val av analysmetod ... 18
4. Resultat ... 20
4.1 Religion och liv ... 20
4.1.2 Resultat ... 21 4.2 Religion ... 24 4.2.1 Resultat ... 25 4.3 Religion ... 29 4.3.1 Resultat ... 30 4.2 Slutdiskussion ... 35 5. Källor ... 37
5.1 Inter net källor ... 38
4
1. Inledning
1.1
Bakgrund
När jag varit ute på min Verksamhets förlagda tid har jag alltid fått planera lektionsserier inom religionskunskap. Det har egentligen aldrig varit något problem för mig då det är mitt huvudämne och för att jag är intresserad av ämnet vilket gör det roligt att undervisa om. Jag har vid många tillfällen tyckt att de läromedel jag möter som skolorna har om religionskunskap är gamla och ibland förlegade. Inte så att fakta har varit fel men sättet faktan har presenterats på har varit gammalmodigt och stelt. Varje gång har jag fått leta fram källor på egen hand som vi kan använda oss av under lektionerna för det inte har gått att bara förlita sig på de läromedel som finns till buds. Jag har känt att det inte funnits tillräckligt material till det jag velat undervisa om; de tre stora världsreligionerna.
Jag har då i mitt sökande efter relevant information i ämnet funderat på ifall lärarna gör detta varje gång de ska undervisa i religion eller ifall de gör det den första gången och sedan använder det material de hittar då? Jag har spenderat timmar framför datorn på internet, och använt merparten av dessa timmar till att sålla bort internetsidor som inte riktigt känns helt ok att använda i mitt arbete. Eller ifall lärarna använder sig av de böcker som finns i skolorna även om de kanske är skrivna innan Lpo-94? Om så är fallet finns det en möjlighet att eleverna inte får en rättvis religionsundervisning. Jag kan tänka mig att den saknar förankring i hur dagens samhälle ser ut och i hur världen ser ut.
Jag kommer att använda mig av tre olika böcker, Religion och liv (Berg Leif 1984), Religion (Eggehorn Ylva 1993) samt Religion (Abrahamsson Marianne 2005). Skälet till att jag valde de två första böckerna är att det är två böcker som används i verksamheten på den skolan jag gjorde min verksamhets förlagda tid på. Det är texter som eleverna möter i sin religionsundervisning. Den tredje boken är en referens då den är skriven efter Lpo-94 till de båda andra böckerna och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94. Men den kommer givetvis att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna.
5
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att koppla de läromedel som jag arbetat med i skolan under min VFT till av mig utvalda mål till kursplanen i Lpo-94. Jag vill belysa de eventuella brister som kan framkomma samt styrkor. Jag har valt att göra mina frågeställningar efter dessa mål tagna ur kursplanen för elever i år 5:
Mål att sträva mot år 5
– utveckla kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället.
Mål att uppnå år 5
– kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem. Dessa citat skall jag alltså utgå ifrån för att finna ifall läromedlen som två olika skolor arbetar med eller har att tillgå uppfyller vad kursplanen hänvisar till. Till varje citat tänker jag ställa mig en fråga som kan tydliggöra citatet och vad jag vill uppnå med min analys av dem.
Till ”mål att sträva mot” citatet tänker jag koppla följande frågeställning:
- På vilket sätt ges möjligheter till eleverna att utveckla kunskap i hur religion påverkar det svenska samhället genom böckerna?
Till ”mål att uppnå” hade jag tänkt mig följande frågeställning:
- Hur möjliggörs en förståelse till att levandegöra bibliska samt andra traditioners berättelser i böckerna, samt vilka verktyg ger böckerna eleverna för att förstå vad berättelserna betyder för dem?
6
1.5 Tankar kring frågeställningarna
Jag har känt att dessa mål är lite viktigare än de andra, inte för att de är oviktiga utan för att dessa ovan nämnda känns för mig mer aktuella idag.
Det första citatet kan jag koppla till att kristendomen inte självklart är den dominerande religionen i en klass idag. Samtidigt så är det en historisk fråga om ett förflutet som inte är allt för avlägset. Jag tycker att det är ett viktigt mål att sträva mot just för att det handlar om nutidshistoria lika mycket som det handlar om våra rötter ifrån ett land som varit med om många och stora förändringar genom tiderna och där religionen ofta har varit väldigt närvarande i dessa förändringar.
Det andra citatet är av vikt då det gäller för oss pedagoger att på något sätt lyckas befästa och förankra fundamentala händelser för vårt samhälle idag, ursprunget till vårt tänkande idag. Att levandegöra tycker jag innebär att vi sätter olika historiska sammanhang i relation till elevernas vardag. Förankringen kan ske på många olika sätt där eleverna med fördel kan i grupp framföra olika händelser från bibeln. Men det är av största vikt att presentera andra religioner än den kristna för att påvisa den mångfald och samtidigt den likhet som religionerna har. Genom att koppla elevernas verklighet till den kristna traditionen kan ge många förklaringar till varför vårt samhälle ser ut som det gör idag och därmed kan vi poängtera vikten av denna tradition.
Detta får leda till diskussioner om andra länders religioner där vi kan visa samma vikt för dessa människor och länder.
7
2. Teoretisk bakgrund
2.1 Vad säger Lpo-94?
I Lpo-94 står det att eleven efter att ha slutat grundskolan ska ha ”kunskaper om de nationella
minoriteternas kultur, språk, religion och historia” samt ”utvecklat förståelse för andra
kulturer”
I Lpo-94 finns det även strävans mål för olika normer och värden där vi bland annat kan hitta detta strävansmål ”ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling, samt medverkar till att bistå andra människor”
Kursplanen är det arbetsmaterial som finns för att bryta ner Lpo-94 ämnesvis och säger följande om religionskunskap: ”Ämnet ska bidra till att utveckla förmågan att förstå och
reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt.1”
Vidare säger kursplanen att ett av syftena med religionskunskap är att ”främja en öppen
diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning.2”
En viktig del av ämnet är att det ska ”bidrar till förståelse av traditioner och kulturer och ger
därmed en grund för att bemöta främlingsfientlighet samt utvecklar elevernas känsla för tolerans”3 samt att ”religionskunskapen syftar också till en ökad förståelse av sambandet
mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.”4
1 Skolverket
2 Skolverket
3 Skolverket
8
Att ämnet religionskunskap är ett brett ämne och ett viktigt ämne är inte svårt att förstå då man läser vad kursplanen säger att ämnet ska karakteriseras av. Det ställer stora krav på oss pedagoger som ska undervisa i detta ämne. I boken Religion i skolan, men hur? (1986) skriver författaren Birgit Lendahls att ”hon uppfattat religionskunskap som ett ämne i skolan
som pedagoger gärna inte undervisar i”.
Skälen tror denne är att ämnet är så stort. Författaren skriver vidare att ”detta ämne gärna ges
bort av den ordinarie läraren till någon vikarie eller student”.5
Ämnets karaktär och uppbyggnad beskrivs enligt kursplanen på följande sätt:
”Religionskunskap har både ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv. Det individuella perspektivet ger möjligheter att bearbeta de egna livsfrågorna. I det samhälleliga perspektivet bidrar ämnet till en förståelse av religion som ett mångfasetterat fenomen bland andra i samhället. Ämnet belyser religionens olika former och funktioner. Religion skall uppfattas i vid betydelse. I många kulturer är religion något allomfattande som hänför sig till människans relation till hela sin tillvaro. I ett historiskt perspektiv framstår tydligt hur religionen format individers och kulturers uttryckssätt.”6
Enligt kursplanen så finns det tre stora områden som religionskunskap ska behandla
livsfrågor och livstolkning
I begreppen livsfrågor och livstolkning ingår inte bara de religiösa tolkningar som finns att tillgå. Det handlar om hur människor ser på livet oavsett vilken tro de har eller ifall de inte har någon gudstro alls.
etik
Inom etiken behandlas frågor om rätt och fel, gott och ont. Inte heller detta grundas på en tro ensam utan olika människors tro och traditioner måste värderas och diskuteras.
