Patienters upplevelse
av
sjuksköterskestudenters
vård
En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: OmvårdnadFÖRFATTARE: Tove Lindén & Jenny Zäther HANDLEDARE: Siv Honkala
EXAMINATOR: Jan Mårtensson
Sammanfattning
Bakgrund: Möjligheter att numer behandla svåra sjukdomar medför ökad vårdtyngd och ställer högre krav på hälso- och sjukvården. Därigenom tilltar behovet av sjuksköterskor, vilket leder till att patienter alltmer kommer att vårdas av sjuksköterskestudenter som har verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Det är viktigt att ta hänsyn till patienters upplevelse av sjuksköterskestudenters vård. Trots detta är forskningen runt ämnet begränsat och därför har denna litteraturstudie tillkommit. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats har valts.
Resultat: Resultatet visar både positiva och negativa upplevelser där trygghet, delaktighet, bristande kliniska färdigheter och bristande kommunikation har utmärkande betydelse.
Slutsats: Majoriteten är positivt inställda till sjuksköterskestudenters vård. Information, kommunikation, personliga egenskaper, bemötande och klinisk färdighet är påverkande faktorer för patienters upplevelser av sjuksköterskestudenters vård. Handledaren kunde även ha betydelse för att skapa trygghet för patienter.
Patients' experience of being cared for by nursing
students
Summary
Background: The health care is facing an increasing complexity due to present possibilities of treating patients with really severe illnesses. Among other things this also increases the need for nurses and thereby nursing students. This means that nursing students in training taking care of patients in everyday health care will be more common. It is important to in account patients’ experiences of nursing students care. Despite this the research around the topic is limited and therefore the making of this literature review.
Aim: The aim is to describe patients' experiences of being cared for by nursing students. Method: A qualitative literature review with an inductive approach has been chosen.
Result: The result shows both positive and negative experiences where safety, participation, clinical skills and communication has significant importance.
Conclusion: The majority were in favour of being cared for by nursing students. Information, communication, personal characteristics, treatment and clinical skills were affecting factors in patients' experiences of nursing students care. The supervisor had an important role for the feeling of safety for patients.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Sjuksköterskestudenter och VFU ... 1
Omvårdnad ... 2
God omvårdnad enligt patienter ... 2
Personcentrerad omvårdnad ... 2
Kommunikation ... 2
Syfte ... 3
Material och metod ... 3
Design ... 3
Urval och datainsamling ... 3
Dataanalys ... 4
Etiska överväganden ... 4
Resultat ... 4
Positiva upplevelser ... 4
Att känna trygghet ... 5
Att känna delaktighet ... 5
Negativa upplevelser ... 6
Bristande kommunikation ... 6
Bristande kliniska färdigheter ... 6
Diskussion ... 7
Metoddiskussion ... 7 Resultatdiskussion ... 8Slutsats ... 9
Kliniska implikationer ... 9
Referenser ... 11
Bilagor ...
Sökmatris Bilaga 1 Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 2 Artikelmatris Bilaga 3 Tematisk fördelning av resultatartiklar Bilaga 41
Inledning
Samhället står inför en kontinuerlig förändring och inte minst inom hälso- och sjukvården. Svåra sjukdomar går numer att behandla vilket medför en ökad vårdtyngd, ställer högre krav på hälso- och sjukvården och därmed ett ökat behov av sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2010). Dessutom ger stora pensionsavgångar inom sjuksköterskekåren ett ökat behov av nyrekrytering och fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser, VFU, för sjuksköterskestudenter. Detta utan att studenters lärande eller kvaliteten på patienters vård får bli lidande (Stölten & Wahn, 2015). Patienter förutspås alltmer komma att vårdas av sjuksköterskestudenter under handledning. Därför är det viktigt att belysa patienters upplevelse av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Forskningen runt detta är tämligen begränsad, där av tillkomsten av denna litteraturöversikt.
Bakgrund
Sjuksköterskestudenter och VFU
Kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor från 2005 har tagits bort då det inte längre ingår i Socialstyrelsen uppdrag. Istället åligger det verksamhetscheferna att säkerställa att rätt kompetens finns i verksamheterna. Socialstyrelsens kompetensbeskrivning har tidigare använts som grund för sjuksköterskeutbildningarna. Svensk sjuksköterskeförening har som professionsförening tagit ansvar för att skapa en ny beskrivning för att säkerställa den nationella kompetensen. De utgår från sex kärnkompetenser vilka är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Dessa skall genomsyra sjuksköterskeutbildningarna och på så vis säkerställa att socialstyrelsens krav på att hälso- och sjukvård fortsätter vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid (SSF, 2010).
I den akademiska sjuksköterskeutbildningen ingår VFU för att sjuksköterskestudenter skall kunna träna på att omsätta teoretisk kunskap i praktisk handling och samtidigt utveckla ett empatiskt och professionellt förhållningssätt (SSF, 2010). Enligt högskolelagen skall sjuksköterskestudenter lära sig att ha ett kritiskt förhållningssätt, kunna söka, värdera och använda kunskap baserad på vetenskap och utifrån detta göra bedömningar och hantera komplexa situationer (SFS, 1992:1434). VFU fyller en viktig funktion för att nå dessa mål. VFU utgör ca 30 % av sjuksköterskeutbildningen i Sverige, men kan variera mellan olika lärosäten, liksom vilka moment som ingår i VFU. För att stärka utbildningsklimatet samt för att underlätta rörelse och anställning mellan länder inom Europeiska unionen följer sjuksköterskeutbildningarna även de riktlinjer som regleras i Bolognadeklarationen (Bolognaprocessen, 2015).
Handledning under VFU kan utformas enligt olika lärmodeller såsom personcentrerat-, studentcentrerat- eller interprofessionellt lärande. Handledning under VFU kan även ske genom parhandledning där en sjuksköterska handleder två studenter eller peer learning där två studenter lär av och med varandra med en handledare som stöd. För att möta upp behovet av VFU-platser startades i början av 2000-talet kliniska utbildningsavdelningar, KUA på olika ställen i landet. Vid KUA i Malmö utbildas läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster i tvärprofessionella team på en specifikt avsedd internmedicinsk akutvårdsavdelning. Det gemensamma syftet för samtliga professioner är att självständigt ge medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering. Studenterna ska lära sig samarbeta tvärprofessionellt, ge handledning till övriga i teamet och samtidigt fördjupa sin egen yrkesspecifika kompetens (Stölten & Wahn, 2015). Det finns utbildningsavdelningar, Dedicated Educational Units, DEU, runtom i västvärlden, till exempel i Australien, som uppkommit av samma anledning vid ungefär samma tidpunkt (Edgecombe, Wotton, Gonda, & Mason, 1999). Dessa har enbart sjuksköterskestudenter som fokus på utbildningsavdelningar.
