M H
S
N
K
T
L
R
L
M
2
K
asteruppsats älsa och sSAMB
NARK
KRIM
TILL
LEVN
RESULT
LEVNAD
MALMÖ
2:A ÅRE
KRISTIN
s i kriminolog samhälleBAND
KOTIK
MINAL
UNG
NADS
TAT GÄ
DSVAN
ÖELEVE
ET PÅ G
NA SVE
giD MEL
KABR
LITET
DOM
VANO
ÄLLAN
NEUND
ER I ÅR
GYMNA
ENSSO
LLAN
RUK
T SAM
MARS
OR
DE 200
DERSÖ
RSKUR
ASIET
ON
Malmö högsN
OCH
MT R
09 ÅRS
KNING
RS 9 RE
skolaH
RELAT
S
G BLAN
ESPEK
TION
ND
KTIVE
N
CONNECTIONS BETWEEN DRUG
ABUSE AND DELINQUENT
BEHAVIOR AND THEIR
RELATION TO WAYS OF LIVING
AMONG YOUTHS
RESULTS CONCERNING PUPILS AT SENIOR
LEVEL 9
thFORM RESPECTIVELY PUPILS AT
UPPER SECONDARY SCHOOL 2
ndFORM
WHICH ARE BASED ON THE 2009 ANNUAL
INVESTIGATION CONCERNING WAYS OF
LIVING AMONG YOUTHS IN MALMÖ
KRISTINA SVENSSON
Svensson, K. Samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt relation till ungdomars levnadsvanor. Resultat gällande 2009 års levnadsvaneundersökning bland Malmöelever i årskurs 9 respektive 2:a året på gymnasiet. Examensarbete i
kriminologi 30 hp. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle,
Institutionen för kriminologi, 2013.
Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den
levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är:
Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förkommer
bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott. Cannabis var det dominerande preparatet jämfört med andra typer av narkotika. Samtidigt var Cannabisbruk svagare relaterat till kriminalitet jämfört med annan narkotika. Bruk av annan narkotika än Cannabis medförde ökad risk för allvarligt brott. Regelbundet narkotikabruk och kriminalitet predicerades av individuella levnadsvanor och sociala förhållanden.
Nyckelord: Beteendeproblem, kriminalitet, levnadsvaneundersökning,
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 3 Syfte ... 4 Frågeställningar ... 4 Bakgrund ... 4
Livsstil som teoretiskt ramverk för kriminellt beteende ... 4
Narkotikabruk och kriminalitet bland ungdomar ... 5
Risk- och skyddsfaktorer ... 6
Riskfaktoransatsen ... 9
Levnadsvaneundersökningar ... 10
MATERIAL OCH METOD ... 12
Aktuell studie ... 12
Deltagande ... 12
Frågeformulär ... 12
Bearbetning och analys ... 13
Etik ... 14
RESULTAT ... 16
Förekomst av narkotikabruk och kriminalitet ... 16
Samband mellan narkotikabruk och kriminalitet ... 17
Faktorer som påverkar förekomst av narkotikabruk respektive kriminalitet ... 18
DISKUSSION ... 21
Resultaten ... 21
Diskussion kring undersökningens första frågeställning: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? ... 21
Diskussion kring undersökningens andra frågeställning: Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? ... 22
Diskussion kring undersökningens tredje frågeställning: Vilka faktorer påverkar förekomst av narkotikabruk respektive kriminalitet? ... 23
Metoddiskussion ... 24
Slutsatser ... 25
REFERENSER ... 27
APPENDIX
Tabell 10 Parvisa analyser av Cannabisbruk
Tabell 11 Parvisa analyser av bruk av annan narkotika Tabell 12 Parvisa analyser av kriminellt beteende Enkät Malmöelevers levnadsvanor 2009
INLEDNING
Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå, 2012:13) respektive Socialstyrelsen (2009-101-3) visar att ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i det svenska samhället. 51% av alla ungdomar har vid åtminstone något tillfälle begått någon form av stöldbrott, skadegörelsebrott, våldsbrott eller narkotikabrott. Cirka 23% av samtliga personer som var misstänkta för brott under 2011 var ungdomar i åldern 15-20 år. Strukturen i den registrerade brottsligheten visar, att
narkotikabruk och misshandel jämte tillgreppsbrott och skadegörelsebrott hör till de brottstyper, vilka flest antal individer i åldern 15-20 år misstänks ha begått mellan år 2002 och år 2011 (Brå, 2012:13).
Andelen ungdomar bland personer vilka var misstänkta för personrån, uppmättes mellan 1995 och 2011 till drygt 60%. Även i fråga om annan stöldrelaterad brottslighet var andelen unga förövare i åldersgruppen 15-20 år
överrepresenterade. Denna grupp stod mellan 2008 och 2011 för cirka 33% av bostadsinbrotten. Stöld ur bil var mer ovanligt, vilket 3,6% av pojkarna respektive 1,1% av flickorna gjort sig skyldiga till under 2011. Cirka 1,7% av pojkarna hade stulit en bil medan motsvarande siffra i gruppen flickor var 0,4%. Andelen ungdomar som misstänktes för skadegörelsebrott har varit relativt oförändrad mellan 2001 och 2011 och uppmättes till 39% under 2011. Andelen ungdomar bland personer vilka var misstänkta för misshandel uppmättes under 1996 respektive 2001 till 31%. Under 2006 hade andelen stigit ytterligare till 34% för att under 2011 ändrat riktning och minskat till 29% (Brå, 2012:13).
Vad gäller narkotikarelaterad brottslighet, uppgick andelen ungdomar i åldern 15-20 år, vilka var misstänkta för narkotikabrott under år 15-2000 till nästan 15-20% för att 2011 ha ökat ytterligare till nästan 30% (Brå, 2012:13). Vidare uppgav 9% av pojkarna respektive 6% av flickorna i årskurs 9 att man använt narkotika någon gång. Samtidigt var andelen gymnasieelever som provat narkotika fördubblad jämfört med årskurs 9 samma år; under 2011 uppgav 20% av pojkarna respektive 14% av flickorna i gymnasiets årskurs 2 att man provat narkotika (Guttormsson et al., 2012). Samtidigt kan den lokala narkotikakonsumtionen bland ungdomar vara mycket hög. I november 2012 fick Polisstyrelsen i Västra Götaland uppgifter om att 90% av de killar som polisen mötte i vissa områden i Göteborg var
narkotikamissbrukare av främst Cannabis och Spice (Sahlström, 2012-11-16). Parallellt med att många ungdomar gör sig skyldiga till stöldbrott,
skadegörelsebrott, våldsbrott och narkotikabrott, hör rån, inbrott respektive tillgrepp av motorfordon till kategorin brott med dålig prognos vilka ökar risken för framtida problem (El-Khouri & Sundell, 2005). Rån respektive tillgrepp av motorfordon hör också till kategorin strategiska brott vilken påminner om kategorin brott med dålig prognos. Till strategiska brott hör sådana brottstyper som under 2000-talet tydligast indikerar en långvarig eller intensiv kriminell karriär bland ungdomar. Bakom dessa brott finns återfallsbrottslingar respektive högaktivt kriminella ungdomar, vilka också generellt står för mer än 65% av alla registrerade brott. Ungdomar som har gjort sig skyldiga till strategiskt brott är representativa för den andel som har återfallit eller spås att återfalla i brott många gånger. I gruppen 15-17 åringar, som i samband med sin kriminella debut
lagfördes för rån, återföll över hälften i tre eller fyra senare lagföringar under de efterföljande 7 åren, medan omkring var femte återföll åtta eller fler gånger (Brå, 2011:21). Utöver rån och tillgrepp av motorfordon är även narkotikabruk en fälla
som kan medföra allvarliga konsekvenser för ungdomar i framtiden (FHI, 2006, nr 6).
Trots att ungdomskriminaliteten generellt sett är begränsad till tonårstiden – de flesta ungdomar, vilka gör sig skyldiga till brott slutar med detta beteende när de kommer upp i vuxen ålder – finns det ungdomar som riskerar framtida problem till följd av sitt beteende(von Hofer, 2007; Brå, 2009). Narkotikabruk och kriminalitet kan leda till allvarliga problem inom olika områden för ungdomar, varför narkotikabruk och kriminalitet är en källa till oro inför vad som kan hända i framtiden.
Kunskap om orsaker till varför ungdomar begår brott och vad som kan göras för att minska risken för detta är därför viktigt (Brå, 2009). Sådan kunskap kan stävja oro och erbjuda konkreta tillvägagångssätt för att komma till rätta med denna problematik. Levnadsvaneundersökningar bland högstadie- och
gymnasieungdomar genomförs därför regelbundet i olika delar av Sverige – bland annat i Stockholm och Malmö. Samtidigt har undersökningarna i Stockholm och Malmö enbart delvis analyserats och rapporterats då det gäller narkotikabruk och kriminellt beteende.
Syfte
Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera Malmö stads
levnadsvaneundersökning 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk samt kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2
(gymnasium).
Frågeställningar
1. Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet?
2. Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet?