5 Birgit Lendahls 1986
9
tro och tradition
Inom tro och tradition tas människans tro upp till diskussion. Här behandlas de största religionerna (år 4 – 6), de jämförs och ställs mot varandra i ljuset av sökandet efter likheterna och deras ursprung. 7
2.2 Annan litteratur
Ämnet religion i svenska skolor har genomgått en stor förändring från skolpliktens linda 1842 fram till idag. Från att ha varit det ämne som tog upp mest tid på schemat (kyrkan var huvudansvarig för utbildandet av Sveriges barn8) fram till idag då ämnet görs mindre och mindre viktigt. Det finns till och med de som ifrågasätter ämnets vara överhuvudtaget.
Ämnet har inte alltid burit namnet Religionskunskap. Från allra första början kallades ämnet för ”Biblisk historia och katekes” (1878 års ”läroplan”). Sedan under 1900 talets början fick ämnet namnet Kristendom som ämnet behöll fram till 1962 då ämnet fick heta Kristendomskunskap. 1969 fick ämnet det namn det bär idag fast man i 1980 års läroplan lade till innan religionskunskap ”Människans frågor inför livet och tillvaron”9
.
Idag är det menat att ämnet religionskunskap ska förmedla: ”kunskaper om och reflektioner
kring olika religioner och livsåskådningar. Samt arbeta med värdegrundsarbete.10”
Ämnet har enligt Per Beskow i boken Trons vägar (1994) två stycken moment som han beskriver som ”faktarelaterade” och ”frågerelaterade”. Med faktarelaterade moment menar författaren de delar av religionskunskapen som handlar om ”religiösa företeelser i vår
omgivning och i världen överhuvudtaget”
7 Skolverket
8 Sven G Hartman 2002
9 Sven G Hartman 2002
10
Och med frågerelaterade moment skriver Beskow så här ”tar sin utgång ifrån allmänna
mänskliga problem, sk existentiella livsfrågor.”11
Litteratur skriven om ämnet religionskunskap visar gång på gång att ämnets karaktär är mer djupgående än att bara behandla religion som en företeelse inom tro. Vidare skriver Beskow om religion i Trons vägar (1994) om vad han menar är religion ”Religion är inte bara frågan
om olika system av läror, riter och moralregler. Det är lika mycket frågan om olika förhållningssätt till tillvaron, som innefattar intellekt och vilja.”
Författaren menar att nyfikenheten på religion och traditionerna förknippade med den brukar försvinna i takt med att barnen blir äldre. Författaren skriver att barnen redan under mellanstadietiden brukar vara nära en nollpunkt av religiöst engagemang och att detta bestäms genom sociala regler. Men han fortsätter ”en bit upp i tonåren brukar det hända att en av
eleverna får ett förnyat religiöst engagemang.”12
Dessa två citat är något som Göran Larsson i boken Talande tro (2003) talar både emot och för. Han menar att trots att ungdomar inte går i kyrkan så uppvisar de intresse för frågor som rör religion och andra livsfrågor. Författaren skriver vidare ”Intresset för religions- och
livsåskådningsfrågor har inte försvunnit, behoven har snarare kanaliserats från det offentliga till en privatsfär.”13
Göran Larsson fortsätter ”Ett religiöst trossystem kan ge tydliga regler för vad som är rätt
och fel i motsats till den relativism och låt gå - mentaliteten som upplevs prägla majoritetssamhället.”14
I boken Religion i skolan, men hur? (1986) frågar sig författaren Birgit Lendahls varför det är så svårt att undervisa i ämnet religion. Trots att boken har några år på nacken så finns där många argument som jag känner igen.
11 Per Beskow 1994
12 Per Beskow 1994
13 Göran Larsson 2003
11 Nedan följer argumenten:
Eleverna är inte intresserade Det finns inga bra läromedel
Vi har inte fått någon fortbildning i ämnet Det är svårt att undervisa när man inte tror
Ämnet är alldeles för abstrakt för låg och mellanstadiet Vad får man säga och vad får man inte säga
Förutom att lärarna talar om en rädsla inför ämnet för att göra rätt eller fel som hänger ihop med hur religionsundervisningen skulle se ut innan Lgr 80. Något som är relevant i detta är hur radikalt ämnet religion förändrades då Lgr-80 kom. Författaren skriver vidare om förändringen mellan läroplanerna: ”Utgångspunkten för undervisningen ska vara elevernas
livsfrågor. Med detta sätter man eleven i centrum och låter stoffet få en underordnad betydelse.”15
Tidigare hade ämnets karaktär en dragning till mer akademisk natur likt teologi. I och med Lgr-80 blir ämnet religionskunskap mer ”folkligt” men ställer på samma gång större krav på pedagogerna då ämnet blir större och mer elevanpassat.
Ett dilemma som Edgar Almén tar upp i boken Livstolkning och värdegrund (2002) är hur vi som lärare ska ”ringa in de didaktiska frågeställningarna?”16 Det jag försöker visa genom citat ifrån forskare och författare är att ämnet religionskunskap är mycket mer än bara Gud och tron på denne. Detta är även den bild Lpo-94 ger oss. För att inte göra ämnet för abstrakt och svårt för eleverna så att eleverna inte fastnar i de punkter jag redovisat som Birgit Lendahls skrivit.
15 Birgit Lendahls 1986
12
Edgar Almén anser att ett sätt att ringa in de diktaktiska frågeställningarna är kunna besvara på frågorna vad, hur och varför.
Vad väljer jag ut som undervisningsstoff av allt jag kunde valt? Hur undervisar jag och hur låter jag mina elever möta detta stoff?
Varför väljer jag just detta undervisningsstoff dessa arbetsformer och denna metodik?17
Dessa frågor är inte bara användbara inom ämnet religionskunskap utan kan appliceras i alla ämnen. Men just för ämnets komplexitet kanske dessa frågor blir extra viktiga för att inte göra ämnet svårt för eleverna.
För att undvika att ämnet blir för svårt eller för lätt beskriver Gunn Imsen i boken Elevens
värld (2000) om den proximala utvecklingszonen efter Vygotskijs teorier om hur barn utvecklas i inlärningssituationer. Denna zon är emellan vad eleven klarar av med hjälp ifrån lärare och vad denne klarar själv. Alltså en avvägning där eleven testas men inte för mycket eller för lite. Om vi pedagoger ringar in de didaktiska frågeställningarna enligt Edgar Almén och samtidigt anpassar stoffet till elevernas enskilda proximala utvecklingszon enligt Vygotskij kanske vi slipper se de punkter som Birgit Lendahls beskrivit.
För att ytterligare förstå ämnet religions komplexitet och vilka svårigheter vi som religionslärare ställs inför så menar religionspedagogen Michael Grimmith att
”inom ramen för religionsundervisningens kunskapsbegrepp finns det två slags kunskaper. Den första är att eleverna lär sig om religionerna och den andra att man lär sig av religionerna”.
Att lära sig om religionerna menar Grimmith är att
”eleverna enbart lär sig fakta om religionerna. Detta medför att eleverna förhåller sig distanserade och ser religioner som något de själva aldrig skulle kunna närma sig. Genom detta skapar vi som pedagoger en avgrund mellan elev och ämne vilket sällan leder någon vart”.
