stroke
En litteraturstudie
Mathilda
Högström
Jessika Vinka
Sjuksköterska 2020Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
Upplevelser av sexualitet hos personer efter stroke
-
En litteraturstudie
The experiences of sexuality in people after stroke
-
A literature review
Mathilda Högström
Jessika Vinka
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Daniel Zotterman
Upplevelser av sexualitet hos personer efter stroke
-
En litteraturstudie
The experiences of sexuality in people after stroke
-
A literature review
Mathilda Högström
Jessika Vinka
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik
Abstrakt
Bakgrund: Sexualitet är en central del i människans liv och begreppet
inkluderar bland annat närhet och relationer. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och att drabbas av stroke kan ge olika typer av nedsättningar som kan förändra livet både fysiskt och psykiskt. Kroppens begränsningar kan påverka personens självuppfattning och livskvalité samt sexualitet.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av
sexualite hos personer efter stroke.
Metod: I denna litteraturstudie har data analyserats med kvalitativ
innehållsanalys med manifest ansats där nio artiklar inkluderades.
Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: svårigheter att prata om sexualitet,
kroppen som hinder, förlust av den sensuella lusten och den förändrade relationen. Resultatet visade på att personer upplevde kroppen som hinder för intimitet och svårigheter att tala om sexualitet till både partnern och hälso- och sjukvårdspersonal. Relationer och sexlivet påverkades negativt trots det ansågs sexualiteten vara en viktig del av livet.
Slutsats: Genom att belysa upplevelsen av sexualitet hos personer efter stroke kan
kunskapen hos sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal öka så att bemötandet blir personcentrerat utifrån varje enskild individs behov.
Nyckelord: Sexualitet, stroke, omvårdnad, sjuksköterska, upplevelser, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys
Sexualitet en central del i människans liv och enligt World Health Organization (2006) inkluderar sexualitet förutom kön även sexuell läggning, könsidentitet, reproduktion, nöje, erotik samt intimitet. Sexualitet är individuellt och kan uttryckas och upplevas i beteenden, relationer, tankar, fantasier, önskningar, attityder och roller men påverkas också av
interaktionen mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, religiösa, kulturella, juridiska och andliga faktorer. Sexuell hälsa är således inte bara frånvaro av sjukdom, svaghet eller dysfunktion utan ett tillstånd av socialt, mentalt, emotionellt och fysiskt välbefinnande. Enligt Kedde, Van De Wiel, Weijmar Schultz, Vanwesenbeeck och Bender (2012) kan sexualitet och sexuell hälsa påverkas av sjukdom eller skada.
En sjukdom som påverkar hela människan både fysiskt och psykiskt och därmed också dennes sexualitet, är stroke. Stroke kan medföra funktionsnedsättningar som kan vara långvariga eller resten av livet. Halvsidesförlamning, talsvårigheter, språkförståelse, sväljsvårigheter, trötthet, svårt att uppfatta den egna kroppshalvan, urin- och/eller avföringsinkontinens är några av de nedsättningar som kan uppkomma. Efter en stroke kan kroppen upplevas som otillförlitlig och oförutsägbar på grund av de nya begränsningarna och kan påverka personens självuppfattning och livskvalité (Burton, 2000).
Årligen drabbas 25 000–30 000 personer av stroke och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige (Socialstyrelsen, 2020). Stroke är ett samlingsnamn där en blodpropp eller blödning uppstår i hjärnan som påverkar blodcirkulationen och orsakar syrebrist, som i sin tur leder till att hjärnceller dör i det drabbade området. Stroke delas upp i tre huvudgrupper: Hjärninfarkt, hjärnblödning och hjärnhinneblödning. Hjärninfarkt är en blodpropp som täpper till
blodförsörjning i hjärnan och är den vanligaste typen av stroke. Hjärnblödning innefattar intracerebrala blödning och hjärnhinneblödning innebär blödning mellan hinnorna,
subaraknoidalblödning. Symtom uppkommer oftast plötsligt, från endast några minuter och kan även gradvis utvecklas upp emot några timmar. De vanligaste riskfaktorerna att drabbas av stroke är högt blodtryck, rökning, diabetes, höga blodfetter, förmaksflimmer, hjärtsvikt och inaktivitet. Andra faktorer som inte går att påverka är ärftligheten, ålder och kön. Det är vanligare att män drabbas än kvinnor. Risken för att insjukna i stroke ökar med stigande ålder och medelåldern är 75 år (Campbell & Khatri, 2020).
Enligt Socialstyrelsens (2020) nationella riktlinjer ska personer med stroke vårdas på en strokeenhet där multidisciplinära team arbetar inom medicin, omvårdnad och rehabilitering. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och arbetar tillsammans med andra yrkesprofessioner för att kunna ge stöd åt patienten och deras anhöriga. Det kan handla om samtalsstöd genom att lyfta eventuella förändringar efter insjuknandet samt att få kunskap om att lära sig leva och hantera sitt nya liv. Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017) ansvarar sjuksköterskan för att vården ska bedrivas utifrån patientens grundläggande behov i samverkan med patient och närstående genom att bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden. Patienten ska ges möjlighet att kunna prioritera och fatta egna beslut om vårdens innehåll där
sjuksköterskan ska värna om patientens integritet, värdighet, rättigheter och behov. Studier (Fennell & Grant, 2019; Hautamäki, Miettinen, Kellokumpu-Lehtinen, Aalto & Lehto, 2007) visar att hälso- och sjukvårdspersonal har svårigheter att prata om sexualitet med patienter vilket beskrivs bero på okunskap och lågt självförtroende inom området. Berglund, Westin, Svanström och Sundler (2012) menar att bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal har en stor inverkan på patientens vårdupplevelse och välbefinnande. Att känna sig ignorerad kan skapa ett lidande och ge negativa konsekvenser på hälsan hos personen som är i behov av vård. Det kan innebära att patientens autonomi blir kränkt och sårbarheten ökar och att denne därmed avstår från att söka vård. Eriksson (2015, s. 92–93) belyser att inte bli tagen på allvar eller bli ignorerad av hälso- och sjukvårdspersonal kan jämföras vad som kallas för ett
vårdlidande. Ett vårdlidande beskrivs som ett onödigt lidande som avsiktligt måste förebyggas där sjuksköterskans har en viktig uppgift.