2 Omvårdnad
Sjuksköterskors huvudsakliga ansvarsområde och specialitet är omvårdnad som innefattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet. Det vetenskapliga kunskapsområdet utgår från en humanistisk människosyn med kunskap om människans hälsa och välbefinnande i livets olika skeden. Det patientnära arbetet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, präglas av helhetssyn och etiskt förhållningssätt samt utföras enligt gällande författningar och riktlinjer. Sjuksköterskors legitimation innebär ett självständigt yrkesansvar (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2009). Omvårdnad skall utföras med respekt och hänsyn till människors rättigheter, autonomi, värderingar, vanor och tro. Detta är vad sjuksköterskors etiska kod enligt handlar om (International Council of Nurses [ICN], 2007). Sjuksköterskor behöver aktivt arbeta för att balansera det maktförhållande som uppstår när patienter är i beroendeställning. Målet för omvårdnaden är att patienten skall uppleva hälsa och samtidigt känna delaktighet, trygghet och att vara respekterad. Begreppet hälsa relateras till patientens upplevelse av hälsa. Gott bemötande är avgörande för patienters upplevelse av omvårdnadsinsatserna.(SSF, 2010).
God omvårdnad enligt patienter
Patienter tycker att god omvårdnad är då de känner sig omhändertagna på ett omsorgsfullt sätt. Patienter anser att viktiga egenskaper hos sjuksköterskor är sympati, förståelse, att ha intresse för patienter samt ett trevligt 0ch respektfullt bemötande. Förmåga att tillgodose patienters behov, medicinsk kompetens, kontroll över arbetet samt förmågan att ge snabb och punktlig vård påverkar patienters upplevelse av vården (Larrabee & Bolden, 2001). En förutsättning för att kunna ge patienter en säker och trygg vård är att all personal inom hälso- och sjukvård har ett förhållningssätt som grundar sig på vetenskap, så kallad evidensbaserad vård (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2011). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) skall vården utföras på ett sätt så kraven på god vård tillgodoses.
Personcentrerad omvårdnad
Personcentrerad omvårdnad, PCO, är ett begrepp som används inom hälso- och sjukvården runt om i världen. PCO beskrivs som en vårdstandard där patienter är i centrum och innebär terapeutiska förhållanden, inte bara mellan personal, patient och anhöriga utan även mellan personalen.
Terapeutiska förhållanden bygger på värderingar som respekt för människans autonomi, ömsesidigt förtroende och förståelse, delad kunskap och makt. Begreppet person står för det mänskliga såsom moraliska värderingar, samt hur andlighet, religiositet och politiska åsikter uttrycks. Personcentrerade processer innebär arbetet med patienters övertygelser och värderingar genom engagemang, sympati, delat beslutsfattande och erbjudande av holistisk vård. Resultatet av PCO ger patienter välbefinnande och tillfredsställelse samt att de även blir involverade i vården (McCance, McCormack, & Dewing, 2011). Omvårdnaden utgår från information om personers livsmönster, värderingar och preferenser. Personer med bakgrund från annan kultur bör få möjlighet att utöva sin religion och traditioner samt att få anpassad mat och vårdas av personal som talar samma språk, vilket leder till ökad trygghet (Socialstyrelsen, 2010).
Kommunikation
Personcentrerad kommunikation skall vara på lika villkor, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskor Därför behöver de vara medvetna om sitt sätt att kommunicera, och hur det påverkar relationen till patienter. (McCabe & Timmins, 2015). Kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor sker oftast på ojämlika villkor genom att sjuksköterskor är på hemmaplan och i överläge medan patienter är på främmande mark och i underläge. Patienters oro, trötthet, smärta och beroendeställning förstärker dessa ojämlika villkor (Määttä & Segesten, 2007).
Oavsett vilket kommunikationssätt sjuksköterskan än dock väljer så har det ingen betydelse om patienter känner sig otrygga med sjuksköterskan som vårdare (McCabe & Timmins, 2015). En öppen och ärlig kommunikation underlättar för patienter att på ett positivt sätt hantera sin sjukdom. Icke verbal kommunikation ses av patienter som en indikator på äkthet eftersom det visar känslor som stöd, förståelse och respekt för dem som personer. Enligt patienter handlar personcentrerad kommunikation om att kunna lita på att sjuksköterskor blir medvetna om patienters behov och tillgodoser dem på ett kompetent sätt vilket skapar trygghet för patienter (McCabe, 2004).
3
Enligt Travelbee (2011) är god kommunikation inget självändamål utan utgör en förutsättning för en äkta mellanmänsklig relation. Målet är att lära känna patienten som en unik person och identifiera dess omvårdnadsbehov för att därefter kunna planera för och tillgodose dessa. Utvecklingen av den mellanmänskliga relationen sker i olika faser genom kontinuerlig och ömsesidig kommunikation, verbal som icke verbal. Andra förutsättningar för utvecklingen är att sjuksköterskor har självkännedom om sina värderingar och intellektuellt kan använda sig själva som ett redskap.
Vid det inledande mötet mellan patienter och sjuksköterskor uppstår ett första intryck. Därefter växer båda parters identitet fram, där det unika och personliga kommer fram och där rollerna alltmer suddas ut. Empati är nästa fas vilket är en intellektuell process. Sjuksköterskor förstår patienters inre upplevelser och yttre beteende genom sin självdistans och oberoende av känslor för patienten. När sjuksköterskors empati övergår till sympati och medkänsla fördjupas kontakten och sjuksköterskors vilja att hjälpa patienter, på ett mer personligt plan, tydliggörs. Hela processen resulterar i ömsesidig förståelse och genuin kontakt vilket leder till att patienter känner sig trygga (Travelbee, 2011).
Syfte
Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter.
Material och metod Design
En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv design har valts. Litteraturöversikt handlar om att få en överblick om kunskapsläget inom ett specifikt område eller problem genom att analysera befintlig forskning (Rosén, 2012). Syftet är att få en överblick om hur patienter upplever det att vårdas av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ metod användes för att studera hur ett fenomen upplevs och vilken mening som tillskrivs fenomenet av personer (Dahlborg Lyckhage, 2012). Vid induktiv ansats samlas datamaterial in på ett förutsättningslöst sätt för att sedan analyseras och generera slutsatser (Priebe & Landström, 2012).
Urval och datainsamling
Inklusionskriterier var personer över 18 år, manliga och kvinnliga som vårdats av sjuksköterskestudenter på sjukhus, nationellt och internationellt. Vid litteratursökningen användes flera kombinationer av sökord som var relevanta utifrån syftet. Avancerade sökningar utfördes i databasen Cinahl med forskning om omvårdnad och i Pubmed med forskning om medicin och omvårdnad (Karlson, 2012). Sökord som användes i Cinahl var; student-patient, relation, nursing student, patient experience, attitude satisfaction och collaborative learning. I Pubmed användes sökorden; patient satisfaction, quality of health care, quality care, nursing care och student nurse. Begränsningar användes för att underlätta urvalet genom att sortera bort material som inte var relevant mot syftet (Karlson, 2012). De som användes var; peer reviewed, english language och artiklar från 2005-2016. För att göra litteratursökningen mer specifik och för att öka känsligheten i sökningen användes sökoperatorerna AND och OR i båda databaserna. Vidare användes även trunkering för att få olika böjningar på orden; patient*, student*, nurse*, experienc*, attitude* och relation* (Karlson, 2012).
