• No results found

Sömnstörningar vid övervikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sömnstörningar vid övervikt"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

SÖMNSTÖRNINGAR VID

ÖVERVIKT

EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT

ADAM ANDERSSON

RICKY KARLSSON

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

(2)

SÖMNSTÖRNINGAR VID

ÖVERVIKT

EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT

ADAM ANDERSSON

RICKY KARLSSON

Andersson, A & Karlsson, R. Sömnstörningar vid övervikt. En systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010.

Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett stort samhällsproblem. Samtidigt

besväras många människor av sömnstörningar. Samhällskostnaderna för problemområdena är stora. Syfte och frågeställningar: Författarna avser att

beskriva överviktigas sömnstörningar ur ett sjuksköterskeperspektiv. Hur påverkar övervikt och fetma sömnen? Vad kan sjuksköterskan göra för att hjälpa

överviktiga vid sömnproblem? Metod: Författarna har genomfört en systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL samt manuella sökningar.

Resultat: Litteratursökningen upptäckte studier som belyser samband mellan

viktproblematik och graden av sömnapné. Personer med övervikt hade en påverkan på sömndurationen och djupsömnen. Flera fynd angående den

överviktiga människans uppfattning av sin sömnkvalitet upptäcktes bland annat problematik med höga snarkningar. Samband mellan obstruktiv sömnapné och övervikt upptäcktes. Det visade sig finnas samband mellan ökad fysisk aktivitet och sömnstörningar.

(3)

SLEEPING DISORDERS IN

OVERWEIGHT PEOPLE

A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW

ADAM ANDERSSON

RICKY KARLSSON

Andersson, A & Karlsson, R. Sleeping disorders in overweight people. A

systematic literature review. Degree Project, 15 Credit Points.Nursing Programme,

Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010.

Background: Overweight and obesity is currently a major society problem. At the

same time, many people is troubled with sleep disorders. The society costs for these problems are large. Purpose and issues: The authors intend to describe overweight peoples sleep disorders from a nursing perspective. How does

overweight and obesity affect the sleep? What can the nurse do to help overweight people and their sleep disorders? Method: The authors have elaborated a

systematic literature study within PubMed and CINAHL and manual searches.

The result: The literature search discovered studies that enlighten connections

between overweight and the severity of sleeping apnea. The overweight persons had an impact on the duration of the sleep, the depth of sleep was also affected. Many discoveries regarding the overweight persons understandings of the sleep quality has been discovered, high snoring being one of them. A connection between obstructive sleeping apnea and overweight was discovered. It showed that there are connections between increased physical activity and sleep disorders. Keywords: Obesity, overweight, sleeping disorders.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...4  

INLEDNING...6  

BAKGRUND ...6  

Aktuella  lagar  och  författningar  för  sjuksköterskan... 6  

Sömn... 7  

Hormonell  inverkan  på  sömnen ... 7  

Orsaker  till  sömnstörningar ... 8  

Sömnrelaterade  tillstånd ... 8  

Övervikt  och  fetma... 9  

Fetmans  patofysiologi ... 9  

Orsaker  till  fetma... 9  

Behandling  ur  ett  sjuksköterskeperspektiv...10  

SYFTE  OCH  FRÅGESTÄLLNINGAR... 11  

Avgränsningar ...12  

Definitioner ...12  

Vad  är  övervikt  och  fetma? ...12  

Definition  av  OECD-­‐länderna?...12  

Vad  innebär  sömnstörning?...12  

Förklaring  av  polysomnografi  (PSG) ...13  

METOD ... 13  

Etapp  1:  Problemangivelse...13  

Etapp  2:  Inklusions-­  och  exklusionskriterier ...13  

Etapp  3:  Planering  -­  hur  ska  vi  gå  tillväga? ...14  

Etapp  4:  Litteraturöversikts  utförande...14  

Sökning  1...14  

Sökning  2...15  

Sökning  3...15  

Sökning  4  –  manuella  sökningar...15  

Etapp  5:  Analysering  av  resultatet...16  

Etapp  6:  Sammanställning  av  resultatet ...18  

Etapp  7:  Utfärda  eventuella  rekommendationer...18  

RESULTAT ... 18  

Sömnstörningar  vid  övervikt  och  fetma ...19  

Djupsömn  och  sömnduration  vid  övervikt  och  fetma...21  

Överviktiga  personers  uppfattning  av  sömnsituationen...22  

Sjuksköterskans  omvårdnadsåtgärder  för  personer  med  övervikt  och   sömnstörning...23  

Bifynd...23  

Sömnlängdens  påverkan  på  energiintaget...23  

DISKUSSION... 23  

Metoddiskussion...23  

Resultatartiklarnas  styrkor  och  svagheter...26  

Resultatdiskussion...28  

Sömnstörningar  vid  övervikt  och  fetma...29  

Djupsömn  och  sömnduration  vid  övervikt  och  fetma...30  

Överviktiga  personers  uppfattning  av  sömnsituationen ...31  

Sjuksköterskans  omvårdnadsåtgärder  för  personer  med  övervikt  och   sömnstörning ...31  

(5)

Sömnlängdens  påverkan  på  energiintaget...32   KONKLUSIONER ... 32   REFERENSER ... 33   BILAGA  1... 37   BILAGA  2... 46   BILAGA  3... 48  

(6)

INLEDNING

Då övervikt och fetma är ett allt större hot mot folkhälsan i Sverige tycker vi att det är högst relevant att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa hur detta påverkar sömnen. Folkhälsorapport (2005), vars syfte är att beskriva folkhälsan för

Sveriges befolkning, redogör för ett Sverige där övervikt och fetma är ett växande problem. Bland annat är mer än hälften av männen och omkring en tredjedel av kvinnorna i åldrarna 16 och 74 år överviktiga eller har fetma. Sedan 1980-talet har andelen personer med fetma fördubblats. Detta betyder att cirka 700 000

människor i Sverige mellan 16 och 84 år hade fetma år 2005. Fetmans prevalens bland unga kvinnor har börjat jämnats ut i förhållande till yngre män. Övervikten är dominerande i förhållande till fetman (Välfärd, 2007). För män sker det en ökning av övervikt och fetma i alla åldrar och för kvinnor i åldrar upp till 65 år. Folkhälsoproblemet är i Sverige mer vanligt förekommande för arbetare än för tjänstemän. Folkhälsorapporten (2005) ger en fortsatt beskrivning av att fetma är mer framträdande för personer med lägre utbildning.

Fetman har ökat i alla samhällsklasser men har sedan 2000-talet börjat avta för medel och höginkomsttagare (Välfärd, 2007).

Ur ett europeiskt perspektiv är Island det land med störst ökning av övervikt i åldrarna 25 till 34 år, både för kvinnor och för män. Prevalensen av fetma är störst på Malta för männen. För kvinnor är prevalens av fetma störst i Storbritannien (Health in Europe, 2005).

Ur ett Internationellt perspektiv beräknas det existera approximativt 250 miljoner feta människor, och siffran stiger. Forskare menar på att siffran redan inom några år kan ha dubblerats (Johansson, 2007).

Då människan sover minst en tredjedel av sitt liv (Ericson m fl, 2002) samt att övervikt och fetma har blivit en folksjukdom (Folkhälsorapport, 2005) känns det spännande och viktigt för författarna att belysa övervikten och fetmans eventuella påverkan på sömnen för att kunna ta nytta av denna kunskap i vårt framtida sjuksköterskeyrke.

BAKGRUND

Författarna har valt att i bakgrunden presentera en generell beskrivning av valt problemområde. Intentionerna är att läsaren ska få den kunskap som behövs för att kunna förstå resten av uppsatsen. De olika områdena belyses utifrån aktuell litteratur på området.

Aktuella lagar och författningar för sjuksköterskan

Målen för hälso- och sjukvårdspersonal är att uppnå en god hälsa och inte särbehandla människor inom vården. Vården ska ges i enlighet med respekt för alla människor. Det är patientens behov som ligger till grund för prioritering. Vidare förklaras hur beskrivna mål ska uppnås. Bland annat ska vården vara lätt att få tag i, vården ska planeras och utföras i samråd med patienten. Alla personer som bor inom respektive landsting har rätt till hälso- och sjukvård. Personal som

(7)

jobbar inom hälso- och sjukvård har en skyldighet att jobba efter forskning och beprövad erfarenhet (Raadu, 2009).

Sömn

Sömnen delas in i perioder av REM-sömn med snabba ögonrörelser (Rapid Eye Movements) och icke REM-sömn (NonRem). Icke REM-sömn är skiftande mellan ytlig och djupsömn. Den ytliga sömnen är tillhörande stadium ett och två medan stadium tre och fyra karakteriseras av djupare sömn. Karakteristiskt för stadium noll och ett är att här sker insomningen och motsvarar cirka 10 procent av sömnen. Stadium två omfattar 50 % av sömnen och innehåller mest ytlig och medeldjup sömn, muskeltonus är i detta stadium tämligen låg. Stadium tre och fyra omfattar 20 % av sömnen och kännetecknas av att det är djupsömn, även kallat för deltasömn. I detta stadium sker det fysiologiska förändringar i kroppen som till exempel att blodtrycket är lägre, andningsfrekvensen långsammare och kroppstemperaturen är lägre (Ericson m fl, 2002, Jönsson 1995).

