• No results found

Utforma lärande via Internet på gymnasienivå

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utforma lärande via Internet på gymnasienivå"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Utforma lärande via Internet på gymnasienivå

Perform education via Internet on Senior High level

Ulla Sätterkvist-Ullgren

Lärarutbildning 60 poäng Handledare: Marie Leijon

(2)
(3)

Sammanfattning

Internetbaserad distansundervisning är idag vanlig inom vuxenutbildning och högskolor. Ett flertal gymnasiet har också börjat med nätbaserad distansundervisning. Aktuell skola har för avsikt att påbörja denna form av undervisning för kommunens egna gymnasieelever.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma lärande via Internet på gymnasienivå vid gymnasieskolan där jag är anställd.

Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ studie med fem intervjuer samt trettio enkäter. Val av metodteknik är gjord utifrån möjligheten att skapa förståelse för och ta tillvara respondenternas uppfattning utifrån temafrågor. Samtliga respondenter i intervjuer och enkäter finns inom kommunen vilket ger undersökning dess kontext.

Sammanfattningsvis visar studien att fysiska träffar bör organiseras en till två gång i månaden, så att kursmål uppnås och för att ge struktur för elever vid nätbaserad distansundervisning. Resultatet visar också att läraren bör införa struktur kring kontakter med elever via Internet, det är viktigt för eleverna att frågor besvaras snabbt samt kunskap om när svar kan förväntas. Dessutom visar studien att det är viktigt med en specialutformad lärplattformen, där samarbetsinlärning och gruppgemenskap kan ske. Skolan måste också ansvara för att tillgång till persondatorer med bredbandsuppkoppling finns att tillgå.

Nyckelord: distansundervisning, distansutbildning, flexibelt lärande, gymnasienivå, gymnasieskola,

(4)
(5)

Förord

Jag vill tacka den personal som ingått som respondenter i mitt examensarbete samt min arbetsgivare som gjord denna studie möjligt. Ni har tagit er tid och delgivit mig era åsikter. Era kloka ord utgör delar av studiens resultat och kommer förhoppningsvis till nytta i det fortsatta arbetet att utforma skolans distansundervisning via Internet som ett flexibelt sätt att studera

De elever som deltagit med sina åsikter i enkät och intervju vill jag också tacka för era kloka synpunkter och den tid som ni avsatt för detta. Elevernas åsikter om hur skolan bör utformas är mycket viktigt och förhoppningsvis kan ni själva och andra elever få nytta av ert deltagande i studien.

Min handledare och min samtalspartner under examensarbetet vill jag tacka speciellt.

(6)
(7)

Innehåll:

1 INLEDNING...9

1.1BAKGRUND... 9

1.2SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 10

1.3BEGRÄNSNING... 11

1.4DEFINITION... 11

2 LITTERATUR OCH TIDIGARE STUDIER ...13

2.1SKOLVERKET FÖRSÖKSVERKSAMHET... 13

2.2GRUPPGEMENSKAP OCH SAMARBETSINLÄRANDE... 15

2.3KONTAKT MELLAN ELEV OCH LÄRARE... 15

2.4IT-STRUKTUR... 16 2.5FYSISK TRÄFF... 16

3 METOD...19

3.1INTERVJU... 20 3.2ENKÄT... 22

4 RESULTAT ...25

4.1INTERVJUER... 25 4.1.1 Sammanfattning... 28 4.2ELEVENKÄT... 29 4.2.1 Sammanfattning... 30

5 DISKUSSION ...33

5.1SLUTSATSER... 38

LITTERATUR ...41

BILAGA NR 1 ...43

(8)
(9)

1 Inledning

Hur skulle lärande via Internet kunna utformas på gymnasienivå? Inom universitet, högskola och vuxenutbildning finns ett stort utbud av nätbaserad distansutbildning. Själv har jag deltagit i flera distansutbildningar anordnade av högskolor, den första 1998. Inom gymnasiet finns idag inga direktiv från skolverket hur distansundervisning ska utformas förutom försöksförordningens ramar (SFS 2000:158). Skolverket har dock funnit att ett stort antal gymnasier och grundskolor för närvarande bedriver distansundervisning i någon form (skolporten). I framtiden kommer troligen intresset för sådan utbildningsform att öka, speciellt i glesbygd där avstånden är långa. Utformningen av distansutbildningen för vuxenstuderande varierar, ett stort antal av dessa använder Internet som bas för kommunikation mellan lärare och elever. Eftersom många ungdomar idag har datorvana skulle distansundervisning med Internet som bas kunna vara en bra utbildningsform även inom ungdomsgymnasiet.

1.1 Bakgrund

I den glesbygdskommun där jag arbetar som datalärare inom Elprogrammets datorteknik inriktning finns endast ett gymnasium. Pendlingsavståndet till närmaste annan gymnasieort är 10 mil enkel resa. Kommunen har därför som policy, att i största möjliga mån tillgodose alla ungdomars programval. För närvarande har gymnasiet ca 600 elever på elva valbara program med olika inriktningar. För att täcka programmål och individuella val, har skolledningen integrerat elever med olika inriktningar i gemensamma kurser/ämnen. Integreringen innebär klasser med elever från teoretiska och yrkesinriktade program, vilket fått såväl positiva som negativa effekter. Ett problem är komplicerad schemaläggning vilket lett till ökat antalet håltimmar och därigenom negativ effekt på närvaron.

Sedan ett år tillbaka undervisar jag en blandad klass i kursen Programmering A, med elever från Natur- och Elprogrammen. Ur pedagogisk synvinkel är detta en utmaning, eleverna har olika studiemål, motivation, studietakt och även olika inlärningssätt. Schemaläggningen ger håltimmar och programmeringen ligger vid ett tillfälle sist på eftermiddagen. Några elever har också hög frånvaro vid eftermiddagslektionerna. Under

(10)

gångna året har klassen vid några tillfällen framfört önskemål om praktiska hemuppgifter istället för att vänta två timmar på nästa lektion. Med nätbaserad distansundervisning skulle det inte vara några problem att uppfylla detta önskemål. Den integrerade klassens elever ställer olika krav på sina studieresultat. Teoretikerna är medvetna om den stenhårda konkurrensen vid ansökan till högskolestudier och strävar ofta efter högsta betyg. Eleverna från de yrkesinriktade programmen är inriktande på yrkesarbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning, och nöjer sig därför ibland med ett godkänt resultat inom vissa kurser. Anledningen till detta kan vara att de hellre vill specialisera sig inom områden som de ser större behov av i sitt yrkesliv. Detta är antagligen ett uttryck för önskemål om individanpassade kursmål och den infärgning skolan pratar mycket om men inte lyckat speciellt bra med. Individanpassade uppgifter som uppfyller kursmål kan vara en fördel som blir möjlig vid utformning av lärande via Internet. Med denna form av undervisning finns otroliga möjligheter för läraren att sätta varje eleven i centrum, som skolan har som uppdrag (Utbildningsdepartementet 1994).

Ett flexibelt synsätt på lärande genom distansundervisning med Internet som bas borde skapa stora möjligheter att tillvara ta elevens egna önskemål och individanpassa kursmål inom ramen för de nationella kursmålen för programmering (Gy2000:3, Gy2000:14) Flexibiliteten vid distansundervisning minskar troligen också de schematekniska problemen. Elever som väljer programmering har ofta god datorvana och ett stort intresse för datorer. Kursen programmering borde därför lämpa sig väl för distansundervisning vilket utnyttjar den moderna tekniken på ett bra sätt. Hur skulle lärande via Internet kunna utformas på gymnasienivå?