Sökningen i Cinahl resulterade i 134 träffar (Bilaga 1). För att få en överblick om artiklarnas innehåll lästes alla 134 titlar. 19 stycken var intressanta och deras abstrakt lästes vilket resulterade i fem utvalda artiklar. För att utesluta att artiklar hade missats gjordes en ny sökning vilken ledde till 24 träffar (Bilaga 1). Efter att ha läst alla titlar och ett abstrakt kunde ytterligare en artikel inkluderas. Sökningen i Pubmed gav i 209 träffar, där alla titlar och 19 abstrakt lästes. Ingen artikel var användbar, dock förekom en dubblett. För att hitta nya källor gjordes manuell sökning där referenslistor och similar articles granskades vilket resulterade i en ny artikel. Resultatartiklar kvalitetsgranskades enligt Hälsohögskolans protokoll för basala kvalitetskriterier (Bilaga 2). Alla artiklar uppfyllde 4/4 kriterier i första delen vilket var ett krav för att kunna inkludera artikeln.. I den
4
andra delen uppfyllde fem artiklar 8/8 och två artiklar 7/8 (Bilaga 3). Bakgrund gällande teori, begrepp eller förhållningssätt togs inte upp i diskussionen i den ena artikeln. I den andra artikeln diskuterades inte kvalitetssäkringsbegreppen tillförlitlighet och trovärdighet i diskussionen.
Dataanalys
Dataanalysen utgår från Fribergs femstegsmodell, vilket är ett vanligt sätt att arbeta på vid en litteraturöversikt. Analysarbetet kan beskrivas som en rörelse från en helhet till delar för att återigen generera en ny helhet. De utvalda artiklarna utgör helheten och delarna uppkommer när artiklarnas resultat delas upp med avsikt att finna bärande aspekter utifrån syftet. Den nya helheten uppstår genom att identifiera likheter och olikheter för att sedan föras samman till en ny helhet (Friberg, 2012). Först lästes alla artiklarna och samtliga översattes till svenska. För att få en förståelse om vad artiklarna handlade om lästes de flera gånger med fokus på resultatdelarna. I andra steget identifierades huvudfynden i varje enskilt resultat och med fokus på beskrivande data som byggde upp resultatet. I steg tre skapades en enskild sammanställning av alla artiklars resultat, i syfte att ge en översikt över data som skulle analyseras. Sammanställningen skrevs ner i form av mindmaps på pappersark och därefter skrevs bärande data mycket kortfattat på post-it lappar. Steg fyra var att identifiera likheter och skillnader i de olika artiklarnas resultat. Genom att jämföra post-it lapparnas data skapades två nya teman med fyra underteman och en ny helhet hade skapats. I det femte steget presenterades den nya helheten.
Etiska överväganden
Etik handlar om att bygga upp, stimulera och hålla vid liv en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla. Även om vissa frågor som rör etik måste regleras formellt handlar etik inte endast om lagar och regler. Etiska aspekter är särskilt viktiga i forskningen eftersom den på lång sikt har stor påverkan på samhället (Vetenskapsrådet, 2011). I Sverige styrs forskning som genomförs på människor, av bland annat lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460) och personuppgiftslagen (SFS, 1998:204). Syftet är att skydda den enskilda människan och respekt för människovärdet vid forskning (SFS, 2003:460; SFS, 1998:204). Det finns i den internationella etiska litteraturen ett stort antal principer som utgör verktyg för den etiska analysen. En etisk princip är ett riktmärke för handlandet som att visa hänsyn och engagemang för en patient. (Statens Medicinsk-Etiska Råd [SMER], 2008). Tre grundläggande principer och riktlinjer vid forskning på människor är autonomiprincipen, göra gottprincipen och rättviseprincipen (Belmontrapporten, 1978).
Endast det som funnits under analysen av artiklarna har redovisats i resultatet på ett objektivt sätt. Samtliga utvalda artiklar hade godkänts av respektive etiska kommittéer. Detta är viktigt för god forskningsetik vid litteraturöversikt och ökar även det vetenskapliga värdet (Forsberg & Wengström, 2008). Förförståelse syftar till vetskap om fenomenet som skall utforskas (Priebe & Landström 2012). Förförståelse som uppkommit genom många års arbete med patienter och handledning av sjuksköterskestudenter är att patienter överlag är positiva till att vårdas av sjuksköterskestudenter.
Resultat
Litteraturöversikten resultat presenteras i två huvudteman positiva och negativa upplevelser. Positiva upplevelser med underteman att känna trygghet och att känna delaktighet. Negativa upplevelser med underteman bristande kliniska färdigheter och bristande kommunikation (Bilaga 4).
Positiva upplevelser
Majoriteten uppskattade och var positivt inställda till sjuksköterskestudenters vård. Trygghet och delaktighet var viktiga för upplevelsen. Relationens karaktär, fortlöpande information, sjuksköterskestudenters egenskaper och kompetens bidrog till känslan av trygghet. Patienter accepterade sjuksköterskestudenter och var stödjande i deras inlärning. Härigenom kände de sig delaktiga både i sjuksköterskestudenters inlärning och i sin egen vård.
5 Att känna trygghet
När patienter ofrivilligt hamnade i en okänd miljö var det viktigt för dem att informeras om vad som skulle hända och hur. Detta för att skapa mening och förståelse för vårdsammanhanget. Själva inbjudan kunde bestå i att sjuksköterskestudenten presenterade sig, informerade om avdelningen samt planen för vården. Känslan av att vara informerad och inbjuden i vårdsammanhanget var en kontinuerlig process där fortlöpande information under vårdtiden var avgörande för den fortsatta upplevelsen av kontroll och trygghet (Eskilsson, Carlsson, Ekebergh & Hörberg, 2015).
Genuina möten gav patienter en känsla av trygghet och av att inte vara till besvär. Mötet karaktäriserades av att sjuksköterskestudenter fanns tillgängliga, var noggranna, bekräftande, lyhörda och omtänksamma. Sjuksköterskestudenter upplevdes göra mer än förväntat och en ömsesidig känsla av närhet kunde uppstå (Eskilsson et al., 2015). Sällskap och den extra tid som sjuksköterskestudenter hade vid omvårdnaden gav även en extra dimension till vården samt ett avbrott i vardagen. Detta minskade patienters tristess, ensamhet och depression (Mossop & Wilkinson, 2006; Mukumbang & Adejumo, 2014).
