Aktieägaravtalets rättsverkningar
En studie av olika scenarier
Masteruppsats i affärsjuridik (associationsrätt)
Författare: Erik Martinsson
Handledare: Jan Andersson
Masteruppsats i affärsjuridik (associationsrätt)
Titel: Aktieägaravtalets rättsverkningar – En studie av olika scenarier
Författare: Erik Martinsson
Handledare: Jan Andersson
Datum: 2012-05-14
Ämnesord Aktiebolagslag, aktieägaravtal, rättsverkningar
Sammanfattning
Ett av de vanligaste sätten att bedriva näringsverksamhet i Sverige är genom att bilda ett aktiebolag. De svenska aktiebolagen regleras genom ett omfattande regelverk i tiebolagslagen. Ägarna i ett privat aktiebolag är inte alltid tillfreds med reglerna i ak-tiebolagslagen, utan vill reglera vissa förhållanden ytterligare mellan sig. Aktieägarna har möjlighet att genom aktieägaravtal reglera vissa förutsättningar för verksamheten. När aktieägarna väljer att reglera vissa förhållanden mellan sig i ett aktieägaravtal kan det uppstå skillnader mellan vad som gäller enligt aktieägaravtalet och vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Det råder en självständighet mellan avtalsrätten och aktiebo-lagsrätten vilken innebär att aktieägarna inte med bindande verkan kan avtala vissa förhållanden sinsemellan samt att avtalet inte ses som aktiebolagsrättsligt gällande i vissa fall.
Uppsatsen har som syfte att utreda de rättsverkningar som ett aktieägaravtal kan ge upphov till i två situationer, det handlar dels om när avtalsparterna är aktieägare, dels när avtalsparterna är styrelseledamöterna. I situationen med aktieägarna utreds två scenarier dels om ett partnermöte kan utgöra en bolagsstämma, dels om själva aktieä-garavtalet kan utgöra ett protokoll med beslut som får samma rättsverkningar som ett bolagsstämmobeslut. I situationen med styrelseledamöterna utreds huruvida de kan bli bundna av avtal och vilka följder det kan få.
Slutsatserna som presenteras i uppsatsen är att den svenska aktiebolagsrätten är mycket försiktig vid tillåtandet av att ge aktieägaravtal rättsverkningar även aktiebo-lagsrättsligt. Enligt uppsatsförfattaren finns det dock anledning att, under förutsätt-ning att vissa rekvisit är uppfyllda, tillåta verkförutsätt-ningar för aktieägaravtal inom aktiebo-lagsrätten.
Master Thesis in Commercial and Tax Law (Corporate Law)
Title: The legal effects of shareholder agreements – A study of different scenarios
Author: Erik Martinsson
Tutor: Jan Andersson
Date: 2012-05-14
Subject terms: Swedish Companies Act, shareholder agreement, legal effects
Abstract
One of the most common ways to carry out business activities in Sweden is by estab-lishing a limited liability company, which are regulated by extensive rules in The Swe-dish Companies Act. The shareholders of such companies are not satisfied at all times with the rules in the Act and therefore want to regulate certain conditions be-tween each other. They have the possibility to regulate such conditions by enter into a shareholder agreement.
When the shareholders choose to regulate conditions between each other there might be a difference between what is valid according to the agreement and to the Act. In Sweden there is autonomy between the contract laws and the corporate law, which means that shareholders mutually cannot contract certain conditions and that the contract in some occasions does not become binding according to corporate law. This thesis has as its purpose to investigate the legal effects of a shareholder agree-ment in two situations; firstly when the parties are the shareholders and secondly when the parties are the members of the board of directors. In the first situation two scenarios are investigated, firstly if a meeting prior to a general meeting can have the same legal effects as a general meeting and secondly if the shareholder agreement can have the same legal effects as the minutes from a general meeting. In the situation with the members of the board it is investigate if they can enter into a contract and the legal effects thereof.
The conclusions presented in this thesis are that the corporate law in Sweden is very cautious in giving shareholder agreements legal effects. According to the author of the thesis there are however certain occasions where the shareholder agreement should be given legal effects not just between the parties but also in relation to the corporate law, if certain requirements are fulfilled.
Innehåll
1
Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Avgränsning ... 2
1.4 Metod och material ... 3
1.5 Disposition ... 4
2
Aktiebolaget och dess organisation ... 5
2.1 Inledning ... 5
2.2 Aktieägarnas rättigheter och skyldigheter ... 5
2.2.1 Inledning ... 5
2.2.2 Bolagsordning ... 6
2.2.3 Bolagsstämma ... 7
2.2.4 Samtliga aktieägares samtycke ... 8
2.3 Styrelsen och den verkställande direktören ... 9
2.4 Ansvaret för bolagsorganen gentemot bolaget ... 11
3
Aktieägaravtalet ... 14
3.1 Inledning ... 14
3.2 Avtalets benämning ... 14
3.3 Avtalets funktion ... 14
3.4 Röst- och beslutsklausuler ... 16
3.5 Påföljder vid kontraktsbrott ... 18
3.6 Genomdrivande av avtalsinnehållet ... 19
3.6.1 Inledning ... 19
3.6.2 Fastställelsetalan ... 19
3.6.3 Fullgörelsetalan ... 20
3.6.4 Deponering av aktier ... 20
4
Avtalsrättens och aktiebolagsrättens självständighet .... 21
4.1 Inledning ... 21
4.2 Den avtalsrättsliga separationsprincipen ... 21
4.3 Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen ... 22
5
Avtalsparts bundenhet ... 26
5.1 Inledning ... 26
5.2 Aktieägare som avtalspart ... 26
5.2.1 Första scenariot - Partnermötet ... 26
5.2.1.1 In led n in g... 26
5.2.1.2 S am tliga ak tieägares sam tyck e... 26
5.2.1.3 S e partn erm ötet som en bolagsstäm m a ... 27
5.2.1.4 B ort in sett rättsverk n in garn a ... 28
5.2.1.5 Dok u m en tation ssk yld igh et ... 29
5.2.1.6 M ajoritetsregler vid beslu tsfattan d e ... 29
5.2.1.7 S am m an fattn in g ... 30
5.2.2 Andra scenariot – Aktieägaravtalet ... 31
5.2.2.1 In led n in g... 31
5.2.2.2 Gru n d läggan d e föru tsättn in gar ... 32
5.2.2.3 Per capsu lam -beslu t ... 32
5.2.2.4 S am m an fattn in g ... 33
5.3.1 Inledning ... 34
5.3.2 Styrelseledamots bundenhet av avtal ... 34
5.3.3 Särskilt majoritetskrav för styrelsebeslut ... 35
5.3.4 Stadgande om fattande av beslut ... 38
5.3.5 Jämkning av skadestånd och vite ... 39
5.3.6 Sammanfattning ... 40
6
Övergripande analys ... 42
6.1 Inledning ... 42 6.2 Verkningar för aktieägare ... 42 6.3 Verkningar för styrelseledamöter... 44 6.4 Sammanfattande analys ... 457
Slutsats ... 47
7.1 Inledning ... 477.2 Aktieägaravtalets rättsverkningar för aktieägare ... 47
7.3 Aktieägaravtalets rättsverkningar för styrelseledamot ... 48
7.4 Sammanfattande slutsats ... 49
1 Inledning
1.1
Bakgrund
Det fanns över 400 000 registrerade aktiebolag i Sverige förra året enligt statistik från Bo-lagsverket.1 Antalet aktiebolag växer stadigt för varje år som går och regeringen försöker
ständigt förenkla och förbättre företagsklimatet i Sverige.2 Det är därför viktigt att reglerna
som reglerar det svenska aktiebolaget möjliggör för samtliga parter att sköta den dagliga driften i ett aktiebolag på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt.
I Sverige drivs aktiebolaget antingen som ett publikt bolag, vars aktier är möjliga att handla på en öppen marknad, eller som ett privat bolag, vars aktier inte kan handlas på en öppen marknad. Reglerna för publika och privata aktiebolag är omfattande och återfinns i aktiebo-lagslagen (2005:551; härefter ABL). Verksamheten i ett aktiebolag utgår ifrån den bolags-ordning som ägarna, eller stiftarna som de kallas vid bildandet av aktiebolaget, inger till Bo-lagsverket i samband med registreringen. Det stora antalet regler som återfinns i ABL är så-ledes avseedda både för små privata aktiebolag med en liten omsättning och för stora mul-tinationella koncerner med en hög omsättning. Det ter sig därför naturligt att reglerna inte alltid är tillfredsställande för samtliga parter.