13
”Att däremot lära sig av religionerna sätter eleven i centrum. Eleven får sina värderingar och tankar belysta i mötet med religionen. De får möta texter som belyser sådant de själva tänker på i ett forum där de själva står i centrum.” 18
Kontentan av detta resonemang blir att vi som religionslärare måste se till att skapa detta möte mellan religionen och eleven. Inte för att sprida religion som tro och tanke utan för att sprida kunskapen om religion. Det visar också hur viktigt det är att religionslektionerna och litteraturen till dessa är aktuell och riktad mot rätt målgrupp; eleverna.
2.3 Allmänt om textanalys
Att analyser en text eller flera texter kan göras på många olika sätt. Nedan följer en modellbeskrivning ifrån Lennart Hellspongs bok ”Metoder för brukstextanalys” (2001) av en analysmodell.
Låt mig först förklara vad Hellspong menar med brukstexter:
”//…utredningar, lexikon, facktexter och mycket mer. Alla de här är exempel på brukstexter – texter med praktiska eller teoretiska syften i motsats till estetiska. Vi brukar skilja dem från skönlitteratur eller diktning.”
Hellspong menar vidare att det kan vara svårt att dra gränsen som går mellan brukstexter och skönlitterära texter. Gränser anser författaren dras just av att brukstexter anses vara funktionalistiska medan skönlitterära böcker ger oss njutning.
Hellspong har i boken Metoder för brukstextanalys (2001) skrivit en kortare översikt av en textanalys modell. Nedan kommer jag att redovisa denna modell i korthet. Jag ska börja med att nämna att författaren ämnar denna modell för just brukstexter därför vill författaren även poängtera att modellen på så vis betonar texternas funktionalitet och förankring i ett konkret sammanhang.
14
Kontexten – vad handlar texten om? I en brukstext är texten ofta riktad enligt den verksamhet som den ingår i. Texten har ett mer eller mindre medvetet syfte som vägleder den.”
Den textuella strukturen – hur jag som läsare ser texten. Som läsare börjar vi med att titta på textens ord för att se ifall vi känner igen dem. På detta sätt skaffar vi oss en överblick av texten, något som Hellspong kallar lexikon.
Den ideationella strukturen – vad texten handlar om, huvudtemat för en text. Men en text kan innehålla olika teman med olika spännvidd över texten. Detta huvudtema kan även kallas för makrotema (makro betyder stor). En text behöver inte bara ha ett huvudämne utan detta kan ändras allteftersom texten fortskrider. Men det gäller att de olika teman som finns i en text kan relateras till varandra.19
Under de olika makroteman kan förgreningar bildas till vad Hellspong kallar mikroteman. Att analysera texter innebär bland annat att leta efter dessa mikroteman som förgrenar de olika makroteman som de flesta texter har. Oftast så är det sällan något problem för en författare att komma på ett makrotema men det är mikrotemat som ger en berättelse liv och energi.
Den interpersonella strukturen - anger de sociala attityder som texten förmedlar. Som den som ska analysera en text tittar jag nu på positiva och negativa språkhandlingar. Med attityder menar författaren de olika värderingar som en textförfattare vill frammana med hjälp av olika ord som antingen bär på negativt eller positivt laddade värderingar inom en eller flera sociala kulturer. Positiva ord kan vara; bra, vacker medan negativa kan vara; ful, dålig etc.
Allt detta utgör grunden för något författaren kallar social ram. Detta är vad som ska fungera som en bro mellan författaren och läsaren. Den sociala ramen skapar kontakt mellan läsaren och den text som är avsedd för den samme och gör den intressant.20
Förutom denna modell som författaren valt att kalla för den strukturella analysen så ger Hellspong läsaren 23 analys modeller till som används vid olika textanalyser. Alla dessa analysmodeller bygger på det exemplet av modell ovan. Utöver dessa ganska så komplexa modeller har författaren även gjort en modell som är ”en elementär form av
kommunikationsanalys som kretsar kring 4 punkter:”
19 Hellspong Lennart 2001
15
1: Vem talar texten till? 2: Vem talar sändaren till?
3: I vilken situation talar sändaren till mottagaren? 4: Hur är texten anpassad till sin situation?21
Dessa fyra punkter utgör ett synsätt där läsaren koncentrerar på kommunikationen genom sändaren, mottagaren, situationen och hur texten knyter samman de tre ovanstående punkterna.
De andra modellerna är mer komplexa till sitt utförande men denna metod kan fortfarande stå sig och ibland kanske vara den enda metod en läsare behöver för att kunna analysera en text, menar Hellspong.22
Johansson och Svedner beskriver begreppet textanalys i deras bok Examensarbetet i
lärarutbildningen (2006) på följande sätt ”I litteraturvetenskap innebär det att man beskriver
och tolkar litterära verk för att på olika sätt relatera dem till de olika sammanhang i vilka de ingår.”
De skriver vidare
”En viktig bakgrund har denna verksamhet i hermeneutiken, som enkelt uttryckt betyder förståelse på ett djupare plan.”23
Johansson och Svedner talar om att analysera texter enligt två olika sätt, närläsning och
kritisk närläsning. Med närläsning menar författarna att läsaren ska försöka att kartlägga innehållet i texten så noggrant som möjligt men de menar samtidigt att det förmodligen inte existerar någon exakt läsning men att detta måste eftersträvas i största möjliga mån.
Med kritisk närläsning menar författarna att läsaren ska fråga sig vem det är som har skrivit texten samt i vilket syfte författaren har med texten. Läsaren ska även titta efter sådant som författaren väljer att betona mer eller mindre eller rent av har tagit bort. Författarna menar att
21 Hellspong Lennart 2001
22 Hellspong Lennart 2001
16
tolkningen sker beroende på vilket perspektiv jag som läsare har och vilken förförståelse jag har.24
Björn Skogar skriver i boken Livstolkning och värdegrund (2002) ”Plötsligt kan vi få en aha
– upplevelse, med hermeneutikens termer handlar det om tillägnande.”25
Det eleverna ska läsa behöver sättas i ett samband så att de kan se meningsfullheten i det de gör. Staffan Selander skriver i sin bok Lärobokskunskap (1988) om något som kallas kognem. Kognem förklarar författaren med att det är den minsta meningsfulla enheten som bör med sig kunskap.
Selander fortsätter ”Lösryckta fakta är i sig inte meningsfulla, de får en mening genom att
fogas samman till ett kognem.”
Men Selander menar även att om vi skulle ha lektioner som bara bestod i att förmedla fakta utan förklaring skulle lektionerna bli enformiga och verksamheten skulle bli repetitiv. Förutom kognemisk kunskap ställs det krav på förklaringar till den kunskap som förmedlas.26 Det hermeneutiska dilemmat som framkommer i litteraturen som jag läst är den att det är jag som kommer att tolka texterna jag ska analysera.
24 Johansson, Svedner 2006
25 Björn Skogar 2002
17
3. Metod
3.1 Allmänt om metoder
För att kunna fånga in fakta som är så relevant som möjligt gentemot den frågeställning som finns och som i slutändan ska kunna svara på frågeställningen finns det olika vägar/metoder att gå och att ta till. Innan en undersökning startar bör den som leder undersökningen jämföra olika metoder som finns att tillgå och beskrivna av olika författare. Det gäller att välja en metod som underlättar för den som undersöker, metoden får bli som ett instrument som ska hjälpa till att nå målet med undersökningen.
Inom forskning så finns det två olika huvudmetoder som jag som undersökare/forskare kan använda mig av, kvantitativa och kvalitativa arbetssätt. Skillnaderna är stora mellan dessa metoder. Inom det kvantitativa arbetssättet ställer sig forskaren/undersökaren utanför, håller distans till de objekt som ska undersökas. Inom det kvalitativa arbetssättet är den som undersöker/forskar ett mer deltagande element.
I en kvantitativ studie finns det ett avstånd mellan undersökaren/forskaren och objektet. Forskaren/undersökaren väljer att hålla sig ifrån att interagera med objekten. Vad än som framkommer inom ramen för detta arbetssätt blir sedan till statistik.