1.2 Syfte och problemformulering

Examensarbetets syfte är att se hur man skulle kunna utforma lärande via Internet på gymnasienivå. Hur skulle nätbaserad distansundervisning kunna hanteras praktiskt och pedagogiskt för att uppnå kursmål?

(11)

Min huvudfråga i examensarbetet

Hur kan nätbaserad distansundervisning via Internet utformas inom gymnasieskolan? 1 Bör fysisk träff anordnas?

2 På vilket sätt ska elev/lärare hålla kontakt via Internet? 3 Hur skapar man grupputbyte elever emellan via Internet? 4 Hur ska den tekniska delen organiseras?

5 Skulle eleverna vara intresserade av nätbaserad distansundervisning?

1.3 Begränsning

Examensarbetet begränsas till att undersöka hur nätbaserad distansundervisning skulle kunna utformas på gymnasienivå för att hanterar gruppgemenskap och samarbetsinlärning, om det finns intresse hos eleverna och vilken syn skolverket skulle ha på distansundervisning inom gymnasieskolan.

1.4 Definition

Nätbaserat lärande och distansundervisning kommer i examensarbetet att avse den undervisning som sker via Internet, där lärare och elev inte är fysiskt närvarande i samma rum. Med ungdomsgymnasium avses gymnasienivå efter grundskolan för elever från16 till och med 20 år.

(12)
(13)

2 Litteratur och tidigare studier

Litteraturen och tidigare studier som ingår i examensarbetet är vald utifrån meningen att få kunskap om vilken syn skolverket har på distansundervisning inom ungdomsgymnasiet samt vilka direktiv som troligen kommer att gälla i framtiden. Dels utifrån den forskning som finns om erfarenhet av Internetbaserad distansundervisning ur elev och lärarperspektiv samt vilken IT-struktur som behövs för denna form av undervisning.

2.1 Skolverket försöksverksamhet

Distansutbildning har utvecklats snabbt och skollagstiftning inom området har inte utvecklads i samma takt. Regeringen fastställde det första ramverket under våren 2000, (SFS 2000:158). Skolverkets avdelning för Utveckling och Resultatuppföljning genomför en försöksverksamhet på regeringens uppdrag med syfte att inventera och ge en beskrivning över i hur stor omfattning distansundervisning redan idag finns inom Sveriges ungdomsgymnasium, hur den organiseras samt skapa regelverk för hur distansundervisning inom gymnasieskolan ska bedrivas i framtiden (Evertsson 2001, 2002).

Skolverkets rapporter visar att Internetbaserad distansundervisning förekommer på 49 gymnasier vårterminen 2001 och 55 gymnasier våren 2002. De nationella programmens kärnämneskurser är vanliga kurser som bedrivs via distansundervisning med Internet som bas. Ökning av nätbaserad distansundervisning sker över hela landet i snabb takt men få vill vara med i skolverkets försöksverksamhet (skolporten). En trolig anledning till detta är de snäva regler som skolverket anger för distansundervisning. Enligt skolverkets normer får distansundervisning ske i kärnämneskurs eller i ett programmets gemensamma karaktärsämneskurser. En enskild elev får högst läsa 500 gymnasiepoäng som distansundervisning. Utöver det kan projektarbetet på 100 poäng ske via distans. Förordningens definition av distansundervisning (Evertsson 2002):

Distansundervisning ska alltid ske i elevens egen skola och under skolans öppettider. Distansläraren är inte anställd i elevens hemkommun men får sätta betyg om han/hon är anställd i en gymnasieskola i en annan kommun eller i en fristående gymnasieskola.

Undervisningsformen kallas ”mellankommunal distansundervisning”. Ett fåtal kommuner bedriver eller vill bedriva distansundervisning enligt dessa kriterier.

(14)

Man pratar också om ”inomkommunal distansundervisning”, ”…ett flexibelt lärande med inslag av distansundervisning”. I denna undervisningsform är det skolans egna lärare och skolan egna elever som bedriver undervisningen. Inomkommunal distansundervisning underordnas för närvarande inte försöksförordningen regler. Därmed finns ingen förordning som täcker in denna verksamhet. Inomkommunal distansundervisning kan således bedrivas på lämpligt sätt under förutsättning att Läroplanen följs (Utbildningsdepartementet 1994).

En rapport som är kopplad till försöksverksamheten i gymnasieskolan är en studie som analyserar hur gymnasieelevernas upplever sina nätbaserade distansstudier (Balldin 2003). Eleverna ser klassrummet som en plats där man ingår i en gemenskap och där alla studerar i samma takt med samma uppgifter. Klassrummet ger gemenskap, men tiden anses inte användas effektivt eftersom man många gånger redan kan det som läraren redogör för. Andra åsikter som kommer fram i rapporten är att genom distansundervisning blir studierna mer individuellt anpassade och ger eleverna frihet att planera sin dag. Man pratar om att det ”virtuella rummet” som en mötesplats för gemenskap och därmed något slags ersättning för det traditionella klassrummet. Det ställs stora krav på läraren för att denna mötesplats ska fungera så att eleverna blir bekräftade och inte upplever sig isolerade (Horm & Olofsson 2002). Alla elever som ingick i studien redogjorde för problemen med de dröjsmål som uppstår när elever behöver hjälp. Detta gör eleverna frustrerade och innebär också att inte eleverna ställer de frågor som skulle ställas i ”vanlig undervisning” och därmed skapas en känsla av isolering.

Man anser i rapporten att Internetbaserad distansundervisning är i en utvecklingsfas. För att denna form av distansundervisning ska vara möjlig att utforma, behöver man skapa förståelse för teknikens användningsområden. Genom att ta tillvara såväl elevers som lärares erfarenhet och synpunkter av nätbaserad undervisning menar man att skolan kommer att finna en undervisningsform som passar elever och lärare.

(15)

2.2 Gruppgemenskap och samarbetsinlärande

Vid nätbaserad distansutbildning visar forskningen att det är viktigt med en fungerande distansplattform. Där kan elever finna social gemenskap, utbyta kunskaps och samtidigt motverka ensamarbete och känsla av isolering vid distansutbildning (Holm & Olofsson 2002). Nätbaserade diskussionsgrupper är ett utmärkt verktyg för inlärning och spridning av egen kunskap vid distansstudier (Strandvall 2000). Vi är i ett paradigmskifte hur vi upplever inlärning. Andra generationens distansutbildning där t.ex. televisionen användes som ett inslag, övergår nu till ”virtuell distansutbildning” via lärplattform med möjlighet att integrera såväl ljud som film. Det behövs kunskap kring den nya tekniken för att kunna ta tillvara de fördelar som det innebär för såväl gruppgemenskap som samarbetsinlärning, enligt Mc Connell (citerat i Strandvall, 2000). Tidigare har man vid utformning av distansutbildning via Internet utgått ifrån tekniken och inte ifrån de möjligheter som erbjuds i form av inlärning ur pedagogiskt synvinkel.

Eklöf m.fl. diskuterar några nackdelar med diskussionsgrupper i form av chattprogram. Efter deras tre års erfarenhet som lärare vid nätbaserad distansundervisning anser de att detta hjälpmedel bör användas i mycket liten omfattning och om det används bör endast förutbestämda teman diskuteras. Anledningen till detta är de problem som chattekniken medför b.la. alla ”pratar” i mun på varandra, en fördröjning sker mellan inlägg och svar. Detta gör att den röda tråden lätt försvinner. Dessutom tas många olika teman upp samtidigt. Eklöf m.f.l. anser att läraren behöver styra upp chatträffar till ett gemensamt huvudfråga eller ge förberedande inlägg för diskussion. Även här anges läraren spela en central roll om gruppgemenskap och samarbetsinlärning ska ske.