Känslan av trygghet grundade sig även på sjuksköterskestudenters egenskaper och kompetens. De uppfattades som förstående, uppmärksamma, vänliga (Mossop & Wilkinson, 2006), hjälpsamma, stödjande och hade ett respektfullt bemötande (Mossop & Wilkinson, 2006; Mukumbang & Adejumo, 2014). Empati och humor var egenskaper som var särskilt uppskattade (Mukumbang & Adejumo, 2014). De sågs som lika noggranna och kompetenta i utförandet av omvårdnadsåtgärder som ordinarie sjuksköterskor (Manninen, Henriksson, Scheja & Silen, 2014; Mossop & Wilkinson, 2006; Mukumbang & Adejumo, 2014).
Vid så kallad peer learning upplevdes en bättre vårdkvalitet. Detta på grund av att sjuksköterskestudenters oro och ångest ansågs minska genom att de hade varandra att rådfråga och diskutera med. Utförandet blev mer effektivt då de kunde samarbeta, även när uppgiften inte krävde det, vilket medförde att patienter kände sig bortskämda (Austria, Baraki & Doig, 2013).
Enligt resultatet i Suikkala och Leino-Kilpi (2005) studie infann sig olika stadier av relationer mellan patient och sjuksköterskestudent; mekanisk-, auktoritär- och underlättande relation. Dessa stadier var beroende av olika faktorer kopplade till bådas egenskaper och hur mycket tid som tillbringades tillsammans. Mekanisk och auktoritär relation beskrivs vidare under negativa upplevelser. Den underlättande relationen karaktäriserades av ömsesidighet, respekt och förtroende för varandra, där personliga och känsliga frågor kunde diskuteras. Patienter upplevde att deras behov var i fokus och de fungerade som experter på sitt välbefinnande. De ansåg att de hade en aktiv och ansvarstagande roll för sin vård. Genom ett varsamt och empatiskt förhållningssätt var sjuksköterskestudenter stödjande för att patienter skulle använda egna resurser (Suikkala & Leino-Kilpi, 2005).
Att känna delaktighet
Det fanns en medvetenhet angående sin roll i sjuksköterskestudenters inlärningsprocess. Rollen yttrade sig som ansvarskänsla, acceptans och uppmuntran i processen (Austria et al., 2013; Eskilsson et al., 2015; Manninen et al., 2014; Stockhausen, 2009). Patienter förstod behovet av att lära sig sjuksköterskans profession genom att praktisera och utföra (Austria et al., 2013; Manninen et al., 2014; Mossop & Wilkinson, 2006; Stockhausen, 2009; Suikkala & Leino-Kilpi, 2005). Förståelsen uttrycktes genom uppmuntran, feedback (Austria et al., 2013; Suikkala & Leino-Kilpi, 2005) samt tips för hur uppgifter kunde lösas. Även om åtgärden misslyckades och behövde upprepas visades förståelse, tålamod och uppmuntran (Manninen et al., 2014). Känslor av att vara inkluderade i vården och respekterade som person uppkom när patienters åsikter efterfrågades (Manninen et al., 2014; Stockhausen, 2009).
Genom möjligheten att återgälda sjuksköterskestudenters hjälp, utjämnades maktbalansen i förhållandet och på så sätt kunde patienter behålla självkänslan och känna glädje (Mossop & Wilkinson, 2006). Aktivt deltagande i inlärningsprocessen gav kunskap, insikt om egna sjukdomar (Eskilsson et al., 2015; Manninen et al., 2014; Suikkala & Leino-Kilpi, 2005), behandlingar och hur sjukvården fungerade (Eskilsson et al., 2015). När sjuksköterskestudenter accepterades av erfarna sjuksköterskor som kollegor, upplevdes ett gemensamt samband av undervisande och lärande mellan handledare, sjuksköterskestudent och patient. I detta samband såg sig patienter tillsammans med sin sjukdom vara en resurs. Lärandet underlättades ytterligare genom patienters beröm, tillit och förtroende (Stockhausen, 2009).
6 Negativa upplevelser
Endast ett fåtal av deltagarna i artiklarna belyste negativa upplevelser. Dessa handlade om sjuksköterskestudenters bristande kommunikation och bristande kliniska färdigheter. Detta kunde yttra sig som önskemål om utförligare information eller hur omvårdnadsbehov hanterades.
Bristande kommunikation
Patienter var inte alltid medvetna om att vården utfördes av sjuksköterskestudenter om dessa inte presenterade sig. Detta kunde leda till att den fortsatta vårdupplevelsen blev negativ (Mukumbang & Adejumo, 2014). Om missledande eller otillräcklig information gavs kunde det resultera i en känsla av att vara oinbjuden i vårdsammanhanget. När hälsan förändrades upplevdes en ökad sårbarhet och att de förlorade kontrollen över sin situation vilket medförde ett ökat behov av information. Att inte vara informerad kunde orsaka känslor som misstro, ilska, försummelse eller att vara förrådd. När informationen tillgodosågs kunde de återfå känslan av kontroll (Eskilsson et al., 2015).
Ett fåtal upplevde att sjuksköterskestudenter använde ett ovårdat språk, inte svarade på frågor, inte såg behoven eller glömde bort att hjälpa vilket då kom att prägla den fortsatta vårdupplevelsen negativt (Manninen et al., 2014; Mukumbang & Adejumo, 2014). Någon ansåg att upprepande av samma information till olika sjuksköterskestudenter kunde upplevas tröttsamt (Mossop & Wilkinson, 2006). Vissa tyckte att om sjuksköterskestudenter inte förklarade varför omvårdnadsåtgärder skulle utföras upplevdes kommunikationen som envägskommunikation. Detta kunde leda till en känsla av att vara ett passivt objekt (Manninen et al., 2014; Suikkala & Leino-Kilpi, 2005). I den mekaniska relationen uppfattades sjuksköterskestudenters kommunikation som uppgiftsfokuserad. I den auktoritära relationen kände de sig lite mindre som objekt men fortfarande som passiva mottagare. Egna åsikter om vården uttrycktes inte på grund av att patienter upplevde att förutsättningar för detta saknades. Deras aktivitet handlade om att fråga om hjälp och råd medan sjuksköterskestudenter fattade besluten (Suikkala & Leino-Kilpi, 2005).
I några fall kände patienter sig mer tillsagda än tillfrågade gällande att bli vårdad av sjuksköterskestudent men ingen nekade då de förstod behovet av lära sig genom att utföra. Några äldre kvinnor hade uttryckt genans över att vårdas unga manliga sjuksköterskestudenter (Mossop & Wilkinson, 2006). Likväl som några känt sig bortskämda av att vårdas av två sjuksköterskestudenter samtidigt, kunde någon annan uppleva det överväldigande (Austria et al., 2013).
