SAMHÄLLE-KULTUR- IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Elevers upplevelser i deras val & icke-val av
gymnasialt yrkesprogram
En kvalitativ studie om hur elever i årskurs nio
resonerar kring sina gymnasieval
Students Experiences of whether to choose
vocational education or not
Nasit Talib
Simon Malm
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Peter Gladoic Håkansson
Sammanfattning
År 2011 genomfördes en reform som syftade till att tydligare koppla gymnasieskolans yrkesprogram med arbetslivet och att göra yrkesprogrammen mer attraktiva. Istället resulterade reformen i att antalet sökande elever till yrkesprogrammen minskade med en tredjedel. Samtidigt som antalet sökande elever minskade, ökade behovet av utbildad arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför intresset för yrkesprogram bland högstadieelever minskar, hur högstadieelever föreställer sig yrkesprogram och vilka faktorer som påverkar högstadieelever i frågan att välja eller inte välja yrkesprogram. För att uppnå syftet med denna uppsats kommer följande frågeställningarna att besvaras: (1) Hur resonerar elever i årskurs nio kring sina
karriärval? (2) Vilka faktorer är det som påverkar elever att välja eller inte välja yrkesprogram? Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med elever i
årskurs nio som vid tidpunkten för studien nyligen genomfört sina gymnasieval. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Careership, Social Cognitive Career Theory och Vertical & Horizontal Discourse. De begrepp från teorierna som vi främst har använt är habitus, handlingshorisont, brytpunkter, vertikal- och horisontell diskurs samt upplevd självförmåga. Utifrån studiens resultat framkommer det att majoriteten av informanterna som har valt högskoleförberedande program har gjort det för att de velat studera vidare på universitet. Det framkommer även att de har varit osäkra på vad de velat studera efter gymnasiet och har valt högskoleförberedande program för att de har velat hålla fler vägar öppna. Intresse har också varit en påverkansfaktor som visat sig vara av vikt, till och med viktigare än tillgänglighet till yrken efter gymnasieskolan. Vidare framkommer det med tydlighet att eleverna har haft vissa ideal i vad en ”god karriär” består av. Huruvida en individ förverkligar detta ideal har i de flesta fall haft en anknytning till individens närmaste omgivning, i de flesta fall familjen. Det har även funnits elever som inte har känt samma krav att leva upp till detta ideal.
Förord
Först vill vi rikta ett tack till respondenterna som ställde upp på intervjuerna. Era insikter, erfarenheter och tankar har gett oss värdefulla kunskaper och har gett oss grund för att genomföra denna studie. Vi vill även rikta ett tack till studie- och yrkesvägledaren som hjälpte oss hitta respondenter, utan dig hade vi inte hittat studiens respondenter och då hade uppsatsen sett annorlunda ut. Vi vill slutligen tacka vår handledare Elin Ennerberg för en bra handledning och kunskap om hur en bör skriva en uppsats.
Arbetsfördelning:
Författarna har samarbetat genom uppsatsens alla delar. Uppsatsens alla kapitel har gjorts tillsammans. Däremot har vi utfört individuella intervjuer, där vi var för sig intervjuade fyra personer och transkriberade de egna genomförda intervjuerna. Alla kapitel har lästs igenom, ändrats och korrekturlästs av båda författarna.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar... 8
1.3 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Attityder till yrkesprogram ... 9
2.2 Uppföljning av gymnasieskolan ... 10
2.3 Skillnader mellan HEP & VET... 11
2.4 Internationella aspekter... 12
3. Teoretiska utgångspunkter ... 14
3.1 Hodkinson & Sparkes Careership... 14
3.1.1 Pragmatiskt rationella val ... 15
3.1.2 Handlingshorisont och fält ... 15
3.1.3 Brytpunkter och rutiner ... 16
3.3 Bernsteins begrepp Vertical & Horizontal Discourse... 16
3.4 Lent, Brown & Hackett Social Cognitive Career Theory (SCCT)... 18
3.5 Sammanfattning ... 19
4. Metod ... 20
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 20
4.2 Urval av undersökningsenheter ... 21
4.3 Datainsamling ... 22
4.4 Analysform ... 23
4.5 Etiska ställningstaganden ... 24
5. Resultat ... 25
5.1 VET-elevernas tankar kring valet & framtiden ... 25
5.2 HEP-elevernas tankar kring valet & framtiden ... 26
5.3 VET-elevernas syn på karriär... 29
5.4 HEP-elevernas syn på karriär ... 30
5.5 VET-elevernas tankar kring sin kompetens ... 31
5.6 HEP-elevernas tankar kring sin kompetens ... 31
5.7 Sammanfattning ... 33
6. Analys ... 34
6.1 Självförmåga & osäkerhet kring sitt väljande ... 34
6.2 Påverkansfaktorer och elevernas val... 35
6.3 Språket, en nyckel till lärdom? ... 37
7. Diskussion... 40
7.1 Teoridiskussion ... 40
7.2 Metoddiskussion ... 41
7.3 Resultat- & analysdiskussion ... 42
7.4 Förslag på vidare forskning ... 43
8. Referenslista ... 44
Bilaga 1. Intervjuguide ... 47
1. Inledning
Vid gymnasievalet som elever i årskurs nio genomför finns det flera utbildningsvägar att gå. Utbildningsvägarna är uppdelade i högskoleförberedande- och yrkesförberedande gymnasieutbildningar. Regeringskansliet (2018) nämner att det år 2011 gjordes en reform som innebar att alla nationella gymnasieprogram skulle endera vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program. En konsekvens av reformen är att det inte nödvändigtvis måste ingå högskoleförberedande kurser i ett yrkesprogram. Syftet med gymnasiereformen var att yrkesprogrammen skulle få en tydligare koppling till arbetsmarknaden och en fördjupning i yrkena, vilket skulle göra yrkesprogrammen mer attraktiva. Under perioden 2011–2017 minskade andelen elever som studerade ett yrkesförberedande gymnasieprogram med en tredjedel, trots att antalet elever som studerade en gymnasieutbildning ökade (Regeringskansliet 2018). I en rapport utgiven av Skolverket (2013) tydliggörs elevernas tankar kring gymnasievalet. Att läsa en högskoleförberedande gymnasieutbildning tycks vara en självklar väg för att hålla fler karriärvägar öppna. Elever som deltagit i studien uttrycker att en strategi är att skjuta upp valet av karriär genom att välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Vi som har skrivit denna studie har fått en snarlik uppfattning av den allmänna minskningen av intresse gällande yrkesprogram från våra erfarenheter på grundskolan, där vi har haft verksamhetsförlagd utbildning.
Enligt Regeringskansliet (2018) fanns det år 2018 100 000 lediga jobb och ungefär 60 % av företagen representerade av Svenskt Näringsliv ansåg att det fanns svårigheter med att hitta utbildad arbetskraft.
Vi finner det intressant att studera varför elever inte väljer utbildningar som leder till arbete trots att det finns ett behov av ökad arbetskraft. Det är särskilt viktigt att studera för studie- och yrkesvägledare i grundskolan då det är en yrkesgrupp som arbetar med målgruppen och gymnasievalet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vår studie syftar till att undersöka varför intresset för yrkesprogram minskar för högstadieelever, högstadieelevernas föreställning om yrkesprogram samt vilka faktorer som påverkar högstadieelever i frågan att välja eller att inte välja yrkesprogram. Studiens frågeställningar är:
1. Hur resonerar elever i årskurs nio kring sina karriärval?
2. Vilka faktorer är det som påverkar elever att välja eller inte välja yrkesprogram?
1.3 Disposition
Den tidigare forskningen inom valt problemområde för studien kommer att presenteras och skildras i kapitel två. I kapitel tre kommer vi att presentera olika teorier som kommer att användas i studiens resultat. Metoden med dess urval, empiriinsamling och etiska ställningstaganden kommer att presenteras i kapitel fyra. I kapitel fem redovisas studiens resultat. I kapitel sex redovisar vi vår empiri i en analys som knyter an den tidigare forskningen och teorierna. I kapitel sju följer avslutningsvis en diskussion om studiens teori, metod, resultat, hur vi knyter an studien till studie- och yrkesvägledares profession samt förslag på vidare forskning.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning inom relaterade områden. Vi använder artiklar som vi anser fylla relevanta gap i vårt ämnesområde, samtidigt som vi tar avstamp från dessa i vår resultatdel. Vi har mestadels fokuserat på ett inhemskt perspektiv, men för att få en mer heltäckande bild, inte minst vad gäller arbetsmarknaden, har vi även inkluderat artiklar som beskriver synen på yrkesprogram i USA.
