“Lärare i fritidshem och skola har ett gemensamt uppdrag, eller?”
En kvalitativ studie om fritidshemslärares uppfattningar om samverkan mellan fritidshem ochden obligatoriska skolan för att uppnå sitt kompensatoriska uppdrag.
Kurs: Examensarbetet för Grundlärare i fritidshem
Program: Grundlärareprogrammet med inriktning fritidshem Författare: Dennis Åkesson & Peter Neuman
Handledare: Anne Eklund Examinator: Mikael Gustafsson Termin: Vårtermin 2021
JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication Examensarbete 15 hp Program Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Vårterminen 2021
Sammanfattning
Samverkan mellan fritidshemslärare och lärare i den ordinarie skolan är något som ser olika ut i landets skolor. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur samverkan kan se ut och vad fritidshemslärare anser är viktigt i samverkan med den ordinarie skolan.
Följande forskningsfrågor grundar sig studien på:
• Hur arbetar fritidshemslärare med det kompensatoriska uppdraget i samverkan med den obligatoriska skolan?
• Vilka organisatoriska möjligheter/hinder uppfattar fritidshemslärare att det finns för samverkan mellan fritidshemmet samt den obligatoriska skolan?
Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens empiri analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet arbetades fram genom transkribering och analys av datamaterialet där likheter samt skillnader lyfts fram. I fritidshemslärarnas utsagor framträdde en tydlig bild av att de anser samverkan med den obligatoriska skolan är något positivt samt att det möjliggör för att det kompensatoriska uppdraget uppfylls på ett bättre sätt. Planeringstid tillsammans med lärare från den obligatoriska skolan är nödvändigt samt en stöttande skolledningen är två viktiga aspekter för att samverkan ska fungera.
Sökord: Fritidshem, kompensatoriska uppdraget, samverkan, fritidshemslärare, skolledning Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-10 10 00 036162585
och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 Dennis Åkesson, Peter Neuman
“Lärare i fritidshem och skola har ett gemensamt uppdrag, eller?”
En kvalitativ studie om fritidshemslärares uppfattningar om samverkan mellan fritidshem och den obligatoriska skolan för att uppnå sitt kompensatoriska uppdrag.
”Teachers in after-school centers and schools have a common misson, right?”
A qualitative study of after-school center teachers perceptions of collaboration between after-school centers and compulsory school in order to achieve their compensatory task.
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla de fritidshemslärare som har deltagit i studien. Det var mycket intressant att ta få del av era tankar, utan er hade det inte varit möjlig att genomföra denna studie. Ett stort tack vår handledare Anne Eklund som varit med från start, vi fick många goda råd och är oerhört tacksamma för all stöttning vi fått från dig.
För att inte glömma, tack till våra studiekamrater som alltid lämnat god respons.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 2
2.1 Begreppsförklaringar 2
2.2 Fritidshemmets uppkomst 3
2.3 Styrdokument genom historien 3
2.4 Skolledningens ansvar kring samverkan 5
2.5 Fritidshemslärares dubbla uppdrag 6
2.6 Lokalernas påverkan av samverkan 7
2.7 Sammanfattning 7
3 Syfte och forskningsfrågor 8
4 Sociokulturellt perspektiv 9
4.1 Språket i det sociokulturella perspektivet 9
4.2 Appropriering 9 4.3 Proximala utvecklingszonen 9 4.4 Mediering 10 5 Metod 11 5.1 Metodval 11 5.2 Forskningsetiska principer 11 5.3 Konstruktion av intervjuguiden 12 5.4 Urval 12 5.5 Genomförande 13 5.6 Analys av data 14 5.7 Abduktion 15 5.8 Trovärdighet 15 6 Resultat 17
6.1 En enhetlig skoldag genom samverkan 17
6.2 Skolledningens roll i samverkan 19
6.3 Tidens betydelse i samverkan 20
6.4 En förståelse mellan yrkesrollerna 21
6.5 Den eftertraktade samverkan 22
6.6 Resultatsammanfattning 23 7 Diskussion 24 7.1 Resultatdiskussion 24 7.2 Metoddiskussion 27 7.3 Framtida forskning 29 7.4 Slutord 29 Referenslista 31 Bilaga 1 Bilaga 2
1
1 Inledning
Ett begrepp som använts under vår grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem har varit samverkan. Under utbildningen har vi utvecklat en förståelse för att samverkan är något som måste ske mellan den obligatoriska skola och fritidshemmet. När vi senare varit ute på verksamhetsförlagd utbildning har vi upplevt att samverkan skett i många olika former och i vissa fall inte skett alls. Samverkan är enligt oss och Skolverket något som måste ske för att bidra till elevernas utveckling och lärande (Skolverket, 2019a). Vi båda har haft handledare som uttryckt sig under våra verksamhetsförlagda utbildningar att samverkan inte alltid fungerar och att de har haft olika syn på hur samverkan ska se ut. I teorin kan man tycka att samarbete mellan fritidshem och den obligatoriska skolan inte ska vara något svårt att genomföra eftersom det oftast är samma elever det rör sig om. Men efter att vi själva i praktiken sett att det inte alltid fungerat har frågor väckts. Är det brist på tid som gör att en samverkan inte är genomförbar? Vad är samverkan egentligen enligt en fritidshemslärare? Vilka faktorer är det som bidrar till att samverkan fungerar?
I läroplanen för fritidshemmet (Skolverket, 2019a) står det: ”Fritidshemmet och den
obligatoriska skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv”. Fritidshemslärare samt lärare i den
obligatoriska skolan besitter olika kompetenser som i samverkan med varandra kan utbyta kunskaper och gemensamt utvecklas i arbetslagen. Även eleverna utvecklas genom lärares samverkan med varandra (Skolverket, 2019).
Vi har i denna studie att tagit oss ut på fältet och intervjuat fritidshemslärare för att ta reda på hur samverkan uppfattas samt fått en större inblick i hur samverkan skiljer sig mellan olika
verksamheter. Vi vill också att denna studie ska hjälpa oss i vårt framtida yrke som vi snart kommer påbörja. När vi läst i läroplanen och i de allmänna råden om just samverkan, har vårt intresse för samverkan vuxit och det är något som vi själva vill jobba med på bästa möjliga sätt. Studiens resultat hoppas kunna komma ge oss en större förståelse för hur vi kommer kunna arbeta med samverkan med den obligatoriska skolan.
2
2 Bakgrund
Studien börjar med att belysa några av de begrepp som är centrala för studien. Sedan presenteras tidigare forskning om samverkan nedan i avsnitten fritidshemmets uppkomst och framväxt, styrdokument, skolledning, fritidshemslärarnas dubbla uppdrag och lokalernas påverkan av samverkan.
2.1 Begreppsförklaringar
Samverkan – I denna studie innebär samverkan hur fritidshemslärare och lärare i
den obligatoriska skolan samarbetar med varandra. Vi kommer använda oss av begreppet samverkan, dock kan studier som refereras till i arbetet använda ordet samarbete.
Fritidshemslärare – Väljer vi att kalla den yrkeskategori som har en högskoleutbildning som är inriktad mot arbete i fritidshemmet. Fritidspedagoger inkluderas i detta begrepp också. Dock kan studier som refereras till i arbetet använda andra begrepp.
Fritidshem – Är det namn som vi använder för den pedagogiska verksamheten som bedrivs för elever mellan 6–13 år, före under och efter den obligatoriska skolan.
Obligatoriska skolan - Kallas den skolan som eleverna går till mellan ålder 6–15, där skolplikt gäller.
Elever – Fritidshemmet är en del av skolans verksamhet så vi väljer i denna studie att benämna alla barn som elever. Dock kan studier som refereras till i arbetet använda andra begrepp.
Skolledning – I skolledningen ingår rektor, biträdande rektor och administrativ chef. Rektor har det övergripande ansvaret men kan delegera ansvar till biträdande rektor och den administrerad chefen.
3
2.2 Fritidshemmets uppkomst
År 1887 öppnades den första arbetsstugan i Sverige. Arbetsstugan är föregångaren till dagens moderna fritidshem. Arbetsstugans uppdrag var att ge en social fostran samt en sysselsättning för barn som hade föräldrar som båda arbetade på dagarna. Skolans ansvar på denna tid var att ge barnen kunskaper såsom att lära dem att läsa och räkna (Johansson, 2011). Han nämner vidare att arbetsstugorna skulle fostra barnen genom arbete, det var vanligt att hantverkare var i
arbetsstugorna för att lära barnen olika hantverk. Han nämner även att genom arbete skulle barnens självdisciplin och arbetsiver främjas. Eftermiddagshemmen var arbetsstugornas
efterföljare som kom i början på 1940-talet, där lades mer betoning på barnens rekreation men ett visst stöd till skolan fanns genom läxläsning under eftermiddagarna (Skolverket, 2011).