3. Vilka faktorer påverkar förekomst av narkotikabruk och kriminalitet?
Bakgrund
Livsstil som teoretiskt ramverk för kriminellt beteende
Ungdomars livsstil har länge föreställts utgöra en viktig funktion i förklaringen av kriminellt beteende (Svensson & Pauwels, 2008). Livsstil används som en
synonym för individers rutiner och dagliga aktiviteter (a a), alternativt som ett sammanfattande begrepp för dessa faktorer (Brå, 2006:7). Ungdomars livsstil kan vara ett konkret uttryck för vad de gör på sin fritid och med vem de gör det, när de gör det och var de gör det (a a). I ett vidare perspektiv, beskrivs livsstil som ett uttryck för hur individer väljer att forma sina liv utifrån livssituation, identitet och sociala tillhörighet (Svensson, 2010).
Ungdomars livsstil, eller, med andra ord, deras dagliga aktiviteter påverkar deras exponering för särskilda miljöer, vilka benämns settings (Svensson & Pauwels, 2008). En setting syftar på en social och fysisk miljö vilken omfattar objekt, personer och händelser (Wikström, 2009). En setting utgör det som en individ vid en viss tidpunkt kan ta del av genom sina sinnen (a a). Olika settings skapar olika
skapar sådana situationer vilka ökar risken för kriminalitet oftare än andra settings (Svensson & Pauwels, 2008). Sådana miljöer (settings) vilka ökar risken för kriminellt beteende är de, vilka leder till att individer frestats och/eller provoceras att begå brott (a a). Tillsammans utgör de miljöer (settings) vilka individer
befinner sig i under en viss tidsperiod formen av deras aktivitetsfält (Wikström, 2009). Individers aktivitetsfält föreställs vara en källa till ökad förståelse av interaktionen mellan individ och miljö för kriminellt beteende (Wikström et al., 2010). Livsstil är både situationsbundet och multidimensionellt, resonerar
Svensson och Pauwels (2008). Huruvida ungdomar kommer i kontakt med sådana settings, vilka kan orsaka kriminellt beteende, beror huvudsakligen på de platser där de tillbringar sin fritid, med vem de tillbringar sin fritid och vilka aktiviteter de deltar i under sin fritid. Sådana livsstilar, vilka innebär att ungdomar tillbringar tid på platser, där de exponeras för påverkan av kriminella kompisar, alkohol och drogbruk, bör anses som riskfyllda, resonerar Svensson och Pauwels (a a).
Ungdomars livsstilar är kopplade till rutinaktiviteter (Svensson & Pauwels, 2008), vilket syftar på generaliserade mönster i sociala aktiviteter inom ett samhälle (Wikström et al., 2010). Wikström med kolleger (a a) beskriver rutinaktiviteter som spatiala och temporala mönster i familjeaktiviteter, sysselsättningsrelaterade aktiviteter och fritidsrelaterade aktiviteter. Livsstil skapas inte i ett tomrum utan i sociala sammanhang, resonerar Svensson (2010), vilket sambandet mellan livsstil och rutinaktiviteter indikerar. Strukturen i rutinaktiviteter påverkar vilka
situationer som uppkommer (Wikström et al., 2010). Kriminellt beteende
uppkommer med utgångspunkt i ett rutinaktivitetsperspektiv som svar på sociala situationer, vilka benämns tillfällen (a a). Kriminellt beteende föreställs som en individs reaktion på en social situation, vilken konstitueras av en ömsesidig närvaro av en motiverad förövare och ett lämpligt mål i frånvaro av
förmynderskap, vilket inkluderar översyn och kontroll (a a). Livsstil, rutinaktivitet och tillfälle är termer, vilka enbart refererar till sociala förhållanden som
nödvändiga förutsättningar för uppkomsten av kriminellt beteende (Gottfredson & Hirschi, 1990). En individ som gör sig skyldig till kriminellt beteende föreställs, utifrån denna terminologi, som en rationell och beräknande aktör (a a). Enligt Svensson och Pauwels (2008), föreställs livsstil jämte rutinaktivitet kunna
tillämpas som ett enkelt och odelat teoretiskt perspektiv på ungdomars delaktighet i kriminellt beteende.
Narkotikabruk och kriminalitet bland ungdomar
Ungdomsåren är för många en period i livet, som präglas av stark utveckling och många glädjeämnen. Samtidigt är ungdomar en särskilt utsatt grupp för
hälsoriskbeteenden. Narkotikabruk och kriminalitet definieras som normbrott respektive som problembeteenden eftersom de innebär juridiska eller normativa överträdelser (Hair et al., 2009). Narkotikabruk och kriminalitet är i sin tur relaterade till bruk av tobak och snus, alkoholbruk, tidig sexuell debut, bristande skolanpassning, skolk, mobbning och bristfällig fysisk aktivitet. Vanligtvis
inträffar detta i yngre åldrar (Hair et al., 2009; El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005; Sundell et al., 2007; Leslie et al., 2010). Exponeringen för droger, drogbudskap och drogbruk sker inom olika arenor och i olika sammanhang och situationer . Droger är påtagligt närvarande i unga människors vardag – såväl tankemässigt som i praktiken. De finns ständigt i livsvärlden – oberoende av om man har erfarenhet av eget bruk eller inte (Skårner et al., 2005).
Både nationell och internationell forskning visar att narkotikabruk jämte kriminellt beteende innebär signifikanta hot mot hälsa och välbefinnande bland ungdomar och ökar risken för negativa konsekvenser för hälsa och socialt liv i framtiden (Hair et al., 2009, Leslie et al., 2010, Bašić, Mihić & Novak, 2001, Lombardo, 2002; El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005; Sundell et al., 2007). De narkotiska preparatens farmakologiska effekter är en bidragande faktor till risken för skador (Mörk, 2013-03-25). Identitetsutvecklingen är en central del i den psykologiska utvecklingen bland ungdomar.
Identitetsutvecklingen är samtidigt beroende av den kognitiva utvecklingen vilken äventyras i samband med långvarigt Cannabisbruk. Även sådant bruk som inte har förekommit under en längre tid medför skada på hjärnans utveckling (FHI,
2009:13). Vidare är Cannabisbruk förenat med försämrad inlärningsförmåga och minskad intellektuell kapacitet och kan orsaka allvarliga psykiatriska störningar som schizofreni och psykos. Ungdomar är särskilt utsatta och kan ådra sig skador redan under måttlig konsumtion (FHI, 2009:13). Samtidigt är Cannabis den vanligast förekommande typen av narkotika (Guttormsson et al., 2012), och fungerar även som en inkörsport till bruk av andra droger (FHI, 2009:13).
Utöver fysisk och psykisk hälsa, påverkas och försämras även det sociala livet av narkotikabruk. Narkotikabruk leder vanligen till ekonomiska bekymmer vilket i sin tur ökar risken för kriminalitet (Fahlke, 2007). Även från internationellt håll indikerar forskning att det finns ett samband mellan narkotikabruk och
kriminalitet såtillvida att risken för att begå brott är större bland narkotikabrukare än bland icke-brukare (Bennett et al., 2008).
Samtidigt är Bennett med kolleger (2008) kritiska till generaliserbarheten i kopplingen mellan narkotikabruk och kriminalitet. I en utförlig metaanalys konstaterar de, att Cannabisbruk är svagare relaterat till kriminalitet jämfört med bruk av annan narkotika. Vidare konstaterar de, att det överhuvudtaget inte finns något bevis för att droger generellt har en kausal effekt på brott eller att brott har ett kausalt samband till droganvändande. Individuella faktorer måste vägas in (Bennett et al., 2008).
Andra forskare vilka, liksom Bennett med kolleger (2008) menar att man måste ta hänsyn till andra faktorer då man undersöker samband mellan narkotikabruk och kriminalitet, är Pedersen och Skardhamar (2009). De menar att negativa
uppväxtförhållanden i barndomen respektive tidig debut med beteendeproblem har visat sig vara kopplat till narkotikabruk, varför dessa faktorer enligt dem även kan antas öka risken för senare kriminalitet. Andra internationella forskare menar, att undersökningar inom den generella ungdomspopulationen visar att familj och skola utgör större kontexter, vilka är avgörande faktorer som påverkar både nuvarande och framtida beteende (Leslie et al., 2010). I svenska
levnadsvaneundersökningar bland ungdomar inkluderas även områdena
kamratkrets och närsamhälle. Jämte familj och skola tolkas de som sociala
sammanhang vilka påverkar beteendet (El-Khouri & Sundell, 2005).
Risk- och skyddsfaktorer
Ett vanligt sätt att förklara uppkomsten av narkotikabruk och kriminalitet är med hjälp av risk- och skyddsfaktorer. Risk- respektive skyddsfaktorer behöver inte garantera förekomsten av ett visst beteende utan påverkar sannolikheten för detta (Sundell et al., 2007). Riskfaktorer ökar risken för ohälsa eller andra problem
både på kortare och längre sikt (Socialstyrelsen, 2009-101-3). Samtidigt kan en riskfaktor även observeras som en omständighet i en människas liv, vilken hänger samman med negativt beteende, medan en skyddsfaktor antas motverka ett
negativt beteende respektive skyddar individen och hämmar risken för negativt beteende (Brå, 2011:21; Bremberg, 2009-08-25).