Vi kommer i den löpande texten att förkorta yrkesprogram som VET (Vocational education and training) och högskoleförberedande program som HEP (higher educational preparatory). Översättningen och förklaringen är tagna från Nylund, Rosvall och Ledmans artikel (2017, 789).
2.1 Attityder till yrkesprogram
I attityder till yrkesprogram - och varför det väljs bort, en rapport av Svenskt Näringsliv (2021, 4) finner man aspekter och bakomliggande faktorer till högstadieelevers gymnasieval. Samtidigt som de är tydliga med att statistiken och analysen inte beskriver allt, då verkligheten ofta är mer komplex än så, kan man dra vissa slutsatser med hjälp av den. 65 % av eleverna som valde VET-program, gjorde det primärt av den anledningen att det finns en tydlig korrelation mellan valet av VET-program och chanserna att få jobb direkt efter gymnasiet. Detta står i kontrast till HEP-elever där enbart 6% av eleverna valde HEP av sagda anledning. Den primära anledningen till att elever väljer HEP-program är breddade valmöjligheter i eftergymnasiala studier, en aspekt som inte återfinns i samma utsträckning hos VET-eleverna. En aspekt där HEP-, och VET-elever kryssat relativt lika är på frågan kring intresset för ämnesinriktningen. Det är en dominerande aspekt för båda programinriktningar och det skiljer sig enbart på fyra procentenheter, till HEP-programmens fördel. Med detta sagt verkar det som att intresset för det man väljer spelar en stor roll, oavsett hur man väljer (Svenskt Näringsliv 2021, 4).
Vidare skrivs det i rapporten om anledningar till att olika yrkesprogram väljs bort. Den största anledningen till att elever som har övervägt att studera VET-program istället väljer ett HEP-program, är att de inte vill läsa extra kurser för att få högskolebehörighet. Den näst största anledningen är att det känns för smalt med ett VET-program. Den tredje anledningen är att det inte ligger i elevens intresse. att det inte är hens “grej bara’’ (2021, 7).
En stor majoritet av eleverna anser att HEP-program är det bästa alternativet om man vill ha ett välbetalt jobb i framtiden. Dessutom var det en stor andel HEP-elever som svarade att man i högre utsträckning väljer HEP för att göra sina föräldrar nöjda Detta var i princip en icke-fråga bland VET-eleverna. HEP-programmen hade också en högre procentandel kring frågan vilken inriktning det var störst risk att gå arbetslös ifrån. När det kommer till att få ett intressant arbete svarade 52% att båda alternativen var lika bra (2021, 5).
2.2 Uppföljning av gymnasieskolan
Enligt Skolverkets rapport Uppföljning av gymnasieskolan (2020, 5) var Målet med gymnasiereformen Gy 11 som infördes 2011, att i högre grad förbereda elever för yrkeslivet respektive högre studier. I rapporten sammanställdes statistik för samtliga gymnasieprogram som i sin tur kommenterades av rapportens författare. Det var fler som valde HEP-program jämfört med VET-program, både bland killar och tjejer. Författarna beskrev följande gällande de tre största programmen på gymnasiet;
Samhällsvetenskapsprogrammet är störst med 59 100 elever. På ekonomiprogrammet läser 47 400 elever och på naturvetenskapsprogrammet läser 45 400 elever. De tre största yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet med 15 100 elever, bygg- och anläggningsprogrammet med 13 300 elever samt fordons- och transportprogrammet med 11 800 elever. (Skolverket 2020, 12).
Fördelningen mellan män och kvinnor varierade beroende på program. Den största skillnaden man kunde se på högskoleförberedande program var de humanistiska- och tekniska programmen, där det förstnämnda var kvinnodominerat och det andra
däremot på yrkesprogrammen. På yrkesprogrammen el- och energiprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet var 97% av eleverna killar. Bygg- och anläggningsprogrammet låg på 91% killar (Skolverket 2020, 13-14).
2.3 Skillnader mellan HEP & VET
Rosvall, Hjelmér & Lappalainen (2017, 428) menar att skillnaderna mellan HEP och VET har ökat sedan skolreformen 2011. Exempelvis ger inte obligatoriska kurser i VET-programmen nödvändigtvis högskolebehörighet. I sin artikel utforskar de hur matematik lärs ut på VET-program. Vi menar att ämnet inte är relevant här, utan resultaten och vad man får ut av forskningen är relevant. I sina observationer såg de att mattelärarna har förhållandevis låga förväntningar på eleverna, vilket tog sig uttryck i exempelvis överdrivet förenklade lektioner och ett passivt bemötande av omotiverade elever. Konsekvensen blev negativ för såväl omotiverade och lågpresterande elever, som högpresterande elever ,då de inte blev tillräckligt utmanade, vilket i sin tur ledde till att det uppstod kunskapsluckor (2017, 435-436). Olofsson & Panican (2017, 428) är inne på samma spår och menar att VET-program ofta leder till jobb med låg status och låg lön.
Nylund, Rosvall & Ledman (2017, 789-805) beskriver skillnader mellan yrkesförberedande- och högskoleförberedande gymnasiala utbildningar. Författarna har som intention att peka på relationen mellan valt program och klasstillhörighet och har av denna anledning använt de sociologiska begreppen horisontell och vertikal
kontextualisering som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Man menar att en viktig
distinktion mellan VET och HEP är sättet man lär sig på. Man kan kortfattat beskriva skillnaden som mer praktisk [horisontell] på VET och mer abstrakt [vertikal] på HEP (2017, 791-792). Ett tydligt exempel menar Nylund m.fl. är språket, då elever på HEP får lära sig att språket är ett verktyg som påvisar intelligens och att man bemästrar vetenskapliga områden, kritiskt tänkande och målande beskrivningar, medan språket på VET lärs ut på ett mer praktiskt vis, ofta riktat till specifika kontexter på arbetsplatsen (2017, 795-796). Olofsson & Panican (2017, 428-429) har en liknande problem-beskrivning och menar att yrkesmässiga ämnen på VET-program kan ses som hämmande då det på en del yrkesutbildningar utförs vad som skulle kunna vara praktisk undervisning
Situationsbaserad kunskap på en arbetsplats saknas och trots att eleverna får teoretisk kunskap menar Olofsson & Panican att deras utveckling till att bli “fullvärdiga medborgare” hämmas. Detta kan emellertid bidra till undermåliga verktyg och strategier för att möta ett ständigt föränderligt samhälle då kunskapen som lärs ut inte värdesätts lika högt som på HEP-program. Vidare lyfter Olofsson & Panican (2017, 509-510) att vissa lärare och annan skolpersonal, exempelvis vägledare, aktivt värderar VET-program som något elever med mindre studiemotivation och sämre betyg studerar. Detta tar sig uttryck i att elever med högre betyg än genomsnittet som vanligtvis söker till VET-program i större utsträckning blir ifrågasatta och rådda att välja ett mer ‘’ambitiöst’’ program som ger dem bättre behörighet till högre studier efter gymnasiet.
Det kan vara av vikt att tillägga att Lundahl (2015, 110) beskriver gymnasiala yrkesutbildningar som något som ger unga vuxna arbete och därmed ett ekonomiskt oberoende samt att den största bidragande faktorn till arbetslöshet hos unga vuxna nästan uteslutande är oavslutade gymnasiala studier.
2.4 Internationella aspekter
I sin artikel New Vocationalism in the United States: Potential Problems and Outlook (1997, 201) skriver Charles S. Benson att amerikanska myndigheter och forskare kritiserat landets skolor för att överlag vara undermåligt anpassade till 2000-talets koncept om karriär och yrkesliv. Han menar att arbetsmarknaden inte längre ser ut som den gjorde i det moderna samhället och han kallar det för det nya paradigmet new vocationalism (ny yrkesmässighet). Han menar att även VET-program idag, i allmänhet kräver en fördjupad kunskap inom fler aspekter än de som lärs ut på en VET-skola idag i USA. Han menar att individer idag behöver vara mer versatila i det dagliga arbetet än vad man tidigare har behövt vara. Han kallar detta ‘’all aspects of the industry’’ (ibid, 206). Med detta synsätt får man, enligt hans mening, fram tre värdefulla komponenter. Den första komponenten handlar om entreprenörskap, att kunna planera exempelvis finanser, företagsamhet och att förstå de underliggande principerna i teknologin man jobbar med. Den andra komponenten handlar om en social aspekt, vad de framtida arbetarna kommer att bidra till samhället. Den tredje komponenten handlar om att man har bättre ekonomiska
förutsättningar, man kan löneförhandla på ett annat sätt och eventuellt få en bättre lön än vad arbetare tidigare har kunnat få (1997, 205-206).
