• No results found

En digitaliserad läs- och skrivundervisning : En litteraturstudie om digitala verktyg och dess påverkan på elever i svenskundervisningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En digitaliserad läs- och skrivundervisning : En litteraturstudie om digitala verktyg och dess påverkan på elever i svenskundervisningen"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En digitaliserad läs-

och skrivundervisning

En litteraturstudie om digitala verktyg och dess påverkan

på elever i svenskundervisningen

KURS: Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15 hp

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 FÖRFATTARE: Annelin Hällblad, Jenny Ljungqvist

EXAMINATOR: Catarina Schmidt TERMIN: VT20

(2)

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Grundlärarprogrammet med inriktning

Communication mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

Vårterminen 2020

SAMMANFATTNING

_________________________________________________________

Annelin Hällblad, Jenny Ljungqvist

En digitaliserad läs-och skrivundervisning – En litteraturstudie om digitala verktyg och dess påverkan på elever i svenskundervisningen

A digitized reading- and writing teaching - A literature study on digital tools and their impact on students in the Swedish teaching

Antal sidor: 22

___________________________________________________________________________

Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt undersöka digitala verktygs roll i svenskämnet. Forskningsfrågor som kommer bli besvarade är om det finns fördelar och/eller nackdelar av att använda digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen och i så fall vilka, samt hur digitala verktyg kan påverka elever med specialpedagogiska behov.

Denna studie är riktad till elever i grundskolan. Informationen i studien är hämtad från databa-serna ERIC, SwePub, Primo och PsycInfo. Nio av tio artiklar är internationella artiklar skrivna på engelska. Väsentlig information för studien har sammanfattats och sedan färgkodadats uti-från bestämda kriterier, vilket har varit fördelaktigt för att skriva fram resultatet.

Resultatet i studien visar att det både finns positiva och negativa effekter av att använda digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen. Det visar även att elever påverkas olika av att använda digitala verktyg. De kan använda surfplattor eller datorer som ett hjälpmedel i sin läs- och skrivundervisning men det finns även tillfällen då det inte nödvändigtvis är ett hjälpmedel för dem. För många elever ökar motivationen till lärande vid användningen av digitala verktyg

(3)

men för vissa blir det enbart ett störningsmoment. Främst visar studierna att elever med speci-alpedagogiska behov kan hjälpas av digitala verktyg. Resultatet visar att det är viktigt att lärare vet när och hur digitala verktyg ska användas för att undervisningen ska bli så givande som möjligt. Utifrån materialet för studien som sammanfattades till vårt resultat, kunde en slutsats dras om att vana vid digitala verktyg spelar roll för hur det påverkar elever negativt eller posi-tivt.

___________________________________________________________________________

Sökord: Skärmläsning, läsprocess, skrivprocess, digitala verktyg, surfplatta

(4)

Innehåll

1 Inledning ... 1

2 Syfte och frågeställningar ... 2

3 Bakgrund ... 3

3.1 Digitala verktyg ... 3

3.2 Läs- och skrivundervisningen ... 3

3.3 Att skriva sig till läsning - En metod för grundskolans tidigare år ... 4

3.4 Styrdokument ... 5

3.5 Vygotskijs sociokulturella teori ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Metod ... 6

4.1 Informationssökning/ litteratursökning ... 6

Tabell 1. Tabell för informationssökning ... 7

Tabell 2. Tabell för vetenskapliga artiklar ... 8

4.2 Materialanalys ... 9

5 Resultat ... 10

5.1 Pappersläsning kontra skärmläsning ... 10

5.2 Skriva på tangentbord kontra med penna ... 11

5.3 Hur digitala verktyg kan påverka elever positivt ... 13

5.4 Hur digitala verktyg kan påverka elever negativt ... 14

6 Diskussion ... 15

6.1 Metoddiskussion ... 15

6.2 Resultatdiskussion ... 16

6.2.1 Hur digitala verktyg kan främja läs- och skrivprocessen och vara en fördel i undervisningen ... 16

6.2.2 Nackdelar av att använda digitala verktyg i läs och skrivundervisningen ... 17

6.2.3 Hur digitala verktyg kan påverka elever med specialpedagogiska behov ... 18

6.3 Vidare forskning ... 19

7 Referenslista ... 20

8. Bilagor ... 23

Bilaga 1. Översikt över analyserad litteratur ... 23

(5)

