Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
VAL - projektet
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Motivationen är avhängig min psykiska status för
dagen”
Om hur hälsan påverkar motivationen i skolarbetet hos vuxna
”Motivation is dependent on my psychological level
of the day”
How health influences the motivation of adults in schoolwork
Shkumbin Baftiu Pernilla Svensson
Lärarexamen 180hp Examinator: Jan Härdig 2013-06-17 Handledare: Haukur Viggósson
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång.
För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp. Det sammanfattade resultatet av respondenternas svar, visar att hälsan påverkar elevers drivkrafter i skolarbetet. Det är framför allt den psykosociala hälsan som inverkar på motivationen, där god skolmiljön är en viktig faktor för upplevd hälsa.
Sökord: fysisk hälsa, psykisk hälsa, inre motivation, yttre motivation, psykosocial skolmiljö, vuxna elever, Kasam.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och problemställning ... 8
3. Bakgrund ... 9 3.1. Hälsa ... 9 3.2. Fysisk hälsa ... 10 3.3. Social hälsa ... 11 3.4. Psykisk hälsa ... 11 3.4.1. KASAM ... 11 3.4.2. Stress ... 12 3.5. Begreppet motivation ... 13
3.6. Inre och yttre motivation ... 15
3.7. Maslows behovsteori ... 15 4. Metod ... 19 4.1. Val av metod ... 19 4.2. Urval ... 20 4.3. Genomförande av intervjuer ... 21 4.4. Registrering av intervjuer ... 22 4.5. Analysidé ... 23 4.6. Metoddiskussion ... 23
5. Resultat och analys ... 25
5.1. Presentation av intervjudeltagare ... 25
5.2. Intervju med elever ... 25
5.3. Sammanfattning av intervjuresultat ... 32
6. Diskussion och slutsats ... 34
6.1. Resultatdiskussion ... 34
6.2. Slutsats ... 36
6.3. Förslag till fortsatt forskning ... 36
7. Litteraturförteckning ... 38
Elektroniska källor ... 39
Förord
Det är en stor glädje att kunna presentera vårt examensarbete efter allt det mödosamma jobb vi lagt ner för att få tankeslingorna att gå ihop vid dess realiserande.
Ett stort tack för implementeringen av detta vill vi framföra till vår handledare, Haukur Viggósson. Hans råd och respons har tillfört ett genuint hopp och stimulans för den kontinuitet och envishet som behövts i denna undersökning. Hans värdefulla synpunkter och respons har haft en uppmuntrande effekt på oss i vår ambition att sätta våra tankar på pränt.
Vi kan inte nog uttrycka vår tacksamhet även gentemot alla de deltagare som bistod med sina utsagor och möjliggjorde implementeringen av denna studie.
Slutligen ett extraordinärt stort tack till våra familjer och goda vänner för all förståelse, tålamod och moraliskt stöd under den tid då vi var upptagna och fokuserad på studier.
1. Inledning
Vi är två lärarstuderande som är verksamma i två olika skolor med olika inriktningar. Det vi har gemensamt är att vi undervisar vuxna elever och att vi har uppmärksammat att det finns ohälsa bland eleverna på båda skolorna. Det som skiljer sig mellan de två skolorna är genusaspekten. I den ena skolan utbildas framtida buss- och lastbilschaufförer och eleverna är nästan uteslutande män medan den andra skolan som har vård- och omsorgsutbildning domineras av kvinnliga elever.
Komvux-eleverna som vi undervisar har en blandad bakgrund vad gäller så väl ålder som etnicitet. De har också en varierande utbildningsbakgrund och kommer från olika delar av Sverige. De anstränger sig att förbättra kunskaperna på ett område eller rentav skaffa sig en helt ny utbildning och många gånger inom en helt ny yrkesgren för dem. Många av eleverna är familjens huvudförsörjare och lever under svåra förhållanden som ekonomiska bekymmer, komplicerade relationer i familjen, stress och andra psykiska problem. Som lärare på Komvux är erfarenheten att vi möter elever som är motiverade och vet varför de är där, men de har en livssituation som gör det svårt att kombinera studier med t.ex. familjeansvar. Vi misstänker att ovan nämnda faktorer påverkar deras skolarbete. Därför känner vi att det är av stort intresse att i vårt examensarbete kunna undersöka vuxna elever som uppvisar tecken på obalans och därmed försöka bringa klarhet över hälsans påverkan på elevers motivation och skolresultat. Våra frågeställningar syftar till att samla kunskap om orsakssamband bakom elevers förhållningssätt till utbildningen.
2. Syfte och problemställning
Sjöberg (2010) betonar vikten av att jobba främjande med att konsolidera både den fysiska och psykiska hälsan, eftersom en stabil fysisk och psykisk hälsa främjar kvaliteten i inlärningen. I dokumentationen av de sex konferenser Inget slår en skicklig
lärare som arrangerades av skolverket 2010 betonar Sjöberg vidare att ”motivation, ett
gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och lärare är en del av hälsofrämjande skolutveckling” (s.76).
Under den tid vi har jobbat som lärare har vi blivit varse vissa elevers svaga koncentrationsförmåga. Det gäller elever som vi uppfattar har genomgått någon form av allvarlig personlig kris. Det handlar om olika psykosociala problem som leder till obalans i deras hälsa, som t.ex. förlorad anställning, dålig ekonomi, separation i familjen, tvist om delad barnvårdnad samt en rad andra bekymmer. När det gäller elevhälsan står det tydligt i skollagen 25§ (www.riksdagen.se) att:
Det ställs krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. […] elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Men lagen omfattar tyvärr inte alla vuxna elever. I skollagen 26§ står det att respektive huvudman får, inte bör eller ska, anordna en sådan elevhälsa som avses i ovan citerade 25§ (www.riksdagen.se). Men en sådan tillgång till elevhälsa för vuxna elever existerar vanligtvis inte och deras psykosociala problem måste lösas av dem själva. Det finns inte heller någon övergripande statistik som kopplar vuxna elevers hälsotillstånd till studiemotivation. Vår övergripande frågeställning handlar om hur elevernas motivation och skolresultat påverkas av deras hälsa. Vidare vill vi få svar på följande frågor:
Vilka drivkrafter styrs eleverna av?
Vilka bakomliggande orsaker finns till elevernas ohälsa?
Vår undersökning om hälsa och motivation kommer förhoppningsvis att besvara våra frågor och funderingar kring elevernas förhållningssätt till sin utbildning och göra det lättare för oss som lärare att kunna möta dem på den nivå de befinner sig.
3. Bakgrund
3.1. Hälsa
Det råder delade meningar kring begreppet hälsa. Både myndigheter och olika författare ger sina versioner av detta, men det kvarstår trots allt som ett svårdefinierbart begrepp. En definition från 1948 av begreppet hälsa har FN-organet WHO. Enligt dem är hälsa inte bara motsatsen till sjukdom utan det är: ”ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning” (Axelsson, 2012 s.14).
Hälsa är något som berör oss alla och är ett viktigt mål för varje människa. Hälsoupplevelsen är en förutsättning för att individen ska ha ett gott liv. Faktorer som arv, miljö, levnadsvanor och levnadsvillkor påverkar hur vi mår (Bjärås, 2009). Vi människor utsätts hela tiden för olika sorters påfrestningar, både fysiska, psykiska och sociala. Dessa påfrestningar kan göra att vissa av oss blir sjuka medan andra inte blir det. Förklaringen till detta är att vi människor har olika motståndskraft, vilket bl a beror på faktorer som finns i vårt arv och vår miljö, menar Antonovsky (1991).
Eriksson (1989) menar att begreppet hälsa kan hos individen utgöra ett tillstånd av sundhet (psykisk hälsa), friskhet (fysisk hälsa) och upplevt välbefinnande. Vid upplevd hälsa måste det inte tvunget infinna sig frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. Detta illustreras i bilden nedan.