Vidare menar Benson att det finns stora fördelar med att blanda teoretisk klassrumsrelaterad utbildning med praktik på arbetsplatser i form av exempelvis lärlingskap. Med teoretisk utbildning menas sådant innehåll som återfinns på universitet och högskola. Fördelen med teoretisk utbildning menar han är att eleverna får en djupare förståelse för förlopp och system inom arbetet. Detta, förutsatt att man kopplar all utbildning till arbetsvärlden är ett viktigt incitament i en skola som är förenlig med dagens arbetsmarknad och samhälle i stort (1997, 201).
I artikeln School-to-work for the college bound skriver Thomas Bailey & Donna Merritt att skolor runt om i landet bör anpassa sig efter denna nya yrkesmässighet och istället för att ha skola-till-arbete [School-to-work] som utgångspunkt bör man numera se det som skola-till-karriär [School-to-career] (1997, 2). De menar att den moderna skolan inte längre fyller samma funktion som tidigare och att dagens skola inte rustar eleverna med det som är nödvändigt för elevernas framtida yrkesliv (Ibid, 3).
I en artikel skriven av Wolfgang Lehman (2005, 328) lyfts det kanadensiska lärlingssystemet Registered apprentice program RAP upp. RAP är ett lärlingssystem där gymnasieelever kan byta ut en del kurser mot yrkeskurser men samtidigt studera resterande gymnasiekurser. Efter en gymnasieexamen har eleven blivit färdig med första året som lärling på väg mot att vara färdig med sin yrkesexamen, vilket denne får efter att ha arbetat en viss period. Syftet med programmet skulle förbättra övergången mellan skola och arbete.
Att etablera RAP var ett svar på Kanadas saknad av yrkesutbildad befolkning och höga ungdomsarbetslöshet. RAP minskade ungdomsarbetslösheten i Kanada, dock menar kritiker på att metoden förstärker social orättvisa genom att det ofta är arbetarklassbarn som blir lärlingar (Lehman, 2005, 329).
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt kommer vi att gå igenom teoretiska perspektiv och begrepp som kommer att vara till användning i vårt arbete. Vi kommer att utgå ifrån dessa när vi analyserar och diskuterar vårt resultat, samt använda dem för att stärka argument och slutsatser. Då studien syftar till att undersöka elevers tankar kring gymnasie- och karriärval kommer vi att använda oss av Phil Hodkinson & Andrew Sparkes (1997) karriärteori Careership. Teorin kommer att lyfta upp begrepp om Habitus, handlingshorisont och pragmatiskt
rationella val.
Vidare kommer vi att använda oss utav Bernsteins (1999) begrepp Vertical &
Horizontal discourse, som behandlar inlärningssätt hos individer och dess funktion i
samhället.
Slutligen har vi valt att använda begrepp med utgångspunkt i Lent, Brown & Hacketts teori Social Cognitive Career Theory (1994). Här har vi lagt huvudfokus på upplevd
självförmåga och förväntat utfall.
3.1 Hodkinson & Sparkes Careership
Hodkinson och Sparkes (1997) karriärteori Careership är bestående av tre dimensioner som förklarar hur beslut om karriärval fattas utifrån personens bakgrund, kultur och omgivning (Hodkinson & Sparkes, 1997, 33). Teorin utgår ifrån Bourdieus idéer kring
Habitus, dock lyfts det upp andra begrepp såsom pragmatiskt rationella val och handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes, 1997, 29-30). I studien kommer vi att
undersöka varför intresset för yrkesprogram minskar och vi anser att teorin kan hjälpa oss i studien med att besvara frågeställningarna. Detta genom att det i teorin lyfts upp hur personer fattar beslut baserat på erfarenheter och omgivning.
3.1.1 Pragmatiskt rationella val
Hodkinsons och Sparkes, (1997, 33) lyfter upp begreppet habitus. Ett habitus är en individs inlärda sätt att forma sitt beteende. En persons habitus består av bland annat en individs kön, klass, nätverk, sociala bakgrund och kultur som denne känner till och lever i. Det är en persons habitus och dess beståndsdelar som påverkar hur en person tänker, lever och agerar. En persons habitus förändras under livets gång och det är det som vidgar eller begränsar personens handlingshorisont, alltså det en person ser vara möjligt. En persons handlingshorisont är också till viss utsträckning begränsad och ser inte nödvändigtvis alla möjligheter som finns i en objektiv verklighet.
Den första dimensionen i Careership, berättar författarna (ibid, 33) om hur ungdomar fattar sina karriärval utifrån till exempel information från en bekant eller egen arbetslivserfarenhet, vilket är rationellt. Vidare förklarar författarna (ibid, 33) att ungdomarna är pragmatiska istället för systematiska, då de baserar sina val på det de ser vara möjligt, trots att de inte ser alla möjligheter. Ungdomarna väljer karriär utifrån sina habitus, alltså utifrån sin bakgrund, nätverk, kön och klass. De fattar pragmatiskt rationella karriärval baserat på det de känner till istället för att systematiskt värdera och jämföra olika vägar. Författarna berättar att de pragmatiskt rationella valen oftast resulterar i att acceptera en väg istället för att välja mellan flera.
3.1.2 Handlingshorisont och fält
En persons handlingshorisont (horizon for action) kan möjligen definieras som den insikt och utsikt denna har eller betraktas åtråvärd. Detta kan limitera eller vidga dennes val av karriär (Hodkinson & Sparkes, 1997, 34).
Begreppet handlingshorisont förklaras i teorin som en arena där karriärvalsbeslutet fattas och interagerar med olika möjligheter som existerar för individen i fälten för arbetsmarknad och utbildning. Dessa fält innefattar föräldrar, skola, studie- och yrkesvägledare och andra aktörer som på ett eller annat sätt har anknytning till individen (ibid, 36). Dessa aktörer agerar utifrån sina habitus vilket medför att en individ har olika mycket makt och resurser inom avsedda fält för att fatta ett karriärval. Författarna lyfter upp ett exempel om hur föräldrar, baserat på vilken makt och vilka resurser de har, kan vidga sina barns handlingshorisont genom att hjälpa dem få ett arbete (ibid. 36-37).
3.1.3 Brytpunkter och rutiner
I teorin finner man begreppet turning point, som vi valt att översätta till brytpunkter. Det innebär en händelse i ens liv som får en att ta ställning till vad som behöver göras, omvärdera och revidera. Dessa brytpunkter finner vi i bland annat vår karriär. Ett exempel som lyfts upp i teorin är den strukturella brytpunkten som sker mellan grundskola och gymnasium (Hodkinson & Sparkes, 1997, 39). Denna brytpunkt gör att eleven går från en undervisning där innehållet styrs centralt till en undervisning en kan styra över själv i form av olika inriktningar. Mellan livets olika brytpunkter kommer en tid av rutin (routine), vilket i vårt exempel kan vara perioden under gymnasiet. Perioderna kan vara en väsentlig tid i personens förändringsprocess och har stor betydelse för personens identitet och utveckling. Det finns flera olika sorters rutiner, men vi har valt att fokusera på två sorter, nämligen confirmatory routines [bekräftande rutiner] och contradictory
routines [motsägelsefulla rutiner]. Den bekräftande rutinen förstärker karriärvalet som
man har gjort och ens identitet utvecklas på ett sätt som personen hoppats. Den motsägelsefulla rutinen är när ett karriärval inte blev som man hade trott eller tänkt sig. Man har svårt att utveckla en ny identitet i den och man blir missnöjd och ångrar sitt val. Detta kan resultera i två olika scenarion, att man byter karriärbana genom att initiera en ny brytpunkt respektive att man lär sig att hantera sitt missnöje och lär sig leva med karriären man har valt, ofta genom att försöka förtränga sitt missnöje genom att koncentrera på annat (ibid, 39-40).