Ägarna i ett aktiebolag finner ibland att den reglering som tillhandahålls via bolagsordning-en inte är tillräcklig i alla hänsebolagsordning-endbolagsordning-en och vill utöka regleringbolagsordning-en mellan varandra. Det finns därmed möjlighet för aktieägarna att genom upprättandet av ett aktieägaravtal säkerställa exempelvis att ägarförhållandet kvarstår under bolagets första år eller att aktierna inte säljs till någon utomstående. Aktieägaravtalet ger ägarna en större möjlighet att reglera sådana förhållanden jämfört med vad bolagsordningen gör.
Det nämndes inledningsvis att ett aktiebolag omgärdas av lagregler i ABL och en proble-matik kan uppstå när ett stadgande i aktieägaravtalet avviker från det som stadgas i lagen. Aktieägaravtalet baseras på avtalsrättsliga regler och aktiebolaget på associationsrättsliga regler, men vilket stadgande ska ges företräde? Är det möjligt för aktieägaravtalet att undan-tränga de aktiebolagsrättsliga reglerna?
1 http://www.bolagsverket.se.
1.2
Syfte
Uppsatsens syfte är att utreda rättsverkningarna av ett aktieägaravtal. Utredningen kommer ske utifrån två situationer dels att samtliga aktieägare är part i avtalet, dels att samtliga sty-relseledamöter är part i avtalet.
I situationen med samtliga aktieägare som part utreds följderna av två scenarier:
a) Om ett partnermöte innan en bolagsstämma kan få samma rättsverkningar som en rättsenlig bolagsstämma, respektive
b) Om aktieägaravtalets innehåll kan ges samma rättsverkningar som en förenklad bo-lagsstämma.
I situationen med styrelseledamöterna utreds rättsverkningarna av olika stadgande i aktieä-garavtalet och ledamöternas bundenhet därav.
1.3
Avgränsning
Uppsatsen utreder aktieägaravtalets rättsverkningar för ägare och styrelseledamöter i privata aktiebolag. Anledningen till att rättsverkningarna för ett aktieägaravtal i förhållande till pub-lika bolag avgränsas bort beror på att aktieägaravtal torde vara mer frekvent förekommande i privata aktiebolag än i publika. Aktieägaravtalet i privata aktiebolag får anses vara mer om-fattande och reglerar ett större antal områden än vad det gör i ett publikt bolag, där avtalet främst har att säkerställa att ägandet av exempelvis röststarka aktier behålls inom en viss krets. Ägarna i ett publikt aktiebolag har en mindre möjlighet att påverka det dagliga arbe-tet, vilket torde vara mer vanligt i ett privat aktiebolag.
Uppsatsen avgränsas vidare till att i huvudsak beröra svensk rätt avseende aktieägaravtalets rättsverkningar. I uppsatsen görs dock en viss utblick på regler i andra länder, för att läsa-ren ska erhålla en uppfattning om de skillnader som finns avseende ett aktieägaravtals rätts-verkningar. En djupare analys och jämförelse med andra länders förhållningssätt till aktieä-garavtal är förvisso intressant, men en sådan analys får anses kunna utgöra grund för en egen uppsats.
Aktieägaravtalet är ett avtal som ofta innefattar många regleringar, allt från vilka som ska vara del av avtalet till regleringar avseende utträde ur både avtal och företag. Uppsatsen fo-kuserar främst på sådana regleringar i aktieägaravtal som tar sikte på beslutsfattande inom aktiebolaget både för aktieägarna och för styrelseledamöterna. Avgränsningen till området
görs eftersom det är dessa regleringar som är intressanta och där en diskussion kan föras avseende avtalets verkningar mellan parterna och i relation till aktiebolaget. Att belysa samt-liga områden där problem kan uppstå mellan avtalsrätt och aktiebolagsrätt hade varit alltför omfattande och uppsatsen har därför av tids- och utrymmesskäl avgränsats till att endast beröra de situationer som framgår av syftet.
I svensk doktrin förs en diskussion huruvida aktieägaravtalet utgör ett enkelt bolag eller inte. Diskussionen torde främst vara av intresse när avtalsförhållandet mellan parterna ska upplösas, uppsatsen behandlar således inte frågeställningen.
1.4
Metod och material
För att besvara ovanstående syfte används flera metoder och det anses därför nödvändigt att här redogöra för vilka de är samt hur de används. Nedan följer även förklaringar till det material som används och hur det används i respektive avsnitt av uppsatsen.
I uppsatsen andra kapitel används en deskriptiv metod för att redogöra för läsaren de grundläggande reglerna för aktiebolaget och dess organisation inom den svenska aktiebo-lagsrätten. En deskriptiv metod används även i det tredje och fjärde kapitlet för att förklara aktieägaravtalets användning i Sverige och den självständighet som finns mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten. De inledande kapitlen syftar till att fastställa gällande rätt på området och ge läsaren möjlighet att ta del av en djupare analys senare i uppsatsen.
I den del av uppsatsen, det femte kapitlet, som tar sikte på anlyseringen av ett aktieägarav-tals möjliga rättsverkningar inom aktiebolagsrätten används främst en problemorienterad metod för att anlysera de för- och nackdelar som är förenat med ett sådant ställningsta-gande. Till viss del används även en deskriptiv metod för att ytterligare klargöra området och ge läsaren ytterligare förståelse för de problem som kan uppstå. Det sjätte kapitlet avser att analysera aktieägaravtalets rättsverkningar ur ett de lege ferenda-perspektiv och är såle-des även det baserat på en problemorienterad metod. Uppsatsförfattaren analyserar i av-snittet aktieägaravtalets rättsverkningar utifrån ett rättspolitiskt perspektiv med viss jämfö-relse med andra länders förhållningssätt. I det sjunde och avslutande kapitlet presenteras uppsatsförfattarens slutsatser utifrån det som har beskrivits och analyserats i uppsatsen. I uppsatsen används inledningsvis främst lagtext och förarbeten för att förklara grundläg-gande områden inom den svenska aktiebolagsrätten. Området avseende aktieägaravtal är inte reglerat i lag inom svensk rätt, varför materialet främst har fått inhämtas från doktrin. I
huvudsak används svensk doktrin på området, men även viss utländsk doktrin används för att belysa problem och lösningar ur ett vidare perspektiv. Aktieägaravtal innehåller ofta skil-jedomsklausuler vilket innebär att tvister till följd av aktieägaravtal inte särskilt ofta blir fö-remål för prövning i domstol. På grund härav finns inte rättspraxis att tillgå i någon större utsträckning och sådant material har därför använts till liten del i uppsatsen.
Till följd av det ovanstående utgör doktrinen på området den största källan till det material som presenteras i uppsatsen. I doktrin finns det många gånger en diskrepans mellan förfat-tares olika åsikter. För att undvika att uppsatsen endast redogör för den ena sidans argu-ment, strävar uppsatsförfattaren efter att redogöra för båda sidor och på så sätt få en mera heltäckande beskrivning.
1.5
Disposition
Aktiebolaget och dess organisation beskrivs i kapitel 2 för att ge läsaren en grundläggande förståelse för aktiebolagsrättens regler. I kapitel 3 belyses aktieägaravtalet ur ett deskriptivt perspektiv för att tydliggöra varför aktieägare använder sig av sådana avtal och vad som re-gleras däri. Aktieägaravtalet involverar primärt sett två områden, avtalsrätt och associations-rätt, därför ägnas kapitel 4 åt att förklara hur de två områdena avgränsar sig ifrån varandra. I
kapitel 5 belyser författaren de scenarier som innefattar aktieägare och styrelseledamöter
och som uppsatsen har till syfte att utreda och analysera. När det har analyserats om, och i sådant fall när, ett aktieägaravtal kan få aktiebolagsrättsliga verkningar analyseras det i
kapi-tel 6 ur ett vidare perspektiv huruvida den svenska inställningen till aktieägaravtalets
rätts-verkningar är önskvärd eller inte. Uppsatsförfattaren återger här sin åsikt på hur det svenska rättsläget bör förhålla sig till aktieägaravtal. Avslutningsvis dras slutsatser i kapitel 7 av uppsatsförfattaren utifrån det som presenterats i de föregående kapitlen för att besvara syftet med uppsatsen.