REM-sömnen, även kallad drömsömn, omfattar 20 % av sömnen och är periodiskt återkommande var 90:e minut och varar mellan fem till 60 minuter.

Karakteristiskt för REM-sömnen är djup muskelavslappning och snabba ögon rörelser (rapid eyemovements), men även ökat blodtryck, ökad hjärtfrekvens, oregelbunden respiration, reducerade tarmrörelser och blodfyllnad hos

könsorganen kan ses. I detta stadium uppträder drömmar. REM-sömn är viktig för att bearbeta information och för att förstärka minnen (Ericson m fl, 2002, Larsson 1991, Jönsson 1995).

RAS (retikulära aktiveringssystemet) är ett nätverk i hjärnstammen som reglerar vakenhetsgraden. Neuronerna i RAS står i förbindelse med hjärnbarken. Här skickas signaler ut till skelettmuskulaturen. Genom att sensoriska och motoriska nervimpulser påverkar hjärnbarken aktiveras RAS. Detta innebär att om höga ljud, hårt vidrörande eller dylikt uppfattas av RAS, reagerar hjärnbarken och försätter en sovande individ till vaket tillstånd. Eftersom de motoriska nervbanorna påverkar RAS genom kroppsrörelser, somnar inte människan vid förslagsvis en promenad. Alltså ökad motorik och sensorisk aktiverar RAS, medan motsatsen har en dämpande effekt (Ericson m fl, 2002, Bjålie 2007). Detta system är beroende av input av andra delar av nervsystemet och om ett fenomen uppfattas som essentiellt eller hotfullt aktiveras systemet. I takt med att individen blir utmattad reduceras RAS effekt (Nyman, 2000).

Hormonell inverkan på sömnen

Människan växlar mellan att vara vaken och att sova, detta bildar en regelbunden dygnsrytm som kallas för cirkadisk rytm och denna påverkas av ljusförhållanden. Supraopticuskärnan i hypothalamus och corpuspineale (tallskottkörteln) i

mellanhjärnan är två anatomiska strukturer som är viktiga för vår sömn. De har en förbindelse med varandra via sympatiska nerver. Melatoninhormonproduktionen är det corpuspineale som ansvarar för och detta med hjälp av sympatiska nerver från supraopticuskärnan. Supraopticuskärnan är även slutstation för den ljus- och mörkerinformation som överförs från synnerven och synbarken. Att du känner dig sömnig är ett resultat av en ökad mängd melatonin i blodet till följd av att mindre ljus träffar näthinnan och därmed ökar frisättning av melatonin från corpuspineale

(8)

(Ericson m fl, 2002, Jönsson 1995). Ericson m fl (2002) förklarar att åldern är en faktor som påverkar corpuspineales melatoninfrisättning till exempel frisätter barn en hög del melatonin och har därmed ett ökat sömnbehov medan

melatoninfrisättningen blir mindre med ökad ålder och därmed också

sömnbehovet. Zeitzer m fl (2007) bestämde sig i en undersökning att fastställa melatonins effekter av sömnen på människor och huruvida dessa effekter är beroende av åldern. Data de fick fram visade på att melatoninkoncentrationen är statistisk signifikant påverkad av sömnen. Deltagares melatoninkoncentration under sömnen visade sig vara högre i jämförelse med de deltagarna som var vakna. För de äldre männen gavs en indikation på en lägre

melatoninkoncentration (a a).

Orsaker till sömnstörningar

Vanliga orsaker till sömnproblematik är smärta, värk, klåda, svårigheter att andas, illamående, oro, otrygghet och nervositet (Ericson, 2002).

Torgerson m fl (2009 -2010) förklarar att stress, ångest och oro är vanliga orsaker till sömnstörningar ur ett psykologiskt perspektiv. Majoriteten av patienter med kroniska sömnstörningar lider av depressiva störningar som till exempel

depression, melankoli och dystymi. I denna kategori nämns även ångest och missbruk av alkohol som en orsak. Med utgångspunkt från somatiska sjukdomars påverkan på sömnstörningar nämns smärtproblematik i (a a) som en huvudfaktor. Även ulcussjukdomar, tyroideasjukdomar och prostatasjukdom är betingelser som kan orsaka sömnstörningar. Även läkemedel eller andra substanser är orsaker till sömnstörning. Exempel på substanser är kaffe och alkohol. Mildare

sömnstörningar kan förorsakas av en ändrad dygnsrytm som vid till exempel nattarbete (a a)

Sömnrelaterade tillstånd

Följande sjukdomar och begrepp som är centrala kommer att förklaras i följande avsnitt.

Enligt Peters (2010-05-17) står AHI för apnea hypopnea index och används för att bedöma graden av sömnapné. Fokus ligger på antalet sömnapnéer och hypopnéer per timmes sömn. Kriterierna är att andningsuppehållen måste ha en duration på > 10 sekunder och leda till en minskning av syrehalten i blodet. En mild AHI räknas som 5-15 händelser per timme, måttlig 15-30 händelser per timme och svår AHI

innebär > 30 händelser per timme. RDI står för respiratorydisturbance index och

har synonym betydelse med AHI.

Gillgren förklarar på Vårdguidens internethemsida (2010-05-20) att OSA innebär ett ofrivilligt andningsuppehåll under tiden individen sover. Vidare beskrivs att det ofta finns ett samband mellan OSA och en problematisk snarkning.

Fysiologiskt sett är det de muskler som utvidgar luftvägarna som slappnar av vid sömn och därmed blir svalgets diameter mindre och det leder till snarkning. Ljudet som hörs vid snarkning beror på skakning av en del av gommen och eller

tungans bakre del när luft transporteras vid inandning. (a a) tillkännager vidare att

ca 10 % av människor som snarkar frekvent, utvecklar OSAS. Tillståndet innebär att antalet sömnapnéer är fler än fem per timme under nattsömnen och att följden

(9)

blir dagtrötthet. Vidare hävdas att OSAS leder till att syrenivåerna i blodet

minskar vilket leder till ökade halter av stresshormoner. Kända symtom till OSAS är snarkningar, andningsuppehåll vid sömn, dagströtthet, morgonhuvudvärk, koncentrationssvårigheter, nokturi, impotens och depression. De främsta behandlingsmodellerna innefattar CPAP-behandling, snarkbettskena eller

operation. På internetsidan Sömnapné.se (2010-05-18) påpekas att det finns flera risker för personer som går med obehandlad sömnapné, därav bland annat hypertoni, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och depression.

Övervikt och fetma

Nedan följer en presentation av fetmans patofysiologi och kända orsaker. Även behandling vid fetma presenteras.

Fetmans patofysiologi

I hjärnan ligger hypotalamus, vilket är det centrum i kroppen som styr

aptitregleringen och mättnadskänslan. Den dominerande problematiken vid fetma är att hypotalamus mättnadssensibilitet är inställd på en ökad nivå. Hypotalamus påverkas av olika faktorer. Dessa faktorer är individens födointag,

B-glukosbelastningen kroppen utsätts för, ett protein kallat leptin och psykologiska perspektiv. Individer med fetma har sannolikt genetiska faktorer som påverkar balansen mellan ovanstående faktorer. Fettinlagringsprocessen är ur ett

överlevnadsperspektiv väldigt essentiellt och kan förklara varför impulserna som styr mättnadscentrumet i hypotalamus ger ett ökat påtryck (Ericson, 2002). Leptin är ett hormon som produceras utav kroppens adipocyter (fettceller). När detta hormon erhåller normala nivåer påverkas hypotalamus genom att bibehålla ett energiintag så kroppsvikten ligger stabilt. Vid lägre nivåer av Leptin ger hjärnan signaler om att öka aptiten för att öka kroppsfettet. Leptin höjer även den

metaboliska processen sekundärt (McArdle m fl, 2006, Bjålie m fl 2006, Ericson 2002, Johansson 2007). Ghrelin är ett hormon reglerar hungern och det

produceras huvudsakligen i epitelcellerna i magsäcken, men skapas även från njurar, placenta, hypofys och hypotalamus. Hormonet minskar fettutnyttjandet i den adipösa vävnaden (McArdle m fl, 2006).

Orsaker till fetma

Torgerson m fl (2009 – 2010) konstaterar det faktum att människan äter mer än vad som förbrukas, är den främsta orsaken till fetma. Vidare hävdas att 75 % av Sveriges befolkning rör sig för lite. Det förklaras av att gener som behåller energi är en stark orsak till fetma. Uppskattningsvis kan genetiska förhållanden till 40 – 50 % förklara all fetma. Den som har genetiken emot sig och äter en mindre mängd mat löper ändå risk att bli överviktig. Lager av kolhydrater och protein styrs av kroppen för att uppnå en jämn nivå medan lagret av fett kan bli mycket stort utan reglering. Självklart är det individen själv som bestämmer hur våra levnadsförhållanden ska se ut, det vill säga individens fysiska aktivitet, kost, stress – alla dessa faktorer bestämmer vilka förhållanden individens gener ska få vistas i. Stress, graviditet, endokrinologiska rubbningar och läkemedel kan också orsaka fetma.