3.3 Bernsteins begrepp Vertical & Horizontal Discourse
Två begrepp som vi anser vara av värde i vår undersökning är Bernsteins vertical and
horizontal discourses (1999, 158-159). Vi har valt att översätta dem till vertikalt och horisontellt lärande. Härunder förklaras begreppen baserat på Bernsteins egna
förklaringar. Horisontellt lärande är den mer vardagliga och praktiska formen av lärande. Bernstein menar att ett horisontellt lärande kännetecknas av att det ofta uppstår muntligen och att det ofta fyller en specifik lokal funktion knuten till en viss kontext. Ett exempel kan vara olika namn på verktyg, som fyller en stor funktion i exempelvis ett garage men
är tämligen oanvändbart utanför den lokala kontexten. Kunskapen är därför segmenterad
(segmental), bunden till en viss kultur och kontext. Vertikalt lärande kan ta uttryck i en
sammanhängande, tydlig och systematiskt principiell struktur av hierarkisk natur, som i naturvetenskap. Det har ofta ett specialiserat språkmässigt fält och det sker en, om än starkt reglerad, cirkulation (circulation) i form av utvärderingar och omdefinitioner av begrepp och tankesätt (recontextualization). Denna form av lärande ter sig mer universell och enhetlig.
Bernstein menar att horisontell kunskap återfinns i viss vetenskap, inte minst inom socialvetenskap (1999, 164). Han drar en skiljelinje mellan naturvetenskap och viss socialvetenskap och menar att exempelvis matematik har ett universellt språk som även är hierarkiskt. Om man jämför matematik med sociologi är den sociologiska vetenskapen mer dynamisk och oförenlig inom sin egen arena. Han exemplifierar detta såhär: ”In the
case of hierarchical knowledge structures, the acquirer does not have the problem of knowing whether she/he is speaking physics or writing physics, only the problem of correct usage” (Bernstein, 164). I detta fall menar han att det finns en reell sanning,
huruvida man kommer fram till den faktiska sanningen är mindre relevant. Detta innebär att vissa vetenskapliga områden har en stark grammatik (strong grammar). Ett exempel på ett fält med en potentiellt svag grammatik kan som sagt vara inom sociologi, och Bernstein förklarar det på följande sätt: ”[...] if the social sciences are considered, then
problems of acquisition arise particularly where the grammar is weak. The acquirer may well be anxious whether he/she is really speaking or writing sociology (1999, 164)”. Med
detta sagt är det viktigt att påpeka att detta inte betyder att det inte finns någon form av hierarkisk struktur eller mer eller mindre accepterade begrepp och slutsatser inom socialvetenskap. Självfallet finns accepterade ”sanningar” även inom denna vetenskapliga gren (1999, 165).
Vi anser det kunna vara av vikt att ha med dessa begrepp i uppsatsen då det ger oss mer spelrum när det kommer till exempelvis intervjufrågor. Begreppen kan användas till att förstå drivkrafter bakom en individs val, exempelvis huruvida individen föredrar ”hands on-kunskap” eller mer teoretiskt knuten kunskap. Begreppen är betydelsefulla i distinktionen mellan HEP- och VET-program och har potential att bli en viktig kugge i vår analys.
3.4 Lent, Brown & Hackett Social Cognitive Career Theory
(SCCT)
Vi har valt att använda oss av Lent, Brown & Hacketts teori Social Cognitive Career Theory (1994). Teorin är inspirerad av Albert Banduras Social Cognitive Theory (SCT) som lägger fokus på individens ”agency” vilket kort kan beskrivas som individens
intentionella handlingar (intentional actions). Han menar att individens intentioner
skiljer sig från förväntningar eller förutsägelser genom att man agerar på ett specifikt sätt för att uppnå en framtida handling, ett exempel kan vara att välja ett specifikt program på gymnasiet för att i framtiden arbeta med något inom programmets utbildningsinnehåll (Bandura 2001, 6).
Konsekvenserna av en handling man gör kan, enligt Bandura, däremot vara mångfacetterade. Han gör här en liknelse med Hamlet där huvudkaraktärens intention är att mörda kungen som han tror finns bakom en ridå, men när han utfört handlingen inser han att det inte var kungen utan någon annan. Här får en intentionell handling en oanad konsekvens. Konsekvenserna behöver däremot inte vara illavarslande utan det kan även handla om att exempelvis välja ett visst yrkesprogram, till exempel bygg- och anläggning, för att bli snickare. Under programmets gång inser man att man hellre jobbar som säljare på en bygghandel. Valet av program var i detta fall relaterat till det man studerar men utfallet kan ändå te sig oväntat och slumpartat för individen i fråga (2001, 6-7).
Ett annat begrepp som det kommer läggas en del fokus på är det som Bandura kallar
Self-efficacy eller upplevd självförmåga som vi kommer kalla det (2001, 9-10). Så här
beskriver Bandura begreppet.
Efficacy beliefs are the foundation of human agency. Unless people believe they can produce desired results and forestall detrimental ones by their actions, they have little incentive to act or to persevere in the face of difficulties. Whatever other factors may operate as guides and motivators, they are rooted in the core belief that one has the power to produce effects by one’s actions. (Bandura 2001, 10).
Det är bland annat tron på sin självförmåga i en viss kontext som avgör hur ens väljande ser ut. Självförmåga är inte synonymt med självförtroende och ens upplevda självförmåga varierar beroende på vad det är man talar om. Exempelvis kan ens upplevda självförmåga
vara stor inom matematik men lägre när det kommer till språk. Självförmågan påverkas bland annat av tidigare erfarenheter eller bristfällig erfarenhet och miljömässiga kontexter (1994, 89-90).
Skillnaden mellan teorierna är att Lent, Brown & Hacketts teori lägger till ett fokus på karriären. De bygger vidare på bland annat begreppet självförmåga och menar att ens självförmåga påverkar en individs karriärval (1994, 95). De menar dessutom att intresset i stor utsträckning styr hur stark ens målsättning inom en viss aktivitet är (ibid, 96). Vi har därför valt att basera vår undersökning på Lent, Brown och Hacketts teori snarare än Banduras då vi menar att den är direkt applicerbar på vår undersökning.
3.5 Sammanfattning
Vi har valt Hodkinsons & Sparkes (1997) teori Careership då den belyser brytpunkter, vilket är det respondenterna går igenom vid ett gymnasieval. Teorin belyser även begreppet handlingshorisont och att personer agerar utifrån den när de fattar karriärval. Den är också baserad på en persons Habitus. Habitus är en persons självbild och hur vi ser på möjligheter utifrån personens klass, kapital, utbildning med mera. Som ett komplement till Careership har vi valt ut vissa begrepp från Lent, Brown & Hacketts SCCT, i synnerhet upplevd självförmåga och förväntat utfall. Vi ser självförmågan som ett komplement till Hodkinson & Sparkes begrepp handlingshorisont, något som bidrar till vad individen ser som möjligt utifrån dennes syn på sin förmåga inom olika områden. Vi anser att detta perspektiv inte direkt återfinns i Careership, men behövs för att få en så holistisk bild som möjligt av vår undersökning där eleverna förmodligen på ett eller annat sätt väljer utifrån sin upplevda självförmåga.
Eftersom vår studie till viss del handlar om en dikotomi mellan praktiskt och teoretiskt lärande har vi valt att tillägga Bernsteins (1997) begrepp horisontell och vertikal inlärning som en beskrivning för detta. Vi har velat peka på en skillnad i preferenser mellan HEP och VET-elever när det kommer till just praktiskt och teoretiskt lärande.
4. Metod
I det här kapitlet kommer vi att berätta om vilka metoder vi har använt oss utav. Fördelar och nackdelar inom vald metod kommer att lyftas upp. Vi kommer även att förklara hur urvalet av informanter har gjorts och hur insamling av empiri har genomförts. Avslutningsvis i metodkapitlet redogör vi för de etiska riktlinjer som vi har använt oss utav i vår studie.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Vår studie har syftat till att undersöka olika faktorer kring varför intresset för yrkesprogram minskar för högstadieelever. Vi lade tonvikt på elevernas föreställning om yrkesprogram samt vilka faktorer som påverkar elever i sina val att välja eller att inte välja yrkesprogram. Med studiens syfte till grund valde vi att använda oss av en kvalitativ metod.
