Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Fritidshusets framtid
Fritidshusets karaktär och utformning
I samarbete med Jönköpings kommun
The future of vacation house
The nature and form of vacation house
In cooperation with municipality of Jönköping
Patrik Ottosson
Adrian Seyedi
EXAMENSARBETE 2020-06-03
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Amjad Al Musaed
Handledare: Nina Andersson Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose: Vacation house, a part of Sweden´s history that decreases annually, mainly because existing vacation houses are being extended and permanented and few new ones are being built. One reason why many vacation houses are permanented is that the detailed development plan for the area is insufficient or missing to maintain the area as a vacation house area. In addition to the detailed development plan there is other legislation that is followed at building permits. For vacations houses there is no regulation in the legislation which causes difficulties for building permit management for individuals and authorities. The aim of the survey is to gather material with the aim to establish a definition of vacation houses into the legislation.
Method: The survey is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews with nearby municipalities building permit departments, equal in size as Jönköping's municipality and with smaller municipalities. The material from the semi-structured interviews was compared and strengthened with document analysis from previous research. The document analysis has reviewed previous researches, studies, judiciary, books and detailed development plans.
Findings: The result shows that a definition of vacation houses should be legislated in Plan- och bygglagen and can be applied by Boverket’s building regulations with a clearer explanation of vacation houses. To give municipalities common ground to emanate from to preserve the nature of vacations house areas. How the vacations house areas should be designed and how their design can be preserved is most suitable in the detail development plan. It is in the detail development plan the area of a vacation home can be limited. If the area of the vacation homes is limited, the survey show that it will result in that fewer vacation homes are permanentized as the conveniences which permanent homes require will not fit.
Implications: The results of the survey can be used to give municipalities an understanding of how building permits of vacation houses´ are currently handled by other municipalities. The study contributes with improvement proposals for detailed development plan in the municipality of Jönköping. The conclusion of the result is that a more comprehensive study should be conducted to include municipalities throughout Sweden to ultimately lead to a joint definition for vacation houses.
Limitations: The result is based on interviews with six municipalities and document analysis. A more comprehensive survey can interview more municipalities throughout Sweden to obtain a more generalized result, as well as to include authorities such as county administrative boards and Boverket. In a more comprehensive survey, more methods can be used as observations for better understanding of building permit handling of vacation homes and surveys to be able to reach out to all municipalities in Sweden.
Keywords: vacation house, summer cottage, holiday residence, holiday home, holiday house, second house, permanent residence, vacation home area, municipality, detailed development plan, overview plan, building permit, permits section, property regulations, municipality of Jönköping, shape, form, design aspects, qualitative study, semi-structured interview, literature study.
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: Fritidshusen, en del av Sveriges historia som minskar årligen, främst på grund av att befintliga fritidshus byggs till och permanentas samt att det byggs få nya. En anledning till att många fritidshus permanentas är att detaljplanen för ett område är otillräcklig eller saknas för att behålla området som ett fritidshusområde. Förutom detaljplan är det övrig lagstiftning som följs vid bygglov. För fritidshus saknas en definition i lagstiftningen vilket medför svårigheter för bygglovhantering för privatpersoner och myndigheter. Syftet med studien är att ta fram material som kan utnyttjas för att införa en definition av fritidshus i lagstiftning.
Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuners bygglovsavdelningar, både i jämnstorlek med Jönköpings kommun och med mindre kommuner. Materialet från de semi-strukturerade intervjuerna bearbetades sedan genom att jämföras och stärkas med litteraturstudie från tidigare forskning. Litteraturstudien har granskat tidigare undersökningar, studier, domar, böcker och detaljplaner.
Resultat: Resultatet visar att en definition utav fritidshus bör lagstiftas i plan- och bygglagen och kan tillämpas av Boverket med en tydligare förklaring till fritidshus. Detta för att ge kommuner en grund att utgå ifrån för att bevara fritidshusområdens karaktär. Hur fritidshusområden ska utformas och hur dess karaktär kan behållas görs lämpligast i detaljplaner. Det är även i detaljplanen ytan kan begränsas för ett fritidshus. Begränsas ytan för ett fritidshus visar undersökningen att färre fritidshus kommer permanentas då de bekvämligheter en permanentbostad bör ha inte kommer att rymmas. Konsekvenser: Undersökningens resultat kan användas för att ge kommuner förståelse för hur bygglov av fritidshus hanteras i dagsläget av andra kommuner. Studien bidrar med förbättringsförslag för detaljplaner i Jönköpings kommun. Slutsatsen av resultatet är att en mer omfattande studie bör genomföras för att inkludera kommuner inom hela Sverige för att i slutändan utmynna till en gemensam definition för fritidshus.
Begränsningar: Resultatet är baserat på intervjuer med sex kommuner och litteraturstudier. En mer omfattande undersökning kan intervjua fler kommuner över hela Sverige för att få ett mer generaliserbart resultat, samt att inkludera myndigheter som länsstyrelser och Boverket. I en mer omfattande undersökning kan fler metoder tillämpas som observationer för bättre förståelse av bygglovshantering av fritidshus och enkäter för att nå ut till alla kommuner i Sverige.
Nyckelord: Fritidshus, sommarstuga, fritidsbostad, sommarhus, sekundär bostad, permanent bostad, fritidshusområde, detaljplan, översiktsplan, bygglov, bygglovsavdelning, egenskapsbestämmelse, Jönköpings kommun, karaktär, utformning, gestaltningsaspekter, kvalitativ studie, semi-strukturerad intervju, litteraturstudie
Begreppslista
Begreppslista
Avstyckningsplan – En äldre plan, som visar hur mark indelas i fastigheter utanför stadsplanelagda områden. Har nu ersatts med detaljplan.
BBR (Boverkets byggregler) – Byggregler som verkar under nybyggnation, ombyggnation eller tillbyggnation. Anger egenskaper som en byggnad minst måste uppfylla.
BTA – Bruttoarea, summan av byggnadens alla våningsplans area. BYA – Byggnadsarea, den mark en byggnad upptar.
Detaljplan – Plan som kommunen använder för att reglera användningen av mark- och vattenområden.
Egenskapsbestämmelser – Boverkets allmänna råd, om planbestämmelser för detaljplan.
Fritidshus – Småhus som inte är inrättat för helårsboende, enligt TNC95. Nockhöjd – Höjd från marken till husets taknock.
PBL (Plan- och Bygglagen) – Lagstiftning som innehåller bestämmelser om planläggning av mark, vatten och byggande.
Permanent bostad – Bostad som nyttjas för stadigvarande bruk.