2 Aktiebolaget och dess organisation
2.1
Inledning
Kapitlet avseende aktiebolagets organisation kan för läsaren verka alltför grundläggande men det har av författaren ansetts som nödvändigt för att på ett tydligt sätt klargöra hur ak-tiebolagets organisation fungerar samt för att läsaren senare ska kunna följa en djupare ana-lys. Det anses vidare vara av stor vikt att här förklara några grundläggande begrepp och för-faranden inom den aktiebolagsrättsliga organisationen.
I ett aktiebolag finns flera olika bolagsorgan vilka har ansvar för särskilda uppgifter inom bolaget. Det första bolagsorganet är bolagsstämman som utgörs av aktieägarna, organet är även det högsta beslutande organet. Det andra bolagsorganet är styrelsen och kallas ofta för bolagets ledningsorgan och utgörs av valda ledamöter. Härtill hör även att det i publika ak-tiebolag måste finnas en verkställande direktör, något som är valbart i privata akak-tiebolag, enligt 8:27 och 8:50 ABL. Det sista bolagsorganet är revisorerna vilka utgör det kontrolle-rande organet i ett aktiebolag.3 Av intresse för den här uppsatsen är två av bolagsorganen,
nämligen bolagsstämman och styrelsen, inkluderat den verkställande direktören. Det kon-trollerande organet lämnas därför därhän.
ABL innefattar ett stort antal regler vad gäller aktiebolaget och dess organisation, men det har inte ansetts nödvändigt att göra en helt uttömmande beskrivning av dessa. Det som presenteras nedan är huvuddragen ur vad som är gällande rätt avseende aktiebolagets orga-nisation.
2.2
Aktieägarnas rättigheter och skyldigheter
2.2.1 Inledning
För att underlätta för läsaren har det här valts att samla alla rättigheter och skyldigheter som tillkommer en aktieägare i samband med aktieägandet. I detta delavsnitt kommer således bolagsordningen, bolagsstämman och aktieägarnas möjligheter avvika från bestämmelserna i ABL att behandlas.
2.2.2 Bolagsordning
I samband med bildandet av ett aktiebolag ska stiftarna sända in en stiftelseurkund och en bolagsordning till Bolagsverket. Bolagsordningen ligger till grund för bildandet av ett aktie-bolag och kan sägas utgöra den grund från vilka ägarna och styrelsen utgår från i skötseln av aktiebolaget.
Det finns enligt ABL:s 3:e kapitel vissa uppgifter som ägarna i ett aktiebolag måste reglera i bolagsordningen. Bolagsordningen måste omfatta så kallade obligatoriska bestämmelser som till exempel platsen för styrelsens säte, hur många aktier det ska finnas i bolaget samt aktiekapitalets storlek. Det finns även bestämmelser i ABL som ägarna själva kan välja att ta in i bolagsordningen, dessa kallas ibland för fakultativa bestämmelser. I detta samman-hang kan nämnas att det inom avtalsrätten ofta talas om tvingande och dispositiva regler.4
För att underlätta för läsaren kommer uppsatsen att inom den aktiebolagsrättsliga sfären att benämna sådana regler som obligatoriska respektive fakultativa. Om aktieägarna önskar ändra bolagsordningen i framtiden tas sådana beslut av bolagsstämman i enlighet med 3:4 ABL.
För att förstå vad ägarna väljer att reglera i ett aktieägaravtal är det viktigt att se vad som normalt regleras i ett aktiebolags bolagsordning. Förutom de obligatoriska krav som fram-går av ABL och som har berörts ovan kan bolagsordningen slå fast en avvikelse från exem-pelvis likhetsprincipen i 4:1 ABL. Utgångspunkten i ABL är att alla aktier har lika rätt i ak-tiebolaget, men genom bolagsordningen kan ägarna ange att det ska finnas olika aktieslag, t.ex. A- och B-aktier, med eller utan olika röstvärde, i enlighet med 4:2 och 4:5 ABL. Ytter-ligare avvikelser från likhetsprincipen som kan föreskrivas i bolagsordningen framgår av ABL:s 4:e kapitel.
Ett aktiebolags bolagsordning registreras hos Bolagsverket och blir till följd av registrering-en offregistrering-entlig.5 Den offentlighet som registreringen skapar kan anses vara till nackdel för att
reglera alltför ingående förhållanden mellan parterna i bolagsordningen.6 På grund av
4 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 73 ff. Se även Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 240 f. där en vidare
utlägg-ning avseende begreppen görs.
5 Sandström, Publicitet om bolagsbeslut, s. 108 ff.
fentligheten skrivs ofta bolagsordningen i ett aktiebolag enkel och generell, specifika be-stämmelser regleras istället i ett aktieägaravtal.7
2.2.3 Bolagsstämma
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag och av 7:1 ABL framgår att det är vid bolagsstämman som aktieägarna har möjlighet att utöva sin beslutanderätt i bolagets angelägenheter. Beslut som kan fattas på stämman är alla beslut som rör bolaget, såvida det av lag eller bolagsordning inte är stadgat någonting annat. En möjlighet för bo-lagsstämma att besluta i frågor som inte faller under kompetensen för något av de andra bolagsorganen kallas ibland för residual- eller restkompetens.8
Det finns även regler rörande hur, var och när bolagstämman ska hållas. Ett aktiebolag ska varje år hålla en bolagsstämma, vilken i ABL benämns som den ordinarie bolagsstämman, enligt 7:10 ABL. Anser styrelsen eller någon annan att en ytterligare stämma ska hållas un-der året kan styrelsen kalla till en sådan extra bolagsstämma, enligt 7:13 ABL. Unun-der den ordinarie bolagsstämman finns det vissa beslut som måste fattas, dessa framgår av 7:11 ABL. Huvudregeln är att bolagsstämman hålls där styrelsen har sitt säte, men bolagsord-ningen kan föreskriva att stämman kan eller ska hållas på någon annan ort i Sverige, enligt 7:15 ABL.
På bolagsstämman gäller som huvudregel att varje aktie har en röst, om inte annat framgår av bolagsordningen, enligt 4:1 ABL. Majoritetskravet på en bolagsstämma där beslut ska fattas, som inte avser ett val, är att det förslag som fått mer än hälften av rösterna är stäm-mans beslut, enligt 7:40 1 st. ABL. Vad avser majoritetskravet vid val på bolagstämman an-ses den som erhållit flest antal röster vald, i enlighet med 7:41 1 st. ABL. Det finns även särskilda majoritetskrav som måste uppfyllas för att ändring av bolagsordningen ska kunna ske, dessa följer av 7:42–45 ABL.
Ovan har det redogjorts för det normala tillvägagångsättet när och hur aktiebolag i Sverige håller bolagsstämma. Det finns dock vissa möjligheter för aktiebolag att hålla bolagsstäm-man på ett mera informellt sätt, genom beslutsfattande per capsulam. En bolagsstämma per capsulam går tillväga genom att det upprättas ett protokoll med de beslut som stämman ska fatta, protokollet cirkulerar sedan mellan aktieägarna och aktieägarna godkänner besluten
7 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 16. 8 Rodhe och Skog, Rodhes aktiebolagsrätt, s. 159.
genom att underteckna protokollet. För att en bolagsstämma ska kunna hållas per capsulam krävs det att samtliga aktieägare samtycker till ett sådant förfarande.9 Det förefaller vara
na-turligt att förekomsten av beslut per capsulam är vanligare i aktiebolag med en begränsad ägarkrets och förekomsten i ett aktiebolag med större antal ägare inte är särskilt vanlig.10
Fördelen med att fatta beslut per capsulam är att aktieägarna kan frånträda de annars rela-tivt strikta reglerna som omfattar förfarandet vid en bolagsstämma. I propositionen till den nuvarande lagstiftningen nämns att en av fördelarna med det förenklade beslutsfattandet är att aktieägarna kan hålla stämman utan att följa reglerna om kallelse i ABL.11
2.2.4 Samtliga aktieägares samtycke
De majoritetsregler som presenterats i föregående avsnitt avseende beslut som ska fattas på stämman får anses gälla generellt. Det finns dock möjlighet för aktieägarna att avvika från majoritetskraven och fatta beslut i frågor under förutsättning att samtliga aktieägare är överrens. Ett sådant beslut benämns i litteraturen som ett beslut enligt principen om samt-liga aktieägares samtycke, förkortat SAS-principen.12
Beslutet innebär att aktieägarna, under förutsättning att samtliga samtycker, kan avvika från regler uppställda i ABL som normalt är till för att skydda dem. Regeln framgår inte uttryck-ligen av reglerna i ABL, men kan tolkas genom bestämmelsen i 7:51 2 st. 1 p. ABL.13
Möj-ligheten för aktieägarna att genom SAS-principen avvika från reglerna i ABL omfattar de regler som endast inkräktar på rättigheter för nuvarande aktieägare. I doktrin används ut-trycket absolut obligatoriska för att beskriva de regler som inte går att avvika ifrån.14
Litte-raturen delar således upp de obligatoriska reglerna i enkelt obligatoriska, vilka omfattar reg-ler som genom samtliga aktieägares samtycke kan åsidosättas och absolut obligatoriska vilka inte ens med SAS-principen kan åsidosättas.15 Exempel på sådana regler som genom
SAS-principen kan avvikas ifrån är generalklausulen i 7:47 ABL och likhetsSAS-principen i 4:1 ABL,
9 En vidare utläggning avseende följderna av samtliga aktieägares samtycke görs i avsnittet nedan. 10 Johansson, Bolagsstämma, s. 440 ff.