Fig. 1. Hälsokorset, (Eriksson, 1989, s. 49)
accepterat sin situation och upplever sig ändå ha god hälsa. I position B upplever personen välbefinnande och har samtidigt frånvaro av objektiva dysfunktionella symtom. Personen är alltså frisk och upplever hälsa. Position C innebär frånvaro av dysfunktionella symtom, men personen upplever ohälsa. Här innehar personen alltså fysisk hälsa, men mår dåligt. En person i position D känner ohälsa och har objektiva dysfunktionella symtom, personen är sjuk och mår dåligt.
Att vara ägare till en bra hälsa, men inte finna någon mening med livet tillhör också ohälsan. Katie Eriksson skriver i sin bok, Hälsans Idé (1989) att ”hälsa har ingen betydelse i sig självt om inte livet har en mening och därför måste vi förstå hälsa som någonting utöver hälsa, som livet självt” (s. 120).
3.2. Fysisk hälsa
Vi vet alla att hälsosam mat och fysisk aktivitet har en god effekt på hälsan. Man har länge känt till att det krävs regelbunden motion för att skapa och bibehålla sunda levnadsvanor. Motion har inte bara en positiv inverkan på den fysiska hälsan utan även den mentala. Man ser klara samband mellan vissa sjukdomar och brist på motion. Fysisk aktivitet kan bidra till att motverka hjärt- kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseapparaten, psykisk ohälsa och cancer (Bjärås 2009, Gillå 2012, www.fhi.se). Mest att vinna på ökad fysisk aktivitet ser man att personer som är minst aktiva har (Gillå, 2012). Den fysiska aktiviteten har förändrats under de senaste decennierna genom att den nu är en del av fritiden istället för att vara en naturlig del av arbetslivet. Den tekniska utvecklingen som skett i vårt samhälle bidrar också till att minska den fysiska aktiviteten i vår vardag (Bjärås, 2009).
Stor betydelse för hälsan har även våra matvanor, vad vi äter och hur ofta. Det är av stor vikt att måltiderna fördelas jämnt över dagen skriver Bjärås (2009). Genom maten får vi i oss energi i form av fett och kolhydrater men även proteiner, vitaminer och mineraler. Energin behövs för att kroppen ska fungera och för att vi ska må bra. Hjärnan är t.ex. mycket känslig för brist på energi och detta leder till att vår kognitiva förmåga blir nedsatt (Lennernäs, 2011). Forskning visar, menar Lennernäs, att bl a hunger har effekt på våra känslor, motivation och kognition. Maten är också viktig för att den har en social funktion och den står för många av våra traditioner.
3.3. Social hälsa
Social hälsa behandlar hur vi människor verkar i ett socialt sammanhang. Det kan t.ex. röra sig om att känna trygghet och tillit, våra relationer och fritidsaktiviteter som påverkar vår sociala hälsa, men också om vi känner delaktighet och inflytande i vårt liv och de sammanhang vi befinner oss i. Då det gäller socialt välbefinnande har alltså faktorer som boende, arbetsliv, ekonomiska möjligheter och socialt nätverk stor betydelse (Axelsson, 2012, Bjärås, 2009). Dessutom kan de sociala sammanhang man är en del av också påverka, främja eller motverka, den övriga individuella hälsostilen man tar till sig, menar Naidoo (2007).
Vi är beroende av att ha bra relationer med varandra och lita på varandra. Om vi mister förtroendet till våra medarbetare uppstår en oro som kan leda till ohälsa. Tempot har ökat i vårt ständigt föränderliga samhälle, vilket kan leda till att vi inte orkar med både arbete/utbildning och familjeansvar. Vi ska kunna och klara av mycket t ex räcka till och klara snabba förändringar i samhället (Bjärås, 2009).
3.4. Psykisk hälsa
Psykisk hälsa är mer än enbart frånvaro av psykisk sjukdom och är något som räknas till vår personlighet. Det är en del av vår fullständiga hälsa, människans hela utveckling, och påverkas av den fysiska eller sociala hälsan. Faktorer som t ex den nuvarande psykosociala miljön påverkar den psykiska hälsan (Bjärås 2009, Naidoo, 2007). Flera faktorer omfattar psykisk hälsa så som emotionell hälsa, god kognitiv funktion, självbestämmande, positiva personliga relationer. Människan kan påvisa en god psykisk status utan att verkligen känna sig så och vice versa. Vid psykisk ohälsa infinner sig alltså subjektivt upplevda besvär av psykisk natur (Bjärås, 2009).
”Enligt internationella studier har personer som har dålig ekonomi, låg inkomst eller är arbetslösa, samt de med socialt bidrag en sämre psykisk hälsa”, skriver Theorell (2012).
3.4.1. KASAM
En central fråga är vad som styr vår motståndskraft mot psykosociala påfrestningar. Antonovsky ställer frågan: hur kommer det sig att så många människor, som utsätts för tillvarons alla påfrestningar, ändå förblir friska? Tre komponenter bygger tillsammans
upp Antonovskys teorier bakom KASAM, som är en förkortning av ”känsla av sammanhang”, dessa är termerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att man upplever att det som händer i livet går att förklara. Det handlar om i vilken grad man ser yttre och inre stimuli i livet som logisk, sammanhängande och strukturerad. En individ som upplever hanterbarhet känner sig ha redskap och förmåga för att kunna påverka omständigheterna och kraven i livets olika situationer. När man själv är delaktig i de händelser som utgör vardagen och därmed livet, känner man meningsfullhet. Antonovsky (1991) beskriver förmågan att bemästra stressfyllda händelser som en ”känsla av sammanhang”.
Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg (2010) relaterar till Antonovskys begrepp om Kasam, där hon poängterar vikten av att i skolarbetet stärka elevernas känsla av sammanhang (www.skolverket.se). Här handlar begriplighet bl a om att eleverna upplever tydlighet, struktur i planeringen och regelbundenhet. Att eleverna känner att de har möjlighet att påverka och att de upplever inflytande i skolarbetet har betydelse för hanterbarheten. Studierna blir hanterbara om eleverna känner att de har inseende i utbildningen/skolarbetet och kan påverka densamma. Vad gäller meningsfullhet pekar Sjöberg på delaktighet, engagemang, gemenskap och tillhörighet.
3.4.2. Stress
Holmquist & Zettergren (1993) skriver om stress och hur stressen påverkar vår kropp, när den instinktivt förbereder sig för att försvara. När kroppen gör sig beredd på flykt påverkar detta vår andning, blodtryck, blodsocker, hjärtats frekvens och fettsyrorna i blodet. Eftersom inte hjärnan kan avgöra om det är ett faktiskt hot eller ett tänkt hot, startar adrenalinproduktionen vid blotta tanken på något hotfullt. Därför sker dessa reaktioner i kroppen likväl vid ångest, depression som vid verklig fara. De stressframkallande faktorerna delar Holmquist & Zettergren (1993) i dels fysiska och dels i psykiska. De fysiska faktorerna kan vara smärta, för hårt arbete eller för lite sömn och till de psykiska hör bl a relationsproblem, dålig ekonomi, ensamhet, att ha för mycket eller för lite att göra och att inte känna sig behövd. Symtom som sömnbesvär, ständig trötthet, oro och ångest kan vara tecken på stress (Bengtsson 1994, www.vårdguiden.se). Sömnen är t ex viktig för att kroppen och hjärnan ska kunna reparera och återhämta sig (www.vårdguiden.se)
De faktorer som skyddar mot stress och gör att vi kan hantera den är återhämtande aktiviteter, menar Naidoo (2007). Undersökningar visar, skriver Axelsson (2012), att vid återhämtning sker en sänkning av stresshormoner och därmed även av puls och blodtryck.
3.5. Begreppet motivation
Vi har i denna undersökning fokuserat på att analysera motivationen hos vuxna elever samt vilka faktorer som påverkar hälsan och därmed motivationsnivån hos dem. Det som vi först tar upp i det här avsnittet är en kort redogörelse av de olika teorierna om motivation. Detta för att vi anser att det har stor relevans för vår undersökning eftersom de ger oss en tydlig och djup förståelse och goda insikter för att på ett expanderat sätt kunna skaffa en bra kollektion av fakta.
