Hälsofrämjande arbete i skolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SOL

Examensarbete

Hälsofrämjande arbete i skolan

How Schools Can Work in Order to Promote a Healthy Lifestyle

Sammanfattning

Berg, Johanna. (2007). Hälsofrämjande arbete i skolan. (How Schools Can Work in Order to Promote a Healthy Lifestyle). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar.

Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju.

Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar.

Nyckelord: barnfetma, barnövervikt, hem- och konsumentkunskap, hälsa, skolbaserade åtgärder

Johanna Berg Handledare: Haukur Viggosson

Fästered Björksäter

Förord

Jag vill härmed tacka alla som har hjälpt mig och ställt upp för mig i genomförandet av detta examensarbete. Tack till skolans personal som ställt upp och svarat på mina frågor, tack till min familj som varit förstående och gett mig uppmuntran. Tack till pappa för all hjälp med boklån.

Vegby, januari 2007.

Innehållsförteckning

INLEDNING...7

BAKGRUND...8

VADÄRÖVERVIKTOCHFETMA?...8

ÖVERSIKTAVPROBLEMOMRÅDET...9

Faktorer som påverkar utvecklingen...9

ENHÄLSOSAMLIVSSTIL ...11

VADSÄGEROLIKAFORSKAREOCHRAPPORTEROMÖVERVIKTOCHFETMA?...12

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) – en rapport...13

HÄLSAIÄMNETHEM- OCHKONSUMENTKUNSKAP...14

Verktyg som används i undervisningen...15

SYFTE ...17

HJULMODELLEN – ENMODELLATTARBETAUTIFRÅN...19

RESULTAT ...21

HEM- OCHKONSUMENTKUNSKAP...21

Så ser det ut i dagsläget...21

SKOLHÄLSOVÅRDEN...22 Intervju ...22 BESÖKISKOLCAFETERIAN ...23 DISKUSSION ...25 SAMMANFATTNING...25 SKOLANSROLL...26

Hälsofrämjande arbete i hem- och konsumentkunskap ...27

Hälsofrämjande arbete i skolhälsovården ...32

Hälsofrämjande arbete i skolcafeterian...33

MODELLEN...34

FÖRSLAGPÅFORTSATTUTVECKLINGAVFÖREBYGGANDEÅTGÄRDEROCHINSATSERINOMSKOLAN, FÖRATT FRÄMJAENGODHÄLSA...35

REFERENSER...37

BILAGA 1 ...38

Inledning

Det kommer ständigt nya rapporter och studier som visar att övervikt och fetma blir allt vanligare i vårt samhälle och att det framför allt är bland barn och ungdomar som man kan se en stor ökning.

Barnen och ungdomarna är vår framtid och som vuxna har vi ett ansvar att hjälpa och vägleda alla barn till ett långt, friskt och hälsosamt liv. Faktorer som bidrar till ökningen av övervikt och fetma är vår förändrade livsstil där felaktiga kost- och matvanor, rökning, otillräcklig fysisk aktivitet, och en allt större alkoholkonsumtion påverkar vår hälsa negativt i en allt större utsträckning (Melin 2001).

En god hälsa är en av framtidens viktigaste resurser och därför har jag valt att inrikta mitt arbete om problematiken kring barn och ungdomar med övervikt och fetma. Ämnet jag valt är i allra högsta grad aktuellt och relevant inte bara för mig utan för hela samhället i stort som också har ett stort ansvar. Min förhoppning är att resultatet av det här arbetet kan komma att användas i skolan eftersom det bygger på hälsofrämjande insatser inom skolan, vilket borde vara av stor vikt i dagens samhälle.

I arbetet har jag valt att fokusera på mitt huvudämne, hem- och konsumentkunskap, som är ett av tre ämnen som specifikt har ordet hälsa med i sin kursplan och i betygskriterierna (de andra ämnena är biologi samt idrott & hälsa), men jag vill poängtera att jag anser att alla ämnen i skolan samt skolmåltidspersonalen bör vara integrerade i ett hälsoarbete eftersom alla ämnen kan bidra till att påverka vår hälsa både fysiskt, psykiskt och socialt.

Bakgrund

Vad är övervikt och fetma?

I arbetet kommer jag att använda begreppen övervikt och fetma. Övervikt och fetma är medicinska diagnoser där man skiljer på de två begreppen. Övervikt är risk för fetma medan fetma är en sjukdom. För att definiera begreppen kan man använda sig av Body Mass Index (BMI). BMI är ett mått som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO). Utöver vikten är det många andra faktorer som spelar in, till exempel arv, hälsotillstånd och levnadsvanor (Janson & Danielsson 2003).

Gränsen för övervikt går vid BMI 25 och gränsen för fetma går vid BMI 30. BMI högre än 27 ökar risken för sjuklighet både hos män och hos kvinnor (Johansson 2004).

BMI Klassificering

< 18,5 Undervikt

18,5 – 24,9 Normal vikt

25 – 29,9 Övervikt

> 30 Fetma

Enligt Jansson & Danielsson (2003) är BMI inget exakt mått eftersom människor är olika byggda. Metoden skiljer inte på fett och muskler, inte heller på kvinnor och män. Dessutom är det svårt att använda BMI på barn eftersom måttet tenderar att felvärdera övervikt i de yngre åldrarna. Då BMI påverkas av längden får kortare barn ett lägre BMI än längre barn med samma grad av övervikt. BMI kan även vara speciellt felvisande för pojkar under puberteten vars naturliga ökning i muskelmassa leder till ett ökat BMI som inte är sjukligt. Metoder som är avsedda att identifiera övervikt och fetma baserade på vikt och längd kan alltså vara missledande och därför har man tagit fram särskilda BMI-kurvor för barn och ungdomar. Där använder man sig av ett jämförelsetal som trollar bort barnets längd. Man räknar helt enkelt ut vad barnets BMI skulle motsvara hos en vuxen, måttet kallas isoBMI. Vad man rekommenderar till barn och ungdomar med övervikt och fetma är inte någon form av

bantning utan att man ska stärka de så kallade friskvårdsfaktorerna. Detta innebär en förändring av kostvanorna och den fysiska aktiviteten, framför allt vardagsmotionen som i sin tur resulterar i en sundare livsstil. Kan man få viktutvecklingen att stanna upp så minskar fetman i takt med att barnet växer (Janson & Danielsson 2003).

Översikt av problemområdet

I Borås kommun sammanställer skolsköterskorna varje år BMI för eleverna i årskurs fyra och ger resultaten till kommunens folkhälsosamordnare som sedan tar med siffrorna i kommunens välfärdsbokslut. Om man tittar på de siffrorna ser man att det skiljer väldigt mycket mellan kommundelarna. Skolan där jag har haft min praktik och där jag också valt att genomföra min intervju, tillhör den kommundel som ligger näst högst i hela kommunen, av 10 kommundelar. Hela 24 % av eleverna i åk 4 är överviktiga och 3,9 % är feta jämfört med medeltalen, 15 % överviktiga och 4,1 % med fetma. Däremot kan man inte se någon drastisk ökning utan det har varit ungefär samma siffror sedan 2001. Om antalet barn med övervikt och fetma fortsätter ligga på denna nivå, eller öka, kommer de närmaste decennierna leda till att hälso- och sjukvårdskostnaderna för fetma och typ 2-diabetes kommer att öka kraftigt (Rasmussen 2004). Men vad är då anledningarna till att denna kraftiga ökning av fetma och övervikt sker, inte bara hos vuxna, utan även hos barn och ungdomar?

Faktorer som påverkar utvecklingen

Riskerna för utveckling av fetma ökar i samhällen där det finns god tillgång på fett- och energirik kost dygnet runt och där kraven på fysisk aktivitet är låga. Mycket av den mat vi stoppar i oss idag har hög energitäthet, dvs. den innehåller mycket av både fett och socker vilket ökar risken för att intaget blir större än energiförbrukningen. Man får helt enkelt i sig för mycket kalorier (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2002). Man kan se att matvanorna skiljer sig mellan människor med olika kulturell och social bakgrund. Kunskap och medvetenhet om matvanor är lägre bland lågutbildade. Högutbildade äter till exempel mer frukt och grönt och har ett lägre fettintag. I och med att konsumtionen av onyttiga livsmedel med hög energitäthet som glass, godis, läsk, juice och choklad har ökat, så har också utvecklingen av övervikt ökat (Rasmussen 2004).