Bristande kliniska färdigheter
Misstro för sjuksköterskestudenter kunde uppstå om de uppfattades som okoncentrerade eller bemötte omvårdnadsbehov på ett inkompetent sätt, framför allt vid invasiva åtgärder. Det kunde även handla om ett oförskämt eller oprofessionellt bemötande samt att vid något tillfälle avbröts omvårdnadsåtgärden av mindre viktig orsak som sedan inte slutfördes (Mukumbang & Adejumo, 2014). ). Tillsynen kunde upplevas som bristande när sjuksköterskestudenter uppfattades komma enbart när patienter larmade eller något skulle utföras (Manninen et al., 2014). Upprepning av omvårdnadsåtgärder som även utfördes långsamt kunde vara tröttsamt för en del patienter (Austria et al., 2013; Mukumbang & Adejumo, 2014). Ett fåtal upplevde att sjuksköterskestudenter saknade tillräcklig kunskap för att på ett säkert och effektivt sätt möta olika behov. Detta kunde resultera i oro för sin säkerhet och för att skadas vid omvårdnadsåtgärder (Mossop & Wilkinson, 2006; Mukumbang & Adejumo, 2014).
När mötet upplevdes som mindre genuint kunde det vara svårt att överlämna sig i sjuksköterskestudenters vård, särskilt om de uppfattades vara ängsliga och oroliga. Då sjuksköterskestudenter uppträdde osäkert kunde patienter bli tveksamma till förmågan att utföra uppgiften. De kunde även bli tveksamma till handledarens stöd och undrade om sjuksköterskestudenter hade fått för mycket ansvar i förhållande till sin kompetens. Detta medförde att sjuksköterskestudenter som de saknade förtroende för undveks och i stället försökte de klara så mycket som möjligt själva. Genom att sjuksköterskestudenter insåg sina brister och bad handledaren om stöd kunde vården stabiliseras via handledarens auktoritet, expertis och professionalism (Eskilsson et al., 2015).
7 Diskussion
Metoddiskussion
Till denna kandidatuppsats valdes en litteraturöversikt. Tidsramen var för kort för genomförandet av en empirisk studie med god kvalitet. Vidare var det inte etiskt försvarbart att belasta patienter och personal i vården, med den datainsamling som krävs, om alla sjuksköterskestudenter skulle genomföra en empirisk studie. Rekommendationen var att avvakta till specialistutbildningen med att genomföra en sådan studie (Segesten, 2012). Utifrån litteraturöversiktens syfte var det inte aktuellt med en kvantitativ metod eftersom det var människors upplevelser som skulle studeras (Dahlborg Lyckhage, 2012).
Tidsaspekten spelade roll eftersom utförandet tog längre tid än förväntat. Detta på grund av att litteraturöversikten utfördes av två noviser gällande vetenskapliga studier. Mycket tid gick åt till artikelsökning eftersom påträffat material om patienters upplevelser var begränsat. Tidsbrist kan medföra försämrad kvalitet på litteraturöversikten (Henricson, 2012). Bättre kännedom och förberedelse i forskningsmetodikens grunder torde ha underlättat och påskyndat genomförandet av litteraturöversikten. Vidare borde en plan för litteraturöversiktens olika delar och dess tidsram upprättats. Detta för att bättre planera arbetet och därmed minska tidspressen.
Erfarenheten av att läsa engelska vetenskapliga artiklar var begränsad. På grund av risk för feltolkning antogs detta sänka giltigheten och trovärdigheten. Google translate och språklexikon användes vid artiklarnas översättning till svenska. Förförståelsen om patienters upplevelse av vård från sjuksköterskestudenter diskuterades gemensamt och sattes medvetet åt sidan och därmed ökade giltigheten (Henricson, 2012). Inklusionskriterier valdes utifrån syftet och var vuxna patienter som blivit vårdade av sjuksköterskestudenter. Åtminstone en artikel till hade varit aktuell om barn varit inkluderat. Det skulle varit intressant att få ytterligare ett perspektiv, men det hade minskat resultatets överförbarhet. Handledning erhölls via bibliotekarie på Jönköpings University om lämpliga sökmetoder och hur sökord kunde formuleras, vilket sedan diskuterades och vidareutvecklades. Detta stärkte trovärdigheten eftersom bibliotekarier har goda kunskaper om databasernas struktur och indexeringssätt (Forsberg & Wengström, 2016).
Artiklar söktes från två olika databaser, Cinahl och Pubmed, vilket stärkte litteraturöversiktens trovärdighet eftersom det ökade chansen att finna relevanta artiklar (Henricson, 2012). Inom vald sökreferens 2005-2016 hittades ett begränsat urval av aktuella artiklar. Även manuell sökning utfördes för att hitta fler artiklar. Troligen hade trovärdheten och överförbarheten ökat om fler artiklar hade hittats. Trots handledning från bibliotekarie, var det svårt att formulera kombinationer med sökord som belyste endast patienters upplevelser. Vid sökning på patient-student relation* handlade flertalet av artiklarna om studenters upplevelser av att vårda patienter. Troligen hade det underlättat med bättre kännedom om databaser och sökstrategier. Vid artikelsökningen, i Cinahl och Pubmed, användes begränsningarna; peer reviewed, publication dates och engelska för att säkerställa kvaliteten på forskningen. Vid sökning av artiklar, i Pubmed, fanns inte begränsningen peer reviewed. Artikeln som tillkom,via similar article i Pubmed, säkerställdes kvaliteten genom vetskap om att tidsskriften endast publicerade forskning som var granskad och klassad som vetenskaplig (Östlundh, 2012). Det var nödvändigt att kvalitetsgranska artiklarna för att säkerställa deras kvalitet och därmed bedömdes om de kunde ingå i litteraturöversikten (Rosén, 2012). De flesta artiklar granskades av båda vilket styrkte pålitligheten (Henricson, 2012). Trots att artiklarna inte uppfyllde alla kriterier i kvalitetsprotokollet, ansågs de kunna inkluderas i litteraturöversikten. Detta eftersom de svarade på syftet och ansågs hålla hög vetenskaplig kvalitet (Rosén, 2012). Samtliga artiklar hade kvalitativa intervjuer som metod, dock med olika design vilket minskade trovärdigheten (Henricson, 2012). Inriktning på en design var inte möjligt eftersom artikelurvalet redan var begränsat. Inkluderade patienter i studierna vårdades antingen på kliniska utbildningsavdelningar eller vanliga vårdavdelningar. Det går endast att spekulera i om de olika vårdmiljöerna hade någon inverkan på patienters upplevelse av sjuksköterskestudenters vård.