Enligt Skolverket (2011) rådde det under 1960-talets en brist på arbetskraft, vilket hade som följd att fler kvinnor lämnade hemmet och tog plats på arbetsmarknaden. Detta gjorde att det moderna fritidshemmet grundlades med verksamhet både före och efter den obligatoriska
skolans verksamma tider. Skolverket framhåller nu att fritidshemmet skulle vara ett komplement till hemmet. I fritidshemmets verksamhet skulle omsorg blandas med en pedagogisk verksamhet som utvecklades i nära anslutning till förskolans pedagogik, där den grupporienterade
verksamheten med barnens behov och intressen stod i centrum. I tidigare forskning från 1970-talet kom de första utredningarna som tog upp frågan om samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan (SOU 1974:42). SIA-utredningen (SOU 1974:42) hade som förslag att på sikt förena fritidshemmet med den obligatoriska skolan. Dock var det först på 1990-talet dessa tankar tog fart med en samverkan samt integration mellan verksamheterna. I och med lpo94 fick fritidshemmet och den obligatoriska skolan samma huvudman samt att fritidshemmet flyttande in i skolans lokaler (Skolverket, 2011).
Att slå samman fritidshemmet med den obligatoriska skolan skulle inbringa pedagogiska fördelar och samverkan i arbetslag med lärare med olika kompetenser (Skolverket, 2011). Enligt
Skolverket skulle arbetslagen få en gemensam pedagogisk grundsyn som skulle höja kvaliteten och skapa goda möjligheter för elevernas utveckling och lärande inom båda verksamheterna. Flera forskningsstudier visade dock senare att det var svårt att genomföra, det blev i stället skolans kultur som kom att bli den dominerande i skuggan av 1990-talets ekonomiska kris (Calander 1999; Rohlin 2001; Skolverket 2011). Fritidshemmet är idag ett viktigt komplement till den obligatoriska skolan för alla de barn som är inskrivna i verksamheten. Av alla 6–9 åringar i befolkningen så var 84 procent inskrivna under 2018, samt 57 procent av alla barn mellan 6–12 år var inskrivna (Skolverket, 2019b).
2.3 Styrdokument genom historien
År 1878 skapades den första läroplanen i Sverige, kallad normalplanen och under år 1882 infördes skolplikt i Sverige (Berg, 2003). I oktober år 1919 infördes undervisningsplanen som gällde i några uppdaterade upplagor fram till 1960-talet när den första läroplanen för
4
grundskolan kom ut, vilken kallades för Lgr62 (Lindmark, 2009). Den första handlingsplanen för fritidshemmet kom år 1988 och dess syfte var att klargöra verksamhetens innehåll (Rohlin, 2001). Socialstyrelsen ansvarade för fritidshemmet fram till år 1998 därefter blev Skolverket huvudman för fritidshemmet, enligt Calander (1999) gjorde detta att fritidspedagogerna fick ansvarsområden inom både den obligatoriska skolan och fritidshemmet efter den övergången. Den nya reviderade läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och
fritidshemmet, Lpo94 (Skolverket, 1998) gjorde att dessa verksamheter nu hade samma huvudman. I den reviderade Lpo94 (Skolverket, 1998) står det att lärare tillsammans ska förverkliga en gemensam värdegrund samt att de två olika verksamheterna ska bidra till att ge eleverna en helhetssyn på deras lärande och utveckling. I Lpo94 menar Skolverket att samverkan blev ett tydligt begrepp i undervisningen för de verksamma lärarna i fritidshem och den
obligatoriska skolan (Skolverket, 1998). I statens offentliga utredningar (SOU:1997:21) angavs att målet med integreringen var att verksamheterna skulle skapa en pedagogisk helhetssyn som hade en plan för elevernas utveckling och lärande för hela deras dag i skolan.
Att ha arbetslag med olika lärarkompetenser sades vara kärnan för att det skulle kunna gå att uppfylla Lpo94 riktlinjer. En viktig del av att ha arbetslag med olika lärarkategorier var att göra att lärare fick insyn i varandras arbete, för att på så sätt sprida idéer samt samordna insatser i arbetslaget (SOU:1997:21). Förutom ett helhetstänk med det pedagogiska arbetet fanns det även ekonomiska intressen anger Rohlin (2001). Hon menar även på att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan kunde nu stötta varandra i det dagliga arbetet, dela på materialkostnader samt lokaler med varandra. Vidare nämner Rohlin (2001) också att den ekonomiska krisen som slår mot Sverige på 1990-talet är en bidragande faktor till sammanslagningen. År 2010 införde Skolverket (2019a) de styrdokument som fritidshemmet och skola följer idag, dessa reviderades under 2019. Enligt dem menar Skolverket (2019a) att fritidshemmet och den obligatoriska skolan ska samverka med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande i skolan. Vidare betonas det att skolan och fritidshem ska samverka genom att utbyta kunskaper, erfarenheter samt information för att ge kontinuitet och progression för elevernas utveckling samt lärande. Fritidshemslärare samt lärare i den obligatoriska skolan ska samverka och ta vara på
möjligheterna till kontinuerligt samarbetet om undervisningen i den obligatoriska skolan och fritidshemmet.
Enligt Skolverket (2014) är det fritidshemmets syfte att komplettera den obligatoriska skolan och för att lyckas så är det viktigt att personalen har kunskaper om hur de olika verksamheternas uppdrag ser ut, även att en gemensam syn på lärande emellan de olika verksamheterna finns utarbetad. Skolverket framhåller att det dock inte är ett hinder för att beakta fritidshemmets egna unika uppdrag. De olika uppdragen fritidshemmet och den obligatoriska skolan betraktas som två delar av en helhet, vilket tillsammans bidrar till de bästa möjligheterna för elevens lärande
(Skolverkets, 2014). Det pedagogiska arbetet vid skolenheten ska ledas och samordnas av rektor (Skollagen, 2010:80). Det är det rektorns ansvar att organisera så att samarbete mellan
5
2.4 Skolledningens ansvar kring samverkan
Skolverket (2018) har i en rapport påvisat problematiken med synen på hur fritidshemslärarnas kompensatoriska uppdrag ska se ut. Skolverket hävdar att det finns brister i synen på hur samverkan mellan den obligatoriska skolan och fritidshemmet ska organiseras från
skolledningens håll. Ett exempel på detta är att det är vanligt att rektorer har en åsikt om att fritidshemslärare ska stötta den obligatoriska skolan under skoldagen genom att vara vikarier eller elevassistenter. I tidigare forskning om fritidshemslärares situation i klassrummet beskriver Haglund (2004) att fritidshemslärare ofta hamnar i en sådan position till läraren i den
obligatoriska skolan. Detta skulle kunde vara effektivt för alla parter men ofta är det inte det på grund av att vikariat eller elevassistent inte ingår i fritidshemslärarens tjänst, vilket då gör att exempelvis schemalagd planeringstid för fritidshemmet prioriteras bort
(Närvenen & Elvstrand 2014; Skolverket 2018).
Fritidshemmet brukar ingå i samma organisation som grundskolan och rektorn har en stor frihet att fördela resurser mellan verksamheterna, där fritidshemmet ofta inte prioriteras (Skolverket, 2011). Ett exempel på detta kan enligt Skolverket vara att fritidshemmet ibland fungerar som en extra resurs till grundskolan, genom att skolledningen ger fritidshemslärare arbetssysslor som är mer riktade mot den obligatoriska skolans verksamhet än fritidshemmets verksamhet. Skolverket (2018) framhåller att rektorn ska skapa en organisation som ger en struktur för samverkan där fritidshemslärare samt lärare från den obligatoriska skolan får en samsyn kring hur
kompletterande uppdrag ska tolkas. Då kan det gynna både personalen samt elevernas utveckling. Enligt Skolverket (2014) för att samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan ska nå de bästa resultaten bör rektor skapa utrymme för gemensam och strukturerad planeringstid för fritidshemslärarna samt berörda lärare i den obligatoriska skolan. Vidare betonas det att rektorn tillsammans med personalen ska sätta upp gemensamma mål att arbeta mot (Skolverket 2001; Skolverket 2014). Utifrån en granskning visar Skolverket på att rektorer dock ofta har en bristande kännedom om kvaliteten inom den egna
fritidshemsverksamheten. Rektorer visar även på en otillräcklig kunskap om det nationella uppdraget gällande fritidshemmet (Skolverket, 2011). Det finns vissa punkter som är avgörande för om samverkan ska fungera menar Fröman (2015), dessa punkter är dels att rektorn tar ansvar för arbetslagen ska ha tydliga mål att arbeta mot, dels att rektorn är med och deltar i arbetet. Han menar på att rektorn ansvarar för vad som ska göras och medarbetarna för hur det ska
genomföras. Fröman nämner genom att arbeta med måluppfyllelsen inom arbetslagen gör att alla blir ansvariga för att de ska uppfyllas men det yttersta ansvaret vilar alltid hos rektor. Enligt Skolverket (2014) har rektorn ansvar för att skapa en verksamhet som gör det möjligt för
fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan att samarbeta och utbyta erfarenheter. Det betonas att det är först när verksamheten gör det möjligt för lärare att samarbeta och utbyta erfarenheter som personalen kan få ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling, från tiden eleven är i den obligatoriska skolan till sin tid på fritidshemmet. Enligt Fröman (2015) måste
6
medlemmarna i arbetslagen skapa en kultur tillsammans med rektor som gör att medlemmarna får en nyfikenhet för sina kollegors erfarenheter och olikheter. Han nämner att en miljö i arbetslagen som främjar en öppenhet är en nyckel för samverkan, att kollegorna vågar säga vad de tycker och tänker. Fröman (2015) menar dock att om det ska fungera måste det finnas en trygghet och arbetsro i arbetslagen som gör att man vågar öppna upp sig mot sina kollegor. Desto mer tillit som finns i ett arbetslag desto mer tid kan läggas på arbetet i fråga.