En annan bidragande faktor till övervikt är tv/video och datorspel. Barn och ungdomar som tittar mycket på tv/video äter mer godis och snabbmat samt mindre frukt och grönsaker än övriga. Fler bilar per familj och ett högt tempo i samhället leder till att många föräldrar skjutsar barnen till skolan och fritidsaktiviteter istället för att barnen själva cyklar eller går (Rasmussen 2004). Barn och ungdomars idrottsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och kulturella förhållanden. Antalet barn och unga som inte alls ägnar sig åt regelbunden idrottsutövning har ökat under de senaste decennierna, samtidigt som timmarna för ämnet idrott & hälsa har minskat (Borås Stad 2005). I och med minskad energiförbrukning på grund av för låg fysisk aktivitet ökar risken för övervikt och fetma. Familjen, stadsplanering, transporter, marknadsföring, media, tillgänglighet och prissättning på varor är också enligt Rasmussen (2004) viktiga faktorer som påverkar vanor vad gäller mat och fysisk aktivitet, men samhället och skolan spelar också in. Barns och ungdomars matvanor och fysiska aktivitet är beroende av skolan och närområdet samt av politiska och administrativa beslut på kommunal och nationell nivå. Skolan är också den samhällsverksamhet som har de största förutsättningarna att utjämna socialt betingad hälsa. Därför anses skolan enligt Rasmussen (2004) vara en viktig arena för folkhälsoarbete bland barn och ungdomar.

Genom de studier SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) gjort är det klarlagt att det med skolbaserade åtgärder går att minska viktökning och fetma bland barn och ungdomar. En del av studierna visar också att det är svårt att endast förändra genom skolan. Även fritid och resten av samhället är viktiga för att åstadkomma en förändring liksom hemmiljön (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2004). Föräldrarna spelar en stor roll när det gäller sina barns kost- och motionsvanor. Föräldrarna är de som verkligen kan jobba förebyggande och hälsofrämjande om de själva har kunskapen. Ett problem som man ofta stöter på är hur man ska nå föräldrarna så att det blir ett positivt bemötande när man diskuterar eller tar upp frågor som handlar om kost och fysisk aktivitet (Jansson & Danielsson 2003). Rasmussen (2004) såg i sin studie ett samband mellan övervikt och frukostvanor. Ungdomar som äter frukost 4-5 dagar per skolvecka har det lägsta BMI-medelvärdet och de som äter frukost högst en dag per skolvecka har det högsta värdet. Motsvarande trend kan man också

se för lunchmåltiden. Då frukostvanorna är stabila mellan 15 och 21 års ålder är det viktigt att skaffa sig regelbundna frukostvanor tidigt i livet. Normalviktiga barn med oregelbundna frukostvanor ökar mer i vikt under ungdomsåren än barn med regelbundna frukostvanor. Frukosten är också viktig för prestationen och därför rekommenderar Rasmussen (2004) att skolorna erbjuder näringsriktig frukost till ungdomar som behöver det. Han menar också att det finns mycket att vinna för folkhälsan genom att öka frukt- och gröntintaget. Skolorna bör därför erbjuda frukt under skoldagen samtidigt som salladsborden kan göras mer attraktiva och därmed leda till ökat grönsaksintag. Han skriver också att onyttiga livsmedel inte bör finnas i skolan eller i annan kommunal verksamhet för barn och ungdomar.

En viktig faktor man inte får glömma bort är givetvis arvet. Risken att utveckla övervikt eller fetma är störst för dem som har gener för det men fetma och övervikt beror inte enbart på ärftliga faktorer (Rasmussen 2004).

En hälsosam livsstil

För att förstå folkhälsan måste man veta vad ordet hälsa innebär. Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade redan år 1948 att hälsa är ”a state of complete physical, social and

mental well-being, and not merely the absence of disease or infirmity. (WHO 1998, s. 1

http://www.who.int/). Sedan dess har ytterligare definitioner av ordet hälsa utvecklats. Enligt Medin & Alexandersson (2000) är begreppet hälsa en mänsklig rättighet och innehåller fyra var för sig lika viktiga värdebegrepp, nämligen långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv. En god hälsa ska enligt ses som en resurs i samhället och inte ett mål i sig. Utifrån en biomedicinsk inriktning där man ser på hälsa som motsats till sjukdom eller frånvaro av sjukdom och hur individen kan handla för att uppnå sina mål, går man numera över till en holistisk-humanistisk ansats, där hälsa definieras utifrån välbefinnande, förmåga att förverkliga sina mål, att få en upplevelse av mening och inte minst en känsla av sammanhang och inre kraft. Hälsa kan också definieras som en resurs som man erövrar genom att kontrollera eller bemästra sin livssituation. Ett hälsofrämjande arbete innebär att man ska ta tillvara på människans positiva krafter och möjligheter samt stödja människans växande i en hälsosam riktning (Medin & Alexandersson 2000).

Man kan enligt Jansson & Danielsson (2003) tidigt se vilka personer som kommer att vara överviktiga i vuxen ålder. Om man har övervikt i familjen eller släkten kan man ta det som en varningssignal men arvsanlagen är något man kan påverka och utveckla beroende på vilken livsstil man har. Om man har anlag för övervikt och fetma kan man strukturera upp sitt liv och välja en livsstil som inte gynnar sådana anlag. Där ingår till exempel fysisk aktivitet. För små barn kommer den fysiska aktiviteten ofta av sig självt eftersom de är ganska livliga och aktiva och som förälder är det bara att hänga med i svängarna och leka med barnen så mycket det går. När barnen blir äldre kanske det är svårare att få dem att röra på sig på samma sätt som tidigare men om man i familjen redan tidigt lärt barnen hur viktigt det är med vardagsmotion bibehåller de förhoppningsvis den livsstilen även i vuxen ålder. Vardagsmotion är ett av de bästa sätten att röra på sig och det handlar inte om några svåra aktiviteter. Det handlar till exempel om att promenera eller cykla istället för att ta bilen korta sträckor, använda sig av trappor istället för rulltrappor och hiss, att öppna dörrar själv istället för att trycka på dörröppnaren. Om man dessutom som familj tillbringar mycket tid utomhus där man tar promenader, cyklelturer och så vidare kan man alltså lägga en bra grund för barnen vad gäller fysisk aktivitet. Barnen får också upplevelser de kan ta med sig och de får känna samhörighet. Något av det allra viktigaste är att föregå med gott exempel eftersom barnen tar efter de vuxna. Förutom den fysiska aktiviteten gäller det att redan när barnen är små skapa hälsosamma kostvanor och ge de unga konsumenterna kunskap och verktyg för att stå emot alla lockelser (Jansson & Danielsson 2003., Livsmedelsverket 2005.)

Enligt Myndigheten för skolutveckling (2003) har hälsoarbete tidigare varit alltför inriktat på den naturvetenskapliga basen, det vill säga vuxenperspektivet men idag börjar man tänka mer på barn och tonåringar. Mentalt händer det mycket när barnen börjar skolan och kommer upp i tonåren. Det är inte bara kost och fysisk aktivitet som blir viktigt utan även de existentiella frågorna. Sociala färdigheter och kompetens, socialt stöd, social integration och positiv självuppfattning är viktiga skyddsfaktorer mot riskbeteende samt att det bidrar till en sundare livsstil och bättre psykisk hälsa (Livsmedelsverket 2005).

Vad säger olika forskare och rapporter om övervikt och fetma?

Enligt Rössner (1999) är det svårt att hitta strategier när det gäller behandling och förebyggande arbete av överviktiga och feta barn eftersom barnens viktutveckling är svår att

bedöma. Jansson & Danielsson (2003) menar att det är oerhört viktigt att fånga upp barn med övervikt och fetma tidigt. När de har tittat tillbaka på feta barns utveckling kan de se att viktuppgången startat någon gång vid fyra års ålder. Därför anser de att det är viktigt att på ett försiktigt sätt börja fundera över vikten hos feta barn från ungefär fyra års ålder, särskilt om det finns övervikt i familjen. Har man väntat med att vidta åtgärder fram till dess att barnet är i 10-13-årsåldern är det stor risk att dessa barn går ut i vuxenlivet som feta. Många feta ungdomar får ingen utbildning, kan inte hävda sig på arbetsmarknaden, blir socialt isolerade och hamnar därmed i en spiral med tröstätande, TV-tittande och negativ självkänsla. Men även i de yngre åldrarna råkar överviktiga och feta barn illa ut. De får öknamn och kallas både det ena och det andra (Rössner 1999).