Kvalitativa undersökningar är av en bredare natur enligt Larsen (2009, 30). Vidare menar författaren att man kan få ut aspekter som man inte kan mäta genom en kvantitativ undersökning, exempelvis att forskaren kan ställa följdfrågor och reda ut oklarheter under intervjuns gång. En annan fördel med kvalitativ undersökning är att forskaren är med och observerar informanterna under intervjuns gång. Det ger forskaren en ökad förståelse för informanterna och studien (Larsen, 2009, 27). Det finns även nackdelar med kvalitativa studier. En nackdel som Larsen (ibid) lyfter upp är att det är mer tidskrävande att arbeta med data när en inte har ett svarsformulär. En annan nackdel författaren berättar om är svårigheterna att generalisera vid kvalitativa intervjuer. Det är dock inte syftet med den här studien, syftet är att skapa en bättre förståelse för hur informanterna tänker kring olika faktorer som härrör val och väljande till gymnasiet.
Vi valde att utföra narrativa, semi-strukturerade intervjuer då vi ville hålla intervjun så öppen som möjligt om det skulle uppstå följdfrågor som vi på förhand inte hade beräknat (2009, 139). Vi skrev ned frågorna som rubrikfrågor på ett vanligt A4-dokument och
därunder fanns relevanta underfrågor baserade på rubrikfrågan för ytterligare stöd. Vi använde oss av alla rubrikfrågor för att öppna upp en diskussion kring ämnet, men vårt mål var primärt att låta följdfrågorna uppstå naturligt ur den specifika intervjun och kontexten. Om intervjun skulle stagnera eller på annat sätt upplevas som hindrande tog vi hjälp utav de tidigare nämnda följdfrågorna.
Vi baserade våra intervjufrågor utifrån vissa av våra teoretiska utgångspunkter, samtidigt som vi var medvetna om att det troligtvis skulle tillkomma data som vi inte räknat med som resultat av intervjuerna. Vi valde därför att ha ett induktivt förhållningssätt. Med det menas att det som sades i intervjuerna också styrde vårt innehåll (Kvale och Brinkmann 2014, 238). Vi ansåg det vara av fördel att kunna se kontraster i det som sades i intervjuerna eftersom vår planerade målgrupp var elever på högstadieskolan som har valt till gymnasiet och deras tankar kring sitt gymnasieval.
Enligt Dysthe m.fl (2011, 166-167) är det av vikt att motivera varför man gjort det urvalet man har gjort och argumentera för hur relevant det är. Vi anser att vårt ideala urval är så heltäckande det kan bli baserat på förutsättningarna. Med tanke på att vi enbart hade åtta intervjupersoner var det svårt att se heldragna generella mönster, men vi menar att förutsättningarna blir bättre genom den sållning vi har gjort.
Vi valde i vår studie att inte fokusera på någon specifik region, då arbetet hade blivit alltför omfattande. Vi intervjuade åtta personer med målet att avgränsa oss till en skola i en storstadsregion, detta för att få en så heltäckande bild av en plats som möjligt. Vi var medvetna om att denna undersökning inte skulle beskriva rikstäckande processer, utan kan som bäst beskriva generella mönster i en specifik region. Vi ansåg det vara av vikt att vara tydliga med att vår undersökning inte ger en helhetsbild, därför är det viktigt att stötta upp undersökningen med relevant litteratur, teori och tidigare forskning som kompensation. Vi har även avgränsat till att fokusera urvalet på niondeklassare på högstadiet.
4.2 Urval av undersökningsenheter
Då vår studie ämnade att få en fördjupad förståelse valde vi det Larsen (77, 2009) kallar för icke-sannolikhetsurval. Detta innebär att resultatet inte generaliseras utan analyseras
kan förklaras genom att vi valde respondenterna för att vara säkra på att få ett varierat urval (Larsen, ibid). Våra önskade kriterier för respondenterna var att fyra av dem skulle vara killar och fyra tjejer, varav hälften av varje könsindelning hade valt yrkesprogram och den andra hälften högskoleförberedande program. Våra kriterier kunde inte mötas av studie- och yrkesvägledaren. Vi fick kontakt med åtta informanter varav sex personer valt högskoleförberedande program och två som valt yrkesförberedande program. Då flertalet av respondenterna som har valt högskoleförberedande program tidigare funderat på att välja yrkesförberedande program ansåg vi att de också kunde hjälpa oss att besvara studiens frågeställningar. Detta främst för att vi upplevde det vara svårt att få kontakt med respondenter som ville ställa upp i studien.
Vi använde oss även utav snöbollsmetoden (Larsen, 78, 2009) vilket innebär att en tar kontakt med en person som besitter kunskap inom ämnet och kan tipsa om respondenter som kan vara till nytta för vår studie. I vårt fall var det en studie- och yrkesvägledare på en grundskola som tipsade om elever enligt en del av våra kriterier.
4.3 Datainsamling
Totalt genomfördes åtta ostrukturerade och digitala intervjuer med åtta olika informanter på en grundskola. Till intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjuguiden gjordes utifrån vårt syfte, frågeställningar och teori. En intervjuguide utarbetas ofta vid ostrukturerade intervjuer. En intervjuguide är en lista med frågor eller stödord som man kan använda sig av under intervjuns gång. Intervjuaren styr riktning på samtalen men får inte påverka informanten. Det är även viktigt att intervjuguiden går att koppla till studiens syfte och frågeställningar, intervjuguidens frågor samt stödord är relevanta för studien (Larsen, 2009, 84).
Vi använde frågorna från intervjuguiden men ställde följdfrågor när vi uppfattade ett svar vara av intresse för studien. Vi ställde frågorna i en ostrukturerad ordning, oberoende av var i samtalet vi befann oss ställde frågor från intervjuguiden som just då ansågs relevanta. För att genomföra en bra intervju är det viktigt att frågorna är ställda på ett kort sätt utan användning av akademiska uttryck som respondenten inte förstår (Kvale och Brinkman, 2014, 176), därför anpassade vi frågorna till elever i årskurs nio.
Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via Zoom och var mellan 25 och 30 minuter långa per respondent. Under våra intervjuer använde vi oss även av det Kvale och Brinkmann (2014, 176) kallar uppföljningsfrågor. Det innebär att intervjuaren ber informanten berätta mer om svaret de har gett på frågor, vilket görs genom att visa intresse och nyfikenhet för informantens svar. Exempel på uppföljningsfrågor från våra intervjuer är ”vad menar du med färgstarka?” som resultat av respondentens tidigare uttalande ”[...] det är många som säger att i estet så kommer du inte ha ett liv i framtiden. Och sen, ja, att de är väldigt färgstarka.” Vi ställde följdfrågor för att få en så tydlig bild som möjligt av hur informanten tänker i sitt svar och för att skapa en djupare förståelse.
Vi har i vår studie prioriterat validitet och reliabilitet. Validitet innebär att studiens data är av relevans eller att den är giltig. I en kvalitativ studie ökar validiteten då forskaren kan göra ändringar under arbetets gång om en upptäcker svar som kan vara viktiga för syftet med studien. En arbetsprocess som är flexibel och där en kan ändra frågor ökar validiteten i en studie (Larsen, 2009, 80-81). Under datainsamlingens gång har vi varit öppna för att ändra frågor för att de ska vara relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Reliabilitet innebär att studien är tillförlitlig. En studie har god reliabilitet när flera forskare som utför samma studie får samma eller liknande resultat. Det är dock svårt att uppnå hög reliabilitet vid kvalitativa undersökningar då forskare kan tolka situationer olika. Informanten kan även påverkas av situationen och forskaren då information kan kommuniceras olika (Larsen, 2009, 81). Datan hanterades noggrant genom att den transkriberades direkt efter intervjun för att hålla koll på vem som har sagt vad, vilket Larsen (ibid) menar höjer reliabiliteten i en studie.
4.4 Analysform
Efter att vi genomfört våra intervjuer transkriberade vi ljudinspelningarna för att sedan analysera det vi fann relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi genomförde det Larsen (2009, 104) benämner för delanalys. Det innebär att en först läser transkriberingen och därefter skriver stödord och tankar. Därefter kan en gruppera citat som liknar varandra för att därefter klassificera dem. Detta görs för att skapa en överblick och finna data som kan besvara en frågeställning. Vi använde oss av ett digitalt
ordbehandlingsprogram och förde in de olika citaten i olika teman. På så vis fick vi en överblick över vad informanterna hade sagt inom studiens frågeställningar.