Motivation förklaras av många teoretiker som en term innehållande många betydelser och den har diffusa gränser och kan vara svårt att definiera. Ordet motivation har sitt ursprung från medeltida latin. Om man slår upp i nationalencyklopedin får man en uppfattning om att det är en ”psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”. Vidare hittar man olika teorier som i sina versioner förklarar varför vi väljer vissa saker hellre än andra. Teorier om motivation förklarar varför vi överhuvudtaget agerar på ett visst sätt. Enligt forskarnas syn på detta begrepp finns många definitioner. Men en sak är de ense om vad gäller motivation, nämligen det Ahl (2004) beskriver att det ”handlar om något som finns inne i individen och som är relaterat till handling” (s. 21). Motivationsformeln kan enligt Jacobsen och Thorsvik (2008) utläsas enligt matematiska metoden där man får motivationen genom att multiplicera valensen med förväntan.
Fig. 2. Förväntansteorins motivationsformel (Jacobsen och Thorsvik, 2008, s. 266)
I förväntansfasen sker en analys och bedömning av trovärdigheten i sambandet mellan ansträngningen och resultatet. Förenklat uttryckt kan man påstå att förväntningarna står i proportion till ett visst resultat som man värderar. Motivationen och viljan hos en människa att utföra något drivs av aspirationer som denne har för att realisera. Den utmärkelse man fått utgör resultatet utav graden av en viss individs prestation. Med andra ord den belöning man fått identifieras av ansträngningsnivån (Jacobsen & Thorsvik, 2008).
Glasser (1996) anser att vårt beteende styrs av att hela tiden sträva efter att tillgodose våra basbehov, som finns nedärvda i vår genetiska kod. Detta är grundläggande för motivationsteorin, menar Glasser. Vi väljer alltid att göra det som för tillfället är det mest tillfredsställande. Vi styr oss själva och gör val för att tillgodose våra behov. När våra behov är otillfredsställda upplever vi därför obehag och när behoven är tillfredsställda känner vi behag (Glasser, 1996). Glasser menar att hungriga elever tänker på mat och ensamma elever söker vänner.
3.6. Inre och yttre motivation
Vissa forskare delar in motivationen i inre och yttre motivation. När det gäller den inre motivationen menar Gärdenfors (2010) att eleven är intresserad, koncentrerad och ivrig och man gör aktiviteten för sin egen skull. Det är handlingen i sig som skapar drivkraft och gör att individen känner tillfredsställelse. Vid inre motivation har vi naturligt olika signalsubstanser i kroppen som ger oss det bränsle (psykisk energi) som krävs till just den inre drivkraften (Gärdenfors, 2010). Motivationen spelar en central roll i lärandet, betonar Illeris (2007). Den påverkar både själva tillägnelseprocessen och läroresultatet. En positiv motivation och ett personligt engagemang är en förutsättning för bra lärande och kräver psykisk energi för att en läroprocess ska kunna ske (Illeris, 2007).
Den yttre motivationen handlar om ett upprätthållande av en viss aktivitet av anledningen att få en belöning eller undvika en negativ konsekvens i framtiden. Här leder aktiviteten man utför till något annat som är av stort värde för individen, dvs förväntning på en viss belöning. Detta värdefulla har inte direkt någon koppling till själva aktiviteten. Yttre faktorer kan t.ex. vara att göra något som andra vill och som gör att man själv känner sig tvingad, eller skolans betygssystem, löften om högre lön eller framtida jobb som samhället tillhandahåller (Gärdenfors, 2010). Att ha insikt i vad som är fruktbart och nödvändigt kan också i hög grad vara motiverande och motivationen innebär då inte alltid lust (Illeris, 2007) T.ex. om man inte upplever hälsa men ser det som mycket nödvändigt att starta och fullfölja utbildningen.
I verkligheten finns både yttre och inre faktorer som driver individen framåt i handlandet, men vilken av dessa som tyngdpunkten vilar på varierar i det enskilda fallet. En annan teori om motivation innebär att människors drivkrafter är av ekonomisk och social karaktär (Scheuer 2000).
3.7. Maslows behovsteori
En av de teoretiker som har förklarat motivationen enklare är amerikanen Abraham Harold Maslow. Hans tes kom att bli en utgångspunkt för många forskningar när det gäller orienteringen vid analyserandet av människors olika beteenden. Denna teori bygger på att olika behov är ordnade i olika grupper, där t.ex. gruppen med de mest grundläggande behoven måste vara tillfredsställda till stor del för att nästa grupp av motiv ska vara aktuella att vilja uppnå. Motivhierarkin speglar nederst de basala
behoven för att överleva till de översta som t.ex. att förverkliga sig själv och finna en mening med livet (Illeris, 2007). Maslow argumenterar med detta att mycket av mänskligt beteende kan tydliggöras av människans tendens att söka sådana mål i livet som gör att hon kan uppleva sitt liv som meningsfullt. Motivationen utgör enligt honom en universell egenskap hos människan och varje människa strävar kontinuerligt efter än det ena och än det andra målet. Det som skiljer människor när det gäller motivation enligt Maslow är att de har olika behov och olika motiv för sin strävan. Det finns dock likheter hos varje människa gällande den kontinuerliga strävan efter något. Total tillfredställelse och harmoni är enbart temporära tillstånd. Önskan om en ny tillfredsställelse är evig och utifrån detta kan varje individ rangordnas i enlighet med i vilken grad önskningarna har blivit tillgodosedda. Detta illustrerar Maslow med den s k behovspyramid, där han placerar de lägre behoven längst ner i pyramiden (Ahl, 2004). Se bild 3. Dessa behov är grundläggande och väsentliga för varje individ och anses ha den högsta prioriteten hos var och en. De är nämligen fysiologiska behov såsom:
Syre Dryck Mat
Sömn och vakenhet
Skydd för alltför höga eller låga temperaturer och Sinnesstimulering
De ovan nämnda behoven är universella och bokstavligen livsviktiga och utgör basen för människor, vilka är livsuppehållande enligt Maslow. Vidare menar han om det ovan nämnda att om dessa behov inte är tillgodosedda då strävar man ständigt efter att uppfylla dem vilket gör att människans hela fokus läggs på detta, eftersom dessa grundläggande behov konstant dominerar ens tankar. Detta tar upp det utrymme man behöver för att stiga upp till nästa trappa som då för tillfället blir oviktigt. Med detta vill Maslow säga att:
”en kroniskt hungrig människa strävar inte att skriva litteratur, komponera musik eller försöka bygga en bättre värld. Hon är alltför upptagen av tankar på mat. Meningen för livet blir för henne liktydigt att äta sig mätt” (Tamm 2012, s. 122).
Metabehov
Sekundära behov
Primära behov sig högre upp i pyramiden och har mindre relevans vilket framgår av bilden nedan.
Bild 3. Maslows behovspyramid. Tamm, Maare (2012): Psykosociala teorier vid hälsa
och sjukdom, s 121.
Med denna illustrationsfigur förklarar Maslow hur de lägre behoven i hierarkin är avgörande för människans överlevnad och kräver omedelbar tillfredställelse kontra de behoven högre upp i pyramiden med mindre värde, vilkas tillfredställelse kan senareläggas. Enligt Maslows påstående kan man med säkerhet konkludera att tillfredsställelsen av basbehoven, (steg ett på Maslows behovspyramid) är livsnödvändiga för människors normala funktion.
”För att människan ska kunna fungera på ett själsligt tillfredsställande sätt krävs det således att de ”lägre” behoven är något så när tillfredsställda, innan de ”högre” behoven aktualiseras” (Tamm, 2012 s. 121).
Maslow förklarar vidare människors behov i olika steg, som följer nedan (Tamm, 2012):
Nästa steg, som handlar om trygghetsbehov utgörs av ett behov av medmänsklighet. Dessa behov är starkare artikulerade hos barn och åldringar. Men även detta är ett viktigt behov även för vuxna. Vi behöver våra närmaste, ett arbete och ekonomisk trygghet inför ålderdomen. Det finns även en annan tes som förklarar vuxnas trygghet. Det gäller då den religiösa eller filosofiska livsåskådningen som delvis kan tillfredsställa vuxnas trygghetsbehov.