Arbetar forskaren/undersökaren i enlighet med den kvalitativa metoden så går denne mer på djupet inom ramen för vad som ska undersökas. Den statistik som presenteras ifrån den kvantitativa metoden är på ytan mer strukturerad vilket har både för och nackdelar. I och med att den kvalitativa undersökaren/forskaren går på djupet blir resultaten mer levande och på ytan mer ostrukturerade.
Jämfört så här kan jag säga att den kvantitativa metoden berättar för oss med hjälp av staplar och diagram på hur många människor (eller annat) som gör någonting just nu. Den kvalitativa metoden berättar för oss varför de gör någonting just den gången.27
18
3.3 Mitt val av analysmetod
Förutom de punkter jag kommer att redovisa för nedan om hur själva analysen kommer att gå till kommer texterna att läsas enligt vad Johansson och Svedner skriver i Examensarbetet i
lärarutbildningen (2006) om kritisk närläsning. Nedan följer punkterna utifrån Hellspong. - Kontexten.
För att kunna utröna huruvida böckerna kan besvara mina frågeställningar måste jag ta reda på vad texterna handlar om. Det är här mitt tolkande kommer att komma in vare sig jag vill eller ej, det hermeneutiska dilemmat. Till min hjälp kommer jag att kunna falla tillbaka på den kritiska närläsningens hållpunkter. Under denna punkt kommer jag även att komma att titta på texternas makro- respektive mikroteman så som Hellspong förklarar dem. Jag vet från början att böckerna kommer att handla om religion eftersom det är böcker i religionskunskap, men det kan finnas variationer i makroteman som vävs samman med hjälp av mikroteman. Poängen med att titta på böckerna på detta sätt är dels att jag kan hjälpa mig själv hermeneutiskt vilket jag vinner på i analysen då djupet av min analys blir mer kvalitativ.
- Den interpersonella strukturen
Det är av största vikt att se hur texternas attityd är gentemot vad de tar upp mot eleverna. Jag tänker på vad Grimmith skriver om att lära sig om religioner eller lära sig av religioner. För att få eleverna att ta till sig ämnet så behöver eleverna och deras verklighet få vara i centrum.28 Jag måste även leta efter huruvida världsreligionerna finns representerade i böckerna och hur de presenteras. Detta för att Lpo-94 säger att eleverna i år 5 ska ha kännedom om dessa och kunna se likheter samt skillnader dem emellan.29
Utöver dessa punkter kommer jag att läsa med följande frågeställning till böckerna enligt Hellspong
- I vilken situation talar sändaren till mottagaren?
Detta är intressant då skolorna idag följer Lpo-94 medan två av böckerna är skrivna innan.
28 Ragnar Furuhed 2002
19
Är situationen densamma nu som då när böckerna skrevs, finns det eventuell fakta som inte stämmer? Med situation menar jag hur ämnet rent teoretiskt lärs ut igenom böckerna. Detta ger mig en möjlighet till att göra en komparativ studie30 då jag kommer att använda en bok som är skriven 2005.
- Hur är texten anpassad till sin situation?
Denna fråga är viktig utifrån den världsbild vi har idag och hur samhället är idag. Kan de böcker jag analyserat ge en relevant redogörelse för den religionsbild vi har idag? Detta är viktigt då läromedlen som presenteras för eleverna ofta anses vara det som är värt att veta.31
30 Johansson, Svedner 2006
20
4. Resultat
4.1 Religion och liv
(Religion och Liv, Natur och Kultur, 1984)
Detta är en bok som innehåller material för år 4 till 6. Boken är utgiven 1984. Bokens disposition följer bibelns utveckling från det att Gud skapar jorden genom gamla testamentet och genom olika händelser genom det nya testamentet fram till Jesus korsfästelse. I år 4 läser eleverna om hur allt började fram till Jesus död och de första kristna. Författarna tar sist upp olika helger vi firar inom kristendomen.
I år 5, vilket är det år jag koncentrerar mig på, börjar författarna med den katolska kyrkan. Historien börjar i romarriket för att sedan i stora drag förklara kyrkans och kristendomens utveckling fram till reformationen. Där börjar nästa avsnitt i boken. I detta kapitel skriver författarna om Luther och reformationen och om hur kristendomen blir en världsreligion. I det sista kapitlet skriver författarna om hur religionen har utvecklats i Sverige genom 1000 år. De börjar ifrån vikingatiden och slutar i dagens Sverige (1984). Författarna nämner när kristendomen kommer till Sverige först om den heliga Birgitta om när reformationen kom till Sverige och hur prästens predikan blev på svenska och hur detta leder till att folket vill ha religionen och gör den folklig. Det sista kapitlet handlar om unga människors relation till döden och om kristna frågor i det vardagliga livet.
21 4.1.2 Resultat
På vilket sätt ges möjligheter till eleverna att utveckla kunskap i hur religion påverkar det svenska samhället genom böckerna?
Hur möjliggörs en förståelse till att levandegöra bibliska samt andra traditioners berättelser i böckerna, samt vilka verktyg ger böckerna eleverna för att förstå vad berättelserna betyder för dem?
När jag som läsare öppnar denna bok och tittar på hur författarna har lagt upp boken är det tydligt att de vill förmedla hur gamla och nya testamentet finns dokumenterat och hur några av våra vanligaste helger och riter firas. Jag kan som läsare följa med ifrån då Gud skapar världen till Jesus dör på korset.
Och enligt dispositionen ska vi med hjälp av denna bok kunna hjälpa eleverna att utveckla kunskaper om hur religioner har påverkat och påverkar det svenska samhället då det finns ett avsnitt i år 5 som heter ”Religion i Sverige under 1000 år”.
Men i dispositionen är det svårt att avläsa huruvida det finns något avsnitt som skulle kunna bidrag med redskap åt eleverna att levandegöra berättelser ifrån bibeln eller någon annan tradition. För fram till år 5 finns det ingenting om någon annan religion än kristendomen. I avsnittet där religionen behandlas i Sverige under 1000 år börjar författarna med att skriva om vikingatiden. De beskriver en fest där folket offrar till gudarna. Sedan berättas det om de olika asagudarna och vad de har för uppgifter i folkets tro. Efter det kommer en beskrivning över hur kristendomen kommer till Sverige. De berättar om hur det blev stridigheter mellan de kristna och de som trodde på asagudarna. Efter detta kapitel har författarna skrivit några frågor som eleverna ska besvara. Dessa frågor finns som bilaga.
Efter detta presenterar författarna hur kyrkorna kunde fungera förr i tiden. Där berättas att folket i byarna var stolta över sina kyrkor, det står att kyrkan ändrade människors liv32. Men
det förklaras aldrig hur eller varför. Kapitlet behandlar ämnet om hur kyrkan är, som institution. Avsnittet avslutas med fyra stycken frågor (finns som bilaga).
22
I detta avsnitt kan jag som läsare få en liten inblick i hur livet var under den första tiden då kristendomen hade kommit hit. Författarna berättar om ett dop och låter prästen förklara för föräldrarna varför barnet döps. Vidare så få vi lära oss om vad bikt är och hur prästen smörjer den döende gamle mannen.
Sedan kommer ett kapitel om heliga Birgittas liv och uppenbarelser. Det berättas litet om hennes barndom som skulle kunna ge oss en inblick i samhället på den tiden. Men detta är något som står djupt in mellan raderna.
Sedan berättas det om klosterlivet under en dag. För att sedan leda in det på reformationen. Här kan vi läsa om hur folket var fattigt och hur kyrkan var rik och om hur Luthers lära kom till Sverige. Detta leder till hur kristendomen blir folklig i Sverige på så vis att gudstjänsten läses på svenska och inte på latin. Det berättas om hur människor kunde bli straffad ifall de inte kom till gudstjänsten eller ifall de arbetade på en söndag.