11 Prop. 2004/05:85, s. 603. 12 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 248. 13 Prop. 1975:103, s. 415 f.
14 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 240 f. och 248. 15 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 240 f.
två regler som aktieägarna genom bolagsordningen normalt inte kan avvika ifrån.16
Exem-pel på regler som är absolut obligatoriska är sådana regler som avser att skydda andra än ak-tieägarna, exempelvis borgenärer och framtida aktieägare, sådana regler är inte möjliga att avvika ifrån genom SAS-principen.17 Ett aktieägaravtal som innehöll ett avsteg från en
så-dan regel var föremål för prövning i NJA 2011 s. 429. Avtalsparterna, som tillsammans ägde samtliga aktier i bolaget, hade avtalat att gör avsteg från regeln om tvångsinlösen i 22 kapitlet ABL. I målet tog Högsta domstolen hänsyn till det bakomliggande syftet med re-geln och ansåg inte att ett aktieägaravtal kunde inskränka rätten till tvångsinlösen.
En viktig begränsning som SAS-principen omfattar är att beslutet endast kan fattas för ”[…]visst fall och visst tillfälle […]”.18 Innebörden av begränsningen är således att det specifikt
måste framgå vad beslutet avser, det kan fattas för ett generellt åsidosättande av regler. Be-gränsningen visst tillfälle innebär att beslutet inte kan fattas för något som är obestämt utan samtycket måste vara tidsbestämt. SAS-principen ger således aktieägarna stora möjligheter att frångå ett annars komplext och omfattande regelverk, men principen innefattar även vissa begränsningar.
Syftet med SAS-principen torde således vara att möjliggöra för aktieägare att fatta beslut på ett enklare sätt och därigenom underlätta för ägare i mindre privata aktiebolag som genom principen kan avvika från ABL:s annars så omfattande regler. SAS-principen kan jämföras med den frihet aktieägarna har genom att reglera vissa mellanhavanden i bolagsordningen.19
I ett aktiebolags bolagsordning måste aktieägarna reglera vissa bestämmelser och det finns även vissa bestämmelser som aktieägarna inte kan reglera. Arvidsson företräder en åsikt om att SAS-principen ger aktieägaren en vidare möjlighet att reglera mellanhavanden än vad bolagsordningen ger.20 En åsikt som uppsatsförfattaren ansluter sig till.
2.3
Styrelsen och den verkställande direktören
Bolagets ledningsorgan består, som ovan berörts, av styrelsen och den verkställande direk-tören om en sådan har utsetts. Huvudregeln i 8:8 1 st. ABL är att styrelsen utses av
16 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 249.
17 Prop. 1975:103, s. 415 f. och SOU 1997:168, s. 66. 18 Stattin, Företagsstyrning, s. 265.
19 Prop. 2004/05:85, s. 202. 20 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 249.
stämman, men det kan även föreskrivas andra regler i bolagsordningen avseende hur styrel-sen ska utses. Styrelseordföranden utses av den valda styrelstyrel-sen, såvida inte annat är stadgat i bolagsordningen eller beslutat av bolagstämman, enligt 8:17 2 st. ABL. Den som utses till styrelsens ordförande ska även enligt samma paragrafs första stycke leda och bevaka styrel-sen i dess arbete. Vidare är det även styrelstyrel-sen som utser den verkställande direktören i bo-laget, om en sådan ska finnas, i enlighet med 8:27 ABL.
Det torde vara vanligt att aktieägarna i mindre privata aktiebolag ofta är verksamma i bola-get och samtidigt även innehar en roll som styrelseledamot.21 I större aktiebolag torde det
vara vanligare att styrelseposterna innehas av utifrån rekryterade ledamöter vilka inte har någon direkt koppling bolaget förutom posten som styrelseledamot.
Huvuduppgifterna för styrelsen i ett aktiebolag är bland annat att svara för bolagets organi-sation och att förvalta bolagets angelägenheter, enligt 8:4 1 st. ABL. För att styrelsen ska kunna besluta i en fråga krävs att mer än hälften av styrelseledamöterna är närvarande, om inte annat följer av bolagsordningen, enligt 8:21 1 st. ABL. Majoritetskravet för styrelsen är således som huvudregel enkel och ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal, i enlighet med 8:22 ABL. Andra regler för majoritetskrav kan enligt samma paragraf följa av aktiebo-lagets bolagsordning.
I 3:3 ABL är det fastslaget att ett aktiebolag ska ha som syfte att bereda vinst till ägarna, under förutsättning att något annat inte är stadgat i aktiebolagets bolagsordning. I den ak-tiebolagsrättsliga doktrinen uttrycks det att styrelsen har en skyldighet att skapa största möj-liga vinst för bolaget, något som ofta kallas vinstmaximeringsprincipen.22 I 1944 års
aktie-bolagslag kom vinstmaximeringsprincipen till uttryck genom en bestämmelse som förbjöd rättshandlingar och beslut i de fall de var uppenbart främmande för aktiebolagets syfte och verksamhet.23
I förarbeten till 1975 års aktiebolagslag diskuterades huruvida en särskild lagregel skulle tas med även i den nya lagen avseende bolagsorganens möjlighet att företa en rättshandling som stred mot bolagets verksamhet och syfte. Någon sådan regel ansågs inte nödvändig att införa i lagen eftersom syftet med verksamheten i ett aktiebolag ska vara stadgat i
21 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 15. 22 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 84 ff. 23 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 84.
ordningen och därmed åtkomligt för samtliga berörda parter. Borttagandet av lagregeln av-såg dock inte att utgöra någon förändring av vad som sakligt sett utgjorde gällande rätt.24
Författaren till denna uppsats anser inte att uttrycket vinstmaximeringsprincip är en lycko-sam benämning på den skyldighet som styrelsen har att bereda bolaget vinst. Självfallet finns det en skyldighet för styrelsen att företa och fatta sådana beslut som ger bolaget för-delaktiga resurser. Att styrelsen ska fatta sådana beslut som maximerar vinsten i bolaget an-ser författaren vara nästintill omöjligt att uppnå eftersom det ofta inte bara finns ett alterna-tiv att välja, utan styrelsen måste ta ställning till vilket av ett flertal olika beslut som ska fatt-tas. Det kan även finnas såväl positiva som negativa effekter av ett visst beslut, beroende på vilken tidsaspekt som avses. Ska styrelsen fatta beslut som är positivt ekonomiskt i ett långt eller kort perspektiv? Uppsatsförfattaren anser därför att styrelsen förvisso har en skyldig-het att se till att bolaget, genom deras förvaltning, skapar vinst åt ägarna, men att en maxi-mering av vinsten är svår att tydliggöra på grund av de faktorer som kan spela in vid fatt-andet av ett beslut.
Det är som huvudregel styrelsen som företräder bolaget och tecknar dess firma, i enlighet med 8:35 1 st. ABL. För att undvika att styrelsen ska behöva sammankallas för att företräda bolaget är det vanligt att en eller flera företrädare utses av styrelsen. Vad avser den verkstäl-lande direktören har denne rätt att företräda bolaget och teckna dess firma under förutsätt-ning att detta faller inom dennes uppgifter, i enlighet med 8:36 och 8:29 ABL. Enligt 8:37 1 st. ABL kan även den verkställande direktören utses till firmatecknare för aktiebolaget av styrelsen såvida bolagsordningen inte förbjuder detta.
I ABL finns bestämmelser som reglerar ett eventuellt överskridande av antingen styrelsens eller den verkställande direktörens behörighet, kompetens eller befogenhet, i enlighet med 8:42 ABL. Företagandet av vissa rättshandlingar kan till följd av reglerna leda till att aktie-bolaget inte blir bundet av rättshandlingen eller att aktieaktie-bolaget blir bundet, trots överskri-dandet. Någon vidare redogörelse för dessa regler görs dock inte här.
