Skrattet är mitt vapen : Syftet med studien var att undersöka skrattets påverkan på manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevda stressnivå

(1)

Skrattet är mitt vapen

Syftet med studien var att undersöka skrattets påverkan på manliga och

kvinnliga universitetsstudenters upplevda stressnivå

Mikael Enbuske

Emelie Nilsson

Rebecca Sundqvist

Hälsopromotion, kandidat

2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

“Skrattet är mitt vapen”

Syftet med studien var att undersöka skrattets påverkan på manliga och kvinnliga

universitetsstudenters upplevda stressnivå.

Mikael Enbuske

Emelie Nilsson

Rebecca Sundqvist

Hälsopromotion, kandidat

2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(3)

Skrattet är mitt vapen

Mikael Enbuske, Emelie Nilsson & Rebecca Sundqvist

2020

Handledare: Anitha Risberg

Examinator: Anna-Karin Lindqvist

Hälsovägledarprogrammet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för hälsa och rehabilitering Vårterminen 2020

(4)

Förord

Skratt och hälsopromotion är något som gör oss väldigt glada och lyckliga i våra hjärtan. Det är genom våra gemensamma erfarenheter av att studera stressfysiologi samt att skratta mycket tillsammans som gjort att vi har insett vilken stor fördel det kan vara med hälsosatsningar genom skratt som verktyg. Författarna upplever att skrattet är en viktig del för människans välmående eftersom det bidrar till ett flertal hälsofrämjande aspekter som exempelvis reducerad stress och bättre psykisk hälsa. Av denna anledning ser vi att skratt som verktyg kan vara värt att forska vidare på. Skratt kommer alltid vara ledordet och i denna studie kommer författarna använda sig av en enkät till universitetsstudenter för att undersöka hur viktigt skratt är för dem och hur skrattet påverkar deras mående. Att få universitets studenterna att tänka på skrattets betydelse i dessa tider känns extra viktigt då de sitter mycket själva och studerar samt behöver ett verktyg till att hjälpa sig själva.

Tillägnad Rebeccas framlidne farfar Bo Sundqvist, hans ständiga optimism till livet och alltid nära till skratt har gjort att denna uppsats fick sin namn. Vi vill även tacka vår handledare Anitha för all den tid och stöttning hon har gett oss och våra opponenter som bidragit till att arbetet vuxit fram på bästa möjliga sätt.

.

“Skrattet är mitt vapen”

-Bo Sundqvist

Mikael, Emelie och Rebecca

(5)

Abstrakt

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes. Enkäten bestod av frågor om skratt, stress, social tillvaro och upplevelser av att skratta. _{Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur} skratt påverkar universitetsstudenters upplevda stressnivå samt jämföra skillnaden mellan män och kvinnor. Sammanlagt deltog 230 studenter. _{Metod: Data från enkätundersökningen}

analyserades genom oparad t-test samt deskriptiv statistik som presenterades med hjälp av grafer och tabeller. Jämförelse mellan könen analyserades i Graphpad Prism 8. _{Resultat: Resultatet av} studien visade på att de flesta universitetsstudenter har kännedom om hur skrattet påverkar deras stressnivå och hälsa på olika plan. Vikten av att skratta och ha roligt ensam och tillsammans med andra är något de flesta var medvetna om och värdesätter. Enligt resultatet så kan skratt användas som ett verktyg inom hälsopromotion för att minska stressnivån och bibehålla hälsan, med hjälp av något som redan är en positiv del i människors liv. Studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor ansåg att det var viktigare att skratta, de blev lyckligare av att skratta och de skrattade oftare inombords (P<0.05). Männen skratta oftare ensamma (P<0.05). Universitetsstudenter har ofta roligt med sina kurskamrater och anser det som en viktig del för deras välmående.

Nyckelord:_{Hälsopromotion, empowerment, socialt stöd, skratt, stress, universitetsstudenter.}

(6)

Abstract

A quantitative survey was conducted. The survey consisted of questions about laughter, stress, social life and experiences of laughter. _{Purpose: The aim of the study was to investigate how} laughter affects university students' perceived stress level and compare the difference between men and women. A total of 230 students participated. _{Method: Data from the survey were} analyzed by unpaired t-test and descriptive statistics presented using graphs and tables. Gender comparisons were analyzed in Graphpad Prism 8. _{Results: The results of the study showed that} most university students have knowledge of how laughter affects their stress levels and health at different levels. The importance of laughing and having fun alone and together with others is something most people were aware of and valued. According to the results, laughter can be used as a tool in health promotion to reduce stress levels and maintain health, using something that is already a positive part of people's lives. The study shows that there are significant differences between women and men. Women felt it was more important to laugh, they were happier to laugh, and they laughed more often inboard (P <0.05). Men laugh more often alone (P <0.05). University students often have fun with their classmates and consider it an important part of their well-being.

Keywords: Health promotion, empowerment, social promotion, laughter, stress, university students

(7)

Innehållsförteckning

Introduktion 6 Hälsopromotion 6 Empowerment 7 Socialt stöd 7 Känsla av sammanhang 7 Stress 8 Skratt 9 Rationale 10 Syfte 12 Metod 13 Design 13 Valid_{itet/Reliabilitet} 13 Deltagare 14 Datainsamling 14 Dataanalys 14 Etik 15 Resultat 16 Skratt 17 Stress 25 Socialt 30 Upplevelse 35 Resultat Diskussion 39 Metoddiskussion 43 Slutsats 46 Referenser 48 Bilagor 55

(8)

Introduktion

Hälsopromotion och hälsa

World Health Organisation [WHO] beskrev år 1986 att hälsa är ett jämviktstillstånd av psykiskt, fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och

handikapp. Hälsopromotion handlar om att förbättra en individs hälsa samt öka kontrollen av den egna hälsan.

WHO beskriver 2019 att ytterligare två faktorer bör inkluderas för att människor ska kunna uppnå ett optimalt tillstånd för sitt välmående samt sin hälsa. Den första faktorn handlar om våra egna förväntade roller i vår familj, på vår arbetsplats, i samhället samt på andra platser där man kan vistas. Den andra faktorn som berör en människas hälsa och välmående handlar om sin egen förståelse för sin egna fulla potential till sin egna psykiska, sociala, fysiska, existentiella samt sina ekonomiska förväntningar . Beskrivningen av folkhälsa enligt WHO (1998) syftar till förbättring kring den egna hälsan, ett längre liv samt en förbättring kring livskvaliteten på samhällsnivå genom hälsopromotion, hälsoprevention och andra hälsointerventioner (WHO, 1986, 1998, 2019).

Enligt Olsson, Backe och Sörensen (2003) skrattar vuxna betydligt mindre per dag än barn. Vuxna beräknas skratta cirka 15 gånger per dag vilket är betydligt mindre i jämförelse med en femåring som skrattar cirka 400 gånger per dag (Olsson, et al., 2003).

Risberg, Risberg och Risberg (2016) beskriver att det är känt att de som blir utmattade har svårt att uppleva glädje och skratta. Genom att fokusera på det positiva samt att ta vara på

friskfaktorerna som redan finns i livet så kan välbefinnandet stärkas av att skratta. Skratt kan vara ett bra hälsopromotivt verktyg för att motverka stress samt utmattning (Risberg, et al., 2016).