Även andra forskare argumenterar för vikten av tidiga insatser i små barns hälsa eftersom man har sett att hälsoproblem som grundläggs tidigt blir manifesta först i vuxen ålder. Preventivt arbete för små barn kan därför ha långtidseffekter på fysisk hälsa (Bing 2003). Förebyggande åtgärder mot utvecklingen av barn- och ungdomsfetma måste enligt Rössner (1999) genomsyra hela samhället och sträcka sig långt utanför hälso- och sjukvården En viktig del i det arbetet är familjen (Jansson & Danielsson 2003; Rössner 1999; Bing 2003 & Statens beredning för medicinsk utvärdering 2002). Föräldrastöd är en viktig förutsättning, inte bara för goda matvanor utan även för andra hälsobeteenden hos ungdomar. Ökad hälsomedvetenhet i hela familjen är ett nyckelbegrepp som är lätt att efterlysa men inte alltid lika lätt att efterleva (Rössner 1999).

I ungdomsåren är det viktigt med fysisk aktivitet eftersom man då ökar insulinkänsligheten och minskar risken för övervikt och typ 2-diabetes senare i livet. Man har i studier kunnat se att människor som är fysiskt aktiva i ungdomsåren och senare i livet löper mindre risk att få hjärt- och kärlsjukdomar, de löper också mindre risk att drabbas av vissa cancertyper och benskörhet (Rasmussen 2004). Sammanfattningsvis kan man säga att friskfaktorer som vardagsmotion och sunda kostvanor är bland det viktigaste i ett förebyggande hälsoarbete (Janson & Danielsson 2003).

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) – en rapport

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2002) har granskat forskning om förebyggande behandling av övervikt och fetma. Sammantaget har det blivit den hittills största översikten på

svenska av olika behandlingar mot fetma. Det är svårt att forska om fetma, bara att mäta hur mycket människor faktiskt äter och hur mycket de motionerar är svårt. Rapporten har kommit fram till att för att man ska få en framgångsrik behandling måste den vara långsiktig och långvarig.

Basen för SBU: s studier har varit program i skolor, daghem och liknande för att öka fysisk aktivitet och skapa goda kostvanor. Man har med vetenskapliga belägg kommit fram till att skolbaserade åtgärder som stimulerar till bättre kostvanor i förening med ökad fysisk aktivitet kan minska viktökning och fetma bland barn och ungdomar. Det händer mycket i samhället som påverkar barnens och ungdomarnas värld som i sin tur påverkar deras ätbeteende och fysiska aktiviteter. Vad som behövs är en kombination av långsiktiga och massiva åtgärder i hela samhället för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Genom politiska åtgärder för att främja respektive hindra viss konsumtion och möjliggöra ökad fysisk aktivitet kan man uppnå de mål som satts för en bättre folkhälsa. Alla satsningar behöver dock vara långsiktiga och målmedvetna. Det går att förebygga fetma även om det är svårt (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2002).

Hälsa i ämnet hem- och konsumentkunskap

Ofta handlar hem- och konsumentkunskapsundervisningen om mat och matlagning, vilket inte är så konstigt då eleverna uppskattar det praktiska arbetet. Men mina egna erfarenheter visar också att det kan bero på att många av de äldre lärarna lever kvar i den tiden då ämnet

Hemkunskap, som det hette tidigare, innebar att matlagningen hade en mer central position i

ämnet mot vad den har i dagsläget. I Lgr 62 nämns inte ens ordet hälsa, i Lgr 80 nämns det men det dominerande budskapet där är den fysiska aspekten där man ska hålla sig frisk genom att äta rätt och ha en god arbetshygien (Grönqvist & Hjälmeskog 1998). I den senaste kursplanen för hem- och konsumentkunskap finns hälsa med på flera ställen. Kursplanen betonar att kunskapsområdena social gemenskap, mat & måltider, boende och konsumentekonomi ska genomsyras av fyra perspektiv, varav hälsa är det ena. Hälsoperspektivet ska bland annat ta sin utgångspunkt i aktuella samhällsföreteelser (Skolverket 2004).

Lärarna i den nationella undersökning som Skolverket har genomfört, har olika syn på hälsoperspektivet. Större andelen lärare betonar den psykosociala dimensionen där betydelsen av trygghet och att känna tillit till sig själv är viktig. En fjärdedel av lärarna lyfter fram både den psykosociala och den fysiologiska dimensionen medan en fjärdedel främst lyfter fram den fysiologiska. Utvärderingen visar att det finns två motpoler i det som lärarna svarar att hälsa står för, å ena sidan hälsa som att må bra och känna välbefinnande, å andra sidan hälsa som näring och aktiviteter för en frisk och sund kropp (Skolverket 2004).

I den nationella utvärderingen konstaterar man att samverkan över ämnesgränser inte har någon framträdande roll (Skolverket 2004). Man jobbar för sig själv, trots att ämnet tar upp så många ämnen där man skulle kunna jobba över ämnena med bland annat teman. Tittar man på elevernas kunskap vad gäller hälsa är de duktiga att på planeringsfasen visa sin kunskap genom att till exempel planera en måltid med stöd av de pedagogiska hjälpmedel de är vana vid men när de sedan ska agera visar de inte sin kunskap i handling (Skolverket 2004).

Verktyg som används i undervisningen

Tallriksmodellen är ett väl beprövat verktyg som används flitigt i dagens hem- och konsumentkunskapsundervisning, likaså matcirkeln. Vad man dock bör tänka på är att dessa två modeller är exempel på hälsoupplysning som innebär normöverföring (Grönqvist & Hjälmeskog 1998). Som lärare är det alltså viktigt att komma ihåg att modellerna är ett resultat av kompromisser och att kampanjer alltid har en avsändare med särskilda avsikter.

1. Den ena stora delen av tallriken fylls med grönsaker. Anpassa dem gärna efter årstid och variera gärna tillagningssättet. Det går att göra så mycket mer med grönsaker än att bara äta dem råa. De kan t.ex. grillas, kokas eller ugnstekas.

2. Cirka en fjärdedel av tallriken fylls med kött, fisk, fågel eller ägg. Detta utgör tallrikens proteindel.

3. Fyll den sista delen med potatis, pasta, ris, potatismos eller bröd. Detta utgör tallrikens kolhydratdel.

Tallriksmodellen kan även användas för sallader och soppor. De olika beståndsdelarna hänförs bara till sitt ursprung och för att täcka upp med kolhydrater kan man ta en bit bröd till. Modellen säger inget om mängderna man ska äta, det avgör energibehovet (Johansson 2004). Matcirkeln känner nog de flesta eleverna till då man

vanligtvis tar upp den redan på mellanstadiet. Matcirkeln är ett bra hjälpmedel när man ska få med alla näringsämnen i en måltid. Om man äter något från varje del i matcirkeln, varje dag – och helst vid varje måltid- får man ett bra tillskott av olika näringsämnen. Fett bör man dock vara sparsam med då det ger mycket energi (Johansson 2004).

Figur 3. Matcirkeln (http://www.slv.se)

Syfte

Mitt syfte är att fördjupa mig i hur kan skolan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna; bra kost och fysisk aktivitet, hos barn och ungdomar.

Frågeställningar

✗ Vad kan skolämnet hem- och konsumentkunskap bidra med för att främja en hälsosam livsstil?

✗ Vad kan skolhälsovården bidra med? ✗ Hur kan skolcaféet vara delaktigt?

Metod

För att få en bra grund och insikt i problematiken angående barn med övervikt och fetma har jag använt mig av olika metoder för att samla in aktuell information. I textundersökningen har jag använt mig av litteratur och artiklar som berör ämnet. Jag har också tagit del av olika studier och dess resultat, till exempel studier från Statens beredning för medicinsk utvärdering (2002). I gamla uppsatser har jag tittat i referenslistorna för att hitta ytterligare litteratur. Ejvegård (1996) tar upp vad man ska tänka på när man läser och refererar litteratur, till exempel att läsa innehållsförteckningen för att lättare hitta det man söker och det har jag tagit tillvara på.

Metoden deskription som Ejvegård (1996) tar upp är en metod där man helt enkelt redogör för hur något fungerar eller ser ut. Det är viktigt att göra rätt urval, det vill säga att ta med fakta som verkligen är relevant för arbetet. Den lämpar sig alltså vid frågeställningar har varit användbar då jag har tagit reda på vad övervikt, fetma och BMI egentligen innebär. Jag har även använt mig av metoden när jag tittat på tidigare forskning.