2.4
Ansvaret för bolagsorganen gentemot bolaget
I ABL finns situationer där personer inom de olika bolagsorganen kan bli skadeståndsskyl-diga om deras fullgörande av uppdraget uppsåtligen eller genom oaktsamhet skadar bola-get, enligt 29:1 ABL.
Vid bolagsstämman ska aktieägarna besluta om att bevilja ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelsen samt den verkställande direktören, i enlighet med 7:11 1 st. 3 p. ABL. Av pa-ragrafen framgår det vidare att ansvarsfriheten för styrelsen är individuell och avser varje ledamot för sig själv. För att skydda minoriteten i aktiebolag mot att majoriteten missbru-kar makten är det i ABL stadgat att en minoritet om minst 10 % av aktierna kan rösta emot ett beslut om att bevilja ansvarsfrihet och därefter väcka skadeståndstalan, i enlighet med 29:7 ABL. Beslutar stämman att bevilja ansvarsfrihet åt styrelsen och den verkställande di-rektören har stämman i princip försuttit sin möjlighet att framställa skadeståndsanspråk gentemot dem.25
Vägrar stämman att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen eller den verkställande direktören måste talan om skadeståndsanspråk väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för året lades fram, i enlighet med 29:10 ABL. Om bolagsstämman be-viljat ansvarsfrihet, eller inte beslutat om att framställa skadeståndstalan eller tiden i 29:10 ABL har löpt ut, finns det ändå möjlighet att väcka talan enligt 29:7 eller 29:9 ABL. En så-dan talan kan väckas under förutsättning att uppgifterna i årsredovisningen, revisionsberät-telsen eller på något annat sätt i väsentliga hänseenden inte är riktiga eller fullständiga, och beslutet att bevilja ansvarsfrihet eller att inte väcka talan grundar sig på dessa uppgifter, i enlighet med 29:11 1 st. ABL. Möjligheten att väcka en sådan talan är dock begränsad till fem år, enligt 29:13 1 st. 2 p. ABL och tiden räknas från utgången av det räkenskapsår då beslutet eller åtgärden vidtogs. Denna preskriptionsfrist gäller dock inte i de fall talan väcks på grund av en handling som är straffbelagd.26
Aktieägaren å sin sida behöver inte agera och fatta beslut som innebär det bästa för bolaget, vilket är fallet för styrelsen och den verkställande direktören, utan aktieägaren har möjlighet att först se till sina egna intressen utan att ådra sig ansvar mot varken bolaget eller tredje man.27 Föranleder aktieägares handlande genom grov oaktsamhet eller uppsåt en skada för
annan aktieägare eller annan, är aktieägaren ersättningsskyldig för skadan om handlingen överträtt ABL, bolagsordningen eller tillämplig lag om årsredovisning, i enlighet med 29:3 ABL. Den yttersta preskriptionstiden för en aktieägare är två år från det att beslutet eller
25 Prop. 1975:103, s. 545. 26 Prop. 1975:103, s. 547. 27 Prop. 1975:103, s. 541.
åtgärden vidtogs av aktieägaren, såvida inte handlingen är straffbelagd, enligt 29:13 1 st. 6 p. ABL.
Det kan även vara av vikt här att nämna att i de fall flera personer är ersättningsskyldiga för samma skada, har dessa personer ett solidariskt ansvar för ersättningen, såvida skyldigheten till skadeståndet inte individuellt har jämkats för någon av personerna, enligt 29:5 och 29:6 ABL.
3 Aktieägaravtalet
3.1
Inledning
Kapitlet avser att ge läsaren grundläggande vetskap om aktieägaravtalet som används av ak-tieägare för att reglera vissa mellanhavanden sinsemellan. Det finns flera anledningar till att samtliga eller en del av aktieägarna väljer att sluta avtal mellan sig rörande det aktiebolag som de är ägare i. En anledning kan vara att de vid nybildandet av ett aktiebolag vill behålla den ursprungliga ägarkretsen ett antal år eftersom de ser det nödvändigt för att bolaget ska kunna växa.28 En annan anledning kan vara att ägarna inte är tillfreds med de majoritetskrav
som finns i ABL och därför vill reglera sådana krav på något annat sätt.29 Det nyligen
nämnda avser endast en bråkdel av möjliga regleringar för aktieägarna i ett aktieägaravtal. Av intresse för denna uppsats är främst sådana regleringar i aktieägaravtalet som har till syfte att reglera hur och vilka beslut som ska fattas samt de följder detta kan få. Således kommer andra möjliga regleringar att på sin höjd endast beröras översiktligt för att läsaren ska erhålla mer generell kunskap avseende aktieägaravtal.
3.2
Avtalets benämning
Inom den svenska doktrinen förekommer en rad olika benämningar på olika former av ak-tieägaravtal såsom konsortialavtal, röstbindningsavtal, kompanjonsavtal etc.30 De olika
be-nämningarna i doktrinen anses enligt uppsatsförfattaren vara förlegade och det får numera anses vanligt att ett avtal mellan ägare i ett aktiebolag benämns som just aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal torde numera innefatta såväl överlåtelsebegränsningar som röstbindnings-klausuler. Benämningen aktieägaravtal får därför anses vara bättre lämpad till att beskriva de nu rådande avtalen mellan ägare i aktiebolag. Uppsatsen kommer hädanefter att endast benämna avtal mellan aktieägare som aktieägaravtal för att underlätta för läsaren.
3.3
Avtalets funktion
Ett aktieägaravtal ingås oftast för att aktieägarna känner ett behov av att komplettera bo-lagsordningen i vissa hänseenden. Det kan exempelvis vara för att reglera aktieägarnas be-fogenheter som de åtnjuter rent bolagsrättsligt genom ägandet av aktierna. Aktieägarna vill
28 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 82. 29 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 59 ff.
30 Se Roos, Avtal och rösträtt, s. 46 och 87 f., Stattin och Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s. 34 samt
genom avtalet reglera varje ägares dispositionsrätt till aktierna och de ekonomiska och för-valtningsmässiga befogenheterna som följer av ägandet.31 Genom att aktieägarna sluter ett
aktieägaravtal mellan sig får de även möjlighet att kontrollera den nuvarande ägarbilden och kapitalstrukturen. De har även möjlighet att påverka fördelningen av makten i bolaget samt kontrollera ekonomin i bolaget.32 En bolagsordning ska, som ovan nämnts, registreras för
att vara gällande och i samband med registreringen blir handlingen offentlig. Ett aktieägar-avtal behöver inte registreras och därmed åtnjuter ägarna ett större skydd emot insyn från utomstående.
Aktieägaravtal sluts bland annat av anledningen att ägarna vill kunna kontrollera föredel-ningen av aktieägandet i bolaget och därmed undvika nya oönskade ägare. Det torde vara vanligast med aktieägaravtal i privata aktiebolag jämfört med i publika sådana. I publika ak-tiebolag är ägandet ofta spritt över en mängd olika aktieägare och därmed försvinner en del av syftet med ett aktieägaravtal. Det är därmed inte sagt att det kan förekomma aktieägarav-tal även i sådana bolag, exempelvis kan en grupp av ägare (en familj etc.) vilja koncentrera makten i aktiebolaget genom att se till att de röststarka aktierna stannar inom ägargrup-pen.33
Aktieägandet i ett publikt bolag är sällan kombinerat med ett engagemang i aktiebolaget vil-ket är mer vanligt i privata aktiebolag, där ägarna även har bidragit till stora investeringar och därmed har ett stort intresse av verksamheten i aktiebolaget.34 Aktieägarna i ett publikt
aktiebolag ser aktieägandet mer som en kapitalplacering och ägaren har därmed inte samma intressen som en ägare i ett privat aktiebolag. Fortsättningsvis redogörs endast för aktieä-garavtal i privata aktiebolag.
Aktieägaravtalet bygger på avtalsrättsliga principer och enligt huvudregeln råder det avtals-frihet mellan de parter som vill sluta ett avtal sig emellan.35 Ett aktieägaravtal är ett så kallat
konsensualavtal vilket innebär att det inte finns några lagstadgade formkrav för hur avtalet måste upprättas.36 Konsensualavtalet kan jämföras med formalavtalet vilket, för att bli
31 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 15.