(9)

Empowerment

Forsberg och Starrin (1997) redogör vikten av att ha en bred kunskap om hälsa på olika plan i livet för att hjälpa personer att hjälpa sig själva. En viktig komponent som tas upp är

empowerment _{som enklast kan förklaras som hjälp till självhjälp (Forsberg & Starrin, 1997).}

McCarthy och Holbrook Freeman (2008) förklarar att empowerment är föränderlig beroende på sammanhang. De nämner även att empowerment är föränderligt beroende på kontext och perspektiv (McCarthy & Holbrook Freeman, 2008). Radović (2008) redogör att empowerment är en process där individen får ta ett eget initiativ till kontroll och makt över sitt liv för att uppnå individens målsättningar. Det menar att empowerment kan leda till att individen får mer

kunskap, blir medveten och kan kritiskt granska hinder och andra ojämlikheter i samhället. En process för att individen själv ska kunna ta större makt i samhället vilket ökar individens sociala makt (Radović, 2008). Joseph (2020) beskriver att empowerment är en användbar modell för att hjälpa människor att påverka sina egna liv.

Socialt stöd

Cohen och Wills (1985) skildrar socialt stöd som en positiv effekt som minskar risken för att drabbas av bland annat ångest och depression. Ett bra upplevt socialt stöd kan leda till bra psykisk hälsa. (Cohen & Wills, 1985). Wallston, Alagna, DeVellis och DeVellis (1983)

diskuterar socialt stöd som en opersonlig eller personlig kontakt med grupper och individer som kan bidra med stöd och tröst. Braverman (1992) förklarar fördelar med att diskutera olika stressorer tillsammans med andra. Detta kan leda till att känslorna bearbetas så att personen lättare ska kunna hantera situationerna som uppstår och få mer kunskap och insikt (Braverman, 1992).

Känsla av sammanhang

Antonovsky (1996) är en forskare som redogör om en känsla av sammanhang (KASAM) som är en salutogen modell. Teorin om KASAM beskrivs som att se situationer som meningsfulla, hanterbara och begripliga. KASAM kan vara ett tillvägagångssätt inom hälsopromotion för att

(10)

hjälpa människor hantera och förstå livets olika stressorer, så upplevelsen av en mer meningsfull vardag infinnes. Antonovsky redogör om salutogenes som ett sätt att skapa och bibehålla

välmående. Människans inre resurser exempelvis känslomässig inställning till situationen och den yttre anpassningsförmåga exempelvis vänner, familj och ekonomi kan gå emot varandra, detta kan bidra till att människor slits mellan de olika resurserna. Att ha en stark KASAM är en viktigt faktor för att hantera dessa motpoler för en bättre stresshantering och livskvalité

(Antonovsky, 1996). Chan, Mak, och Lam (2018) beskriver hur vikten av att skratta tillsammans i en grupp kan göra att upplevelsen till livet känns mer meningsfullt och positivt. Tron på den egna förmågan att hantera olika situationer som kan uppstå kan förbättras samt att det stärker känslan av sammanhang (KASAM) i livet. Stark KASAM kan bidra till att det är lättare att hantera livets olika stressorer.

Stress

Selye (1978) skildrar stress som en reaktion på fysiska och psykiska situationer och händelser. Selye delar in stress i två kategorier - eustress och distress. Med eustress menas den funktionella stressen, den som är bra för oss, medan distress är dysfunktionell stress som kan leda till negativa konsekvenser (Selye, 1978). Pellmer, Wramner och Wramner (2012) beskriver stress som en obalans mellan krav och förmågan att hantera dessa krav.

Franks (1994) beskriver stress som något som kan vara bra i mindre doser, dock så kan för mycket stress leda till negativa effekter på en individs hälsa. De nämner också vikten av att förstå innebörden av stress för att kunna hantera de positiva och negativa aspekterna i livet (Franks, 1994). Dragos och Tanasescu (2010) redogör över intensiv stress att det under en kortare period kan ha en positiv inverkan på vårt immunförsvar. De nämner även att vårt immunförsvar kan skadas om stress pågår under längre perioder då det kan leda till en mer sårbarhet för infektioner (Dragos & Tanasescu, 2010). Toomingas, Mathiassen och Tornqvist (2008) beskriver om hur långvarig stress kan vara skadligt för kroppen. De menar att kroppen behöver upprätthålla en viss balans mellan organen för att skydda kroppen och långvarig påfrestning på balansen kan leda till fysiska och psykiska symtom (Toomingas et al., 2008).

(11)

Sand, Sjaastad, Haug och Bjålie (2007) redogör i sin studie om stress, att det är en reaktion på riskabla belastningar på kroppen. Stress kan uppkomma av olika omständigheter både utanför kroppen exempelvis efter en långvarig fysisk ansträngning, fysiska skador, eller inre faktorer såsom psykisk belastning och smärta (Sand et al., 2007)._{Perez, Santos, Cisneros och}

Tongson-Fernandez (2019) beskriver i en studie om stress och stressfaktorer där

universitetsstudenter deltog. Studien visar på att studenternas upplevelser av stress kunde bero på ångest inför en tentamen, akademisk prestation men även bristande socialt stöd (Perez, et al., 2019).

Geraldine, McLeod, Horwood, Fergusson och Boden (2016) redogör skillnader om hur kvinnor och män upplever stress i det vardagliga livet. Männen känner sig mer stressade i situationer som är kopplade till ekonomi samt jobbrelaterade stressorer, medans kvinnorna upplever sig mer stressade på arbetsplatsen eftersom de känner ett större ansvar inom hemmet (Geraldine et al., 2016).

Skratt

Bennett och Lengacher (2008) gjorde en undersökning, där framgick att skratt ökar

hjärtfrekvensen samt andningsfrekvensen, denna ökning leder till att syreförbrukningen ökar. Efter att personen skrattat så sänks hjärtfrekvensen och blodtrycket igen (Bennett & Lengacher, 2008).

Heo, Kim, Park och Kil (2016) uppmärksammade en rad positiva effekter som utfördes av ett skrattprogram. Bland annat hade humöret och den sociala samarbetsförmågan förbättrats hos deltagarna (Eun, et al., 2016). Martin (2001) redogör en hel del olika studier och forskning som gjorts inom humor och skratt, som visat på de positiva effekterna på den psykiska hälsan och de olika fördelarna med att skratta. Stresshormoner som kortisol sänktes, depression reducerades samt att humöret förbättrades var några av de positiva effekterna uppvisades (Martin, 2001).

(12)

Fujiwara och Okamura (2018) redogör för att upplevelsen att höra skratt kan förstärka avkopplande effekter på det parasympatiska nervsystemet. Det leder till en förbättring av återhämtningsprocess i det autonoma nervsystemet efter en stressfull uppgift (Fujiwara & Okamura, 2018). Risberg, Risberg och Risberg (2016) beskriver det parasympatiska nervsystemet som en del av det autonoma nervsystemet och det är mest aktivt under vila (Risberg et al, 2016). Turaga (2019) beskriver många fördelar med att skratta och vad skrattet har för effekter på vår kropp. Skrattet ökar mängden serotonin och endorfin i hjärnan, reducerar stresshormonerna i kroppen, vilket skyddar hjärtat och förstärker immunförsvar (Turaga, 2019). Savage, Lujan, Thipparthi och DiCarlo (2017) redogör om olika positiva psykologiska effekter som humor och skratt kan bidra med. Kortisolet minskar samtidigt som en ökning av aktivitet sker i dopamin belöningssystemet (Savage et al., 2017).