Det avslutande avsnittet i detta kapitel berättas det om hur kyrkan blir ännu mer folklig och om väckelserörelsen.
Syftet med denna bok är att leda eleverna till förståelse över hur den religiösa tron har börjat för att sedan expandera över hela världen. Det författaren inte belyser tillräckligt mycket är hur religionen har påverkat samhället utan författaren har mer eller mindre bara reflekterat över hur kyrkor har vuxit fram och hur kyrkan som institution har utvecklats i Sverige. Något som inte får någon plats alls i boken är andra religioner och trosuppfattningar. Det är många olika berättelser som gör texterna levande och lätta att läsa. Trots att författaren håller ett och samma makrotema genom boken finns där utrymmen för småberättelser.
I texten finns inga vinklingar eller negativa attityder gentemot människor med den kristna tron eller någon annan tro heller. Boken är saklig och uttrycker inga åsikter. Den åsikten som kan uttryckas är väl genom att inga andra religioner finns representerade i boken. Om detta är avsiktligt eller ej vet jag inte.
Världen ser annorlunda ut idag mot vad den gjorde då denna bok skrevs. Det sätter boken i ett dilemma då läroplanen är en annan och då Sverige bär en mer internationell prägel idag, religiöst och kulturellt. Skolan har ändrats och pedagogerna har fått en lite mer annorlunda roll. I skolorna idag pratas det om mentorer i stället för klasslärare bland annat. Kunskap är mer lättillgängligt nu med intern et.
23
Boken ger inte eleverna verktyg nog som är anpassade efter Lpo-94 för att kunna utveckla förståelse för hur religionen påverkar samhället. Det boken belyser i utvecklingssynpunkt är kyrkan och dess riter och ritualer innanför murarna.
Det är också svårt att säga huruvida texterna kan uppmana eller inspirera eleverna till att levandegöra berättelser ifrån boken, två viktiga verktyg för eleverna. I texterna i sig finns det ingenting som ger eleverna uppgifter att till exempel göra en berättelse till ett spel av något slag. Så det är inget som texten rakt ut uppmanar till.
I texterna pratas det om legender och om olika människor som förekommit i bibeln och vad dessa människor betytt för den. Berättelserna är lättlästa och fängslande men berättar ingenstans vad de betyder för de troende, symboliken i dem. Faktan i boken sätts aldrig i relation till de som läser och tolkar texterna i den. Aha upplevelsen, eller hermeneutiskt uttalat- tillägnande33, att till slut förstå det, att lära sig något nytt.
Författaren skriver om olika viktiga händelser som är kopplade till gamla och nya testamentet men inte vad de betyder för människorna som lever efter denna tro idag. Texten innehåller bra fakta som är lättillgänglig men ingenting om värdet i det som hänt. Det är fakta utan förklaring till varför.
Så varför finns denna bok kvar i skolan? Ämnet religion har blivit så mycket mer än bara tro och tradition. Om detta är vad eleverna får till bjuds när det kommer till faktalitteratur om religion så har min analys av denna bok visat att eleverna inte får tilläckligt med stoff för att kunna förstå hur samhället har skapats i samklang med religionen eller hur religionen påverkar samhället. Avsaknaden av andra traditioner och religioner i boken skapar kunskapsluckor i religionskunskap och bokens text finns där men den stämmer inte med verkligheten.
24
4.2 Religion
( Almqvist & Wiksell förlag 1993)
Den här boken följer mycket av vad den föregående boken hade som disposition samt som upplägg för år 4-6. Den här boken är det också meningen att eleverna ska ha under dessa 3 år. Dispositionen följer de båda testamenten och börjar således med skapelseberättelserna, för i denna bok tar författarna upp båda berättelserna. Sedan kommer ett kapitel om kungarna för att följas av ett kapitel om profeterna.
Efter detta går författarna in på kyrkoåret där de olika helgerna finns representerade med en enklare förklaring till varför vi firar dem. Detta följs av kapitel om hur kristendomen kom till Sverige och om asatron och de konflikter som kom sig mellan dessa båda religioner. Även i denna bok får vi följa kristendomen i Sverige under 1000 år där ett avsnitt heter ”Från medeltid till nutid”. Sedan följer ett avsnitt om människovärde där författarna bland annat skriver om sexualitet, kärlek och att vara en del av samhället. Kristendomen avslutas med ett avsnitt om höga visan.
Efter detta kommer ett kapitel som kallas ”Religioner och kultur” där författarna skriver om de fyra världsreligionerna. I det avslutande avsnittet presenterar författarna islam, ute i världen samt här i Sverige. Sist följer ett avsnitt med ordförklaringar.
I denna bok finns inte den klara uppdelningen om vad eleverna ska läsa beroende på i vilken årskurs de går i. detta är relativt fritt för läraren. Fast mönstret är detsamma som i föregående bok.
25 4.2.1 Resultat
På vilket sätt ges möjligheter till eleverna att utveckla kunskap i hur religion påverkar det svenska samhället genom böckerna?
Hur möjliggörs en förståelse till att levandegöra bibliska samt andra traditioners berättelser i böckerna, samt vilka verktyg ger böckerna eleverna för att förstå vad berättelserna betyder för dem?
I kapitelindelningen kan man utläsa att författarna lovar att ta upp kristendomen under 1000 år samt att berätta om den islamska tron i Sverige. De verkar även vilja ge en bild av hur det var att leva med asatron samt hur det var att vara människa då kristendomen kom och hur den ändrade situationen för människorna då. Detta skulle kunna ge en bild av hur religionen har format Sverige och det samhälle vi har idag.
Jag börjar med att läsa kapitlet ”Kyrkans år” där helgerna finns förklarade. I detta kapitel berättas det om de olika högtiderna och i några fall förklaras det varför de firas, eller rättare sagt att de firas. Det är ofta det saknas någon koppling till idag i dessa texter så det blir svårt för eleverna att kunna återkoppla dessa händelser med högtiderna vi firar idag.
I nästa avsnitt behandlar författarna hur kristendomen växer i världen efter det att Jesus dött. De beskriver hur enstaka kristna människor gör stora saker för kristendomen vidare utveckling och spridning. Det berättas om hur de första kristna levde under förtryck och förföljelse och hur de lyckades med att fly och växa sig starkare. Men här nämns ingenting om hur samhället förändrades då kristendomen blev allt större.
Sedan kommer vi till ett avsnitt där Sverige och nordens gudar gör sitt inträde i boken. Gudarna presenteras även en offer fest beskrivs. Sedan berättas det att under vikingatiden så var det viktigt för människor att vara starka och att kvinnorna hade stor makt i hemmet. På sidan 146 har författarna skrivit följande: ”Med den kristna tron byggdes en ny gemenskap
26
De har även skrivit följande på samma sida: ”Med tiden började man också mer och mer se
på människan som en individ. Där finns rötter till hur vi ser på människan i dag.”
Två citat värda att nämna i min analys och som jag faktiskt skulle vilja sätta i direkt relation till min frågeställning gällande religionens påverkan på det svenska samhället. Men författarna släpper detta och fortsätter med att beskriva kloster och kyrkor och hur präster och munkar levde på den tiden. På sidan 150 och 151 skriver författarna om hur olika sorters människor med olika socialstatus har fått ändrade roller i det kristna samhället. På dessa båda sidor fortsätter författarna i att förklara samhällets utveckling i den kristna tron genom att beskriva hur dessa människors roller förändrades.
I nästa kapitel som handlar om kristen tro under 1000 år i Sverige berättar författarna om olika viktiga människor för den kristna tron. Dessa människor är oftast helgon förklarade i dag. Författarna sätter in dessa människors liv i varsin berättelse för att genom detta försöka ge en bild av hur livet såg ut på den tiden men återigen lyckas författarna bara med att belysa den enskildes liv.