Nästa trappa i behovshierarkin berör människans behov utav kärlek och
gemenskap. De utgör en viktig del av individernas liv under uppväxt och mognadsfas.
Både barn, vuxna samt åldringar kännetecknas av ett outsläckligt behov av kärlek, omvårdnad och längtan efter gemenskap. Detta behov beräknas inte vara så lätt att tillfredsställa. Många lever idag distanserade i sin ensamhet och känner sig plågade som resultat av detta.
Nästa sekundära behov i pyramiden är självuppskattning. Som ordet antyder står det för uppskattning och bekräftelse människan behöver av sitt värde.
Självförverkligandet är ett begrepp som beskriver människors sundhet och psykiska
hälsa. Enligt Maslows uppskattning är detta en nivå där mindre än en procent av människorna kan realisera tillfredställelse. ”En människa på denna nivå utvecklar sina anlag, sin begåvning, sin kunskap, sin kreativitet och idérikedom. Det handlar om att bli det man kan bli efter sin egen förmåga” (Tamm, 2012 s. 124).
Metabehov är sådana behov som godhet, skönhet, rättvisa, sanning osv. Värt att
nämna om metabehoven är att de inte står hierarkiskt organiserade. De har ett identiskt värde sinsemellan och kan fungera som kompensation för varandra ifall omständigheterna kräver det. Metabehoven utgör enligt Maslow lika stor relevans för tillfredställelse som de basala behoven. Vid eventuell otillfredsställelse inverkar detta egoistiskt på människan med upplevelse av ångest, apati, utanförskap och cynism.
4. Metod
Här nedan kommer vi nu att motivera våra forskningsetiska val och berätta om hur vi tänkt kring val av elever som bistått oss med det empiriska underlaget och tillvägagångsätt vid intervjuerna.
4.1. Val av metod
Efter litteratursökning och dess genomgång stipulerade vi att utifrån de två forskningsmetoder som finns, kvantitativ och kvalitativ, välja den sistnämnda i vår forskning. Vår ambition är att genom denna metod försöka få svar på de frågeställningar som ligger till grund för vårt arbete. Eftersom studiens syfte är att utforska elevernas hälsa och hur den påverkar motivationen till skolarbetet och utbildningen, bestämde vi oss för att tillämpa kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Detta, menar Kvale (1997), frambringar förutsättningar för att skapa och öka kunskap och få en djupare förståelse hos intervjuarna. För att kunna nå syftet med undersökningen behövde vi kunna ta del av våra respondenters tankar och känslor och därför var en undersökning med hjälp av enkäter inte aktuell. Metoden gjorde det möjligt att låta respondenterna uttrycka sig fritt och genom följdfrågorna kunde vi som intervjuare följa upp tankar och få fördjupade svar av respondenterna.
Till skillnad från kvantitativa metoden med enkäter, anses intervjuer smidigare eftersom man kan utforska lite mer detaljerat vad som ligger bakom svaren på frågor. Gillham (2008) säger att: ”det är svårt att göra en bra enkät och lätt att göra en dålig” (s. 19). Även Ryen (2004) delar sin konklusion om enkäter med Gillham om att: ”enkätundersökningar kan ha många felkällor, t ex att man ibland svarar för att snabbt bli färdig” (s. 15). Holme & Solvang (1997) framhäver nyttan av applicerandet av både kvalitativa och kvantitativa metoder i samma undersökning, men uppmanar oss att reflektera över de för – och nackdelar somdessa metoder har.
Intervjufrågorna har vi gestaltat i enlighet med den semistrukturerande konstruktionen. Detta för att erbjuda respondenterna bättre möjligheter att kunna förtälja sina upplevelser med en större frihet och variation.
Eftersom en mycket stor del av vår kommunikation sker via kroppsspråket, valde vi att göra intervjuerna ansikte mot ansikte. Detta för att få tillgång till ansiktsuttryck, gester och mimik hos respondenten. Metoden gjorde det möjligt att låta respondenterna
uttrycka sig fritt och genom följdfrågorna kunde vi som intervjuare följa upp tankar och få fördjupade svar av respondenterna. Genom denna form av intervju, likt ett samtal med öppna frågor, var vår förhoppning att en god relation med respondenterna skulle skapas och att de därmed skulle få förtroende för oss som intervjuare. En god relation är viktig för att respondenten skulle våga delge oss sina tankar, känslor och åsikter och att svara spontant och öppet. Därför var det också viktigt att vi ställde frågor som inte var ledande, eftersom det var respondentens egna tankar och känslor som vi ville nå. Under intervju är det viktigt med ett ärligt intresse av vad respondenten berättar och eftersom vårt eget intresse och nyfikenhet till denna undersökning varit stort blev detta naturligt i intervjun. Nackdelen med denna form av intervju är svårigheten att förbereda och planera adekvata följdfrågor. Fördelen var att vi med vår nyfikenhet kunde ställa spontana följdfrågor utifrån respondenternas svar.
På grund av ett större geografiskt avstånd mellan oss två intervjuare, har vi delat upp och gjort några intervjuer var. Här måste vår subjektiva syn på hälsa och motivation vägas in och då vad gäller valet av de följdfrågor som ställdes allt eftersom under intervjun.
Intervjuerna dokumenterades genom att spelas in med hjälp av dator för att kunna skriva ut materialet ordagrant. Genom denna dokumentation kunde vi vara säkra på att få med alla ord, nyanser och pauser och att eventuellt citera våra respondenter exakt efter ordalydelsen när det behövdes. Vår flexibilitet var till respondenternas fördel både vad gällde tid, plats och svarsfrihet/avvikelse.
4.2. Urval
Populationsurvalet gjordes i två olika skolor belägna i södra Sverige med ganska långt geografiskt avstånd emellan. I båda dessa skolor valde vi att intervjua enbart de elever som studerade på Komvux.
För att få medverkande till intervjuerna, ställdes frågan öppet i flera klasser. Detta efter att vi frågat, informerat om uppsatsens syfte och fått klartecken från rektorerna på de aktuella skolorna. Frågan om att delta i intervjuer framfördes både i klasser där vi var kända ansikten för eleverna, men också där vi var helt okända. Vi tog ca 10 minuter av lektionen i anspråk för att berätta om forskningsarbetet och dess syfte. Här informerade vi också om att det var frivilligt att delta och att man kan vara anonym. De som var
och plats för intervju. Flera av de frivilliga kunde med en gång bestämma sig och meddelade redan när vi var på plats i klassrummet att de ville medverka.
Eleverna valdes alltså bland de som ville delta och sammanlagt intervjuades sju Komvuxelever i varierande åldrar. I den ena skolan fick man begränsa antalet informatörer p g a den höga anmälningssiffran och att behovet blev snabbt mättat. Här prioriterades de som anmälde sig först. Vi fick tillåtelse att kunna ringa upp dem vid eventuella behov att komplettera deras utsagor under analysen av resultatet. Likaså möjliggjordes för oss även utökningen med extra informatörer ifall vi skulle inse att vi behövde fler. Vi var tillmötesgående när det gällde förslagstider för intervju. De kompromissade själva vid valet av de tider som vi deklarerade var i disposition för intervjugenomförande.
4.3. Genomförande av intervjuer
Respondenterna intervjuades enskilt och ansikte mot ansikte. De sju intervjupersonernas insamlade empiri raderades sedan efter att ha analyserats. De elever som står som typ för åsikterna, sju Komvux-elever, kännetecknar liknade kategorier elever som vi kommer i kontakt med i vårt arbete och har gett oss uppslag till denna uppsats.