Utöver att påverka sannolikheten för normbrytande beteende (Bergström, 2011-05-19), kan en skyddsfaktor beskrivas som en faktor som påverkar effekten av risk i positiv riktning (Luthar & Cicchetti, 2000). En skyddsfaktor kan också vara en faktor som minskar riskfaktorns negativa effekt och främja en positiv
utveckling (Jakobsson et al., 2011). En skyddsfaktor kan också vara en faktor som har visat sig bidra till varför en viss insats mot kriminalitet eller annat
normbrytande beteende bland ungdomar är framgångsrik (Socialstyrelsen, 2009-101-3).
En skyddsfaktor kan alltså vara en motpol till en riskfaktor, den kan beskrivas som frånvaron av en riskfaktor men den kan också beskrivas som en skyddande faktor som inte har någon motsvarighet på den motsatta risksidan (Jakobsson et al., 2011).
Risk- och skyddsfaktorer kan alltså uttryckas på många olika sätt. De vittnar tillsammans om att ungdomar utvecklas i ett samspel med olika sociala
sammanhang som familj, skola, kamratkrets och närsamhälle (Brå, 2009). Det är i huvudsak samma risk- och skyddsfaktorer för missbruk, kriminalitet, våldsamt beteende och allvarlig psykiatrisk problematik (Jakobsson et al., 2011). I Figur 1 beskrivs hur risk- och skyddsfaktorer definieras.
Figur 1. Definitioner av risk- och skyddsfaktorer.
Vidare definieras risk- och skyddsfaktorer på olika sätt beroende på det sammanhang de observeras inom. I nedanstående tabell redovisas områden inklusive faktorer som har identifierats som risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk respektive kriminalitet.
Beteenden
(El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005)
Föreställningar
(El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005)
Situationer
(El-Khouri et al., 2005;El-Khouri & Sundell, 2005)
Förmågor
(El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005)
Attityder
(El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005)
Egenskaper
(Jakobsson et al., 2011; Socialstyrelsen, 2009-101-3)
Händelser (Socialstyrelsen, 2009-101-3) Förhållanden (Socialstyrelsen, 2009-101-3) Processer (Socialstyrelsen, 2009-101-3) Omständigheter (Jakobsson, et al., 2011, s 20) Erfarenheter (Jakobsson et al., 2011) Upplevelser (Jakobsson et al., 2011)
Tabell 1. Risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk och kriminalitet.
Individ
Kön (Kuhns & Clodfelter, 2009) Pojke (Bergström, 2011)
Dåligt psykiskt mående (Brå, 2011:21). Uppförandeproblem (Kuhns & Clodfelter, 2009)
Positiv attityd till våld respektive drogbruk (Kuhns & Clodfelter, 2009; Bergström, 2011)
Tidig debut med normbrott (Kuhns & Clodfelter, 2009; Pedersen & Skardhamar, 2009; Copeland &
Swift, 2009; Bergström, 2011)
Rökning (Hair et al., 2009) Alkoholbruk (Hair et al., 2009) Tidig sexuell debut (Hair et al., 2009) Ingen fysisk aktivitet (Hair et al., 2009)
Frånvaro av organiserade fritidsaktiviteter (Brå, 2011:21).
Familj
Föräldraskap, familjerelationer (Hayden, 2007)
Kvalitet i kontaken mellan ungdomen och föräldrarna (Brå, 2011:21) Föräldrakontroll från särskilt mammans sida (Hair et al., 2009) Familjeaktiviteter (Hair et al., 2009)
Anknytning (Bergström, 2011)
Bristande intresse för barnen (Bergström, 2011) Uppmärksamhet för positiva aktiviteter (Bergström, 2011)
Föräldrarna har låga förväntningar på barnets aktiviteter i skolan och på fritiden (FHI 2006, nr 6) Begränsad föräldrakontroll (Leslie et al., 2010)
Föräldrar är osäkra och har inte vetskap om vad deras barn gör på fritiden och i skolan (FHI, 2006, nr
6)
Nedsatt föräldrakontakt (Brå, 2011:21).
Dålig kontakt mellan förälder och barn (FHI, 2006, nr 6) Svag anknytning till föräldrar (Kuhns & Clodfelter, 2009) Bristande anknytning (Bergström, 2011)
Lågt känslomässigt engagemang från förälder (Erling & Hwang, 2007) Bristande uppfostran (Luthar & Cicchetti, 2000)
Hård uppfostran (Kuhns & Clodfelter, 2009; Luthar & Cicchetti, 2000)) Bristande eller otydliga gränssättningar (Erling et al., 2007) Bristande tillsyn (Bergström, 2011)
Brister i kommunikation och relationer (Brå, 2003:6) Negativa familjeförhållanden (Pedersen & Skardhamar, 2009) Uppfostringsproblem (Pedersen & Skardhamar, 2009)
Relationen mellan barnet och föräldrarna är varm och nära (FHI, 2006, nr 6) Tyliga normer och positiva förväntningar (FHI, 2006, nr 6)
Skola
Svagt skolengagemang (Leslie et al., 2010) Bristande intresse för skolan (Bergström, 2011) Anknytning (Bergström, 2011)
Skolk (Brå, 2011:21; Bergström, 2011)
Skolsvårigheter (Kuhns & Clodfelter, 2009; Pedersen & Skardhamar, 2009; Bašić, Mihić & Novak,
2001)
Dåliga betyg (Bergström, 2011) Dåligt skolklimat (Bergström, 2011) Prosociala tillfällen (Bergström, 2011)
Tydliga normer och förväntningar (Bergström, 2011) Utveckling av kompetenser/förmågor (Bergström, 2011) God kontakt med vuxna i skolan (Luthar & Cicchetti, 2000)
Kamrater
Avvikande kamrater (Leslie et al., 2010; Kuhns & Clodfelter, 2009; Lombardo, 2009; Hair et al., 2009) Kamraters drogbruk (Bergström, 2011)
Kriminella kamrater (Bergström, 2011) Kamraters antisociala normer (Bergström, 2011) Anknytning (Bergström, 2011)
Närmiljö
Boendeomsättning i bostadsområdet (Bergström, 2011) Hög kriminalitet i bostadsområdet (Bergström, 2011)
Tydliga normer och förväntningar i bostadsområdet (Bergström, 2011) Anknytning till bostadsområdet (Bergström, 2011)
Riskfaktoransatsen
Empirisk, kriminologisk forskning domineras enligt Wikström (2008) av en riskfaktoransats. Samtidigt, menar han, finns det en allmän uppfattning bland inflytelserika kritiker av riskfaktoransatsen, att studiet av antisocialt beteende har fastnat i ett riskfaktorstadium. Wikström (a a) noterar mot bakgrund av denna kritik, att begreppet riskfaktor sällan är väldefinierat i kriminologisk forskning. Snarare syftar begreppet i praktiken generellt på ett fast korrelat, vilken förutsäger inblandning i kriminalitet, alternativt någon aspekt av kriminellt beteende.
Riskfaktoransatsen, så som den praktiskt tillämpas normalt, kan enligt Wikström (a a) beskrivas som en forskningsinriktning utan någon nämnvärd teoretisk vägledning. Huvudaktiviteten i riskfaktoransatsen är, och har enligt Wikström (a a) alltjämt varit, att göra en karta över korrelater vilka förutses vara kopplade till kriminellt beteende, alternativt till någon aspekt av kriminellt beteende. Dessa korrelater föreslås enbart vara förbundna med kriminellt beteende alternativt med någon aspekt av kriminellt beteende. Huvudproblemet med riskfaktoransatsen är enligt Wikström (a a) att den inte särskiljer mellan korrelater och orsaker till kriminellt beteende samt erbjuder någon förklaring till varför kriminellt beteende uppkommer.
I sin diskussion av riskfaktoransatsen, relaterar Wikström även till Farrington som, enligt Wikström, på ett tydligt sätt sammanfattar de konkreta problemen med riskfaktoransatsen (Wikström, 2008). Riskfaktoransatsen medför, enligt
Farrington (a a), att det inte finns någon brist på faktorer som är signifikant korrelerade med kriminalitet och antisocialt beteende. Bokstavligen tusentals variabler har enligt Farrington (a a) identifierats som skiljer mellan kriminella och icke-kriminella, alternativt korrelerar signifikant med självrapporterad
kriminalitet. Parallellt med denna variabelbank, bidrar riskfaktorparadigmet enligt honom inte till kunskap om kausala processer mellan riskfaktorer och kriminellt beteende. I riskfaktorparadigmet särskiljs inte de riskfaktorer vilka är orsaker till kriminellt respektive antisocialt beteende från de faktorer vilka är markörer, alternativt korrelerade med orsaker till sådana beteenden. Detta är ett allvarligt problem med riskfaktorparadigmet, menar Farrington (a a). Enighet kring vad som är orsaker bakom kriminellt beteende är, på grund av denna kunskapsbrist, mycket begränsad, resonerar Farrington (a a). I en vidare bemärkelse, bidrar
riskfaktoransatsen enligt honomtill brist på förståelse av hur interaktionen mellan individ och miljö orsakar kriminellt beteende (a a). Föreliggande forskning säger mer om kriminell potential än om hur kriminellt beteende utvecklas från en
Levnadsvaneundersökningar
Levnadsvaneundersökningar med fokus på normbrott genomförs regelbundet i Sverige. I Stockholm har man sedan 1970-talet genomfört undersökningar bland högstadieelever i årskurs 9 men sedan millennieskiftet inkluderas även ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet. Förutom frågor om drogvanor inkluderades vid denna tidpunkt frågor om kriminalitet samt risk- och skyddsfaktorer (El-Khouri & Sundell, 2005).