TNC95 – Terminologicentrums publikation, Plan- och byggtermer. För saknad av definition i PBL eller BBR.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.1.1 Detaljplan för område vid Axamosjön, Jönköpings kommun ... 2
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 3
1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 5
1.5 DISPOSITION ... 5
2
Metod och genomförande ... 7
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 7
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 7
2.2.1 Hur skiljer sig olika kommuners granskning av bygglov för fritidshus? ... 7
2.2.2 Hur kan olika aspekter av byggnation av fritidshus regleras i Sverige? ... 8
2.2.3 På vilket sätt kan egenskapsbestämmelserna för detaljplanen i Jönköpings kommun förbättras? ... 8
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 8
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 9
2.5 ARBETSGÅNG ... 10
2.6 TROVÄRDIGHET ... 10
3
Teoretiskt ramverk ... 12
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORETISKT UNDERLAG ... 12
3.2 ARTIKEL A–VACATION HOUSE SETTLEMENT IN THE SILJA REGION.ALDSKOGIUS,H.(1967). 12 3.3 ARTIKEL B– SECOND HOMES, LEGAL FRAMEWORK AND PLANNING PRACTICE ACCORDING TO ENVIRONMENTAL SUSTAINABILITY IN COASTAL AREAS: THE SWEDISH SETTING.PERSSON,I.(2014). 12 3.4 ARTIKEL C–COPING WITH SECOND HOME TOURISM: RESPONSES AND STRATEGIES OF PRIVATE AND PUBLIC SERVICES PROVIDERS IN WESTERN SWEDEN.LARSSON,L.,&MÜLLER,D.K.(2017). ... 12
3.5 ARTIKEL D–THE DEVELOPMENT OF SECOND HOMES'ASSESSED PROPERTY VALUES IN SWEDEN 1991–2001.MARJAVAARA,R.,&MÜLLER,D.K.(2007). ... 13
3.6 ARTIKEL E – THE DISPLACEMENT MYTH: SECOND HOME TOURISM IN THE STOCKHOLM ARCHIPELAGO.MARJAVAARA,R.(2007). ... 13
3.7 ARTIKEL F – SECOND HOME OWNERSHIP AND SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN NORTHERN SWEDEN.MÜLLER,D.K.(2002). ... 13
Innehållsförteckning
3.8 ARTIKEL G–SECOND HOMES:A GROWING MARKET?CARLINER,M.(2002). ... 13
3.9 ARTIKEL H– SECOND HOMES:A NEW FRAMEWORK FOR POLICY.GALLENT,N.,MACE,A.,& TEWDWR,J.M.(2004). ... 13
3.10 BOK A–DETALJPLANEHANDBOKEN.ADOLFSSON,K.,&BOBERG,S.(2013). ... 14
3.11 BOK B–DET SVENSKA FRITIDSHUSET: EN HISTORIA.PERSSON,I.(2016). ... 14
3.12 RAPPORT A–FRITIDSHUS: KULTURARV & VÄLDFÄRDSSYMBOL.CARLSSON,C.(2011). ... 14
3.13 RAPPORT B–EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK.BOVERKET.(2018). ... 14
3.14 RAPPORT C–FRITIDSHUSET SOM PLANERINGSDILEMMA.PERSSON,I.(2011). ... 15
3.15 RAPPORT D–ATTEFALLSHUS.BOVERKET.(2020). ... 15
3.16 RAPPORT E – SECOND HOME TOURISM: THE ROOT TO DISPLACEMENT IN SWEDEN? MARJAVAARA,R.(2008). ... 15
3.17 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 15
4
Empiri ... 16
4.1 JÖNKÖPING KOMMUN ... 16 4.2 LINKÖPING KOMMUN ... 17 4.3 BORÅS KOMMUN ... 17 4.4 TRANÅS KOMMUN ... 18 4.5 VETLANDA KOMMUN ... 18 4.6 VÄXJÖ KOMMUN ... 194.7 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 19
5
Analys och resultat ... 20
5.1 ANALYS ... 20
5.2 HUR SKILJER SIG OLIKA KOMMUNERS GRANSKNING AV BYGGLOV KRING FRITIDSHUS? ... 20
5.3 HUR KAN OLIKA ASPEKTER AV BYGGNATION AV FRITIDSHUS REGLERAS I SVERIGE? ... 21
5.4 PÅ VILKET SÄTT KAN EGENSKAPSBESTÄMMELSERNA FÖR JÖNKÖPINGS KOMMUN FÖRBÄTTRAS? 22 5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 23
6
Diskussion och slutsatser ... 24
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 24
6.2 METODDISKUSSION ... 24
Innehållsförteckning
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 25
6.4.1 Frågeställning 1 och 2 ... 25
6.4.2 Frågeställning 3 ... 26
6.4.3 Slutsats ... 27
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 27
Referenser ... 29
Inledning
1 Inledning
Följande rapport är ett examensarbete på 15hp, utfört på
avdelningen Byggnadsutformning med arkitektur i Jönköpings tekniska högskola. Arbetet är utfört i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun
och undersöker de brister som kan förekomma i detaljplaner
och bygglovshanteringsprocessen gällande fritidshus.
1.1 Bakgrund
Ett fritidshusområde är ett område som är tänkt för bostäder som inte nyttjas permanent. I Sverige var ett fritidshus en bostad som mestadels användes i samband med semestern under sommarmånaderna. Användandet av fritidshus har senare växt och nu är det fler som använder sitt fritidshus under stora delar av året. Det är även fler som flyttar permanent till sina fritidshus då fritidshusen byggs ut, isoleras och förses med permanent vattentillgång (Persson, 2016).
Historiskt sett kom fritidshusen i Sverige till någon gång under 1910-talet. Hustypen kallades fritidsstuga och designades i gammalsvensk stil. Husen var småskaliga och byggdes i trä samt målades röda med vita knutar och värmdes upp med en öppen spis. Under 1930-talet ersattes fritidsstugan med sportstugan. Sportstugan byggdes i funktionalistisk stil, med pulpettak, klätt i papp eller plåt. I början av 1960-talet ersattes sportstugan med en fritidsstuga som levererades i isolerade modulsystem. Fritidsstugan blev nu större med en yta på 58 kvadratmeter och hade ofta en skyddad uteplats. Under 1990-talet började fritidshus byggas till för åretruntbruk. Fritidshusen blev nu betydligt större och mer variation av material började utnyttjas (Thurell & Ulin, 2000).
Fritidshuskommittén (1982) beskriver hur fritidshusen i Sverige har år 1957 gått från att vara cirka 180 000 till 670 000 fritidshus år 1980. Senare statistik från 2017 visar att antalet fritidshus har minskat till cirka 580 000 (Statistiska Centralbyrån, 2017). Minskningen beror på olika anledningar, men huvudsakligen på grund av att folk flyttar ifrån sina bostäder i stadskärnan, till sina fritidshus (Müller, 2006). Även i Finland är fritidshuset populärt. År 2018 fanns det cirka 510 000 fritidshus i Finland (Statistics Finland, 2018). Till skillnad från Sverige har antalet fritidshusen mer än fördubblats sedan 1980-talet då det fanns cirka 250 000 (Statistics Finland, 1980). Det ökade intresset var en följd av att befolkningen sökte en plats där de kommer ifrån det stressrelaterade arbetslivet (Pitkänen, 2008; Rinne, Paloniemi, Tuulentie, & Kietäväinen, 2015).
Detaljplanen är ett verktyg kommuner använder för att bedöma ett markområdes lämplighet för bland annat bebyggelse samt reglera bebyggelsemiljöns utformning. När en detaljplan framställs tar kommunen ställning till Plan- och bygglagen samt miljöbalken. Vid framtagandet av en detaljplan ska en lokaliseringsprövning genomföras för att säkerställa områdets lämplighet utifrån beskaffenhet, läge och behov. Syftet med en detaljplan är att reglera och fastställa en lämplig användning av mark- och vattenområden. Plan- och bygglagen anger vad kommunerna ska och får bestämma men inte hur regleringen för detaljplaner ska se ut (Adolfsson & Boberg, 2013).
För att reglera utformningen och bebyggandets omfattning för ett område finns det egenskapsbestämmelser. Med hjälp av egenskapsbestämmelser kan kommunen
Inledning
precisera och avgränsa bebyggandets storlek, utformning, utförande, placering samt markens anordnande. Samtliga bestämmelser ska samverka och fungera tillsammans för att det ska vara möjligt att genomföra detaljplanen (Boverket, 2018).
För att bevara karaktären för fritidshusområden kan det finnas särskilda bestämmelser som förhindrar bostäderna att byggas hur som helst. Dessa bestämmelser kan förekomma i detaljplanen som egenskapsbestämmelser som avgränsar bebyggandets storlek, utformning, utförande, placering samt markens anordnande. Bestämmelser kan också förekomma i översiktsplanen som en hänvisning att behålla fritidshusområdens karaktär. Så är dock inte alltid fallet. Ofta saknas en detaljplan eller andra bestämmelser för ett område och då förekommer det att området byggs till på ett sådant sätt att det förlorar sin karaktär (Adolfsson & Boberg, 2013).
Bostadsdepartementet (1988) har beslutat att det inte finns möjlighet till att detaljplanen konkret kan bestämma om en bostad ska användas permanent eller enbart som ett fritidshus. Fritidshuskommittén (1982) har sedan tidigare föreslagit i boken Fritidshusboende, hur samhället bör ha tydligare direktiv i enlighet med naturvårdens krav, krav på naturresurser och krav för energianvändning för fritidshus. Detta på grund av att fler fritidshus började bli mer avancerade då fler började besöka sina fritidshus allt mer och att fler väljer att bosätta sig i dessa hus permanent.
1.1.1 Detaljplan för område vid Axamosjön, Jönköpings kommun Axamosjön ligger i Axamo i utkanten av Jönköpings stadskärna (se Figur 1). Sjön omges av natur och skog vilket bidrar till att sjön är en populär badplats på sommaren. I närheten till sjön ligger även Jönköpings flygplats. Bebyggelsen kring Axamosjön har definierats som fritidshusområde sedan 1937 efter att en
avstyckningsplan upprättats för området. Området fick senare en angiven
detaljplan år 1967. Detaljplanen för området har sedan ändrats genom beslut 2011 (Jönköpings kommun, 2011).