4.5 Etiska ställningstaganden
I vår studie har vi använt oss av Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer som är informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Vid första kontakt med informanterna och studie- och yrkesvägledaren på skolan informerade vi dem om vilka vi var, studiens syfte samt vad vi ämnar undersöka. Vi var även tydliga med att deltagandet i studien var frivilligt och att en när som helst kunde avbryta sitt medverkande. Vid intervjutillfället förklarade vi ännu en gång att deltagandet i studien var frivilligt och enbart skulle genomföras med informantens samtycke, vidare förklarade vi att de även efter intervjun kan avbryta deltagandet. Detta gjorde att vi uppfyllde Vetenskapsrådets (2002) informationskrav och samtyckeskrav. Vi förklarade för informanterna att intervjuerna skulle spelas in med en diktafon och att vi efter intervjuns transkribering skulle byta namn på informanterna och att inspelningen raderas. På det sättet är det omöjligt att veta vilka informanterna är och studien uppfyller därför Vetenskapsrådets (2002) konfidentialitetskrav. Vi förklarade även för informanterna att den insamlade empirin enbart skulle användas i den här studien och inte i andra studier, detta innebar att vi uppfyllde Vetenskapsrådets (2002) nyttjandekrav.
5. Resultat
Av de åtta eleverna som vi intervjuade var det sex elever som valde olika sorters högskoleförberedande program till gymnasiet. Bland killarna handlade det uteslutande om det naturvetenskapliga och tekniska programmet. Bland tjejerna var det mer blandat med en som valt naturvetenskap, en som valt samhällsvetenskap och två so valt estet med inriktning mot teater och musik. Namnen på deltagarna är fingerade i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav angående sekretess och integritetsskydd. Härunder presenteras deltagarnas fingerade namn, ifall de har valt HEP eller VET samt valt program som förstahandsval:
● Kevin - VET - El- och energiprogrammet ● Jakob - VET - Bygg- och anläggning ● Samir - HEP - Naturvetenskapsprogrammet ● Lukas - HEP - Naturvetenskapsprogrammet ● Sofie - HEP - Estet/teater
● Adelina - HEP Samhällsvetenskapsprogrammet ● Ninni - HEP - Naturvetenskapsprogrammet ● Doris - HEP - Estet/musik
5.1 VET-elevernas tankar kring valet & framtiden
De två som har blivit antagna på ett VET-program, Jakob och Kevin, kom in på bygg- och anläggning respektive el- och energiprogrammet som andrahandsval. Kevin valde teknik som förstahandsval och eleven beskriver två huvudsakliga anledningar till det uteblivna programmet:
[...] jag tror jag var fem meritpoäng ifrån. Men jag tappade ändå intresset för teknik, det blev el och energi. Det är för mycket matematik i teknik och jag är inte så jättebra på det. Jag blev orolig att det skulle bli ganska stressigt för mig på teknik. (Kevin).
Dessutom framkom det senare i intervjun att Kevin egentligen inte vill gå på ett HEP-program, på frågan om hur han känner kring HEP-program säger han: ”Det skrämmer mig [...] Att inte veta vad som kommer efter gymnasiet, vad kommer jag bli. [...] Kanske att jag inte hade klarat av ett högskoleförberedande program.” (Kevin). Han nämner också tidigare i intervjun att han inte har funderat så mycket kring de olika programmen då han kände sig nervös inför valet. Något som båda respondenterna delar är att någon i deras nätverk arbetar med något som rör programmet de har valt. Det är tydligast i Jakobs fall som både har en far och en bror som är snickare, medan Kevins väns pappa, som är elektriker, inspirerade honom till sitt val. Vidare upplevdes tillgängligheten till jobb efter skolan som en förhållandevis viktig aspekt hos de två som valt VET-program, Jakob sa följande angående ämnet: ‘’[...] sen är det det där med att man kan få jobb snabbt efteråt, det är viktigt att ha ett jobb [...]’’. Kevin var inne på samma tankebanor, om än något mer ambivalent, och nämnde att han inte riktigt visste om han kommer vilja uppta högre studier i framtiden men han ansåg sig vara säker på att han ville jobba direkt efter gymnasiet. Vidare menade Kevin att han hade en relativt tydlig bild av vad han vill jobba med i framtiden och drömmer om att bli elektriker. En något paradoxal aspekt är att el- och energiprogrammet som tidigare nämnt var hans andrahandsval. Som svar på frågan vad han vill jobba med i framtiden och hur länge han har vetat att han vill bli elektriker sa han: ”Ett bra tag, jag tycker om att hålla på med elektronik och tycker att det låter intressant.” (Kevin).
5.2 HEP-elevernas tankar kring valet & framtiden
När det kommer till HEP-elevernas åsikter gällande VET-program har de skilt sig tämligen drastiskt. Ett tydligt och genomgående tema handlar om att man vill ha så många möjligheter efter gymnasiet som möjligt, vilket de såg stora fördelar med när det kommer till HEP-program: ‘’[...] jag kände att natur är det bästa som man kan välja, det är såhär jätteöppet. Man kan bli vad man vill när man går där och man ångrar inte sig sen’’. (Samir). Även Doris valde bort ett yrkesförberedande program, detta av två skilda anledningar. Till en början menade
hon att det enbart berodde på att den närmaste skolan där de erbjöd programmet låg för långt borta, men på frågan hur hon tänker kring HEP respektive VET sa hon:
Alltså, jag kände väl mest att det blir så mycket mer öppet och det ger en stor möjlighet tänker jag. Jag har ju ändå möjligheten att gå vidare sen efter gymnasiet. Det naturbruksprogrammet var ju yrkesförberedande. Men alltså jag tänker inte så mycket på det mer än att gå i högskoleförberedande så blir det mer öppet och det ger en stor möjlighet. (Doris)
Vidare nämnde hon även att hon med största sannolikhet hade valt HEP-programmet även om skolan som erbjöd VET-programmet hade legat närmare mestadels på grund av ovan nämnda anledning. En skillnad mellan eleverna som valde naturvetenskapsprogrammet jämfört med resterande HEP-program är att de andra upplevdes av oss i allmänhet mer spretiga i sina val och alla som valde ett HEP-program som inte var natur hade valt åtminstone ett VET-program som de dessutom allvarligt övervägt i sina tre huvudval.
En relativt stor andel av eleverna tycks alltså välja vissa HEP-program för att bädda för sin framtid som för dem är öppen. Eleverna hade förvisso tämligen grovhuggna idéer om vad de skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och en genomgående idé var att det i princip är nödvändigt med eftergymnasial utbildning. Ett typiskt svar på frågan vad det skulle kunna handla om för eftergymnasial utbildning tedde sig ofta något i stil med: ”Ingen aning, men kanske lärare, socionom eller sjuksköterska. Mäklare är också bra.” (Sofia). Det är dock viktigt att poängtera att sortens högre utbildnings- och yrkesinriktningar varierar beroende på vilken det var man pratade med.
Adelina ville initialt välja vård och omsorg eftersom många av hennes vänner som går första året på gymnasieutbildningen berättat om utbildningen. Hon uttrycker även en vilja att jobba på vårdcentral eller sjukhus: ”[...] jag ville välja vård och omsorg, mina vänner går i ettan och de har berättat om utbildningen och skolan. Det verkade kul, sen har min kusin valt det också och hon jobbar idag på vårdcentralen, det vill jag göra, eller typ sjukhus.”