Berge (2016) utförde en studie på universitetsstudenter som visade på att humor kan bidra till ett bra arbetsförhållande mellan universitetsstudenter (Berge, 2016). Chan, Mak, och Lam (2018) lyfter vikten av att ha en bra gruppdynamik och att det är återhämtande att vara tillsammans i grupp.

Rationale

Stress i för stora doser under en längre period utan återhämtning kan påverka oss negativt och kan leda till bland annat sänkt immunförsvar och psykisk ohälsa. Hälsofördelarna med skratt är att det sänker blodtrycket, andningsfrekvensen sänks, immunförsvaret förbättras samt att det leder till att den psykiska hälsan påverkas positivt.

Forskningen idag visar på att det finns ett fåtal studier gjorda på om kvinnor och män upplever skrattets betydelse på liknande sätt eller om det finns skillnader könen emellan. Skrattet kan vara ett bra verktyg inom hälsopromotion för att må bättre samt att bibehålla en god hälsa. Skratta i vardagen kan ge människor en chans till att själva kunna påverka sitt mående positivt, samt att det kan ge dem verktyg till självhjälp som är empowerments ledord. Skratta

tillsammans i en grupp kan göra att upplevelsen till livet känns mer meningsfullt och positivt. Tron på den egna förmågan att hantera olika situationer som kan uppstå kan förbättras samt att

(13)

det stärker känslan av sammanhang (KASAM) i livet. Stark KASAM kan bidrar till att det är lättare att hantera livets olika stressorer. Fördelarna med att ha roligt tillsammans med andra är att det kan stärka gemenskapen samt att det kan bli lättare att prata med varandra och då kan upplevelsen av socialt stöd öka. Genom att studera skrattets betydelse framförallt den

stressreducerande effekten och skillnaden mellan könen så kan det ge en ökad förståelse för hur man kan arbeta med skrattet ur en hälsopromotiv metod för att reducera stress och eventuellt sedan fokusera på skillnaden mellan respektive kön.

(14)

Syfte

Syftet med studien var att undersöka skrattets påverkan på manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevda stressnivå.

(15)

Metod

Design

Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. McCusker och Gunaydin (2015) beskriver att

kvantitativa metoder används för att ordna och skapa statistiska modeller, som ett sätt att försöka förklara observationerna i studien. Sedqwick (2014) beskriver en tvärsnittsstudie som en

undersökning med ett antal personer som utförts vid ett enda tillfälle. Studien är deskriptiv vilket enligt Meadows (2003) är en kvantitativ studie som handlar om att undersöka hur vanlig en företeelse är. Studien har även ett deduktivt förhållningssätt, Bryman och Bell (2003) beskriver med ett deduktivt förhållningssätt dras slutsatser och hypoteser i grund från vetenskapliga

teorier. Undersökningen utfördes genom en egengjord enkät via Google Forms (Se bilaga 1) som undersöker skrattets betydelse för studenters upplevda stressnivå. Couper (2000) beskriver webbenkäter som ett enkelt och kostnadsfritt sätt att nå ut till många deltagare då det enda kravet är att deltagarna har tillgång till internet. Enkätfrågorna som skapades utgick från syftet och handlar om skratt, stress, social tillvaro samt olika upplevelser av skratt. Majoriteten av svaren har en skattningsskala mellan 1-5, där 1 är = stämmer inte och 5 är = stämmer helt.

Frågorna och inspiration utifrån frågeställningarna hämtades från tidigare forskning kring skratt.

Validering/Reabilitet

Jones, Baxter och Khanduja (2013) beskriver för att få ett trovärdig resultat så bör enkäten utföras av opponenter innan den används. Olsson och Sörensen (2012) beskriver därför om vikten av validering för att styrka trovärdigheten. Backman (2016) beskriver om validering som ett sätt att användas för att säkerställa att forskaren får så relevant data som möjligt kopplat till frågeställningar som formulerats. Trost och Hultåker (2016) förklarar att validiteten och reliabiliteten ökar genom att språket i enkäten är enkelt formulerat. Innan enkäten skickades ut genomgick den en reliabilitets- och valideringsprocess i form av en pilotstudie där tio personer deltog, därefter diskuterades enkäten i ett möte bestående av 6 deltagare och en revidering

(16)

skedde. För ökad reliabilitet och validitet så menar Olsson och Sörensen (2011) att det är av stor vikt att enkäten besvaras av testpersoner innan den riktiga skickas ut.

Deltagare

Rehman (2017) beskriver att fördelen med en kvantitativ forskningsmetod är att få tillgång till ett större urval. Inklusionskriterierna för att deltaga var att man studerade på ett universitet i norra Sverige. Totalt deltog 230 universitetsstudenter på enkäten. Deltagarna som besvarade enkäten var kvinnor (55%) samt män (45 %). Majoriteten av deltagarna 52 % var mellan 18-25 år. Antalet 26-30 åringar var 16 % och antalet 31-40 åringar var 18 %. 41 år och äldre var minoritet på 14 %.

Datainsamling

Datainsamlingen inleddes med att enkäten validerades genom en pilotstudie. Där framkom det olika synpunkter och det gjorde att enkäten kunde förbättras ytterligare. En ansökan till

datainspektionen genomfördes för hantering av GDPR innan den slutgiltiga enkäten kunde skickas ut. Registratorn på universitetet kontaktades och en beställning gjordes på

kontaktuppgifter till studenterna. Vilket resulterade i totalt 9613 mailadresser. Den slutgiltiga enkäten skickades till alla studenter via deras mailadresser som dold kopia för att säkerställa anonymiteten för deltagarna. Mailet innehöll en beskrivning av enkäten och en inbjudan att delta i studien. Ytterligare information om studien samt möjlighet att ge sitt godkännande till att deltaga framgick i enkäten.

Dataanalys

Resultatet från enkäterna analyserades genom en deskriptiv analys och sammanställdes av enkätplattformen Google Forms enligt en kvantitativ metod i form av stapeldiagram. De sista frågorna sammanställdes med cirkeldiagram via Google Sheets. Resultatet sammanställdes även i text med en avrundning av procenten. Jämförelsen mellan kvinnor och män analyserades i GraphPad Prism 8 genom oparad t-tester.

(17)

Etik

Studien har följt Vetenskapsrådets (2017) etiska kodex och alla deltagare informerades om syftet med studien och under vilka villkor ett deltagande skedde. Ett skriftligt samtycke samlades in från varje deltagare. Studien_{följde de fyra forskningsetiska principerna:}

Informationskravet - Forskaren ska ge information till medverkande om det aktuella syfte.

Deltagarna informerades om syftet och innehållet med studien. Deltagarna informerades om att det var helt frivilligt att medverka i studien.

Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har själv rätt att bestämma om de vill medverka.

Deltagarna fick möjlighet att kryssa i sitt samtycke till att delta i studien samt att svaren från enkäten fick användas.

Konfidentialitetskravet - Största möjliga konfidentialitet ska ges för deltagarna och personuppgifter ska förvaras så inte utomstående kan ta del av detta.