Alla intervjuer inleddes med att respondenterna fick presentera sig för att bygga upp en avslappnad och trygg miljö. Innan själva intervjun bör intervjuaren vara medveten om och använda sitt kroppsspråk och ansiktsuttryck, för att visa vänlighet i det inledande samtalet skriver Ryen (2004). Häger (2007) instämmer med att för att få en avslappnad effekt hos den medverkande är ett småpratsinledande att föredra. Innan vi startade intervjun såg vi till att värma upp intervjupersonen med ett samtal där temat var anpassat till hans/hennes intresse.
Miljön där intervjun ägde rum var ett väl förberett konferensrum/klassrum med tillgång till fika och tilltugg, utan störande omständigheter/moment, för att de skulle känna sig trygga under samtalet. Varje intervju varade ca 20 min och genomfördes inom ramen av elevens skoltid på respektive skola. Vi inledde intervjun med att återigen tydligt förklara undersökningens syfte. Den etiska principen applicerade och realiserade vi enligt Vetenskapsrådets 2002 (www.codex.vr.se) fyra kända forskningsetiska grundkrav:
Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet
Att det var frivilligt att delta betonade vi på nytt och att de närsomhelst kunde avbryta intervjun om de ångrade sin medverkan eller kunde avstå att svara på frågor om de ville. Vi påminde också om att det insamlade materialet inte skulle användas för något annat syfte än för just vår undersökning, och sedan förstöras efter att vi analyserat materialet. I och med att samtliga personer i vår undersökning är myndiga behövde vi inte kontakta vårdnadshavare. Vi försäkrade att deras identiteter inte skulle gå att verifieras av någon eftersom vi skulle använda oss av fingerade namn/koder.
4.4. Registrering av intervjuer
”Det vanligaste sättet att registrera intervjuer är att spela in dem[…] vilket ger intervjuaren frihet att koncentrera sig på ämnet och dynamiken i intervjun. Orden, tonfallet, pauserna och dylikt registreras i en permanent form som intervjuaren gång på gång kan återvända till för omlyssning” (s.
194 -195), menar Kvale (1997).
Efter att ha fått tillåtelse av respondenterna spelade vi in intervjuerna med hjälp av dator för att ha möjlighet att lyssna om flera gånger samt växla till slow motion vid oklarheter under transkriberingen. Detta underlättade för oss att skriva ut materialet ordagrant samt att inte behöva anteckna under intervjun utan vi kunde koncentrera oss bättre på intervjupersonernas svar och reaktioner. Kvale (1997) skriver i sin bok att:
”Somliga intervjuare har smärtsamma minnen av en exceptionell intervju där inget alls hamnade på bandet på grund av ett tekniskt missöde” (s.195).
Som extra säkerhet hade vi även diktafon för att slippa onödiga överraskningar som kanske kunde uppstå vid inspelningen. Transkriberingen av intervjuerna gjorde vi samma helg, detta för att inte glömma bort eventuella relevanta ansiktsuttryck och andra nyanser i förhållningssättet som förekom vid samtalen för det har en avgörande betydelse för svaren och analysen av resultatet. Utskrifterna av materialet gjorde det enklare att sammanställa och analysera resultatet. Gillham (2008) rekommenderar att transkribera så fort som möjligt efter intervjun eftersom ”minnet kommer att friskas upp
4.5. Analysidé
Transkriberingen av intervjuerna skrevs ut och sorterades i olika huvudområden för att sedan analyseras. Respondenternas svar vad gäller hälsa, motivation hälsosituation och hur de upplever att denna påverkar motivationen för skolarbetet och utbildningen diskuterades sedan utifrån de teorier som tas upp i litteraturgenomgången.
4.6. Metoddiskussion
Studien genomfördes enligt Vetenskapsrådets 2002 (www.codex.vr.se) forskningsetiska principerna och de fyra huvudkraven, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, togs i beaktande. De elever som deltog verkade ärligt intresserade eftersom de själva valt att höra av sig till oss för att medverka. Det empiriska materialet användes enbart i forskningssyfte och eleverna deltog anonymt och de namnges A-G i undersökningen.
Eftersom transkriberingen av intervjuerna tog lång tid nöjde vi oss med sju genomförda intervjuer, härvidlag att vår tid begränsades så pass mycket att vi inte kunde genomföra fler. Men framförallt kände vi att vi hade fått svar på våra frågor. Med internt bortfall menar Trost (1997) de eventuella obesvarade frågorna i en undersökning. Det blev ingen vägran att svara på de uppställda frågor och därför inget intern bortfall i någon av intervjuerna heller. När det handlar om enkäter föreligger en stor risk med både externa, - och i synnerhet interna bortfallet.
Med tanke på den begränsade tiden, hade ett annat alternativ varit att göra gruppintervjuer. Men här såg vi en risk med att respondenterna skulle känna sig otrygga med att svara på personliga frågor tillsammans med andra respondenter och därför utelämna viktiga tankar och påståendenför studien.
Att ta hänsyn till i det empiriska materialet är att vi intervjuare inte båda deltagit tillsammans under intervjuerna pga att vi arbetar på olika skolor långt ifrån varandra. Under intervjun har vi båda naturligtvis utgått från samma sju förvalda huvudfrågor. Med bara en intervjuare medför det att endast en person tolkar, förstår och följer upp respondentens tankar och upplevelser utifrån sitt synsätt. Det hade varit bättre om vi kunde ha deltagit båda två vid alla intervjuer men av praktiska skäl gick detta inte att genomföra. Samtidigt som en stor risk skulle kunna uppstå pga respondentens svårighet att öppna sig vid deltagandet om det vore två intervjuare, varav en okänd för
respondenten. Trost (1997) framhäver tendensen för intervjupersonerna att uppleva det som maktövergrepp då det finns två intervjuare och att de känner sig i underläge vilket han tycker ska undvikas.
Som de två olika personer vi är som arbetat med undersökningen och våra olika perspektiv på saker och ting, måste det tas i beaktande vad gäller studiens tillförlitlighet. Studiens trovärdighet bygger på sättet vi samlat in data och tillvägagångssättet vid urvalet och metoden som användes. Eleverna har med hög sannolikhet haft ett sant intresse att delta och genom de öppna frågorna har de fått möjlighet att dela med sig av sina tankar och åsikter. Trovärdigheten bygger också på analysen som skett på ett strukturerat sätt, genom transkriberingen som gjordes, där det också varit lätt att gå tillbaka och lyssna på inspelningarna för att tolka svaren. Resultatet vi fått fram skulle kunna gälla andra elever och ses som generaliserbara.
5. Resultat och analys
I detta avsnitt kommer vi att redovisa de empiriska data som vi fått fram genom intervjuerna med sju elever. Resultaten knyter vi an till de teorier vi presenterar i litteraturgenomgången.
5.1. Presentation av intervjudeltagare
Respondent A: Man i fyrtioårs ålder, gift, har ett litet barn. Frivillig uppsägning pga
vantrivsel/hård arbetsbörda på sitt tidigare arbete. Nyfiken på yrkesbyte.
Respondent B: Man i 35 årsålder omgift, 3 små barn. Avskedad som ett resultat av en
kontrovers han hamnade i med sin arbetsgivare.
Respondent C: Man i 45 årsålder, gift och 2 stora barn. Entledigat från sitt jobb i det
yrke han var speciell utbildat till med anledning av personalnedskärningar.
Respondent D: Kvinna i 25 årsåldern, gift. Tvåbarnsmamma i ung ålder. Inga slutförda
studier p g a familjära kriser. Inget permanent boende.
Respondent E: Kvinna i 25 årsåldern. Nyligen separerat. Bor hos sin kompis. Respondent F: Kvinna i 23 årsåldern. Bor hos sina föräldrar.
Respondent G: Man i 40 årsåldern. Bor ensam.
5.2. Intervju med elever
Fråga 1: Vad innebär begreppet hälsa för dig?
De vi intervjuade har i denna fråga uppgett ett liknande svar, nämligen att må bra både fysiskt och psykiskt.