Jag har endast valt ut mitt huvudämne, hem- och konsumentkunskap, för att begränsa mitt arbete. Valet av skolämne grundar sig bland annat på att hälsa finns med som en del i

kursplanen (Skolverket 2000:a). Informationen om hem- och konsumentkunskapen har jag fått utifrån de veckor jag har varit på VFT. VFT kan ses som en viktig del i det förberedande arbetet till examensarbetet eftersom jag där fick en bra inblick i det vardagliga arbetet på skolan. Under de perioderna har jag med egna ögon fått se hur undervisningen går till ute på skolan samtidigt som jag också haft tillfälle att prata med min handledare. Jag har också studerat planeringarna för åk 8 och åk 9 på min skola. Planeringarna hade jag till hands sedan min VFT-period.

Besök i skolcafeterian

För att få ett bra resultat där jag kunde presentera förändringar samt utveckling av redan befintliga hälsofrämjande insatser valde jag att göra ett besök på skolan för att få reda på hur det fungerar i skolcafeterian i dagsläget. Jag tog inte kontakt innan utan jag valde att gå dit utan förvarning eftersom jag då med egna ögon kunde se vilket utbud som fanns. Jag fick också en pratstund med föreståndaren som förklarade valet av utbud i cafeterian. Besöket i cafeterian tog cirka 40 minuter.

Intervju

Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervju när jag intervjuade skolsköterskorna. Valet av intervjutyp grundar sig på att en kvalitativ intervju syftar till att ge så uttömmande svar som möjligt om det aktuella ämnet för intervjun (Johansson & Svedner 2001). Information man får ut av intervjumetoden är djupgående men smal och används den rätt kan den ofta ge intressanta och lärorika resultat om attityder och förhållningssätt enligt Johansson & Svedner 2001).Vid en kvalitativ intervju är det bra att spela in intervjun på band eftersom man som intervjuare då kan koncentrera sig på att lyssna och genomföra en bra och trovärdig intervju istället för att anteckna svaren (Johansson & Svedner 2001).Därför valde jag att spela in själva intervjun. Jag har under intervjuerna försökt att hålla mig neutral och hålla tillbaka mina förväntningar och värderingar för att undvika att påverka de intervjuades svar. Ejvergård (1996) skriver dock att intervjuarens neutralitet inte får innebära kylighet mot eller avstånstagande från den svarande eller intervjun som helhet, något jag tagit till mig. Jag har också försökt ställa raka följdfrågor och inte använda mig av ledande frågor.

Vad det gäller intervjufrågorna (se bilaga 1) till skolsyster var det viktigt för mig att ta reda på vilket samarbete som fanns och hur de jobbade i dagsläget. Jag behövde också få reda på hur de arbetade med för att förebygga övervikt och fetma samt hur de såg på de överviktiga och feta eleverna. Jag kontaktade skolsköterskan på min skola per telefon cirka en vecka innan mitt tänkta besök och bokade in en tid. Johansson & Svedner (2001) påpekar vikten av detta för att få en så väl genomförd intervju som möjligt. Då det finns två skolsköterskor på skolan bestämdes det att båda sköterskorna skulle vara med på intervjun. Under telefonsamtalet fick de reda på syftet med arbetet så att de kunde vara förberedda när jag kom. Jag berättade också att intervjun skulle ta ca 40 minuter. Intervjun genomfördes måndagen den 27 november på skolhälsovårdens mottagningsrum på skolan. Jag fick också se ett äldre exempel på en elevs hälsomapp där man kunde följa vikten och längden från förskoleåldern. Numera finns mapparna på dator istället.

Hjulmodellen – en modell att arbeta utifrån

Jag har valt att använda hjulmodellen i mitt examensarbete. Då vi är en del av ett ekosystem handlar det inte bara om vad vi äter, hur vi förökar oss osv., utan även om hur vår omgivning påverkar oss och vår hälsa samt hur vi påverkar andra. Ett effektivt hälsoarbete måste därför utgå från kunskap om vad som påverkar vår hälsa men också övergripande strukturella förhållanden eftersom detta påverkar den individuella livsstilen.

Hjulmodellen kan då användas för att förstå människans livssituation, beteende och hälsa. Modellen visar hur olika delar i människans omgivning påverkar varje individs hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer kan delas in i olika nivåer i förhållande till de enskilda individerna. Ytterst finns samhällets struktur på global nivå som innefattar miljö- och samhällsekonomiska strukturer. Till exempel om det finns grönområden i närheten. Nästa nivå handlar om livsvillkoren som påverkas av utbildning, fritidsaktiviteter, livsmedelsutbud, boendesituation osv. Man kan säga att det är yttre komponenter som indirekt påverkar barnen och ungdomarnas hälsa. Om familjen har det bra ekonomiskt ökar det valmöjligheterna och möjligheten att påverka sin livssituation.

Därefter kommer den nivå som främst handlar om individens livsstil och detta kan barnen och ungdomarna själva påverka genom att välja vad de äter, hur de rör sig osv. Denna del påverkas av de tidigare delarna. Om barnen har ett stabilt och tryggt socialt nätverk runt sig är det lättare för dem att göra det hälsosamma valet. Det fungerar också som ett skyddsnät som fångar upp dem om de väljer fel. Här har samhället ett stort ansvar genom att stötta, underlätta och möjliggöra ett hälsosamt liv med information, mötesplatser, skydd och möjligheter. Närmast finns den nivå som handlar om sociala nätverk. Denna del är mycket viktig för deras liv, hälsa och självkänsla. Det ger en känsla av sammanhang (KASAM) vilket ger hopp, stöd, framtidstro och trygghet (Antonovsky 1991). Faktorerna ålder, kön och arv kan inte påverkas men har en stor betydelse för hälsan. Det går inte att bortse från någon del om man ska jobba med ett folkhälsoarbete (Östlin 1996). Modellen ger en bra bild av hur man ska lära sig att förstå ungdomarna och vilka faktorer som påverkar deras hälsa.

Resultat

Hem- och konsumentkunskap

Så ser det ut i dagsläget

På skolan har man hem- och konsumentkunskap i åk 5, 8 och 9. Man har mest hem- och konsumentkunskap i åk 8 och hälsoperspektivet läggs in lite här och där, man har inget separat upplägg där man särskilt behandlar just hälsa. I åk 8 går man bland annat igenom näringslära, dvs de olika näringsämnena och deras funktion. Upplägget är ganska teoretiskt där man använder sig av föreläsning, självstudier samt instuderingsfrågor. Datorprogrammet

Kostkoll används inte trots att det finns på skolan. Lärarna anser sig inte behärska programmet

och tycker att det är jobbigt och rörigt att använda sig av datorsalen i undervisningen.

Vad gäller den fysiska aspekten av hälsa har man ibland tagit tillvara fina dagar genom att gå utomhus med eleverna så att de får röra på sig samtidigt som man har någon form av undervisning.

Lärarna är mycket goda föredömen vad gäller själva kosten. Här handlar det verkligen om att leva som man lär. Man är ganska inriktad på hälsa när det gäller matlagning. Det används mycket grönsaker och när man lagar mat så är det just nyttig mat det handlar om, eller bakning. De gånger eleverna gör några mindre hälsosamma rätter/bakverk kan man lätt räkna på en hand.

Man börjar redan i åk 5 att gå igenom matcirkeln och man fokuserar väldigt mycket på tallriksmodellen och matcirkeln. Vad gäller matcirkeln har man flera teoretiska prov i åk 8 där eleverna ska förklara matcirkeln samt placera in livsmedel i de rätta delarna. Man har även några tillfällen då man har praktisk matlagning utifrån matcirkeln. Där anser läraren att även eleverna för det mesta planerar bra och genomförandet fungerar också relativt bra. I dagsläget finns inget samarbete med de andra ämnena eller skolans övriga verksamheter.

Skolhälsovården

Intervju

På skolan finns idag två skolsköterskor, en som har hand om barnen på mellanstadiet och en som har hand om högstadieeleverna. Nämnas bör att de inte bara har hand om skolan där intervjun genomförs utan också de andra skolorna i kommundelen. Skolsköterskorna har jobbat fem respektive sju år på skolan och när jag frågar hur de ser på utvecklingen av övervikt och fetma får jag till svar att de inte kan se den enorma ökning det talas om i rapporter, media etc. De menar på att det går upp och ner. En av sköterskorna nämner också att hon tycker mätmetoderna är missvisande då man mäter BMI i åk 4, eftersom barnen då utvecklas så mycket och det kan få till följd att en del har lite extra på kroppen, men oftast har det försvunnit när de kommer upp på högstadiet eller lite senare. När jag frågar om vilken metod som skulle vara mer rättvis eller vid vilken ålder man skulle ta BMI istället kan hon inte riktigt ge något klart besked.