Deltagarna blev försäkrade om att deras medverkan i undersökningen skedde helt anonymt.

Nyttjandekravet - Uppgifter om individer får endast användas i forskningsändamål.

Deltagarna fick information om att resultatet kommer sammanställas i C-uppsatsen och att detta kommer läsas av lärare och elever och sedan publiceras.

(18)

Resultat

Syftet med studien var att undersöka skrattets påverkan på manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevda stressnivå.

Resultatet nedan visar en sammanställning av studien där universitetsstudenter deltog. Resultatet mäter hur studenterna upplever att skrattet påverkar dem, deras upplevda stressnivå och deras sociala tillvaro. Frågorna om skratt visar på att det har en positiv påverkan på studenternas upplevda stressnivå. Att ha roligt med sina klasskompisar och andra personer både på fritiden samt på universitetet fann de flesta som meningsfullt och roligt. De flesta studenter är medvetna om skrattets positiva inverkan på dem samt att de upplevde en mindre stress upplevelse efter de hade skrattat både själva samt i samklang med andra. Frågor rörande stress visade på att en stor del av studenterna upplevde en hög stressnivå den senaste månaden samt att de ofta känner sig stressade både på fritiden och på universitetet. Det som däremot påvisade var att de kände sig mindre stressade av att skratta. Studenterna fick även frågor kring hur de upplever sin fritid samt hur viktigt det är att ha roligt på fritiden och på universitetet. Studien visade på att majoriteten ansåg att det var viktigt att ha roligt på både universitet och fritiden. Den sociala tillvaron studerades också, det visade sig att de flesta studenter trivdes med sin fritid och universitetet. Studenterna kände sig både gladare och lyckligare då de hade skrattat mycket med andra samt att den upplevda stressnivån de kände i kroppen hade minskat av att de hade fått skratta.

(19)

Skratt

Figuren visar en skattningsskala från 1-5 där 1 är stämmer inte och 5 är stämmer helt.

Figur 1. Visar i procent om deltagarna har roligt med sina kurskamrater.

32 % av deltagarna skatta sig som en fyra i skalan på frågan “_{Jag har roligt tillsammans med}

sina kurskamrater” _{medan 31 % skatta sig som en femma i skalan, 26 % en trea, 7 % på en tvåa}

medan 4 % på en etta (Se figur 1).

(20)

Figuren visar en skattningsskala från 1-5 där 1 är stämmer inte och 5 är stämmer helt.

Figur 2. Visar i procent om deltagarna skrattar ofta då de är ensamma.

30 % av deltagarna skatta sig som en trea i skalan på frågan “_{Jag skrattar ofta ensam” medan 25} % skatta sig på en tvåa, 25 % en fyra, 12 % en femma och 8 % skatta sig på en etta (Se figur 2).

(21)

Figur 3. Visar i procent om deltagarna skrattar ofta tillsammans med andra.

50 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan “_{Jag skrattar ofta med andra”} medan 39 % skatta sig på en fyra, 9 % skatta sig på en trea, 1 % skatta sig på en tvåa och 1% skatta sig på en etta (Se figur 3).

(22)

Figur 4. Visar i procent om deltagarna tycker om att skratta då de är ensamma.

30 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan “_{Jag tycker om att skratta då jag}

är ensam”. _{24 % skatta sig på en trea, 24 % en fyra, 15 % skatta sig en tvåa och 7 % som en etta}

(Se figur 4).

(23)

Figur 5. Visar i procent om deltagarna tycker om att skratta tillsammans med andra.

79 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan “_{Jag tycker om att skratta}

tillsammans med andra” _{medan 16 % skatta sig på en fyra, 4 % skatta sig som en trea och 1 %}

som en tvåa. Ingen deltagare skatta sig som en etta på skalan (Se figur 5).

(24)

Figur 6. Visar i procent om deltagarna skrattar inombords då de tänker på något roligt.

59 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan “Det händer att jag skrattar inombord att jag tänker på något roligt” medan 24 % skatta sig som en fyra, 11 % som en trea, 4 % som en tvåa och 2 % som en etta (Se figur 6).

(25)

Figur 7. Visar i procent hur viktigt det är för deltagarna att skratta.

68 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan _{“Det är viktigt för mig att}

skratta” _{medan 21 % skatta sig som en fyra, 7 % som en trea, 3 % som en tvåa och 1 % som en}

etta (Se figur 7).

(26)

Figur 8. Visar i procent om deltagarna känner sig lyckligare i kroppen då de skrattar mycket.

69 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan _{“Jag känner mig lyckligare i}

kroppen då jag skrattar mycket”_{medan 21 % skatta sig som en fyra, 7 % skatta sig som en trea,}

2 % som en tvåa och 1 % som en etta (Se figur 8).

(27)

Stress

Figur 9. Visar i procent om deltagarna upplevt en hög stressnivå den senaste månaden.

44 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan _{“Jag har upplevt en hög}

stressnivå den senaste månaden” _{medan 28 % skatta sig som en fyra, 13 % som en trea, 10 %}

som en tvåa och 5 % som en etta (Se figur 9).

(28)

Figur 10. Visar i procent om deltagarna känner sig stressade på sin fritid.

30 % av deltagarna skatta sig som en fyra i skalan på frågan _{“Jag känner mig stressad på min}

fritid” _{medan 29 % skatta sig som en femma, 16 % som en trea, 16 % som en tvåa och 9 %}

skatta sig som en etta (Se figur 10).

(29)

Figur 11. Visar i procent om deltagarna känner sig stressade på universitetet.

36 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan _{“Jag känner mig stressad på}

universitetet” _{medan 29 % skatta sig som en fyra, 19 % som en trea, 11 % som en tvåa och 5 %}

en etta (Se figur 11).

(30)

Figur 12. Visar i procent om deltagarna känner sig stressade av att höra andra skratta.

64 % av deltagarna skatta sig som en etta i skalan på frågan “_{Jag känner mig stressad av att höra}

andra skratta”_{medan 21 % skatta sig som en tvåa, 9 % skatta sig som en trea, 3 % som en fyra}

och 3 % som en femma (Se figur 12).

(31)

Figur 13. Visar i procent om deltagarna upplevt sig mindre stressade när de skrattar.

40 % av deltagarna skatta sig som en fyra i skalan på frågan _{“Jag upplever mig mindre stressad}

när jag har skrattat” _{medan 26 % skatta sig som en femma, 22 % som en trea, 8 % som en tvåa}

och 4 % som en etta (Se figur 13).

(32)

Socialt

Figur 14. Visar i procent hur viktigt det är för deltagarna att ha roligt på sin fritid.

68 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan _{“Att ha roligt på fritiden är}

viktigt för mig”_{medan 24 % skatta sig som en fyra, 6 % som en trea och 2 % som en tvåa. Ingen}

av deltagarna skatta sig som en etta på skalan (Se figur 14).

(33)

Figur 15. Visar i procent hur viktigt det är för deltagarna att ha roligt på universitetet.

36 % av deltagarna skatta sig som en fyra i skalan på frågan “_{Att ha roligt på universitetet är}

viktigt för mig” _{medan 32 % skatta sig som en femma, 22 % som en trea, 6 % som en tvåa och 4}

% som en etta (Se figur 15).

(34)

Figur 16. Visar i procent om deltagarna trivs med sin sociala tillvaro.