Enligt Fennell och Grant (2019) önskar patienter få prata om sexualitet och sexuell hälsa med hälso- och sjukvårdspersonalen, men att de också önskar att personalen är utbildad inom området för att inte vara dömande. McGrath, Lever, McCluskey och Power (2019) visar i en litteraturöversikt att sexualitet värderas högt även av personer som drabbats av stroke och deras partners. Trygghet är grundläggande för sexualiteten samt upplevelsen av hälsa och välbefinnande hos varje enskild individ (Folkhälsomyndigheten, 2018). Därtill är målet inom folkhälsan i Sverige att varje person ska känna sig trygg och säker i sin sexualitet
(Folkhälsoinformation i Sverige, 2018). För att kunna möta patienters behov av att prata om sexualitet och sexuell hälsa, ha bättre förståelse och bemötande av patienter, är ökad kunskap hos sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal viktigt. Syftet med denna
Metod
Då syftet var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter stroke, bedömdes kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats vara den metod som passade bäst för att besvara syftet (jfr. Graneheim & Lundman, 2004). Målet med kvalitativ forskning är att förstå det dagliga livet hos personer genom att studera deras erfarenheter, känslor, beteenden och aspekter inom ett visst fenomen (Holloway & Wheeler, 2010, s. 3).
Litteratursökning
Litteratursökningen genomfördes i två databaser, Pubmed och Cinahl. För att hitta lämpliga sökord användes ämnesordlistorna Svensk MeSH i Pubmed och Cinahl Headings i Cinahl samt fritextsökning. Sökorden vi använde oss utav var: sexuality, stroke, sexual*, intimacy*
och experience*. För att kombinera sökorden användes de booleska söktermerna AND och
OR. Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016, s. 72–73) beskriver att dessa ord hjälper till att kombinera sökord genom att vidga, minska eller avgränsa ett område inom valt ämne. Vi använde även trunkering (*) i slutet på några av sökorden för att kunna ge en bredare sökning, då ändelsen på sökorden varieras. Vi kompletterade litteratursökningen genom manuell sökning i artiklars referenslistor, detta för att inte missa värdefull litteratur. Begränsningarna som användes var årtal mellan 2000–2020 och artiklar skrivna på engelska. Litteratursökningen utfördes i tre steg där vi först kombinerade sökorden, därefter lästes titel och abstrakt för att kunna bedöma om artiklarna var relevanta för vår studie. Om abstraktet svarade mot vårt syfte lästes sedan artiklarna igenom i dess helhet och allt detta resulterade i att nio artiklar valdes till kvalitetsgranskning (tabell 1).
Tabell 1. Översikt av systematisk litteratursökning
PUBMED 2020 10 04 Begränsningar: 2000–2020, Engelska
Söknr *) Söktermer Antal artiklar Antal valda
1 MeSH* Sexuality 64 190 2 MeSH* Stroke 112 016 3 FT* Sexual* 202 598 4 FT* Intimacy* 3 002 5 FT* Experience* 769 612 6 1 AND 2 68 4 7 1 OR 3 OR 4 215 042 8 2 AND 5 AND 7 35 2
Fortsättning av Tabell 1. Översikt av systematisk litteratursökning
CINAHL 2020 10 04 Begränsningar: 2000–2020, Engelska
Söknr *) Söktermer Antal artiklar Antal valda
9 CH* Sexuality+ 41 215 10 CH* Stroke+ 64 826 11 FT* Sexual* 94 562 12 FT* Intimacy* 3 640 13 FT* Experience* 395 874 14 9 AND 10 87 1 15 9 OR 11 OR 12 01 954 16 10 AND 13 AND 15 34 2 9 * MeSH - Svensk MeSH, CH - Cinahl Headings, FT - Fritext sökning
Kvalitetsgranskning
De valda artiklarna (n=9) har kvalitetsbedömts och värderats utifrån Willman et al., (2016, s. 104–105) granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier. Granskningen används för att se om syftet är tydligt beskrivet, om metoden är relevant, hur urvalsstrategier är presenterade, datainsamling, forskarens egen roll i arbetet, om resultatet är rimligt samt om de etiska aspekterna är belysta. Detta genomförs för att bedöma hur tillförlitlig en artikel är. Kvaliteten graderades enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, s. 95–96), där varje positivt svar ger ett poäng och negativa svar får noll poäng. Därefter räknades den totala summan av poängen samman som sedan delas med antal frågor för att bedöma artiklarnas kvalité i procent. Artiklarna delas in efter procent i följande ordning: låg kvalité 60–69%, medel kvalité 70–79% och hög kvalité 80–100%. Efter granskningen bedömdes samtliga nio artiklar vara av hög kvalité (tabell 2).