I ett avsnitt om drottning Kristina belyses motsättningarna mellan protestanter och katoliker. Detta i samband med berättelserna om Martin Luther och reformationen.
På sidan 188 skriver författarna en modern tolkning av Luk. 15. Detta i samband med att de skriver om människans värde där bland annat Jesus får några citat. Avsnittet belyser Jesus syn på människan och mycket på hans syn på barn vilket leder författarna till organisationer som
Rädda Barnen och Bris. En modern version av Den goda samariten finns med här också. Författarna lyckas med att belysa problematiken då det kommer till människovärde och hur man ska värdera människor. Men de har inte tagit upp tråden från sid 146 och människosyn. Författarna skriver på sid 228: ”I bibeln finns ingen klar och entydig syn på vilken politisk
27
Citatet finns i kapitlet ”Att ta del av samhället” där författarna skriver om myndighetsåldern och rätten till att rösta. Men de skriver också att Gud gav människan jorden att förvalta den efter bästa förmåga. Så jag hittar ingenting som direkt kan hjälpa eleverna att förstå sambandet mellan religion och hur den kan påverka samhället. Visst vi har kunnat följa hur Sverige har utvecklats och hur människor har börjat tro på andra gudar men inte att det var religionen i sig som förändrade något ifall något förändrades för detta står inte heller helt klart och den tydlighet och klarhet som hade behövts för att ge verktygen till eleverna försvinner också. De borde ha fått med lite mer tydligt att det faktiskt var kristendomen som formade vårt land. De har ju dukat upp det så bra men inte nått ända fram och på den punkten faller möjligheterna till att utrusta eleverna med verktyg till att utveckla kunskap i hur religionen påverkar samhället.
Kontexten i den här boken är mycket snarlik den första boken jag analyserade. Bokens syfte är att ge en bild av hur den kristna religionen växer sig större och större ute världen efter det att Jesus dött. Den vill även visa hur kristendomen kom till Sverige och nämna lite om de nordiska gudarna som tillbads här innan Sverige blev kristnat. Boken bärs verkligen upp av många olika makroteman då författarna väljer att berätta om historiska personer som inte direkt har med religion att göra. De vill ge läsaren några porträtt av kända människor under olika tidsepoker. De berättar om hur dessa kan tänkas ha levt då och hur de såg på religionen. Men det ger ändå ingen kunskap i hur religionen har påverkat samhället under de olika epokerna som redovisas.
Det finns inga attityder som pekar åt att författarna har den ena eller den andra åsikten som de försöker att påverka eleverna till att tycka. Det blir ändå ganska smalt då de andra tre världsreligionernas framträdande i boken är kortfattade. Något elevfokus finns inte att hitta i boken. Texterna i boken berättar för läsarna det är inte så att texterna sätter något fokus på den som läser.
Texterna i denna bok är mycket levande och levandegörande i sig, men det finns inga instruktioner till eleverna om att de själva kan göra något med texterna. Återigen är det upp till pedagogen att locka eleverna till att agera.
I kapitlet ”Religion och kultur” berättar författarna om de fyra världsreligionerna. Detta görs väldigt kortfattat. Författarna skriver även om att judendom, kristendom och islam härrör ifrån samma stamfader men nämner inte mer än så.
28
I varje avsnitt står det litet om hur religionen utövas i Sverige. Trots att författarna på sidan 287 skriver m hur kyrkan förnyar sig och visar en bild på några som dansar samtidigt som de har en punkt som lyder så här:
Musik, dans, drama
Detta skulle kunna leda in på hur eleverna skulle kunna arbeta med dessa texter. Att till exempel dramatisera dem. Men detta är inget författarna väljer att göra.
Boken har med sin berättande text, möjlighet till att locka och motivera eleverna till att levandegöra texterna för att kunna återkoppla till dem på ett enklare och mer personligt vis. Men detta bjuder inte bokens författare intill.
Att kunna förstå människorna bakom religionen och förstå vikten av berättelserna faller då de inte alltid återkopplas till religionen självt utan bara till personen berättelsen berör. Det finns vissa försök som lyckas bra då författarna väljer att modernisera vissa berättelser. Liknelsen i dessa berättelser görs mer levande och att förstå att det är Jesus som berättat dem är också tydligt. Läsaren förstår vikten av de personer som berättelserna handlar om, de kan förstå vikten av personen kopplad till religionen men det är svårt att se kopplingen till händelsen och de som lever i religionen varje dag. Författarna skulle varit mer tydliga i detta.
Boken lever inte upp till Lpo-94 då det gäller motivering till att levandegöra bokens berättelser. Det är en läsbok författarna ger eleverna. Däremot har boken sina poänger då det kommer till att förklara och förtydliga vikten av vissa berättelser för människor inom olika kulturer. Allt står inte tydligt rakt ut men det finns där.
Det är bra att samtal om kärlek, sex och moraliska och etiska frågor får ta så stor plats. Författarna väver in mycket i religionen som inte alltid uppfattas som att det tillhör religionen och det är bland annat det som jag tycker att författarna lyckas med att få in samhället i religionen. Men det går inte ända fram. Allt utgår ifrån en kristen syn då författarna talar om olika saker. På sidan 205 skriver författarna om att människor (barn) kan behöva prata med någon ibland och nämner olika yrkeskategorier dit människor kan vända sig då de behöver prata av sig om något som hänt dem. De beskriver vad tystnadsplikt är för något. De nämner bland annat BRIS som en kanal för barn. Det kristna i det hela kommer då författarna skriver att för den som är religiös så kan det räcka med en bön till Gud för att lätta på sitt sinne. Jag tycker inte riktigt att det är signaler som skolböcker ska sända ut.
29
Det hade varit en sak ifall detta kom i en intervju med någon som är kristen men då skulle det komma fler intervjuer med människor med olika tro. Vi ska trots allt undervisa om religion inte i religion.
Jag tycker att berättelserna är levande i denna bok, nästan lite för levande för att eleverna ska kunna arbeta vidare med dem. Med det menar jag att texterna lämnar för lite åt fantasin, vilket behövs ifall elever ska kunna arbeta kreativt med texter. Det finns många roliga bilder i boken som är moderna och boken är varierad då det kommer till innehållet. De viktiga människorna som nämns i boken är inte alla ”kristna” utan har agerat i enlighet med vad Jesus lärde ut. Men att boken inte ger vad Lpo-94 har i sina uppnående mål då det kommer till det svenska samhället beror nog på att boken skrevs innan Lpo-94. Det finns vägar som går i rätt riktning men som inte når ända fram. Att boken inte har en årskurs indelning tycker jag är bra, det ger pedagogen mer frihet att arbeta med det som är aktuellt i boken och att välja att inte ta upp det som är inaktuellt. Det kan jag visserligen göra med vilken bok som helst men denna bok tycker jag är mer modern i sitt upplägg.
4.3 Religion
(Natur och kultur 2005)
Bokens disposition följer samma mönster som de andra två böckerna. Boken börjar med skapelseberättelserna, båda två för att sedan komma in mer ingående om det gamla testamentet. I detta avsnitt tar författaren upp olika profeter och historierna om dem och vad de gjorde. Efter det kommer ett avsnitt om judendomen. I avsnittet om högtider skriver författaren kort om förintelsen och vad som hände med judarna under denna tid.
Sedan kommer två stora avsnitt om nya testamentet och kristendomen. Kapitlet om det nya testamentet handlar om Jesus. Boken berättar om Jesus liv från det han var barn till han dör. I detta inkluderas de underverk det berättas om i nya testamentet. Avsnittet om kristendomen berättar om hur kristendomen sprids i världen efter att Jesus är död. Författarna skriver även om de olika inriktningarna inom kristendomen. I ett avsnitt berättas det om när Sverige blir
30
kristet och innan detta berättas det om asagudarna och vad människorna trodde på innan kristendomen kom.