2.3 Kontakt mellan elev och lärare

Vid nätbaserad distansutbildning anser flertalet gymnasieelever att det är viktigt med snabb respons från lärare om studiemotivationen inte ska avta. Både lärare och elever saknar metakommunikationen vid nätbaserad utbildning. Möjligen som en orsak av denna brist efterlyser några elever också tydligare instruktioner. Distansläraren har ett stort ansvar för att ett bra pedagogiskt utformat studiematerial används vid denna form av undervisningsmetod. Eleverna vill också ha kort handläggningstid från lärarens sida när problem uppstår (Balldin 2003).

(16)

I resultatuppföljningen av försöksverksamheten tas fördelar med nätbaserad distansundervisning upp. En individualisering till lärande som passar olika lärstilar samt undervisningsmaterial i form av ljud, bild och film är några av dessa (Evertsson 2002). Eklöf m.fl. skriver om sin erfarenhet från undervisning i nätbaserad distanskurs att under kursens första tid är det mycket viktigt att läraren är aktiv i diskussioner och det bör vara lätt att kontakta såväl lärare som andra elever.

2.4 IT-struktur

När distansutbildning via Internet ska införas finns många lärplattformar1 att välja bland. I VHS, Verket för högskoleservice, upphandlingsanalys 2004 redogör man för olika system (Schultz & Nergell 2004). Dessutom ges råd inför upphandling av lärplattform. VHS förespråkar samverkan mellan olika lärosäten vid upphandling av system. Att välja en väletablerad lärplattform som används av många har fördelen att de vanligtvis vidareutvecklas och att företaget troligen finns kvar på marknaden. Användargränssnitt2 har en stor betydelse ur pedagogisk synvinkel. Enkätsvar från kursledare och elever visar att man i stora drag är nöjd med lärplattformens användargränssnitt. Man uppger att introduktionen av plattformen varit mycket dålig och ibland har det inte förekommit alls. Några anser att lärplattformen har för många och för komplicerade funktioner vilket ställer stora krav på användarkunskap. En uppfattning är en introduktion inte enbart ska innehålla information om funktioner utan också hur man organiserar sitt arbete. Att lärplattformen fungerar är en förutsättning för att de studerande ska kunna genomföra sina uppgifter.

Statistik enligt Nätuniversitetet visar att antal personer som studerar på distans har ökar snabbt, från 2002 till 2003 fördubblades antalet (citerat Schultz & Nergell 2004).

2.5 Fysisk träff

(17)

och har mycket stor betydelse för gruppgemenskapen (Eklöf m fl 2002). Minst en träff per termin föreslås i studien. Han menar att det inte skall vara obligatorisk närvaro på denna träff, beroende på att de studerande kan ha långa resor och detta kan leda till stora omkostnader för den studerande. Träffen är främst till för eleven, men här anges också att den även har stor betydelse även för läraren som får en personlig kontakt med eleven, vilket är en fördel vid fortsatta Internet kontakter. Om en första träff organiseras tidigt i kursen är uppfattningen att det underlättar fortsatt gruppgemenskap via Internet. Den fysiska träffen bör innehålla en introduktion i den tekniska plattform som används i kursen samt vad den ska användas till, information om kurs innehåll och en gruppdiskussion som sedan kan fortsätta i det ”virtuella klassrummet”. Den fysiska träffen måste ha ett innehåll som upplevs meningsfull. Med fysiska träffar minskar friheten som är en av fördelarna med distansutbildning, men frågan är om distansundervisning någonsin kan ersätta den social gemenskap som sker vid fysiska möten (Balldin 2003).

(18)
(19)

3 Metod

För att söka svar på mina frågor har jag valt en kvalitativ studie. Avsikten är att få kunskap och förståelse för hur lärare, elever, studievägledare och IT-ansvarig uppfattar att Internetbaserad distansundervisning skulle kunna utformas inom gymnasieskolan. För att besvara frågorna har jag intervjuat en från varje intressegrupp samt delat ut en enkät till en grupp elever för att få en uppfattning om deras intresse för distansundervisning. I undersökningen skyddas respondenternas integritet genom att endast deras gruppidentitet namnges, av samma anledning namnges inte skola och kommun i examensarbetet. Att studien utgår från kvalitativa metoder beror på det som kännetecknar definition (Hartman 2004) ”Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer”.

Den vetenskapsteknik som används i examensarbetet är intervju och enkät. I forskningssammanhang används dessa tekniker för att få kunskap om åsikter, attityder hos en grupp utvalda individer vilket stämmer överens med mina intentioner (Ejvegård 2003). Anledningen att båda teknikerna används i undersökningen är att de har olika för- respektive nackdelar. Enkäten är lätt att distribuera till ett större antal respondenter, tar lite tid i anspråk jämfört med intervju, nackdelar är att inga följdfrågor kan ställas och därmed kan mycket information missas. Vid intervju kan en öppen diskussion föras med respondenten, vilket ger möjlighet att under pågående intervju ställa fördjupningsfrågor för att skapa en större förståelse kring frågan. Nackdelar med den intervjutekniken är att ett mindre antal kan tillfrågas och att varje intervju tar mer tid i anspråk. Enkät lämpar sig därför till att söka svar på om det finns elevintresse av distansundervisning och intervju för att skapa en djupare förståelse för hur distansutbildning skulle kunna utformas. Min uppfattning att jag efter intervju- och enkätundersökningen bör ha större kunskapen kring frågeställningarna och fått en djupare förståelse för respondenternas åsikter och attityder till hur distansundervisning via Internet skulle kunna utformas.

(20)

3.1 Intervju Urval

Vid urval av intervjupersoner till mitt examensarbete har jag funderat kring vilka personer inom hemkommunen som skulle kunna delge mig åsikter och kunskap om attityder som finns kring mina frågeställningar i examensarbetet. Anledningen till att intervjupersonerna ska finnas inom kommunen är att resultat ska innefatta den kontext som tillhör bygden. Andra kriteriet som anses viktiga vid urval av grupper för intervju är, vilka personer utifrån frågeställningarna kan bli berörda vid utformning av nätbaserad distansundervisning och vilka är deltagarna. Här är elever och lärare självskrivna respondenter. För att en distansundervisning via Internet ska fungerar anses IT-avdelningen åsikter ha betydelse ur teknisk synvinkel. Skolans studie- och yrkesvägledare fungerar som rådgivare vid studieval för ungdomselever och vuxenstuderande. Sedan hösten 2005 finns distansutbildning för vuxenstuderade i hemkommunen, därför har även studievägledare valts ut för intervju för att få en uppfattning om deras utformning av distansundervisning.

Efter urval av grupper undersökte jag vilka personer inom grupperna som skulle ingå i intervjuerna och hur de skulle väljas ut. Här var några val alldeles självklara, då kommunen är liten finns endast en studie- och yrkesvägledare, en dataavdelning med fem anställda, varav en IT-ansvarig som har helhetsperspektivet över IT-strukturen i kommunen. Därför föll valet på IT-ansvarige. Två lärare valdes utifrån önskemålet att intervjua en lärare med egen erfarenhet och en lärare utan egen erfarenhet av distansutbildning via Internet. Den elev som valdes för intervju är känd att vara saklig och ha lätt att redogöra för sina åsikter, eleven går tredje året på gymnasiet och känner därför till skolan väl. Dessutom finns eleven i mitt närområde, ett par gånger i veckan, vilket gör att kontakten underlättas. Vid val av elev var det också viktigt att inte jag själv undervisande eleven, då det lätt kan uppstå en beroendeställning.