Tabell 2. Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=9) Författare/ År /Land Typ av studie Deltagare Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Beal et al. /2015/USA Kvalitativ studie 1 kvinna Semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys Deltagaren upplevde en lång väg tillbaka till sexlivet, utsatthet och förstörd kropp, samt känsla av att känna sig otillräcklig. Hög Lever et al. /2017/ Australien Kvalitativ studie 9 kvinnor Semistrukturerad intervju med induktiv tematisk analys
Deltagarna upplevde stora förändringar av kroppen vilket påverkade deras sexualitet och självkänsla negativt. Hög McCarthy et al. /2015/USA Kvalitativ studie 13 kvinnor 18 män Semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys
Deltagarna stötte på olika utmaningar efter stroke såsom att känslorna och relationen till partnern påverkades och förändrades. Hög Murray et al. /2009/England Kvalitativ studie 4 män 6 kvinnor Semistrukturerad intervju med fenomenologisk hermeneutisk analys
Deltagarna hade svårigheter att anpassa sig till de fysiska och psykiska aspekterna efter deras stroke. De upplevde att de var tvungen att uthärda och drog sig för sociala
sammanhang och sexuella relationer. Hög Nilsson et al. /2017/Sverige Kvalitativ studie 5 kvinnor 7 män Semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys Deltagarna upplevde förändring i sitt sexliv efter stroke, samt dåligt med information om sexualitet från hälso- och sjukvårdspersonal.
Hög Pryor et al. /2020/ Australien Kvalitativ studie 9 Kvinnor Semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys
Deltagarna såg sig som sexuella varelser och studien belyser vikten av sexuell rehabilitering. Hög Schmitz et al. /2010/USA Kvalitativ studie 9 män 6 kvinnor Semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys
Deltagarna hade svårigheter att tala om sin sexualitet, och det fanns behov av individuell rådgivning post-stroke. Hög Thompson et al. /2009/Irland Kvalitativ studie 9 män 7 kvinnor Intervju med kvalitativ innehållsanalys
Deltagarna upplevde brist på kontroll i parrelationer och att stroken påverkade sexualiteten. Hög Yilmaz et al. /2015/Turkiet Kvalitativ studie 16 kvinnor Semistrukturerad intervju med induktiv tematisk analys
Fysiska, sociala och känslomässiga förändringar efter stroke påverkade sexualiteten. Kvinnorna var i behov av information och hjälp kopplat till sexualitet.
Analys
Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen utgjordes av meningsenheter från utvalda artiklar som svarade mot syftet. Vi genomförde analysen med att vi båda läste igenom de utvalda artiklarna tillsammans upprepade gånger för att få en känsla för innehållet i artiklarna. Sedan extraherade vi tillsammans ut meningsenheter ur artiklarna som svarade mot vårt syfte. Meningsenheter är fraser eller ord som har samband till varandra i innehåll och kontext (Graneheim & Lundman, 2004). Meningsenheterna och originaltexten lästes igenom igen för att säkerställa att all relevant data var medtagen och att de svarade mot studiens syfte. Totalt identifierades 298 meningsenheter. Varje meningsenhet numrerades för att enkelt kunna gå tillbaka i analysen och för att hitta i originalartiklarna. Meningsenheterna översattes sedan från engelska till svenska och därefter genomfördes kondensering. Kondensering innebär att meningsenheterna kortas ner utan att tappa viktig information i varje meningsenhet (Graneheim & Lundman, 2004). Kondenseringar som liknade varandra flyttades sedan ihop till subkategorier, i första steget identifierade vi 91 subkategorier. Kategoriseringen gjordes därefter i sex steg till där fyra slutgiltiga kategorier bildade vårt resultat. Enligt Graneheim & Lundman (2004) är litteraturstudien färdig när all data är utarbetad och det finns en sannolik förklaring till att syftet uppnåtts.
Resultat
I den kvalitativa innehållsanalysen ingick det nio vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra slutkategorier som presenteras i tabell 3. Resultatet presenteras i brödtext och citat används för att validera resultatet.
Tabell 3. Översikt av kategorier (n=4) Kategorier
Svårigheter att prata om sexualitet Kroppen som hinder
Förlust av den sensuella lusten Den förändrade relationen
Svårigheter att prata om sexualitet
I studier (Lever & Pryor, 2017; Pryor & Lever, 2020) beskrev personer att de hade svårigheter att prata om sexualitet. De beskrev att det var pinsamt och besvärligt och inget som
diskuterades i vardagliga samtal. I andra studier (Nilsson, Fugl-Meyer, von Koch & Ytterberg, 2017; Schmitz & Finkelstein, 2015) beskrev personerna att de upplevde obehag och svårigheter att prata med sin partner om sitt sexuella problem. Om de kände förtroende för sin partner beskrev de att oron för att prata om sexualitet minskade samt att de då också kunde ta itu med sina sexuella problem.
Personer i studier (Nilsson et al., 2017; Schmitz & Finkelstein, 2015; Yilmaz, Gumus & Yilmaz, 2015) beskrev att det var ovanligt och svårt att prata om sexualitet och sexuella problem med hälso- och sjukvårdspersonal. Det som hindrade personerna att prata om
sexualitet kunde vara en nära relation till hälso- och sjukvårdspersonalen eller om de upplevde hälso- och sjukvårdspersonal som attraktiv. Personerna vågade inte söka hjälp för sina
sexuella problem, då det upplevdes som tabubelagt, obekvämt, genant och skamligt att prata om sina sexuella problem. De beskrev också att de inte visste var eller till vem de skulle vända sig vid sexuella problem.
I mean it’s not that fun if you have been washed by one of the young attractive nurses when you’re in your thirties and then he or she comes in later and asks if you would like to have
some information on sex and intimacy or so on. (Nilsson, et al. 2017, s. 801)
I studier (Nilsson et al. 2017; Schmitz & Finkelstein, 2015) beskrev personerna att de inte var mottaglig för information tidigt i insjuknandet, utan att de istället var mer mottagliga i slutet av den akuta rehabiliteringsfasen. De ansåg det som viktigt att känna förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna samtala om sexualitet, trots detta var informationen bristfällig om sexualitet samt om läkemedelsbiverkningar som påverkade den sexuella funktionen. Personerna önskade att hälso- och sjukvårdspersonal hade en mer kunskap om sexualitet.