(10)

Behandling ur ett sjuksköterskeperspektiv

Socialstyrelsen (2005) har offentliggjort en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. Dokumentet omfattar framförallt tre huvudsakliga områden, ledarskap, forskning och utbildning samt omvårdnadens praktik såväl som teori.

Det är viktigt att möta patientens sjukdomsupplevelse såväl som lidande och försöka förhindra detta genom adekvata handlingar. En kommunikation som bygger på respekt, lyhördhet och empati är grundläggande för att bemöta

patienterna. Det är essentiellt att patienten förstår informationen som överlämnas. Att identifiera hälsorisker och därefter förebygga de är viktigt att ha kunskap om såväl som att bedöma tillgångar för egenvård (Kompetensbeskrivning för

legitimerad sjuksköterska, 2005).

Omvårdnadsåtgärder för att främja en god sömn enligt Halvorsen (2006) är att upplysa patienten om ringklocka eller dylikt för att skapa trygghet. Sängen ska vara iordningställd i överensstämmelse med patientens önskningar. Belysningen bör dämpas till en nivå som patienten upplever adekvat för att erhålla en trygg och rogivande miljö. Temperaturen bör ej överstiga 24 grader°C, då sömnen influeras negativt av denna värme. Kläder skall användas som håller huden varm och torr, men ej fuktig – då är det för varmt. Frisk luft från ett öppet fönster kan upplevas positivt. Att tillfälle ges till att tömma blåsan är viktigt till patienter som är sängliggande före läggdags. Att låta mannen ha en urinflaska i närheten kan upplevas som en trygghet och för kvinnorna kan ett bäcken användas. Att erhålla en tyst miljö är essentiellt för en god natts sömn. I sjukhusmiljö kan detta vara ett bekymmer och då bör patienten erhålla god information om vad de olika ljuden är (exempelvis från elektriska vattenmadrasser, antidecubitusmadrasser eller annan utrustning). För att minska ljudnivån kan sjuksköterskan erbjuda öronproppar, använda skor med tjocka gummisulor, tänka igenom om det är med nödvändighet sjuksköterskan behöver gå in i rummet, ändra position av telefonen för att

reducera ljudsignalerna från patientens rum. Musik har man även sett sänka det systoliska blodtrycket, och minska hjärt- och lungfrekvensen. Vid musikaliskt inslag för att ge förbättrad sömn är det angeläget att utse musik som håller en takt på 60 slag/minut och har låga tonfall. Det bör vara musikinstrument av sträng eller stråk. Även ljud i form av hav och regn har man sett goda effekter med (a a). Ordination av läkemedel är läkarens ansvar (Halvorsen 2006). Sjuksköterskans ansvar ur ett farmakologiskt perspektiv är att granska olika åtgärder som kan skapa mer gynnsammare förutsättningar för en god sömn innan farmakologisk behandling ordineras. Vid farmakologisk behandling är det sjuksköterskans ansvar att distribuera ut de farmakologiska preparaten, ge information om preparatet och hur det används. Sjuksköterskan bär även ansvar för att meddela läkaren om eventuella biverkningar såväl som effekter av preparatet. Det är viktigt att ha i åtanke att sömnstörningar ej kan behandlas med farmakologiskt bistånd. Sömntabletter förebygger enbart att patienten ligger vaken, men tar ej bort den bakomliggande orsaken till sömnstörningen. Istället riskerar patienten med farmakologiskt bistånd att utveckla beroende samt förstärka sömnstörningen ytterligare (a a).

Ericson m fl (2002) påpekar att sjuksköterskan har en central roll vid behandling av överviktiga och feta patienter bland annat genom att sjuksköterskan inte bara

(11)

träffar inneliggande patienter utan även patienter i öppenvården där bland annat viktkontroller, blodprovtagningar och blodtrycket kontrolleras.

Almås & Kondrup (2006) poängterar att en patient som vill gå ner i vikt måste äta mindre än vad kroppen gör sig av med. Ur ett muskelperspektiv är det viktigt att vara fysiskt aktiv så att muskelvävnaden stimuleras, det är fettet som ska reduceras – inte kroppens proteiner. Sjuksköterskan har en av de viktigaste uppgifterna i behandlingen, nämligen att motivera patienten. Utan motivation blir bantningen nästintill omöjlig. Det är viktigt att förklara för patienten att oavsett motivationsgrad blir processen inte enkel – det är svåra påfrestningar längst med vägen. Sjuksköterskan har här ytterligare en viktig uppgift nämligen att vara ett stöd under resans gång (a a).

Omvårdnadsbehandlingsfokus måste vara utifrån patientens perspektiv och kostvanor (Almås & Kondrup 2006). Vid rådgivning till patienten är det av betydelse att sjuksköterskan utgår från patientens förutsättningar. Om patientens viktproblematik grundas i låg energiförbrukning är det viktigt att informera patienten att det är av betydelse att nu anpassa sitt liv efter denna problematik, precis som vilken annan sjukdom som helst. En patient med till exempel diabetes måste anpassa sitt liv efter denna omständighet och så är också fallet med låg energiförbrukning. Det måste även ske i samspel med en ökad fysisk aktivitet. Här kan en sjukgymnast konsulteras för tips och råd gällande träning. Det är

vardagsmotionen som eftersöks, till exempel genom att cykla till jobbet och affären, stiga av bussen en busshållplats tidigare eller ta trapporna istället för hissen, med mera. Sjuksköterskan kan i sin stödjande roll hjälpa patienten att sätta upp realistiska mål. Information som bör delges patienten är att de första kilona ofta försvinner snabbt, sedan blir det en långsammare viktreduktion. Att

kombinera bantning med en ökad fysiskaktivitet kan leda till en långsammare viktnedgång då muskelmassan ökar och täcker över de första fett förlusterna. Viktigt under dessa perioder som för patienten kan kännas meningslösa är att ge kunskap om att den ökade rörligheten reducerar fettvävnad och det sker en

tillökning av protein i musklerna. Resultat syns inte alltid på vågen utan kan mätas i andra parametrar också. Med måttband kan omkretsen mätas runt midjan, låren och armarna. Till slut kommer även viktminskningen (a a).

Fetma och sömnstörningar är idag stora samhällsproblem. Siffran uppskattades för några år sedan till 250 miljoner feta människor i världen (Johansson, 2007). Torgerson m fl (2009-2010)hävdar att en stor del av befolkningen besväras av sömnstörningar. I en studie där syftet var att undersöka prevalensen av övervikt och fetma för amerikanska män och kvinnor, presenterar Flegal m fl (2010) att fetman hos män var år 2007 32.3 % och hos kvinnor 35.5 %. Vidare förklaras att ökningen av fetma har minskat det senaste 10 åren, framförallt för kvinnorna men även för männen.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet är att beskriva överviktigas sömnstörningar ur ett sjuksköterskeperspektiv.

(12)

Vad kan sjuksköterskan göra för att hjälpa överviktiga vid sömnproblem? Avgränsningar

Författarna har valt att avgränsa studien till sömnproblematik vid övervikt och fetma hos människor boende i OECD- länder både inom öppenvård- och slutenvård.

Definitioner

Vad är övervikt och fetma?

BMI (bodymass index) används för att diagnostisera övervikt och fetma. BMI räknas ut genom att ta kroppsvikten i kg dividerat med kvadraten på

kroppslängden i meter (kg/m2).

Tabell 1. Visar var gränserna för övervikt och fetma går efter WHO (2000).

Klassifikation BMI (kg/m2) Undervikt < 18,5 Normalvikt 18,5 - 24,9 Övervikt 25,0 - 29,9 Fetma ≥30,0 Definition av OECD-länderna?

Via OECD:s internethemsida (10-05-07) förklaras att OECD är en internationell organisation som syftar till ett närmre samarbete mellan de industriella länderna. Alla länder är demokratier med marknadsekonomier. OECD består idag utav 33 medlemsländer.

Vad innebär sömnstörning?

Torgerson m fl (2009-2010) klargör att den medicinska termen för sömnstörningar är insomni. Det finns primär (ingen framstående sjukdomsbild, problematiken härleds till inre orsaker) och sekundär insomni (fysisk eller psykisk sjukdom ligger till grund för insomnin). Insomni kan förklaras som en icke tillräcklig nattsömn som leder till att individens hälsa och funktionsförmåga blir reducerad. För att diagnostisera insomni enligt ICD 10 krävs att:

• Patienten påpekar att det är svårt att somna in, upplever en oregelbunden sömn eller att sömnen inte ger en fullgod effekt

• Patienten har sömnproblematik minst tre gånger per vecka under minst en månads tid.

• Patienten upplever märkbara individuella problem eller så påverkar sömnproblematiken aktiviteten i det dagliga livet.