(21)

Ingen av de fem utvalda respondenterna avböjde intervjun. Temafrågor skickades via e-post några dagar före inbokad tid. Tidsåtgång för intervjun beräknades till en timme. Under intervjun gjordes anteckningar i form av stolpar utifrån temafrågorna och min uppgift under intervjun var att lyssna, ställa följdfrågor, utvecklande frågor om något var oklart eller var intressant att få mer kunskap om. Direkt efter intervjun fanns avsatt tid för renskrivning av anteckningarna. Senast dagen efter fick respondenten anteckningarna för genomläsning så att diskussionen skulle finnas färsk i minnet hos respondenten. Om feltolkningar gjort från min sida eller om respondenten vill förändra något fanns då möjlighet att korrigera detta. Här framförde jag önskemål om att respondenten, oberoende av önskad korrigering eller inte, skulle bekräfta att anteckningarna var genomlästa och godkända. Detta för att få en bekräftelse på det trovärdiga i min tolkning av intervjun.

Temafrågor

Intervjuerna utfördes med hjälp av temafrågor som diskussionsunderlag, frågorna varierade något då intervjupersonerna representerade olika intressegrupper. Respondenten berättade utifrån temat och delaktigheten från min sida var att försöka utveckla intressanta åsikter och se till att alla temafrågor blev berörda innan diskussionen avslutades.

De valda temafrågorna vid intervju med IT-ansvarig handlar om hur IT-strukturen ser ut idag och vilka möjligheter som kommer att finnas inom den närmaste framtiden och vad det skulle innebära för hanteringen av distansutbildning via Internet.

Studie- och yrkesvägledaren fick andra temafrågor som var riktade mot hur man organiserade distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning och hur kurser pedagogiskt är upplagda.

Vid intervju med lärarna och elev utgick diskussionen från ett övergripande tema, ”hur distansundervisning med Internet som bas skulle kunna utformas inom ungdomsgymnasiet”? Temafrågorna till lärarna berörde dessutom ett pedagogiskt synsätt på nätbaserad distansundervisning. Läraren med egen erfarenhet som studerande via

(22)

distansutbildning fick även ett tema kring, ”hur den egna distansutbildningen fungerat och hur det skulle kunna fungera på ungdomsgymnasiet”.

Redovisning

Varje intervju granskas för att söka svar på examensarbetets frågeställningar och för att upptäcka eventuellt helt avvikande uppfattning och för att upptäcka eventuell misstolkning utifrån ställda temafrågor. Sedan jämför intervjumaterialet från olika intressegrupper så att eventuell gemensam uppfattning kring temafrågor upptäcks. Dessa uppfattningar och åsikter redovisas slutligen som temaresultat. När en gemensam uppfattning kring en temafråga upptäckts som sammanfallet med frågeställningen anses frågan vara besvarad.

I diskussionen jämförs resultatet med den litteratur som ingår i examensarbetet. Om uppfattningen i undersökningen sammanfaller med läst litteratur inom området stärker det studiens resultat.

3.2 Enkät

Enkätens huvudsyfte är att få kunskap om det skulle finnas ett intresse bland eleverna av nätbaserad distansundervisning. Eleverna ska ges möjlighet till kommentarer i några frågor därför används både slutna och öppna frågor. De slutna frågorna består av tre alternativ, ett ja/nej eller ett sämre/bättre dessutom vet ej. Anledningen till att det finns tre alternativ är att de osäkra respondenterna ska ha ett alternativ att välja, det ger ett säkrare resultat. I de öppna frågorna finns möjlighet att framföra egna kommentarer.

Urval

Vid val av elevgrupp var tanken att välja en grupp elever som anses ha stor datorvana och jämföra med elever som tillhör en grupp med normal datorvana, för att se om det inverkade på intresset för lärande via Internet. Inför Elprogrammet andra år väljer eleverna inriktning, elteknik eller datorteknik. Inriktningen datorteknik får anses

(23)

Frågor

Antalet frågor skulle inte vara många eftersom enkätfrågor till elever förekommer ofta i dagens skola och eleverna är inte så intresserade av att fylla i enkäterna. Några få frågor är lättare att få svar på än när antalet blir många. Min huvudfråga är om det finns intresse för nätbaserad distansundervisning eller ej. Det var den i första hand som enkäten skulle besvara. Frågor begränsades till åtta stycken, se bilaga nr 1.

Tillvägagångssätt

Till gruppen EL eltekniken, delades enkäten ut under en lektion och samlades in vid lektionens slut. DT datorteknik fick sin enkät utsänd via e-mail inför en lektion, läraren informerade om enkäten och bad eleverna fylla i enkäten samma dag. Enkäten kunde skickas med e-mail eller skrivas ut och lämnas till läraren.

Redovisning

Bearbetningen av enkäterna har skett genom sammanställning av varje fråga för sig. De frågor som gav möjlighet till egna kommentarer har bearbetas för att upptäcka en gemensam uppfattning i kommentarerna och den anses vara riktlinje för gruppen. Beräkning av de slutna frågorna har gjorts och resultatet redovisas såväl i tal som i procent. Anledning till detta är att studien omfattar ett litet antal enkäter och procentvärdet ger stora utslag av en enda enkät.

Enkäterna analyseras för att upptäcka intresset bland skolans elever för nätbaserad distansundervisning och vilka val de gör om ”vanlig kurs” ställs emot distanskurs samt vilken uppfattning det finns om hur lärarens besvarar frågor som eleverna ställer via Internet vid distansundervisning. En jämförelse mellan datorteknik och elteknik inriktning analyseras också.

(24)
(25)

4 Resultat

Examensarbetet innefattar fem empiriska intervjuer och en enkätstudie. Redovisningen av intervjuerna sker med hjälp av en sammanställning av svaren från temafrågorna. I varje intervju och för varje tema har jag sökt se om en gemensam uppfattning finns eller om någons åsikt avviker helt från övrigas uppfattning. Enkätundersökningen redovisas för varje fråga under en särskild punkt.

4.1 Intervjuer

Vuxenutbildningens utformning av distansundervisning

Skolans Kommunala vuxenutbildning startade höstterminen 2005 distansutbildning i form av flexibelt lärande. Studievägledaren anser att det ligger i tiden med flexibelt lärande och förändringen är en anpassning till dagen behov. Det har också varit ett stort intresse bland de sökande och av ca 110 helårsplatser läser omkring 60 personer (55%) på distans via studiehandledare. Till största delen är det kärnämneskurser som erbjuds de studerande. Vuxenutbildningen saknar lärplattform och bedriver därmed flexibla lärandet utan Internet som bas. Kurserna organiseras mycket olika, med allt ifrån traditionell undervisning med fasta träffar och fasta grupper till flytande elevintag under terminen och individuell planering av undervisning tillsammans med lärare. Psykologiläraren har föreläsningar några gånger under terminen samt tar in nya studerande vid två tillfällen under en termin. Samhällsläraren tar också in nya studerande vid två tillfällen. Läraren i svenska och engelska erbjuder drop in under hela läsåret. Studievägledaren för vuxenutbildning ansvarar också för vägledning av gymnasiets elever och är väl insatt i båda verksamheterna. När det gäller gymnasiet så har det flexibla lärandet endast förekommit undantagsvis och då för elever med speciella behov.