Trovärdigheten styrktes genom att samtliga artiklars data analyserades både individuellt och gemensamt. Vidare jämfördes varandras meningsenheter, koder och underkategorier vilket resulterade i ett gemensamt sammanställt resultat. Vid upprepade tillfällen granskades litteraturöversikten kritiskt av både handledare och kurskamrater (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Den kritiska granskningen styrkte även pålitligheten (Henricson, 2012). Ytterligare två
8
personer, med god kunskap om det svenska språket och vetenskapligt förhållningssätt, korrekturläste hela litteraturöversikten vilket ökade den vetenskapliga kvaliteten (Wallengren & Henricson, 2012). Litteraturöversiktens resultat ansågs vara överförbart inom västvärldens hälso- och sjukvård. Detta eftersom artiklarna främst är producerade inom västerländsk kultur med liknande uppbyggnad av vårdsystem. Endast en artikel var från Sydafrika och dess resultat anses därför inte vara överförbart. Med hjälp av vald analysmetod anses litteraturöversikten besvarat syftet. Detta styrkte trovärdigheten (Wallengren & Henricson, 2012).
Resultatdiskussion
Syftet var att undersöka patienters upplevelse av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Resultatdiskussionen delas upp i positiva och negativa upplevelser.
Positiva upplevelser
Huvudfyndet är att majoriteten är positiva till att vårdas av sjuksköterskestudenter och detta kan bekräftas av flera studier (Debyser, Grypdonck, Defloor & Verhaeghe, 2011; Singh & Mehta, 2008; Öster, Bäckström, Lantz & Ramklint, 2015). Med tanke på att antalet sjuksköterskestudenter i vården förutspås öka (Stölten & Wahn, 2015) är det glädjande att resultatet visar detta Egen erfarenhet från klinisk verksamhet är att det är viktigt att sjuksköterskestudenter är förberedda för uppgiften och uppträder lugnt. Patienter visar förståelse för sjuksköterskestudenters behov av praktisk träning för att kunna lära sig vilket även är ett av målen med VFU. Handledare kan i förväg informera om patienters positiva inställning och på sätt lindra den naturliga ängslan som sjuksköterskestudenter bär.
Ett centralt fynd i resultatet är kommunikationens påverkan, verbal som icke verbal. Sjuksköterskestudenter behöver vara medvetna om sitt sätt att kommunicera eftersom det påverkar patienters upplevelse av vården (McCabe & Timmins, 2015). Kommunikation har betydelse för maktförhållandet och de ojämlika villkor som råder mellan patienter och sjuksköterskor (Määttä & Segesten,2007). Icke verbal kommunikation anses vara ett kännetecken på äkthet eftersom patienter upplever det som stöd, förståelse och respekt för sin person (McCabe, 2004). Sjuksköterskors inställning och närvaro i situationen lyser igenom oavsett hur väl de talar. Att dölja stress och personliga svackor är något som ingår i den professionella rollen. Genom VFU har sjuksköterskestudenter möjlighet att observera och träna på detta. Att ha ett öppet sinne gentemot patienter utan förutfattade meningar kan vara en bra utgångspunkt för kommunikation. De flesta uppskattar att bli lyssnade på och bekräftade i sin upplevelse vilket är vad PCO och Travelbees interaktionsteori handlar om. Ord har väldigt stor inverkan och beroende på vem som uttalar dem och hur. Ibland är ord överflödiga och kommunikation ter sig bäst som en tyst närvaro eller som en värmande hand. Att lära sig att känna in lämplig kommunikation i situationen kan vara lättare för en del och svårare för andra. Till sin hjälp har sjuksköterskestudenter reflektion.
Resultatet visar att information är viktig för patienters upplevelse av trygghet. Även annan forskning påvisar att patienter anser det nödvändigt med samtal för att de skall få information och för att sjuksköterskestudenter skall förstå patienters behov. Dessutom ses det som positivt när information och förklaringar kommer spontant (Attree, 2001). Det finns en relation mellan trygghet och hälsa. Hot om förlust av hälsa eller liv leder till otrygghet. Patienter kan uppleva trygghet vid sjukdom, om det finns en känsla av kontroll och förståelse för vad som händer och varför. Trygghet kan ses som en grundläggande känsla kopplad till självkänslan. Den kan ha sitt ursprung i en positiv barndom, inre mognad eller religiös tro. Yttre faktorer såsom materiella förhållanden, kunskap, kontroll, närheten till andra samt att ha en inre känsla av mening och sammanhang påverkar patienters känsla av trygghet (Dahlberg & Segesten, 2010).
Det genuina mötet, i resultatet visar att patienter uppskattar äkthet och att de ses som personer, vilket bekräftas i annan forskning (Debyser et al., 2011). Inom PCO är det centralt att se patienter som unika personer (McCance et al., 2011). Det genuina mötet kan jämföras med Travelbees interaktionsteori, där intresset för att hjälpa patienter och bry sig om ökar känslan av trygghet för patienter (Travelbee, 2011). Enligt lag är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att i vården och behandlingen tillgodose patienters behov av trygghet (SFS, 1982:763) vilket sjuksköterskestudenter behöver vara medvetna om.
9 Negativa upplevelser
Negativa upplevelser i resultatet gäller främst sjuksköterskestudenters kommunikation och bemötande.
Resultatet visar att patienter upplever det negativt när en envägskommunikation dominerar, information är inadekvat, medicinskt språk används och frågor förblir obesvarade. I annan forskning kan detta upplevas som att patienter inte känner sig bekräftade, vilket skapar känslor av frustration, utmattning och maktlöshet (Eriksson & Svedlund, 2007). När patienter inte uppfattar sig som att vara känd som person upplevs det respektlöst. Detta medför en känsla av att inte kunna uttrycka sina önskemål vilket är nödvändigt för patienters engagemang i sin egen vård (Attree, 2001; Ferguson et al., 2013). Envägskommunikation och att inte involvera patienter i vården är motsägelsefullt till den mellanmänskliga relationen (Travelbee, 2011), och den personcentrerade omvårdnadsmodellen (McCance et al., 2011). Under VFU är det viktigt att handledare tillåter sjuksköterskestudenter att träna sin kommunikativa förmåga, genom att ta ett steg tillbaka men finnas till hands vid behov. Patienter har rätt till adekvat och förståelig information för att de skall kunna vara delaktiga och fatta beslut kring sin vård vilket även är genomgående i PCO.
Resultatet visar att patienter inte känner sig respekterade när sjuksköterskestudenter inte presenterar sig vilket även annan forskning bekräftar, vilket då kan medföra att den fortsatta vårdupplevelsen blir negativ (Öster et al., 2015). Handledare har en viktig funktion i att informera sjuksköterskestudenter om att de skall presentera sig så att patienter förstår att de vårdas av student.