Kroppen som hinder
I studier (Beal & Millenbruch, 2014; Lever & Pryor, 2017; Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz et al., 2015) beskrev personer att de efter stroken upplevde kroppen som ett hinder. Att inte veta om kroppen fungerar ordentligt eller hur kroppen reagerar vid första sexuella aktiviteten gjorde att de inte vågade lita på sina kroppar. Detta medförde rädsla för att få ytterligare en stroke under och efter samlag, varför de avstod från sexuella handlingar.
Everything in life makes me scared and introverted; I’m even scared of intercourse in case a new stroke could be recurred. (Yilmaz et al. 2015, s. 150)
I studier (Lever och Pryor, 2017; Pryor & Lever 2020; Schmitz & Finkelstein, 2015; Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz et al., 2015) beskrev personer att stroken medförde kroppsliga förändringar som begränsade dem från att delta i sexuella aktiviteter då det
upplevdes för besvärligt och vissa slutade helt att ha samlag. Att bli sexuellt upphetsad kunde förvärra de sexuella problemen, såsom att oönskade kroppsrörelser kunde orsaka skada hos partnern under samlag. De beskrev också att de upplevde sig mindre eller inte alls attraktiva i sina kroppar och att kroppen upplevdes som avstötande samt att valet av sexställningar reducerades.
Kvinnorna i studier (Beal & Millenbruch, 2014; Lever & Pryor, 2017; Murray & Harrison, 2009; Pryor & Lever, 2020; Schmitz & Finkelstein, 2015; Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz
et al., 2015) beskrev att de upplevde kroppen som hinder för att kunna röra sig. Det innebar
att de behövde förlita sig på sin partner och detta bidrog till att de kände sig sårbara.
Kvinnorna beskrev sig också uppleva kroppen som oduglig på grund av att de inte kunna vara fysiskt intima, känna njutning och uppleva orgasm, då de kände smärta från underlivet och minskad lubrikation. Att kroppen kändes som oförmögen påverkade deras självförtroende och självkänsla. Förändringarna beskrevs begränsa deras sexualitet och den sexuella attraktions-kraften vilket gjorde att de avstod från sexuella handlingar och sexuella relationer. Kvinnorna beskrev också att de fysiska förändringarna efter stroken påverkade sexualiteten negativt då partnern undvek samlag på grund av att deras utseende förändrats.
During intercourse, I feel very uncomfortable, my vagina remains dry until we finish it. I’m now using Vaseline to make my vagina lubricated. Otherwise, I feel my vagina so
I studier (Lever & Pryor, 2017; Nilsson et al., 2017) beskrev personerna att de inte visste om det var de kroppsliga faktorerna som påverkade sexlusten eller om det var andra
bakomliggande fysiska och psykiska faktorer som var kopplade till stroken.
Fatigue is the biggest thing. I can't do what I used to do. Like, I would often be on top, and now I can for a little while, but then I'm exhausted. (Lever & Pryor, 2017, s. 2017)
Förlust av den sensuella lusten
I studier (Beal & Millenbruch, 2014; Lever & Pryor, 2017; Murray & Harrison, 2009; Nilsson et al., 2017; Schmitz & Finkelstein, 2015; Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz et al., 2015) beskrev personer att sexualiteten var en viktig del av livet. De uppgav att det var av vikt att vårda och ta hand om sexlivet och att stroken inte förändrade deras vilja till att ha sex. Andra beskrev att förlust av sexliv, minskad eller total förlust av den sensuella lusten gjorde att de undvek fysisk intimitet i rädsla för samlag. Den hämmade lusten beskrevs av personer i studier (Beal & Millenbruch, 2014; Murray & Harrison, 2009; Nilsson et al., 2017 Schmitz & Finkelstein, 2015; Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz et al., 2015) vara kopplad till deras stroke och den medicinska behandlingen.
I don’t want to have intercourse at all; I guess my condition is related to the drugs I have taken in. (Yilmaz et al., 2015 s. 150)
I studier (Lever & Pryor, 2017; Nilsson et al. 2017; Schmitz & Finkelstein, 2015) beskrev personer att de inte hade bråttom att återuppta sexuella aktiviteter och att de kunde ta tid att återfå sitt sexliv. De beskrev att det handlade om att ge sig själv tiden att känna trygghet igen samt att det inte var angeläget med sexuella aktiviteter direkt efter stroken. I Lever och Pryor (2017) och Yilmaz et al. (2015) studier beskrev personer att de upplevde glädje att kunna ha sex igen och att det kändes som en milstolpe att kunna dela detta tillsammans med sin partner. I Nilsson et al. (2017) beskrev personerna att de upplevde positiva förändringar i sexlivet genom att ha en accepterande attityd och inställning till livet.
I was still able to orgasm. So happy that I told my doctor about it, you know that it was – and for me that was a very big moment. Because I thought if I – the fact that I could still have an
Den förändrade relationen
I studier (Murray & Harrison, 2009; Pryor & Lever, 2020; Schmitz & Finkelstein, 2015; Thompson & Ryan, 2009) beskrev personer att stroken skapat djupa negativa förändringar i relation till deras partner. De upplevde förändringar i samvaron med partnern och att
könsroller byttes. Samtidigt beskrev personer i studier (Lever & Pryor, 2017; Pryor & Lever, 2020) att intima aktiviteter som att vara nära sin partner, bry sig om varandra, göra saker tillsammans och att ha penetrerande sex ansågs som viktigt för relationen.