32 Stattin och Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s. 11. 33 Arvidsson, Aktieägaravtal, 73 ff.
34 Stattin, Om aktieägaravtal, JT 2004/05, Nr 1, s. 100. 35 Ramberg m.fl., Malmströms Civilrätt, s. 71.
lande mellan parterna, kräver att avtalet uppfyller de rekvisit lagen ställer vid slutande av ett sådant avtal.37 Till följd av att ett konsensualavtal inte behöver följa några regler för att bli
bindande för parterna kan det ingås både skriftligt, muntligt eller konkludent av parterna. Vad gäller aktieägaravtal är det dock vanligast att parterna gemensamt upprättar ett skriftligt aktieägaravtal.38
3.4
Röst- och beslutsklausuler
Ett aktieägaravtal ingås i många fall för att ägarna vill ha större kontroll över hur beslut ska fattas i aktiebolaget, de vill således avvika från reglerna i ABL. Det talas i doktrin om att röstklausulerna utgör kärnan av ett aktieägaravtal och att den typen av klausuler är av störst vikt i ett aktieägaravtal.39 I detta avsnitt förklaras hur röstklausuler är utformade och hur de
kan användas för att på olika sätt ge inflytande åt olika aktieägare.
Arvidsson väljer att dela in olika klausuler i olika grupper för att på så sätt möjliggöra en överskådlighet av innehållet i ett aktieägaravtal. Indelningen av avtalet sker utifrån deras ställning till överlåtelse- och beslutsbindningar, om de har en instrumentell funktion kallas de för instrumentell grupp, om inte kallas de för fristående grupp.40 I den instrumentella
gruppen ingår bland annat klausuler avseende värderingen av aktierna, när och hur mycket skadestånd eller vite ska utgå med samt hur tvister ska lösas genom t.ex. skiljeförfarande.41
Inom den fristående gruppen regleras förhållandet mellan aktieägarna, mellan aktieägarna och bolaget samt mellan andra juridiska personer som ägarna kontrollerar och bolaget som aktieägaravtalet avser.42
Det kan i aktieägaravtalets röstklausul föreskrivas att exempelvis samtliga aktieägare ska medverka på stämman och avlägga sin röst i de beslut som påverkar bolaget. Det kan även finnas situationer där ett sådant innehåll i en klausul är överflödigt och kan skapa oönskade negativa effekter såsom i form av låsningar. Aktiebolagslagen ställer upp vissa krav på att
37 Se exempelvis 1:1 3 st. lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
(härefter AvtL) där åtskillnad görs mellan formalavtal och konsensualavtal.
38 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 66.
39 Molin och Svensson, Kompanjoner, s. 80. 40 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 67.
41 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 67 ff. 42 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 70.
beslut som fattas måste uppnå viss majoritet för att kunna verkställas och vara giltiga.43 För
att tillvarata samtliga aktieägares intresse i bolaget kan det vara behövligt att i aktieägaravta-let föreskriva att beslut i vissa frågor ska uppnå ett högre majoritetskrav än vad aktiebolags-lagen ställer upp. Det kan även vara positivt för aktieägarna, i synnerhet för minoritetsäga-res skull, att i avtalet föminoritetsäga-reskriva att enhällighet ska uppnås för att beslut ska kunna fattas i frågan. Enhällighet bör dock inte användas som ett generellt majoritetskrav eftersom det kan leda till svårigheter att fatta beslut och låsningar mellan parterna.44
I aktieägaravtalet kan parterna ta med klausuler som stadgar hur de ska rösta i vissa frågor, exempelvis kan två mindre aktieägare sluta ett aktieägaravtal om att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Fördelen med att sluta ett avtal sinsemellan kan vara att de var och en inte hade besuttit möjligheten att inte bevilja ansvarsfrihet, men tillsammans har de tillräckligt stor del av aktierna. Genom att parterna sluter ett avtal kan de även ha möjlighet att begära skadestånd i de fall den andra parten brister i sitt fullgörande av avtalet, en mer ingående redogörelse för detta scenario görs nedan. För att någon av parterna inte ska undgå skade-ståndsansvar genom att sälja sina aktier är det lämpligt att avtalet har en klausul mot sådan försäljning innan beslutet har tagits.45
I mindre privata aktiebolag är ägarna ofta delaktiga i bolagets verksamhet både genom en styrelsepost men även genom anställning i bolaget. Har aktiebolaget flera ägare är det av in-tresse för dem att fördela styrelseposterna sinsemellan, eftersom det är styrelsen som sköter den löpande förvaltningen i bolaget. I aktieägaravtalet kan parterna bestämma hur många ledamöter styrelsen ska bestå av samt hur dessa ska väljas. Huvudregeln enligt 8:21 1 st. ABL är att styrelsen är beslutsför om hälften av ledamöterna är närvarande och att styrel-sen som huvudregel fattar beslut med enkel majoritet, enligt 8:22 ABL. Ordförandens ut-slagsröst i styrelsen gör att det kan vara lämpligt att i aktieägaravtalet stadga att parterna får utse ordföranden för ett år framåt i tiden och att denna rättighet cirkulerar mellan parterna. Parterna i aktieägaravtalet har även möjlighet att höja majoritetskravet för styrelsens be-slutsfattande, dock bör även en sådan reglering ske restriktivt eftersom det kan leda till lås-ningar och möjligheten till ett snabbt agerande av styrelsen försvinner. En sådan höjning är
43 Se exempelvis 7:42 ABL, vid ändring av bolagsordning. 44 Molin och Svensson, Kompanjoner, s. 80 ff.
å andra sidan till fördel för ägare av mindre del av aktierna eftersom de inte kan bli nedrös-tade lika enkelt.46
Styrelsen har som uppgift att följa bolagsordningen, aktiebolagslagen och tillämplig lag om årsredovisning i sitt utförande av arbete. Är styrelsen bundna av ett aktieägaravtal kan det däri stadgade avvika från vad som gäller enligt de nyssnämnda lagarna. En utförlig redogö-relse för huruvida styredogö-relsen är bunden av aktieägaravtalet eller ej, samt de påföljder som kan göras gällande gentemot styrelsen redogörs för nedan.
3.5
Påföljder vid kontraktsbrott
Ett aktieägaravtal sluts för att ägarna tillsammans har ett förutbestämt mål med hur bolaget ska skötas och hur besluten ska fattas i bolaget. För att undvika att parterna avviker ifrån aktieägaravtalet är det vanligt att avtalet förses med en klausul vilken reglerar en skade-stånds- och en vitespåföljd. Det anses nödvändigt att här redogöra för vilka medel som av-talsparterna har möjlighet att använda för att avtalets innehåll ska efterlevas.
En möjlighet till skadeståndsanspråk gentemot en avtalsbrytande part finns oavsett om av-talet innehåller en sådan klausul eller inte, under förutsättning att den skadelidande parten kan påvisa att denne faktiskt lidit en skada. En skadeståndsklausul bör dock inte användas självständigt utan bör kombineras med en vitesklausul, eftersom det vid ett avtalsbrott av en part kan vara svårt att visa att en skada har uppkommit samt storleken på den upp-komna skadan.47
Genom att ta med en vitesklausul i aktieägaravtalet har parterna säkerställt ett högre skydd mot att någon av parterna ska begå ett avtalsbrott. De slipper även att bevisa storleken på skadan för den skadelidande parten, vilket är fallet vid ett skadeståndsanspråk. I vissa fall kan en vitesklausul vara mindre lämplig och vitesbeloppen kanske ska vara olika, beroende på vilken typ av avtalsbrott som har begåtts. För att undvika problem för någon av parterna med att erlägga ett vite kan klausulen förses med ett krav på säkerhet, exempelvis genom att aktierna pantsätts hos en tredje man.48 Det finns dock en nackdel med en vitesklausul i
ett aktieägaravtal som är viktig att belysa, den har att göra med storleken på vitesbeloppet. Sätts beloppet alltför högt kan domstolen jämka vitesbeloppet med hjälp av 36 § AvtL
46 Molin och Svensson, Kompanjoner, s. 86 ff. 47 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 92.
tersom det kan ses som oskäligt högt.49 Någon vidare utredning avseende en eventuell
jämkning kommer inte att företas här men är viktigt att beakta vid upprättandet av ett ak-tieägaravtal.