1

1 Inledning

Skolan blir allt mer digitaliserad. Majoriteten av eleverna i svensk grundskola har sedan tidig ålder bekantat sig med digitala verktyg så som dator, surfplatta och tv. I kommentarmaterialet för svenskämnet (Skolverket, 2017, s. 8) framkommer flera möjligheter med digitaliseringen men även utmaningar som lärare ställs inför. Sedan 2005 har Statens medieråd gjort undersökningar om barns medievanor. I en studie framgår att medievanorna i åldrarna två till åtta år ständigt har ökat från 2010 till 2017. Fler barn får tillgång till egna surfplattor och datorer hemma (Statens medieråd, 2017, s. 6–23). Hur påverkas eleverna egentligen av att använda digitala verktyg i så stor omfattning?

Det framgår många åsikter utifrån olika perspektiv om barns användning av digitala verktyg i och utanför skolan. Det finns röster som är kritiska och menar att barns stillasittande ökar på grund av att de sitter vid dator, surfplatta, mobiltelefon och tv i för stor utsträckning. Det finns andra som tycker att digitala verktyg är självklart och något positivt. Som lärare är det viktigt att ha bred kunskap om hur digitala verktyg kan påverka eleverna och hur de bör användas, så att lärare kan ta ställning till när det är lämpligt att använda i undervisningen. Våra erfarenheter utifrån den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är att digitala verktyg är ett hjälpmedel för många elever, men inte för alla. Elever som finner det svårt att stava rätt eller att skriva för hand kan med hjälp av digitala verktyg enbart tänka på textens innehåll och struktur. En del elever kan även få ett läromedel digitalt på sin surfplatta och istället för att själv läsa texten kan de få texten uppläst. Däremot upplevde vi att en del elever använde digitala verktyg enbart för bekvämlighetens skull och för att det, enligt många, går fortare att skriva och bearbeta texter digitalt. Läraren ställs då inför ett dilemma angående vem som ska använda digitala verktyg och i vilket syfte det ska användas.

Detta har väckt vårt intresse och därför vill vi genom denna studie undersöka hur digitala verktyg kan påverka elever i svenskundervisningen i grundskolan. Genom denna studie vill vi lyfta både positiva och negativa aspekter kring digitala verktyg i undervisningen för att lärare och vårdnadshavare ska få en bredare bild av hur det kan påverka elevers läs- och skrivundervisning.

(6)

2

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt undersöka hur digitala verktyg kan påverka elever i svenskundervisningen.

Detta syfte vill vi uppnå genom att analysera och besvara följande frågor:

• Finns det fördelar och/eller nackdelar av att använda digitala verktyg i läs-och skrivun-dervisningen och i så fall vilka?

(7)

3

3 Bakgrund

I detta avsnitt beskrivs digitala verktyg (3.1), läs- och skrivundervisning (3.2) och metoden att skriva sig till läsning (3.3) kopplat till svenskämnet. Vi kommer att beskriva dessa samt hur de förhåller sig till styrdokumenten (3.4).

3.1 Digitala verktyg

Miniräknare, projektorer, datorer och surfplattor är digitala verktyg som används i skolan. I den här litteraturöversikten kommer digitala verktyg innebära surfplattor och datorer. Eleverna får i skolan ofta möjlighet att använda digitala verktyg för att utveckla sin läs- och skrivför-måga. I grundskolans kursplan för svenska står det att eleverna ska få skriva och bearbeta sina texter både digitalt och för hand (Skolverket, 2018a, s. 1–3). För enelev i läs- och skrivsvårig-heter kan det innebära att få sin text uppläst eller att felstavade ord blir markerade. Många skolor gör idag en satsning som kallas en-till-en där alla elever får ett eget digitalt verktyg (Winman, Spante, Willermark, Svensson & Lundh Snis, 2018, s. 15). Gärdenfors (2015, s. 224) menar att det inte hjälper en elev att få en surfplatta om läraren inte kan avgöra när och hur den bör användas. En anledning till att digitala verktyg används i skolan är att samhället blivit mer digitaliserat. Digitala verktygär dock endast framgångsrikt om skolan och läraren har en tydlig bild av hur de ska användas i ett pedagogiskt syfte (Kroksmark (2011, s. 673).

Med digitala verktyg får eleverna fler hjälpmedel men det krävs också att lärare besitter kun-skap om vilka utmaningar och möjligheter som kommer med digitala verktyg. Lärandet i sko-lan påverkas då det traditionella lärandet måste samspela med det nya digitaliserade lärandet (Winman, et al., 2018, s. 7–8).