I den mekaniska relationen, i resultatet, känner patienter sig exkluderade och att de inte känner sjuksköterskestudenterna som vårdar dem, vilket bekräftas av annan forskning (Attree, 2001). Distanserade vårdgivare som inte känner eller involverar sig i patienter medför en känsla för patienter av att vara avpersonifierad och utanför (Attree, 2001). Vid oförmåga att se patienter som en unik person blir omsorgen ytlig, opersonlig och mekanisk. I utvecklingen av den mellanmänskliga relationen är det viktigt att sjuksköterskor ser patienter som unika och har ett empatiskt förhållningssätt. (Travelbee, 2011). För vårdgivare kan det kännas omöjligt att engagera sig lika mycket i alla patienter. Det är ändå viktigt att bemöta patienter och deras behov så att de känner sig sedda och bekräftade. Handledare har här en uppgift i att förmedla vikten av att ta sig tid att kommunicera med patienten innan fokus läggs till exempel på att ta det första blodprovet.
Sjuksköterskestudenter som inte ser patienters behov eller glömmer bort att hjälpa medför att patienter behöver be om hjälp. Detta bekräftas i en studie där resultatet även visar att patienter upplever sjuksköterskor som oförberedda eller ovilliga att hjälpa (Attree, 2001). Sjuksköterskestudenter behöver lära sig att bli lyhörda för patienters behov och ge förutsättningar till god vård vilket kan tränas under VFU.
Slutsats
Majoriteten var positiv till sjuksköterskestudenters vård. Kommunikationen var en centralt bidragande orsak till upplevelsen. Det var viktigt för patienter med kontinuerlig information om vårdförloppet eftersom det bidrog till trygghet. Andra påverkande faktorer av den positiva upplevelsen var sjuksköterskestudenters egenskaper och bemötande. De flesta patienter var accepterande till deras praktiserande och var stödjande i deras inlärningsprocess. Sjuksköterskestudenters bristande kommunikation och bristande kliniska färdigheter kunde medföra negativa upplevelser. Genom handledarens stöd och kompetens kunde vården stabiliseras och skapa trygghet för patienter.
Kliniska implikationer
Skapandet av litteraturöversikten gav ny insikt i faktorer som kan påverka patienters upplevelser. Resultatet kan vara till nytta för både sjuksköterskor och deras studenter i sin strävan att erbjuda god vård, vilket i sin tur skapar en tryggare vårdupplevelse. Handledare kan genom att använda resultatet förbereda sjuksköterskestudenter på vad som är viktigt att tänka på under deras VFU. Litteraturöversikten kommer att förmedlas till kontaktpersoner som är handledare för sjuksköterskestudenter i regionen. Resultatet kan på så vis delges på arbetsplatsträffar.
10
Fler empiriska studier föreslås avseende patienters upplevelser av att vårdas av studenter, eftersom kliniska utbildningsavdelningar förutses öka. Detta för att säkerställa vårdkvaliteten och för att kunna förbereda studenter på bästa sätt.
11 Referenser
Attree, M. (2001). Patients' and relatives' experiences and perspectives of 'good' and 'not so good' quality care. Journal of Advanced Nursing, 33(4), 456-466.
doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01689.
Austria, M. J., Baraki, K., & Doig, A. K. (2013). Collaborative Learning Using Nursing Student Dyads in the Clinical Setting. International Journal of Nursing Education Scholarship, 10(1), 1-8. doi: 10.1515/ijnes-2012-0026
Belmont (1978). Ethical principles and Principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects, Goveernment Printing Office. Hämtad 1 juni, 2016, från
http://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/#xethical
Bolognaprocessen. (2015). Bolognaprocessen/det europeiska området för högre utbildning. Hämtat 15 Maj, 2016, från
https://www.uhr.se/internationella-mojligheter/Bolognaprocessen/
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (s. 83-90). Stockholm: Natur & kultur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.23-35). Lund: Studentlitteratur.
Debyser, B., Grypdonck, M. H., Defloor, T., & Verhaeghe, S. T. (2011). Involvement of inpatient mental health clients in the practical training and assessment of mental health nursing students: can it benefit clients and students? Nurse Education Today, 31(2), 198-203. doi: 10.1016/j.nedt.2010.06.001
Edgecombe, K., Wotton, K., Gonda, J., & Mason, P. (1999). Dedicated education units: 1 A new concept for clinical teaching and learning.
Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 8(4), 166-171. doi: 10.5172/conu.1999.8.4.166
Eriksson, U., & Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation - patients' experiences of dissatisfaction with hospital care. Journal of Clinical Nursing, 16(3), 438-446. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01544.x
Eskilsson, C., Carlsson, G., Ekebergh, M., & Hörberg, U. (2015). The experiences of patients receiving care from nursing students at a Dedicated Education Unit: A phenomenological study. Nurse Education in Practice, 15(5), 353-358.
doi: 10.1016/j.nepr.2015.04.001
Ferguson, L. M., Ward, H., Card, S., Sheppard, S., & McMurtry, J. (2013). Putting the 'patient' back into patient-centred care: An education perspective. Nurse Education in Practice, 13(4), 283-287. doi: 10.1016/j.nepr.2013.03.016
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (s. 77). Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (s. 64). Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-479). Lund: Studentlitteratur.
12
International Council of Nurses,ICN. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtat 17 Maj, 2016, från
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_swedish.pdf Karlson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.
Larrabee, J. H., & Bolden, L. V. (2001). Defining patient-perceived quality of nursing care. Journal of Nursing Care Quality, 16(1), 34-75.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.
Manninen, K., Henriksson, E. W., Scheja, M., & Silen, C. (2014). Patients' approaches to students' learning at a clinical education ward--an ethnographic study. BMC Med Educ, 14. doi: 10.1186/1472-6920-14-131
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients' experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41-49.
doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
McCabe, C., & Timmins, F. (2015). Grundläggande kommunikation: inom omvårdnad. (s. 67,69). Lund: Studentlitteratur.
McCance, T., McCormack, B., & Dewing, J. (2011). An Exploration of Person- Centredness in Practice. Online Journal of Issues in Nursing, 16(2), 1-1. doi: 10.3912/OJIN.Vol16No02Man01
Mossop, M., & Wilkinson, T. (2006). Nursing education in gerontological clinical settings: what do elderly patients think of student-rendered care? Journal of Gerontological Nursing, 32(6), 49-55.
Mukumbang, F. C., & Adejumo, O. (2014). Patients’ experiences of being nursed by student nurses at a teaching hospital. Curationis, 37(1), 1-10.
doi: 10.4102/curationis.v37i1.1230
Määttä, S., & Segesten, K. (2007). Vårdens språk: en antologi. (s. 20-21). Stockholm: Liber.
Priebe, G., & Landström, C., (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar-grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad
(s.31-50). Lund: Studentlitteratur.
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 429-444). Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2012). Ännu en metodbok. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 13-21). Lund: Studentlitteratur.