I flertalet studier (Beal & Millenbruch, 2014; Murray & Harrison, 2009; Thompson & Ryan, 2009; Yilmaz et al., 2015) beskrev personerna att de upplevde rädsla för att bli bedragna eller att partnern skulle hitta en annan sexpartner då de inte kunde tillmötesgå deras sexuella behov vilket gav upphov till skuldkänslor. De beskrev även en rädsla att partnern skulle känna avsky mot dem, då de inte vågade säga nej till samlag av rädsla för att bli lämnad av sin partner samt att de upplevde att partnern tog avstånd från dem. De som inte hade en stadig relation beskrev i studier (McCarthy & Bauer, 2015; Nilsson et al., 2017) att de upplevde svårigheter att inleda nya intima relationer efter stroken.
When my partner wants to have intercourse, I try not to say “no” if I have no headache. If I continuously reject him, he may go out with other women. (Yilmaz et al., 2015, s. 151)
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter stroke. Analysen resulterade i fyra kategorier: svårigheter att prata om sexualitet, kroppen som hinder, förlust av den sensuella lusten och den förändrade relationen.
Resultatet av litteraturstudien visade att personerna upplevde svårigheter att prata om
sexualitet och sexuella problem både med sin partner och hälso- och sjukvårdspersonal. Detta kan även ses i andra studier (Den Ouden, Pelgrum-Keurhorst, Uitdehaag & De Vocht, 2019; Valeria, Valeria, Filippo & Stefano, 2020) där hälso- och sjukvårdspersonal upplever
svårigheter att prata om intimitet och sexualitet vilket kunde relateras till att de saknar
kunskap och utbildning inom sexualitet. Enligt Healy, Le Noury och Mangin (2009) undviker hälso- och sjukvårdspersonal att fråga patienterna om deras sexualitet och när patienterna väljer att öppna upp sig upplever de sig ignorerade av personalen då det inte får den respons de förväntat sig. I vår litteraturstudies resultat framkom det att personerna inte visste var de skulle vända sig vid sexuella problem samt att ämnet var tabubelagt att prata om. Obehag, pinsamhet, genans och skam beskrevs vara vanligt vid samtal om sexualitet. Den Ouden et al. (2019) visar i sin studie att personer upplever känslor som skam, rädsla och oro samt att sexualiteten är ett tabubelagt område att prata om med hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt McCabe (2004) upplever patienter att sjuksköterskor är mer fokuserade på andra
arbetsuppgifter än att prata med patienterna, vilket gör att de känner sig bortprioriterade. I vår litteraturstudies resultat framkom att personer efter en stroke upplevde kunskapen och informationsutbytet från hälso- och sjukvårdspersonal som bristfälligt. Att känna förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal ansågs vara en viktig aspekt för att kunna våga prata om sin sexualitet. Den Ouden et al. (2019) menar att hög arbetsbelastning som leder till tidsbrist, brist på privat samtalsmiljö kan leda till att hälso- och sjukvårdspersonal inte vågar prata med patienterna om sexualitet. Enligt Tremayne och Norton (2017) kan sjuksköterskor använda sig utav PLISSIT-modellen som är ett verktyg för att underlätta att samtala om sexualitet.
Modellen används för att kunna identifiera potentiella problem och risker. Sjuksköterskan ska se hela patienten och sexualiteten bör vara en del av anamnesen. Taylor och Davis (2007) beskriver PLISSIT-modellen som ett hjälpverktyg för hälso- och sjukvårdspersonal genom att lyfta frågor kring sexuella behov hos personer med långvariga sjukdomar och andra
funktionsnedsättningar. PLISSIT står för Permission, Limited Information, Specific
sexualitet där patienten ska känna sig trygg. Limited information handlar om allmän
information kring patientens sjukdom kopplat till sexuell hälsa. Specific Suggestions innebär att ta reda på utmärkande problem och en grundlig anamnes hos patienten. Intensive Therapy innebär att exempelvis sjuksköterskan ger information till patienten utifrån egen kunskap eller hänvisar patienten vidare till de med kompetens inom området. Denna samtalsmodell anser vi borde vara en del av sjuksköterskans dagliga arbetsverktyg och sexualitet bör vara självklar del i anamnesen. Sjuksköterskan måste bli bekväm med att samtala om ämnet och våga fråga. Om PLISSIT modellen används är det av vikt att utvärdera och följa upp hur det gått för patienten och om denne blivit hjälpt.
Resultat i litteraturstudien visar att personer upplevde kroppen som hinder efter de drabbats av stroke. Kroppen upplevdes som avstötande och de kroppsliga funktionerna förändrades vilket påverkade deras möjlighet till en sexuell relation som de haft före stroken. Studier (Kralik, Koch & Telford, 2001; Yilmaz, Gumus, Odabas, Akkurt & Yilmaz, 2016) visar att kvinnor som lever med kroniska sjukdomar upplever att de kroppsliga förändringarna påverkar deras mentala hälsa. De känner sig oattraktiva till följd av förändrat utseende, vilket även påverkar deras självkänsla och självförtroende negativt. Öhman, Söderberg och Lundman (2003) beskriver att personer med långvarig sjukdom kan känna besvikelse över att ha drabbats av sjukdom vilket kan medföra att de känner en förlust av självständighetdå sjukdomen tvingar dem att leva ett begränsat liv som ger känslan av att vara “en halv person”. Även i vår studies resultat framkom det att kroppen upplevdes som oattraktiv efter en stroke, vilket påverkade deltagarnas självkänsla och självförtroende negativt och gjorde att de avstod från sexuella handlingar. I studien av Taule, Strand, Skouen och Råheim (2015) framkommer det även att personer med stroke upplever att den förändrade kroppen påverkar självkänslan och
självförtroendet, men också påverkar personens sociala liv och aktiviteter. Enligt Yilmaz et al. (2016) kan livet med kroppsliga hinder öka risken för depression och påverka självidentiteten som i sin tur ger negativa effekter på sexualiteten. Mona, Cameron och Clemency Cordes (2017) menar att hälso- och sjukvårdspersonal bör öka sina kunskaper om sexualitet för att kunna stödja personer som lever med kroppsliga hinder som påverkar deras möjligheter till sexuella relationer. Därmed bör hälso- och sjukvårdspersonal rannsaka sina egna fördomar gällande allas rätt till sexualitet och sexuella relationer för att ha mod att lyfta frågan med patienter och närstående.