”Välmående i kropp och själ” (respondent A)
”Att inte ha somatiska symtom… och att jag finner mig i balans, att jag har ett inre lugn.” (respondent G)
”Jag tycker att det är när man är i fysiskt och psykiskt balans. Att man känner att man mår bra. Man kan ändå ha det svackigt men att man ändå står med båda fötterna på marken. Även om det blåser lite tungt så är man i
Respondent E menar att även om man utsätts för påfrestningar har man som person resurser att klara av situationen och kan ändå uppleva hälsa. Detsamma menar respondent G, att när man känner sig till freds med tillvaron kan man även stå ut med somatiska symtom. Detta resultat finner stöd hos Antonovsky (1991) och Eriksson (1989), där författarna beskriver att även om vi utsätts för olika påfrestningar kan vi klara av dessa och ändå uppleva hälsa. Respondent G fortsätter med att man kan vara fullt frisk, men ändå känna sig sjuk och tvärtom, att vara sjuk men ändå uppleva hälsa, vilket Eriksson (1989) visar i sin modell i form av hälso-korset.
Tre av de intervjuade (C, D, F) lägger tyngdpunkten mer på den fysiska hälsa när de berättar spontant, där de menar att äta rätt och att röra på sig är det som de i första hand tänker på vad gäller hälsa.
”Att må bra, äta bra och röra på sig är hälsa” (respondent F)
”Man märker ju när man inte äter och dricker rätt, då blir man så trött hela tiden”
(respondent D)
Respondent D berättar vidare om hur denne blir trött och hängig om frukosten uteblivit och vill ha rast redan efter 10 min under första lektionen. Lennernäs (2011) betonar vikten av elevens matvanor och hur hunger påverkar bl a tillgänglighet, inlärning och minne.
Två elever, D och F, utmärkte sig i sina svar genom att också ta upp vikten av att umgås med familj och vänner. De beskriver det som betydelsefullt och ett sätt att hämta krafter och känna hälsa. Att människans relation till andra människor är en kraftkälla till hälsa skriver bl a Eriksson (1989) om och Bjärås (2009) och Axelsson (2012) menar att det sociala nätverket uppfattas som en psykosocial skyddsfaktor.
Fråga 2: Hur upplever du din hälsosituation?
På den frågan har tre elever svarat att deras hälsa är väldigt god (respondent A, B, C). De är medvetna om sin hälsa och att de kan påverka den. Två av dessa (B, C) beskriver att de motionerar regelbundet, 2-5 ggr/vecka. Av fysisk aktivitet mår man också mentalt bra och de känner till att det kan vara en förebyggande faktor för psykisk ohälsa som författaren Bjärrås (2009) behandlar. Elev C blir av sin fysiska aktivitet piggare och orkar mer då denne sätter sig ner för att plugga. De resterande fyra svarade följande på
”Bra, men kunde ha varit bättre” (respondent D)
”Den är lite blandad beroende på vad som händer. Så just nu är den väl helt ok får jag väl säga” (respondent F)
”Men nu när det har varit så mycket privat och i skolan har det påverkat mig jätte-negativt” (Respondent E)
”Somatiskt upplever jag den tillfredsställande, men psykiskt så kan det svaja en hel del” (respondent G)
Elev D upplever sin hälsa som bra, men här är det i första hand den fysiska hälsan som kan bli bättre, menar denne. Respondenten berättar att genom att bli mer medveten om kost och motion är denne säker på att hälsan skulle förbättras, precis som Bjärås (2009) och Folkhälsoinstitutet (www.fhi.se) menar att hälsosam mat och fysisk aktivitet kan bidra till en god effekt på hälsan.
Respondent G beskriver sin hälsa som helt tillfredsställande rent somatiskt, men psykiskt är det ibland svårt att ha en känsla av hälsa i kroppen på grund av besvär med tinnitus. Respondent G menar att det kan vara förödande för det psykiska välmåendet de dagar det är som värst, men har till stor del lärt sig att hantera det och stå ut med besvären. Detta kan vi koppla till det Antonovsky (1991) beskriver om hanterbarheten, att när ibland tråkiga saker sker i livet kommer man att klara av dessa och inte för alltid sörja.
Elev F menar att det sociala umgänget spelar stor roll och om man t.ex. är osams med en vän påverkar detta och kan leda till ohälsa. Elev E som menade att den psykiska hälsa just nu inte var tillfredsställande och att detta hade att göra med en direkt inverkan av klassrumsmiljöns dåliga stämning och att pga pågående separation från sin partner. Vad gäller sociala relationers betydelse för att uppleva och att ha en bättre hälsa samt den ökade kapaciteten att återhämta sig, skriver Folkhälsoinstitutet om (www.fhi.se). Även Bjärås (2009) beskriver att det sociala nätverket påverkar både den fysiska och psykiska hälsan hos människan. Dåligt socialt stöd ökar risken för psykisk ohälsa och även att insjukna i t ex någon hjärt-kärlsjukdom.
”Just skolmiljön i den här klassen har inte varit särskilt bra eller hälsosam, det har varit mycket rörigt och stökigt… det är själva arbetsmiljön med klasskamraterna som har varit väldigt negativ. Och detta har påverkat mig jättemycket psykiskt”
Fråga 3: Vad innebär begreppet motivation för dig?
Det var många elever som hade svårt att sätta ord på det. Många svarade av ren spontanitet att det är något positivt. Sex elever (A, B, C, E, F, G) svarade att det har med viljan och intresset att göra. Resultatet här kopplas till den handling som finns inne i människan, lusten och intressen, somGärdenfors (2010) skriver om.
”Det kan också vara så att det är kunskapen… man finner någonting intressant och nöjer sig kanske inte riktigt med det som står i läroboken” (respondent G) ”Det är en utmaning och nyfikenhet av att ta reda på mer” (respondent B)
Medan två av respondenterna angav att det också har att göra med målsättningen. Att inse vad som är starkt nödvändigt är också motiverande enligt Illeris (2007).
”Målet är oftast den största motivationen eget vinnande, för min egen skull och mina barns skull” (respondent D)
”Att man både har sin egen piska i ryggen och så hänger man en morot framför sig” (respondent G)
Respondent G beskriver målet som den starkaste drivkraften till motivation, det framtida och personliga målet att ha ambition att gå vidare, vilket Jacobsen & Thorsvik betonar (2008) i förväntansteorin där personen förväntar sig att uppnå något som man starkt önskar att uppnå. Respondent G beskriver dessutom motivation ur ytterligare en dimension, en egoistisk dimension, och det är att man vill göra bra ifrån sig, dels för sin egen del, men också dels för att visa omgivningen att man kan prestera. Respondent D beskriver också att det är motiverande att få visa vem man är och att man kan klara det lika bra som andra. Detta finner stöd i Maslows behovstrappa, behovet av självuppskattning för att få bekräftelse om sitt eget värde.
Fråga 4: Hur stort är ditt intresse och ditt engagemang för dina
studier?
Sex respondenter (A, B, C, D, E, G) anser sig ha stort till mycket stort engagemang för sina studier. Det som driver A, B och C i första hand är framtiden och slutmålet, att få
jobb inom branschen, men det finns också en vilja att utöva något som man är intresserad av och själv har valt.
”Det är drivkraften att byta bana som motiverar mig”(respondent A)
”Att… är roligt och intressant och sen så var det arbetsmarknaden”(respondent B) ”Att få snabbt jobb inom den branschen” (respondent C)
I A intresse ligger det önskan om att byta yrke. Denne säger att det som har drivit honom framåt är att få slut på det monotona arbetet han hittills har haft, ”att byta bana efter så många år i samma bransch”, som han påstår. Resultatet som framkom här är att respondenterna till övervägande del har målet, framtida jobb, som drivkraft för att uppnå något som man starkt önskar. Man kommer enligt Jacobsen & Thorsvik (2008) att få en belöning om man presterar på en viss nivå. B tycker i likhet med F att drivkraften är en möjlig anställning. Respondent B jobbar vid sidan av men det är inget riktigt bra betalt och att han inte känner någon trygghet där längre. C poängterar i likhet med flertalet respondenter att det är möjligheten att få en snabb anställning som utgör basen för dennes nyfikenhet och engagemang. Även respondent D har ett mycket stort intresse. Viljan präglas av att visa för andra att ingenting är omöjligt.