IT-struktur

Bredbandsutbyggnad är ett projekt som ett antal kommuner samarbetar kring och utbyggnaden är nu i avslutningsfasen. När det gäller systemdrift samarbetar tre kommuner, en diskussion förs idag om en gemensam teknisk plattform3 även kallad

3

(26)

portal samt för en metakatalog4. När portal och metakatalog är i drift, kan kostnaden för utveckling av distansundervisning via lärplattform hållas nere. Om man redan idag vill införa lärplattform på ungdomsgymnasiet i kommunen blir lösning något dyrare, men det är fullt möjligt. Om man omgående vill starta upp distansundervisning med lärande via Internet finns endast Group Wise, e-post program, att tillgå.

Fysiska träffar

Samtliga respondenter har önskemål om minst en fysisk träff, flertalet förespråkar fler. En träff som introduktion och sedan en gång i månaden under tiden kursen pågår verkar vara en norm för de intervjuade. På de fysiska träffarna vill man få svara på frågor som är svåra att förklara via e-mail. Även genomgång och redovisning av uppgifter är något som efterfrågas. Introduktion skulle också innehålla genomgång av hur lärplattformen fungerar och hur den bör användas, detta anses som mycket viktigt för fortsättningen av kursen. Ur pedagogisk synvinkel finns också funderingar om man överhuvudtaget kan bedriva distansundervisning på gymnasiet utan att ordna fysiska träffar. Inom vissa moment i de nationella kärnämnena anses träffarna vara en förutsättning för att uppnå kursmål. Dessutom anser lärarna att de mindre motiverade eleverna troligen inte skulle klara av kurser utan fysiska träffar. Något som också skulle vara en anledning till fysiska träffar är, skolans uppdrag att ge eleverna en social fostran.

Kontakt elev/lärare

Kontakten med läraren anses främst ska kunna ske via e-mail men man bör också kunna ringa till läraren. En snabb handläggning och respons på frågeställningar är något som nämns som viktigt för att inte eleven ska tappa motivationen. En svårighet som tas upp är att svaren kan vara otydliga eller svåra att förklara via e-mail. Planerade kontakter mellan elev och lärare kan antagligen variera något beroende på hur självgående eleverna är, men uppskattningsvis finns behov av en kontakt varannan vecka och då via

(27)

Elevernas inlämningsuppgifter granskas och läraren ger respons, därefter sparas den enligt portfoliemodellen. Eleven har då ständigt tillgång till hela kursens uppgifter och kan därmed också göra sin egen utvärdering och följa sin lärandeprocess. Oplanerade kontakter mellan elev och lärare bör regleras så att elevens vet när frågor kommer att besvaras. Sista inlämningsdag för frågor som ska besvaras under veckan, är en modell som ger struktur. För att uppnå kursmål är det också viktigt att läraren använder olika pedagogiska metoder vilket innebär att en anpassning till undervisningsmaterial som är lämpade för Internetbaserat lärande

Gruppgemenskap och samarbetsinlärning

Ett diskussionsforum för kursens elever kan vara ett bra sätt att öka gruppgemenskapen, helst ett chattprogram som Msn5, ett program som de flesta elever kan hantera. Lärare och elever bör ha möjlighet att delta i chattforumet. Grupputbytet och samarbetsinlärningen skulle kunna stimuleras om intressanta temafrågor lades ut här. Det anses också mycket viktigt hur läraren introducerar lärplattformen vid kursstart, för att få aktivitet i forumet resten av kursen. Läraren bör på ett pedagogiskt sätt se till att uppgifter sköts via lärplattform. Samarbetsinlärning kan på så sätt skapas genom att varje elev får göra egna inlägg kring en uppgift samt läsa in andras inlägg och kommentera dessa.

Ett annat förslag på att skapa grupputbyte är att nuvarande övningarna som används inom traditionell undervisning idag skulle kunna utvecklas och anpassat till nätbaserad distansundervisning. Studiematerial i form av bilder kan vara lämpligt, ex. bildspel och angiven Internetbaserad litteratur. Övningar där eleverna får berätta om sig själva och vad de tycker om olika saker, det är alltså inte enbart en presentation av sig själv, utan även egna värderingar och åsikter som kan diskuteras för att öka gruppkänslan. För att alla elever ska delta bör dessa övningar vara obligatoriska. Ett problem som tas upp är svårigheten för elever med läs- och skrivsvårigheter, att skriva på ett bra sätt så att de får fram vad de vill ha sagt, läsa vad de andra eleverna skrivit och verkligen förstå vad de andra eleverna menar. Detta blir enklare vid vanlig dialog med varandra.

5

(28)

För- och nackdelar med distansutbildning

En fördel som lärarna tar upp är de skulle kunna förbereda svar på frågor och därmed ge bättre svar till elever. En annan fördel är att lärarna tvingas tänka i nya pedagogiska banor när man planerar lektioner. En stor nackdel anser de är brist på social gemenskap för eleverna.

Eleven som ingår i intervjuerna uppger som fördel vid distansundervisning att det blir mer fritt samt att man jobbar mer effektivt hemma utan allt sidprat med kompisar. Den nackdel som tas upp är att man inte kan få svar på frågor direkt.

Intresse av lärande via Internet

Det finns ett intresse för distansundervisning med Internet som bas, vissa delmål i kurser nämns som mer lämpligt för denna form av undervisning. Kurser som innehåller praktiska övningar anses svårare att läsa som distans medan de teoretiska delarna bedöms kunna genomföras via distan. Om man vill genomföra vissa kurser och elever ska vara intresserade av denna möjlighet, är det viktigt att skolan ordnar med tillgång till skollokal med bredbandsuppkoppling då inte alla har inte bredband hemma. Telefonmodem ger begränsad överföringen av material som bilder och skulle ge elever utan bredband stora nackdelar vid distansundervisning. Att pröva nätbaserad distansundervisning på gymnasienivå anses intressant eftersom det är allt vanligare inom högskolan.

4.1.1 Sammanfattning

Kommunens vuxenutbildning anordnar distansutbildning i form av, ett flexibelt sätt att studera, som inte är utformad som nätbaserad undervisning. Kurserna organiseras mycket olika och en del kurser bedrivs i stor sett som traditionell undervisning, fysiska träffar finns alltid som ett inslag. Vid utformning av distansundervisning inom gymnasieskolan anses det mycket viktigt med fysiska träffar dels för att uppnå kursmål och för skolans uppgift som social fostrande för elever. I kommunen finns i nuläget de

(29)

lärare kan i ske via Group Wise som är skolans E-post program, Group Wise innehåller också möjligheter till gruppdiskussion och samarbetsinlärning. En specialutformad lärplattform kommer troligen att upphandlas inom några år vilket skulle ge bättre möjligheter vid nätbaserad distansundervisning. Genom ett pedagogsikt nytänkande skulle dagens övningar och uppgifter kunna anpassas för att tillvarata lärplattformens nya teknik. Kontakter mellan lärare och elever bör vara strukturerade, loggbok samt portfoliomodellen är sätt som kan användas för att skapa struktur. Viktigt är dessutom att elever snabbt får svar på ställda frågor och rutiner kring detta ska vara väl kända bland eleverna. De intervjuade visar ett intresse för distansundervisning med Internet som bas på gymnasienivå. Undervisningsformen ger eleven frihet och en erfarenhet som kan vara bra inför framtida studier på högskola.

4.2 Elevenkät

I examensarbetet ingår att undersöka om det skulle finnas ett intresse för nätbaserad distansundervisning. Undersökningen visar också intresset utifrån två grupper elever för att samtidigt se om intresset skiljer sig åt mellan elever med stor datorvana och elever med normal datorvana. Anledning till att inte redovisningen endast anges i procent är det låga antalet enkäter som undersökningen baseras på.