När de ser att ett barn är överviktigt tar de kontakt med föräldrarna. Ofta blir detta på det första samtalet man har tillsammans med föräldrarna, dvs i förskoleåldern. Ofta finns det då redan antydningar om man tittar på kurvorna från BVC (Barnavårdscentralen). Barnen själva är oftast relativt medvetna om att de är överviktiga eller feta. Enligt skolsköterskorna kan det ibland vara svårt att få gehör hos föräldrarna eftersom hela familjen ofta har samma problem. Alla i familjen äter liknande mat och motionerar kanske inte alls. Då är det jättesvårt. Sedan finns de de familjer där bara ett barn är överviktigt medan resten av familjen är normalviktiga. Detta kan då bero på arv, att det finns någon längre tillbaka i släkten som har sådana anlag. Detta är nog ännu svårare då familjen inte kan förstå varför barnet är överviktigt, man äter ju precis samma mat osv.

Vad de vet om så går inga barn i kommundelens skolor på behandling mot övervikt eller fetma men de tror att de barnen finns, men då har de inte fått remiss via skolmottagningen utan själva tagit kontakt med vårdcentral eller läkare. De har inte heller något kontinuerligt arbete med överviktiga barn utan de har hälsosamtal med barnen i åk 7 och där får barnen fylla i en hälsocirkel som visar deras totala hälsosituation. I hälsocirkeln ska de fylla i hur de mår, hur aktiva de är, hur de har det med kosten, vad de tycker om sitt utseende och så vidare. Utifrån hälsocirkeln har skolsköterkan och eleven ett samtal. Om det är någon elev som inte är så nöjd med sig själv försöker de hitta orsakerna till det och komma fram till åtgärder. Det

kan till exempel vara att eleven ska cykla till skolan, gå ut med hunden, eller äta lunch i skolmatsalen. Dessa åtgärder meddelas inte till föräldrarna, vilket skolsköterskan sa att de kanske borde göra, när jag frågade om de kontaktade föräldrarna. Men båda skolsköterskorna menar att det absolut viktigaste är att sätta in åtgärderna tidigt, ofta är det svårt när barnen har blivit tonåringar.

Vi pratade också en del om skolans andra verksamheter och vilket samarbete det finns och man märker på skolsköterskorna att det skulle kunna fungera så mycket bättre. Man har inget samarbete med övriga skolan. Det enda som hänt är att man har kunnat påverka utbudet i skolcafeterian till viss del, men de skulle vilja få mer gjort där, till exempel helt ta bort alla söta livsmedel och ersätta med nyttiga livsmedel. Vad gäller skolämnen menar man att där finns det också en del att göra men för att man ska kunna samarbeta och planera ihop krävs tid, något det verkar vara brist på.

Besök i skolcafeterian

Jag valde att undersöka sortimentet i skolcafeterian på min skola för att få en bra bild av utbudet och för att se vad man eventuellt skulle kunna förändra. Skolcafeterian är tillika fritidsgård på kvällen, men då har man ett annat utbud. I skolcafeterian, som på dagarna är öppen för högstadieelever, finns det ett stort bordtennisbord och två soffor, dessutom finns det en del stolar att sitta på lite varstans. Det finns två anställda i caféet men det är inte ofta det är några lärare där, om de inte ska köpa något, säger föreståndarna. Det som möter mig när jag går fram till disken i skolcaféet är först och främst glasskyltarna som visar viken glass det finns att välja på. På själva disken står det en fruktskål och en skål med läkerolaskar. Det är ganska mycket folk i caféet och under den stund jag är där säljer man både glass och smörgåsar.

I dagsläget serverar man ingen läsk men man serverar dricka, liknande saft, i tetrapack. I saften är det socker tillsatt. Det serveras också chokladdryck på morgonen som en del elever väljer att köpa tillsammans med en smörgås, som frukost. Efter stora påtryckningar från skolsköterskan har man nu bytt ut de ljusa tekakorna mot att servera grovt bröd. Smörgåsarna serveras med lättmargarin och vanlig hårdost. Man serverar också frukt, ca 15 kg frukt i veckan och det är enligt föreståndaren ganska stor åtgång på frukten. Men är det något som säljs mycket så är det glass. Även här har skolsköterskan framfört sina åsikter om glassen.

Hon skulle helst se att den försvann helt, men i dagsläget har man kompromissat så nu säljer man glass först efter lunch, det vill säga klockan ett. Föreståndaren för caféet tycker att det är ok, men de skulle inte vilja förbjuda glassen helt. Däremot uttryckte en av föreståndarna att det kanske ändå hade varit bra att bara ha nyttiga saker, för då skulle eleverna i så fall behöva gå en bit för att få tag på sötsaker, vilket skulle innebära att en del elever antagligen skulle strunta i den promenaden, till exempel vid dåligt väder eller när man har ont om tid. Förutom skolcafeterian finns idrottshallen dit eleverna gärna går för att löpa läsk i drickaautomaten. Dessutom ligger livsmedelsaffärerna och ett café/kiosk inom promenadavstånd. Där kan de köpa allt som inte finns i skolcafeterian såsom läsk, godis och chips.

Hälsofrämjande faktorer

Vardagsmotion behöver inte alltid innebära drastiska förändringar utan bara minimala förändringar i vardagsrutinerna. Som lärare kan man föregå med gott exempel eftersom eleverna gärna tar efter. Genom att till exempel gå eller cykla till skolan i stället för att åka bil, ta trapporna istället för hissen, byta ut bullen på fikat till en frukt, gå ut och gå på lunchrasten, att dricka vatten istället för en läsk och att öppna dörren själv utan dörröppnare kan generera i hälsovinster både hos läraren och hos eleverna. Andra faktorer som påverkar barns rörelse är till exempel skolgården som bör inbjuda till aktivitet och lek. Det är viktigt att det finns rastverksamheter för eleverna. Istället för att lärarna bara rastvaktar kan de hålla i någon form av aktivitet. Att skolgården är underhållen och välskött är viktigt för elevernas säkerhet. Här vilar ansvaret på rektorn, lärarna samt vaktmästaren. Det bör finnas redskap och friluftsartiklar som till exempel fotbollar, cyklar, tillgång till tennisracketar och så vidare. Kanske kan kommunen och näringslivet sponsra eftersom hela samhället måste jobba för en mer hälsosam livsstil. Här kan man även utnyttja skolans omgivning. Finns det fotbollsplan, pulkabacke osv. Om det finns ett fungerande elevråd på skolan borde man engagera eleverna när det gäller rastaktiviteter så att deras intressen tas tillvara.

Diskussion

Sammanfattning

Mitt arbete handlar om hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna hos barn och ungdomar. Då många barn idag lider av övervikt och fetma är det av vikt att känna till vad man från skolans håll kan göra för att förebygga detta problem. Vår förändrade livsstil med felaktiga kost- och matvanor samt för lite fysisk aktivitet bidrar till en ökad ohälsa i vår befolkning. Kostrelaterade sjukdomar som diabetes typ-2, hjärt- kärlsjukdomar samt cancer kryper allt lägre ned i åldrarna. Enligt Rössner (1999) måste förebyggande åtgärder mot utvecklingen av fetma genomsyra hela samhället och sträcka sig långt utanför hälso- och sjukvårdens domäner.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda på vad skolan kan göra för att främja en hälsosam livsstil för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Eftersom mitt arbete grundar sig på barn med övervikt och fetma var jag speciellt intresserad av att ta reda på vad som kan göras för att bromsa utvecklingen hos dessa barn. Hur man med hjälp av förebyggande åtgärder som sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet samt vanlig vardagsmotion kan främja en bättre hälsa som leder till en ökad livskvalitet. Vad jag har kommit fram till är att man inte kan lyfta ut de överviktiga och feta barnen utan man måste helt enkelt jobba med alla barn och ungdomar. Ett hälsofrämjande arbete innebär att man ska ta tillvara på människans positiva krafter och möjligheter samt stödja människans växande i en hälsosam riktning (Medin & Alexandersson 2000). Detta gäller alla människor, dvs både människor med övervikt och människor utan övervikt.

Jag har i mitt arbete kommit fram till att man kan förändra kostvanor, fysisk aktivitet mm genom skolan och att man med förebyggande åtgärder kan stoppa upp utvecklingen av övervikt och fetma. Samtidigt bör man vara medveten om att förändringar tar tid och att man bör utvärdera hälsoarbetet under tiden som det genomförs. Om man utgår från det friska, tar bort det som är dåligt eller sämre och byter ut mot ett bättre alternativ och att man utbildar och engagerar istället för att övertalar samt motiverar och stimulerar så tror jag att det genererar i en bättre hälsa för alla.