2.5 Fritidshemslärares dubbla uppdrag
Närvänen och Elvstrand (2014) menar i sin forskning att det har blivit en otydlighet för
fritidshemslärare gällande hur deras pedagogiska uppdrag ska se ut. De beskriver att det måste bli tydligare för hur fritidshemslärares kompetens ska ta tillvara på, både i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet. De menar att läraren från den obligatoriska skolan har ett tydligt tolkningsföreträde när det gäller vad fritidshemslärare ska göra under sitt arbete i den
obligatoriska skolan. Enligt Rohlin (2017) befinner sig fritidshemmet i ett spänningsfält mellan den obligatoriska skolans strukturerade verksamhet och förskolans omsorgstagande. Vilket hon menar innebär att fritidshemmet har en förväntan på sig att driva ett omsorgs- och ett
lärandeperspektiv samtidigt i sin verksamhet. Detta tillsammans med att den pedagogiska
verksamheten i förstahand ligger hos den obligatoriska skolan gör att det bildas en osäkerhet vad fritidshemmet ska bidra med inom skolans väggar.
Anna-Liisa Närvänen och Helene Elvstrand (2014) beskriver att en konsekvens av den dubbla yrkesrollen är att det finns relativt lite tid för planering för fritidsverksamheten. När eleverna är i skolan och tid för planering skulle finnas är pedagogerna upptagna i skolan. De menar på att det är viktigt att få till både informella samt formella mötesplatser mellan olika yrkeskategorier för att man ska kunna dra nytta av varandras kompetenser. Detta är något som även Skolverket framhåller (Skolverket 2011; Skolverket 2014). Att ha gemensam tid för planering samt reflektion är en grundbult för att samverkan ska kunna lyckas (Fröman, 2015). Han menar att rektorn har ett betydande ansvar för att planera verksamheten så att det lämnas utrymme för gemensam planering. Vidare betonar han att om arbetslagens tid att planera tillsammans minskar, så minskar möjligheterna till att en god samverkan utvecklas.
Hjalmarsson (2009) skriver att fritidshemslärarens kompetens till stor del är kopplad till sociala och grupporienterade dimensioner vilket det inte sätts ett värde på i dagens målstyrda skola. Från och med Lpo94 (Skolverket, 1998) fick fritidshemmet och skolan samma huvudman och det skulle bidra till att ge en helhetssyn för båda verksamheterna för att kunna stötta och lära av varandra. Dock visade forskning att det skulle visa sig vara svårt att få fram fritidshemmets styrkor i integreringen, vilket gjorde att fritidshemslärares roll regelbundet decimerades till assistent till lärarna i den obligatoriska skolan (Calander, 1999). Detta kan enligt Skolverket (2001) göra att fritidshemmets personal inte alltid räknas till skolans personal. Det visade sig att olika arbetsvillkor samt statusskillnaden som finns mellan personalen inom fritidshemmet och den obligatoriska skolan hämmade integrationen mellan verksamheterna. Haglund (2004) tar upp
7
i sin studie att fritidshemslärare finns i klassrummet men att de genomförde i princip inget av arbetet som de hade planerat själva. Haglund menar på att fritidshemslärarna hamnar i en
assistensposition i förhållande till läraren i den obligatoriska skolan. Han nämner att detta ger en otydlighet när det gäller fritidshemslärarnas handlingsutrymme i klassrummet och dess
yrkesprofession. Studiens resultat visar en förnyad aktualitet i behovet av att formulera och beskriva fritidshemmets roll och position i den obligatoriska skolans verksamhet.
2.6 Lokalernas påverkan av samverkan
Storleken på rummen samt inredningen har ett stort inflytande på var eleverna väljer att vara under sina skoldagar (Davidsson, 2008). Enligt Hippinen Ahlgren (2015) har den fysiska miljön i fritidshemmet och den obligatoriska skolan diskuterats sedan integrationen av de två
verksamheterna. Hon menar på att i samverkan och integreringen mellan den obligatoriska skolan och fritidshemmet behöver lokalerna för dessa verksamheter också användas av båda verksamheterna. Hippinen Ahlgren betonar att det inte går att ha ett revirtänk om det, för då går integrationstanken om intet. Hon nämner även att om lärandemiljöerna ska kunna byggas upp för att gynna både fritidshemmets och den obligatoriska skolans verksamheter beror det till stor del på hur samverkan mellan personalen på dessa verksamheter ser ut. Har arbetslagen en samsyn på hur man ska stötta eleverna i deras lärande och utveckling så kommer miljöerna kunna fungera som stöd i lärandet. I tidigare forskning beskriver Lom och Sullenger (2011) hur man kan få de blyga eleverna i klassrummet att bli mer utåtriktade i after school care-verksamheter. Vilket Hippinen Ahlgren (2015) menar kan appliceras i en svensk kontext. Då kan fritidshemslärare arbeta inne i den obligatoriska skolans verksamhet med eleverna utifrån sin kompetens, samt lärare från den obligatoriska skolan skulle kunna arbeta i fritidshemmets miljöer med olika ämnen.
2.7 Sammanfattning
Forskning visar att fritidshemmet och dess föregångare har varit en del av skolan lika länge som det har varit skolplikt i Sverige. Fritidshemmet har haft ett kompensatoriskt syfte mot skolan sedan starten, i början var det genom att låta eleverna hålla på med olika arbetssysslor för att idag ha mer fokus på omsorgstagande samt elevernas intressen.
Fritidshemmet är en viktig del av skolans verksamhet och idag går upp mot 85 procent av alla barn mellan 6–9 år på fritidshemmet. Styrdokumenten visar på att samverkan är något som ska finnas mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan, men flertalet studier visar att det finns brister i hur skolledningen tänker samt agerar kring det i praktiken. Forskning visar på att det finns en otydlighet om vilken roll som fritidshemslärarnas ska ha i sitt arbete omkring och i den obligatoriska skolan. Vilket gör att den obligatoriska skolan då får ett tolkningsföreträde. Många forskare tydliggör att när samverkan arbetas fram mellan kollegor och skolledning så bidrar det till att elevernas lärande och utveckling går framåt.
8
3 Syfte och forskningsfrågor
Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare samverkar med den obligatoriska skolans lärare för att uppnå sitt kompensatoriska uppdrag.
Följande forskningsfrågor fokuseras:
• Hur arbetar fritidshemslärare med det kompensatoriska uppdraget i samverkan med den obligatoriska skolan?
• Vilka organisatoriska möjligheter/hinder uppfattar fritidshemslärare att det finns för samverkan mellan fritidshemmet samt den obligatoriska skolan?
9
4 Sociokulturellt perspektiv
Studien har en sociokulturell ansats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv om lärande och utveckling. Detta sker genom att studiens empiri analyseras med utgångspunkt i ett
sociokulturellt perspektiv. Säljö (2017) beskriver samspelets roll i ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär hur människor i samspel med andra individer blir delaktiga och tar in nya
kunskaper samt erfarenheter ifrån varandra. Kunskap är alltså inget som bara överförs mellan två människor utan något som kommer till i en interaktion mellan individer. Språket,
kommunikationen är grundbulten för att den överföringen ska ske (Selander, 2017).
4.1 Språket i det sociokulturella perspektivet
I det sociokulturella perspektivet beskrivs tänkandet som en social process, alltså något som sker i samband med andra människor. Precis som att människor för ett inre tal med sig själva när de tänker blir kommunikationen med andra människor det yttre talet (Säljö, 2017). Han nämner även att tanken är att kunskap och information överförs mellan individer för att sedan bevaras hos individen som en representation. Det gör det sociala samspelet grundläggande för att människor ska utvecklas, detta sker genom samtal mellan människor. Alltså tänker vi alltid i en grupp (Säljö, 2017).