Figur 1. Detaljplan för fritidshusområde vid Axamosjön (Jönköping kommun, 2011). För att bevara fritidshusområden i Jönköpings kommun har de något de kallar småskalig bebyggelse. Med småskalig bebyggelse menas ett område som begränsas med mer
Inledning
strikta egenskapsbestämmelser för att bibehålla karaktären av ett småskaligt fritidshusområde (se Figur 2). Områden inom Jönköpings kommun som omfattas av småskalig bebyggelse har följande egenskapsbestämmelser.
Egenskapsbestämmelser för området vid Axamosjön omfattande del av Ingelstorp 1: 3 (Jönköping kommun, 2011, s.14)
Utnyttjandegrad
Huvudbyggnad. Högst 70 m² bruttoarea. Gäststuga (fristående). Högst 30 m² bruttoarea.
Uteplats med bullerdämpande tak. Högst 20 m² bruttoarea. Carport/Garage (fristående). Högst 25 m² bruttoarea. Total byggnadsyta får inte överstiga 125m² bruttoarea. Placering, utformning, utförande
Högsta tillåten taklutning 27° Vind får ej inredas
Högsta tillåten nockhöjd 5,5 meter.
Avståndet mellan hus på samma fastighet skall vara minst 4,0 meter. Förgårdsmark mot väg skall vara minst 6 meter bred.
Figur 2. Byggrätten för fritidshus vid Axamosjön (Jönköpings kommun, 2011).
1.2 Problembeskrivning
Eftersom fritidshus ofta byggs till för att bli större och bekvämare medför det att fler människor väljer att bo permanent i sina fritidshus. Carlsson (2011) beskriver de problem som uppkommer på grund av detta. Ett problem som uppkommer när
Inledning
fritidshusen förändras till permanentbostäder är att befolkningen börjar ställa krav på kommunen om lösningar för vatten och avlopp. Karaktären på husen förändras, från att vara småskaliga hus med stora tomter, till att bli större hus med tilliggande komplementbyggnader.
I Sverige är det kommunernas bygglovsavdelningar i delegation av stadsbyggnadsnämnd som hanterar byggnation, bland annat nybyggnader och tillbyggnader. Bygglovsavdelningen är därmed den myndighet som har möjlighet att reglera karaktär, utformning och storlek för fritidshusområden. Bygglovsavdelningen följer den lagstiftning och de detaljplaner som kan finnas för områden (Adolfsson & Boberg, 2013).
Flera områden saknar en detaljplan och i lagstiftningen saknas en definition av fritidshus vilket leder till att kommuner saknar en grund att fatta beslut på. För ett fritidshus ställs inte samma krav som för en permanent bostad. Det inkluderar bland annat nybyggnadskraven för energiförbrukning och tillgänglighetskrav som måste efterföljas för ett permanent bostadshus (Boverket 2019). I dagsläget utnyttjas detta av bygglovssökande som söker för nybyggnad av ett fritidshus istället för ett permanent bostadshus och slipper därmed krav för tillgänglighet och energiförbrukning. Kommunerna har inget annat val än att lita på sökande även om de tror att bostaden kommer att nyttjas permanent (Marjavaara, 2008).
Det finns ett intresse i hur olika kommuner hanterar bygglov kring fritidshus. Det finns flera svårigheter när varken någon nationell reglering eller bestämmelser finns för fritidshus (Persson, 2014). Det finns liknande bestämmelser som har tagits fram inom andra områden, som till exempel Attefallshus som började gälla 2 juli 2014. I bestämmelserna för Attefallshus finns en tydlig reglering för vad som gäller angående storlek, placering, utformning och utförande (Boverket, 2019).
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med undersökningen är att ta reda på hur en reglering av fritidshus lämpligast utförs samt att förbereda material som kan användas för att ta fram en definition i lagstiftningen.
Genom att definiera fritidshus i lagstiftningen ökar förutsättningar för samspel mellan kommunerna och kan underlätta vid kommuners planläggning och bygglovshantering. Det kommer även vara till nytta för privatpersoner som söker bygglov då det finns tydligare bestämmelser kring fritidshus (Persson, 2014).
Frågeställningar:
1. Hur skiljer sig olika kommuners granskning av bygglov för fritidshus? 2. Hur kan olika aspekter av byggnation av fritidshus regleras i Sverige?
3. På vilket sätt kan egenskapsbestämmelserna för detaljplanen i Jönköpings kommun förbättras?
Inledning
1.4 Avgränsningar
De kommuner som kommer intervjuas är närliggande kommuner, som ej angränsar till hav. Närliggande kommuner som har liknande karaktär och placering vid sjö, likt Jönköpings fritidshusområden.
Egenskapsbestämmelserna för detaljplanen i Axamo från Jönköpings kommun kommer att diskuteras med alla intervjuade bygglovskontor från medverkande kommuner. Men förbättringsförslag kommer enbart ske för denna detaljplan. Andra kommuners detaljplaner kommer inte analyseras med syfte att förbättra dessa.
Utformningsaspekter i intervjuer kommer begränsas till huvudbyggnadens estetiska egenskaper, som kulör, storlek, höjd, volym, yta, fönstersättning, takform och materialval.
Undersökningen kommer inte innefatta ekonomiska aspekter.
Vilka material som är mest miljövänliga material kommer inte beaktas, bedömningen sker endast utifrån gestaltning.
Endast bygglovskontor har intervjuats i undersökningen, inga andra myndigheter eller avdelningar.
1.5 Disposition
I följande kapitel kommer rapporten att redovisa kapitel 2, metod och genomförande, där val av metod kommer att redovisas. Därefter, följer undersökningsstrategier och kopplingar mellan frågeställningar och metoder. Här redovisas vilka metoder som kommer att användas för att få svar på respektive fråga. Sedan redovisar författarna hur de genomfört sin litteraturstudie, valda metoder för datainsamling och hur relevanta källor har hittats. Kapitel 2 avslutas med redovisning av arbetsgången samt redovisning av trovärdigheten i rapporten.
Kapitel 3 påbörjas med teoretiskt ramverk där val av olika källor redovisas i detalj och vad författarna till källorna tidigare har kommit fram till. Sedan följer koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel, här redovisas varje källa separat och vilken koppling den har till en eller flera frågor i frågeställningen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av valda teorier.
I kapitel 4 följer empiriavsnittet, där data från insamlad empiri redovisas. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av empirin.
Kapitel 5 påbörjas med analys och resultat. I detta avsnitt kopplas empirin till teoretisk bakgrund och frågeställningarna besvaras. Varje frågeställning redovisas separat och avslutas med en koppling till målet.
Kapitel 6 redovisar diskussion och slutsatser. En kort sammanfattning av studiens resultat och konsekvenser av arbetet som formuleras till slutsatser och rekommendationer. Resultatdiskussion och metoddiskussion med kopplingar till validitet och reliabilitet kommer att genomföras och begränsningar inom arbetet kommer att visas. Slutligen kommer ett förslag till vidare forskning om hur författarnas
Inledning
Metod och genomförande
2 Metod och genomförande
En metod som användes var litteraturstudiegenom att studera tidigare undersökningar, detaljplaner, böcker, domar från mark- och miljööverdomstolen och ytterligare vetenskapliga skrivelser som är relevanta för området.
För att få en kvalitativ studie anpassat efter valda metoder tillfrågades yrkesmän inom bygglov. Intervjuerna genomfördes som semistrukturerade med förbestämda frågor med utrymme för diskussion samt följdfrågor. Undersökningen sker i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun, men även stadsbyggnadskontor i andra kommuner tillfrågades och medverkade i intervjuer.
2.1 Undersökningsstrategi
Intervjuer genomfördes med kommuner för att ta reda på hur bygglov hanteras kring fritidshusområden. Undersökningen utfördes kvalitativt genom semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuner med liknande fritidshusområden. Enligt Creswell och Poth (2016) är en kvalitativ studie ett sätt att utnyttja flera olika tillvägagångssätt. Genom intervjuer, konversationer, fotografier, inspelningar, personliga meddelanden samt fältanteckningar som medför ett naturalistiskt tillvägagångssätt av världen. Intervjuerna innehöll semistrukturerade frågor som följdes systematiskt, med eventuella följdfrågor. Frågeställningen skickades till den intervjuade i förväg för att ge möjlighet att förbereda sig och reducera risken att frågorna misstolkas. Intervjuerna avslutades med en sammanfattning och eventuella följdfrågor för att skapa en diskussion.