Skolans roll

I Välfärdsbokslutet för Borås stad tar man inte upp varför det skiljer så mellan skolorna ikommundelarna när det gäller barn med övervikt och fetma. Men man tar däremot upp orsakerna till att fler barn är överviktiga eller feta. Några få åtgärder nämns men det borde gå att jobba fram fler åtgärder om man anser att övervikt och fetma är något man bör jobba med. Om då skolan ska vara delaktig i ett förebyggande hälsoarbete behöver skolledningen ge personalen resurser i form av tid att kunna genomföra och planera. Detta skulle kunna ske på den konferenstid som redan är inlagd.

Skolan spelar en viktig roll i barn och ungdomars liv. De tillbringar väldigt mycket tid där och genom att arbeta med förebyggande åtgärder i undervisningen och med till exempel hälsotema och hälsoprojekt kan man minska riskerna för att barn ska drabbas av övervikt och fetma. Man har med vetenskapliga belägg kommit fram till att skolbaserade åtgärder som stimulerar till bättre kostvanor i förening med ökad fysisk aktivitet kan minska viktökning och fetma bland barn och ungdomar (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2002).

Jag tror att man kan uppnå goda resultat genom barnen själva. Det som de lär sig i skolan, upplever och själva utövar kan de ta med sig hem och på så sätt påverka sina föräldrar att kanske tänka över hur det egentligen förhåller sig med matvanor, kost och motion. På detta sätt kanske hela familjen kan vinna på att lägga om sina kost- och motionsvanor och få en bättre livskvalitet. För vissa familjer kan ämnet vara oerhört känsligt medan andra familjer blir väldigt tacksamma för upplysningar och goda råd angående deras barn, därför är det ett bra sätt att gå genom eleverna för att nå föräldrarna. Jag vill med det här arbetet särskilt lyfta fram friskfaktorer som ökad fysisk aktivitet, sundare kost och matvanor samt vardagsmotion. Skolan är också enligt Rasmussen (2004) den samhällsverksamhet som har de största förutsättningarna att utjämna socialt betingad hälsa. Därför anses skolan vara en viktig arena för folkhälsoarbete bland barn och ungdomar.

När det gäller de olika skolämnena kan man se att framför allt hem- och konsumentkunskap, idrott & hälsa samt biologi som specifikt har ordet hälsa inskrivet i kursplanerna har stora

möjligheter att samarbeta i ett hälsoprojekt. Trots att ämnena också har mycket att tillföra enskilt tror jag att det bästa sättet att jobba med hälsa är då alla ämnen mer eller mindre är integrerade tillsammans med övriga områden som finns på skolan, till exempel skolhälsovården och skolcafeterian.

Hälsofrämjande arbete i hem- och konsumentkunskap

Ämnet hem- och konsumentkunskap måste vara delaktigt i ett hälsosamarbete på skolan. Ämnet har alla möjligheter att ta tillvara elevers intresse för aktuella frågor kring mat och hälsa. Ämnet kan bidra med att öka förståelsen av sunda kost- och matvanor och ge eleverna verktyg som till exempel tallriksmodellen och matcirkeln, kunskaper i näringslära, vikten av sunda mellanmål och att granska olika hälsobudskap kritiskt. Att kunna göra medvetna val är viktigt för eleverna då forskning visar att man redan i tidiga åldrar bör skapa sunda kostvanor för barnen och ge unga konsumenter kunskap och verktyg för att stå emot lockelser (Livsmedelsverket 2005., Jansson & Danielsson 2003). Ämnet kan inte ensamt leva upp till att ge eleverna förutsättningar för fysisk aktivitet, men tillsammans med andra ämnen kan man få eleverna att koppla ihop fysisk aktivitet och kost på ett bra sätt.

Jag tror att hem- och konsumentkunskapen bör lyftas fram mer än vad ämnet gjort hittills. I många rapporter om övervikt och fetma nämns inte ens hem- och konsumentkunskap, trots ämnets uppenbara potential att kunna jobba med frågor av denna typ. I Välfärdsbokslutet för Borås Stad (2005, s. 15 ) kan man läsa:

Ytterligare insatser är t ex upprepad kostinformation från olika aktörer. Vi har redan påbörjat informationsinsatser om ”bra mat” från kostekonom och skolsköterska på kommundelens förskolor och påbörjat en förbättring av mellanmålen på kommundelens skolor. ( www.boras.se)

Min fråga är då, varför nämns inte hem- och konsumentkunskapen och varför tar man inte vara på de lärarnas kompetens? Eller varför utökar man inte timmarna i hem- och konsumentkunskap? I dagsläget har eleverna bara 118 timmar (Skolverket 2000). Här finns klara förbättringar att göra tycker jag. Det verkar som om ansvariga för de hälsoförebyggande åtgärder man ska genomföra inte riktigt vet vad hem- och konsumentkunskap innebär och hur man skulle kunna använda sig av ämnet. En hem- och konsumentkunskapslärare i kommunen

borde vara delaktig när man arbetar med välfärdsbokslutet. Ett samarbete mellan skolan och hälsoansvariga i kommunen vore också önskvärt.

När man läser den nationella utvärderingen framkommer det att hem- och konsumentkunskap är ett ämne som intresserar eleverna. Ca 75 % av pojkarna och 90 % av flickorna uppger att det är ett ämne som intresserar dem och många anser att det de lär sig i ämnet är sådant de kommer att ha nytta av i framtiden för livet i hem och familj (Skolverket 2004). Detta tror jag är jätteviktigt att ha med sig. Hem- och konsumentkunskap har redan en positiv ställning hos eleverna och jag tror att de då lättare lyssnar på vad ämnet har att lära ut. I Skolverkets kommentarer till kursplaner och betygskriterier kan man läsa att "hälsa och välbefinnande

innebär att i undervisningen skapa förutsättningar för att stödja eleverna i deras val av livsstil" (Skolverket 2000:b, s. 29 ).

Att främja en hälsosam livsstil, att kunna göra medvetna val utifrån sin egen person och förstå innebörden och se konsekvenserna av sina val är viktiga aspekter som ämnet kan bidra med. Att göra eleverna medvetna om betydelsen och sambandet mellan goda kostvanor, fysisk aktivitet och en sund livsstil utan narkotika, tobak och med måttliga mängder alkohol för den individuella hälsan är viktiga saker att kontinuerligt upplysa om och arbeta med i undervisningen för att hålla det aktuellt. Något som då är oerhört viktigt, anser jag, är att man som lärare är trovärdig. Man kan inte stå och påpeka för eleverna hur viktigt det är att äta en ordentlig lunch om man sedan själv bara tar en smörgås till lunch.

Det är också viktigt att i hem- och konsumentkunskapsundervisningen ta upp och berätta om de verktyg som finns för att lära ut en sund och hälsosam livsstil. Men man ska akta sig för att moralisera. Idag väljer individen själv vad livskvalitet innebär men jag anser att skolans roll och särskilt hem- och konsumentkunskapens roll är att upplysa och sedan får individerna, dvs eleverna själva ta ställning.

Tallriksmodellen & matcirkeln

När det gäller tallriksmodellen och matcirkeln bör man upplysa eleverna om att modellerna har en avsändare med särskilda avsikter och jag tror inte att man som lärare ska stå med pekpinnen om eleverna inte jobbar helt utifrån dessa modeller. Men jag anser att modellerna

är en bra grund att utgå ifrån när man planerar måltider då eleverna får stor valfrihet att själva välja livsmedel, se proportionerna på tallriken och tillaga maten och därefter lägga upp enligt modellen. Därför bör man ta upp modellerna i klassrummet.

Vid varje lektion i hem- och konsumentkunskap har man möjlighet att prata med eleverna om hur mycket och vilken mängd de behöver äta. De två ovanstående modellerna kan ses som hjälpmedel men ska absolut inte användas som pekpinne. Det är viktigt att man går varsamt fram med användningen av modellerna, jag tror till exempel inte att man ska använda sig av modellerna i provsammanhang eller att eleverna ska hålla på med modellerna tills de kan dem utantill.

Måltider under dagen

En annan viktig sak att ta upp är måltidsordning och hur viktigt det är att äta frukost, lunch, middag samt 2-3 mellanmål per dag, även om man har några kilon extra (Janson & Danielsson 2003). Maten har en central position i de flesta människors liv och intresserar de flesta på ett eller annat sätt och här tror jag på att utgå från eleverna och att de får prata om sina egna erfarenheter och upplevelser. Enligt Grönqvist & Hjälmeskog (1998) är det oerhört viktigt att eleverna är delaktiga i diskussionen. Frågor man kan diskutera är till exempel; Varför småäter man? Hur äter de? Är de ofta trötta och hängiga? Här kan man också ta upp frågor som handlar om att till exempel förändra recept, livsmedelsval, matlagningsmetoder, fett, fettkvalitet och mängd.