Nästa kapitel handlar om Mohammed och hur han får sin uppenbarelse och hur islam blir en religion. Kapitlet tar upp hur islam sprids och de olika inriktningarna inom religionen samt om högtider och de fem grundpelarna. Sedan kommer ett kapitel om hinduism där det berättas kortfattat om gudarna inom religionen samt om högtider. Det finns även en berättelse av ett barn om hur det är att leva med hinduism som religion. Följande kapitel handlar om buddism. Det berättas om Buddha och om hur hans lära samt om deras högtider. Avsnittet avslutas med att ett barn berättar om hur det är att leva som buddist.
Sedan följer ett mycket kort avsnitt om de olika naturreligionerna som finns. Avsnittet handlar mest om den samiska traditionen och tron. Det berättas om hur samerna levde och hur de lever idag. Det finns även med en historia ifrån samernas skapelseberättelse.
Det avslutande kapitlet handlar om att vi människor är olika. Avsnittet behandlar olika berättelser skrivna av barn och ungdomar om händelser som de råkat ut för och som gjort att de känt sig utanför.
4.3.1 Resultat
På vilket sätt ges möjligheter till eleverna att utveckla kunskap i hur religion påverkar det svenska samhället genom böckerna?
Hur möjliggörs en förståelse till att levandegöra bibliska samt andra traditioners berättelser i böckerna, samt vilka verktyg ger böckerna eleverna för att förstå vad berättelserna betyder för dem?
En överblick av kapitlen i denna bok berättar för läsaren att denne kommer att få läsa mycket om det gamla och nya testamentet samt om Jesus och hur kristendomen erövrar världen samt hur den kommer till Sverige. Men den utlovar även en blick ut mot omvärlden för att möta andra traditioner och religioner. Ungefär halva boken disponeras av andra religiösa uppfattningar än de som vi är vana vid att träffa på i vårt samhälle.
31
Boken börjar med att frågan ”Vad är religion?” ställs. Även då det är lätt att tro att frågan är retoriskt ställd så svarar författaren inte på den. Författaren tar upp olika ceremonier och byggnader som religioner har som gemensam nämnare samt att författaren skriver om att alla religioner har olika högtider de firar för att minnas något eller för att hedra. Texten avslutas med att författaren ställer två frågor till läsaren (dessa finns som bilaga).
Innan eller efter varje kapitel finns en liten presentation av något barn som tillhör en viss tro. Barnet får berätta lite om sig själv vad de har för framtidsdrömmar, vad de gör på fritiden och hur det är att leva med sin tro som ung idag.
I första kapitlet som handlar om gamla testamentet skriver författaren om att det finns två skapelseberättelser. Efter det avsnittet finns det en liten ruta där författaren undrar ifall skapelseberättelserna är sanna eller inte. Författaren skriver bland annat så här
”Skapelseberättelserna skrevs ner för cirka 2500 år sedan. Då trodde man att vår jord var universums mittpunkt. Jorden var platt och himlen låg som en kupa ovanför.”
Författaren fortsätter ”Nu menar många, både judar och kristna, att Bibeln inte är en
naturlära. Det viktigaste som skapelseberättelserna vill säga är att Gud har skapat allting och bryr sig om sin skapelse.”34
Hon förklarar både hur och varför skapelseberättelsen är skriven som den är och hur den fortfarande kan vara aktuell.
Boken fortsätter genom det gamla testamentets historia och nämner de stora profeterna och händelserna. I varje avsnitt finns det även små blåa rutor där författaren ibland försöker förklara en händelse ifrån gamla testamentet rent historiskt35 och i vissa fall innehåller rutan en enklare förklaring till vad kapitlet har handlat om.
34 Marianne Abrahamsson 2005
32
Sedan följer ett avsnitt om judendomen som börjar med en liten röd faktaruta som sedan återkommer innan varje ny religion som bland annat berättar om heliga byggnader och texter som är viktiga för varje religion. I detta avsnitt nämner även författaren förintelsen kort och hon nämner kort något om när judarna fick sitt eget land efter 2:a världskrigets slut. Avsnittet avslutas med att texten berör judendomens högtider och hur en gudstjänst går till.
Efter detta kommer ett kapitel om nya testamentets uppkomst och om Jesus liv och död. Författaren använder sig bland annat av olika bibliska liknelser som Jesus berättade för sina åhörare. Efter dessa liknelser följer en gul ruta där författaren förklarar liknelsens innebörd. Författaren stoppar in dessa små gula, blåa eller röda rutor som innehåller olika fakta alltid relaterat och återkopplande till den text som läsaren nyss läst. De sista sidorna i detta kapitel berättar om Jesus sista dagar i livet samt om hur han uppstår.
Först ut i avsnittet om kristendom skriver författaren om hur kristendomen började växa runt om i världen efter Jesus död. Hon berättar om de olika inriktningarna som finns inom kristendomen samt om hur det gick till då kyrkan splittrades i och med reformationen. Sedan berättar författaren om olika personer som har kristna kopplingar på olika vis. Hon berättar bland annat om Heliga Birgitta och om Luther.
Sedan följer ett långt avsnitt om hur kristendomen kom till Sverige. Författaren börjar med att berätta om Ansgar och hans försök till att kristna Sverige. Sedan berättas det om hur kyrkorna blir samlingspunkter för människorna i byarna runt omkring dem. det berättas även om hur kyrkan tar mer makt över folket och bestämmer mer och mer hur det ska vara och inte vara. Författaren skriver om Gustav Vasa och hur han införde en ny lära till den svenska kyrkan. Vi kan även läsa om hur prästens roll var i de små samhällen där de verkade. Sedan följer en beskrivning av hur folket vill slå sig loss ifrån kyrkans makt men fortfarande för att be till samma Gud genom väckelserörelsen. Sist tar författaren upp de kristna högtiderna och det kristna året.
Efter detta följer ett avsnitt som handlar om islam. Det börjar med att berätta om hur Mohammed levde innan och efter det att han mottagit koranen. Sedan följer ett mer generellt avsnitt om just islam. Författaren tar upp de olika grupperingarna som finns inom islam samt om hur islam har spridits genom åren. Sist tar författaren upp de fem grundpelarna inom islam samt några viktiga högtider. På sista sidan i detta avsnitt finns en liten faktaruta om muslimer i Sverige. Faktan som författaren valt att ta upp är bland annat antalet muslimer i Sverige,
33
moskébyggandet samt att många av de muslimska barnen går i koranskola där de får lära sig om de livsregler som koranen föreskriver.
Efter detta kommer ett avsnitt om hinduism som börjar med att beskriva några av de viktigaste gudarna inom denna religion. Kapitlet tar upp kastsystemet, Mahatma Gandhi och lite av vad han kämpade för samt hinduismens syn på återfödelse samt livsreglerna. Sedan följer beskrivningar av hur högtider och riter firas inom hinduismen.
Sedan kommer ett kapitel om buddism där författaren skriver om Buddha och vad det innebär att vara upphöjd till Buddha. Hon berättar om den första buddhan och hur han levde innan och efter. Läran om Buddha och de åtta stegen förklaras av författaren samt att hon beskriver hur läran har spridit sig. Sist kommer en beskrivning av hur högtider och riter firas.
Sist ut av religionerna är naturreligionerna. Författaren väljer här att kort förklara vad som menas med en naturreligion. Sen har hon valt att berätta om samer och deras religion och dras traditioner och hur de lever och har levt. I detta avsnitt återberättas även en samisk historia om deras gudar.