Respondent G beskriver sig totalt motiverad och fokuserad till utbildningen i helhet, eftersom detta är ”mitt eget val”.Sedan poängterar Respondent G att engagemanget för de olika kurserna kan variera något på grund av hur intressant denne tycker de är. Här menar också respondent G att möjligheten att vara delaktig som elev, att man kan vara med och påverka och bestämma är starkt motiverande. Det denna respondent berättar här om är en upplevd känsla av sammanhang, som Sjöberg (2010) beskriver ökar lusten till skolarbetet. Respondent G om innehållet i kurserna:
”Det här var häftigt, jag måste få reda på mer” (respondent G)
Respondent F svarade att just nu fanns det inte så mycket vilja. Hon gör det för att hon är här. Vidare påstod hon att hon vill ha en utbildning, för att kunna få ett fast jobb. I stället för att gå och jobba som vikarie och få de sämsta arbetstiderna. Det respondent F beskriver, menar Gärdenfors (2010) är upprätthållandet av en viss aktivitet av en yttre anledning och kanske undvika en negativ konsekvens i framtiden. Respondent E
däremot är motiverad men upplever en tillfällig sänkning av intresset pga diverse oroligheter i både skolan och hemmet. Hon håller nämligen på att separera vilket har inverkat hennes psykiska hälsotillstånd och därmed fokus på skolan.
På den ovan nämnda frågeställningen, var det endast två elever (E och G) som drevs av inre motivation. De beskrev sitt genuina intresse av att öka den egna kompetensen. Detta resultat stöds av Gärdenfors (2010) som beskriver att vid inre motivation är det handlingen i sig som utgör drivkraften och ger eleven tillfredsställelse.
”Jag vill lära mig mer, utveckla mig som person”. (respondent E)
Respondent E lockas även av det okända och att utmana sig själv i de områden hon känner sig otillräcklig i kunskapsmässigt. Behov av personlig utveckling. Det respondent E beskriver här är exempel på självförverkligande som Maslow beskriver som en av de översta stegen i behovstrappan. Detta verkar respondent E sträva efter trots brister i gemenskap.
Fråga 5: Hur upplever du den psykiska skolmiljön?
När det gäller den frågan så har endast tre av sju respondenter (E, F, G) deklarerat obehag med situationen i skolan. Närmare bestämt uttrycker F och G sitt missnöje vad gäller förekomsten av flera lärarbyten. Respondent F menar att det blev upprepningar av lärostoffet, vilket kändes som onödigt och långtråkigt i och med att detta hade man hört en gång förut. Det var ingen lätt sak att hålla koncentrationen i trim och detta medförde en påtaglig influens på dennes motivation. Respondent G menar att lärarbytena skapade oro och för dennes personliga del kände respondent G att man fick börja om på nytt hela tiden att lära känna varandra. Den relationen man skapat med den första läraren fick man bygga om på nytt med nästa. Detta finner stöd i det Sjöberg (2010) beskriver om känsla av sammanhang i elevens utbildning där tydlighet, god planering och struktur är viktigt för att optimera lusten att lära. Sjöberg (2010) betonar relevansen av elevernas förtroende för skolan och hon menar att risken för att eleverna ska känna att de inte lär sig meningsfulla saker minskar. E och F menar också att det var stökigt i klassrummet med studiekamraterna. De förklarar det på så vis:
Det har varit väldigt rörigt, kan jag tycka. Är det rörigt här, blir det rörigt på andra ställen också, för det är lätt att bära det med sig. Sen så orkar man inte reta
Det har varit så mycket tjafs och bråk och så där. Själva den här tiden till att träffas och reda ut och så har tagit upp tid (respondent E)
Att den psykosociala skolmiljön har stor betydelse för den upplevda hälsan och därmed påverkar motivationen så att den försämras, finner vi stöd för Sjöberg (2010).
Resterande fyra elever trivdes maximalt och upplevde inga bekymmer i den psykiska skolmiljön.
Fråga 6: Har du bra studiemiljö hemma?
Fyra av respondenterna (A, B, E, F) uppgav att det inte är någon lugn studiemiljö hemma. Anledningen är främst att de inte kan hitta den tid som behövs för att studera och att få göra det ostört. Respondent G påverkas mer eller mindre ständigt av sin tinnitus, men menar att han inte tänker låta dessa besvär påverka hans studier eller ta över och styra hans liv.
Några har barn och måste invänta tills de har lagt sig och sedan kommer tröttheten smygande vilket innebär att det inte blir några studier då.
Biblioteket har varit en tillflyktsplats för de tre andra respondenterna (A, E och F). Att inte hitta tid att studera kan leda till stress och ohälsa enligt Holmquist & Zettergren (1993). Stressen påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Respondent E berättar:
Biblioteket är mitt pluggställe. Där hittar jag inspiration. Där finns det inget i tid och rum som kan påverka på något sätt (Respondent E)
Respondenterna C och D har inga problem med att hitta tid att plugga ostört.
Fråga 7: Hur upplever du att din hälsa inverkar på din motivation?
Respondent F berättar om att dennes psykiska välbefinnande har påverkats negativt pga den stökiga (psykosociala) skolmiljö. Motivationssänkningen beskrivs som att dennes genuina vilja och intresse nästan helt har försvunnit och att orken och koncentrationen till att vara aktiv i skolan och hemma är mer eller mindre borta. Motivationssänkningen märks också på resultatet i kurserna, enligt respondent F. Respondent E berättar att relationerna med klasskamraterna, som inte varit bra, har påverkat denne mycket mentalt och absorberat kraft från respondent E. Processen av positiv motivation och ett personligt engagemang kräver mobilisering av mental energi, vilket Illeris (2007)
betonar. Omöjligheten att kunna påverka och att inte känna sig behövd resulterar i lägre självkänsla och minskat inlärningsintresse (Sjöberg, 2010). Respondent E poängterar också att strulet i klassen tagit upp väldigt stor del av fritid, som innebär en minskning av bl a återhämtande aktiviteter. Att var och en har möjlighet att återhämta sig är av vikt för hälsan, vilket Axelsson (2012) poängterar och menar att detta för att kunna hantera och motverka stress vi utsätts för.
Respondent A, B, C, D upplever en fullgod hälsa och skolmiljö som inte påverkar motivationen negativt. Däremot uttrycker några att det däremot stärker dem att t ex utöva fysisk aktivitet och umgås med vänner.
”Det blir negativt, alltså man har till slut ingen motivation. Så har jag ju känt nu. Det har ju blivit att jag inte har någon motivation att sätta mig när jag kommer hem och ska plugga” (respondent F)
”Motivationen är avhängig min psykiska status för dagen” (respondent G)
Men respondent G beskriver också att han lärt sig att hantera sina besvär och tänker inte låta de ta överhand när det gäller viljan att lyckas. Det anmärkningsvärda här är att respondent G drevs hårdare, motivationen ökade, istället för att tappa sin motivation.
”Jag växlade upp, inte växlade ner!” (respondent G)
Här ser vi tydligt det Sjöberg (2010) beskriver om att när man upplever en känsla av sammanhang i skolan, och i livet självt, ger det lust all lära.
5.3. Sammanfattning av intervjuresultat
Av de ovan nämnda påståendena kan man konstatera att det är olika känslomässiga drivkrafter eleverna dirigeras när det gäller motivationen. Det är känslor som glädje, nyfikenhet, rädsla, besvikelse, nödvändighet etc. som eleverna styrs av. De vill lyckas och inte misslyckas, uppleva glädje och undvika besvikelse. Med detta kan man konkludera att grunden för all motivation är känslor.
Resultatet visar att den upplevda hälsan inverkar på motivationen. Här ser vi att det i första hand handlar om den psykiska/psykosociala hälsan som inverkar på motivationen och eleverna betonar den psykosociala miljön som en förutsättning för motivation. Vi
uppleva och känna hälsa om påfrestningarna är psykiska/psykosociala. Vi ser också att ju fler av komponenterna i begreppet Kasam elever känner, desto bättre mår de och desto mindre påverkas de motivationsmässigt.