Torgerson mfl. ((2009-2010) hävdar att människan sover mellan sex till åtta timmar. Att sova mindre än sex timmar kan i de flesta fall härledas till

(13)

sömnproblematik. För att kunna göra en subjektiv bedömning av insomni används definierade tidsintervall:

• Det tar mer än 30 minuter att somna

• Oregelbunden sömn - att individen vaknar mer än tre gånger eller vakenheten är mer än 45 minuter.

• Individen vaknar för tidigt – den totala sömnen understiger sex timmar eller motsvarar mindre än 80 % av tidigare sömntid.

Förklaring av polysomnografi (PSG)

Sahlgrenska Universitetssjukhus (2010-05-17) upplyser på internet hemsidan att PSG innebär undersökning av sömn- och andningsmönster med hjälp av en datainspelning som redovisas i grafform. Elektroder som fästes på kroppen mäter elektriska signaler som skickas till dator där de elektriska signalerna redovisas i kurvor. Under en natt med PSG-undersökning fastställs hjärnaktiviteten med hjälp av EEG, ögonrörelser, käkrörelser, benrörelser, respiration via näsa och mun, respirationsrörelser över thorax och mage, syreupptaget i blod och hjärtfunktion med hjälp av EKG.

METOD

Författarna har genomfört en systematisk litteraturstudie grundad på kvantitativ samt kvalitativ forskning. Willman m fl (2006) förklarar att detta innebär att på ett systematiskt sätt söka efter, granska och kvalitetsbedöma vetenskapliga artiklar som svarar på litteraturstudiens syfte. Goodman m fl (2006) belyser en modell innehållande sju etapper, som valts att använda i det systematiska

tillvägagångssättet.

Etapp 1: Problemangivelse

Litteraturundersökningen grundlades med hjälp av en projektplan där preliminära problemställningar konkretiserades. För att verifiera problemställningarna

genomfördes en pilotsökning där författarna med fritext utan limits prövade sig fram med olika sökord. Syftet med pilotsökningen var att få en snabb överblick av aktuell publicerad forskning på valt område. Fanns det tillräckligt med

vetenskapliga artiklar för att uppsatta frågeställningar skulle vara möjliga att få ett svar på?

Etapp 2: Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier för artiklarna var att det skulle vara på det engelska språket, vara publicerade inom en 10 års period, vara kostnadsfria samt att en

fulltextversion fanns tillgänglig via vald databas. Deltagarna skulle vara vuxna (19+).

Alla artiklar skulle ha tillgängligt abstract. För att abstractet skulle läsas skulle titeln involvera ett av de två områdena i vår problemställning (sömn och/eller övervikt/fetma). För att artikeln sedan skulle läsas skulle abstractet svara på vårt syfte det vill säga en antydan till förhållande mellan sömnproblematik och

(14)

övervikt eller fetma. Artiklar som inte hade en vetenskaplig uppbyggnad av metod, resultat och diskussion exkluderades. Alla artiklar innefattande djur var ett annat exklusionskriterier.

Etapp 3: Planering - hur ska vi gå tillväga?

Malmö högskolas internetbibliotek har använts som viktigaste verktyg i denna litteraturöversikt. Av en bibliotekarie erhölls under projektplanen ett kortare utbildningstillfälle som båda författarna medverkade på. Via Malmö högskolas internetbibliotek har databaserna PubMed och CINAHL använts då dessa är mest aktuella inom omvårdnadsforskning, enligt Axelsson (2008). Författarna har även skrivit en artikelmatris som ger uppgifter om lästa artiklars fullständiga referens, syfte, metod, undersökningsgrupp, resultat och även kvalitetsbedömningen ska kunna avläsas (se bilaga 1).

Etapp 4: Litteraturöversikts utförande

Sökningen började i PubMed där söktes med MeSH termer. För att ta reda på vilka MeSH termer som skulle användas gick författarna först in på Karolinska institutets hemsida, där klickades vidare till biblioteket. Fliken sökord (MeSH) valdes. I rutan skrevs ordet övervikt in. Av resultatet bestämdes för att använda MeSH termen overweight. Samma utförande genomfördes för ordet fetma och där valdes att hädanefter använda MeSH termen obesity. Efter samma process med ordet sömn bestämdes att använda MeSH termen sleep disorders. Via Malmö högskolas hemsida klickades vidare till biblioteket. Där trycktes på fliken Sök i

databaser. Författarna sökte efter PubMed. Väl inne i PubMed valdes att via limits välja våra begränsningar (se inklusions- och exklusionskriterier). Sökning 1

Sökningen genomförd i PubMed. Första sökningen började med att MeSH termen

overweightskrevsin. Därnäst valdes att klicka i ruta nummer ett, overweight.

Följaktligen klickades på links och sedan PubMed. Sedan trycktes på clear i sökfältet för att kunna upprepa sökningen med en annan MeSH term, nämligen

sleep disorders. Av kategorierna som blev resultatet, valdes att klicka i ruta

nummer ett, sleep disorders. Sedan upprepades samma process – klickade på links följt av PubMed. I sökrutan valdes sedan att trycka på clear och

advancedsearch. Under search history trycktes på #4 Overweight (MeSH) och sedan AND för att kombinera sökningen med #2 Sleep disorders (MeSH), genom att klicka på AND för även denna term. Därefter valdes ovannämnda

begränsningar via fliken limitsi sökrutan. Sökresultatet presenteras i tabell två. Beskriven sökning genomfördes 100322.

För att verifiera att inga misstag begåtts återupprepades sökningen vid två tillfällen. Först direkt efter den första sökningen (100322) samt 100421. Den första kontrollsökningen genomförde författarna separat för att granska om samma sökningsresultat erhölls. Vid den senare kontrollsökningen (genomförde författarna tillsammans), erhölls samma artikelresultat som vid den första

kontrollsökningen. Författarna kontrollerade även att inga nya artiklar tillkommit på ett annat tillvägagångssätt, genom att undersöka publiceringsdatum på senaste utlagda artikeln på PubMed med nämnda sökkriterier. Senaste publicerade artikel

(15)

med våra sökkriterier var 100301. Kontrollsökningarnas resultat presenteras inte i tabell två då dessa gav överensstämmande resultat med ordinär sökning.

Sökning 2

Sökning två genomfördes i PubMed, 100324. Författarna använde MeSH termerna obesityoch sleep disorders. MeSH termen obesityskrevs in i sökrutan, varav ruta ett klickades i för att sedan via links klicka på PubMed. Följaktligen trycktes på clear, sleep disorders skrevs in i sökrutan som MeSH term. Ruta ett med rubrik sleep disorders trycktes på, följt av links och PubMed. Via fliken advancedsearch kunde de två MeSH termerna kombineras genom att först trycka på siffran bredvid obesity och sedan AND, följt av siffran bredvid sleep disorders. Via fliken limits kunde ovannämnda begränsningar tryckas i. Sedan trycktes på search för att få fram det kombinerade sökresultatet som presenteras i tabell två. Även för sökning två genomfördes kontrollsökningar, en direkt efter ordinär sökning (100324) följt av 100421. Sökningarna gav överensstämmande resultat. Senaste artikelpublicering med våra sökkriterier på PubMed var 100301 det vill säga inga nya publikationer mellan kontrollsökningarna.

Tabell 2. Visar sökresultatet i PubMed för sökning 1 och sökning 2.

Lästa Lästa Granskade Användbara

MeSH termer Träffar rubriker abstracts artiklar artiklar

Sleep disorders "AND"

overweight 551 551 78 11 1

Sleep disorders "AND"

obesity 569 569 90 10 6

Sökning 3

Sökning tre genomfördes 100326. Via Malmö högskolas hemsida klickades vidare till biblioteket. Där valdes fliken sök i databaser. I sökrutan skrevs databasen CINAHL in. Väl inne i CINAHL skrevs i huvudsökrutanobesityoch i rutan under skrevs sleep disorder. Under rubriken limit your results valdes att det skulle finnas tillgängligt abstract, språket ska vara på engelska, sökningen inriktades på artiklar publicerade de senaste 10 åren samt i alla åldrar. Sökresultatet presenteras i tabell tre. Sökning tre genomfördes först av endast en författare. Författare två upprepade sökningen 100329 för att bekräfta att antalet träffar överensstämde med antal träffar som författare ett fått fram.

Tabell 3. Visar sökresultatet med CINAHL som databas, för sökning 3.