Sist i boken skriver författaren om olikheter människor emellan och hur detta bemöts av människor. Hon skriver om lika värde och om att hamna utanför och hur det känns att vara utanför. Hon använder sig av olika berättelser där det uppkommer ett dilemma och efter detta dilemma så finns det en ruta med lite diskussions material för eleverna att prata runt. Avsnittet handlar om etik och moral, rätt och fel mellan människor och mellan människa djur. Sist skriver författaren om vår miljö och hur den påverkas negativt av alla olika föroreningar. Syftet med denna bok är att på ett informativt sett beskriva olika traditioner samt religioner som finns i världen. Bokens text är varierande i både ämne och stil. Författaren varvar berättelser med fakta och byter makrotema under bokens gång utan att tappa tråden med hjälp av olika mikroteman. Upplägget med boken är densamma som med de andra två böckerna jag analyserat. I boken så är det den kristna tron som dominerar sidantalet men de andra världsreligionerna finns representerade.
Detta att den kristna traditionen dominerar boken skulle återigen kunna ses som en attityd gentemot de andra religionerna. Men i texten finns inga spår av varken negativa eller positiva attityder mot någon av de traditioner som finns med i boken.
34
Författaren påverkar inte heller sina läsare genom texterna, möjligtvis att hon startar en diskussion då hon väljer att förklara skapelseberättelserna ur två olika synvinklar. Men detta är bra, hon tar fasta på skapelseberättelsernas kärna. Hon nämner även vid ett tillfälle att Abraham är stamfader till judendomen, kristendomen och islam. Men några skillnader eller likheter nämner hon aldrig.
Texten kan sägas vara relevant för hur världskartan över religion ser ut idag. Kanske att kristendomen tar för mycket plats. Men de fyra religionerna finns representerade samt att författaren valt att skriva om samerna. Sändaren kan sägas sitta i ett mer internationellt Sverige men lyckas inte riktigt förmedla detta i boken.
Något jag finner i denna bok som jag finner i de båda andra är hur lite som finns med som kan användas av eleverna till att utveckla en förståelse för hur religionen påverkar samhället. I denna bok som i de andra böckerna beskriver författaren hur kristendomen kommer till Sverige och hur kyrkan utvecklas och hur traditioner och riter försvenskas så att folket kan förstå dem. på ett ställe i den sista boken står det om kastsystemet inom hinduismen och hur det fungerar i praktiken. Det är en förklaring på hur religionen påverkar det samhälle de lever i. Författaren nämner att det är många olika människor som bor i Sverige och att vi tror på olika saker men inte att det skulle påverka samhället på något sätt.
Denna bok uppvisar samma problem med att låta eleverna levandegöra berättelserna i boken. Det som skulle kunna kallas att levandegöra är de diskussions rutor som finns i varje kapitel. Det är inga frågor utan diskussionspunkter där eleverna ska diskutera vad de läst. På detta sätt levandegörs tankar om det som eleverna har läst på ett traditionellt sett, genom ordet. Och kanske att dessa diskussioner är verktygen som kan möjliggöra en förklara eller ingjuta en förståelse för andra människors traditioner och religioner? Annars är bilden tyvärr snarlik den som jag har mött i de andra två böckerna. Det verkar inte finnas rum för andra didaktiska medel än att använda ordet.
35
4.2
Slutdiskussion
Jag vill med mitt kapitel om teorier visa den komplexitet ämnet religionskunskap innehåller. Det är inte bara vad som står i Lpo-94 och i dess kursplan utan vad många olika författare i ämnet diskuterar. Jag ville också visa att ämnet inte är konstant och oformligt utan en dynamisk fakultet som hela tiden expanderar tack vare ämnets mångfald. Religionskunskap innehåller så mycket mer än religion och tradition. Det är vad Lpo-94 uttrycker i dess mål att religionskunskap innehåller tre stora områden – livsfrågor och livstolkning, etik samt tro och tradition.36 Någonstans inom dessa tre områden tycker jag att vi borde kunna möta våra elever och sätta dem i centrum för undervisningen så som Grimmith skriver.37 Ämnets karaktär och innehåll har även det ändrats efter de nya krav som läroplanen ställer på det. Och det är här jag tycker att det är viktigt att eleverna möter rätt kunskapsbas i de läromedel som de presenteras för.
Jag har med min analys kunna påvisa att böckerna innehåller brister i jämförelse med vad det står att de ska uppfylla i kursplanen. Men något vi måste komma ihåg här är att den första frågan jag har i min frågeställning är ett strävansmål. Detta innebär att pedagogen ska sträva efter att ingjuta de kunskaper som målet innehåller. Målet är fortfarande viktigt men är inte ett uppnående mål ett sådant som min andra fråga bygger på. Men jag tycker ändock att den frågan är viktig. Ty vi lever i ett samhälle som hela tiden formas av de människor som bor i det och många som bor i Sverige är religiösa. Det är även viktigt för eleverna att lära sig om sin egen historia. Våra lagar bygger på kristendomen, vår moral och etik. Vi lever och bor i ett kristet land men inte att förglömma de nya impulserna av religiös art som färgar vårt samhälle idag.
Jag har funderat mycket på ordet levandegöra och vad det ordet betyder. Jag har tolkat det på mitt vis och fallit offer för hermeneutikens dilemma, att vi alla tolkar allt olika. Jag tänker mig levandegöra som att ta en textberättelse och dramatisera den på ett eller annat sätt. Man gestaltar de ord som är skrivna utifrån de bilder man får av dem. jag kan även tolka
36 skolverket
36
levandegöra som att det som står skrivet ska diskuteras eleverna emellan så att samtalen blir levande och nivåanpassade efter de som talar till varandra.
Jag är inne på det spåret att ”Learning by Doing” enligt John Dewey38 är något som varje pedagog kan tillämpa i vilket ämne som helst. Och varför inte inom religionsämnet där vi med bravur kan använda det till att bli ett verktyg för elever att levandegöra texter och tankar hos dem själva. Tittar jag på böckerna så finns där väldigt lite utrymme för att dramatisera texterna. Det är ingenting som författarna förespråkar till i böckerna. Det är ordet som förespråkas och i två av dessa tre böcker så är det det lästa ordet, texterna i boken. Den nyare boken har diskussionsfrågor efter varje kapitel eller berättelse som beskrivs.
Det kan tyckas ynkligt men finns där en pedagog som kan styra upp samtalen så kan de bli hur bra som helst då elever i den åldern oftast inte är för blyga för att delge sina tankar. Det är samma sak med den förklarande biten i alla böcker. Böckerna är informativa på ett bra sätt. Texterna är lättillängliga men dess kognem39 sätts aldrig riktigt ihop med någon förklaring. Detta kan bidra till att religionslektionerna blir stela och upprepande för eleverna. I en sådan situation tappar eleverna intresset helt och pedagogen tappar elevernas uppmärksamhet. Och dit vill vi inte komma.
Vidare forskning inom detta område skulle kunna dementera eller bekräfta vad jag har kommit fram till i mina analyser av läromedlen som finns i skolan. Min undersökning är inte fulländad på något sätt men den visar ändå att det är av största vikt att läromedlen som används måste vara uppdaterade. Undersökningen visar även att nya böcker inte alltid håller måttet. Det hade varit ytterst intressant att få studera fler läromedel inom detta ämne. Är 94 verkligen så långt bort ifrån verkligheten eller är det verkligheten som inte närmat sig Lpo-94? Som sagt min undersökning representerar bara tre olika böcker.
Jag hävdar med bestämdhet att religionskunskap är ett mycket viktigt ämne i dagens samhälle och att eleverna har rätt att få möta andra kulturer och traditioner i sina läromedel som är ajour med verkligheten. Det är av vikt för att öka förståelsen för andra människor och får man inte denna förståelse så möter man det man inte vet något om med fördomar och skepsis.
38 Henry Egidius 2003