4.2 Appropriering
Appropriering är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet, som används för att förstå och beskriva lärande. Det är i samspelet med andra som möjligheterna skapas för att människor ska appropriera, det vill säga ta till sig koder som behövs för att lära sig ett socialt samspel. Att bli bekanta med kulturella verktyg samt att lära sig att använda dem sker även det
genom appropriering. Språket en människa pratar är ett kulturellt verktyg, även bilder kan vara ett kulturellt verktyg. Språket samt bilderna kan skifta i betydelse mellan olika människor som lever i olika kulturella miljöer (Säljö, 2017).
4.3 Proximala utvecklingszonen
Säljö (2017) beskriver att människor ständigt förändras. I varje samspelssituation har människor chansen att få kunskap av andra människor. Vidare beskriver Säljö (2017) att utgångspunkten i Vygotskijs sociokulturella teori är att människor alltid utvecklas och att det är i den proximala utvecklingszonen som människor tar sitt nästa steg i sin utveckling. Genom att en människa får stöttning i den proximala utvecklingszonen kan då den människan appropriera kunskaper. En grundläggande aspekt på allt lärande är att det endast kan ske när en människa interagerar i samspel med sin omvärld samt i samband med en människa som redan kan, exempelvis i skolmiljön med en lärare (Kroksmark, 2011).
10
4.4 Mediering
Inom det sociokulturella perspektivet använder människor sig av så kallade medierande redskap för att förstå den omvärlden man lever i och i detta sammanhang beskriver Säljö (2017) hur Vygotiskijs triangel visar på att människor inte ser världen direkt, utan med hjälp av kulturella redskap. Med hjälp av dessa redskap så tänker människan och förstår sin omvärld. Kulturella redskap kan vara både materiella och av språkliga art, ett exempel på medierade redskap kan vara bokstäver, siffror, en almanacka eller en penna. Kroksmark (2011) menar dock att det är samspelet mellan människan och ett medierande redskap som är avgörande för det
sociokulturella perspektivet, genom den psykiska samt fysiska integreringen av de två delarna. En penna är endast en penna fram till en människa använder den och då blir den i sociokulturell mening ett medierande redskap.
11
5 Metod
Detta avsnitt inleds med en beskrivning av studiens metodval och de forskningsetiska principerna studien tar sin utgångspunkt i. Sedan följer ett avsnitt om konstruktionen av
intervjuguiden, därefter redogörs det för urval, genomförande och analys. Slutligen kommer ett avsnitt om abduktion.
5.1 Metodval
Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens semistrukturerade intervjuer tar sin utgångspunkt i studiens syfte vilket är att belysa hur fritidshemslärare samverkar med den obligatoriska skolan för att uppnå sitt kompensatoriska uppdrag. Syftet med kvalitativa intervjuer är att förstå ämnet som finns i världen ur respondentens synvinkel (Bryman, 2018). Mönstret på en kvalitativ intervju är mer eller mindre som ett vardagligt samtal, dock har forskaren ett angreppssätt samt en specifik frågeteknik med sig in i samtalet som bygger på följdfrågor. Intervjun bygger även på att samtalet ger kunskaper som forskaren inte känner till, vilket skapas under intervjun (Kvale & Brinkmann, 2014; Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015)
Enligt Kvale och Brinkmann (2015) är det viktigaste med semistrukturerade intervjun att stanna inom det område som ska undersökas samt att de frågor som ställs syftar till att få respondenten att beskriva sina upplevelser av det området. Vilket innebär att det är viktigt att forskaren noga tänker igenom hur frågorna ställs för att undvika att styra eller påverka respondenten på något sätt. Eriksson-Zetterqusit och Ahrne (2015) anser att i en semistrukturerad intervju ska det finnas ett tydligt avgränsat område som det ska kretsa kring samt att frågorna har en anknytning till det avsedda området. De menar att frågorna ska vara öppna samt lämna utrymme för att
respondenten ska kunna beskriva frågan ohämmat samt med sin egen uppfattning. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver vidare att i en semistrukturerade intervju behöver inte frågorna ställas i en viss bestämd ordning, utan det är utifrån respondentens svar som frågorna ställs samt vilka följdfrågor som kommer ställas. På grund av det utgår alla intervjuer från en intervjuguide (Bilaga 1). Intervjuguiden har utformats efter studiens forskningsfrågor vars syfte är att få så bred och djupgående information om dem som möjligt av respondenterna.
5.2 Forskningsetiska principer
Denna studie tar hänsyn till de fyra allmänna huvudkraven som finns inom ramen för svensk forskning vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2021). Dessa krav innehåller regler samt riktlinjer vid
samhällsvetenskaplig forskning, vilket nämns i det missivbrev som skickades ut till respondenter som deltar i studien (Bilaga 2). Enligt Vetenskapsrådet (2021) omfattar informationskravet att alla berörda personer skall informeras om studiens syfte samt att allt deltagande är på frivillig
12
basis. Bryman (2018) anger att alla respondenter i studien skall informeras om att de har rätt att avbryta sin medverkan när de så önskar, när de vill samt utan att ange skäl. Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2021). Konfidentialitetskravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2021) att alla uppgifter om deltagare i studien ska behandlas med stor konfidentialitet samt att all data som samlas in inte ska kunna kopplas till deltagarna. Vi har därför varit tydliga mot alla deltagare att all data som samlas in om skola, ljudinspelningar, namn samt kommun inte kommer att avslöjas. Till sist redogörs
nyttjandekravet för respondenterna, vilket handlar om den data som samlas in om enskilda personer endast för användas för forskningens syfte (Bryman, 2018). I missivbrevet står det att studien kommer publiceras i samband med godkänd examination.
5.3 Konstruktion av intervjuguiden
Bryman (2018) beskriver den semistrukturerade intervjun som en metod som ger forskaren en viss frihet över hur intervjun ska gå till väga. En intervjuguide med en lista med frågor som ska beröras arbetas fram innan intervjun, ordningen på frågorna ändras beroende på vad
respondenten kommer in på under intervjun. Bryman (2018) nämner även att frågor som inte ingår i intervjuguiden kan ställas, vid nya anknytningar till saker som respondenten har sagt. Denna struktur valdes för vår studie för att den skapade en möjlighet i stunden att kunna följa upp värdefulla svar från respondenterna. Intervjuguide har arbetats fram utifrån studiens två forskningsfrågor samt syfte. Frågornas utformning växte fram med tiden genom en dialog med handledare samt under de två pilotintervjuerna som gjordes innan studien tog sin början. Intervjuguiden innehåller åtta huvudfrågor, som kan kopplas till studiens syfte. Syftet med frågorna i intervjuguiden var att de skulle starta ett samtal mellan oss och respondenten som gjorde det möjligt för dem att med egna ord skildra deras erfarenheter, upplevelser samt synpunkter kring studiens forskningsfrågor.
5.4 Urval
Vid urvalsprocessen av respondenter valde vi att använda oss av ett
bekvämlighetsurval. Enligt Bryman (2018) är bekvämlighetsurvalet en samling av respondenter som finns nära till hands för forskaren. Enligt Blomkvist et al. (2018) är en fördel med
bekvämlighetsurvalet att det är enkelt att hitta respondenter till studien för forskarna. Vidare betonas dock att bekvämlighetsurval inte kan användas för att
generalisera, för urvalsmetoden inte ger en representativ bild av populationen. Studien har som avsikt att undersöka respondenternas uppfattningar om studiens forskningsfrågor och målet är då inte att generalisera, därför passar denna urvalsform studien.
I studien intervjuades sex utbildade fritidshemslärare från fem olika skolor. Upptagningsområde för urvalet var i tre mellanstora kommuner i mellersta Sverige. Respondenternas kodnamn i studien presenteras i tabell 1 nedan, F står för fritidshemslärare, de olika skolorna
13 Tabell 1. Fritidshemslärare i studien.
Deltagare med kodnamn Skola År inom yrket
F1 Skola 1 2 F2 Skola 2 8 F3 Skola 3 6 F4 Skola 4 26 F5 Skola 5 1 F6 Skola 4 18
5.5 Genomförande
Ett missivbrev skickades ut en vecka innan till de fritidshemslärare som vi var i kontakt med och hade muntligt tackat ja till en intervju. I missivbrevet (Bilaga 2) stod det information om studiens syfte, hur intervjun skulle gå till, de forskningsetiska aspekterna samt vilka vi var som höll i studien. Innan intervjuerna påbörjades arbetades en intervjuguide fram med frågor kring studiens syfte. Frågorna gjordes öppna och breda för att ge respondenterna goda möjligheter att kunna besvara frågorna avslappnat och personligt. Sedan hölls två pilotintervjuer för att testa intervjuguiden och se om frågorna gav svar mot vårt syfte samt att de uppfattades korrekt av respondenterna. Efter pilotintervjuerna arbetades intervjuguiden om, några frågor som var liknade varandra togs bort samt ett antal frågor justerades av etiska skäl efter input från handledare. När vi fått svar från respondenterna att de ville delta i studien, skickades förslag på tider för när intervjuerna skulle kunna bokas in. Vi ville att respondenterna skulle vara delaktiga i att bestämma tid för att få dem att känna sig bekväma och ha en känsla av kontroll över situationen. Intervjuerna genomfördes under en tidsperiod av totalt sju dagar.