Enkäten visar följande resultat.

Av 30 elevenkäter som delades ut på Elprogrammets årskurs 2 och 3 besvarande 21 enkäter, 70 %. Det finns två inriktningar, datorteknik DT, elteknik EL, inom elprogrammet.

Bortfallsanalys

En anledning till att 9 av 30 enkäter inte blev besvarade antas vara tillvägagångssättet vid utlämningen av enkäten. 7 av de 9 bortfallna enkäterna tillhör den grupp som fick dem sända med e-mail. Övriga fick enkäterna utdelade av lärare som också samlade in svaren vid lektionens slut. Svarsfrekvensen blir 70 % vilket anses något lågt, ett likartat hanteringssätt vid utlämning av enkäter hade möjligen varit att föredra.

(30)

Om skolan skulle erbjuda elevens önskade kurs, endast som distansundervisning, skulle 16 av 21 elever, 76 %, tackar ja till kursen, 5 elever, 24 %, tacka nej. Samtliga 8 elever med inriktning DT skulle tacka ja, 100 % och 8 av 13 med inriktningen EL, 62 %.

Om ”vanlig kurs” och distanskurs skulle erbjudas, väljer fortfarande 5 av 21 elever, 24 %, distansundervisning. Vid indelning i inriktning DT och EL önskar 12 av 13 elever med elteknik ”vanlig kurs”, 92 %, medan 4 av 8 datorteknikelever önskar ”vanlig kurs”, 50 %.

Fråga om hur många fysiska träffar eleverna ansåg skulle behövdes vid nätbaserad distansundervisning vid jämförelse med en ”vanlig kurs”. Här varierar svaren från 0 träff till 2 ggr/v. 6 av 21 elever, 30 %, anger att de inte vet.

Elevernas uppfattning om läraren skulle kunna svara bättre eller sämre på deras frågor vid lärande via Internet; här fanns också möjlighet att skriva eget svar vilket några gjort. 3 elever bedömer att lärarens svar skulle vara likvärdiga. 2 svar faller bort, ligger inte inom frågans natur. Beräkning är därför baserad på 19 elever. Det är 14 av 19 elever, 74 %, som har en klar uppfattning om hur de tror svaren från läraren skulle bli. Av dessa anser 8 elever, 42 %, att lärarens svar skulle bli sämre och 6 elever, 32 %, anser att svaren skulle bli bättre.

En fördels med distansundervisning som flertalet elever anger är frihet. Den nackdel som nämns mest frekvent är svårigheten att få hjälp.

4.2.1 Sammanfattning

Resultatet av enkäterna visar att 16 av 21 elever skulle välja distanskurs om önskad kurs endast erbjuds i denna form. Vid möjlighet att välja mellan ”vanlig kurs” och distanskurs skulle 5 av 21 föredra nätbaserad distansundervisning. Elever med datorteknikinriktning väljer i båda fallen i mycket större omfattning distansundervisning. Antalet eleverna som

(31)

svårigheten att få hjälp är den största en nackdel. Elever som tillhör gruppen med stor datorvana är mer positiv inställd och har större intresserade av undervisningsformen än gruppen med normal datorvana. Enkätundersökningen visar att intresset för distansundervisning med Internet som bas ligger i genomsnitt på ca 20 – 25 % bland eleverna.

(32)
(33)

5 Diskussion

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man skulle kunna utforma lärande med Internet som bas vid gymnasieskolan där jag är anställd. I min undersökning har jag genom intervjuer försökt skapa förståelse för hur man skulle kunna praktiskt och pedagogiskt hantera denna form av undervisning så att kursmål uppnås samt om den IT-struktur som skulle behövas finns inom kommunen. En enkätundersökning ingår också i studien för att undersöka om det skulle finnas ett intresse bland eleverna för Internetbaserad distansundervisning. Enkätresultatet kan inte anses helt tillförlitligt då underlaget är baserat på en mindre antal enkäter samt att det är något låg svarsfrekvens, 70 % (Ejvegård 2003). Däremot kan resultatet av undersökningen visa en antydan om det finns intresse bland gymnasiets ungdomar för nätbaserad distansundervisning.

Begreppet distansundervisning används i många sammanhang för studier när inte traditionell klassundervisning sker. Inom Sveriges gymnasieskolor är distansundervisning en ganska ny form av undervisning och har förekommit i mycket liten omfattning hittills men ökar nu snabbt, främst utformas den som lärande via Internet. I glesbygdskommuner kan möjligheten att studera via Internet få stor betydelse. Det minskade elevunderlag man ser i glesbygdskommunerna skapar problem i form av långa resor till skolan och svårigheter för skolan att erbjuda önskade kurser. Att utforma lärande via Internet skulle kunna ge elever möjlighet till distansundervisning vissa dagar samt öka kursutbudet. Skolverket har tillsatt en försöksverksamhet för att se över hur distansundervisning inom gymnasieskolan ska bedrivas i framtiden och skapade det första regelverket våren 2000 (SFS 2000:158). Om vår kommun ska införa lärande via Internet bör det ske enligt skolverkets regler för hur distansundervisning i gymnasieskola får bedrivas. Det regelverk som hittills har skapats omfattar det skolverket kallar ”mellankommunal” distansundervisning, när kommuner vill upphandla undervisning av annan kommun till sina egna elever som finns inom den egna gymnasieskolan (Evertsson 2001). Dessa regler anses ge för lite utrymme för hur man får utforma distansundervisning vilket har lett till att få gymnasieskolor deltar i skolverkets försöksverksamhet (skolporten). Vår kommuns utformning av lärande via Internet skulle benämnas ”inomkommunal distansundervisning”, ”… ett flexibelt lärande med inslag av distansundervisning”. För närvarande finns inte några ytterligare regler för kommunen

(34)

att ta hänsyn till vid utformning av sådan distansundervisning, förutom aktuell läroplan för gymnasieskolan (Utbildningsdepartementet 1994). Det kan tyckas märkligt att ”inomkommunal distansundervisning” inte omfattas av det reglerverket, men vid närmare eftertanke kanske detta är helt riktigt. Elever som finns inom egna gymnasieskolan läser troligen endast några få distanskurser via Internet och har fortfarande till största delen traditionell klassundervisning.

Vid utformning av lärande via Internet är det viktigt att se över vilken IT-struktur det finns som möjliggör denna form av distansundervisning. Vår kommun har en bra infrastruktur när det gäller tillgång till bredbandsuppkoppling, vilket ger en god överföring av bild, ljud och film. I en glesbygdskommun som den i undersökningen finns fortfarande enskilda elever som inte har tillgång till bredbandsuppkoppling från sin hemadress. Enskilda gårdar på landet kommer troligen ännu en tid framöver att sakna bredbandsteknik, även om resultatet av studien visar att kommunen som helhet har en god IT-struktur. Om skolan inför lärande via Internet är det mycket viktigt att tillgodose elevens behov av bredbandsuppkoppling. I undersökningen framkommer också önskemål om att skolan ska ordna tillgång till bredband samt lokaler där denna teknik finns. Problem med dålig bredbandsutbyggnad hör till kommuninnevånarnas kontext och vad det innebär är väl känt hos eleverna. Är inte bredbandsutbyggnad klar och tillgänglig till elevens hemadress bör skolan hjälpa till att lösa de problem som hör ihop med detta. Eleverna måste få tillgång till sin lärplattform och datorer i så stor utsträckning som möjligt under dagen (Holm & Olofsson 2002). En lösning kan vara att skapa ett samarbete med Kommunens bibliotek, som ligger i anslutning till gymnasieskolan och har bra öppettider. Men en bättre samt modernare lösning är ett trådlöst nätverk som täcker skolans område och bärbara datorer till eleverna. Denna lösning ger dessutom samtliga elever tillgång till datorer med bra prestanda även på fritiden.