Lästa Lästa Granskade Användbara

Sökord Träffar rubriker abstracts artiklar artiklar

Obesity AND sleep disorder

261 261 40 9 2

Sökning 4 – manuella sökningar

Författarna valde att tillsammans granska två artiklars referenser (båda var reviews). Författarna valde just de här två artiklarna på grund av att de behandlar områden som svarar på syftet men som inte kan användas relaterat till typen av artikel, dock uppmärksammades att artiklarna refererade vidare till andra tänkbara

(16)

användbara artiklar. Första artikeln utfärdad av Schwartz m fl (2008), lästes alla referenser (191 stycken) av dessa valdes fem artiklar ut. Författarna valde just dessa fem artiklar för att de refererats till av många forskare i ett flertal artiklar samt att de svarar på litteraturstudiens syfte. Flera artiklar passade in på

litteraturstudiens syfte i den manuella sökningen men exkluderades på grund av att de publicerats > 10 år sedan. Äldsta artikeln som exkluderades på grund av sin publiceringsålder var från 1963. Artiklarna söktes upp vid databasen PubMed, via Malmö Högskolas hemsida. I sökrutan skrevs rubriken in. Samtliga fem artiklar hittades via PubMed, alla var tillgängliga och kostnadsfria. I andra artikeln skriven av Pillar m fl (2008) lästes alla referenser (111 stycken). Av dessa valdes att söka efter en artikel via PubMed. Artikeln fanns tillgänglig och var kostnadsfri. Ytterligare en manuellsökning valde författarna att genomföra via artikeln utförd av Smith m fl, (2007). Artikeln var ingen review. Artikeln samtliga 52 referenser lästes igenom. Författarna valde att välja ut en av artiklarna för vidare granskning. Artikeln fanns tillgänglig via databaserna PubMed men då den kostade valdes att söka upp den på annat sätt. Författarnas första försök var via sökmotorn Google. Artikeln skrev in i sökrutan. Författarna hade tur, den fanns tillgänglig i pdf-format.

Etapp 5: Analysering av resultatet

Författarna gick vidare med resultatet av sökning ett (551 träffar) genom att läsa samtliga rubriker tillsammans. Av lästa rubriker involverade 78 stycken ett av de två områdena i problemställningen (sömn och/ eller övervikt/fetma). Även abstracten läste författarna övergripande tillsammans på dator. Av samtliga abstract gjordes en övergripande bedömning på huruvida abstractet stod i förhållande till syftet. 11 artiklar valdes att skriva ut och spara i en pärm för senare bedömning. Sökning två gav 569 träffar, varav samtliga rubriker lästes tillsammans av författarna. 90 stycken abstracts lästes mycket övergripande varav 10 artiklar valdes att skriva ut för vidare bedömning. Med sökning tre som

resulterade i 261 träffar, gick författare ett vidare och läste alla rubriker, 40 abstracts och valde att skriva ut nio artiklar för noggrannare granskning. Den manuella sökningen resulterade i sju artiklar. Författarna bestämde sig för att vidare granska samtliga artiklar.

Resultatet blev 37 artiklar som författarna valde att granska vidare. Artiklarna delades upp mellan författarna. En struktur bestämdes, som innebar granskning i tre steg. För det första läste författaren igenom artikeln överskådligt. Sedan skrev granskande författare in artikeln i artikelmatrisen (se bilaga 1), samtidigt gjordes en preliminär bedömning på skalan ett till tre. Tjugo artiklar fick bedömningen ett. Dessa exkluderades på grund av att det var reviews, friska deltagare (ej

överviktiga/feta), kinesiskt ursprung, <18 år, svara ej adekvat på vårt syfte, för komplicerad, för litet resultat och om artikeln var en handledningsguide för sjuksköterskor. Artiklarna som författarna bedömde med en tvåa är artiklar författarna tänker sig passar i litteraturstudiens bakgrund, för att belysa områden. Två artiklar bedömdes med en tvåa (En stycken kvalitativ, en stycken kvantitativ). Återstående 15 artiklar fick den preliminära bedömningen tre och (14 stycken kvantitativa, en stycken kvalitativ) valdes att kvalitetsbedöma med hjälp av ett bedömningsprotokoll.

(17)

För att kvalitetsbedöma artiklarna har författarna modifierat ett bedömnings-protokoll ur Willman m fl (2006) (se bilaga två). Ett bedömningsbedömnings-protokoll utformades för kvantitativa studier och ett för kvalitativa studier. Författarna utformade ett poängsystem för de respektive bedömningsprotokollen. Författarnas tanke med utarbetat poängsystem var dels att bedöma artiklarnas grad av

vetenskaplighet men också att anpassa till den typ av artiklar som inkluderats i litteraturstudien. Till exempel var inte blindning något förekommande i någon av de kvalitetsbedömda artiklarna.

För det kvantitativa bedömningsprotokollet gavs från noll till max tre poäng. Delar som författarna tilldelade tre poäng var syftet (om det svarade bra på litteraturstudiens), huvudfynden (om fynden svarade på litteraturstudiens frågeställningar). Då inte författarna ansåg att det fanns tillräcklig grund för tilldelning av tre poäng valdes ett lägre poäng (om så skulle vara fallet förde författarna en diskussion om detta). En randomiserad studie gav ett poäng, en icke-randomiserad studie gav ett poäng. Antal multicenter gav poäng efter antal. Ett multicenter gav ett poäng och så vidare. Inkluderade studien en kontrollgrupp tilldelades ett poäng. Bestod studiernas av deltagare < 50 tilldelades den ett poäng, > 50 deltagare resulterade i två poäng. Bestod urvalet av män gav författarna ett poäng, var urvalet kvinnor gavs samma poäng och om det var blandat män och kvinnor tilldelades två poäng. Eventuella interventioner gav noll poäng. Adekvata exklusioner resulterade i två poäng, likaså om urvalet var representativt samt om en adekvat statistisk metod hade använts. En beskrivning av urvalet gav ett poäng, likaså om randomiseringsförfarandet var beskrivet, om grupperna var likvärdiga vid start, analyserades i den grupp som de randomiserades till. Blindning av patienter, vårdare eller forskare tilldelades oavsett noll poäng. Beskrevs bortfallsanalysen eller om etiskt resonemang fördes gavs ett poäng. Var

instrumenten valida och reliabla tilldelades ett poäng (två separata frågor). Kunde resultatet generaliseras gavs ett poäng. Max poäng för det kvantitativa

bedömningsprotokollet blev 29 poäng. Varje artikels poäng räknades av författarna om till procent genom att ta kvoten mellan artikelns poäng och maxpoäng. Till exempel om en artikel bedömdes med 21 poäng, räknades procentsatsen ut genom 21 poäng / 29 poäng = 0.724… vilket avrundades till 72 %. För att kunna bedöma artikeln som antingen låg / medel / hög bestämdes tre procentnivåer modifierad av Willman m fl (2006):

- Nivå 1: (Hög) 75-100 % - Nivå 2: (Medel) 65- 74 % - Nivå 3: (låg) 55- 64 %

För det kvalitativa bedömningsprotokollet tilldelades genomgående ett poäng för alla bedömningsfrågor. Samma process och procentnivåer användes som för det kvantitativa bedömningsprotokollet. Max poäng var 17 poäng (se bilaga tre). Alla artiklar bedömdes av två personer för att öka validiteten. Författare ett granskade de första åtta artiklarna och författare två granskade resterande sju artiklar. Sedan hemlighölls resultatet. Författarna bytte artiklar med varandra och kvalitetsgranskade andra häften av artiklarna. När samtliga 15 artiklar var

bedömda med bedömningsprotokoll av två personer (författare ett och författare två) fördes en diskussion av varje artikel. Den gemensamma åsikten skrevs ner på ytterligare ett bedömningsformulär som blev den slutgiltiga produkten.

(18)

Av 15 granskade artiklar bedömdes 14 artiklar ligga mellan procentsatsen 75 till 100 %. En artikel låg i procentintervallet 65-74%. Medelvärdet på procentsatsen för alla 15 kvalitetsbedömda artiklar var 82 %.

Etapp 6: Sammanställning av resultatet

De 14 artiklar som valdes att användas i litteraturstudiens resultat lästes om av båda författarna för att få en uppdatering. Vidare delades artiklarna upp mellan författarna. Författare ett ansvarade för sju artiklar, författare två ansvarade för resterande sju artiklar. Författarna bestämde sig för att mer noggrant sammanfatta resultatet för varje artikel, detta gjordes med hjälp artikelmatrisen och

bedömningsprotokollen där uppgifter om bland annat undersökningsgrupp, syfte och en del av resultatet återfanns. Författarna tog ut all relevant data från

artiklarna som bedömdes svara på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Vidare sammanförde författarna alla sammanfattningar i ett dokument som skrevs ut på A3 papper för att få en överblickbarbild av alla artiklars resultat. Nästa steg var att författarparet med hjälp av färgpennor strök över vanligt förekommande ord med olika färger. Till exempel AHI markerades med blå färg och sömnlängd med gul färg och så vidare. Slutligen skapade författarna preliminära kategorier som sedan diskuterades med examenshandledaren för att bli slutgiltiga rubriker under resultatdelen.

Etapp 7: Utfärda eventuella rekommendationer

Författarparet anser att litteraturstudiens omfattning begränsar möjligheterna att utfärda eventuella rekommendationer. Tidsramen, resurser, författarnas

erfarenheter och kunskaper och begränsningar är alla faktorer som får anses som bristfälliga för att ha en möjlighet att utfärda riktlinjer. Det författarna kan göra är dock att diskutera eventuella tendenser utefter resultatdelen och utan

generalisering peka på möjliga scenarion.