35 % av deltagarna skatta sig som en fyra i skalan på frågan “_{Jag trivs med min sociala tillvaro”} medan 33 % skatta sig som en femma, 25 % som en trea, 5 % som en tvåa och 2 % en etta (Se figur 16).

(35)

Figur 17. Visar i procent om deltagarna känner sig mindre stressade på universitetet då de skrattar på sin fritid.

31 % av deltagarna skatta sig som en fyra i skalan på frågan “_{Skratt på fritiden får mig att känna}

mig mindre stressad på universitetet” _{medan 29 % skatta sig som en trea, 23 % som en femma,}

10 % som en tvåa och 7 % som en etta (Se figur 17).

(36)

Figur 18. Visar i procent hur meningsfullt det är för deltagarna att ha roligt med sina kurskamrater.

46 % av deltagarna skatta sig som en femma i skalan på frågan “_{Att ha roligt med mina}

kurskamrater känns meningsfullt” _{medan 26 % skatta sig som en fyra, 20 % som en trea, 5%}

som en tvåa och 3 % som en etta (Se figur 18).

(37)

Upplevelse

Denna figur är en flervalsfråga. Deltagarna har haft möjlighet att kryssa i mer än ett svar..

Såhär känns det i kroppen när jag skrattar mycket

Figur 19 Visar i procent hur deltagarna svarat att de känner sig i kroppen när de skrattar mycket. Alternativen framkom av tidigare forskning på effekter.

På frågan “_{Såhär känns det i kroppen när jag skrattar mycket” så fick glad 20 % av svaren,} lycklig 16 %, energisk 14 % , upprymd 12 % , frisk 12 %, bubblig 11 % , euforisk 7 % ,

självsäker 5 % , skärpt 2 % , less, ledsen, förbannad och arg har tillsammans fått 1 % av svaren (Se figur 19).

(38)

Så här påverkas min upplevda stressnivå av att skratta mycket

Figur 20 Visar i procent deltagarnas upplevda stressnivå av att skratta mycket

62 % av deltagarna svarade minskas på frågan “_{Så här påverkas min upplevda stressnivå av att}

skratta mycket” _{medan 18 % svarade vet ej, 18 % svarade oförändrad och 2 % svarade ökas (Se}

figur 20).

(39)

Så här upplever jag min hälsa när jag skrattar mycket

Figur 21 Visar i procent den upplevda hälsan hos deltagarna när de skrattar mycket

55 % av deltagarna svarade bra på frågan “Så här upplever jag min hälsa när jag skrattar mycket” medan 21 % svarade fantastisk, 11 % svarade vet ej, 11 % svarade oförändrad, 1 % av deltagarna svarade dålig eller annat (Se figur 21).

(40)

1 på skalan skattades som stämmer inte och 5 på skalan skattades som stämmer helt.

Figur 21 Visar i procent frågorna som har signifikant skillnad mellan könen.

Frågan "Jag skrattar ofta ensam" visar på en signifikant skillnad, det visar på att männen skrattar oftare ensam (P<0.0001) Svaren på frågorna "Det händer att jag skrattar inombords när jag tänker på något roligt (P<0.0001)”, "Det är viktigt för mig att skratta (P<0.0001)" och "Jag känner mig lyckligare i kroppen av att skratta (P<0.0001)" visar också på en signifikant skillnad där kvinnor svarat högre.

(41)

Resultat Diskussion

Studiens resultat visar att skrattet har flera positiva hälsoaspekter, där skratt bidrar till en god hälsa och välmående. Joseph (2020) beskriver att skrattet kan ses i ljuset av den hälsopromotiva teorin Empowerment, då skratt kan bidra till en typ av egenmakt. Genom en undersökning av skrattets påverkan kan det leda till att deltagarna reflekterar över skrattets betydelse i deras egna liv och hur roligt det är att skratta.

Resultatet visar på att merparten av studenterna upplever att de har det roligt med sina

kurskamrater. Resultatet visade även på att majoriteten trivs med sin sociala tillvaro, att de har roligt tillsammans kan vara en betydande faktor till att de trivs med den sociala tillvaron. Studenterna anser även att det är viktigt att ha roligt på universitetet. När grupperna har roligt tillsammans så skapas en gemenskap och detta kan leda till ett starkare socialt stöd. Starkt socialt stöd beskriver Braverman (1992) som viktigt för att kunna bearbeta känslor och hantera olika stressorer. Detta visar på upplevelsen av att stress kan förbättras om gemenskapen i gruppen är stark. Majoriteten av studenterna ansåg att det är meningsfullt att ha roligt med sina kurskamrater vilket är i överensstämmelse med Braverman. Provine (2000) skriver i sina studier om att det är 30 gånger mer vanligt att vi skrattar med andra människor än att vi skrattar ensam. Skratta och ha roligt tillsammans med andra kan bidra till ett mer meningsfullt liv tror vi och det kan i sin tur leda till att livet blir lättare att hantera och begripa. Antonovskys (1996) Känsla av sammanhang (KASAM) är en teori som passar bra in till detta och styrker vår teori om att skratt är bra för vår mentala hälsa.

Frågeställningen om studenterna ofta skrattar när de är ensamma, så skattade de flesta sig i mitten av skalan som kan tolkas som att de skrattar ensam men möjligtvis inte så ofta. Det kan anses vara_{för att studenterna tycker mer om att skratta med andra och att de ofta skrattar mer då} än då de är ensamma. Ols_{son et al (2003) har funnit att individer skrattar mindre ju äldre de blir.} Eftersom deltagarna i studien är vuxna så kan det ha en påverkan på att många inte skrattar ofta

(42)

själva även fast det är något som de tycker om att göra. Däremot svarade de flesta att de ofta skrattar inombords när de tänker på något roligt. Detta kan anses motsägelsefullt. Framtida studier i ämnet kan med fördel fokusera på hur individer ser på skillnaden mellan att skratta inombords och att skratta högt. Majoriteten av studenterna skrattar ofta med andra och en stor andel av dem svarade också att de tycker om att skratta tillsammans med andra. Humor hos universitetsstudenter är något viktigt vilket Berge (2016) beskriver kan bidra till ett bra

arbetsförhållande. Studenterna ansåg också att deras hälsa är bra när de skrattar mycket. En stor andel trivs även med sin sociala tillvaro. Att de ofta skrattar tillsammans med andra kan ha en bidragande faktor till att de trivs med sin sociala tillvaro. Eftersom de flesta också anser att deras hälsa är bra när de skrattar mycket så kan det visa på hur viktigt det är för välmåendet att skratta med andra. Det kan även visa på att ett bra välmående leder till skratt.

Frågeställningen om känslan i kroppen hos studenterna visade majoriteten på att de kände positiva känslor när de skrattade mycket. Vilket även Martin (2001) funnit i sin forskning om de positiva känslorna av att skratta, hans forskning visar på att skratt kan leda till sänkta nivåer av stresshormoner och förbättrat humör. Stor andel av studenterna svarade också att de känner sig lyckligare i kroppen av att skratta. Även Turaga (2019) beskriver skratt som lyckobringande genom att skratt ökar serotonin/endorfin nivåerna i hjärnan. Ett fåtal av studenterna upplevde däremot negativa känslor av att skratta mycket och de ansåg inte att skratt bidrog till någon lycka i kroppen. Det fanns även en liten del av studenterna som kände att det är jobbigt att höra andra skratta, detta kan möjligtvis kopplas ihop med dem som får negativa känslor av att skratta. Vidare studier på detta vore önskvärt för att kunna undersöka kopplingen mellan de som tycker det är jobbigt att höra andra skratta och de som får negativa känslor av att skratta samt deras stressnivåer. Detta för att hitta ett samband mellan de negativa känslorna och deras mående.