Iresultatet framkom det att personerna upplevde minskad eller total förlust av den sensuella lusten samt förlust av sexliv. I studien av Den Ouden et al. (2019) beskriver författarna att kvinnor med bröstcancer kan uppleva mindre sexuell lust relaterat till smärta och utmattning. Olsson, Lexell och Söderberg (2005) beskriver att det krävs en fungerande kropp för att kunna uppleva omvärlden och när kroppen blir ett hinder upplevs omvärlden oåtkomlig för personen som drabbats. Kroppen förändras från att ha varit frisk till att vara sjuk. Sjukdom och förlust av förmåga kan innebära ett lidande, då kroppen ses som ett redskap och när inte kroppen lyder kan känslor som misstro till sin egen förmåga uppstå och detta kan göra att personen slutar lita på sin kropp. Lidandet kan sedan kopplas till ensamhet och personen kan tappa känslan av tillhörighet. Nordman, Lindholm, Kasén och Eriksson (2008) beskriver att lidande är det primära som patienten upplever utöver det sjukdomen orsakar, och om hälso- och sjukvårdspersonal kränker patientens värdighet kan ett lidande skapas hos patienten.
I litteraturstudiens resultat framkom det att personer även kunde uppleva positiva förändringar i sexlivet, vilket de uppnådde med en accepterande attityd och accepterande inställning till livet. Amos och McCabe (2017) beskriver att personer som känner sig som sexuellt attraktiva varelser ger en positiv inverkan på deras sexualitet. Har personen en positiv självuppfattning, är de mer benägna att känna sexuell tillfredsställelse och en ökad sexuell frekvens.I
litteraturstudiens resultat visste inte personerna om det var stroken eller andra bakomliggande faktorer som påverkade sexlusten. Paolucci (2017) lyfter psykiska faktorer som att depression som kan uppkomma efter en stroke som påverkar patientens livskvalité. Calabrò et al. (2019) beskriver att skador i hjärnan och ryggmärgen kan påverka den sexuella funktionen och leda till sämre livskvalité då sexuellt välbefinnande anses som en av de viktigaste aspekterna i livet. Hälso- och sjukvårdspersonal har enligt Taule et al. (2015) en central del i återhämtning för patienten, såsom att ge stöd för att patienten ska kunna återgå till ett socialt liv. Om hälso- och sjukvårdspersonal ignorerar och inte visar något intresse för patientens sociala liv kan det leda till social isolering. Vi menar att sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan inleda samtal om sexualitet med personer efter stroke för att identifiera deras behov och därmed kunna utgöra ett stöd även gällande god sexuell hälsa.
Litteraturstudien resultat visade att relationen till partnern förändrades negativt efter stroke. Kralik et al. (200) beskriver att negativa förändringar i relationer är vanligt för personer med långvarig sjukdom, men att framförallt kvinnor ofta prioriterar partnerns behov före sina egna för att upprätthålla en god relation. Även i vår studies resultat framkom det att personerna var
rädda för att bli bedragna för om de inte kunde tillgodose partnerns sexuella behov. Poletti et al. (2019) visade i sin studie att personer med ALS upplevde förändringar i relationen med sin partner, vilket i sin tur även påverkade den sexuella relationen. Olsson et al. (2005) visade att kvinnor med MS upplevde skuldkänslor för att de inte kunde utföra aktiviteter som förut, vilket medförde att de förlorade kontakten med andra människor som gav dem nöje och njutning. Enligt Poletti et al. (2019) kan förändringar i kroppen påverka personens självuppfattning vilket kan medför en rädsla för att inte kunna tillfredsställa sin partner. Kroppen upplevs som avstötande, fysisk svag och sexuellt passiv. Yilmaz et al. (2016) betonar vikten av att ha en stödjande partner för att kunna hantera långvarig sjukdom. En stödjande partner kan ge ett lyckligare socialt liv, äktenskap och sexliv. Vi menar att samtal om sexualitet med personer med stroke även med fördel kan inkludera partnern för att stödja parets relation.
Metoddiskussion
I denna litteraturstudie har kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats använts i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). För att bedöma studiens kvalité har vi tagit hjälp av begreppen tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. Dessa begrepp används för att bedöma studiens trovärdighet (Holloway & Wheeler, 2010, s. 298–302). För att få stark tillförlitlighet ska resultatet i studien vara logiskt och rätt samt att resultatet stämmer med studiedeltagarnas upplevelser (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). Personerna i artiklar som vi har använt oss utav i litteraturstudien har inte kunnat granska vårt arbete, vilket kan sänka tillförlitligheten. Vi har använt oss av citat från originalartiklarna vilket stärker tillförlitligheten (jfr. Holloway & Wheeler, 2010, s. 325). Pålitlighet handlar om att läsaren ska kunna förstå metoden och analysprocessen och på så vis kunna upprepa studien (Holloway & Wheeler, s.302 - 303). I denna studie finns en tydlig beskrivning av hur litteratursökningen har gått till samt tabeller över funna artiklar samt att analysprocessen är tydligt beskriven, vilket styrker studiens pålitlighet. Pålitligheten stärks även av att arbetet har presenterats vid seminarium där lärare och klasskamrater har granskat arbetet. För att stärka bekräftelsebarheten i studien menar Holloway och Wheeler (2010, s. 303) att resultat ska gå att spåras tillbaka till ursprungskällan. Vår analys är tydligt beskriven och resultatet har tydliga källhänvisningar. Resultatet är även kopplat till syftet varför vi bedömer att vår litteraturstudie har en hög bekräftelsebarhet.