I den rådande Covid-19 pandemin blev valet att intervjuerna primärt skulle ske genom videosamtal. I videosamtalen fanns möjligheten att spela in intervjun, vilket gjordes för att underlätta transkriberingen. Det är viktigt att inspelningen av intervjun har en bra kvalité då det har en betydande roll för att underlätta transkriberingen i efterarbetet (Bryman, 2018). Som en backup till filminspelningen användes en mobiltelefon med en inspelnings applikation, ifall någon film skulle förstöras på något sätt. Två intervjuer hölls ute i verksamheten på grund av att respondenten föredrog detta över ett digitalt möte. De två intervjuerna spelades in med
en ljudinspelningsapp på en mobiltelefon. En ljudinspelning kan påverka respondenten negativt genom att vara en stressfaktor i intervjusituationen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Dock gjorde ljudinspelningarna det möjligt att transkribera samt analysera datamaterialet i efterhand. Därför anses ljudinspelningen vara ett betydelsefullt verktyg för oss i studien för att garantera att data samlas in. Ljudinspelningarna är därav det primära verktyget för insamlingen av data, dock
14
användes anteckningsblock och penna under intervjuerna för att göra det möjligt att anteckning under intervjuerna. Bryman (2018) betonar vikten av att föra anteckningar under intervjun för att människan inte alltid minns de detaljer som kommer upp under intervjun. Det som antecknades var följdfrågor, nyckelord, citat samt likheter/skillnader mot andra intervjuer i studien, detta gjordes för att underlätta arbetet under analysstadiet.
Intervjuerna delades upp mellan oss, där vi intervjuade respondenterna var för sig. Detta gjordes för att dels spara tid, dels för att minska den makt man har när man intervjuar någon. Kvale och Brinkmann (2014) skriver om den maktsymmetrin som finns i en kvalitativ forskningsintervju mellan forskaren och respondenten. För att minska den så tog vi beslutet att intervjua
självständigt. Genom att en intervjuguide användes kände vi en trygghet i att få ut en jämlik data ur intervjuerna. För att göra deltagarna trygga och bekväma i situationen inleddes intervjun med uppvärmningsfrågor som sedan övergick till huvudfrågorna (Björndahl, 2018). Intervjuerna pågick under ett tidsspann på ungefär 25 minuter. Varje intervju avslutades med att en fråga ställes till deltagarna om dem hade något att tillägga, detta för att ge dem en chans att förtydliga något eller ge något som kan bidra till studiens syfte (Kvale & Brinkmann, 2014).
Efter att de två första intervjuerna hade genomförts gjordes en översyn över det insamlade materialet, detta för att få en första överblick samt en förtrogenhet för datamaterialet (Rennstam & Wästerfors, 2015). Efter den femte intervjun gjordes en ny analys där vi upptäckte flera likheter i svaren från respondent tre, fyra och fem med de första två respondenterna. Efter intervju med respondent sex såg vi återigen återkommande teman i svaren från respondenterna och beslutet togs att ämnet var mättat samt att inga fler intervjuer skulle göras. Empirisk mättnad är problematiskt att sätta en exakt siffra på när det har uppnåtts, i stället skall grunden för det beslutet tas när intervjuerna slutar komma med ny information som bidrar till studien (Blomkvist et al., 2018). I de citat som finns upplyfta i resultatdelen har utfyllnadsord filtrerats bort,
exempelvis ord som ehh , aha, hm. Detta görs för att få ett större flyt i texten samt att respondenternas svar får en mer akademisk formulering (Bryman, 2018). De rubriker som kommer presenteras i resultatet är en enhetlig skoldag genom samverkan, ledningens roll i samverkan, tidens betydelse i samverkan, en förståelse mellan yrkesrollerna, den eftertraktade samverkan.
5.6 Analys av data
Analysen av data inleddes jämsides med arbetet med insamlingen av data, detta gjordes för att kunna få en uppfattning om vilken utvecklingslinje datamaterialet hade. Genom att inleda analysen i ett tidigt skede samtidigt som arbetet med insamlingen av data fortgick, fick vi en uppfattning om när råmaterialet började bli mättat. Det gäller att bli förtrogen med sitt datamaterial för att kunna få en överblick och en helhetskänsla innan analyseringen av
datamaterialet kan börja (Rennstam & Wästerfors, 2015). Analysen gjordes genom en tematisk analysmetod, där bearbetningen av datamaterialet började brett för att en djupare kunskap om materialet skulle uppstå. Därefter togs teman fram utifrån studiens forskningsfrågor samt den
15
sociokulturella ansats studien har tagit. Genom olika nyckelbegrepp som finns inom den sociokulturella teori framträdde teman som sedan användes för att analysera datamaterialet vidare. Grunden i en tematisk analys beskriver Blomkvist et al. (2018) är de teman som kommer fram i datamaterialet när det bearbetas, det blir mönster som i sin tur kan vara startpunkten på relevanta aspekter. Bryman (2018) menar att söka efter repetitioner i sitt datamaterial är ett vanligt arbetssätt för att identifiera teman, även att leta efter likheter samt skillnader i
respondenternas svar för att visa teman kan vara ett effektivt sätt. I sorteringen av datamaterialet användes olika färger för olika teman, detta för att göra det så tydligt som möjligt för att kunna särskilja olika teman från varandra. Vid arbetet skrevs även likheter samt skillnader ner jämtemot andra respondenter i studien. Enligt Blomkvist et al. (2018) kan en tematisk analys göras med hjälp av att ge olika teman olika färger för att sedan markera de delarna i datamaterialet utifrån vilka färger de olika teman har, vilket stämmer väl överens med hur studiens analysarbete gick tillväga.
5.7 Abduktion
Abduktion är en kombination av vetenskapsteorierna induktion samt deduktion. Induktion används i kvalitativa studier när man utgår från observationer och /eller intervjuer för att sedan närma sig en generalisering inom en teoretisk referensram. Medan deduktion används i
kvantitativa studier där man utgår ifrån en referensram inom en teori eller modell, efter det formuleras hypoteser som testats i verkligheten genom observationer (Alvesson & Sköldberg, 2017). När deduktion och induktion samspelar i empirisk forskning kallas det för abduktion (Svensson & Ahrne, 2015). Detta innebär att man utgår från empiri som har arbetas fram för att sedan med hjälp av en teori frigöra sig från den beskrivande nivån och komma till en djupare mening i materialet (Alvesson & Sköldberg, 2017).
Studien använder sig av det sociokulturella perspektivet för att begripliggöra den data som har samlats in med hjälp av begrepp från teorin, för att på så sätt hitta mönster i vårt datamaterial för att försöka besvara studiens forskningsfrågor. Teorin spelar alltså en viktig roll både i hur
framtagandet av empirin gick till genom att begrepp från teorin finns med i forskningsfrågorna till analysen när teorin är en del och styr hur teman i den tematiska analysen blir till. Teorin hjälper till att sätta ord på det vi studerar och genom dess begrepp (Svensson & Ahrne, 2015).
5.8 Trovärdighet
Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är reliabilitet samt validitet två betydelsefulla begrepp. Med reliabilitet menas trovärdighet, alltså studien skall vara trovärdig. I kvalitativa studier behandlas ofta trovärdigheten i förhållande till hur intervjufrågor formuleras samt ställs till respondenten. Angående trovärdighet i en studie är det alltså viktigt att noga tänker igenom hur frågor
formuleras, inte gör frågor med påståenden i samt att inte ställa ledande frågor. Bryman (2018) nämner att det är viktigt att inte vara kritisk eller fördömande under intervjusituation, för detta kan påverka respondenten samt trovärdigheten negativt. En annan fokuspunkt gällande
16
trovärdigheten i ett forskningsresultat är att den ska kunna reproduceras av andra forskare, vid ett annat tillfälle samt på en annan plats (Kvale & Brinkman, 2014).