Liksom i Stockholm, genomförs även i Malmö regelbundna
levnadsvaneundersökningar där normbrott bland stadens ungdom kartläggs. Liksom i Stockholm, innehåller undersökningarna i Malmö frågor om drogvanor, kriminalitet och risk- respektive skyddsfaktorer. Till skillnad från Stockholm, genomförs levnadsvaneundersökningar i Malmö även bland mellanstadieelever i årskurs 6. Liksom i Stockholm, är levnadsvaneundersökningen i Malmö en enkätundersökning vilken är indelad i olika levnadsvaneområden.
Enligt min kännedom har publicerade rapporter från dessa
levnadsvaneundersökningar enbart delvis behandlat narkotikabruk respektive kriminalitet samt dess relation till risk- och skyddsfaktorer. Fler rapporter har sammanställts på Stockholmsmaterialen jämfört med Malmömaterialen. Ekman och Johnsson (2009) har sammanställt en rapport med resultaten från den
levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö samma år. Från Stockholm har två rapporter publicerats vilka redovisar resultat från 2004 års undersökning (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005).
Genom dessa rapporter konstateras att narkotikabruk har studerats i såväl Stockholm som i Malmö medan kriminalitet enbart finns rapporterat från Stockholm. Likaså har sambandet mellan narkotikabruk och kriminalitet enbart rapporterats från Stockholm, varför även samvariation mellan narkotikabruk, kriminalitet och risk- och skyddsfaktorer enbart finns rapporterat från
Stockholmsmaterialet och inte från Malmö.
Vad gäller samband mellan risk- och skyddsfaktorer och kriminalitet rapporteras från Stockholm enbart samband mellan risk- och skyddsfaktorer och sådana brott som medför ökad risk för nya brott. Till denna kategori hör rån, inbrott respektive stöld av bil eller motorcykel (El-Khouri & Sundell, 2005). I tabellerna 2-4
sammanfattas resultaten från de tidigare levnadsvaneundersökningarna i Stockholm och Malmö.
Tabell 2. Förekomst av narkotikabruk respektive kriminalitet. Narkotikabruk
Cannabis var det dominerande preparatet bland Stockholmsungdomar vilket 8.3% bland högstadieeleverna respektive 20.8% bland gymnasieeleverna hade använt (El-Khouri & Sundell, 2005).
Bland Stockholmsungdomarna hade 9.1% av flickorna och 9.7% av pojkarna i högstadiet använt narkotika någon gång. Motsvarande siffror bland gymnasieeleverna var 19.9% bland flickorna respektive 25.1% bland pojkarna. Vidare hade 0.4% bland flickorna och 1.1% bland pojkarna i högstadiet debuterat med narkotika före 13 års ålder. Motsvarande siffra bland gymnasieeleverna var 0.7% bland flickorna respektive 1.2% bland pojkarna. 1.9% bland flickorna och 2.9% bland pojkarna i högstadiet hade använt narkotika mer än 10 gånger. Motsvarande siffra bland gymnasieeleverna var 4.5% bland flickorna respektive 8.9% bland pojkarna (El-Khouri & Sundell, 2005).
Bland Malmöungdomarna uppgav 13% bland pojkarna och 6% bland flickorna i högstadiet att man använt narkotika. Motsvarande siffra bland gymnasieeleverna var 25% bland pojkarna respektive 16% bland flickorna (Ekman & Johnsson, 2009)
Kriminalitet
41% av högstadieeleverna och 35% av gymnasieeleverna hade gjort sig skyldig till brott under det senaste året. En större andel pojkar än flickor hade gjort sig skyldig till brott oavsett brottstyp (El-Khouri & Sundell, 2005).
14% av högstadieelever och 12% av gymnasieelever bland Stockholmsungdomarna hade gjort sig skyldig till mer allvarligt brott det senaste året. Till denna kategori räknades förutom brott med dålig prognos också ”stöld av cykel/moped”, ”stöld ur någons ficka”, ”sexuellt tvång” respektive ”ha slagit någon med avsikt så att denne behövt uppsöka sjukvård” (El-Khouri & Sundell, 2005, sidan 43). Mer än 10% av pojkarna och cirka 2% av flickorna hade lagförts för rån, inbrott och stöld av bil eller motorcykel (El-Khouri & Sundell, 2005). Tabell 3. Samband mellan narkotikabruk och kriminalitet.
Förekomsten av kriminalitet samvarierade med narkotikabruk (El-Khouri & Sundell, 2005). Antalet gånger man använt narkotika var en riskfaktor för kriminalitet (El-Khouri et al., 2005)
Tabell 4. Risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk respektive kriminalitet.
Individ
Kön (Ekman & Johnsson, 2009; El-Khouri & Sundell, 2005).
Daglig konsumtion av tobak respektive snus (El-Khouri et al., 2005) (Riskfaktor för primärt
narkotikabruk)
Berusning varje vecka (El-Khouri et al., 2005) (Riskfaktor för primärt narkotikabruk) Tidig berusningsdebut (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005) Egen utsatthet för allvarligt brott (El-Khouri et al., 2005)
Fritidssysselsättning (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005)
Familj
Gemensamma familjeaktiviteter (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005)
Föräldrars kännedom om barnets kamrater (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005) Föräldrars vetskap om helgaktiviteter (El-Khouri et al., 2005),
Förälders vetskap om var barnen är på fredags- och lördagskvällar (El-Khouri & Sundell, 2005)
Skola
Skolklimat (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005) Skoltrivsel (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005) Betyg (El-Khouri & Sundell, 2005)
Skolk (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005)
Kamrater Normbrytande beteende bland kamrater (El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005)
Närmiljö Bostadsområdets problemnivå (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005)
MATERIAL OCH METOD
Aktuell studie
Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den
levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 med syfte att beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk samt kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Då elever i årskurs 6 i undersökningen inte besvarat frågor kring kriminalitet utesluts dessa från aktuell studie.
Deltagande
Malmö stads levnadsvaneundersökning 2009 distribuerades till sammanlagt 6 453 högstadie- respektive gymnasieelever, varav 2 825 elever i årskurs 9 och 3 628 elever i årskurs 2 på gymnasiet.
Undersökningen har besvarats av sammanlagt 4 933 högstadie- och gymnasieelever, vilket motsvarar 76% av det antal elever som enkäten
distribuerades till. Enkäten besvarades av 2 259 (80%) elever i årskurs 9 samt 2 674 (74%) elever i årskurs 2 (gymnasiet). Den främsta orsaken till bortfallet var sjukdom, men även olovlig frånvaro var en vanligt förekommande orsak bland gymnasieeleverna (Ekman & Johnsson, 2009).
Denna förekomst av bortfall är viktig att ta hänsyn till ur resultatsynpunkt, eftersom det bland de elever vilka inte var närvarande vid datainsamlingen finns ungdomar som är överrepresenterade avseende normbrytande beteende. Bland de elever vilka var frånvarande vid datainsamlingen, finns elever som skolkar respektive hoppat av skolan. Denna grupp misstänks vara mer normbrytande än ett genomsnitt. Att undersöka förekomst av normbrott bland ungdomar med hjälp av en enkätundersökning vilken distribuerades under lektionstid innebär, att förekomsten av normbrott underskattas. Resultaten baserar sig på svar från en undersökningsgrupp bestående av ungdomar som var närvarande i skolan då undersökningen distribuerades. Sannolikt är undersökningsgruppen
underrepresenterad avseende normbrott, varför resultaten bedöms ligga i underkant av de verkliga resultaten. Resultatens allmängiltighet är osäker,
eftersom de verkliga skillnaderna mellan ungdomar avseende normbrott sannolikt är större än vad resultaten indikerar (El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005; Sundell et al., 2007).
Frågeformulär
Levnadsvaneundersökningen omfattar sammanlagt nio olika delområden vars områden presenteras i nedanstående tabell (tabell 5). I beskrivningen ges också en övergripande innehållsbeskrivning av respektive delområde.
Tabell 5. Beskrivning av delområdena i ”Malmöelevers levnadsvanor 2009”.