Mellanmål är något som är väldigt viktigt för skolungdomar för att de ska orka med dagen (Rasmussen 2004). Uppfattningarna om vad ett bra mellanmål är skiljer sig dock åt. Vanligtvis handlar det ofta om bullar, kakor, kex, saft, chips, godis och glass. Istället gäller det att lyfta fram grovt bröd med magert pålägg, frukt och grönsaker, mager yoghurt eller filmjölk och goda smoothies. Varför inte ta en lektion där man koncentrerar sig på goda och nyttiga mellanmål så att eleverna får se att det finns alternativ. Idag finns ett enormt utbud av livsmedel och att kunna läsa en innehållsförteckning på en vara är inte alldeles enkelt. Många livsmedel innehåller väldigt mycket socker och fett som egentligen är helt onödigt eftersom det innehåller mycket kalorier vilket kan leda till att energiintaget lätt blir för högt i förhållande till energiutgifterna (Janson & Danielsson 2003). Det finns hälsosamma alternativ

som fungerar minst lika bra. Här kan man byta ut mot nyckelhålsmärkt och light-produkter. Hem- och konsumentkunskapen bör vara ett föredöme när det gäller nyckelhålsmärkta produkter och köpa hem det i den utsträckning det går. Det fungerar inte att prata om en sak och säga hur bra det är men sedan lever man inte upp till det i verkligheten. Nyckelhålsmärket bör förklaras för eleverna så att de vet att det innebär att en del av de nyckelhålsmärkta produkterna innehåller mer fibrer som ger längre mättnadskänsla och då minskar risken för småätande. Andra nyckelhålsmärkta produkter har lägre fetthalt samt mindre salt och socker. Vad man också bör ta upp är light-produkter. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Ska man alltid välja light-produkter? Något annat hem- och konsumentkunskapen bör tänka på är att strunta i söta drycker såsom saft och juice och istället dricka vatten till maten.

Näringsberäkning

Det kanske inte är så lätt för en tonåring att veta hur mycket energi kroppen behöver för att fungera bra. Men det finns flera olika hjälpmedel man kan använda. Ett sätt är att skriva en aktivitetsdagbok och en matdagbok som man sedan går igenom och reflekterar över. Det kan ge många elever en förståelse för hur det egentligen förhåller sig med kost och motion i det dagliga livet. Genom att låta eleverna analysera sig själva genom att se hur mycket de äter, vad de äter och när de äter i förhållande till hur mycket de rör på sig, så kan man för dem tydliggöra och öka förståelsen av en hälsosam kost och daglig fysisk aktivitet (Janson & Danielsson 2003). Detta kan man göra med hjälp av datorprogrammet Kostkoll. Här kan man på ett enkelt sätt se vad man behöver för att täcka sitt dagsbehov av kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler. Programmet visar också med hjälp av diagram och staplar hur mycket av dagsbehovet man behöver äta till frukost, lunch, middag och mellanmål.

På hem- och konsumentkunskapen kanske det inte är så lätt att ha fysisk aktivitet men ämnet har stor potential när det gäller att koppla samman kost och fysisk aktivitet. Kan man någon gång samarbeta med ämnet idrott och hälsa när det gäller näringsberäkning och energiåtgång tror jag att man kommer långt. Vidare kan man arbeta med matens inhandling, konsistens, smak, vilka tillbehör man kan komplettera med och så vidare.

En god miljö koppla

Enligt Rasmussen (2004) är välbefinnande och trivsam samvaro särskilt viktigt för den sociala hälsan. När eleverna kommer till hem- och konsumentkunskapen ska miljön vara inbjudande och avstressande. Läraren har då en viktig roll. Ämnet har alla förutsättningar när det gäller att skapa kontakt med eleverna. Vid varje pass man har matlagning är det viktigt att läraren tar sig tid att prata med eleverna. Att sitta med runt bordet och föra ett samtal istället för att springa runt och städa i salen är ett sätt att jobba med den sociala hälsan. Ett gott klimat i klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö och detta skall hela skolan jobba mot enligt Lpo 94 (Skolverket 1998). Här handlar det också om jämställdhet och samarbete. Man får inte glömma bort den psykosociala hälsan där elevernas sociala kompetens, självständighet, flexibilitet och samarbetsförmåga är viktiga. Man får inte bara fokusera på hälsa genom mat och fysisk aktivitet.

Kritiskt tänkande

Det kommer ständigt nya larmsignaler, rapporter, tips och idéer vad gäller hälsa. Inte minst i tjejtidningar och reklaminslag. Hem- och konsumentkunskapen bör enligt Grönqvist & Hjälmeskog (1998) ta upp aktuella händelser och sådant som kommer fram i olika medier, och då är det viktigt att lärarna håller sig uppdaterade och pålästa. En bra idé är att ta fram aktuella artiklar och se om eleverna hört talas om innehållet. Att utifrån det skapa en diskussion där man tittar på trovärdigheten, det positiva och det negativa i budskapet tror jag är en bra form för att få eleverna delaktiga och att tänka kritiskt vad gäller olika hälsobudskap.

Ämnesövergripande arbete

Sist men inte minst måste ämnet hem- och konsumentkunskap bli bättre på att samarbeta med övriga skolan. Detta visade den nationella utvärderingen från Skolverket (2004) tydligt. Tittar man i kursplan och läroplan finns det många områden där hem- och konsumentkunskap kan vara med. Vad som krävs är engagerade och driftiga lärare och en skola som möjliggör tanken med samarbete genom att avsätta tid till förberedelser och samtal.

För en fortsatt utveckling inom hem- och konsumentkunskap är det också viktigt med utvärderingar då elever och lärare får möjlighet att tillsammans gå igenom vad som skett i inlärningsarbetet och vad som eventuellt kan förbättras, förändras, tas bort eller testas.

Hälsofrämjande arbete i skolhälsovården

Skolhälsovården är också en viktig del i ett hälsoarbete. Skolsköterskan är en viktig länk mellan elev, lärare och förälder. Då vuxenkontakter är oerhört viktiga för barn och ungdomar är det bra om skolsköterskan har gott om tid att prata med eleverna. Mitt önskemål är att skolsköterskan får möjlighet att vara på skolan varje dag så att alla elever har möjlighet att träffa henne. I annat fall bör hon vara anträffbar via e-post eller telefon. Hon kan fungera som en bundsförvant eftersom det är lätt att besöka henne utan att någon egentligen behöver veta varför. Jag anser också att skolhälsovården skulle kunna synas mer på skolan. De skulle kunna informera klasser om hur viktiga friskfaktorerna, motion och kost är och de skulle kunna hålla till en del i skolcaféet. Där skulle de kunna se barnen och ungdomarna i en annan situation än den när de möter dem på hälsosamtal. Kanske kan skolhälsovården genom sin närvaro uppmuntra till sundare val. Om de också tittar in eller äter i matsalen emellanåt kan de ha lite koll på vilka elever som äter och vilka som struntar i lunchen. De kan se vad barnen och ungdomarna väljer att lägga på sin tallrik. För att se och förstå den psykiska och sociala hälsan är det också viktigt att de får se hur eleverna beter sig och vilka de umgås med på rasterna. Man skulle kunna lägga in även skolhälsovården på rastvaktstimmar.

I dagsläget genomförs längd- och viktkontroller i förskoleklassen, åk 2, åk 4, åk 6 och åk 8. I åk 7 har man de enskilda hälsosamtalen med eleverna och skolsköterskorna anser att de här samtalen är mycket viktiga för eleverna men här finns det förbättringar att göra. Det första jag kom att tänka på när jag pratade med skolsköterskorna om de här hälsosamtalen, var bristen på föräldrakontakter. Föräldrarna är med på det första samtalet i förskoleåldern men sedan är det som att kontakten upphör. Flera rapporter visar att föräldrarna är en jätteviktig faktor för att kunna påverka barn och ungdomars övervikt och fetma och då måste man ta hjälp av dem. Om det då handlar om att ringa ett samtal för att tala om vilka åtgärder man har diskuterat med eleven på hälsosamtalet så tror jag att man måste göra det. För skolsköterskan är det viktigt att genom förebyggande åtgärder fånga upp de barn som ligger i riskzonen för övervikt och fetma samt att följa upp elevernas utveckling och stötta elever, lärare och familjer. Täta kontroller och samtal, gärna flera, med eleverna är viktigt då det är lätt att följa upp eleven och se om det går framåt eller om eleven har svårt att hålla sina kostrekommendationer osv.