Intervjuerna genomfördes med en eller fler tjänstemän inom bygglov från kommunerna som är väl insatta i ämnet med syfte att få en bättre förståelse kring hur olika kommuner bedömer bygglov kring fritidshusområden. Frågorna jämfördes med diskussionen som uppkom i slutet av intervjun för att se samband och kunna fastställa att frågan uppfattades rätt.
Genom de besvarade frågorna fick författarna ut kvalitativa data, att skildra olika yrkesmäns bedömningar kring fritidshus mellan olika kommuner. Slutligen, samlades informationen från intervjuerna för att jämföras och kopplas till andra undersökningar och vetenskapliga artiklar som berör området. Med mål att öka reliabiliteten i undersökningen.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
I undersökningen genomfördes semistrukturerade intervjuer i form av strukturerade frågor samt följdfrågor och diskussion. Slutligen ställdes intervjusvaren mot litteraturstudien för att skapa en mer generell uppfattning kopplat till frågeställningarna (se Figur 3).
2.2.1 Hur skiljer sig olika kommuners granskning av bygglov för fritidshus?
Intervjuer, att undersöka hur kommunen granskar bygglov för fritidshus. Litteraturstudie, att jämföra resultaten från intervjuerna med vad tidigare
Metod och genomförande
2.2.2 Hur kan olika aspekter av byggnation av fritidshus regleras i Sverige?
Intervjuer, att undersöka hur kommunerna ser på möjligheten om en standard eller tillägg i lagstiftning och vad den i så fall borde innehålla.
Litteraturstudie, att undersöka vilken forskning kring fritidshus som tidigare har genomförts och jämföra det med egna slutsatser från intervjuer.
2.2.3 På vilket sätt kan egenskapsbestämmelserna för detaljplanen i Jönköpings kommun förbättras?
Intervjuer, att undersöka vad Jönköpings kommun och andra kommuner anser om de egenskapsbestämmelser som är framtagna för Axamo i Jönköpings kommun.
Litteraturstudie, jämföra Jönköpings detaljplaner med andra kommuners detaljplaner för att kunna hitta eventuella förbättringar.
Figur 3. Koppling mellan metoder och frågeställningar.
2.3 Litteraturstudie
För att påbörja litteratursökningen undersöktes vilken information som var relevant för studiens område. Informationen generaliserades för att hitta gemensamma sökord och sedan påbörjades sökningar efter studier som undersökt liknande område. Det innebar att hitta vetenskapliga artiklar genom att söka på ord som berör området som fritidshus, fritidshusområden, bygglov och detaljplan. Fritidshus är vanliga i Skandinavien och under sökningens gång framkom artiklar samt böcker från framförallt Sverige och Finland, men även från Danmark, Norge och Storbritannien.
Litteratursökning med engelska ord genererade fler resultat. Genom att söka på ord som summerhouse, vacation house, second home och summer cottage (se Tabell 1) hittades
1. Hur skiljer sig olika kommuners granskning av bygglov för fritidshus?
2. Hur kan olika aspekter av byggnation av fritidshus regleras i Sverige? 3. På vilket sätt kan egenskapsbestämmelserna för detaljplanen i Jönköpings kommun förbättras? Litteraturstudie Intervjuer
Metod och genomförande
flera engelska vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar behandlade bland annat Skandinaviens fritidshus och intresset utav dessa boenden i övriga Europa.
De databaser som använts för att hitta tidigare arbeten är främst PRIMO databasen, Google Scholar och Taylor & Francis online.
Tabell 1. Sökträffar per sökmotor
Sökord PRIMO
(Antal i st.)
Google Scholar (Antal i st.)
Taylor & Francis Online. (Antal i st.) Fritidshus 48 4 380 - Sommarstuga 13 1 790 - Bygglov 12 5 100 - Detaljplan 27 6 860 - Sekundär bostad - 11 800 - Second home 7 997 287 5 750 000 708 651 Vacation house 319 216 317 000 48 375 Vacation home 558 835 410 000 53 813 Summer home 2 658 710 3 560 000 171 331 Summer cottage 108 176 184 000 9 195
Sökord: Fritidshus, sommarstuga, fritidsbostad, sommarhus, sekundär bostad, permanent bostad, fritidshusområde, detaljplan, översiktsplan, bygglov, egenskapsbestämmelse, vacation house, summer cottage, cottage home, holiday residence, holiday home, holiday house, second house, permanent residence, vacation home area, detailed development plan.
2.4 Valda metoder för datainsamling
Den primära datainsamlingsmetoden var genom semistrukturerade intervjuer för att generera kvalitativa data. Patel och Davidsson (2019) förklarar kvalitativa intervjuer som en låg grad av strukturering, det vill säga, frågor som ger utrymme för personen att
Metod och genomförande
svara med egna ord där intervjun utförs av både intervjuare och en intervjuperson i medskapande samtal.
Kvalitativa studier är nödvändiga för sådant som är vagt och mångtydigt som upplevelser eller känslor som inte kan mätas direkt. Samt förmedlas genom språk och handlingar.Författaren förklarar kvalitativa studier som fyra olika steg, där första steget är metodiskt medvetenhet, där felkällor och tillförlitligheten analyseras. Sedan skall tolkningarna kunna följas och redovisas genom exempelvis intervjuer. Uppenbarenheten bedöms genom att studera tidigare relaterade fall, exempelvis litteraturstudier. Att göra olika tolkningar på samma data. Att söka skillnader mellan olika sammanhang och olika bedömare (Wallén, 1993).
2.5 Arbetsgång
Undersökningen påbörjades med litteraturstudie för att kunna formulera rätt frågor till intervjuerna. En testintervju genomfördes sedan med en anställd från stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun för att säkerställa att frågorna var relevanta för undersökningen och tolkades på rätt sätt. Denna intervju har inte dokumenterats och används inte i resultatet av undersökningen.
Sedan kontaktades andra kommuners stadsbyggnadskontor med en förfrågan om att delta i undersökningen. Utvalda kommuner fick tillgång till intervjufrågorna samt frågeställningen via mejl ett antal dagar innan intervjutillfället för att den intervjuade skulle ha tid att läsa igenom frågorna och förstå vad intervjufrågorna berörde för område.
Det genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän från bygglovsavdelningar i sex olika kommuner. Intervjuerna genomfördes med en person från samtliga bygglovsavdelningar förutom Vetlanda kommun där två bygglovingenjörer deltog. De kommuner som intervjuats ligger i närheten av Jönköpings kommun eller är i likvärdig storlek som Jönköping kommun. Dessa kommuner är förutom Jönköpings kommun, Linköpings kommun, Tranås kommun, Borås kommun, Vetlanda kommun och Växjö kommun.
För att besvara frågeställningar jämfördes samlade data från intervjuer med litteraturstudie. Se samband mellan tidigare liknande undersökningar och olikheter i den informationen som samlats i förhållande till andra vetenskapliga undersökningar.
2.6 Trovärdighet
Testintervjun som genomfördes med en anställd på Jönköpings kommun bidrar till att validiteten ökar och försäkrar att frågorna svarar på det undersökningen söker.
I intervjuerna användes strukturerade frågor för att misstolkningar inom undersökningen skulle minskas och därav, validiteten öka (Patel & Davidsson, 2019). Detta utfördes för att få tillförlitlig information ifrån samtliga intervjuer. Frågeställningarna skickades i god tid innan intervjun för att den intervjuade skulle ha möjligheten att förbereda sig och för att frågorna inte skulle misstolkas. Intervjuerna avslutades med följdfrågor och diskussion. Svaren från varje enskild fråga jämfördes med den diskussion som förekom i slutet av intervjun och med litteraturstudie inom ämnet för att öka reliabilitet.
Metod och genomförande
Samtliga intervjuer röstinspelades med syftet att transkribera intervjuerna. Detta gjordes för att öka trovärdigheten i vad som yttrats i intervjuerna. Materialet generaliserades och testades efter data från tidigare undersökningar. Under vissa villkor skall materialet även gälla andra förhållanden än det som undersökts (Wallén, 1993). Informationen från samtliga intervjuer kompletteras med andra författares undersökningar samt från vetenskapliga verk som undersökt liknande område.