Med överförbarhet menas att resultatet kan föras över i liknande kontext och hos liknande personer och att resultatet kan vara av betydelse i liknande sammanhang (Holloway & Wheeler, 2010, s. 301). Kvalitativa studier innehåller ofta ett litet urval som är kopplat till studiedeltagarnas egna upplevelser och det kan innebära svårigheter att sätta det i en annan kontext. Något som kan ses som en begränsning i denna studie är att vi har haft svårt att hitta ett stort urval av artiklar, vilket gör att underlaget är begränsat. En styrka i denna studie är dock att vi har haft fokus på vårt syfte och sammanställt all forskning vi har hittat inom området. Läsaren ges här möjlighet att bedöma om resultatet går att överföra i en liknande kontext eller inte.
Slutsats
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos personer efter stroke, då resultatet visar att sexualitet påverkas negativt av stroke. Resultatet visar att samliv, relationen med sin partner och förmågan att prata om sexualitet påverkas negativt. Hälso- och sjukvårdspersonal brister i kommunikationen till patienten och partnern vilket kan göra att upplevelsen av sexualitet blir ännu mer negativt laddat och patienten kanske inte får den vård som den är i behov av. Resultatet kan vara till hjälp för hälso- och sjukvårdspersonal för att öka kunskapen om sexualitet och även förståelsen för patienter som har drabbats av stroke. Med en större kunskap och förståelse blir samtal med patienter lättare vilket kan öka livskvalitén för personer som drabbats av stroke. Vår slutsats är att hälso- och
sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att samtala om sexualitet, och att sjuksköterskor kan använda sig utav PLISSIT-modellen som ett hjälpverktyg för att kommunicera om sexualitet. Det finns ett stort behov av vidare forskning inom sexualitet och omvårdnad, då detta område är begränsat och kunskapen låg. Därför behövs det riktlinjer om hur och när sjuksköterskan ska samtala om sexualitet efter stroke och hur problem kan åtgärdas.
Referenser
Artiklar märkta med * ingår i analysen
Amos, N., & McCabe, M. (2017). The importance of feeling sexually attractive: Can it predict an individual’s experience of their sexuality and sexual relationships across gender and sexual orientation?. International Journal of Psychology, 52(5), 354–363. doi:10.1002/ijop.12225 *Beal, C. C., & Millenbruch, J. (2015). A qualitative case study of poststroke sexuality in a woman of childbearing age. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal nursing, 44(2), 228-235. doi:10.1111/1552-6909.12553
Berglund, M., Westin, L., Svanström, R., & Sundler, A. (2012). Suffering caused by care— Patients’ experiences from hospital settings. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-Being, 7(0), 1-9. doi:10.3402/qhw.v7i0.18688
Burton, C. R. (2000). Living with stroke: A phenomenological study. Journal of Advanced
Nursing, 32(2), 301-309 doi:10.1046/j.1365-2648.2000.01477.x
Campbell, B. C. V., & Khatri, P. (2020). Stroke. The Lancet, 396(10244), 129–142. doi:10.1016/S0140-6736(20)31179-X
Calabrò, R. S., Cacciola, A., Bruschetta, D., Milardi, D., Quattrini, F., Sciarrone, F., la Rosa, G., Bramanti, P., & Anastasi, G. (2019). Neuroanatomy and function of human sexual behavior: A neglected or unknown issue?. Brain and Behavior, 9(12), 1-17.
doi:10.1002/brb3.1389
Den Ouden, M. E. M., Pelgrum-Keurhorst, M. N., Uitdehaag, M. J., & De Vocht, H. M. (2019). Intimacy and sexuality in women with breast cancer: professional guidance needed.
Breast Cancer, 26(3), 326-332. doi:10.1007/s12282-018-0927-8
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Evan, G., Newton P., Brett, D., Thombs, M., & Groleau, D. (2012). The experience of emotional distress among women with scleroderma. Qualitative Health Research, 22(9), 1195-206. doi:10.1177/1049732312449207
Fennel, R., & Grant, B. (2019). Discussing sexuality in health care: A systematic review.
Journal of Clinical Nursing, 28(17/18), 3065–3076. doi:10.1111/jocn.14900
Folkhälsoinformation i Sverige. (2018). Övergripande mål för folkhälsa. Hämtad 1 september, 2020, från Folkhälsoinformation i Sverige, http://www.fhi.se/om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 14 oktober, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education To Day,
24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hautamäki, K., Miettinen, M., Kellokumpu-Lehtinen, P., Aalto, P., & Lehto, J. (2007). Opening Communication With Cancer Patients About Sexuality-Related Issues. Cancer
Nursing, 30(5), 399-404. doi: 10.1097/01.NCC.0000290808.84076.97.
Healy, D., Le Noury, J., & Mangin, D. (2019). Post-SSRI sexual dysfunction: Patient experiences of engagement with healthcare professionals. International Journal of Risk &
Safety in Medicine, 30(3), 167-178. doi:10.3233/JRS-191005
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (3rd ed.). Oxford: Blackwell Sciences.