Jag tror också att skolsköterskan kan prata med överviktiga och feta elever om kost och hur mycket kalorier olika livsmedel innehåller. Här vore ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen utomordentligt. Skolsköterskan kan till exempel tipsa om vad ämnet kan göra för att underlätta för de här barnen?

Tyvärr inser jag att med den drastiska ökningen av övervikt och fetma kommer skolhälsovården att behöva ytterligare resurser om de ska hinna med. Något som flera forskare också pekar på, till exempel Janson & Danielsson 2003) och Rasmussen (2004). Här får kommunen ta sitt ansvar och fördela mer pengar till skolhälsovården. Åtminstone en av skolsköterskorna bör vara tillgänglig varje dag på skolan.

Jag tror också att utvärdering av skolhälsovårdens insatser är väldigt viktigt för forsatt utveckling åt rätt håll. Här kan eleverna själva vara med och bedöma sitt resultat och se vad som kan förbättras och vad som kan läggas till eller tas bort. Här är det enligt Janson & Danielsson (2003) viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan skolsköterska, föräldrar, elev och lärare. Till sist tror jag att det är oerhört viktigt att skolhälsovården får fortbildning vad gäller övervikt och fetma och hur man ska arbeta för att bromsa utvecklingen.

Hälsofrämjande arbete i skolcafeterian

Skolcaféet bör också vara delaktiga i ett hälsoarbete då den psykosociala miljön i skolan spelar en stor roll för barn och ungdomars hälsa. Den främjar självkänsla, självförtroende och utvecklar en social kompetens som är så viktigt för elever då man i studier funnit att det finns ett samband mellan övervikt och låg självkänsla (Livsmedelsverket 2005). Med den psykiska hälsan menar jag att det är viktigt med elevinflytande. Här träffas eleverna för att umgås och det kan även vara av betydelse att även lärarna syns i caféet istället för att tillbringa rasterna i personalrummet. Detta är viktigt ur ett elevperspektiv då vuxenkontakten främjar både den psykiska hälsan och den sociala (Rasmussen 2004). Läraren är den som upprätthåller en god läromiljö för samtliga elever. Viktigt i detta sammanhang är att hela skolan vilar på en värdegrund där framför allt mobbing är bannlyst och att ingen elev ska känna sig kränkt på något sätt. I Lpo 94 står det att skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och förankra de grundläggande värden hos eleverna som vårt samhälle vilar på, det vill säga ”alla

människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta..." (Skolverket 1998, s. 5).

Eleverna kan bli delaktiga i skolcaféverksamheten genom att ha ett övergripande ansvar. Eleverna kan se över vad som ska ingå i sortimentet och utgå från hälsosamma alternativ där de är med och planerar utbudet och på så sätt få ökade kunskaper om vikten av hälsosamma mellanmål. Här får de också en möjlighet att få ökade kunskaper vad gäller ekonomi, planering och kunna göra egna värderingar utifrån detta. De kan baka hälsosamt bröd, göra nyttiga mjölkdrinkar, köpa in varor, planera för tid, ekonomi och så vidare. Här kan man ha ett rullande schema så att så många som möjligt får tid att vara i caféet. Det finns också de elever som inte fungerar i de vanliga klasserna. Kanske kan man få dem lite mer delaktiga i caféet istället för att de går och driver i korridorerna eller förstör lektionerna.

Jag tycker att man även i skolcaféet ska trycka på bra livsmedelsval och därför använda sig av nyckelhålsmärkta produkter som har lägre fetthalt och mer fibrer. Slopa alla söta drycker och visa på hälsosammare alternativ till eleverna. Finns det bara nyttiga livsmedel, tror jag att eleverna kommer att handla då också, det handlar bara om att förändra vanor.

Skolämnen som skulle kunna vara delaktiga i verksamheten är tex. svenska (skriva menyer, texta skyltar), matematik (föra budget och göra kalkyler över kostnader och intäkter) samt hem- och konsumentkunskap där man både på de ordinarie lektionerna och på elevens val kan bidra med smörgåsar, bakning osv. Det är också viktigt att skolcaféet även för den fysiska och sociala hälsans skull inrymmer olika former av aktiviteter, såsom spel, pingis, biljard osv.

Modellen

Jag har använt mig av hjulmodellen i mitt arbete och den har gett mig en bra bild av hälsans bestämningsfaktorer och den har varit en viktig del i mitt arbete för att lättare förstå vilka faktorer som påverkar våra barn och ungdomar. Som lärare hör man till det sociala nätverket kring eleverna och då har vi ett stort ansvar, även om en hel del ansvar också vilar på föräldrarna. Därför är det viktigt att lärarna är föredömen och att vi kan arbeta på ett sätt som gynnar barn och ungdomars hälsa i dagens samhälle.

Jag vill också poängtera att hela skolan ska vara involverade då man jobbar för att förebygga övervikt och fetma om man ska kunna uppnå sitt syfte. Tillsammans går det att göra mycket. Det handlar bland annat om att inte "peka ut" barn och ungdomar som lider av övervikt och fetma utan arbeta utifrån det friska och bygga på det som är bra samtidigt som man måste vara medveten om att alla lärare ute på skolorna inte är lika villiga till att genomföra ett hälsoarbete.

Förslag på fortsatt utveckling av förebyggande åtgärder och

insatser inom skolan, för att främja en god hälsa.

Arbetet med friskvårdsförebyggande insatser inom skolan får aldrig avslutas. Det ska vara baserat på ett vetenskapligt kunskapsunderlag och ha ett långtidsperspektiv. Det är någonting som ständigt bör finnas med i antingen ett hälsoprojekt, temaveckor eller på andra sätt genomsyra den dagliga undervisningen. Jag anser att skolan hela tiden bör följa utvecklingen av vad som sker i hälsofrågor i stort, även när det gäller samhället för övrigt. Nya forskningsresultat, studier och rapporter bör kontinuerligt följas upp och här vilar ett ansvar på skolan. Det kan till exempel handla om nya livsmedel, utbud och sortiment och att ge eleverna verktyg för att kritiskt granska och värdera olika budskap för att kunna hantera detta. Nya årskullar tillkommer i skolan och eftersom en god hälsa kan betraktas som en av framtidens viktigaste resurser är det av vikt att skolan är en arena där hälsofrågor alltid kommer att finnas med i den dagliga verksamheten.

Jag föreslår följande:

✗ Fortbildning för bland annat skolsköterska, lärare och skolmåltidspersonal i hälsofrågor. Ökade resurser till detta.

✗ Öka elevernas konsumtion av frukt och grönsaker det vill säga, göra det tillgängligt för eleverna genom rejäla salladsbord och gratis frukt.

✗ Öka användningen av nyckelhålsmärkt mat i skolbespisningen, skolcafeterian och i hem- och konsumentkunskapsundervisningen.

✗ Minska tillgängligheten av livsmedel som söta drycker, godis, glass, snacks, kakor, bullar i skolan.

✗ Öka elevernas fysiska aktivitet genom bland annat flera friluftsdagar, uppmuntra eleverna att cykla till skolan, vara ute på rasterna, öka elevernas förståelse och vikt av vanlig vardagsmotion som att gå promenader på lunchen.

✗ Skolans miljö bör vara utformad så att den inbjuder till lust för fysisk aktivitet till exempel genom att skolgården inspirerar till lek, rörelse och utomhusundervisning. ✗ Öka hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Flera behöriga lärare samt fler

undervisningstimmar. Inför ämnet på gymnasieskolan. ✗ Erbjud alla elever frukost på skolan.

Referenser

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Bing, V. (2003). Små, få och fattiga – om barn och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur. Borås Stad. (2005). Välfärdsbokslut – för ökad kunskap om hälsa och välfärd. Borås Stad.

http://www.boras.se/download/18.2d513f5910ae0da9264800017587/Sammanst%C3%A4llni

ng+analys+VFB+2005.pdf 061128

Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Grönqvist, M. & Hjälmeskog, K. (1998). Hemkunskap – betraktat ur ett didaktiskt perspektiv. Uppsala: Uppsala Universitet, Institutionen för lärarutbildning.

Jansson, A. & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn – en handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Bokförlaget Forum.

Johansson, U. (2004). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. & Svedner, P-O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Livsmedelsverket & Folkhälsoinstitutet. (2005). Underlag till handlingsplan för goda

matvanor och ökad fysisk aktivitet. Livsmedelsverket & Statens folkhälsoinstitut.

Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande- en

litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.