Enligt Kvale och Brinkmann (2014) måste forskaren visa på noggrannhet samt en systematik igenom hela forskningsprocessen. Att forskaren kontinuerligt går tillbaka för att säkerställa att forskningsprocessen genomsyras av öppenhet samt att den verkligen mäter det den ska mäta. De menar även att ett kritiskt förhållningssätt måste finnas i allt man göra i processen, för att kunna upprätthålla validiteten. En kvalitativ studie ställer krav på att forskaren är medveten om sina egna värderingar samt fördomar, detta för att forskare inte ska påverkar studiens resultat.
Validering är alltså något man gör kontinuerligt under hela forskningsprocessen, inte något man gör av en slutprodukt (Kvale & Brinkmann, 2014). Till följd av att en intervjuguide används så kan vi borga för att frågorna under intervjuerna har ställts på ett jämförligt sätt. Det empiriska materialet som har tagits fram från de sex intervjuerna anser vi är tillräckligt av den tidsperiod som studien har att finnas inom. Enligt Bryman (2018) är det omöjligt att veta hur många som ska intervjuas innan teoretisk mättnad infinner sig, dock måste begräsningar som tid tas i beaktning. Validiteten har arbetats fram genom att under hela studiens gång har vi gått tillbaka till studiens syfte samt forskningsfrågorna för att göra oss säkra på att studien håller sig till sitt ämne samt att den verkligen mäter det den ska mäta (Kvale & Brinkmann, 2014). Validiteten hade varit större i studien ifall samtliga intervjuer hållits gemensamt, dock genom att en
intervjuguide användes samt analysprocessen är ett gemenast arbete gör att validiteten likväl är hög.
17
6 Resultat
I följande avsnitt presenteras de resultat som studien har kommit fram till med utgångspunkt i fritidshemslärarnas yttranden. Forskningsfrågorna besvaras löpande igenom resultatets olika teman. Resultaten redogörs för under följande fem rubriker en enhetlig skoldag genom samverkan, ledningens roll i samverkan, tidens betydelse i samverkan, en förståelse mellan yrkesrollerna, den eftertraktade samverkan. Resultatet analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt under varje tema presenteras en analys. En
resultatsammanfattning avslutar avsnittet som omfattar studiens rubriker.
6.1 En enhetlig skoldag genom samverkan
Efter genomförda intervjuer med fritidshemslärarna framkom det att vissa av fritidshemslärarna beskrev att de hade en god samverkan med lärare i den obligatoriska skolan, medan några fritishemslärare hade en bristfällig eller helt saknade samverkan med lärare i den obligatoriska skolan. Vilket i sin tur påverkade hur de arbetade med fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Flera av fritidshemslärarna uttryckte att genom få ta del av lärarnas i den obligatoriska skolans grovplaneringar utgjorde det grunden i deras kompensatoriska arbete i fritidshemmet. F1 och F2 uttryckte att de hade en önskan om att få ta del av grovplaneringar, dock med en bristfällig eller ingen existerande samverkan med lärare i den obligatoriska skolan gjorde att detta uteblev. Alla fritidshemslärare uttryckte dock att en samverkan mellan lärare skulle gynna eleverna inom verksamheterna.
Alla fritidshemslärarna i studien uttryckte att en grund för att kunna stötta den obligatoriska skolan var att få ta del av lärarna från den obligatoriska skolans grovplaneringar. Genom
grovplaneringarna görs det möjligt för fritidshemslärarna att planera upp sin verksamhet så man kan ge eleverna en enhetlig skoldag från morgon till eftermiddag. F3, F4, F5 och F6 beskriver att det är viktigt att skoldagen blir homogen rakt igenom och att de finns en röd tråd från
undervisningen i den obligatoriska skolan till fritidshemmets verksamhet. F5 uttrycker nedan: Det viktigaste är ju att barnen genom hela dagen får alltså en röd tråd så att det inte blir hattigt fram och tillbaka utan den undervisningen de har fått del av i skolan även ska speglas i
undervisningen som de får ta del av på fritidshemmet. Det blir mycket smidigare för både barnen och för oss vuxna om vi följer en röd tråd genom hela dagen.
Flera fritidshemslärare uttrycker sig att de önskar att få tillgång till den obligatoriska skolans grovplaneringar, dock finns det ingen fungerande samverkan mellan fritidshemslärarna samt lärarna från den obligatoriska skolan på deras arbetsplatser. Detta försvårar möjligheten i deras arbetet med det kompensatoriska uppdraget för att kunna stötta den obligatoriska skolan. F2 uttrycker att deras arbetet skulle bli enklare om de visste vad den obligatoriska skolan arbetar med just nu samt vad som kommer komma längre fram under terminen:
Jag skulle vilja att vi som jobbar på fritidshemmet skulle kunna få ta del av en grovplanering för grundskolans verksamhet så man förstår vad de har tänkt att göra nu, under våren jobbar vi med
18
det här och sen så längre fram så gör vi det här . … Det ökar ju möjligheterna till att man kan komplettera på ett bättre sätt.
F1 uttrycker att inom sin verksamhet finns det en potential för fritidshemmet att kunna stötta den obligatoriska skolan genom en bättre samverkan. Om fritidshemmet hade en större insyn om vad den obligatoriska skolan arbetar med så skulle fritidshemmet kunna gå in och komplettera den på ett mer kompetent sätt. F1 åsikt nedan:
Har man en bättre samverkan så skulle vi veta mer vad dom jobbar med och då skulle vi kunna komplettera igenom bild och form, där dom inte hinner med för att dom har mera teoretiska lektioner, sen så tänker jag att man skulle kunna under några tillfällen i veckan, att dom skulle kunna få göra sina läxor eller det dom inte hunnit med under lektionerna.
F3 tar upp under sin intervju att de har en fungerande samverkan med lärare från den obligatoriska skolan vilket nu möjliggör för en djupare samverkan. Detta genom att
fritidshemslärarna från början har god insyn i den obligatoriska skolans verksamhet, vilket möjliggör för fritidshemmet att kunna driva vidare samt bygga vidare på de kunskaper som eleverna får med sig från den obligatoriska skolan. När den grunden är lagd inom det
kompensatoriska uppdraget så kan fritidshemmet vidga sin verksamhet ännu mer. F3 uttrycker sin upplevelse nedan:
Vi ser att vi också öppnar upp mot annat, vi har läxhjälp och vi kan lägga ner mer tid för sånt. Vi kan göra det för det vi håller på med ändå är samma saker, så vi knyter ihop säcken lite
tillsammans. Och det önskar jag ännu mer faktiskt, för det är jättekul.
Vidare förklarar F3 att allt arbete som gäller skolarbete som läxhjälp under fritidshemstiden alltid är helt frivilligt för eleverna och att man aldrig tvingar eleverna att arbeta med det. Dock när eleverna vill, ska möjligheterna och stöttningen finnas. De fritidshemslärarna som upplever att de ingår i en fungerade samverkan i arbete med det kompensatoriska uppdraget uttrycker att det gynnar elevernas kunskaper. F3 beskriver hur att de utvecklar den obligatoriska skolans arbete under fritidshemstiden och hur de direkt kan bygga vidare på det i klassrummet:
Det märks så väl. För att dom har ju en större kunskap, och vi driver då vidare den. Så vissa saker är nya, från oss när de kommer tillbaka till klassrummet som de tar med sig från fritids till sina klasser, och förmedlar det. Och eller så bara liksom just öva in kunskaper, att den sätter sig bättre, i långtidsminne.
Flertalet av fritidshemslärarna i studien menar på att ha en samverkan med den lärarna från den obligatoriska skolan är helt nödvändigt för att det kompensatoriska uppdraget ska kunna
uppfyllas fullt ut. Genom att samverka med varandra så skapar det en helhetsbild, dels för alla lärare över elevernas kunskaper, dels för eleverna som får en röd tråd från fritidshemmets morgonverksamhet till fritidshemmets eftermiddagsverksamhet.
19
6.2 Skolledningens roll i samverkan
Alla fritidshemslärare tar upp att skolledningen påverkar arbetet kring samverkan antigen i positiv riktning eller i en negativ riktning. F1 och F2 upplever att det finns brister i hur deras rektorer bedriver arbetet kring samverkan. Fritidshemslärare beskriver hur de har samtalat med sin skolledning om att skapa bättre möjligheter för samverkan med lärare i den obligatoriska skolan men att de inte får någon respons från skolledningen om detta. F1 beskriver hur det är en bristvara med stöttning från skolledningens sida:
Vi får ju ingen stöttning där utan det är där vi efterfrågar när vi har möten och sånt med våran rektor att det är hen som behöver se till att det finns med i schemat till exempel att vi har tillgång till en stund att samverkan, dit har vi inte riktigt kommit heller, vi får fortsätta ligga på där. F1 beskriver att det är skolledningens uppgift att få lärarna i den obligatoriska skolan att bli medvetna om att samverkan även kan gynna dem. F1 upplevelser lyfts fram nedan:
Ja men det är väl det här att jag tror att ledningen skulle behöva få lärarna att bli mer medvetna om att en samverkan, en samverkan skulle gynna även dom. För jag tror inte att dom tänker ett vi utan det är den obligatoriska skolan och sen är det fritids.