Teoretiskt ramverk
3 Teoretiskt ramverk
Arbetet undersökte fritidshusens utformning och karaktär, hur det skiljer mellan kommuner samt om dessa aspekter bör regleras. I detta avsnitt undersöktes det hur fritidshus har förändrats med tiden och de konsekvenser som kan ske om ingen reglering av fritidshus införs. Detta kan innebära att dessa områden hotas att försvinna på grund av utökningen av befintliga städer. För att förstå värdet av fritidshusets karaktär studerades artiklar, böcker samt rapporter. Sist undersöktes regler och lagstiftning för att bättre förstå hur ändringar hade kunnat se ut för att bevara fritidshusen. Teorin som studerats och utnyttjats är kopplat och erhåller relevans för att svara på undersökningens frågeställningar.
Teorin lägger grund för empirin i kommande kapitel för att säkerställa att rätt frågor ställdes vid intervjuer. Teorin och empirin kopplades till resultat, analys och slutligen diskussion.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teoretiskt underlag
De teoretiska underlag som användes är vetenskapliga artiklar, rapporter, lagstiftning, myndighetshemsidor, studier och relaterade böckerna.3.2 Artikel A – Vacation house settlement in the Silja Region.
Aldskogius, H. (1967).
Artikeln beskriver hur fritidshusen har ökat stadigt från dess uppkomst år 1890 och sedan tog hög fart efter 1945, då befolkningen ansågs få bättre levnadsstandarder. Redan år 1965 beräknades var femte person i Sverige äga ett sekundärt hem, i form av en fritidsbostad. Författarna beskriver såsom TNC95s förklaring, att definitionen för fritidshus är ett småhus som inte är inrättat för helårsboende.
3.3 Artikel B – Second homes, legal framework and planning
practice according to environmental sustainability in coastal
areas: the Swedish setting. Persson, I. (2014).
Visar på att många kustnära kommuner har svårigheter att kontrollera reglering av fritidsbostäder då det inte krävs bygglov för att transformera en fritidsbostad till en permanent bostad. Detta medför att kommuner lätt förbiser att transformationer genomförs.
3.4 Artikel C – Coping with second home tourism: responses
and strategies of private and public services providers in
western Sweden. Larsson, L., & Müller, D. K. (2017).
I artikeln beskrivs det hur sekundära husägare har en positiv påverkan på lokala butikers överlevnad. Detta förekommer när de sekundära bostadsägare kommer till samhällena där deras fritidshus är belägna och handlar i lokala butiker. De förklarar hur somliga småbutiker överlever helt på grund av att turisterna handlar i butikerna och att butikerna hade försvunnit om fritidshusägarna försvann.
Teoretiskt ramverk
3.5 Artikel D – The Development of Second Homes' Assessed
Property Values in Sweden 1991–2001. Marjavaara, R., &
Müller, D. K. (2007).
Denna studie visar att tidigare populära fritidshusområdena fortsätter att utvecklas och blir allt mer populära. Dessa områden är mer attraktiva då fler bekvämligheter utvecklas för att de skall vara fortsatt populära. Sekundära bostadsområden som varit mindre populära tenderar att glömmas och kommer istället med tiden att försvinna då dessa inte attraherar sekundära bostadsköpare.
3.6 Artikel E – The Displacement Myth: Second Home
Tourism in the Stockholm Archipelago. Marjavaara, R. (2007).
Författaren diskuterar hur yngre familjer vanligen bygger om fritidshus till permanentbostad. Familjer har inte har råd att köpa ett hus nära stadskärnan och tvingas därför hitta mer ekonomiska boenden utanför stan. Det upplevs för somliga även vara en fördel då det medför ett boende närmre naturen.3.7 Artikel F – Second Home Ownership and Sustainable
Development in Northern Sweden. Müller, D. K. (2002).
I artikeln förklaras att en studie har genomförts om fritidshus i norra Sverige där det beskrivs att fritidshusen mellan 1991–1996 har reducerats från 530 000 till 500 000. Studien visar dessutom hur denna reducering har skett huvudsakligen på grund av att fritidshus har blivit permanent bostäder.
3.8 Artikel G – Second homes: A growing market? Carliner,
M. (2002).
Carliner (2002) visar en studie med tabeller att fler äldre personer tenderar att äga ett sekundärt hem jämfört med yngre personer. 1% av de under 35 år äger en sekundär bostad medan 13% av de mellan 55–64 år och 15% av de över 65 år äger en sekundär bostad. Utav alla de som ägde ett fritidshus visade även statistiken att majoriteten utav de sekundära bostadsägarna hade högre lön och är mer förmögna.
Utav de intervjuade över 30 år förväntade sig 25% att denna fritidsbostad kommer att bli deras pensionsboende. Utav de yngre intervjuade visade dock statistiken att de kunde förvänta sig att bo i den sekundära bostaden efter pensionen.
Carliner diskuterar slutligen “babyboomen”, det ökade antalet födda bebisar efter 1990 kan visa på att det kommer ett ökat intresse för fritidshus när denna generation blir äldre. Då intresset i att äga en fritidsbostad ökar efter 30 års åldern och är som störst mellan 55–64 år. Därav, drogs slutsatsen att de sekundära hemmen kommer att bli fler i framtiden då fler har bättre levnadsstandard samtidigt som det kommer bli fler äldre personer som kommer att söka en fritidsbostad.
3.9 Artikel H – Second homes: A new framework for policy.
Gallent, N., Mace, A., & Tewdwr, J. M. (2004).
I artikeln förklarar författarna hur ett större antal av de fritidshus som byggs är för personer med hög inkomst. De mindre och billigare sekundära hemmen blir allt färre. De sekundära hemmen som byggs, byggs inte i fördel för den lokala befolkningen utan
Teoretiskt ramverk
de tenderar att formas för att passa de sekundära hushålls ägarna. Dessa byggnationer säljs sedan till pensionärer eller till de som söker en sekundär bostad i form av ett fritidshus. Detta går ihop med vad historien dessutom har visat. Att fritidshusen ökade kraftigt efter världskrigen då befolkningen fick högre välstånd och tjänade mer pengar. I artikeln förklaras det hur denna trend kan komma att fortsätta då fritidshusen i dagsläget byggs i den utsträckning att endast hög inkomsttagare har råd att införskaffa sig en fritidsbostad i de mer attraktiva områdena. Medan de billigare fritidshusen oftast byggs inom landet och i skogar.
3.10 Bok A – Detaljplanehandboken. Adolfsson, K., & Boberg,
S. (2013).
Boken beskriver hur kommunerna granskar bygglov. Att bygglov granskas utifrån plan- och bygglagen och bestämmelser i detaljplan och översiktsplan. När en detaljplan inte finns för ett område är det enbart plan- och bygglagen som ska följas. För fritidshus blir detta ett problem eftersom fritidshus ej definieras i plan- och bygglagen.
I boken förklaras det att i en detaljplan ska det tydligt framgå vad som regleras i detaljplanen samt att detaljplanen ej får vara mer detaljerad än vad som behövs för att uppnå sitt syfte.
3.11 Bok B – Det svenska fritidshuset: en historia. Persson, I.
(2016).
Artikeln förklarar hur fritidshuset har gått från att användas enbart en vecka om året till betydligt mer, delvis på grund av att semestern har ökat till fem veckor om året. Den ökade användning har medfört att bekvämlighetskraven på fritidshusen ökat och därmed också storleken. Inget hindrar att nya bostäder som byggts för permanent bruk säljs som fritidsbostäder, då en definition om vad ett fritidshus är saknas i lagstiftningen.
3.12 Rapport A – Fritidshus: kulturarv & väldfärdssymbol.
Carlsson, C. (2011).
Fritidshus: kulturarv & välfärdssymbol är en skrift som beskriver fritidshusets uppkomst och utveckling i Sverige och hur gestaltning och storlek har förändrats med tiden. Skriften beskriver även kommunernas ställningstagande till att fritidshusen försvinner på grund av att fritidshusen permanentas till året runt boenden. Skriften menar att ”När element som är typiska för fritidshusområden försvinner succesivt, så urholkas också sakta de värden som gör att ett område uppfattas som intressant att vistas i”.
3.13 Rapport B – Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
Boverket. (2018).
Med hjälp av egenskapsbestämmelser i detaljplanen kan kommunen begränsa bebyggandets omfattning, storlek, placering och utformning. Enligt artikeln ska detaljplanen inte reglera mer än nödvändigt för att syftet för detaljplanen kan fullföljas. Risken med en alltför detaljerad detaljplan kan vara att den anpassas för ett specifikt syfte eller projekt, som sedan kan bli oanvändbar om projektet förändras eller inte blir genomfört. Däremot kan kommunen inte kräva omedelbar efterlevnad efter en detaljplan har laga kraft, det är enbart i kommande lovprövning som detaljplanen måste följas.