Enkätområde Övergripande innehållsbeskrivning av respektive enkätområde
Bakgrundsfrågor Kön, ålder, etnisk härkomst Frågor om trygghet och trivsel, fritid
och kamrater
Upplevelse av trygghet och trivsel i skolan, skolkvanor Fysisk aktivitet respektive föreningsmedlemskap
Vänners levnadsvanor och livssituation, förälders vetskap om vänner Frågor om tobak, alkohol, narkotika
och dopinganvändning
Tobaks- respektive alkoholvanor
Egen erfarenhet av att ha blivit erbjuden narkotika, egen attityd till narkotika, eget narkotikabruk Frågor om spel med pengar Deltagande i spel eller lotterier om pengar de senaste 30 dagarna
Frågor om sex och samlevnad Samlag innan 15 års ålder Frågor om undervisning och samtal i
familjen
Förälders vetskap om saker som inträffar på fritiden respektive vetskap om skolprestationer Att vid behov kunna vända sig till förälder, lärare, kamrater respektive syskon
Frågor om levnadsförhållanden, boende
Tillfredsställelse med egen livssituation, sömnvanor respektive skolprestationer Upplevelse av stöd, uppmuntran och beröm från förälder respektive föräldrainflytande och gemensamma familjeaktiviteter
Debutålder för tobaks-, alkohol- respektive narkotikabruk Egen utsatthet för brott det senaste året
Egen erfarenhet av förhållanden och rutiner i det egna bostadsområdet Erfarenhet av den egna skolsituationen
Frågor om brottslighet Egen oro för att utsättas för brott Egen brottsaktivitet under det senaste året
Frågor om politik, samhälle och inflytande
Kan tänka sig eller har under det senaste året burit märke för åsikt Kan tänka sig eller har under det senaste året deltagit i bojkott eller köpstrejk Kan tänka sig eller har under det senaste året målat politiska slagord på allmän plats Kan tänka sig eller har under det senaste året ockuperat byggnader
Kan tänka sig eller har under det senaste året skadat andras eller allmän egendom i protest
Bearbetning och analys
Bearbetningsprocessen av elevernas svar på frågorna i levnadsvaneundersökningen beskrivs i Figur 5.
Figur 5. Bearbetningsprocessen av elevernas svar i 2009- års levnadsvaneundersökning bland Malmöelever.
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Urval Parvis analys Logistisk regressionsanalys Ett antal frågor från de nio olika
områdena i levnadsvaneundersökningen ”Malmöelevers levnadsvanor 2009” valdes ut.
Kodning och analys av svaren
Genomförande av logistisk regressionsanalys med regelbundet Cannabisbruk, regelbundet bruk av annan narkotika respektive allvarligt brott med de svar som skiljde sig signifikant åt från varandra (p<.05) i parvis analys.
Narkotikabruk respektive kriminellt beteende har analyserats i hela populationen.
I insamlat material har narkotikabruk delats in i kategorierna; inget bruk, prövat
Cannabis respektive regelbundet bruk av Cannabis, prövat annan narkotika
respektive regelbundet bruk av annan narkotika (Figur 2).
Figur 2. Beskrivning av hur narkotikabruk har kategoriserats.
Kriminellt beteende de senaste 12 månaderna har delats in i kategorierna; inget brott, någon form av brott, mindre allvarligt brott respektive mer allvarligt brott.
Figur 3 beskriver hur kriminalitet analyserats. Tabell 6 redovisar de brottstyper som inkluderas i brottskategorin mindre allvarligt brott respektive de brottstyper som inkluderas i brottskategorin mer allvarligt brott.
Cannabis Annan narkotika
Narkotika
Cannabis Annan narkotika Cannabis Annan narkotika
Figur 3. Beskrivning av hur kriminalitet har kodats.
Tabell 6. Beskrivning av brottskategorierna mindre allvarligt brottslighet respektive mer allvarlig brottslighet.
Kriminellt beteende de senaste 12 månaderna
Mindre allvarligt brott
Tjuvåkt på buss eller tåg Snattat
Köpt något som du visste var stulet Klottrat, målat olaglig graffiti Burit kniv eller annat vapen Stulit en cykel eller moped Sålt något som var stulet
Mer allvarligt brott
Slagit någon så hårt att denne behövt besöka sjukhus Gjort inbrott i bil, affär, kiosk eller annan byggnad
Tvingat någon att ge dig pengar, mobiltelefon eller annat värdefullt föremål Stulit en bil eller motorcykel
I syfte att undersöka linjärt samband mellan narkotika och kriminalitet har narkotikakategorierna prövat respektive regelbundet bruk analyserats i förhållande till kategorierna någon form av brott, mindre allvarligt brott respektive mer allvarligt brott (Figur 4).
Figur 4. Beskrivning av hur linjära samband mellan narkotikabruk och kriminellt beteende har analyserats.
I syfte att analysera förekomst av regelbundet narkotikabruk och allvarligt brott
de senaste 12 månaderna, undersöktes med hjälp av parvis analys elevernas svar
på ett urval av frågor från respektive delområde i levnadsvaneundersökningen. De frågor vars svar visade på signifikanta skillnader i regelbundet narkotikabruk respektive allvarligt brott har därefter analyserats i logistisk regressionsanalys. Syftet med logistisk regressionsanalys var att undersöka om svaren predicerade ökad risk för regelbundet narkotikabruk respektive allvarligt brott de senaste 12
månaderna.
Linjärt samband mellan narkotikabruk och kriminalitet har studerats med hjälp av Pearsons korrelationstest (Wahlgren, 2008). För parvis analys av narkotikabruk och kriminellt beteende har Chi-2 test genomförts (Wahlgren, 2008). I syfte att undersöka vilka faktorer som medför ökad risk för regelbundet narkotikabruk respektive mer allvarligt brott har logistisk regressionsanalys genomförts (Tabachnick & Fidell, 2007). SPSS version 20.0 har använts vid samtliga statistiska analyser.
Etik
Levnadsvaneundersökningen har granskats och godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i Lund. Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1990) anger informationskrav, samtyckeskrav och
Kriminellt beteende de senaste 12 månaderna
Inget brott
Mindre allvarligt brott Mer allvarligt brott Brott
Kriminellt beteende de senaste 12 månaderna
Mindre allvarligt
brott Mer allvarligt brott
Cannabis Annan narkotika
Narkotika
Cannabis Annan narkotika
Prövat Regelbundet
bruk
Någon form av brott
konfidentialitetskrav som tre grundläggande principer vilka har beaktats vid genomförandet av aktuell undersökning.
Informationskravet har uppfyllts genom att man informerat de elever som erbjudits att medverka i undersökningen om undersökningens syfte, vilket avser att bättre förstå vad som påverkar ungdomars liv samt att se hur det
brottsförebyggande arbetet fungerar i Malmö. Vidare framgår att deltagande är frivilligt samt att vårdnadshavare i förväg har informerats om undersökningen. Samtyckeskravet har uppfyllts genom att deltagarna informerats om sin rätt att själva bestämma om sin medverkan respektive rätt att själva bestämma om man vill besvara varje fråga eller inte, utan att detta medför negativa konsekvenser. Samtyckeskravet har dokumenterats genom att enkäten returnerats ifylld. Konfidentialitetskravet har uppfyllts genom att deltagarna besvarat enkäten anonymt samt att ifyllda formulär förstörts efter registrering i den datafil, vilken ligger till grund för vidare bearbetning på gruppnivå.
RESULTAT
Förekomst av narkotikabruk och kriminalitet
Förekomst av narkotikabruk och kriminalitet redovisas i Tabell 7.
Tabell 7. Narkotikabruk respektive kriminalitet i populationen fördelat på kön och skoltillhörighet. Andel ungdomar i populationen med erfarenhet av
narkotikabruk respektive kriminalitet
Kön Skoltillhörighet Flickor Pojkar Grundskola (åk 9) Gymnasium (åk 2)
Total andel svarande 4 933 2 506 (51%) 2 401 (49%) 2 259 (46%) 2 674 (54%) Andel narkotikabrukare 1 079 (22%) 419 (17%) 652 (27%) 331 (15%) 748 (28%) Andel Cannabisbrukare 829 (17%) 324 (13%) 499 (21%) 247 (11%) 582 (22%) Andel med regelbundet Cannabisbruk 751 (15%) 303 (12%) 442 (18%) 216 (10%) 535 (20%) Andel brukare av annan narkotika 250 (5%) 95 (4%) 153 (6%) 84 (4%) 166 (6%) Andel med regelbundet bruk av annan
narkotika 219 (4%) 83 (3%) 134 (6%) 72 (3%) 147 (6%)
Kriminellt beteende 2 592 (53%) 1 134 (45%) 1 436 (60%) 1 204 (53%) 1 388 (52%) Mindre allvarlig kriminalitet 1 613 (33%) 810 (32%) 799 (33%) 703 (31%) 910 (34%) Mer allvarlig kriminalitet 979 (20%) 324 (13%) 637 (27%) 501 (22%) 478 (18%)
Av den totala populationen Malmöelever angav 22% att man brukat någon form av narkotika. Av den totala populationen rapporterade 17% Cannabisbruk, 15% rapporterade att man regelbundet brukat Cannabis. 5% rapporterade bruk av annan narkotika än Cannabis och 4% rapporterade att man regelbundet brukat annan narkotika än Cannabis.