F3, F4 och F6 tar upp hur viktigt det är med att man har en förståelse för varandras yrkesroller inom skolans verksamheter för att samverkan ska fungera. F4 beskriver ”Det är väl att man förstår varandras yrkesroller, att man har en förståelse för varandra. Jag tror att det hänger mycket på det, att man både ger och tar”. F3 beskriver att efter att ett skifte i ledningsrollerna på skolan så förändrades klimatet samt synen på fritidshemslärarna roll inom verksamheten.
Ledningen, alltså de har haft en stor del i att höja oss på fritids. Alltså vi är inte bara några, alltså förut upplevde jag nästan att vi var lite slavarbetare på skolan, men det är inte så utan vi har höjts i status av ledningen. … och då när man har gjort den biten så ha man ju höjts sin status och helt plötsligt blir folk tacksamma för att man struntar i planeringen, ingen som tar det som självklart nu.
F3 fortsätter att beskriva skolledningens arbete med att höja statusen för sina fritidshemslärare, detta har gjort att lärarna från den obligatoriska skolan har satt ett större värde i
fritidshemslärarnas arbete. Det har varit en viktig del i att göra all personal till en enhet, vilket gör att personalen hjälper varandra på flera sätt än endast i undervisningssyften. F3 beskriver:
. . . och det skapar också en enhet, alltså det skapar ju då precis som motsvarigheten att det har vi också märkt en skillnad på att om vi har svårt att täcka, att vi har någon sjuk och vi skulle öppna och vi kan inte flytta hur många som helst, alltså det går ju bara inte. … då gick jag ner och frågade en av lärarna om hon kunde öppna, absolut svarade hon då. Så dom ger ju tillbaka så gott dom kan också.
F6 tar upp under intervjun att när hen började arbeta under 1990-talet fanns det inte riktlinjer för en samverkan. F6 beskriver att i dag tack vara samverkan så finns nu en känsla av att det är ett
20
arbetslag i verksamheten inte två. F6 upplever detta som enbart positivt och att även eleverna gynnas genom att lärarna säger samma saker och ger dem samma signaler om vad som gäller för hela skolans verksamheter. F6 upplevelser:
. . . Jag som har kunnat jämföra med innan det här fanns samverkan mellan fritids och skola på det sättet. Jag ser ju att vi har mycket nytta av varandra, att vi är ett arbetslag runt eleverna, att man inte är lärare för sig och fritidspedagog för sig utan att vi har den samverkan. Det är
jätteviktigt, så det tycker jag man har vunnit på. … man kan vara tajtare som vuxna så att vi säger samma saker till eleverna och ger dem samma signaler.
Både F1 och F2 menar på att det finns en skillnad mellan vad ledningen pratar om på
ledningsmöten mot vad som kommer fram i det praktiska arbetet i verksamheten. F2 beskriver att det är positivt att de har fått möjligheten att sitta med vid ledningsmötena till detta läsår. Dock ger skolledningen endast en respons under mötena men sen händer det inget mer. F2 beskriver:
Både ja och nej, för vi har ju fått möjligheter till att vara med på mötestiderna och
arbetslagsmöten och så men sen så är det ju inte riktigt att man känner det sen när man jobbar. Det är mer något mer man säger med det är kanske ingenting man sen i verkligheten gör. I kontrast till F1 och F2 upplevelser beskriver F5 och F6 en annan bild inom sina verksamheter. Bägge dessa fritidshemslärare arbetar inom samma kommun dock inom olika verksamheter. Där har kommunen satt upp riktlinjer kring hur arbetet med samverkan ska gå till. Detta innebär att respektive rektor har tydliga direktiv från kommunen att arbeta efter, vilket i sin tur gör att de sätter upp mål för sina verksamheter när det gäller samverkan. F5 och F6 beskriver att rektorn genom dessa mål ger sin personal de förutsättningar som behövs för att kunna samverka med den obligatoriska skolan.
6.3 Tidens betydelse i samverkan
Det hinder som fritidshemslärare uttalade sig om i intervjuerna var att det antingen var för lite eller ingen gemensam planeringstid ihop med lärarna i den obligatoriska skolan. Ett flertal av fritidshemslärarna uttryckte att det var brist på tid som gjorde att det inte kunde ges möjlighet till gemensam planering.
F2 uttrycker följande: ”Att sitta tillsammans med lärarna på planering, den planeringstiden finns ju inte”. Fritidshemslärarna F1, F2 och F3 uttalar sig även om att en gemensam planeringstid är önskvärd för att en samverkan ska kunna ske på bästa sätt, man vill kunna ta del av lärarnas planeringar för att veta hur man som fritidshemslärare kan komplettera. Flera av
fritidshemslärarna var att det fanns en gemensam planering men oftast endast via digitala verktyg. På skolorna som F4, F5 och F6 är verksamma på fanns ett tydligt uttalat mål från ledning som gör att fritidshemslärare har en bestämd tid under skoltid där man går in och
samverkar. Detta tyckte fritidshemslärarna var ett bra arbetssätt för att få samverkan att fungera. På dessa skolor har fritidshemslärarna en egen tid med eleverna under skoldagen, en tid där fritidshemslärarna bestämmer vad de ska göra. Detta görs oftast i fritidshemmens egna lokaler.
21
Arbetet som görs under dessa arbetspass är kopplade till de arbetsområden som den obligatoriska skolan arbetar med F5 beskriver ”Arbetar de med bokstav S så skulle man kunna köra lek som börjar på S, skulle kunna vara samarbetsövningar eller att man skapar något som börjar med bokstaven S”.
Flera av fritidshemslärarna uttrycker att det är viktigt att ha en kommunikation med klasslärarna vilket gör det möjligt att följa det tematiska men att det ibland kan vara svårt att få till en tid där man sitter ner tillsammans och planerar, mycket hänger på att man löser det inom arbetslaget. De kommunikativa bestämmelser människor brukar inom en viss kontext menar Säljö (2014) är en förutsättning för att individer ska utvecklas och lära sig av varandra. Kommunikation samt interaktion mellan människor är en grundförutsättning för lärande samt utveckling. Han menar på att kunskap överförs mellan individer när en sysselsättning delas med andra. Det är i de sociala kontexterna som individen tillägnar sig ny kunskap samt gör att individen får en förståelse för sin omvärld.
Lösningen som varit när inte gemensam planeringstid funnits har varit att de använt sig av digitala kommunikationsmedel. F4 beskriver den digitala lösningen ”Vi har använt OneNote och Teams och det underlättar ju lite när man kör planeringen att man skriver allting där så alla kan ha tillgång till och titta vad som händer under dagen”. Samtidigt har det digitala tillkommit under de senaste åren och det fungerar inte alltid som man vill uttrycker fritidshemslärarna. Genom att fritidshemslärarna använder sig av de digitala hjälpmedlen som finns till hands så använder de sig av medierande verktyg.
6.4 En förståelse mellan yrkesrollerna
Flera av fritidshemslärarna pratar även om ett annat hinder som kan uppstå när man ska samverka. Fritidshemslärarna menar för att de ska kunna ha en samverkan tillsammans med lärare i den obligatoriska skolan behöver det finnas en förståelse och respekt för varandra. F6 åsikt beskrivs i citatet ”Jag ser ju att vi har mycket nytta av varandra, att vi är arbetslag runt eleverna, att man inte är lärare och för sig och fritidspedagog för sig utan att vi har samverkan tillsammans”.
F6 uttrycker sig om vikten att arbeta tillsammans i ett arbetslag där man tar nytta av varandras olika kompetenser som gynnar eleverna. F3 utrycker att det inte alltid är tiden som är hindret, utan det handlar om att ha en förståelse för varandra. F3 utrycker följande kring ”Fast egentligen behöver man inte jättemycket tid, man behöver ett intresse ifrån båda håll”. F3 som är verksam på en mindre skola berättar om att ha respekt för varandra är av ytterst vikt då man jobbar väldigt tätt och möter varandra varje dag. F3 upplever att i dagsläget har de en bra arbetsgrupp som gör att samverkan fungerar genom att både klasslärare och fritidshemslärare är öppna och har en vilja till att samverka och ”. . . det har blivit bättre det har vi sett en skillnad på i år att när vi har följt varandra planeringar, vi har pratar ihop oss, de här liksom kårdagarna i början av hösten redan kollade vi på grovplaneringarna. … ”
22
När fritidshemsläraren F5 pratar om att en förståelse för varandra nämner F5 vikten om att all personal som samverkar tillsammans följer samma ordningsregler och har ett liknande
förhållningssätt när de möter eleverna. F5 i följande citat ”Om skolpersonalen förhåller sig på ett sätt mot eleverna och vi på fritids gör på ett annat sätt. Så blir det extremt förvirrande för
barnen”. Vidare nämner F5 att personal som samverkar behöver tänka på vad som gynnar eleverna och diskutera ett förhållningssätt och regler som man ska följa för att bli ännu mer samspelta i samverkan och för att inte göra det svårare för eleverna. På skolan som F5 är
verksam på hade de ett problem med just att de hade olika förhållningssätt som gjorde det rörigt för eleverna. Men genom att sitta ner tillsammans och bestämma samma förhållningssätt och regler blir det bättre, F5 hade problem med vilket förhållningssätt de skulle ha ”så vi var tvungna att sätta oss ner och diskutera hur vi skulle kunna bli mer samspelta och förbättra vår samverkan mellan den här och efter det så är det mycket, mycket bättre”.