Teoretiskt ramverk
3.14 Rapport C – Fritidshuset Som Planeringsdilemma.
Persson, I. (2011).
Författaren diskuterar skillnaden mellan fritidshus och permanent bostad. Detta förklaras genom hur rättsfall har hanterat storlek på byggnaden och de avvikelser som får göras i fritidshus. Avvikelserna samt byggloven hanteras utifrån detaljplaner där detaljplanerna granskas olika. Även inredning av vind tas aktivt upp i skriften. Där diskuteras det hur år 1983 inte tilläts inredning av vind enligt detaljplaner, samt med en tillåten hushöjd på max 3,6m, samt en taklutning på 30 grader. Även fall av granskning genom folkbokföringslagen nämns, det vill säga, om familjen tillsammans spenderar en sjundedel av sin tid tillsammans i ett boende anses denna byggnad att vara bosatt. Olika fall tar upp olika tillvägagångssätt för att granska fritidshus.
3.15 Rapport D – Attefallshus. Boverket. (2020).
Attefallshus är en bygglovsbefriad åtgärd som tillkom i PBL 2011 men fick en uppdatering i lagstiftningen 2020. Ett Attefallshus ska följa 12 olika kriterier för att överensstämma med kravet. I kriterierna ingår yta, höjd, avstånd till tomtgräns och krav på att det ska finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten med flera.
3.16 Rapport E – Second Home Tourism: The Root to
Displacement in Sweden? Marjavaara, R. (2008).
I artikeln förklaras det hur definitionen av sekundära bostäder är något som förekommer i stora delar av Europa, där alla har en gemensam definition av dessa sekundära hem. Det vill säga, en bostad som inte används permanent, som en tillflyktsbostad som utnyttjas när en person lämnar sin permanenta bostad. Författaren förklarar därav, det sekundära hemmet som en funktion som kan ses som viktigare än det permanenta boendet. Det förklaras i artikeln hur sekundära hem under moderna tider som byggs, bebyggs som sekundära hem, men med intentionen att utnyttja denna permanent.
3.17 Sammanfattning av valda teorier
Med hjälp av dessa artiklar, böcker och rapporter kunde relevanta intervjufrågor formas för att svara på undersökningens frågeställningar. Empirin samlad från intervjuerna kunde styrkas med det teoretiska ramverket för att formulera ett resultat. Böckerna gav en förståelse gällande lagstiftning kring fritidshus, detaljplan och hur en eventuell standard hade kunnat se ut för fritidshus. Med hjälp av artiklar och rapporter gavs en inblick i hur fritidshusområden ser ut inom hela Skandinavien samt hur dessa påverkar samhället. Artiklarna gav en inblick i problem inom bygglovshanteringen för fritidshus, som kan påverka fritidshusets framtid. Med hjälp av teorin kunde relevanta intervjufrågor formas. Slutligen kunde empirin från intervjuerna styrkas med det teoretiska ramverket för att formulera ett resultat baserat på rapportens frågeställningar.
Empiri
4 Empiri
I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av samtliga intervjuer från bygglovskontoren i kommunerna. Det samlade materialet utgår från samma intervjufrågor (se Bilaga 1). Sammanfattningen presenterar den informationen som lägger grund för att besvara frågeställningarna. För fullständiga intervjuer (se Bilaga 2– 7). I intervjuerna medverkade bygglovshandläggare från Jönköpings kommun, Linköpings kommun, Borås kommun, Tranås kommun, Vetlanda kommun och Växjö kommun (se Tabell 2).
Tabell 2. Intervjuade personer från bygglovskontor.
4.1 Jönköping kommun
Den intervjuade från Jönköpings kommun har kompetens inom stadsbyggnad på nio år och arbetar som bygglovschef. Den intervjuade anser att definitionen av ett fritidshus är ett hus som inte är byggt för året runt bruk. Det är ett mindre hus utanför tätbebyggt område och bör vara av enklare utformning och bekvämligheter. Utformning och karaktär ska anpassas efter platsen, men gärna trähus med pittoresk kulör med antingen sadeltak eller pulpettak. Storleken bör vara cirka 70–100 m² utformat som ett envåningshus med vind.
Angående detaljplanen från Jönköping anser personen att ytorna är lite otydliga, det hade varit tillräckligt med en yta för huvudbyggnad och en för totalbyggnadsyta. Även nockhöjden är hög om vind ej får inredas. Personens åsikt är att det är egenskapsbestämmelserna som bör ange hur ett fritidshus får byggas men att BBR bör ha en förklaring av fritidshus. Den intervjuade anser att det kan vara svårt för bygglovsökande att förstå vad som är lämpligt för ett fritidshus. Jönköpings kommun har ingen inblick i hur andra kommuner granskar bygglov kring fritidshus.
Den intervjuade tror att anledningen att fritidshus har minskat i antal är på grund av att folk väljer att flytta ut permanent till sina fritidshus samt att det sällan byggs nya
Arbetsroll Kompetens Plats Varaktighet Datum
Bygglovschef 9 år Jönköping 32 min. 2020-03-02
Bygglovschef 9 år Linköping 56 min. 2020-02-25
Bygglovsarkitekt 5 år Borås 41 min. 2020-03-10
Bygglovschef 35 år Tranås 31 min. 2020-03-10
Bygglovsinspektör Bygglovsinspektör 2 år 8 år Vetlanda 23 min. 2020-03-11 Bygglovshandläggare 3 år Växjö 53 min. 2020-03-16
Empiri
fritidshus. Detta uttrycktes kunna bero på att strandskyddet medför svårigheter för bygglov vid vattennära lägen. Eftersom det är ett lågt antal nyproduktioner av fritidshus tror personen att fritidshusen kommer minska och att ett viktigt kulturarv kan gå till spillo.
4.2 Linköping kommun
Den intervjuade från Linköping kommun har en kompentens i stadsbyggnad på nio år och arbetar som bygglovschef. Den intervjuade anser att definitionen av ett fritidshus är vad TNC95 uttrycker, småhus som inte är inrättat för helårsboende. Utformning och karaktär ska bedömas efter området och inget annat. Angående detaljplanen från Jönköping anser personen att det är liknande som ska begränsas för ett fritidshusområde, men att det är rörigt med många olika ytor.
Personen anser att karaktären och utformningen ska anges i detaljplanen men att en definition bör införas i PBL, dock inte så detaljerad utan maximal storlek och maximal höjd är rimligt att ange. Linköpings kommun har samarbete med sju andra kommuner och har inblick i hur de granskar bygglov kring fritidshus, men inte hur andra kommuner gör. Linköpings kommun anser också att det kan vara svårt för en sökande att förstå vad som är lämpligt för ett fritidshus och det får hanteras genom ett möte med sökande.
Den intervjuade anser att fritidshusen minskar på grund av att befintliga förändras till permanentbostäder. Det byggs för få nya fritidshus vilket kan bero på saknaden av lediga småhustomter. Personen tror att fritidshusen kommer fortsätta minska något med tiden men att det finns de fritidshus som är viktiga att bevara som ett kulturarv.
4.3 Borås kommun
Den intervjuade från Borås kommun har fem års erfarenhet i stadsbyggnad och arbetar som bygglovsarkitekt. Personen har av åsikt att ett fritidshus är ett mindre hus utanför stadskärnan som inte behöver uppfylla alla krav som tillgänglighet, det ska dessutom inte användas året runt utan endast några månader om året. Angående husets utformning och karaktär anser personen att det beror främst på att det ska anpassas till platsen. Personen hade däremot följande preferenser, gärna träfasad, takformen pulpet- eller sadeltak, ska vara ett envåningshus med eventuell vind. Storleken 55–60 m² i ett äldre område, medan ett nyare är mellan 100–120 m².
Den intervjuade anser att fritidshus bara är en påstådd benämning som inte beskriver något. Boverket nämner att kommuner inte får ifrågasätta bygglovsökande om det faktiskt är ett fritidshus som den ansökande har angett. Detta gäller trots att det är tydligt att boendet kommer att användas permanent. Den intervjuade från Borås uttryckte att egenskapsbestämmelserna för den medtagna detaljplanen från Jönköping var okej, men att det hade varit tillräckligt att begränsa ytan för huvudbyggnad och sedan tillåtit Attefallsåtgärderna. Även att 5,5 meter nockhöjd är högt för att vind ej får inredas. Den intervjuade tror att det i nuläget är svårt för en bygglovsökande att veta vad som gäller för ett fritidshus. Borås kommun har ingen inblick i hur andra kommuner granskar bygglov kring fritidshus.