Vidare berättar hon om de två primära anledningarna till att hon ändrade sitt val:
Min pappa sa till mig att jag har höga betyg och kan välja något bättre, jag har inte så höga, men kanske högre än dom som väljer vård och omsorg, jag vet inte. Sen tycker jag om geografi, historia och samhällsämnena. (Adelina)
Samir uttrycker även han att en påverkansfaktor i sitt val har varit sina föräldrar, han menar dock att det inte var den huvudsakliga faktorn, utan att hans intresse för ämnena på naturvetenskapsprogrammet var det som vägde tyngst. Det är oklart i vilken utsträckning föräldrarna faktiskt har haft påverkan i hans val och han menade att han valde naturvetenskapsprogrammet utefter intresse, men säger ändå detta i intervjun:
Pappa brukar liksom säga att han vill att vi ska ha en bättre framtid än den som han har, och försöka plugga på något högre program för att få bättre chans till en bättre framtid. Han och mamma tycker liksom, de vill att vi ska bli läkare eller så, men sen liksom, om jag inte är intresserad av det är det inga problem. (Samir)
Sofia uttryckte i sin intervju en aspekt som inte direkt går att finna hos någon av de andra. Hon menar att en stor anledning till hur det kom sig att hon valde Estet med inriktning mot teater var för att lära sig strategier i sitt sociala liv. Hon såg inte enbart fördelar i detta när det kom till den valda inriktningen utan menar att strategierna kan appliceras på de flesta situationer, även i hennes framtida yrke som hon menar inte nödvändigtvis kommer att vara inom teatervärlden:
Jag har för mig att teater är mycket med människor, alltså prata och kommunicera och prata inför mycket folk. Det är nog det, jag kommer inte vara så blyg utan mer, kanske öppen. (Sofia)
Enligt Lukas, som valde naturvetenskapligt program, finns det bland eleverna en föreställning om varför vissa inte väljer VET-program. Han är tydlig med att han själv inte står bakom denna föreställning, Lukas uttrycker följande med viss ovilja:
Det finns ett rykte om yrkesprogram att de som väljer det är, jag vill inte säga det för det är fel men ryktet säger att de är dummare. Folk som inte gillar skolan väljer yrkesprogram, de är inte akademiskt lagda. Mina kompisar hade antagligen inte stöttat mig för att jag väljer exempelvis byggprogrammet. Mest för att de tycker att jag ska välja något bättre. (Lukas)
Ett liknande tänk fanns hos somliga elever, samtidigt som den mest dominerande aspekten var att de inte visste vad de ville bli när gymnasiet är slut. De såg fördelar med
HEP-programmen då de menade att det både fanns möjlighet till tillfälligt jobb efter gymnasiet, men i synnerhet för att de värdesatte tillgången till högre utbildningar högt.
5.3 VET-elevernas syn på karriär
Hos VET-eleverna råder det något delade meningar när det kommer till hur intresset har styrt deras val, Kevin nämner att: ”Jag går hellre en utbildning som jag intresserar mig för än en utbildning för ett jobb jag inte vill ha”. Jakob utesluter som tidigare nämnt inte heller eftergymnasiala studier och han tycks inte heller vara helt säker på att elektrikeryrket är det han vill ha hela livet. Det framkommer å andra sidan inte huruvida Jakob är intresserad av snickaryrket och i hans fall är det något mer oklart huruvida intresset har styrt hans val. Han nämner att han ska läsa vissa tilläggskurser på gymnasiet för att få en bredare behörighet till högre studier, men att han samtidigt prioriterar att snabbt få jobb efter gymnasiet:
[...] sen är det det där med att man kan få jobb snabbt efteråt, det är viktigt att ha ett jobb, sen vet jag att min bror och pappa tjänar bra också. Jag vill gärna ha flera utbildningar, kanske snickare och sen efter gymnasiet plugga något så jag inte känner mig fast i något jobb. [...] om jag inte hade fått läsa extra ämnen på gymnasiet hade jag valt samhälle. Jag vill ändå läsa något som kan hjälpa mig i framtiden, även om byggprogrammet kommer att göra det. (Jakob)
När det kommer till sina upplevelser av hur människor runt omkring dem uppfattar sina valda program säger Kevin detta:
Vi pratar inte så mycket om det. De som valt högskoleförberedande program kanske ser det vara annorlunda, vet inte riktigt hur, men bara att de är annorlunda. Kanske att de tror att vi inte hade klarat av natur eller samhälle. Och det kanske jag inte hade gjort, jag vet inte. (Kevin)
Det är oklart om detta är en spekulation eller en upplevelse han har haft, men han påvisar en medvetenhet kring hur vissa uppfattar VET-program i samhället.
Denna syn delas av Jakob, som visserligen ser samhällsnyttan med att vara snickare, men samtidigt menar han att det inte direkt är en idealbild av en god karriär. På frågan om han tycker att snickare är ett viktigt yrke skrattar han med en axelryckning och säger: ”Ja, jo, det är väl viktigt men karriär menar jag folk som jobbar i kontor och reser mycket i jobbet.”
5.4 HEP-elevernas syn på karriär
På frågan vad respondenterna tyckte var viktigast i en framtida yrkeskarriär fick vi olika svar och respondenterna hade olika tankar om vad en karriär innebär och vad som räknas som en bra karriär. Två aspekter var dominanta i deras filosofi om sina drömyrken, den ena att en god yrkeskarriär innebär att göra något man är intresserad av, medan den andra var var att ha en kanske mer traditionellt bunden karriär med hög lön och för vissa även resor inom jobbet. Doris sa detta på frågan: ”Jag tror att det även där handlar om att ha kul och att man trivs med mitt jobb. Och sen absolut att man har en bra lön. Men det blir lättare när det är kul att åka till jobbet.” Ninni svarade på frågan vad hon tyckte ordet karriär innebar på ett annorlunda sätt: ”Karriär betyder att göra framsteg i sitt jobb, bli chef kanske, tjäna mycket pengar. Det finns folk som fastnar på ett ställe, medan andra utvecklar sig.”
Hos Samir fanns idéen om att vissa jobb är mer eftersträvansvärda än andra. På frågan om han kan tänka sig att arbeta som exempelvis elektriker svarar han:
[...] till exempel om jag pluggar på natur och vill bli arkitekt så kan jag resa i världen och jobba vart som helst med det som jag har. Det är inte lika bra som arkitekt liksom om man ska till exempel till Dubai och jobba där, de vill ju ha en arkitekt mer än, ja, de som jobbar som elektriker. (Samir)
En anmärkningsvärd skillnad mellan eleverna på olika HEP-program är att synen på karriär skiljer sig. Gemensamt för de som såg karriären lite som en ”stege” var att de uteslutande valde att gå på det naturvetenskapliga programmet. Medan de vi intervjuade som gick på övriga HEP-program hade en mer intressebaserad syn på karriär. Det är viktigt att påpeka att ingen av respondenterna uteslöt de andra aspekterna, utan hade olika prioriteringar när det kommer till vad de menade var viktigt i sitt kommande yrkesliv.
5.5 VET-elevernas tankar kring sin kompetens
Kevin påvisade viss ambivalens i sin intervju när det kom till frågor angående tankar om sin egen kompetens och förmåga. Han har varit stressad inför valet och menar att han inte riktigt velat ta in information och kunskap kring de olika programmen: ”[...] jag har haft lite svårt för att prata om gymnasievalet, jag har skjutit upp det och vill liksom inte prata om det. Jag blir stressad så jag har inte brytt mig om vad andra sagt.” Han nämner att han inte riktigt har funderat särskilt mycket över själva valet i sig, men att han kom fram till att han inte ville läsa teknik då han har vissa svårigheter med matematik: ”Det är för mycket matematik i teknik och jag är inte så jättebra på det. Jag blev orolig att det skulle bli ganska stressigt för mig på teknik.”
På frågan hur Kevin föredrar att lära sig saker nämner han att han föredrar praktiska saker, samtidigt som han idealt varvar det med teoretiska:
Jag tycker kanske om att kombinera men mest praktiska. Jag vet att jag lär mig mest när jag ser saker göras framför mig, men att sitta och läsa en bok orkar jag inte, eller kanske ibland. Jag följer recept på Youtube när jag vill baka kladdkaka, men jag läser inte vanliga recept. (Kevin)
På frågan vilken kompetens han värdesätter, en professor eller brandman svarar Jakob följande: ”Professorn, han har studerat mycket mer och har därför mycket mer kunskap”. Han utvecklar och menar att brandmän ”har en annan kunskap, men professorn har mer.” Det framgår här att VET-eleverna hade en syn på föredömlig kompetens som något inlärt, som man läst sig till genom att studera något specifikt. Visserligen menade de också att en brandmans kompetens är viktig men när man ställer de båda sorternas kompetens mot varandra blir det tydligt att professorns kompetens i detta fall är den mer eftersträvansvärda.
5.6 HEP-elevernas tankar kring sin kompetens
på praktiska grejer är man mer igång och sådär, medan, nu kom jag inte på vad det andra där hette, men det kan vara lätt att bli sådär uttråkad typ.” Adelina är inne på samma spår och säger:
Jag tycker om att jobba med mina händer, typ fixa naglar tycker jag är roligt. Min syster jobbar med det och det är jättekul. Jag har okej betyg, men tycker inte om att sitta och läsa i flera timmar, klarar aldrig av det.