Fler pojkar än flickor har erfarenhet av narkotikabruk (27% vs 17%, p<0.001). Fler pojkar än flickor har också erfarenhet av specifikt Cannabisbruk (21% vs 13%, p<0.001). Fler pojkar än flickor angav också regelbundet Cannabisbruk (18% vs 12%, p<0.001). Vidare angav fler pojkar än flickor bruk av annan form av narkotika än Cannabis (6% vs 4%, p<0.001) respektive regelbundet bruk av annan form av narkotika än Cannabis (6% vs 3%, p<0.001).
En större andel av gymnasisterna rapporterade att man brukat narkotika jämfört med elever i grundskolan (28% vs 15%, p<0.001). En större andel gymnasister än högstadieelever rapporterade att man brukat Cannabis (22% vs 11%, p<0.001) respektive att man regelbundet brukat Cannabis (20% vs 10%, p<0.001). Likaså var det fler gymnasister än högstadieelever som rapporterade att man brukat annan form av narkotika (6% vs 4%, p<0.001) respektive att man regelbundet brukat annan form av narkotika (6% vs 3%, p<0.001).
Vidare angav 53% av den totala populationen att man under de senaste 12
månaderna begått brott. 33% angav att man gjort sig skyldig till mindre allvarligt brott medan 20% angav att man har begått mer allvarligt brott.
Liksom för narkotikabruk, har fler pojkar än flickor begått någon form av brott (60% vs 45%, p<0.001). 27% av pojkarna och 13% bland flickorna hade begått mer allvarligt brott under de senaste 12 månaderna (p<0.001). Fler
grundskoleelever än gymnasieelever hade begått mer allvarligt brott (22% vs 18%, p<0.01). Det finns inte någon skillnad mellan årskurserna när det gäller andelen som har begått någon form av brott (p=0.331) eller när det gäller andelen som har begått mindre allvarligt brott (p=0.362).
Samband mellan narkotikabruk och kriminalitet Tabell 8. Samband mellan narkotikabruk och kriminalitet.
Andel ungdomar som under det senaste året
begått någon form av brott
Andel ungdomar som under det senaste året
begått mindre allvarligt brott
Andel ungdomar som under det senaste året
begått mer allvarligt brott Narkotikabruk överhuvudtaget Inget narkotikabruk 4 330 (49%) 854 (79%) 2 807 (32%) 419 (39%) 1 523 (17%) 435 (40%) Cannabisbruk Inget narkotikabruk 639 (77%) 4 330 (49%) 344 (42%) 2 807 (32%) 295 (36%) 1 523 (17%) Bruk av annan narkotika än Cannabis
Inget narkotikabruk 4 330 (49%)) 215 (86%) 2 807 (32%) 75 (30%) 1 523 (17%) 140 (56%) Regelbundet Cannabisbruk Inget narkotikabruk 573 (76%) 4 330 (49%) 312 (42%) 2 807 (32%) 261 (35%) 1 523 (17%) Regelbundet bruk av annan narkotika än Cannabis
Inget narkotikabruk 4 330 (49%) 187 (85%) 2 807 (32%) 69 (32%) 1 523 (17%) 118 (54%)
Som tabell 8 visar, var det en större andel ungdomar som hade begått någon form av brott i gruppen som uppgav narkotikabruk jämfört med gruppen som inte uppgav narkotikabruk (79% vs 49%, p=0.000). Andelen som gjort sig skyldig till mindre allvarligt brott respektive andelen som gjort sig skyldig till mer allvarligt brott var större i gruppen som använt narkotika jämfört med gruppen som inte använt narkotika (39% vs 32%, p=0.000, 40% vs 17%, p=0.000).
Situationen var densamma för Cannabisbruk som för andra former av narkotika. I jämförelse med dem som inte alls använt narkotika var andelen ungdomar som begått någon form av brott högre bland dem som använt Cannabis (77% vs 49%, p=0.000) liksom hos dem som använt Cannabis regelbundet (76% vs 49%, p=0.000). Andelen ungdomar som begått mer allvarligt brott var också högre i gruppen som uppgav Cannabisbruk (36% vs 17%, p=0.000) jämfört med gruppen som inte använt narkotika. I jämförelse med dem som inte alls använt någon form av narkotika var andelen personer som begått mer allvarligt brott högre hos dem som regelbundet använt Cannabis (35% vs 17%, p=0.000).
Andelen ungdomar som begått brott var högre bland dem som använt annan narkotika än Cannabis jämförelse med dem som inte använt narkotika (86% vs 49%, p=0.000) liksom hos dem som regelbundet använt annan form av narkotika än Cannabis (85% vs 49%, p=0.000). Andelen ungdomar som begått mer
allvarligt brott var högre i gruppen som använt annan form av narkotika än Cannabis jämfört med gruppen som inte alls har använt narkotika (56% vs 17%, p=0.000). Gruppen som regelbundet använt annan typ av narkotika än Cannabis omfattar en större andel individer som gjort sig skyldig till mer allvarligt brott (54% vs 17%, p=0.000), men en lika stor andel ungdomar som gjort sig skyldig till mindre allvarligt brott som gruppen som inte använt narkotika (32% vs 32%, p=0.000). I jämförelse med de ungdomar som använt Cannabis, var andelen ungdomar som begått mer allvarligt brott störst i gruppen som använt annan form av narkotika än Cannabis respektive regelbundet använt annan form av narkotika än Cannabis.
Sambandet mellan narkotikaanvändande och kriminalitet prövades även med hjälp av Pearsons korrelationstest (tabell 9). Resultatet konfirmerar att det finns ett samband mellan att ha brukat narkotika och begått brott.
Tabell 9. Korrelationer mellan narkotikabruk och kriminalitet.
Variabler 1 2 3 4 5 6 7
1. Regelbundet brukat Cannabis -
2. Brukat Cannabis .943** -
3. Regelbundet brukat annan narkotika än Cannabis .363** .390** - 4. Brukat narkotika exkl. Cannabis .368** .408** .933** - 5. Begått mer allvarligt brott det senaste året .257** .284** .235** .261** -
6. Begått mindre allvarligt brott det senaste året .175** .190** .091** .094** a- -
7. Begått brott det senaste året .202** .221** .142** .155** 1.000** 1.000** -
Not. N = 4933-6453. **p < .01
a. Cannot be computed because at least one of the variables is constant.
Faktorer som påverkar förekomst av narkotikabruk respektive kriminalitet
Här undersöks hur elevernas svar på ett urval av relevanta frågor från
levnadsvaneundersökningens nio olika delområden, det vill säga hur förekomsten av olika risk- och skyddsfaktorer, påverkar förekomsten av narkotikabruk
respektive kriminalitet.
I tabell 10 och tabell 11 redovisas parvisa analyser där förekomst av
narkotikabruk analyseras i förhållande till förekomst av risk- och skyddsfaktorer. I tabell 12 redovisas parvisa analyser där förekomst av kriminellt beteende
analyseras i förhållande till förekomst av risk- och skyddsfaktorer. Dessa tabeller syftar till att vara en bakgrund som visar vilka variabler som är signifikanta för narkotikabruk och kriminalitet.
Som parvisa analyser visar (tabell 10 respektive tabell 11), fanns det skillnader i regelbundet narkotikabruk vilka kunde härledas till risk- och skyddsfaktorer. Dessa risk- och skyddsfaktorer inkluderades i två separata logistiska
regressionsanalyser – en för regelbundet Cannabisbruk och en för regelbundet bruk av annan narkotika. Syftet med dessa logistiska regressionsanalyser var att undersöka vilka enskilda prediktorer som har starkast samband med regelbundet Cannabisbruk respektive med regelbundet bruk av annan narkotika.
Som ovanstående korrelationer (tabell 8 och 9) respektive parvisa analyser (tabell 12) visar, fanns det skillnader i mer allvarligt brott de senaste 12 månaderna bland Malmöungdomar vilka kunde härledas till narkotikabruk respektive till förekomst av andra risk- och skyddsfaktorer. Jämte faktorerna för narkotikabruk,
inkluderades även de andra risk- och skyddsfaktorerna som i de parvisa analyserna, jämte narkotikabruk, var signifikanta för mer allvarligt brott de senaste 12 månaderna i en separat logistisk regressionsanalys. Syftet med denna logistiska regressionsanalys var att undersöka vilka enskilda prediktorer som har starkast samband med allvarligt brott de senaste 12 månaderna.
När det gäller regelbundet bruk av Cannabis, framgår av analysen att av de sammanlagt 18 signifikanta variablerna var 8 signifikanta vid genomförd
regressionsanalys. Starkast samband finns i förhållande till regelbunden rökning följt av berusningsdrickande. Tabell 13 redovisar vilka variabler som var
Tabell 13. Logistisk regressionsanalys med regelbundet bruk av Cannabis.