Den tekniska lösning som kommunen kan erbjuda vid omgående start av lärande via Internet är Group Wise, e-post program som innehåller möjlighet till gruppdiskussion,

(35)

närliggande kommuner för upphandling av portal och metakatalog Först därefter är planerna att upphandla och integrera en lärplattform vilket skulle innebära att en specialutformad lärplattform inte skulle kunnas tas i bruk förrän år 2007. VHS studie beskriver vikten av samverkan vid upphandling och val av lärplattform. Anledningen till detta skulle bl.a. vara att lärplattformen finns kvar på marknaden samt att den underhålls och utvecklas (Schultz & Nergell 2004). För att få en lösning som blir hållbar på längre sikt bör VHS rekommendationer följas och en samverkan mellan närliggande kommuner ske vid upphandling av lärplattform. Distansundervisning är inne i ett paradigmskifte och övergår nu till utformning som en modern ”virtuell distansundervisning”, som ger bra möjligheter till samarbetsinlärning och gruppgemenskap, till detta behöver skolan tillgång till specialutformade lärplattform. Vid val av lärplattform bör de pedagogiska möjligheterna styra och inte tekniken (Strandvall 2000). Lärande via Internet som undervisningsmetod skulle efter införande av lärplattform kunna utvecklas och ge större pedagogiska möjligheter. Att upphandla en specialutformad lärplattform ser jag som mycket viktigt för vår kommun och arbetet med samverkan kring denna fråga bör påbörjas snarast.

Internetbaserad distansundervisningen inom gymnasieskolor i Sverige ökar i snabb takt och man ser att intresset för lärande via Internet ökar snabbt även inom högskolan (Evertsson 2002). Statistik enligt Nätuniversitetet visar också en snabb ökning och mellan 2002 till 2003 fördubblades antalet distansstuderade (citerat Schultz & Nergell 2004). Resultatet från min studie visar att kommunens elever har intresse för att läsa distanskurser via Internet, vilket bör ha stor betydelse för om denna form av undervisning skall bedrivas vid kommunens gymnasium. I enkätresultatet kan man se att datorteknik och elteknik skiljer sig åt. Av datorteknikeleverna finns ett stort intresse för nätbaserad distansundervisning medan hos eleverna med elteknikinriktning finns ett mycket litet intresse. Samma uppfattning ser man i resultatet om hur läraren skulle besvara deras frågor vid lärande via Internet. Även om materialet är litet kan man fundera på varför det är så stor skillnad mellan inriktningarna. Om det endast ät deras olika kunskap och intresse för datorteknik, kan man i så fall förvänta sig ett ökat intresset för undervisningsformen bland kommunens elever i takt med ökad datorvana. För att erbjuda intresserade elever en modern ”virtuell distansundervisning” bör man

(36)

utforma lärande via Internet och införa en specialutformad lärplattform (Holm & Olofsson 2002).

Elevens motivation är avgörande för att en lärandeprocess ska ske och distanskurser med lärande via Internet inom gymnasieskolan bör ur den aspekten bedrivas som valbara kurser. De elever som idag går i gymnasiet får räkna med ett livslångt lärande vilket innebär att de av och till måste förkovra sig inom sitt yrkesområde. Därför anser jag att det skulle vara en fördel för eleverna om en obligatorisk nätbaserad distanskurs ingick under deras gymnasietid. Detta skulle ge eleverna en viss erfarenhet som de troligen skulle få nytta av i framtida studier, där denna studieform antagligen kommer att vara mycket vanlig.

Inom kommunens vuxenutbildning finns sedan hösten 2005 möjlighet att läsa gymnasiets nationella kärnämneskurser på distans och kommuninnevånarna har visat ett stort intresse. Distansundervisning är inte utformad som lärande via Internet utan som ett flexibelt sätt för studier eftersom man saknas specialutformad lärplattform. Vuxenutbildningen gör en anpassning till dagens behov där ett mer flexibelt sätt att studera efterfrågas, som passar de studerandes sociala situation. Även inom kommunens vuxenutbildning ser jag behov av införande av modern ”virtuell distansundervisning” med anpassad lärplattform, vilket bör upphandlas snarast.

Vid distansundervisning med Internet som bas behöver kontakter mellan lärare och elev vara strukturerad, så att eleven har en planering att följa samt vet när läraren kan kontaktas och när svar kan förväntas. I den frågan råder en samstämmighet i min studie samt i övriga studier som ingår i mitt examensarbete. De elever som inte får den feedback som de behöver kan lätt tappa motivationen och känna sig isolerade (Horm & Olofsson 2002). Flertalet av eleverna anger i enkäten svårigheten att få hjälp som en nackdel vid distansundervisning. Balldins studie ger samma resultat och ett sätt att minska detta problem är, anser jag, att strukturera såväl oplanerade som planerade

(37)

ett enkelt och effektivt sätt där man som lärare och elev kan följa lärandeprocess under kursen samtidigt som det blir ett betygsunderlag. Även andra studier talar om fördelen med loggbok och portfolio (Schultz & Nergell 2004). Internetbaserat lärande ger också läraren stor möjlighet att individanpassa uppgifter efter elevens egen lärstil (Evertsson 2002). Fördelen med individuella uppgifter vid nätbaserad distansundervisning skulle kunna göra elever mer motiverade samt ge förutsättningar för en bättre individuell lärandeprocess. Kontakter mellan elev och lärare kan i nuläget organiseras med hjälp av Group Wise, skolan e-post program, vilket skulle ge möjlighet till den struktur som efterfrågas.

Min studie visar att gruppgemenskap och samarbetsinlärning via lärplattform har fungerat alldeles utmärkt i vissa kurser och inte fungerat alls i andra. Då eleverna var belåtna med samarbete och gruppgemenskap styrdes uppgifterna av läraren till lärplattformens diskussionsforum och till chatträff. Lärplattform är ett utmärkt hjälpmedel vid nätbaserad distansundervisning såväl för inlärning som för spridning av kunskap (Strandvall 2000). Uppfattningen i min studie är att lärarens pedagogiska hantering av lärplattformen är helt avgörande för att få till en gruppgemenskap och därmed en samarbetsinlärning. En avhandling som redogör för tre års erfarenhet av distansutbildning visar uppfattning i likartad riktning med undantag av chattdiskussioner (Eklöf m.fl. 2002). Åsikter som framkommer i Eklöfs studie är att de ger inte speciellt bra samarbetsinlärning om inte chatträffarna utformas som temadiskussioner eller förberedda elevinlägg som övriga elever ska reflektera kring och besvara. Chatträffar bör förekomma i mindre utsträckning i syftet att skapa samarbetsinlärning, däremot ger chatten en möjlighet till gruppgemenskap som kan förhindra känslan av isolering (Horm & Olofsson 2002). Horm m.fl. pratar också om att den gruppgemenskap som behövs och den samarbetsinlärning som bör ske vid nätbaserad distansundervisning, har läraren huvudansvaret för. En trolig orsak till att samma lärplattform kan fungerar bra, mindre bra eller inte alls anser jag vara att kunskapen om hur man använder plattformen pedagogiskt och tekniskt, detta skriver också Mc Connell om (citerat i Strandvall, 2000). I litteraturen nämns övergången till ”virtuell distansundervisning” och det ”virtuella klassrummet”, ett paradigmskifte som vi är inne i nu (Balldin 2003). I ungdomsgymnasiet har inte lärande via Internet funnit tidigare och i vår kommun är det

(38)

ett helt nytt sätt för lärare att undervisa. Det finns ett behov av kunskap kring de tekniska möjligheter som finns att tillgå med lärplattform. Användarkunskap kring lärplattformen bör därför öka så att skolans lärare kan skapa en bra gruppgemenskap och samarbetsinlärning för elever i diskussionsforum samt med hjälp av chatträffar.