3.2 Läs- och skrivundervisningen

Läsundervisningen i lågstadiet handlar främst om att elevernalär sig grunderna för att knäcka läskoden och i mellanstadiet handlar läsprocessen mer om att utveckla läsningen genom att automatisera och skapa flyt i läsningen. Läsflyt bidrar till en sammanhängande läsning vilket underlättar läsförståelsen och det skapar i sin tur motivation. Motivation och engagemang är viktiga delar för att eleven ska fortsätta att utvecklas som läsare. Att läsa i stor utsträckning bidrar positivt till läsutvecklingen, eftersom elever då får syn på olika texters språklighet och struktur. Det hjälper eleverna att senare behärska avancerade texter (Stensson, 2006, s. 15–16). För att möjliggöra bra flyt i läsningen krävs det att elever har god ordavkodningsförmåga. Detta

(8)

4 arbetar elever ofta med i de tidiga åldrarna och är en första del i läsprocessen. Med ordavkod-ning menas att kunna känna igen ord och därmed lätt avläsa en rad med ord som inte har någon sammanhängande mening. Då har inte läsförståelse någon betydelse utan det handlar bara om att kunna avkoda orden korrekt (Westlund, 2017, s. 90). Läsförståelsen är också en central del i läsprocessen och därför är det inte tillräckligt att automatisera läsningen genom god ordav-kodning. Framförallt behöver elever i mellanstadiet ägna tid åt att öva upp strategier för att förstå vad de läser. Ett brett ordförråd bidrar till bättre läsförståelse men eleverna behöver bland annat öva på att göra inferenser. Det innebär att lära sig att tolka och förstå det som inte står skrivet direkt i texten. Elever samlar på sig många nya ord genom att läsa i stor utsträckning, vilket bidrar till en bredare förståelse för ord så som synonymer (Westlund, 2017, s. 104–105).

Att skriva i kombination av lärandeaktiviteter bidrar positivt till inlärningen. I mellanstadiet skriver eleverna i många fler ämnen än bara svenskämnet. Därför är det särskilt viktigt att ele-verna får upptäcka olika sätt att skriva och bearbeta texter eftersom det är olika beroende på ämne (Liberg, 2015, s. 75, 84, 88).

Skrivande gynnar läsning men läsning kan även underlätta skrivandet. När elever möter olika texter genom läsning bildar de erfarenhet om hur olika texter byggs upp. De får också syn på ett varierat språk och uppfattning om hur olika texter konstrueras i olika sammanhang. Denna erfarenhet av struktur och språkliga drag i texter, underlättar för skrivandet genom att då kunna röra sig mellan det översiktliga perspektivet ner till mindre detaljer i texten (Liberg, 2015, s. 109–131). Textrörlighet är ett centralt begrepp i läs- och skrivprocessen. Det handlar bland annat om att kunna tolka och förstå det som förmedlas i texten men även kunna koppla textens budskap till sina egna erfarenheter (Liberg, 2007, s. 29).

3.3 Att skriva sig till läsning - En metod för grundskolans tidigare år

Att skriva sig till läsning (ASL) är en metod som grundar sig på att det är lättare att lära sig

skriva än att läsa. Detta arbetssätt är vanligt i den tidiga läs- och skrivundervisningen. ASL, som kommer från engelskans writing to read (WTR), handlar om att eleverna lär sig att läsa genom att skriva med hjälp av digitala verktyg. När eleverna använder sig av denna metod sitter de ofta enskilt eller i par med ett digitalt verktyg. Eleverna får med denna metod skriva på ett digitalt verktyg istället för att börja med att teckna bokstäverna för hand (Winman et al., 2018, s. 69). Det vanligaste sättet att se på läs- och skrivutvecklingen är att läsningen kommer först och sedan skrivandet. Trageton (2014) menar att vi istället kan se det som en skriv- och läsprocess där skrivandet är i fokus. Det är ett stimulerande arbetssätt vilket ger en digital text

(9)

5 som är mer lättläst än en handskriven text. Eleverna får även arbeta i sin egen takt vilket un-derlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter (Trageton, 2014, s. 254, 268).