Kedde, H., van de Wiel, H., Schultz, W. W., Vanwesenbeeck, I., & Bender, J. (2012). Sexual Health Problems and Associated Help-Seeking Behavior of People With Physical Disabilities and Chronic Diseases. Journal of Sex & Marital Therapy, 38 (1) , 63-78.
doi:10.1080/0092623X.2011.569638
Kralik, D., Koch, T., & Telford, K. (2001). Constructions of sexuality for midlife women living with chronic illness. Journal of Advanced Nursing, 35(2), 180-187. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01835.x
*Lever, S., & Pryor, J. (2017). The impact of stroke on female sexuality. Disability and
Rehabilitation, 39(20), 2011-2020. doi:10.1080/09638288.2016.1213897
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients’ experiences.
Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41-49. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
*McCarthy, M. J., & Bauer, E. (2015). In Sickness and in Health: Couples Coping with Stroke across the Life Span. Health & Social Work, 40(3), 92-100. doi:10.1093/hsw/hlv043 McGrath, M., Lever, S., McCluskey, A., & Power, E. (2019). How is sexuality after stroke experienced by stroke survivors and partners of stroke survivors? A systematic review of qualitative studies. Clinical Rehabilitation, 33(2), 293-303. doi:10.1177/0269215518793483 Mona, L. R., Cameron, R. P., & Clemency Cordes, C. (2017). Disability culturally competent sexual healthcare. American Psychologist, 72(9), 1000-1010. doi:10.1037/amp0000283 *Murray, C. D., & Harrison, B. (2009). The meaning and experience of being a stroke survivor: an interpretative phenomenological analysis. Disability and Rehabilitation, 26(13), 808-816. doi:10.1080/09638280410001696746
*Nilsson, M. I., Fugl-Meyer, K., von Koch, L., & Ytterberg, C. (2017). Experiences of Sexuality Six Years After Stroke: A Qualitative Study. Journal of Sexual Medicine, 14(6), 797-803. doi:10.1016/j.jsxm.2017.04.061
Nordman, T., Lindholm, T., Kasen, A., & Eriksson, K. (2008). "When the patient suffers from care" - Nurse's characterization of patients' suffering related to care. Vård i Norden, 28(2), 4-8. doi:10.1177/010740830802800202
Olsson, M., Lexell, J., & Söderberg, S. (2005). The meaning of fatigue for women with multiple sclerosis. Journal of Advanced Nursing, 49(1), 7-15. doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.03258.x
Paolucci, S. (2017). Advances in antidepressants for treating post-stroke depression. Expert
Opinion on Pharmacotherapy, 18(10), 1011-1017. doi:10.1080/14656566.2017.1334765
Poletti, B., Carelli, L., Solca, F., Pezzati, R., Faini, A., Ticozzi, N., Mitsumoto, H., & Silani, V. (2019). Sexuality and intimacy in ALS: systematic literature review and future
perspectives. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 90(6), 712–719 doi:10.1136/jnnp-2018-319684
*Pryor, J., & Lever, S. (2020). Insights into the nature of female sexuality from the perspective of female stroke survivors. Disability and Rehabilitation, 42(1), 71-77. doi:10.1080/09638288.2018.1492635
*Schmitz, M. A., & Finkelstein, M. (2010). Perspectives on poststroke sexual issues and rehabilitation needs. Topics in Stroke Rehabilitation, 17(3), 204–213. doi:10.1310/tsr1703-204
Socialstyrelsen. (2020) Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Hämtad 30 september, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-1-6545.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 30 september, 2020, från Svensk Sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Taule, T., Strand, L. I., Skouen, J. S., & Råheim, M. (2015). Striving for a life worth living: Stroke survivors' experiences of home rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 29(4), 651-661. doi:10.1111/scs.12193
Taylor, B., & Davis, S. (2007). The extended PLISSIT model for addressing the sexual wellbeing of individuals with an acquired disability or chronic illness. Sexuality and
Disability, 25(3), 135-139. doi:10.1007/s11195-007-9044-x
*Thompson, H. S., & Ryan, A. (2009). The impact of stroke consequences on spousal relationships from the perspective of the person with stroke. Journal of Clinical Nursing,
18(12), 1803-1811. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02694.x
Tremayne, P., & Norton, W. (2017). Sexuality and the older woman. British Journal of
Valeria, V., Valeria, S., Filippo, P., & Stefano, E. (2020). Medical and Health Care Professionals’ Sexuality Education: State of the Art and Recommendations. International
Journal of Environmental Research and Public Health, 17(7), 1-11.
doi:10.3390/ijerph17072186
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson. (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till
examination inom omvårdnad (s. 482–496). Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization, WHO. (2006). Sexual health. Hämtad 1 september, 2020, från, World Health Organization, https://www.who.int/health-topics/sexual-health#tab=tab_1 Yilmaz, S. D., Gumus, H., Odabas, F. O., Akkurt, H. E., & Yilmaz, H. (2016). Sexual Life of Women with Multiple Sclerosis: A Qualitative Study. International Journal of Sexual Health,
29(2), 147-154. doi:10.1080/19317611.2016.1259705
*Yilmaz, S. D., Gumus, H., & Yilmaz, H. (2015). Sexual Life of Poststroke Women With Mild or No Disability: A Qualitative Study. Journal of Sex & Marital Therapy, 41(2), 145-154. doi:10.1080/0092623X.2013.864365
Öhman, M., Söderberg, S., & Lundman, B. (2003). Hovering Between Suffering and
Enduring: The Meaning of Living With Serious Chronic Illness. Qualitative Health Research.