RESULTAT

Litteratursökningen resulterade i artiklar som belyser samband mellan viktproblematik och AHI (även kallat RDI). Parametrar som visade sig ha associationer med AHI var BMI, viktökning, viktminskning, andelen kroppsfett, nackmått, midjemått, höftmått och hudtjocklek. En annan aspekt av

sömnstörningar som upptäcktes var att deltagare med övervikt hade en påverkan på sömndurationen. Även durationen av djupsömnen påverkades. Vidare visade det sig att energiintaget påverkades vid begränsning av sömndurationen. Flera fynd som återspeglar den överviktiga människans uppfattning av sin sömnkvalitet upptäcktes, bland annat problematik med höga snarkningar. Samband mellan OSA och övervikt var ett av fynden som litteratursökningen resulterade i. Måttlig och svår OSAS visade sig ha samband med leptinnivåerna i serum. Det visade sig finnas samband mellan ökad fysisk aktivitet och sömnstörningar.

(19)

Sömnstörningar vid övervikt och fetma

Forskarteamet Punjabi m fl (2002) har utfört en studie vars syfte var att undersöka metaboliska konsekvenser och prevalens av andningssömnstörningar för feta deltagare. Deltagarna hade en medelålder på 58.7 år och var både överviktiga (46.0%) med BMI 25 till 29.9 kg/m2 och feta (54.0%) med BMI ≥ 30kg/m2. (a a) hävdar i sitt resultat att AHI var relaterat till BMI (p <0.001) för de 150

överviktiga och feta deltagare som ingick i studien. Vidare poängteras att ett signifikant samband inte enbart bara fanns för BMI utan även för andelen kroppsfett deltagarna hade, var associerat med AHI.

Peppard m fl (2000) har uträttat en studie med 948 deltagare vars medelålder var 50 år och medelvärdet på BMI beräknades till 30kg/m2. Författarna förklarar att 268 feta deltagare (BMI ≥30 kg/m2) hade standardvärde på AHI motsvarandes 7.4 händelser per timme, motsvarande siffra för 241 överviktiga deltagare (BMI 25 - < 30 kg/m2) var 2.6 händelser per timme. AHI för 181 normalviktiga deltagare (BMI < 25kg/m2) var 1.2. För de deltagare som fullföljde studien med uppföljning under fyra år ökade medelvärdet på vikten med 2.4 kg. AHI påverkades med en medelvärdesökning på 1.4 händelser per timme. (a a) presenterar i sitt resultat ett positivt förhållande mellan påverkan av AHI och viktförändring. För små

viktökningar respektive viktminskningar upptäcktes att för varje vikt

förändringsprocent ändrades AHI med ungefär tre procent. Vidare förklaras att det fanns ett samband för de deltagare som minskade i vikt och med minskning av AHI. Det fanns positiva associationer mellan förändringar av AHI och BMI förändring (p <0.001), nackmått (p < 0.001), midjemått (p < 0.001) och den totala hudtjockleken (p < 0.05). För att uppskatta deltagarnas förhållande mellan

viktökning och risken för att utveckla måttlig till svåra andningssömnstörningar användes en regressionsmodell. Peppard m fl (2006) visade att en viktökning motsvarandes 10 % innebar en ungefärlig sex gånger ökad risk för måttlig till svåra andningssömnstörningar (AHI ≥ 15 händelser/dygn) i jämförelse med deltagare av normal kroppsvikt.

Syftet med en studie utförd av Young m fl (2002) var att uppskatta sambandet mellan utvalda deltagare och andningssömnstörningar. Forskarna utförde en studie omfattande 5615 deltagare med medelåldern 63.5 år. Vidare förklaras att studien avslöjade ett signifikant samband mellan AHI högre än 15 och BMI, nackomkrets samt midje- och höftmått. Ett av fynden var att AHI högre än 15 var ungefär dubbelt så förekommande för män än kvinnor. Studien syftade även till att uppskatta olika variabler av snarkningar, via ett självrapporterat frågeformulär lämnade deltagarna uppgifter om snarkningarnas frekvens och ljudnivå. Forskarna upptäckte att AHI stod i samband med självrapporterad snarkning och

andningsuppehåll. Forskarna påpekar att prevalensen av AHI högre än 15 ökade med ökad snarkningsfrekvens, ljudnivå och andningsuppehåll.

Ytterligare ett forskarteam med Nieto m fl (2000) styrker att deltagare med svårare andningssömnstörningar (15 AHI per timme) hade ett BMI tillräknat som fetma. Även nackmått och höft- och midjemått var signifikant associerat för deltagare med förhöjda AHI-värden. I beskriven studie använde forskarna sig av 6132 deltagare, medelvärdet på deltagarnas BMI beräknades till 28.1 kg/m2 och medelåldern beräknades till 40 år.

(20)

Newman m fl (2005) har gjort en studie i syfte att undersöka förhållandet mellanviktförändringar och utveckling av andningssömnstörningar. Studien inkluderade 2968 deltagare med en medelålder på 62.1 år (män) och 61.8 år (kvinnor). Medelvärdet på BMI var 28.7 (män) och 28.8 (kvinnor). Deltagarna undersöktes i en uppföljningsstudie under fem år. Ungefär fem procent av deltagarna visade sig ha antingen gått upp 10 kg i vikt eller gått ner 10 kg i vikt. Under uppföljningen ökade RDI med medelvärdena 3.4 (män) och 2.2 (kvinnor). Forskarna påpekar att deltagare som varit normalviktiga och som gått upp i vikt hade förhöjt RDI. RDI ökade mer för deltagare som gått upp i vikt än vad RDI minskade för deltagare som gått ner i vikt, sambandet var statistiskt signifikant. De manliga deltagarna som hade en viktökning motsvarandes 10 kilo hade 5.21 gånger ökad risk för en stor ökning av RDI (> 15 händelser per timme). De deltagare som gick upp måttligt i vikt hade tre gånger ökad risk för stor ökning av RDI. De kvinnliga deltagare som gick upp minst 10 kg i vikt under fem år visade sig ha en 2.5 gånger ökad risk för måttlig eller svår ökning av RDI i jämförelse med normalviktiga kvinnor. En statistisk signifikans fanns dock endast för den måttliga ökningen.

Ciftci m fl (2005) har verkställt en studie vars syfte var att undersöka serum nivåerna av leptin och ghrelin för deltagaremed fetma och OSAS - och jämföra med fetmadeltagare utanOSAS. Antalet deltagare var 52 stycken (30 obehandlade deltagare med fetma och OSAS, 22 deltagare utan OSAS). Deltagarna delades in i olika grupper grundat på deras BMI. Grupp ett: 27.11 – 28.68 kg/m2, grupp två: 28.68- 31.06 kg/m2, grupp tre: 31-06- 33.33 kg/m2, grupp fyra: 33.33- 43.59 kg/m2. Forskarna upptäckte en högre signifikant nivå av leptin nivåerna i serum för de deltagare med måttlig till svår OSAS i jämförelse med de deltagare som inte hade OSAS (p = 0.012). Ghrelin nivåerna i serum var inte signifikanta mellan grupperna. För alla grupper ökade leptin nivåerna i serum för OSAS deltagarna i jämförelse med kontrollgruppen. Nivåerna var även signifikanta och i förhållande till AHI för deltagare med OSAS (p = 0.036).

Namyslowski m fl (2005) har presenterat en studie med syftet att utvärdera förhållandet mellan BMI och sömnparametrar för patienter med övervikt och fetma, som lider av andningsproblematik under sömnen (till exempel

snarkningar). Den vetenskapliga studien bestod utav 106 deltagare i åldrarna 24 till 78 år. Beroende på värdet av BMI delades deltagarna in i tre grupper: 1. n = 55, BMI = 25-30.

2. n = 34, BMI = 30-35. 3. n = 17, BMI = > 35.

I grupp ett visade det sig finnas 22 deltagare som snarkade regelbundet (RDI < 10) samt 33 deltagare med OSA (RDI > 10), medelvärdet på OSA var 19.8 för nämnd grupp. Av deltagarna med OSA fanns 17 deltagare med mild OSA, 10 deltagare med måttlig OSA, sex deltagare med svår OSAS). Bland deltagare i grupp två fanns nio deltagare som snarkade regelbundet och 25 OSA deltagare. Medelvärdet på RDI för OSA deltagarna i nämnd grupp var 30. I grupp två fanns fem deltagare med mild grad, 11 med medelmåttlig grad och nio med svår grad av OSAS.

Bland deltagare i grupp tre fanns fyra deltagare som snarkade regelbundet, fyra deltagare med måttlig OSA och nio deltagare med svår OSAS. Medelvärdet på

(21)

RDI för deltagarna i grupp 3 var 49. Forskarna fann inget statistiskt signifikant samband mellan BMI och sömnparametrar för deltagare med övervikt. Det fanns ett signifikant samband för deltagare i grupp två och tre och i jämförelse mellan BMI och RDI.