Faktorer i arbetsmiljön som inverkar på motivationen i skolarbetet är relationen med kurskamrater och lärare, arbetsron, struktur i kursupplägget, jämnhet i studietempot, inflytande och påverkansmöjligheter. Känslorna är avgörande och att om elevernas emotionella tillstånd är gott så har det en främjande effekt på hälsan vilket möjliggör en bättre motivation. Vi tycker också att vi ser att elever som har tyngdpunkten på inre drivkraft till skolarbetet, blir motivationen inte lika lätt försvagad om hälsan påverkas.
6. Diskussion och slutsats
Utifrån studieresultatet framgår ett spektrum faktorer som inverkar på vuxna elevers hälsa och motivation.
6.1. Resultatdiskussion
Samtliga respondenter menar att hälsa består av flera delar och spelar en viktig roll för deras motivation för skolarbetet. Övervägande delen av respondenterna upplevde sin hälsosituation som god till väldigt god och här betonas framför allt den fysiska aktiviteten som de utövar. Detta finner stöd i FHI:s rapporter (www.fhi.se), där sunda levnadsvanor som kost och fysisk aktivitet bidrar till att motverka somatiska sjukdomar i olika organsystem i kroppen (bl a hjärt- och kärlsjukdomar), men också psykisk ohälsa. Den sociala dimensionen beskriver endast ett fåtal av respondenterna, där de lägger stor vikt vid att umgås med familj och vänner. Detta menar de är av stor vikt för att återhämta sig/”ladda batterierna” och känna hälsa. Detta bekräftas i det Axelsson (2012) och Naidoo (2007) skriver om att vårt sociala nätverk ses som en psykosocial skyddsfaktor.
De respondenter som i första hand upplever ohälsa, mår inte bra pga psykosociala påfrestningar. Detta menar Bjärås (2009) är sjukdomar/symtom som ökar i vårt samhälle idag. Faktorer som gemenskap, relationer mellan elever och elever och lärare, utbildningens upplägg mm ligger här till grund för denna ohälsa hos respondenterna. Här ser vi att den psykiska skolmiljön utgör en mycket stor del och har stor inverkan på elevens motivation. De respondenter vars hälsosituation var god upplevde heller inte några bekymmer i den psykiska skolmiljön. De beskriver skolmiljön främst med orden: positiv stämning med trevliga studiekamrater, kompetenta och positiva lärare och ett bra studietempo. De elever som upplever flera komponenter i begreppet Kasam mår bättre trots påfrestningar från omvärlden t ex respondent F och G. Hos dessa påverkas motivationen i mindre grad därför att vi tror att de upplever en hög känsla av sammanhang i sin utbildning och i livet självt. De ser att de själva kan påverka sin situation och har resurser att göra det. Dessa elever har dessutom eller kanske därför, tyngdpunkten på en inre drivkraft i skolarbetet.
mål med utbildningen är nyfikenheten att lära sig, kunskapshungern att kunna mer. Detta är m a o karakteristiker för inre motivation. De som drivs av inre motivation får en bättre hälsa, ökat lärande och ökad kreativitet påstår Ahl (2004). Med detta anser hon vidare att den inre motivationen är att föredra därför att den leder till bättre progressivitet ur den enskilde individens perspektiv. Han betonar med nödvändighet relevansen av att tillvarata den inre motivationen.
Ahl (2004) refererar till Húsen, som menar att den snabba förändringstakten i samhället har gett upphov till att vuxna elever anstränger sig hårdare för att lära sig. Hos några tycks det ha tvingande egenskaper på yttre belöningar i form av ekonomisk stabilitet/trygghet, gemenskap och konsekvensundvikanden. Det kan vara konsekvenser som avslag på utbetalning av aktivitetsstöd och härmed förlorad livsstatus vilket leder till ekonomiska och psykiska bekymmer.
Att lärostoffet och upplägget samt målbeskrivningen är viktigt skriver Sjöberg (2012) och även Húsen (Ahl, 2004). Med det menar han att om de ovan nämnda är rätt förankrade ökar chansen för att eleverna ska uppleva utbildningen/målet som eftersträvansvärt, intressant och värdefullt. I motsatta fall föreligger stor risk att utbildningen betraktas som ointressant och tråkig vilket i sin tur leder till tappad/försvagad motivation. Anmärkningsvärt nog svarade en av respondenterna (G) att motivationen steg istället för sjönk, när det blev oroligheter i klassen (pga flera lärarbyten). Detta kopplar vi till en känsla av meningsfullhet som denne har.
Det är sådana ovan nämnda faktorer som är bevekelsegrunden till att somliga lider av emotionell instabilitet. Allt eftersom olika situationer uppstår där eleverna är utan bostad, utan arbete och utan stabila hemförhållanden leder det till ett tillstånd av låg självkänsla och depression. Vissa vuxna elever med sådana psykosociala problem har ibland lidit i åratal i tysthet. Deras skuld eller skamkänslor är oftast för stora för att de ska våga öppna sig för andra personer i brist på tillgänglig kurator eller annan lämplig hjälp från skolhälsovården. Känslomässiga problem hämmar koncentrationen vilket gör att man tappar fokus och självförtroendet.
I vår undersökning har vi inte specifik ställt frågor utifrån alla de faktorer som ligger till grund för de tre begreppen bakom Kasam och kan därför bara i denna uppsats anta en mer eller mindre känsla av sammanhang hos eleverna. De frågor vi ställt är också
högst personliga och känsliga. Detta gör att man kanske inte heller som elev, med en lärare som intervjuare, svarar helt ärligt på dessa. Vi hade t. ex väntat oss fler som svarade och berättade om sin ekonomiska situation som en stor del av den upplevda ohälsan.
6.2. Slutsats
Utifrån vår genomförda undersökning om det ovan nämnda kan vi konstatera att det är olika faktorer som ruinerar eleverna hälsomässigt. Detta leder till att motivationen försvagas avsevärt eller i vissa fall hos vissa får en dräpande utgång. Motivationen är en av de viktigaste källorna för att eleverna ska trivas, fullfölja utbildningen och uppnå ett godkänt resultat. Efter den gjorda analysen på den psykiska hälsans problematik kan vi konkludera att implementeringen av målet för de elever som präglas av psykisk ohälsa blir i princip i de flesta fall svåråtkomlig. Därav kan vi med säkerhet dra slutsatsen att en upplevd god hälsa utgör en bra förutsättning för ökad lust att lära. Dock är den i vissa fall ej avgörande vad det gäller vuxna elevers motivation. Vår konklusion om detta baseras på den intervjuundersökning vi gjorde på både elever med stabilt hälsotillstånd och de som är omringade av diverse bekymmer. Härvidlag kunde vi konkludera att den inre motivationen förblir oberörd, medan den yttre är känsligare och löper stor risk att påverkas vid ohälsa.
För de elever som inte ser någon lämplig lösning på problemet, eller som pessimistiskt resignerar genom att lämna sig i ödets händer, återstår ett alternativ - att ge upp. Detta är ett misslyckande för de drabbade och vi hoppas med vår undersökning kunna underlätta för skolledningen och samhället att uppmärksamma det. Det är även en förhoppning att de ovan nämnda institutionerna förmår reagera, fungera preparerande för eventuella framtida fall och värna om dem på ett betryggande sätt. På detta sätt skapas en god skolmiljö med goda förutsättningar för en stabil emotionell balans. Detta är en av de viktigaste faktorerna för hälsa i vuxna elevers tillvaro och därmed även för motivationen.
6.3. Förslag till fortsatt forskning
kvalitativa intervjuer. Här skulle man också kunna undersöka vad lärare tror skapar en hälsofrämjande skola och jämföra svaren. Detta skulle bli ett stöd för vårt forskningsarbete och skulle kunna stå väl till grund för att samhället och skolledningen ska kunna samla erforderliga verktyg för att verka värnande då det gäller vuxna elever.