3.6
Genomdrivande av avtalsinnehållet
3.6.1 Inledning
Det har ovan redogjorts för hur en part i ett aktieägaravtal kan bli skyldig att erlägga vites-belopp eller skadestånd till övriga parter, i de fall denne begått ett avtalsbrott. En part kan anse att det inte är tillräckligt med att den avtalsbrytande parten endast betalar vite eller skadestånd och därför kan denne vilja utnyttja andra möjligheter att faktiskt få avtalet att bli gällande. Det finns i huvudsak två alternativ för en part att möjliggöra detta dels genom fastställelsetalan, dels genom fullgörelsetalan, vilka redogörs för nedan. Parter kan även ge-nom deponering påverka aktieägares möjligheter att förfoga över aktier, en vidare redogö-relse följer nedan.
3.6.2 Fastställelsetalan
Regler avseende fastställelsetalan framgår av 13:2 rättegångsbalken (1942:740; härefter RB). Det finns två typer av fastställelsetalan, den första kallas positiv fastställelsetalan där en part vill att domstolen fastställer dennes rätt gentemot den motstående parten. Den andra kallas negativ fastställelsetalan och innebär att domstolen fastställer att en part inte är skyldig att göra något gentemot den andre parten. Av intresse för denna uppsats är dock endast posi-tiv fastställelsetalan, härefter benämnt som fastställelsetalan.
En part kan genom en fastställelsetalan begära att den andra parten ska följa de åtaganden som stadgas i aktieägaravtalet, vilket exempelvis kan vara röstbindning eller begränsningar hänförliga till aktien. Möjligheten för en part att genom domstol få en annan part att följa aktieägaravtalet torde vara stor, det är dock inte möjligt att verkställa en sådan dom. En an-nan situation kan vara att en part genom en fastställelsetalan kan ha för avsikt att undanröja ett avtalsstridigt beslut från stämman och fastställa ett beslut i enlighet med avtalet. Att en sådan fastställelsetalan skulle vara möjlig får dock anses som mer tveksam eftersom det i
sådant fall innebär att avtalsbrott skulle erkännas som klandergrund, vilket enligt doktrin inte är möjligt.50
3.6.3 Fullgörelsetalan
Reglerna avseende fullgörelsetalan är stadgade i 13:1 RB. I paragrafen stadgas att en fullgö-relsetalan enligt huvudregeln inte tas upp till prövning såvida inte tiden för utförandet av prestationen har inträtt. Till huvudregeln finns dock undantag som möjliggör väckande av fullgörelsetalan även om inte tiden har inträtt.
Det finns två typer av fullgörelsetalan, den ena typen kallas för negativ fullgörelsetalan och innebär att en part ska underlåta att företa någonting, exempelvis att inte rösta i strid med avtal. Den andra typen kallas för positiv och innebär att en part åläggs att företa en rätts-handling som domstolen beslutat, exempelvis rösta i enlighet med avtalet. I doktrin fram-hålls att ett yrkande om fullgörelsetalan bör utformas negativt tillsammans med ett vites-föreläggande för att nå största möjliga framgång med sin talan. En negativ fullgörelsetalan är vidare möjlig att verkställa, vilket gör den mer lämplig än en fastställelsetalan.51
3.6.4 Deponering av aktier
Ytterligare ett steg i att begränsa en aktieägares möjlighet till att disponera fritt över aktier-na när dessa ingår i ett aktieägaravtal, är att föreskriva att aktieraktier-na ska deponeras. Att det i aktieägaravtalet stadgas att aktierna ska deponeras har främst två huvudsyften dels att per-soner som inte omfattas av avtalet ska kunna förvärva aktierna, dels att aktierna utgör sä-kerhet för skadestånd i de fall en ägare bryter mot avtalet. Den första anledningen, som tar syfte på ett oönskat förvärv, berörs inte närmare här eftersom det anses ligga utanför upp-satsen avgränsning. För att aktierna ska utgöra en form av säkerhet mot en parts avtalsbrott brukar aktierna överlåtas in blanco.52 Samtliga ägare får genom överlåtandet ett skydd
gentemot de andra ägarna genom att de har möjlighet till besittning av aktierna om en av aktieägarna bryter mot det stadgade i aktieägaravtalet.
50 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 99.
51 Roos, Avtal och rösträtt, s. 372 och Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 100.
52 Roos, Avtal och rösträtt, s. 93 och 131 och Sandström, Hembud och lösningsrätt vid övergång av aktie, s.
4 Avtalsrättens och aktiebolagsrättens självständighet
4.1
Inledning
I det förevarande kapitlet kommer förhållandet mellan avtalsrätt och aktiebolagsrätt ingå-ende att utredas för att bringa klarhet i hur de två rättsområdena som omgärdar aktieägar-avtalet förhåller sig till varandra. Förhållandet mellan dessa två områden innebär följder för funktionen som ett aktieägaravtal har och leder i vissa fall till att avtalet inte får några verk-ningar för parterna. Kapitlet är viktigt för uppsatsens senare analys av om det är möjligt för ett aktieägaravtal att få aktiebolagsrättsliga verkningar och vad som måste vara uppfyllt för att det i sådant fall ska vara möjligt.
4.2
Den avtalsrättsliga separationsprincipen
Det har ovan redogjorts för att det i princip råder avtalsfrihet för parter i Sverige. Den av-talsrättsliga separationsprincipen har sin utgångspunkt i detta förhållande men i doktrin an-ses det finnas grund för att aktiebolagsrätten inverkar på möjligheterna att sluta avtal. Det är alltså här fråga om i vilka fall parter kan sluta avtal med varandra men att innehållet, på grund av regler i ABL, gör att avtalet inte får några följder för parterna.53
I ABL finns det regler som är uppställda för att skydda bolagets intressen från utomstående personer eller företag. De intressen som dessa regler avser att skydda omfattar bland annat aktiebolagets kapitalskydd. Arvidsson kallar dessa regler för absolut obligatoriska, med vil-ket han menar att de ”[f]rågor som inte omfattas av samtyckesbehörigheten utgör […] absolut
obligato-riska normer.”54 Han menar vidare att när ett aktieägaravtal stadgar att ett beslut ska fattas
och beslutet innebär att en absolut obligatorisk regel i ABL åsidosätts, får det till följd att beslutet inte leder till någon verkan mellan parterna.55
I en tidigare proposition till ABL anges att samtyckesbehörighetens begränsning avgränsas av beslut som anses utgöra nullitetsgrunder och kommer till uttryck i 7:51 2 st. 1 p. ABL. Det är således inte möjligt för aktieägarna att med hjälp av SAS-principen avtala bort regler
53 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 283.
54 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 240 f. Arvidsson använder uttrycket samtyckesbehörighet för att förklara
ak-tieägarnas möjlighet att avvika från regler under förutsättning att de är ense, i uppsatsen har uttrycket SAS-principen använts och gör så också fortsättningsvis.
till skydd för exempelvis framtida aktieägare eller borgenärer, vare sig det sker i ett aktieä-garavtal eller på en bolagsstämma.56
Avtalsrätten kan alltså på detta sätt sägas avgränsa mot aktiebolagsrätten på grund av att det finns vissa saker som avtalsparter inte med bindande verkan kan avtala sinsemellan. Att ett beslut i ett aktieägaravtal om att genomföra något som strider mot en absolut obligatorisk bestämmelse i ABL inte påverkar det resterande innehållet i avtalet får anses stå klart, det är således bara den individuella överträdelsen som är ogiltig.57 På grund av den ogiltighet som
ett avtalsrättsligt reglerande av en absolut obligatorisk bestämmelse innebär mellan parter-na, kan inte heller en underlåtenhet av en avtalsparts medverkan till överträdelse utgöra grund för en talan om kontraktsbrott och därtill påföljande vite eller skadestånd.58
4.3
Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen
Inom aktiebolagsrätten talas det om den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, men vad innebär principen och hur påverkar den aktieägaravtalets giltighet? Dessa frågor besvaras nedan.
Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen innebär att innehållet i ett avtal inte kan få ak-tiebolagsrättsliga verkningar, om det inte finns stöd i lag för att så ska vara fallet.59 I
förar-beten till ABL framgår det exempelvis att ett koncernförhållande kan uppstå när ”[…] ett
bolag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med andra delägare i denna (”konsortialavtal”) förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar […].”60
För-arbetena ger alltså här uttryck för ett fall där ett aktieägaravtal får verkningar inom aktiebo-lagsrätten. Vidare framgår dock av samma förarbeten att syftet med bestämmelsen inte är att ge konsortialavtal andra verkningar inom aktiebolagsrätten. I de fall en aktieägare skulle rösta mot bestämmelserna i ett konsortialavtal på bolagsstämman, blir beslutet som bolags-stämman fattar ändå giltigt.61 En frågeställning som uppkommer i doktrinen är huruvida ett
56 Prop. 1975:103, s. 415 f.
57 Roos, Avtal och rösträtt, s. 308 och Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 284. 58 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 284.