Djupsömn och sömnduration vid övervikt och fetma

Forskarna Anic m fl (2010) har fått en studie publicerad vars syfte var att

undersöka förhållandet mellan sömnlängd och fetma. Studien inkluderande 5549 deltagare med en medelålder på 55 år, deltagarna delades in i olika grupper beroende på BMI. För deltagare med övervikt (BMI 25-29.9kg/m2) var viktproblematiken till 30 % statistiskt signifikant associerat med kortare sömnlängd (< sju timmar per natt) i jämförelse med deltagare som hade en sömnlängd på 7 till 7.9 timmar per natt (OR: 1.30; 95 % CI 1.09 – 1.56). (a a) förklarar att för deltagare med fetma (BMI = 30-39.9 kg/m2) uppmärksammades en ökad tendens till kortare sömnlängd med OR 1.52

(95% CI: 1.23 – 1.89) för 6-6.9 timmars sömn och 1.89 (95% CI: 1.45 – 2.47) för sömnlängd < sex timmar per natt, i jämförelse med deltagare som sov 7-7.9 timmar per natt. Även för de deltagare som led av extrem fetma (BMI ≥ 40 kg/m2) uppmärksammades associationer härlett till kortare sömnlängd < sex timmar (OR: 3.12; 95% CI: 1.70 – 5.75). För extrem fetma fanns även samband med en längre sömnperiod ≥ nio timmar per natt (OR: 2.53; 95% CI: 1.10 – 5.78). En studie genomförd av Patel m fl (2008) hade som syfte att undersöka samband mellan sömnlängd och vikt samt med kroppssammansättningen. Studien

omfattades av 3055 män och 3052 kvinnor. Medelåldern för männen var 76.4 år och för kvinnorna 83.6 år. Resultatet av studien visar att en kortare sömnlängd var lika med en större utbredning av sömnapné och andra symtom. Studien visar även att de deltagare som sov minst vägde mest (både män och kvinnor). Detta visas igenom ett högre BMI, som var 2.48 kg/m2 (95 % CI: 2.02, 2.93) högre för män samt 1.75 kg/m2 högre för kvinnor (95 % CI: 1.09, 2.42), då i jämförelse för deltagare som sov mindre än fem timmar med deltagare vars sömn omfattade sju till åtta timmars sömn (p < 0.0001 för båda könen). Deltagare som sov mindre (< fem timmar) visade sig också ha ett högre midjemått än de som sov sju till åtta timmar. Männen hade ungefär 6.7 cm ökat midjemått (95 % CI: 5.4, 8.0) och motsvarande siffra för kvinnorna var 5.4 cm (95 % CI: 1.0, 9.9). Även höftmåtten var högre vid samma jämförelse, 4.7 cm för männen (95 % CI: 3.7, 5.7) och 5.0 cm för kvinnorna (95 % CI: 1.0, 8.9). De manliga deltagarna som sov mindre än fem timmar i jämförelse med de som sov mellan sju till åtta timmar hade 1.7 % mer kroppsfett (95 % CI: 1.1, 2.7). Även män som sov mer än åtta timmar hade i jämförelse med de som sov mellan sju till åtta timmar 0.9 % mer kroppsfett (p = 0.03). Kort sömnlängd visade sig innebära en ökad risk för fetma. För de deltagare som sov mindre än fem timmar i förhållande till de som sov mellan sju till åtta timmar fanns en 3.7 gånger ökad risk för fetma bland männen (95 % CI2.7, 5.0) och 2.3 ökad risk för kvinnorna (95 % CI: 1.6, 3.1).

Adamkova m fl (2009) har författat en studie som gav ett överlappande resultat med ovannämnda studier. Studien omfattade 3970 deltagare i åldrarna 18 till 65 år. Medelvärdet på BMI var 26.15 kg/m2. Forskarna hävdar att de av samtliga deltagare funnit ett signifikant samband mellan sömnlängden och vikten (p < 0.05), och även BMI (p <0.001). Deltagare som sov minst sju timmar om natten

(22)

hade de mest normalviktiga värdena. 191 deltagare som hade en duration på sömnen motsvarandes fyra till fem timmar per natt hade de större värdena på BMI.

En studie gjord för att undersöka hur djupsömn är associerat med BMI och andra mätningar av kroppssammansättningen har utförts av Rao m fl (2009). I studien medverkade 2745 deltagare med en medelålder på 76 år. Medelvärdet på BMI skiljdes åt mellan de olika grupperna som deltagarna blev indelade i utöver resultatet. Grupp ett: 27.5 kg/m2, grupp två: 27.1 kg/m2, grupp tre: 27.17 kg/m2, grupp fyra: 26.7 kg/m2. Grupperna ett till fyra hade olika perioder av djupsömn därav indelning i olika grupper. Grupp ett: 0 till ≤ 3.8 %, grupp två: >3.8 till ≤9.9%, grupp tre: >9.9 till ≤16.7%, grupp fyra >16.7 %. Ett av fynden med studien var att djupsömn hade ett signifikant samband med BMI efter justering av ålder. För deltagare med fetma (BMI ≥ 30 kg/m2) fanns ett signifikant samband med djupsömnen, deltagarna hade 1.4 gånger ökad risk för fetma i jämförelse för de i grupp ett med de i grupp två. Desto längre djupsömn desto mindre BMI visade studien. Även midjemåttet hade ett signifikant samband med djupsömnen. Ett av fynden var att deltagarna i grupp 1 vägde 2.7 kg mer och hade ett midjemått som var 1.5 cm högre än för deltagare i grupp 4. Författarna fann även ett

samband mellan andningssömnstörningar och djupsömn samt med BMI, vikt och midjemått (RDI < 15). Deltagare med RDI < 15 i grupp ett hade 1.5 gånger ökad risk för övervikt (95 % CI 1.1, 2.2 P = 0.03) då en jämförelse gjorts med grupp fyra.

Överviktiga personers uppfattning av sömnsituationen

En kvalitativstudie författad av Broström m fl (2006) syftade till att beskriva hur patienter med obehandlad OSA uppfattar sin sömnsituation och hur problematiken påverkar livssituationen. Undersökningsgruppen bestod utav 20 deltagare där medelvärdet på BMI beräknades till 35 kg/m2 för männen och 34 kg/m2 för kvinnorna. Deltagare som medverkade i studien hade en medelålder på 53 år (männen) respektive 60 år (kvinnorna).

Broström mfl (2006) väljer bland annat att lyfta fram följande fynd av deltagarnas uppfattningar om hur OSA påverkar nattetid:

• Problematik med höga snarkningar.

• Regelbundet uppvaknande (förekommande varje natt, en deltagare hävdar att uppvaknande upp till 25 gånger per natt är förekommande).

• Dyspné

• Problematik med frekvent vattenkastning (för båda könen, flera gånger per natt)

• Fruktan att sömnproblematiken ska leda till döden under sömnen (Till exempel efter en apné)

• Partneroro

Deltagarna ger en bild av att de haft problematik med höga snarkningar under en längre tid, som ökat avsevärt. Fortsättningsvis förklarade deltagarna att de förstod att de ibland kunde vara irriterande även för partnern då dessa ofta handlade genom att väcka deltagarna och be dem ändra sömnställning. Ett uppvaknande föranleddes ofta av dyspné orsakad av till exempel mardrömmar som bidrog till

(23)

upplevd oro. Fruktan, partneroro och regelbundet uppvaknande och så vidare är fynd som presenteras (Broström mfl 2006).

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för personer med övervikt och sömnstörning

I en studie av Peppard m fl (2004) framhävs betydelsen av träning. Forskarna undersökte relationen mellan träning och andningssömnstörningar. De 1104 deltagare som inkluderades i studien fick via frågeformulär uppskatta graden av träning och via polysomnografiundersökning avslöjades data om

andningssömnstörningar. Ett av de signifikanta fynden som upptäcktes var att en minskning av medelvärdet på AHI var associerat med ökad grad av veckoträning. Deltagare som tränade en till två timmar i veckan (i jämförelse med de som inte tränade alls) hade 34 % lägre risk att ha ett värde på AHI ≥ 5. De deltagare som tränade sju eller fler timmar i veckan hade mindre än en tredjedels risk till att ha ett värde på AHI ≥ 5 händelser per timme. Desto fler timmar deltagarna tränade per vecka desto mindre var risken för andningssömnstörningar. Sambandet gällde både för männen och för kvinnor.

Bifynd

Nedan presenteras ett bifynd till litteraturstudiens syfte som författarna väljer att ta med.

Sömnlängdens påverkan på energiintaget

Forskarteamet Nedeltcheva m fl (2009) bestämde sig för att göra en vetenskaplig studie för att testa huruvida hypotesen stämmer, att en minskning av den

mänskliga sömnen bidrar till ett ökat energiintag. Studien genomfördes på 11 deltagare med en medelålder på 39 år och med ett medelvärde på BMI

motsvarandes 26.5 kg/m2. Samtliga deltagare observerades i ett sömnlaboratorium där olika mätningar regelbundet genomfördes. Ett av fynden hittades när

forskarna begränsade sängtiden, då upptäcktes att deltagarna ökade intaget av snacks (p = 0.026) och tenderade till att äta mer kolhydratrikkost (p = 0.04). De deltagare som fick en minskad duration av sängtiden tenderade till att äta mer snacks under tidsperioden 19.00 till 07.00 (p < 0.01).