Empiri
Den intervjuade anser att det är egenskapsbestämmelserna som ska ange till exempel yta, höjd och utformning på ett fritidshusområde, samt att det bör införas en definition av fritidshus i lagstiftning. Personen anser att det finns fritidshus som är värda att bevara som är oerhört karaktäristiska men att fritidshusen kommer att minska på grund av att folk hellre spenderar pengar på att åka utomlands istället för på fritidshus. En anledning till att fritidshusen har minskat är på grund av att för få permanenta bostäder har byggts så att folk väljer att flytta ut permanent till sina fritidshus istället.
4.4 Tranås kommun
De intervjuade i Tranås har över 35 års erfarenhet, bland annat som bygglovschef. Personen anser att ett fritidshus är en bostad som inte utnyttjas som permanentbostad, där det går att göra undantag i energikrav och rumsutformning. I Tranås kommun finns det inte många fritidshusområden kvar eftersom de omvandlats till permanentbostäder. Den intervjuade anser att utformning och karaktär främst ska anpassas till platsen. Däremot är personens åsikt att fritidshus bör utformas som trähus med en yta ibland så lite som 40 m² beroende på platsen.
Angående detaljplanen från Jönköping anser personen att den ser bra ut och skulle gå att tillämpa för alla fritidshusområden. Personen är även medveten om att en definition av fritidshus saknas i PBL vilket medför att de tvingas lita på vad den bygglovssökande anger för bostadstyp i ansökan. Tranås kommun har ingen inblick hur andra kommuner granskar bygglov kring fritidshus och tror även det är svårt för bygglovsökande att veta vad som gäller. Den intervjuade anser att det är egenskapsbestämmelserna som bör ange hur fritidshuset får byggas för varje enskilt område.
Personen tror att anledningen till att fritidshus har minskat är på grund av att folk bosätter sig permanent i sina fritidshus och att det är svårt att skapa nya fritidshusområden.
4.5 Vetlanda kommun
De intervjuade i Vetlanda kommun har en samlad kompetens på 10 år och arbetar som byggnadsinspektörer. Deras åsikt är att ett fritidshus är ett mindre hus som används som bostad några månader om året. Angående utformning och karaktär anser de främst att det ska passa in i omgivningen. Tillåten yta för fritidshusen kan bero på tomtens storlek. Detaljplanen för Jönköping liknande deras egna och få synpunkter fanns om den. De intervjuade anser att ett bra sätt att bevara fritidshusen är att begränsa ytorna så att inte alla bekvämligheter ryms. Deras åsikt är att det kan vara svårt för en bygglovssökande att veta vad som gäller för ett fritidshus annat än det som anges i detaljplanen. De har ingen inblick i hur andra kommuner granskar bygglov kring fritidshus.
De intervjuade tror att anledningen till att fritidshusen har minskat är på grund av att folk väljer att bo permanent i sina fritidshus. Det är dyra tomter som den boende hellre vill utnyttja till ett permanentboende än till ett fritidshus. Personerna tror även att eftersom det har blivit lättare att resa utomlands så har behovet minskat för fritidshus. De intervjuades åsikt är att fritidshuset är värt att bevara men att landsbygden måste få plats att byggas ut.
Empiri
4.6 Växjö kommun
Den intervjuade från Växjö Kommun hade en kompentens på tre år och ansåg definitionen av ett fritidshus är vad TNC95 anger. Den intervjuade ansåg att utformning och karaktär av fritidshus bör väljas efter omgivningen, vanligtvis med naturnära material. Fritidshusens bör vara mellan 60–70 m² och bestå av en våning med inredd vind.
Angående detaljplanen från Jönköping anser personen att det är lämpligare att ange yta i BYA istället för BTA. Personen anser generellt att det är onödigt med många olika ytor för komplementbyggnader och att det är synd att vind ej får inredas. Personen anser att en definition bör införas i lagstiftningen där en maximal BYA och krav på energiberäkningar bör ingå. Den intervjuade har ingen inblick i hur andra kommuner granskar bygglov kring fritidshus.
Personen tror att anledningen till att fritidshus har minskat är på grund av att folk hellre lägger pengar på utomlandsresor och att flera fritidshus har blivit permanentbostäder istället. Den intervjuade tror att fritidshusen kommer att fortsätta att minska men att fritidshus till viss del är ett kulturarv som är värt att bevara.
4.7 Sammanfattning av insamlad empiri
Kommunerna anser att utformning och karaktär ska bedömas utifrån platsen och området som anges i detaljplanen. De flesta kommuner är överens om att naturnära material såsom trä är att föredra. Ytan och volymen på fritidshuset kan variera men ska vara mindre än ett permanentbostadshus. Angående våningsantal anser de intervjuade att ett fritidshus ska vara en våning varav några kommuner anser med möjlighet att inreda vind. Takformen som föredras är mestadels sadeltak och pulpettak. Kommunerna är överens om att det kan vara svårt för en sökande till ett bygglov att hitta information om fritidshus för att förstå vad som är lämpligt enligt kommunerna. De intervjuade har ingen inblick i hur andra kommuner granskar bygglov kring fritidshus. Samtliga anser att en definition av fritidshus bör införas i lagstiftningen. Förslag för vad som bör ingå i en sådan definition är begränsning av yta och våningsantal eller krav på energiförbrukningen. I dagsläget har kommunerna ingen grund att bedöma om en bygglovsansökan avser en permanentbostad eller ett fritidshus och får lita på den sökande av bygglovet.
Detaljplanen från Jönköping anser de flesta intervjuade är rimlig, men att den inte bör ange så många olika ytor samt att nockhöjden är för generös om vind ej får inredas. Kommunerna är till stor del överens om att fritidshus bör bevaras, men kanske inte alla eftersom bristen av permanentbostäder är stor.
De intervjuade anser att minskningen av fritidshus främst beror på att fritidshusen permanentas, men även att det byggs väldigt få nya fritidshus, bland annat på grund av tomtbrist och regleringar av strandskydd. Fler utav de intervjuade tror även att behovet av fritidshus har minskat något på grund av att det har blivit enklare att resa utomlands på sin semester.
Analys och resultat
5 Analys och resultat
I detta avsnitt analyseras insamlad empiri i relation till det teoretiska ramverket. Avsnittet redovisar resultatet av frågeställningarna med hög tillförlitlighet samt trovärdighet.
5.1 Analys
Efter att intervjuerna transkriberats, sammanfattades de separat. Sedan analyserades de sammanfattade svaren. De intervjufrågor som besvarade frågeställningen lyftes fram och jämfördes mellan kommunerna (se Tabell 2) och tog stöd av genomförd litteraturstudie för att uppnå ett resultat.
Tabell 2. Insamlad empiri.
Empiri
(Testintervju) Jönköping kommun
Intervjuer Linköping kommun
Jönköping kommun Borås kommun Tranås kommun Vetlanda kommun Växjö kommun Litteraturstudie Se teoretiskt ramverk.
5.2 Hur skiljer sig olika kommuners granskning av bygglov
kring fritidshus?
Kommuner har alla samma utgångpunkt i bygglovshantering då de granskas utifrån plan- och bygglagen och bestämmelser i detaljplan eller översiktsplan (Adolfsson & Boberg, 2013). Där det inte finns bestämmelser menar bygglovsavdelningen att det inte har något att utgå från gällande fritidshus och att det kan vara svårt att begränsa till exempel storleken på husen. Fem av de intervjuade kommunerna tolkar lagen på ett sådant sätt att om en sökande uppger att det är ett fritidshus de vill bygga, är det också det kommunen ska pröva det som. Oavsett storleken på huset och om kommunen antar att bygglovssökande har för avsikt att bo där permanent (Marjavaara, 2008; Persson, 2014). Studier visar hur majoriteten av alla bygglovssökande utformar och bygger fritidshus som sekundära bostäder, men med intentionen att nyttja denna permanent i framtiden (Marjavaara 2008). Endast en kommun av de intervjuade har flera gånger stoppat och fått sökande till att ändra ansökan från fritidshus till permanent enbostadshus då bygglovhandläggaren har uppskattat att huset kommer att nyttjas permanent. År 1965 beräknades var femte person i Sverige äga ett fritidshus (Aldskogius, 1967). Samtidigt har antalet fritidshus börjat minska, där första stora reduceringen visades mellan 1991–1996 då antalet fritidshus gick från 530 000 till 500 000 (Müller, 2002). Kommunerna är överens om att det kan vara besvärligt för en bygglovsökande att veta vad kommunen anser är lämpligt för ett fritidshus där
Analys och resultat
detaljplan saknas. När en detaljplan saknas är det enbart plan- och bygglagen som ska följas, men eftersom en definition på fritidshus saknas är information svår att tillgå (Adolfsson & Boberg, 2013). Kommunerna har dessutom ingen inblick i hur andra kommuner granskar bygglov kring fritidshus. Vilken storlek ett fritidshus bör utföras i varierar mellan kommunerna. Allt från 55–60 m² vilket motsvarar fritidsstugan som byggdes på 1960-talet till 100–120 m² som var storleken på fritidshus som uppfördes från 1990-talet och framåt (Thurell & Ulin, 2000; Persson, 2016).