Universitet känns stressigt för en stor andel av studenterna. Däremot ansåg majoriteten av studenterna att de känner sig mindre stressade på universitet om de skrattade på fritiden. Nästan alla studenter svarade att de tycker det är viktigt för dem att ha roligt på fritiden och majoriteten

(43)

ansåg också att det är viktigt för dem att få skratta på fritiden. Däremot så ansåg en stor del av dem att de är stressade på sin fritid. En undersökning gjord av Perez et al (2019) förklarar att universitetsstudenter ofta kan känna sig stressade över prestationen men även brist på ett socialt stöd från andra. Skratta och ha roligt tillsammans med andra ökar gruppdynamiken vilket ger ett ökat socialt stöd, detta är något som Chan et al (2018) lyfter som viktigt och återhämtande. Stort socialt stöd behöver inte endast finnas bland kurskamrater utan är lika viktig att få från vänner och familj på fritiden.

Stressnivån den senaste månaden har varit hög för de flesta studenter, däremot ställdes inte en fråga om de skrattat ofta den senaste månaden. Detta hade kunnat varit till en fördel att

undersöka i enkäten, eftersom majoriteten ansåg att de kände sig mindre stressade av att skratta. Resultatet hade styrkts om sambandet mellan stress och skratt den senaste månaden kunnat uppvisas genom ytterligare en fråga om de skrattar ofta den senaste månaden. Något som också hade varit intressant är att mäta kortisolnivåerna vilket är ett bra sätt att mäta stress och

stressnivåerna.

Upplevelsen av deras hälsa när de skrattade mycket skiljer sig en del. De flesta upplevde sin hälsa som bra eller fantastisk men ungefär 25 % svarade att hälsan är oförändrad eller att de inte vet. En liten andel, cirka 1 %, svarade även dålig eller annat. Vad detta annat är framkommer inte då ett fel uppstod i enkäten, svarsalternativet var inte en del av enkäten.

Framtida forskningsstudier på detta ämne är önskvärt för att fokusera mer djupgående på skrattets inverkan och betydelse. Just denna studie riktar endast in sig på studenternas egna upplevelser och tankar. Att exempelvis undersöka skrattets fysiologiska påverkan på individerna skulle kunna ge ett mer trovärdigt resultat till framtida studier.

Jämförelsen mellan könen visar på en signifikant skillnad när det gäller att skratta ensam, skratta inombords, vikten av att skratta och lyckan i kroppen av att skratta (P<0-05). Vår studie visar på

(44)

att männen oftare skrattar ensam. Författarnas teori kring att männen oftare skrattar ensam mer än vad kvinnor gör är för att männen kanske har enklare för att slappna av. Kvinnor har ofta mycket annat som familjeliv, karriär och andra saker som de måste “hinna med” i sin vardag. Alternativt att männen tar sig mer tid till “egentid”och ser mer på roliga klipp på exempelvis internet än vad kvinnor gör. Geraldine et al. (2016) menar på att männen oftare känner sig stressad över sin ekonomi, medan kvinnor oftare känner en större stress kring arbete och familj. Anledningen till att männen oftare skrattar ensam är för att det kan vara ett sätt för dem att må bättre och lugna sig. Medan kvinnorna kanske känner en press över att inte finnas där för sin familj eller arbete och därför inte kan slappna av på samma sätt ensam. Währborg (2002) menar att kvinnor har större empati än männen och därför kanske de känner större behov av att umgås med andra och lindra stressen på det sättet. Resultatet visade även på att kvinnor skrattar oftare inombords, de anser att det är viktigare för dem att skratta och kvinnor känner sig oftast

lyckligare i kroppen av att skratta. Det kan möjligen bero på att kvinnor kan ha närmare till sina känslor än män och att de har lättare för att prata om sina känslor.

(45)

Metoddiskussion

Studien är av kvantitativ karaktär vilket är en metod som ordnar och skapar statistiska modeller som ett sätt att redovisa en studie (McCusker & Gunaydin, 2015). Enkätundersökning valdes som metod för att kunna besvara syftet utan att utföra olika typer av interventioner. 230 svar samlades in och det var en tvärsnittstudie som genomfördes och urvalet styrdes inte och det gör att resultatet kan då generaliseras, men det kan diskuteras om deltagarna som besvarade enkäten besvarade den för att de redan anser skratt som något positivt, eller om deltagarna anser att de behöver få in mer skratt i livet. Enkäten fick namnet “Skrattet är mitt vapen” vilket kan ha

påverkat hur deltagarna har besvarat enkäten, då det i förväg kan leda in svaren åt ett positivt håll och därför påverka trovärdigheten av resultatet.

Fördelen med att göra en enkätundersökning är att det är ett bra alternativ för att nå ut till så många olika individer som möjligt med olika bakgrunder, däremot fanns det en oro att inte kunna samla in nog mycket svar. Couper (2000) beskriver att det finns en svårighet att hitta personer som är villiga att deltaga på webbenkäter. Däremot så är en enkätundersökning mindre

tidskrävande att utföra än att exempelvis göra olika typer av interventioner. Validiteten i denna metod är stark eftersom frågorna som ställs i enkäten besvarar syftet med studien. En annan fördel med denna metod är att deltagarna är helt anonyma och det kan göra att deltagarna vågar vara mer ärliga med sina svar.

Nackdelen med metoden är att det är svårt att veta om svaren är seriösa och det kan därför bli missvisande. Enkäten går att besvara flera gånger av samma personer vilket kan bidra till ett bristfälligt resultat och påverka trovärdigheten. Framtida studier bör ha detta i åtanken.

Ålder och biologiskt kön var obligatoriskt att besvara i enkäten. Detta för att få en uppfattning om hur många män/kvinnor som deltagit och i vilka åldrar. Jämförelse mellan könen gjordes med hjälp av GraphPad och analysen som användes var oparad t-test, för att se om det fanns

(46)

någon signifikant skillnad. Wärhborg (2002) har undersökt skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller stress. Däremot finns inte studier om skillnaderna av skratt, därför är fortsatta studera gällande skillnaderna önskvärt. Önskvärt vore även om frågor som utbildningsnivå, utbildningens hastighet och om de studera heltid respektive halvtid hade besvarats. Detta för att kunna jämföra skillnaderna mellan stressnivån och skrattet mellan olika studenter.

Sammanställningen av resultatet gjordes genom en jämförelse av frågorna och diagrammen för att hitta kopplingar om hur skrattet kan påverka stress och hälsa för att stödja syftet. Diagrammen skapades automatiskt via Google Forms. Jämförelsen mellan könen skedde i GraphPad Prism 8 med en statistiskt analys av oparad t-test. Rehman (2017) beskriver att det finns färdiga program att tillgå för att samla in data till en kvantitativ analys vilket gör att sammanställningen kan ske mer tidseffektivt. Fördelen med en enkät är att det är ett krav på att alla frågor besvaras och därför blir sammanställningen enkel att utföra.