SFS. (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Hämtad 23 februari, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-l lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
13
SFS. (1992:1434). Högskolelagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 15 Maj, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434
SFS (1998:204). Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 1 juni, 2016, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS (2003:460). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 3 juni, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Singh, B., & Mehta, R. (2008). Patients' attitude towards nursing students of BPKIHS. Journal of Nepal Health Research Council.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 24 Mars, 2016, från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-5-1
Statens Medicinsk-Etiska Råd. (2008). Etik-en introduktion. Hämtad 9 mars, 2016, från http://www.smer.se/etik/
Stockhausen, L. J. (2009). The patient as experience broker in clinical learning. Nurse Education in Practice, 9(3), 184-189.
doi: 10.1016/j.nepr.2008.06.006
Stölten, C., & Wahn, A.-K. (2015). Kliniskt lärande i sjuksköterskeutbildningen: om framväxten av en klinisk utbildningsavdelning (KUA). Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle.
Suikkala, A., & Leino-Kilpi, H. (2005). Nursing student -- patient relationship: experiences of students and patients. Nurse Education Today, 25(5), 344-354.
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. Hämtad 31 maj,
2016, från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategier för utbildningsfrågor. Hämtad 23 februari, 2016, från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Utbildning/Svensk-sjukskoterskeforenings-strategi-for-utbildningsfragor/ Travelbee, J. (2011). Mellommenneskelige forhold i sykepleie. (s. 138-140,
186, 188-189, 193, 200,213). Oslo: Gyldendal.
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtad 9 mars, 2016, från http://www.vr.se/etik.html Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning
& klinisk verksamhet. (s. 18). Lund: Studentlitteratur.
Öster, C., Bäckström, S., Lantz, I., & Ramklint, M. (2015). Psychiatric patients’ perspectives of student involvement in their care. BMC Med Educ, 15(1), 1-8. doi: 10.1186/s12909-015-0352-z
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.
Bilagor Sökmatris Bilaga 1 Databas Cinahl Sökning: 2016.01.29- 2016.03.27 Träffar Lästa
titlar Lästa abstrakt Kvalitetsgranskad Till resultat
patient student relation* 715
patient student relation* AND
student nurs*
422
patient student relation* AND Student nurs* AND patient experience* OR attitude* OR satisfaction 134 134 19 5 5 patient experience* OR attitude* OR satisfaction AND student nurs* AND collaborative learning 24 24 1 1 1
Begränsningar: Peer Reviewed, English Language och Published Date 2005-2016.
Databas Pubmed Sökningar:
20160.03.25 – 2016.03.25 Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Kvalitetsgranskade Patient* satisfaction 95031
patient satisfaction AND
quality of care OR nursing care
28084
patient* satisfaction AND
quality of care OR nursing care AND
student nurse* OR nursing student*
209 209 9 0 0
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 2 Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?
Ja Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ……….
……… Deltagarkarakteristiska
Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna……….
Granskare sign: ……….
Artikelmatris bilaga 3
Författare,År,Land Syfte Design Deltagare Resultat Kvalitet &
Kommentarer Mossop, M.,
& Wilkinson,T. (2006)
Nya Zeeland
Utforska äldre personers upplevelse om studentvård inom geriatrisk vård.
Semistruktur-erad
intervju 12patienter 7 kvinnor 5 män 65-86år
11/12 var positiva till studenters vård. De upp-skattade den extra tillsyn och omsorg, samt ökade deras sociala möjligheter. Patienter hade intresse för studenters inlärning. Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Manninen, K.,
Welin Henriksson, E., Scheja, M.,
& Silén, C. (2014) Sverige
Utforska mötet mellan patient och student i för-hållande till studenters lärande i en patient-centrerad vårdmiljö. Etnografisk metod Observation med uppföljande intervju. 10 patienter 6 kvinnor 4 män 18-89 år 11 studenter 6 kvinnor 5 män, 21-36 år.
När studenter skapade en god stämning blev för-hållandet ömsesidigt och patienter blev aktivt del-tagande i studenters in-lärning. Annars blev rela-tionen enkelriktad och patienter blev passiva del-tagare.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Mukumbang, F. C., & Adejumo, O. (2013) Sydafrika
Beskriva patienters upp-levelser av att vårdas av studenter och identifiera mönster i deras upp-levelser samt analysera aspekter från upplevelser som kan behöva uppmärk-sammas ytterligare för sjuksköterskors utbildning. Fenomenologisk metod. Intervju. 10 patienter från 6 olika avdelningar med både kvinnor och män. 18 år och uppåt. 3 huvudteman; metod för identifiering av student, patienters positiva och negativa upplevelser. Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Återkoppling från bakgrund gällan-de teori, begrepp eller förhållnings-sätt diskuteras inte i diskus-sionen. Eskilsson, C., Carlsson, G., Ekebergh, M., & Hörberg, U. (2015)
Beskriva patienters upp-levelser om att vårdas av student på en klinisk utbildningsavdelning. Fenomenologisk metod. Intervju 11patienter 6 kvinnor 5 män 24-82 år
3 teman; en ömsesidig inbjudan att delta, vikten av äkta möten och viktigt stöd.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8
Sverige
Stockhausen, L. J. (2008)
Australien
Undersöka patienters del-tagande och engagemang i studenters inlärning.
Semistruktur-erad
intervju 14 patienter 4 kvinnor 10 män Vuxna
Patienter observerar och förmedlar undervisning och lärande i vården, mel-lan student och hand-ledare. Samtidigt är pat-ienter deltagande i under-visningen. Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Austria, M.J., Baraki, K., & Doig, A. K. (2013) USA.
Utforska patienters och studenters upplevelser av vård vid peer-learning Semistruktur-erad intervju. 9 patienter 46-87 år 11 studenter 20-33 år
Positiva upplevelser från både patienter och stud-enter. Minskad oro för studenter. Ökat förtroende & effektivare utförande av uppgifter, Patienter såg sig som aktiva ”lärare” till studenter. Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Metoden diskut-eras inte mot kvalitetsäkrings-begrepp. Suikkala, A., & Leino-Kilpi, H. (2005) Finland Få insikt i
patient-studentrelation. Semistruktur-erad intervju 30 patienter 20 kvinnor 10 män 40-90år 30studenter 26 kvinnor 4 män 20-42 år 3 relationer; mekaniska, auktoritära och främjande relationer.
Del 1: 4/4 Del 2: 8/8
Tematisk fördelning av resultatartiklar Bilaga 4 Författare, år, land Att känna
trygghet Att delaktig vara Bristande kommunikation Bristande kliniska färdigheter Mukumbang, F.C. & Adejumo, O., (2013) Sydafrika X X X Mossop, M. & Wilkinson, T., (2006) Nya Zeland X X X X Suikkala, A., & Leino-Kilpi, H. (2005) Finland X X X Eskilsson, C., Carlsson, G., Ekebergh, M., & Hörberg, U. (2015) Sverige X X X X Austria, M.J., Baraki, K., & Doig, A. K. (2013) USA. X X X Stockhausen, L. J. (2008) Australien X Manninen, K., Welin Henriksson, E., Scheja, M., & Silén, C. (2014) Sverige X X X