Enkätområde Variabel
Regelbundet bruk av Cannabis
OR 95% CI P-värde
Bakgrund Pojke 0.518 0.414 - 0.647 0.000
Invandrare 1.367 1.093 – 1.710 0.006 Tobak, alkohol narkotika
och dopinganvändning
Röker regelbundet 5.174 4.117 – 6.504 0.000 Alkohol regelbundet 2.284 1.591 – 3.279 0.000 Berusningsdricker 4.348 2.966 – 6.374 0.000 Sex och samlevnad Samlag innan 15 års ålder 1.787 1.424 – 2.242 0.000 Undervisning och samtal
i familjen
Tycker det är svårt att vända sig till föräldrar eller de vuxna man bor hos om man får problem eller bara skulle vilja prata med någon
1.465 1.115 – 1.926 0.006 Levnadsförhållanden,
boende
Föräldrar bestämmer inte när barnen ska vara
hemma på kvällen 1.576 1.235 – 2.010 0.000
Avslutningsvis, när det gäller bruk av annan narkotika än Cannabis, faller flera av de variabler som visat sig vara signifikanta i de parvisa analyserna bort vid den logistiska regressionsanalysen. Tabell 14 redovisar vilka variabler som var signifikanta i den logistiska regressionsanalysen med regelbundet bruk av annan narkotika än Cannabis.
Tabell 14. Logistisk regressionsanalys med regelbunden användning av annan narkotika.
Enkätområde Variabel
Regelbundet bruk av annan narkotika
OR 95% CI P-värde Bakgrund Gymnasium 0.902 0.833 – 0.977 0.011 Trygghet, trivsel, fritid
och kamrater Vänner röker Vänner har prövat narkotika 0.470 0.398 0.231 – 0.956 0.239 – 0.662 0.037 0.000 Tobak, alkohol, narkotika
och dopinganvändning
Röker regelbundet 2.332 1.471 – 3.699 0.000 Alkohol regelbundet 3.250 1.545 – 6.836 0.002 Sex och samlevnad Samlag innan 15 års ålder 1.881 1.209 – 2.927 0.005 Levnadsförhållanden,
boende
Föräldrar ger inte beröm när man gjort något bra 2.699 1.349 – 5.401 0.005 Rökte sin första cigarett före 13 års ålder 2.067 1.299 – 3.290 0.002 Lärarna ställer inte höga krav på eleverna 1.776 1.062 – 2.972 0.029 Brottslighet Utsatt för allvarligt brott under de senaste 12
månaderna 2.532 1.197 – 5.352 0.015 Politik, samhälle och
inflytande
Har under det senaste året målat politiska slagord
på allmän plats eller kunnat tänka sig att göra det 1.752 1.037 – 2.960 0.036
De tydligaste prediktorerna för regelbundet bruk av annan narkotika återfanns på området tobak, alkohol narkotika och dopinganvändning respektive på området levnadsförhållanden och boende. Specifikt variablerna alkohol regelbundet,
föräldrar ger inte beröm när man gjort något bra och att man utsatts för allvarligt brott under det senaste året påverkar huruvida ungdomarna regelbundet använder
annan narkotika än Cannabis.
När det gäller allvarligt brott visar det sig att flera av de variabler som visat sig signifikanta i de parvisa analyserna faller bort vid den logistiska
regressionsanalysen. Tabell 15 redovisar vilka variabler som var signifikanta i den logistiska regressionsanalysen med allvarligt brott.
Tabell 15. Logistisk regressionsanalys med allvarligt brott de senaste 12 månaderna.
Enkätområde Variabel
Begått allvarligt brott de senaste 12 månaderna
OR 95% CI P-värde
Bakgrund Pojke 0.460 0.334 – 0.634 0.000
Trygghet, trivsel, fritid och kamrater
Skolkar regelbundet 2.246 1.400 – 3.604 0.001 Vänner är ofta ute på stan på kvällarna 1.479 1.076 – 2.034 0.016 Vänner har prövat narkotika 1.885 1.319 – 2.695 0.001 Vänner slåss ofta 0.484 0.328 – 0.713 0.000 Tobak, alkohol, narkotika
och dopinganvändning
Prövat rökning 1.528 1.036 – 2.252 0.032 Erbjuden narkotika 1.904 1.291 – 2.809 0.001 Brukat annan narkotika än Cannabis 19.431 1.568 – 240.874 0.021 Spel med pengar Deltagit regelbundet i spel eller lotterier med pengar de senaste 30 dagarna 1.563 1.115 – 2.191 0.010 Sex och samlevnad Samlag innan 15 års ålder 1.985 1.380 – 2.856 0.000 Politik, samhälle och
inflytande
Har under det senaste året skadat andras eller allmän egendom i protest eller kunnat tänka sig att
göra det 2.631 1.521 – 4.552 0.001
Av de sammanlagt 83 signifikanta variablerna visar sig enbart 11 variabler vara signifikanta vid en regressionsanalys. De tre starkaste enskilda indikatorerna som påverkar huruvida ungdomarna gjort sig skyldig till mer allvarligt brott var att
tänka sig att göra detta, skolkar regelbundet respektive brukat annan narkotika än Cannabis.
DISKUSSION
Det övergripande syftet med den aktuella studien har varit att analysera Malmö stads levnadsvaneundersökning 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk samt kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Syftet har varit att specifikt besvara frågeställningarna
hur utbrett narkotikabruk och kriminalitet är, om det finns ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt vilka faktorer som påverkar förekomsten av narkotikabruk respektive kriminalitet.
Resultaten
Diskussion kring undersökningens första frågeställning: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet?
Liksom bland Stockholmsungdomarna, hade också de flesta Malmöungdomarna inte använt narkotika. Liksom bland Stockholmsungdomarna, uppgav en större andel pojkar än flickor bland Malmöungdomarna att man använt narkotika. Liksom bland Stockholmsungdomarna, uppgav en större andel
gymnasieungdomar än högstadieungdomar i Malmö att man använt narkotika. Även forskning som presenterats på nationell nivå visar att fler pojkar än flickor har uppgett att man använt narkotika samtidigt som narkotikabruk är mer utbrett bland gymnasieelever än bland högstadieelever (Mörk, 2013-01-24; Nyström, 2012-03-15).
Liksom i Stockholm, var Cannabis det dominerande preparatet jämfört med andra typer av narkotika även bland Malmöungdomar. Även detta resultat
överensstämmer med forskningsresultat på nationell nivå som visar att Cannabis är den narkotikatyp som missbrukas allra mest bland yngre personer (Forkby et al., 2013).
Vad gäller kriminalitet, hade en majoritet bland Malmöungdomarna gjort sig skyldig till någon form av brott under de senaste 12 månaderna. Liksom bland Stockholmsungdomarna hade en större andel pojkar än flickor bland
Malmöungdomarna gjort sig skyldiga till mer allvarligt brott, samtidigt som fler högstadieelever hade gjort sig skyldiga till mer allvarligt brott jämfört med gymnasieeleverna. Även forskning på nationell nivå från Brottsförebyggande rådet visar att fler pojkar gör sig skyldiga till grövre brott jämfört med flickor (Brå, Ungdomsbrottslighet).
Ett fynd som inte har någon motsvarighet i den tidigare genomförda
levnadsvaneundersökningen i Malmö (Ekman & Johnsson, 2009) är, att fler ungdomar i den totala populationen uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott medan andelen ungdomar som begått mer allvarligt brott är fler än andelen ungdomar som uppgav att man regelbundet brukat narkotika.
Trots att man alltså kan konstatera att narkotikabruk och kriminalitet är ett problem även bland Malmöungdomar, är andelen ungdomar med någon form av narkotikabruk respektive med regelbundet narkotikabruk något färre än andelen ungdomar som begått något av de brott som kategoriseras som mer allvarliga i denna undersökning. Uppgifter från brottsförebyggande rådet bekräftar detta
resultat. Narkotikabruk är ovanligare än stöldbrott, skadegörelse respektive misshandel (Brå, 2003:5; Brå, 2012:13).
Diskussion kring undersökningens andra frågeställning: Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet?
Liksom tidigare resultat i Stockholm, visade resultatet i denna undersökning på linjära samband mellan narkotikabruk och kriminellt beteende; Narkotikabruk och kriminalitet var kopplade till varandra – oavsett mönster i bruk respektive mönster i kriminalitet.
Sambandet mellan narkotikabruk och kriminalitet undersöktes även i parvisa analyser; Andelen ungdomar som begått brott respektive begått mer allvarligt brott under de senaste 12 månaderna var större i gruppen som hade använt
narkotika respektive regelbundet använt narkotika jämfört med gruppen som inte använt narkotika. Därtill visade resultatet i de parvisa analyserna att en majoritet
av de Malmöungdomar som använt någon form av narkotika också hade gjort sig skyldig till någon form av brott, där en något större andel hade gjort sig skyldig till mer allvarligt brott.