Frågorna som ställdes delades in i fyra kategorier: skratt, stress, socialt stöd och upplevelser. Detta för att enkelt få en överblick över hur mycket studenterna skrattar och hur de upplever skratt, hur stressade de känner sig och hur de upplever sin sociala tillvaro. Flertalet av frågorna började med “jag” vilket kan anses upprepande. Frågor som är öppna och frågor med chans till övriga kommentarer hade varit önskvärt. Dessa delar av enkäten känns bristfälliga och är något som behöver ses över till framtida studier. Då sammanställningen av resultatet skedde,

upptäcktes ett bristande urval av frågor som bättre hade kunnat koppla ihop de olika kategorierna med varandra. Exempelvis en fråga som “jag har skrattat mycket den senaste månaden” hade kunnat kopplas till den redan befintliga frågan “jag har upplevt en hög stressnivå den senaste månaden”. Hade denna fråga inkluderades hade det gjort så att resultatet hade stärkts ytterligare.

Anledningen till att enkäten skapades av författarna och inte användes en redan befintlig enkät var för att få så bra svar som möjligt på det som skulle undersökas. Svarsalternativen som valdes på frågorna om upplevelser utgick från tidigare forskning om effekter av skratt där positiva

(47)

effekter framgick. Även negativa svarsalternativ framkom som alternativ då alla aspekter var önskvärt att undersöka.

Olsson och Sörensen (2012) beskriver att reliabilitet och validitet är något som används inom kvantitativ forskning för att stärka trovärdigheten i arbetet. Trovärdigheten stärks genom att upprepa undersökningen under ett senare tillfälle och få resultaten att överensstämma med varandra. Anledningen till att undersökningen bör ske ytterligare en gång är för att se till att resultatet inte påverkas av exempelvis tidpunkt eller attityd (Olsson & Sörensen, 2012). Detta har inte genomförts på grund av tidsbrist, däremot är metoden konstruerad så att det är möjligt att utföra undersökningen under ett senare tillfälle för att stärka reliabiliteten. Olsson och Sörensen (2012) förklarar också om logisk validitet som är ett krav på ett frågeformulär för att

trovärdigheten ska öka. Det går ut på att undersöka metodens förmåga att mäta det som är tänkt att mätas (Olsson & Sörensen, 2012). Frågeformuläret är konstruerat så att det tydligt mäter studiens syfte. Majoriteten av frågorna är anpassade på ett sätt där deltagarna har en

uppskattnings skala eller olika svarsalternativ. Det finns endast två frågor där svarsalternativet “vet ej” förekommer vilket kan dra ner validiteten. I dessa två frågor kan därför validiteten inte säkerhetsställas. Olsson och Sörensen (2012) beskriver att när det finns svarsalternativ där deltagarna kan undvika att svara så är validiteten låg. Resterande frågor har en hög validitet eftersom möjligheten att undvika att svara inte är möjligt. Frågorna i enkäten använder sig av ett språk som är anpassad till urvalsgruppen. Trost och Hultåker (2016) beskriver att reliabiliteten och validiteten ökar om språket i enkäten är enkelt och inte leder till missförstånd. Det som däremot upptäcktes efteråt var att frågan “jag tycker om att skratta när jag är ensam” kan misstolkas som att de föredrar att göra det ensam, vilket kan leda till missvisande resultat. Trovärdigheten av resultatet säkrades även genom att enkäten testades av andra individer tillhörande samma typ av urvalsgrupp.

(48)

Slutsats

Slutsatsen tillkom utifrån tolkningarna av resultat från enkäten. Det som tolkades var att

universitetstudenterna i denna studie anser att skrattet har en positiv påverkan på deras upplevda stressnivå. Att ha roligt tillsammans med andra på fritiden och på universitetet men även själv är något en stor del gillar och anser meningsfullt. Hälsovägledare och andra personer som arbetar inom den hälsofrämjande sektorn kan ha nytta av denna kunskap eftersom skratt är ett

stressreducerande vapen. Det är ett effektivt och roligt tillvägagångssätt att använda sig av i sitt arbete med att hjälpa människor till en mer hälsopromotiv livsstil. Resultatet i denna studie visar på att de flesta är medvetna om de positiva effekterna av att skratta. Majoriteten av studenterna kände en minskad stressnivå när de har skrattat och när de skrattar mycket. En lärdom från denna studie är som sagt att skrattet kan användas som ett hälsopromotivt verktyg för oss

hälsovägledare att lindra stress, öka välmåendet samt få en förbättrad psykisk hälsa. Mer forskning kring genusperspektiv inom skratt bör göras då vår studie har visat vissa signifikanta skillnader könen emellan. Det är känt att de som blir utmattade har svårt att uppleva glädje och skratta, med den vetskapen vore det viktigt att göra en interventionsstudie med skratterapi på individer i risk att hamna i utmattning för att se om de upplever en minskad risk att hamna i utmattning. Genom att fokusera på det positiva samt att ta vara på friskfaktorerna som redan finns i livet så kan välbefinnandet stärkas av att skratta. Detta var en av orsakerna till varför vi valde att ge vårt arbete namnet “Skrattet är mitt vapen” då skratt kan anses som ett av de bästa verktygen livet har att erbjuda. Detta är något som vi vill arbeta vidare med för att sprida de positiva effekterna av att skratta och hur stressreducerande det är för människor.

(49)

-Skrattet är mitt vapen.

(50)

Referenser

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. _Health

Promotion International, 11_{(1), 11-18. DOI:10.1093/heapro/11.1.11}

Backman, J. (2016). _{Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.}

Bennett, M.P., & Lengacher, C. (2008). Humor and Laughter May Influence Health: III. Laughter and Health Outcomes. _{Evid Based Complement Alternat Med, 5(1), 37–40. DOI:} 10.1093/ecam/nem041

Berge, M. (2016). The Role of Humor in Learning Physics: a Study of Undergraduate Students.

Research in Science Education_{, 47, 427-450. DOI: 10.1007/s11165-015-9508-4}

Berk L. S_{., Tan S. A., Fry W. F., Napier B. J., Lee J. W., Hubbard R. W., Lewis J. E., & Eby W.} C_{. (1989). Neuroendocrine and stress hormone changes during mirthful laughter. The American}

Journal of the Medical Sciences, 298 (6), 390-396. _{DOI: 10.1097/00000441-198912000-00006}

Braverman, M. (1992). Posttrauma crisis intervention in the workplace. In_{, Quick, J.C., Murphy,}

L.R., and Hurrell, J.J. (eds.), Stress & well-being at work: assessments and interventions for occupational mental health, Washington, D.C., American Psychological Association, c1992, p. 299-316. _{DOI: 10.1037/10116-020}

(51)

Bryman, A. och Bell, E. (2003). _{Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.}

Chan, R. C. H., Mak, W. W. S., & Lam, M. Y. Y. (2018). Self-stigma and empowerment as mediating mechanisms between ingroup perceptions and recovery among people with mental illness. _{Stigma and Health, 3(3), 283–293. DOI: 10.1037/sah0000100}

Cohen, S., & Wills, T. A. (1985). Stress, Social Support, and the Buffering Hypothesis.