5.3 Hur kan olika aspekter av byggnation av fritidshus regleras
i Sverige?
Gällande karaktär och utformning anser samtliga intervjuade kommuner att aspekter som utformning och karaktär bör anges i detaljplanen. Olika fritidshusområden ser olika ut och kommunerna är överens om att det inte går att generalisera hur ett fritidshus ska se ut annat än i en detaljplan. Regleringarna kring detaljplaner har förändrats konstant och avvikelser samt bygglov hanteras efter detaljplaner där detaljplanerna granskas olika (Persson, 2011). Flera kommuner anser att samtliga fritidshusområden bör detaljplaneläggas för att bevara det som finns och att kontrollera det som kommer att byggas. Kommunerna var alla vetande om att en definition för fritidshus saknas i lagstiftning. Separationen mellan bostadsformer såsom permanenta bostäder och fritidsbostäder är för vag och därav sker det transformationer från ett fritidshus till ett permanenthus utan bygglov. Detta medför att planeringsmyndigheter såsom kommuner har svårt att förutse när en pågående omvandling från en fritidsbostad till ett permanentboende sker (Persson, 2014). Studier visar dessutom på att antalet fritidshus i Sverige blir färre i samband med att stadsbefolkningen väljer att flytta ut från städer och bo permanent i sina fritidshus utanför staden (Lundmark, & Marjavaara, 2013). De flesta var överens om att en definition bör införas för att underlätta vid bygglovshantering, för både sökande och handläggare. Vad en sådan definition bör innehålla var det olika synpunkter om. Förslag som begränsar byggnadsarea, byggnadshöjd eller energikrav förekom. Stränga bestämmelser likt Attefallshus anser kommunerna inte är lämpligt för fritidshus. Attefallshus följer 12 olika kriterier där krav på yta och höjd ställs (Boverket, 2020). Flera kommuner tror att genom att begränsa byggnads arean för ett fritidshusområde går det att undvika att folk flyttar in permanent då det blir besvärligt att få utrymme för de bekvämligheter som många ser nödvändigt i en permanent bostad. Kommuner börjar ifrågasätta begreppet kring fritidshus. Verktygen som utnyttjas för att avgöra vad som anses vara ett fritidshus är otillräckliga och avsaknaden av klarhet kan komma för att utrycka en åtskillnad mellan fritidshus samt permanenta bostäder i förhållande till lagstiftningen. Sju av tjugo kommuner uttrycker dessutom att de avgör permanentbostäder och fritidsbostäder på samma sätt, genom tekniskbeskrivning. Där utformning inte förekom i bedömningen (Persson, 2014). Studier har visat hur de sekundära bostäderna tillämpas och utformas så att endast personer med högre inkomst har råd att köpa sekundära bostäder i attraktiva områden (Gallent, Mace, & Jones, 2004). Närbutiker i fritidshusområden går runt på grund av de som utnyttjar fritidshusen som en sekundär bostad. Området påverkas när fritidshusen utformas för permanentbruk. De permanent bosatta tenderar till att handla på större butiker vilket medför att de karaktäristiska närbutikerna försvinner (Larrson & Müller, 2017). När den typiska karaktären för ett fritidshusområde försvinner, försvinner även de värden som eftersöks i ett fritidshusområde. Vilket leder till ett minskat intresse (Carlsson, 2011). Mindre populära fritidshusområden tenderar till att glömmas och kan med tiden försvinna (Marjavaara & Müller, 2007).
Analys och resultat
Kommunerna menar att fritidshus är ett kulturarv värt att bevara men att det är svårt att undvika att de sakta kommer att försvinna, av flera anledningar. Befintliga fritidshus permanentas vanligen av barnfamiljer som önskar ett boende nära naturen och samtidigt tillräckligt nära staden för skolor och arbete. Det är även flera som väljer att flytta ut till sina fritidsbostäder permanent vid sin pension (Marjavaara, 2007). En annan anledning är att det byggs få nya fritidshus då det saknas småhustomter att tillgå och strandskyddet förhindrar byggnation av nya vid attraktiva vattennära lägen (Persson, 2014). En studie av Carliner (2002) visar att den största andelen sekundära bostadsägare är 65 år eller äldre. Samtidigt finns flera studier som visar att efterfrågan på fritidshus ökar efter 30 års ålder och är som störst mellan 55–64 år och menar att babyboomen efter 1990-talet kan komma att påverka fritidshusets efterfrågan i framtiden (Norris & Winston, 2010; Carliner, 2002).
5.4 På vilket sätt kan egenskapsbestämmelserna för
Jönköpings kommun förbättras?
Enligt intervjustudier uttryckte kommunerna att egenskapsbestämmelserna för Jönköpings kommun är skäliga, däremot finns det utrymme till förbättring (se Figur 3). Det anges för tillfället flera olika begränsningar på ytor, för huvudbyggnad, carport/garage, gäststuga och uteplats. Detta strider mot 4 kap 32§ i PBL där de anges att i en detaljplan ska det tydligt framgå vad som regleras samt att detaljplanen ej får vara mer detaljerad än vad som behövs för att uppnå sitt syfte (Adolfsson & Boberg, 2013). Risken med en alltför detaljerad detaljplan är den anpassad efter ett specifikt syfte och kan med tidens gång bli oanvändbar (Boverket, 2018). De intervjuade från flera kommuner, bland annat från Jönköpings kommun anser att det hade varit lämpligare att begränsa huvudbyggnaden till yta och sedan ange total yta för diverse komplementbyggnader. Alternativt att enbart ange en yta för huvudbyggnaden och sedan tillåta samtliga Attefallsåtgärder. Samtidigt anser de att det är negativt att inte tillåta att vind får inredas när det har bedömts att en så pass hög nockhöjd är tillåten. Resterande egenskapsbestämmelser anses lämpliga. En detaljplan får inte reglera boendeformen till permanent eller fritidsboende, utan finns intentionen att
behålla området som ett fritidshusområde är det genom strikta
egenskapsbestämmelser det måste ske (Plan- och bygglagen [PBL], SFS 2010:900). Detaljplanen för Axamo anger få bestämmelser kring utformning och karaktär, finns det en avsikt att behålla karaktären för detta område är det i detaljplan detta borde anges. Kommunen har ansvar att hantera formgivning och utveckling av fritidshus och behålla de kulturhistoriska värden som finns (Persson, 2014).
Analys och resultat
Figur 3. Analys av planbestämmelser.
5.5 Koppling till målet
Studiens mål är att ta reda på hur en reglering av fritidshus lämpligast utförs. Hur en sådan reglering kan se ut och eventuella förbättringar till detaljplanen för Axamo i Jönköpings kommun.
Syfte med frågeställning 1 var att ta reda på om bygglovhantering för fritidshus skiljer sig mellan kommunerna. Resultatet visar både likheter och olikheter. En olikhet är att en kommun ställer sig emot en ansökan av fritidshus vid de tillfällen de antar att bostaden kommer nyttjas permanent. Syfte med frågeställning 2 var att ta reda på hur byggnation av fritidshus lämpligast ska regleras vilket har besvarats med att det lämpligast görs i detaljplan när det kommer till karaktär och utformning men att en definition bör införas för att underlätta vid bygglovhantering. Frågeställning 3, om egenskapsbestämmelserna för Jönköpings kommun har resultaten av undersökningen visat att samtliga kommuner anser att det finns förbättringar att genomföra.