59 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 277. 60 Prop. 1995/96:10, del II, s. 177. 61 Prop. 1995/96:10, del II, s. 177.
sådant beslut, som förvisso är aktiebolagsrättsligt giltigt, ska vara möjligt att klandra på grund av den anledningen att beslutet strider mot aktieägaravtalet.62
Arvidsson delar uppfattningen i förarbetet och argumenterar för att det inte, utan stöd i lag, finns några fall där aktieägaravtal kan få bolagsrättsliga verkningar.63 Den
aktiebolagsrätts-liga separationsprincipen blir enligt honom tydliggjord eftersom det inte är möjligt att klandra ett beslut på stämman som utgör ett avtalsbrott i aktieägaravtalet därför att det inte är någon av grunderna för klander. Klandergrunderna framgår av 7:50 ABL och där stadgas att endast sådana beslut som inte kommit till i behörig ordning eller strider mot ABL, till-lämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen kan klandras. Kansmark och Roos framhåller dock å sin sida att det ett avtalsbrott som huvudregel in får anses utgöra grund för klander, men att det åtminstone kan finnas visst utrymme för en sådan tolkning.64
Nå-gon närmare redogörelse för grunden till deras påstående nämner de dock inte. Uppsatsför-fattaren delar den enighet som får anses finnas i doktrinen men anser att det kan finnas skäl för att frångå huvudregeln om aktiebolagsrättsliga verkningar i vissa fall, varom mer nedan. I doktrin har frågan ställts huruvida den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen är lämplig eller inte och om det i vissa fall borde finnas en möjlighet för avtalsbestämmelser att gälla framför ABL. Anledningen till frågeställningen inom doktrinen är att den svenska stånd-punkten anses vara förlegad och att synsättet skiljer sig från den angloamerikanska inställ-ningen. Problemet med ABL är att den ska omfatta en mängd olika typer av bolag, såväl små privata som stora internationella aktiebolag. Bolagsformen aktiebolag är inte särskilt väl anpassad till att fungera med de intressen som ägare har i privata aktiebolag, utan läm-par sig mer för större företag med fler ägare. Ägarna i mindre aktiebolag eftersträvar en form av enkelhet och i flera fall kan denna uppnås genom att använda sig av ett aktieägar-avtal, som reglerar inbördes förhållanden.65
På andra håll inom doktrinen jämförs det svenska synsättet, att aktieägaravtal bara har ver-kan mellan parter och inte mellan parterna och bolaget, med andra nordiska ståndpunkter vilka har en något mera öppen inställning till verkningar i förhållande till bolaget. Berg-ström och Samuelsson ställer sig frågande till anledningen till det svenska synsättet och
62 Bergström och Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 162 f. 63 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 277 ff.
64 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 31. 65 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 279 ff.
ser att det inte riktigt finns några specifika skäl till förhållningssättet, utan att det av vana och tradition förhåller sig så.66 Det pekas även i doktrin på vissa fall där aktieägaravtalet
faktiskt skulle kunna ges aktiebolagsrättslig verkan. De fall som främst hänvisas till är när det finns ett fåtal ägare och samtliga aktieägare omfattas av aktieägaravtalet. Anledningen till denna ståndpunkt är att det är möjligt att avvika från minoritetsskyddsregler under för-utsättning att stämman är enig och att samtliga närvarar. Ett exempel från USA som berörs i doktrin var ett aktiebolag med två ägare, där ägarna hade slutit ett aktieägaravtal sinsemel-lan och kommit överrens om att den ena parten skulle utses till ”director and officer”. Par-ten kunde själv inte utnämna sig till det eftersom han förfogade över för få aktier. Den andra parten bröt emellertid mot kontrakter och tvisten togs till domstol. Domstolen tog hänsyn till förhållandet att aktiebolaget endast hade två ägare och att ingen utomstående påverkades av stadgandet i aktieägaravtalet. Domstolen lät därför avtalet gälla både mellan parterna och mellan bolaget och parterna.67 Skillnaden som finns mellan olika rättssystem i
olika länder kan således konstateras vara förhållandevis stor.
Inom doktrin finns det en del åsikter som anser att aktieägaraval bör ges rättsverkan under förutsättning att två kriterier är uppfyllda: dels att samtliga aktieägare är part i avtalet, dels att bestämmelsen i avtalet endast omfattar dem och ingen utomstående. Denna form av rättsverkan kallas för ”avtalsgenombrott”. Det anses finnas skäl som talar för ett avtalsge-nombrott, men å andra sidan tydliggörs även att det i vissa situationer inte är lämpligt med avtalsgenombrott. En situation där det kan vara lämpligt erkänna avtalsgenombrott för tieägaravtal är exempelvis för att underlätta förhållandet mellan aktieägare i små privata ak-tiebolag där det inte finns någon marknad för aktierna och det därför kan vara skäligt att tillåta avtalsgenombrott. I andra fall där reglerna i ABL syftar till att skydda bolagets förhål-lande till utomstående tredje man, anses det vara mindre lämpligt att tillåta avtalsgenom-brott.68
I de fall en styrelseledamots agerande i ett aktiebolag kommer till uttryck i ett aktieägaravtal är den allmänna uppfattningen i doktrin att sådana bestämmelser inte binder ledamoten, vare sig denne är part eller inte i avtalet. Anledningen till att ledamoten inte bli bunden är, som ovan beskrivits, att ledamoten är del av ett organ vars uppgifter regleras i ABL och
66 Bergström och Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 162 f. 67 Bergström och Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 162 ff.
68 Bergström och Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 164 och Nerep och Samuelsson,
ligt dessa uppgifter är det styrelsens uppgift att företa rättshandlingar som ligger i aktiebo-lagets intresse. Företagandet av rättshandlingar för styrelsen ska inte påverkas av exempel-vis en aktieägares åsikt i handlandet. I det fall samtliga aktieägare är parter till aktieägaravta-let och beslutar i en fråga kan styrelsen, eller den verkställande direktören, företa en rätts-handling som stadgas i avtalet.69 Frågan är om förhållandet ändras om aktieägaren och
sty-relseledamot är samma person? Situationen utreds i nästkommande kapitel.
5 Avtalsparts bundenhet
5.1
Inledning
Det som presenterats i de föregående kapitlen ligger till grund för redogörelsen och ana-lysen i detta kapitel. Kapitlet behandlar de två fall som uppsatsen har till syfte att utreda. In-ledningsvis behandlas de två scenarierna med aktieägarna där det dels utreds huruvida ett aktieägaravtal med ett stadgande om att beslut ska fattas på ett partnermöte kan utgöra en rättsenlig bolagsstämma, dels huruvida ett aktieägaravtal kan utgöra ett bolagsstämmopro-tokoll med däri fattade beslut. Avslutningsvis utreds scenariot med styrelseledamöternas bundenhet av avtal.
Det har ovan angetts att det kan uppstå frågeställningar kring den rättsverkan ett aktieägar-avtal har mellan parterna, detsamma kan sägas vara sant även i förhållande till bolaget. Syf-tet med avsnitSyf-tet är att ingående analysera problematiken för ett aktieägaravtals bundenhet och de följder som det kan leda till.
5.2
Aktieägare som avtalspart
5.2.1 Första scenariot - Partnermötet
5.2.1.1 Inledning
Det första scenariot som ska utredas är vilka följder ett möte innan bolagsstämman ska äga rum kan få mellan aktieägarna. I privata aktiebolag handlar det ofta om en mindre ägarkrets och det torde därför vara vanligt att samtliga aktieägare är part i aktieägaravtalet. Som ovan beskrivits förekommer möten mellan parterna innan bolagsstämman äger rum, dessa möten kallas ofta för partnermöte eller liknande. Problemet uppstår då ägarna på partnermötet be-stämt hur röstningen på stämman ska ske och en, eller flera, av aktieägarna under stämman avviker från det som bestämts.70 Kan det beslut som togs på partnermötet bli gällande
istäl-let för beslutet som fattades på bolagsstämman?
Nedan följer en utredning av de olika rekvisit som är nödvändiga att utreda för att fastställa vilka verkningar ett beslut på ett partnermöte kan få.
5.2.1.2 Samtliga aktieägares samtycke
En första förutsättning som måste vara uppfylld för att utreda partnermötets rättsverkning-ar är att samtliga aktieägrättsverkning-are är prättsverkning-art i aktieägrättsverkning-aravtalet. Samtliga aktieägrättsverkning-are ska även ges en