Uppfattningen om fysiska träffar vid nätbaserad distansundervisning är mycket klar. Alla tillfrågande intervjurespondenter besvarade frågan positivt. Inom högskolan anser man att det bör finnas minst en fysisk träff (Eklöf m.fl 2002). De flesta universitet och högskolor erbjuder också en fysisk träff men den är inte alltid obligatoriska eftersom långa avstånd för de studerande kan ställa till problem med närvaro vid träffen. Vid utformning av lärande via Internet inom vår kommun kan man bortse från detta problem och fysiska träffar bör organiseras minst en till två gång per månad. Lärarna i min studie anser att fysiska träffar behövs för att uppfylla vissa moment i kursmålen, träffarna ger också en social gemenskap vilket anses viktigt på gymnasienivå (Gy2003:3, Gy2000:14). Att de fysiska träffarna har en stor betydelse för eleverna på gymnasienivå är troligen sant, min erfarenhet är att eleverna i de yrkesinriktade programmen, som jag själv är lärare i, ofta har svårt med motivation och att uppnå kursmål utan lärarens stöd. Att inleda kursen med en fysisk träff ger möjlighet till introduktion av lärplattform samt en första gruppgemenskap att bygga vidare på via Internet (Balldin 2003). Resultatet i min studie visar att eleverna vid de fysiska träffarna främst vill ha svar på sina frågor och muntliga genomgångar.

5.1 Slutsatser

Kommunen har en väl utbyggd IT-struktur med den bredbandsteknik som krävs vid utformning av Internetbaserad distansundervisning. Viktigt är att eleverna har tillgång till denna teknik samt datorer med god prestanda. För en bra lösning på detta föreslås tillgång till ett trådlöst nätverk på skoltid och att elever får egna bärbara datorer.

(39)

och pedagogisk utbildning kring hur man tar tillvara de möjligheter som lärplattformen erbjuder, därmed kan gruppgemenskap och samarbetsinlärning vid lärande via Internet öka.

Läraren bör skapa rutiner kring planerade och oplanerade kontakten mot elev, en lämplig metod är loggbok samt portfoliomodell. Kontakterna kan med fördel ske via e-mail. Med struktur anses det att man kan undvika att motivationen hos eleven avtar och att känsla av isolering uppstår.

Lärplattform anses inte kunna ersätta behov av att fysiska träffar organiseras och en till två träffar bör finnas varje månad. Elever ser här möjligheten att få svar på de frågor som kan vara svåra att ställa eller svåra att besvara via lärplattformen. Lärarnas uppfattning är att gymnasiet bör ha fysiska träffar för att uppfylla läroplanen.

Eftersom studien visar stor skillnad mellan intresset av lärande via Internet skulle det vara mycket intressant att göra en fortsatt studie kring; hur kommer det sig att elever från olika program har så olika intresse av Internetbaserad distansundervisning och utifrån vilken uppfattning gör de sina val när de väljer ”vanlig kurs” eller ”distanskurs”?

(40)
(41)

Litteratur

Balldin, Jutte (2003): Studera på distans. Forskningsrapport, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen

Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Eklöf, Anders m fl (2002): Att undervisa på distans. Erfarenheter och tankar efter tre års arbete med webbaserade distanskurser. Kristianstad Högskola: Enheten för kompetensutveckling

Evertsson, John(2001): Redovisning till regeringen om distansutbildning/flexibelt lärande, Dnr 2000:1619. Myndighet: Skolverket

Evertsson, John(2002): Redovisning till regeringen om distansutbildning/flexibelt lärande, Dnr 2001:1619. Myndighet: Skolverket

Hartman, Jan (2004): Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur

Horm, Peeter & Olofsson, Sarah (53/2002): Att bryta isoleringen. Myndighet: IT-kommissionen

Schultz Tord & Nergell Maritha (2004): IT-plattformar för distansutbildning. Förstudie, Nätuniversitetet, VHS Verket för högskoleservice

Skolverket (2000): Elprogrammet Gy2000:03. Borås: Centraltryckeriet

Skolverket (2000): Naturvetenskapsprogrammett Gy2000:14. Borås: Centraltryckeriet Strandvall, Tommy (2000): Internet som stöd för inlärning och distansutbildning.

Avhandling för pedagogie magisterexamen. Åbo Akademi, Institutionen för lärarutbildning, Vasa: Universitet

Utbildningsdepartementet (1994): Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm:Skolverket

Utbildningsdepartementet (2000): Försöksförordning (2000:158) om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan

(42)
(43)

Bilaga nr 1

Frågeformulär kring distansundervisning med Internet som bas. Elever på Elprogrammet årskurs 2 – 3

Jag håller på med ett Examensarbete kring distansundervisning för ungdomsgymnasiet. Det innebär ett mer flexibelt sätt att lära. Man ska då kunna fritt välja vart och vid vilken tidpunkt man gör sina uppgifter, under den period distanskursens pågår.

Kan du ta 5 minuter av din tid och fylla i formuläret skulle jag vara tacksam. 1. Vilken årskurs går du i?

... 2. Vilken inriktning (El eller DT)?

...

3. En kurs som du vill välja finns endast som distanskurs, skulle du välja den?

Ja Nej Vet ej

4. Om kursen fanns både som ”vanlig kurs” och distanskurs, vilken väljer du?

Vanlig Distans Vet ej

5. Om du går en distanskurs på 50 p, hur många ”fysisk träff” (när man träffas gemensamt i klassrummet) behövs tror du?

... 6. Tror du att läraren kan svara bättre eller sämre på dina frågor vid

distansundervisning?

Bättre Sämre

Annat ... 7. Ange några fördelar med Distansundervisning?

... 8. Ange några nackdelar med Distansundervisning?

...

Tack för hjälpen! Ulla Ullgren Lärare EC

References

Related documents

Det sociokulturella perspektivet är ett teoretiskt perspektiv på lärande som utgår ifrån att lärande bör ses i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv, där kunskap

Konsekvensen av detta blir enligt Rohlin (2001) att en del av verksamheten inom ramen för skolan som tillsammans ska stödja barns sociala utveckling och lärande är

Denna handling och informationen häri är Saab Bofors Dynamics AB egen- dom och får ej användas, delges obehöriga eller ändras utan Saab Bofors Dyna- mics AB skriftliga medgivande.

The relative increase in absorbed surface dose as determined with the CT dose profiler was +43%, with the phantom positioned −5 cm below isocenter.. The relative dose reduction

förvaltningschef Caroline Åkesson Larsson redovisar att nationell statistik hämtas från kommun-och landstingsbasen KOLADA. Fördelen med nationell statistik är bland

Uttöver namngivna aktörer räknas också anonyma historiska gestalter i form av grupper av människor och i vilken utsträckning dessa tillskrivs vara män respektive

Successivt bör eleverna vänja sig att använda ett grundläggande förråd av beskrivningsord för tolkningar och värderingar av litteratur (a.a.). Skolans

Därför är det ingen överdrift att påstå att samtliga läromedel delar en och samma natursyn, och denna natursyn är identisk med den som vi tidigare kallat för ”den