Avslutningsvis undersöktes sambandet mellan narkotikabruk och kriminalitet med hjälp av logistisk regressionsanalys. Att ha blivit erbjuden någon form av
narkotika respektive brukat annan narkotika än Cannabis medförde ökad risk för att ha gjort sig skyldig till mer allvarligt brott under de senaste 12 månaderna. En förklaring till varför narkotikabruk och kriminalitet är kopplade till varandra är att narkotikabruk i egenskap av normbrott genererar kriminalitet som är ett annat normbrott. Sambandet kan också indikera att narkotikabruk och kriminalitet tenderar att uppkomma i tonåren (El-Khouri et al., 2005; El-Khouri & Sundell, 2005; Ekstrand, 2006).
Vid sidan av indikationen att det finns en samvariation mellan narkotikabruk och kriminalitet och att kriminalitet kan kopplas till narkotikabruk, visar resultatet att narkotikabrukets betydelse för kriminalitet beror på vilken typ av narkotika det rör sig om. En majoritet av de ungdomar som använt respektive regelbundet använt annan narkotika än Cannabis hade gjort sig skyldig till mer allvarligt brott och bruk av annan narkotika än Cannabis predicerade också ökad risk för allvarligt brott. En majoritet av de ungdomar som uppgav bruk respektive regelbundet bruk av Cannabis hade enbart gjort sig skyldig till mindre allvarligt brott. Detta är ett unikt resultat som inte har någon motsvarighet i tidigare undersökningar i Stockholm eftersom man i dessa inte tar hänsyn till varken intensitet i bruk eller till narkotikatyp då man undersöker samband mellan narkotikabruk och
kriminalitet.
Forskning från både nationellt och internationellt håll bekräftar resultatet.
Forskning från internationellt håll visar att Cannabisbruk inte medför lika stor risk för kriminalitet jämfört med annan typ av narkotika (Bennett et al., 2008). Därtill visar nationell forskning att Cannabisbruk i större omfattning bidrar till bruk av tyngre droger (FHI, 2003:10). Det faktum att färre Cannabisbrukare gör sig skyldiga till mer allvarligt brott kan indikera att Cannabisbruk i första hand är en riskfaktor för bruk av tyngre narkotika vilket i sin tur är kopplat till ökad risk för allvarligt brott.
Vidare kan detta resultat också speglas i förväntade effekter av Cannabisbruk. Bland ungdomar som använder Cannabis görs ofta distinktioner mellan olika narkotikapreparat där Cannabis vanligtvis skiljs från andra typer av narkotika (Sato, 2004). Cannabisbruk normaliseras ofta. Bland dessa ungdomar anses risken för våld vara förbunden med alkoholbruk snarare än med Cannabisbruk (Forkby et al., 2013). Bland Cannabisbrukare poängteras Cannabis som ett medel vilket bidrar till ökad känsla av social kompetens respektive som ett medel som underlättar socialt samspel. Vidare beskrivs Cannabis som ett medel vilket ökar självkännedomen respektive leder till positiva känslor och förmåga att bearbeta negativa känslor, spänning eller stress (FHI, 2003:10).
Diskussion kring undersökningens tredje frågeställning: Vilka faktorer påverkar förekomst av narkotikabruk respektive kriminalitet?
Resultatet i de logistiska regressionsanalyserna visade att regelbundet
narkotikabruk jämte mer allvarligt brott predicerades av vissa faktorer på individ-, familje-, kamrat- respektive skolnivå. Betydelsen av dessa faktorer indikerar att regelbundet narkotikabruk och allvarligt brott beror på individuella levnadsvanor och sociala förhållanden. I Tabell 16 redovisas en sammanställning av de faktorer i levnadsvaneundersökningen som påverkade risken för regelbundet
narkotikabruk respektive allvarligt brott. De markerade faktorerna var starkare prediktorer. De medförde den största risken för ett normbrott. Faktorerna som inte är markerade var signifikanta prediktorer, men tillhörde inte gruppen prediktorer som medförde den största risken för ett normbrott. Asterisken (*) indikerar att faktorn inte alls medförde ökad risk för det specifika normbrottet. Tabellen läses vågrätt.
Resultatet kan jämföras med andra självrapportstudier av kriminalitet, missbruk och livsstil. Livsstil tolkas som en psykosocial faktor vilken inbegriper aspekter på ungdomars sociala situation inom familj och kamratkrets respektive egen attityd till skolan respektive egen attityd till normbrytande beteenden (Brå, 2010:6). Livsstil omfattar sådana faktorer vilka påverkar sannolikheten för problembeteenden (a a). Dessa faktorer är i sin tur kopplade till olika sociala sammanhang som familj, skola och kamratkrets (Brå, 2009; El-Khouri & Sundell, 2005; El-Khouri et al., 2005). Sannolikheten för ett visst beteende förbinds ofta med förhållanden inom något av dessa sammanhang, men även med egenskaper hos individen själv som etnisk bakgrund respektive egen attityd till normbrytande beteende (Brå, 2009; Brå, 2010:6; Sundell et al., 2007).
Tabell 16. Faktorer som ökar risken för regelbundet narkotikabruk respektive allvarligt brott.
Prediktorer för regelbundet
Cannabisbruk Prediktorer för regelbundet bruk av annan narkotika Prediktorer för allvarligt brott de senaste 12 månaderna Invandrare * *
* * Prövat rökning
Röker regelbundet Röker regelbundet * Tidig tobaksdebut * Regelbundet alkoholbruk
Berusningsdrickande Regelbundet alkoholbruk *
Tidig sexuell debut
* * Vänners levnadsvanor Kontakt med föräldrar Kontakt med föräldrar *
* * Deltagit regelbundet i spel/lotterier om pengar de senaste 30 dagarna
* Skolsituation Skolsituation
* Egen utsatthet för allvarligt brott det senaste året *
* respektive egen kriminalitet avseende Egen inställning till skadegörelsebrott skadegörelsebrott det senaste året
Egen inställning till skadegörelsebrott respektive
egen kriminalitet avseende skadegörelsebrott det senaste
Självrapporteringsstudier i kriminalitet, missbruk och livsstil genomförs även internationellt. Ett exempel på självrapporteringsstudier vilka genomförs i andra europeiska länder utöver Sverige, är de undersökningar vilka inkluderas i ESPAD–projektet (the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) (Hibell et al., 2012). ESPAD är ett fortlöpande projekt vars huvudsyfte är att samla in jämförbara data med fokus på substansbruk avseende tobaksbruk, alkoholbruk, narkotikabruk bland europeiska skolungdomar (a a). Vidare avser ESPAD–projektet att utgöra ett underlag i arbetet med att observera trender i substansbruk bland ungdomar inom såväl som emellan länder. Kunskap om sådana trender erbjuder i sin tur en utgångspunkt för preventiva initiativ gentemot substansbruk bland ungdomar i framtiden (a a). ESPAD genomförs vart fjärde år och den senaste undersökningen genomfördes år 2011och nästa undersökning är planerad till 2015 (a a).
Risk- och skyddsfaktorer är prediktorer för problembeteenden. Därigenom är de också måltavlor för preventiva interventioner (Arthur et al., 2002).
Utformandet av ett självrapporteringsinstrument erbjuder möjlighet att mäta förekomst av ett flertal olika risk- och skyddsfaktorer respektive
problembeteenden. Vidare erbjuder ett sådant instrument också möjlighet att ta del av sådana data, vilka är nödvändiga för att identifiera vilka risk- och skyddsfaktorer som är framträdande respektive hämmade inom ett visst
geografiskt område eller inom en viss population. Effektiva preventiva insatser kan därefter sättas in på de områden där de behövs (Arthur et al., 2002).
Sådana självrapporteringsinstrument kan också tillämpas i samband med att behovet av prevention utvärderas respektive vid strategisk preventionsplanering. Instrumentet indikerar nivå och prevalens vad gäller ungdomars utsatthet för risk- och skyddsfaktorer inom olika områden som familj, skola och individuella
levnadsvanor. Ett självrapporteringsinstrument bidrar till att öka effektiviteten i preventiva insatser genom att underlätta strategisk preventionsplanering vilken särskilt är inriktad mot prediktorer för problembeteenden inom skola och i samhället (Arthur et al., 2002).
Levnadsvaneundersökningar med fokus på risk- och skyddsfaktorer är därför en viktig kunskapsbas för att identifiera orsaker till normbrott men också en viktig kunskapsbas för möjligheten att på ett effektivt sätt arbeta preventivt mot normbrott.
Metoddiskussion
I denna undersökning användes test vilka kategoriseras som korrelationella undersökningsmetoder. Dessa användes i syfte att undersöka förekomst av narkotikabruk och kriminalitet, samband mellan narkotikabruk och kriminalitet respektive i syfte att undersöka samband mellan narkotikabruk, kriminalitet och risk- respektive skyddsfaktorer. Med hjälp av dessa undersökningsmetoder kunde mönster i narkotikabruk och kriminalitet undersökas så som de naturligt uppkom bland Malmöungdomar (Stangor, 2007).
I denna undersökning bidrog korrelationella undersökningsmetoder till ökad kunskap om förekomst och betydelse av risk- och skyddsfaktorer för
narkotikabruk och kriminalitet bland Malmöungdomar. Med hjälp av korrelationella undersökningsmetoder kunde samband mellan risk- och