Psychological Bulletin, 98_{(2), 310-357. DOI:10.1037/0033-2909.98.2.310}

Couper, M. P. (2000). Web surveys -a review of issues and approaches.

Public Opinion Quarterly, 64(4), 464–494. DOI: 10.1086/318641

Dragos, D., & Tanasescu, M. (2010). The effect of stress on the defense systems. _{Journal of}

Medicine and Life_{. 3(1), 10-18. PMCID: PMC3019042}

Franks, B. D. (1994). What is stress? _{Quest, 46(1), 1–7. Hämtat 2020 - 02 - 12 från:} http://eds.a.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=337edb 8a-7c9b-4730-b9c4-f8876df54d2d%40sdc-v-sessmgr01&bdata=Jmxhbmc9c3Ym c2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=9410210937&db=s3h

Forsberg, E., & Starrin, B. (red.) (1997). _{Frigörande kraft: empowerment som modell i skola,}

omsorg och arbetsliv_{. Stockholm: Gothia.}

(52)

Fujiwara, Y., & Okamura, H. (2018). Hearing laughter improves the recovery process of the autonomic nervous system after a stress-loading task: a randomized controlled trial. DOI: 10.1186/s13030-018-0141-0

Heo, E. H., Kim, S., Park, H.-J., & Kil, S. Y. (2016). The effects of a simulated laughter programme on mood, cortisol levels, and health-related quality of life among haemodialysis patients. _{Complementary Therapies in Clinical Practice, 25, 1–7. DOI:}

10.1016/j.ctcp.2016.07.001

Jones, T. L., Baxter, M., & Khanduja, V. (2013). A quick guide tosurvey research. Annals of the royal college of surgeons of England, 95(1), 5–7.

DOI: 10.1308/003588413X13511609956372

Joseph, R. (2020). The theory of empowerment: A critical analysis with the theory evaluation scale_{. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 30(2), 138-157. DOI:} 10.1080/10911359.2019.1660294

Kostenius, C., & Lindqvist, A.K. (2006). _{Hälsovägledning från ord och tanke till handling.} Lund: Studentlitteratur AB.

Martin, R. A. (2001). Humor, laughter, and physical health: Methodological issues and research findings. _{Psychological Bulletin, 127(4), 504–519. DOI: 10.1037/0033-2909.127.4.504}

McCarthy, V., & Holbrook Freeman, L. (2008). A Multidisciplînary Concept Analysis of Empowerment: Implications for Nursing. _{Journal of Theory Construction & Testing, 12(2),}

(53)

68-74. Hämtad 2020 - 02 - 18 från:

http://eds.a.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid =b07e94a3-490f-4e6f-81b2-e85c8840bab7%40pdc-v-sessmgr01

McLeod, G. F. H., Horwood, L. J., Fergusson, D. M., & Boden, J. M. (2016). Life-stress and reactivity by gender in a longitudinal birth cohort at 30 and 35 years. _{Social Psychiatry and}

Psychiatric Epidemiology_{, 51(10), 1385–1394.}

McCusker, K., & Gunaydin, S. (2015). Research using qualitative, quantitative or mixed methods and choice based on the research. _{Perfusion, 30(7), 537–542. DOI:}

10.1177/0267659114559116

Meadows, K. A. (2003). So you want to do research? 1: an overview of the research process.

British journal of community nursing, _{8(8), 369–375. DOI: 10.12968/bjcn.2003.8.8.11567}

Olsson, H. & Sörensen, S. (2012). _{Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa perspektiv.} Johanneshov: TPB.

Olsson, H., Backe, H. & Sörensen, S. (2003). _{Humorologi: vetenskapliga perspektiv på humor}

och skratt. _{Stockholm: Liber.}

(54)

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). _{Grundläggande folkhälsovetenskap.} Stockholm: Liber AB.

Perez, M. A., Santos, A. A., Cisneros, R., & Tongson-Fernandez, M. (2019). Stress, Stressors, and Academic Performance among Asian Students in Central California. _{American Journal of}

Health Studies_{, 34(1), 29–36. Hämtat 2020 - 03 - 24 från:}

http://eds.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=d52794c7-1fba -4090-9cf6-b83a7fc67cb0%40sessionmgr4006

Provine, R.R. (2000). _{Laughter: a scientific investigation. London: Faber.}

Radović, M. K. (2008). Theory of empowerment in social work. _{Ljetopis Socijalnog Rada, 15(2),} 215-242. URI: https://hrcak.srce.hr/29382

Rehman, S. (2017). The Advantages and Disadvantages of Using Qualitative and Quantitativ Approaches and Methods in Language “Testing and Assessment” Research: A Literature Review. _{Journal of Education and Learning, 6(1), 102-112. DOI: 10.5539/jel.v6n1p102.}

Risberg, A., Risberg, A., & Risberg, D. (2016). Stress, prestation & återhämtning: i ett fysiologiskt och ett beteendevetenskapligt perspektiv. Uppsala: Kunskap till hälsa.

(55)

Sand, O. (2007). _{Människokroppen: fysiologi och anatomi. (2. uppl.) Stockholm: Liber.}

Savage, B., Lujan, H., Thipparthi, R., & DiCarlo, S. (2017). Humor, laughter, learning, and health! A brief review. _{Adv Physiol Educ, 41, 341–347. DOI: 10.1152/advan.00030.2017.}

Sedgwick, P. (2014). Cross sectional studies: advantages and disadvantages. _{British Medical}

Journal, _{348. DOI: 10.1136/bmj.g2276.}

Selye, Hans. (1978). _{The stress of life. New York: McGraw-Hill Professional.}

Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken(5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Turaga, R. (2019). Stress Management Techniques. _{IUP Journal of Soft Skills, 13(3), 56–64.} Hämtat 2020 - 02 - 13 från:

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=buh&A N=139357059&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Toomingas, A., Mathiassen, S.E. & Wigaeus Tornqvist, E. (red.) (2008). _{Arbetslivsfysiologi. (1.} uppl.) Lund: Studentlitteratur.

(56)

Vetenskapsrådet. (2017). _{Forskningsetiska principer: inom humanistisksamhällsvetenskaplig}

forskning_{. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020 - 02 - 15 från:}

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200 2.pdf

Viana Cardoso, J., Munir Gomes, C. F., Pereira Junior, R. J., & Augusto da Silva, D. (2019). Stress in University Students: An Epidemiological Approach. _{Journal of Nursing UFPE /}

Revista de Enfermagem UFPE_{, 13, 920–925. DOI: 10.5205/1981-8963.2019.241547}

Wallston, B. S., Alagna, S. W., DeVellis, B. M., & DeVellis, R. F. (1983). Social Support and Physical Health. _{Health Psychology, 2(4), 367- 391. DOI:10.1037/0278-6133.2.4.367}

World Health Organisation. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad 2020 - 03 - 17 från: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf

World Health Organization. (1998). _{Health Promotion Glossary. Genéve: World Health} Organization. Från

https://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf?ua=1

World Health Organisation. (2019). WHO remains firmly committed to the principles set out in the preamble to the Constitution. Hämtad 2020 - 03 - 17 från

http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf?ua=1

Währborg, P. (2002). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och kultur.

(57)

Bilagor

Bilaga 1 - Enkäten

(58)

(59)

(60)