DISKUSSION

Nedan följer en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussion

Författarna anser att genomförd litteratursökning var den mest relevanta metoden för att svara på vald problemställning då det fanns omfattande relevant forskning på området. Funderingar fanns aldrig på om en empirisk studie vore att föredra, dessutom betraktades en empiriskstudie som alldeles för tidskrävande för den här C-uppsatsens ändamål och tidsram.

Författarna värderar som en styrka att använda sökord är så precisa. Flera av MeSH termerna bedömde författarna som relevanta och användbara. En svaghet

(24)

med genomförd litteraturstudie är att trots flera möjliga MeSH termer att

kombinera med, användes endast sleep disorders. Författarna var medvetna om att det fanns flera valmöjligheter men valde på grund av artikelresultatet att endast använda nämnda sökord. En avgörande faktor för valt beslut var att ett omfattande material hade påträffats med valda sökord. Efter diskussion mellan författarna bestämdes att om påträffade artiklar inte bedömdes som användbara efter kvalitetsgranskning skulle sökningsprocessen återupptas med andra söktermer. Materialet visade sig innehålla relevanta artiklar för problemområdet. Då materialet som påträffades var omfattande var tidsaspekten även en avgörande faktor. Författarna anser att en sökning med flera kombinationer av MeSH termer skulle resultera i flera användbara vetenskapliga artiklar med eventuellt högre bedömning avseende kvaliteten. Eventuellt skulle även fler områden beträffande sömnstörningar vid övervikt upptäckas.

MeSH termerna som användes i PubMed valdes att användas som sökkord även i databasen CINAHL. Här kombinerades obesity med sleep disorder.Anledningen till att inte fler sökord användes i CINAHL som till exempel sleep disorders kombinerat med nursingvar att CINAHL är en databas för omvårdnadsforskning och därmed antog författarna att artiklar som behandlar sjuksköterskans

omvårdnadsåtgärder skulle upptäckas med använda sökord (Axelsson, 2008) Författarna förde en diskussion under projektplanens framarbetning huruvida två eller flera databaser skulle användas. Det bestämdes att göra en begränsning utefter sökresultatet. Var resultatet otillräckligt efter sökning ett, sökning två, sökning tre och den manuella sökningen skulle en sökning i databasen PsycINFO genomföras alternativt utöka sökningen i CINAHL med andra sökord. En styrka för genomförd litteraturstudie är att ett omfattande material upptäcktes och har bearbetats. Materialet bedömdes som tillräckligt för litteraturstudiens ändamål och med disponibel tidsram. Alla artiklar som författarna valt att ta med i resultatdelen för att svara på syftet har alla ett ansenligt datamaterial med betydelsefull data för skriven litteraturstudies syfte och frågeställningar. En svaghet är att artiklar med högre bedömning avseende kvaliteten kan ha utelämnats relaterat till begränsade sökord och disponibel tidsram. Andra infallsvinklar för att svara på

litteraturstudiens syfte kan ha förbigåtts.

En klar styrka för genomförd litteraturöversikt är att använda databaser varit väl bekanta för författarparet. Sökningarna i databaserna genomfördes utan påstötta svårigheter. Ett utbildningstillfälle anfört av en bibliotekarie bidrog till att fräscha upp författarnas kunskaper i databassökning, vilket senare underlättade

systematiken i utförandet.

Författarna anser övergripande att valda inklusions- och exklusionskriterier var mer än väl lämpliga för den här studiens ändamål. Skälet till inklusionskriteriet att använda artiklar publicerade inom en 10 års gräns var att efter pilotsökningen upplevdes vald gräns som lagom för att få fram tillräckligt omfattande material. Axelsson (2008) förklarar att en litteraturstudie bör belysa senaste forskningen inom valt ämne. Dock påpekas att det är författarnas val att efter inläsning på området att bestämma en tidsgräns. I ett exempel använder (a a) 1995 som gräns. Med denna kunskap i bagaget kändes författarnas tidsgräns i utförd litteraturstudie som en styrka. Ett relativt begränsat anspråk på publiceringsdatum har använts.

(25)

Alla artiklar som inkluderades i litteraturöversikten var kostnadsfria, vilket diskuterades författarna emellan. Från början (innan pilotsökningens början) valdes att inte ha några vidare kostnadsbegränsningar, då inte författarna hade vetskap om huruvida det fanns tillräckligt vetenskapligt material eller inte. Efter pilotsökningen valdes dock att exkludera artiklar som kostade. Författarna fick aldrig någon uppfattning om hur många vetenskapliga artiklar som exkluderades på grund av valt kriterium.

Deltagarna inkluderade i litteraturöversikten skulle vara vuxna (19+). Att deltagarna skulle vara vuxna bestämdes för att en lättare generalisering av

resultatet skulle vara möjligt. En annan faktor som spelade in var brist på kunskap angående åldrar under 19+. Att gränsen för vuxen definierades från 19 års ålder bestämdes i enlighet med möjliga limitsi databasen PubMed. Då det i CINAHL inte framgick under age groupsvilka åldrar som tillhörde den vuxna kategorin så bestämde författarna sig för att välja deltagare i alla åldrar och istället exkludera barnen vid de olika artikelgranskningsstegen, eftersom åldrarna då tydligt framgår i artikeln. Artikeln av Adamkova m fl (2009) hade deltagare med åldrar från 18 år och valdes trots att åldern i PubMed fastställdes till 19 år att inkluderas för vidare granskning.

Motivet till att författarna valde att exkludera artiklar vars deltagare var av kinesiskt ursprung var att författarna inte hade kunskap om eventuella etniska skillnader i kroppssammansättning och så vidare.

Författarnas förhoppningar var att finna både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga studier. I resultatdelen redogörs för en kvalitativstudie och

resterande är av kvantitativ karaktär. Vilket författarna betraktas som en svaghet för litteraturstudien. Författarnas förhoppningar var att finna åtminstone två kvalitativa studier.Tanken med kvalitativa studier var att det är viktigt att ta med deltagares upplevelser och uppfattningar. Prioritet låg dock på att finna

kvantitativa studier då författarna ansåg att den här forskningsmetoden svarar fördelaktigast på litteraturstudiens syfte avseende sömnstörningar vid övervikt. Författarna förstod inte innan litteraturstudiens början vilka olika inriktningar sömnstörningar kunde innefatta. Därav antog författarna att deltagarnas upplevelse och uppfattning skulle vara svåra att beskriva då deltagarna sover. Efter en omfattande inläsning har dock förståelsen utökats och nu förstår

författarna att sömnstörningar kan omfatta även durationen av hur länge du sover och att partnern kan beskriva dina sömnstörningar, varav fler kvalitativa studier blir aktuella.

När väl upptäckta artiklar skulle kvalitetsbedömas med hjälp av modifierat bedömningsprotokoll valde författarna att ta med de flesta beskriva områdena ur Willman m fl (2006) trots vetskap om att alla områden inte var aktuella för påträffade artiklar. Fokus lades istället på att justera poängsystemet till fördel för artiklarna. Med facit i hand ska erkännas att smidigare hade varit att istället för att justera poängsystemet istället enkelt radera de områden som inte var aktuella för funna artiklar. Nu fick författarna istället justera poängsystemet för att funna artiklar skulle motsvara förväntningarna. Följande aspekt får betraktas som en svaghet för arbetet.

Figure

Tabell 3. Visar sökresultatet med CINAHL som databas, för sökning 3.

References

Related documents

Enligt Ljungkrona-Falk, Brekke &amp; Nyholm (2013) framkommer det att BVC-sjuksköterskorna upplever en osäkerhet när de ska fastställa ett barns viktstatus i jämförelse

Familjen var även av stor betydelse för barnet för att känna trygghet och de barn vars föräldrar som inte kunde ge stöd vände sig till andra i sin omgivning såsom mor-

From a business network perspective, this division of labour conducted by the sawmills and the relation with the customer can be seen as an important factor deciding what has to

18 Två tredjedelar av respondenterna använde inte utvärderingsinstrument av olika anledningar, till exempel tids- och resursbrist, både gällande att söka upp

Eftersom föräldrar har en stor inverkan på barns levnadsvanor hade man kunnat studera hur skolan kan arbeta för att involvera och stärka föräldrarnas delaktighet i det förebyggande

Vidare upplevs det som att överviktiga hamnar i en situation där fetma leder till mer fetma då dessa patienter får en minskad förmåga till mobilisering på grund av sin

Utifrån studiens syfte: att belysa sjuksköterskors attityd till vuxna patienter med övervikt och fetma framkom tre kategorier: attityder baserat på sjuksköterskans

Det resultat som kan diskuteras är de som visats vid denna litteraturstudie, hur det kan komma sig att patienter som lider av schizofreni samt övervikt kan uppleva en