6.5 Den eftertraktade samverkan
Samtliga fritidshemslärarna i studien uttrycker en vilja av att samverka med den obligatoriska skolan, dock så finns det skillnader kring hur den ska se ut samt utvecklas vidare. F5 berättar om att det fungerar bra med arbetet kring samverkan som finns på plats, men att man alltid kan förbättra sig:
Det klart att samverkan är ju någonting som hela tiden måste förbättras. Jag tycker att det fungerar mycket väl bra på våran skola just nu, men man är ju aldrig på topp så att säga. Man kan alltid bli bättre.
F4 och F6 beskriver att de tycker samverkan är ett bra arbetssätt. F4 och F6 vill dock inte ha mer tid ute i verksamheten för samverkan. Men mer tid för samtal mellan fritidshemslärare samt lärare från den obligatoriska skolan är något de efterlyser. F6 beskriver att personalgruppen skulle genom det kunna bli mer exakta i sin kommunikation, hinna prata om eleverna på ett djupare plan samt att utåt sett sända samma signaler till eleverna:
. . . Det är ju det här med planeringen som man önskar ännu mer, för att då kan man ibland sitta ner och prata om eleverna också. Så kan man hjälpas åt med dom på ett annat sätt och man kan vara tajtare som vuxna så att vi säger samma saker till eleverna och ge dem samma signaler och det tror jag egentligen är det viktiga liksom.
F3 menar att det tidsmässigt inte finns tid till mer samverkan med den obligatoriska skolan än vad de har idag. Dock skulle F3 vilja utveckla samverkan vidare genom att vrida fokus från att det alltid är fritidshemsläraren som kommer till klassrummet. Utan i stället kunna ta vara på fritidshemslärarnas kompetens kring utomhuspedagogik och genom det nå ut till de eleverna som inte klarar av dagens skola. F3 beskriver nedan de gångerna det har funnits tid till att planera och utföra utomhuspedagogik samt vad det gör för eleverna:
23
. . . Det hade varit jättekul att kunna gå ut och köra multiplikationstabellen på hundrarutan och ha stafetter där ute och ha geometri. Det finns massa med praktiska sätt där vi kan göra det i
verkligheten i stället. … Dom tänker inte på att dom står och gör matte. Så dom här eleverna som står och hänger över sina matteböcker och tycker det är tråkigt lyser då upp den gången de får springa samtidigt eller de får göra något annat och då hoppar det till aha är det du menar med geometri liksom.
I motsatts till övriga fritidshemslärare i studien finns det inget fungerade samverkan mellan fritidshemslärare samt lärare i den obligatoriska skolan för F1 och F2. De uttrycker dock båda att de eftersträvar att få tillstånd en fungerande samverkan mellan lärarna. F1 uttrycker sin åsikt om att kunna utveckla en samverkan med lärarna från den obligatoriska skolan ”Absolut, eftersom det knappt finns något så”. Under intervjuerna framkom det att fritidshemslärarna är eniga kring att samverkan är något som eftersträvas i verksamheterna. Dock finns det vissa skillnader på hur den kan se ut.
6.6 Resultatsammanfattning
En redovisning har nu gjorts av de mest centrala temana som fritidshemslärarna har gett uttryck för under sina intervjuer. Något som samtliga fritidshemslärare lyfter upp i sitt arbete med det kompensatoriska uppdraget är att en samverkan måste finnas på plats för att arbetet med att stötta skolan ska kunna uppfyllas. En samverkan möjliggör för att fritidshemmet ska kunna följa den obligatoriska skolans arbete, vilket i förläggningen ger en röd tråd över hela skoldagen, både för fritidshemslärare, lärare från den obligatoriska skolan samt för eleverna. Flera av
fritidshemslärarna är inne på att ledningen har en stor roll i om samverkan blir av eller ej i verksamheterna. Intresset från ledningen samt ledningens förmåga att sätta upp mål kring samverkan sätter tonen för om samverkan ska bli lyckad eller ej. Ledningen måste även skapa möjligheter för sina anställda för att de ska kunna utföra arbetet på bästa sätt. Något som framträder är att alla fritidshemslärare lyfter planeringstiden som det enskilt viktigaste
beståndsdelen för att samverkan ska kunna ske över huvud taget. Planeringstiden lyfts även som den del som är svårast att få till mellan personalen på grund av att verksamheterna i sin natur överlappar varandra tidsmässigt. Flera är inne på att det behövs en förståelse samt en respekt för varandras yrkesroller mellan lärarna för en god samverkan ska komma till stånd. Dock är
samverkan något som alla fritidshemslärare vill ha i sin verksamhet samt att det gynnar alla inblandade parter, fritidshemmet, den obligatoriska skolan samt eleverna.
24
7 Diskussion
I detta avsnitt diskuteras resultatet i ställning till bakgrundsmaterialet. Därefter förs en diskussion om metoden som har nyttjats i studien. Kapitlet avslutas med vad en framtida forskning kan ta upp samt ett slutord. Det har varit betydelsefullt att få en inblick kring hur fritidshemslärares arbetar praktiskt med denna fråga. Det har även varit av intresse att se vilka möjligheter samt hinder som finns gällande att få till en fungerade samverkan med den obligatoriska skolan. Studien har skapat nya uppfattningar för oss kring ämnet utifrån fritidshemslärarnas egna utsagor.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med vår uppsats var att belysa hur fritidshemslärare samverkar med den obligatoriska skolan för att uppnå sitt kompensatoriska uppdrag. Vi tolkar att fritidshemslärarna anser att en samverkan har en stor betydelse för hur arbetet med det kompensatoriska uppdraget ser ut samt att en fungerande samverkan har en positiv inverkan på elevernas utveckling och lärande. I förhållande till tidigare forskning finner vi flera gemensamma drag med denna studie. I statens offentliga utredningar (SOU:1997:21) ) angavs att målet med integreringen av verksamheterna var att det skulle skapa en pedagogisk helhetssyn som gav en plan för elevernas utveckling och lärande för hela deras dag i skolan. Även enligt Skolverket (2011) får arbetslag som delar en pedagogisk grundsyn en högre kvalitet i sitt arbete samt skapar flera goda möjligheter för elevernas utveckling inom verksamheterna. I studiens resultat framkommer att fritidshemslärare som har en god samverkan med den obligatoriska skolan, möjliggör för att det arbetas fram en helhetsbild för hur verksamheterna ska kompletterar varandras uppdrag kring elevernas utveckling och lärande. Det vill säga att det inte endast är fritidshemmet som ger form av en samverkan i den obligatoriska skolan utan fritidshemmets verksamhet bidrar med kunskap som kompletterar den obligatoriska skolan. Genom detta arbetssätt samverkar de båda
verksamheterna med varandra och bygger vidare på elevernas kunskapsnivåer. Vi anser att detta är en viktig aspekt av samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan som
behöver synliggöras mer. Det är två olika verksamheter men de hör ihop, fritidshemmet finns inte för den obligatoriska skolans skull utan för elevernas. Med en fungerade samverkan kan verksamheterna tillsammans planera samt arbete för att bygga på elevernas kunskapsnivåer. Detta är i linje med hur Skolverket (2014) anser att fritidshemmets och den obligatoriska skolans uppdrag ska betraktas, som två delar av en helhet och att det inte är ett hinder för fritidshemmets egna unika uppdrag.
Dock ser vi likheter i studien med forskning (Närvänen & Elvstrands, 2014; Rohlin, 2017) som menar på att det finns en otydlighet för fritidshemslärare hur deras pedagogiska uppdrag ska se ut, vilket ger lärarna från den obligatoriska skolan ett tydligt tolkningsföreträde. I studien
framkommer det att när samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan inte finns på plats, har fritidshemslärarna svårt att dels få insyn, dels få sin röst hörd om vad de kan göra