Även Ninni som valt natur föredrar att lära sig praktiskt: ”[...]jag tycker att jag lär mig praktiska saker enklast, som att laga mat eller träslöjden.” Däremot fanns det respondenter som föredrog att lära sig teoretiskt, Samir beskrev det på följande vis: ”det är inte riktigt min grej, man ska liksom jobba jättemycket med, liksom röra på sig jättemycket och ja jobba med händer och så. Det är inte något som fångar mig.” Även Lukas nämnde i sin intervju att praktiska sysslor för honom inte är eftersträvansvärda:
”Jag kan inte se mig själv komma hem från jobbet och behöva duscha det första jag gör.” HEP-eleverna värdesätter generellt teoretisk kunskap högre och Ninni svarar på frågan vilken hon tycker har bäst kunskap mellan en professor och en brandman: ”Professorn, då han har ju pluggat så många år, så han är väl smartast antar jag.” Adelina menar också att professorn har mer kunskap, men är tydlig med att båda är viktiga:
Båda har bra och viktig kunskap såklart. En professor har använt sin hjärna till att läsa mycket och forska, men en brandman har kanske studerat lite och använder kroppen. Kanske professorn som har mest kunskap? (Adelina)
Likt VET-eleverna fanns alltså generellt samma uppfattning om vad som ses som en mer eftersträvansvärd kompetens hos HEP-eleverna. Det fanns inga större skillnader på synen kring just denna fråga. Professorn ses som smartare då han besitter en stor teoretisk kompetens inom ett visst område. Brandmannens kompetens är möjligen mer svårapplicerad än professorns, då en brandman rimligtvis inte utnyttjar en specifik kompetens i varje scenario som kan tänkas uppstå på sitt arbete.
5.7 Sammanfattning
Med tanke på ett relativt lågt elevunderlag i undersökningen kan man enbart dra generella slutsatser kring elevernas syn på VET-program och framtida karriär. HEP-eleverna skiljer sig när det kommer till synen på karriär och det finns vissa paralleller när det kommer till synsättet dem emellan, exempelvis var det dominerande synsättet hos dem som valt att studera på naturvetenskapsprogrammet att karriären innebär välbetalda jobb, resor och annat som tangerar en status-aspekt. Medan de andra, som valt andra HEP-program hade en mer intressebaserad syn på karriär och var också mer spretiga i sina gymnasieval. De hade också en mer neutral syn på VET-program och alla hade övervägt att välja ett sådant.
Skillnaden mellan dem som sökt HEP-program och VET-program var till stor del att HEP-eleverna inte riktigt visste vad de ville bli i framtiden, därför ville de hålla den så öppen som möjligt genom att öppna upp så många dörrar som möjligt till högre studier. De flesta kunde tänka sig att resa eller jobba en kortare stund efter gymnasiet, men var generellt säkra på att de ville studera på högskola eller universitet. VET-eleverna å andra sidan ville jobba med det de studerade på gymnasiet, däremot var de inte helt säkra på att de skulle göra det hela livet. Båda var i viss mån öppna för idéen att studera vidare, däremot var det tydligast i Jakobs fall som även lagt till kurser i gymnasiet för att öppna upp för eventuella vidare studier. De var båda ense om att intresse väger tungt när det kommer till vad man jobbar med och prioriterade intresset för yrket över tillgängligheten till jobb.
Vad beträffar åsikter angående kompetens är skillnaden mellan HEP och VET inte särskilt stor. Båda parter menar att teoretisk kunskap är mer eftersträvansvärt, dessutom tycker många av respondenterna att de lär sig bäst genom att utföra praktiska sysslor. Vissa från HEP-programmen föredrar rent av att arbeta med händerna och upplever det som uttråkande att läsa eller studera på annat sätt under en längre tid. Det fanns däremot ett visst läger med respondenter som föredrog att lära sig teoretiskt och som dessutom uttryckte en viss avsmak när det kom till att arbeta med händerna eller att utföra annan slags fysisk aktivitet på ett arbete.
6. Analys
I följande avsnitt analyseras resultatet med de olika teoretiska perspektiven vi har använt oss av. Vi har delat upp arbetet i fyra olika underrubriker där vi analyserar intervjuerna i olika teman. Underrubrikerna kommer däremot att gå in i varandra en del, tanken är att det ska ses som en helhet.
6.1 Självförmåga & osäkerhet kring sitt väljande
I sin artikel skriver Lent, Brown & Hackett (1994, 89-90) om intresse och vad som formar en individs intresse inom ett specifikt område. VET-eleverna beskrev i varierande utsträckning en osäkerhet kring sin självförmåga i förhållande till särskilda ämnen inom HEP-program och det handlade bland annat om matematik. Samtidigt var de båda VET-eleverna förhållandevis självsäkra när det kommer till yrkesprogrammen de valde, detta delvis på grund av att de upplevde yrkena som spännande och intressanta. En något paradoxal aspekt är att de båda i stort sett saknar praktisk erfarenhet av yrken de drömmer om. Enligt Lent m.fl (1994, 89) är en övervägande faktor till ens upplevda självförmåga och det förväntade utfallet den praktiska erfarenheten, i förhållande till andra aspekter. Genom upprepat engagemang i aktiviteter och återkoppling från betydelsefulla personer förvärvar man en viss förväntan när det kommer till utfallet av ens prestationer. Författarna menar däremot att det är möjligt att förvärva intressen även med en låg eller neutral upplevd självförmåga, samtidigt som de menar att det inte går att utveckla ett robust intresse utan repeterad aktivitet och feedback inom ett visst område (ibid, 89). Ett tydligt exempel på en elev som påvisade en viss osäkerhet kring huruvida hans val faktiskt var rätt var Jakob. Som tidigare nämnts valde han VET-program och planerar att jobba som snickare efter gymnasiet, men är osäker på om han kommer förbli det hela livet. Av denna anledning valde han tilläggskurser för att få en utbildning så lik en HEP-utbildning som möjligt. Detta är ett tecken på att han inte har ett robust intresse när det kommer till sitt valda yrkesinriktning, sannolikt delvis på grund av en neutral eller låg upplevd självförmåga. Däremot finns det en tydlig rationalitet bakom Jakobs val och man
kan argumentera att Jakobs val av VET-utbildning kompletterat med tilläggskurser är det mest rationella valet bland samtliga respondenter. Han påvisar en medvetenhet kring sitt val, i synnerhet när han säger att han inte hade valt VET-program ifall han inte hade kunnat lägga till dessa kurser. Man kan fråga sig i vilken utsträckning Jakob har styrts av sin upplevda självförmåga i sitt val. Snarare verkar det som att Jakob har gjort ett rationellt val och garderat sig för en rad olika utfall, möjligen delvis på grund av ett osäkert förväntat utfall baserat på den tidigare nämnda upplevda självförmågan.
6.2 Påverkansfaktorer och elevernas val
Jakob är även ett tydligt exempel när det kommer till påverkan från omgivningen då både hans far och bror är snickare. Även Kevin hade en bekant som berättat om jobbet som elektriker, vilket var en stor bidragande faktor i sitt val. Jakob var relativt tydlig med att påpeka att deras yrkesval inte var en primär orsak till det egna utbildningsvalet, men enligt Hodkinson & Sparkes (1997, 33) styrs ens handlingshorisont av det man vet och har lärt sig. De menar att individers val är pragmatiskt rationella och därför väljer man utifrån det man har hört från ens familj, vänner eller andra bekanta. Även om Jakob i detta fall menade att två av hans familjemedlemmar inte påverkat hans val på ett aktivt sätt, menar Hodkinson & Sparkes (1997, 33) att ens val på ett eller annat vis alltid är kopplat med den kulturen och sociala situationen man befinner sig i. En möjlig förklaring kan i detta fall vara att en HEP-utbildning inte ingick i hans handlingshorisont, möjligen för att det finns en kultur i hans närmaste omgivning som värdesätter mer praktiskt arbete. Handlingshorisonten kan enligt Hodkinson & Sparkes (1997, 34-35) både tillgängliggöra och begränsa synen på världen och valen vi gör inom den, delvis beroende på vilken kultur man har växt upp i.
Majoriteten av respondenterna hade någon form av koppling till utbildningen de valt i form av någon närstående som pratat väl om programmet eller relaterat yrke. Det finns dock två skillnader mellan HEP och VET. Medan VET-eleverna hade en bekant som jobbade inom det exakta yrket de själva valt, handlade det mer hos HEP-eleverna om en bild av vad en god utbildning är och föräldrarna hade ofta åsikter vad gäller utbildning med ryktet att de hade lägre betygskrav.