3.4 Styrdokument

I kursplanen för grundskolan framgår det under rubriken centralt innehåll i svenskämnet att digitala verktyg ska användas i undervisningen (Skolverket, 2017, s. 3–4). Eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle måste skolan se till att elever får den kunskap de behöver för att kunna påverka och delta i samhället. I kursplanen för svenska är digitala verktyg centralt. Svenskun-dervisningen i mellanstadiet ska bland annat ge elever kunskap om hur digitala verktyg kan användas för stavning och ordförståelse, att disponera och redigera texter samt skapa texter där ljud och bild samspelar. Men svenskundervisningen innefattar också att eleverna ska lära sig att bli källkritiska (Skolverket 2017, s. 3).

I kommentarmaterialet för svenskämnet står det att eleverna ska kommunicera i digitala miljöer för att själva kunna skapa och ta del av digitala texter. Eleverna ska alltså få skapa egna texter både med och utan digitala verktyg (Skolverket 2017, s. 10). Kommentarmaterialet tar även upp att eleverna i de yngre åldrarna främst ska fokusera på att skriva för hand för att sedan på mellanstadiet disponera och redigera sina texter med hjälp av digitala verktyg (Skolverket 2017, s. 11).

(10)

6

4 Metod

I detta avsnitt redovisas hur informationssökningen gått till, så som val av databaser, sökord och kartläggning för sökningen. Slutligen presenteras materialanalysen där vi beskriver hur vi gått till väga med att analysera informationen. I färgkodningen (bilaga 1) tas likheter och skill-nader upp utifrån studierna.

4.1 Informationssökning/ litteratursökning

Söktjänster som använts i informationssökningen är databaserna PsycINFO, ERIC (Education Resources Information Center), Primo och Swepub. ERIC är en databas som specifikt inriktar sig på pedagogik. I databasen PsycINFO finns det också texter inom pedagogik men framförallt riktar sig databasen på psykologi. Primo är en söktjänst på högskolebiblioteket i Jönköping. I Swepub publiceras artiklar och avhandlingar från svenska lärosäten. Vi anpassade sökningarna vid användning av denna databas för att nå svenska texter som kunde vara relevanta för vår studie.

Ett sökord som varit centralt från början av sökningen är: digital*. Sökningen begränsades där-efter med hjälp av sökord som: read*, writ*, literacy* och ”middle school”. Alla dessa sökord tillsammans gav 39 träffar i databasen ERIC. Vidare gjordes frassökning där ”middle school” byttes ut mot “primary school” för att specifikt hitta texter för elever i åk 4–6. Detta gav då fem träffar.

Till en början innefattade sökningarna i ERIC en hel del ord och träffarna var många och spre-tiga. Det var lätt att fastna i sökordet: digital* och alltid söka efter det. Vi valde att ta hjälp av personal på biblioteket då det är något som rekommenderas enligt Nilholm (2017, s. 45). Efter det gjordes en tabell för att konkretisera orden som skulle ha mest betydelse för sökningen. Sedan skrevs synonymer och andra relevanta begrepp ner så som Ipad, surfplatta och elektro-nik. Genom att lägga till “OR” mellan synonymerna och “AND” mellan andra ord kunde sök-ningen breddas. Sökexempel: (tablet* OR iPad* OR computer OR digital*) AND ("primary

school" OR "middle school") AND (writ* OR read* OR literacy*) vilket gav en sökträff på 794

artiklar. Genom att först översiktsläsa materialet kunde vi se om det var intressant för vår stu-die. Efter intressant information hittats kunde kedjesökningar göras utifrån referenser i tex-terna. Informationssökningen gjordes liknande i PsycINFO som i ERIC med ungefär samma sökord. I databasen Swepub publiceras artiklar och avhandlingar från svenska lärosäten därför reviderades sökningarna för att nå svenska texter som kunde vara relevanta.

(11)

7

Tabell 1. Tabell för informationssökning

Sökord/ sökning: Databas: Antal träffar: Peer reviewed

Artiklar: technology AND

read* AND ipad

ERIC 107 Are e-books

effec-tive tools for learn-ing? Reading speed and comprehension: iPad®i vs. Paper

digit* AND literacy AND "Elementary school" AND ipad*

ERIC 15 New Directions for

Early Literacy in a Digital Age: The iPad

"Elementary School" AND Read* AND Technology AND tab-let*

ERIC 29 (1) Implementing

tablets to teach Read-ing in Grade 5

(2) The Effectiveness of a Tablet Com-puter-Aided Inter-vention Program for Improving Reading Fluency

digital* läs* SwePub 295 Det digitala läsandet

Begrepp, processer och resultat

read* "elementary school" e-book* flu-ency*

Primo 79 Evaluating reading

fluency behavior via reading rates of ele-mentary school stu-dents reading e-books

“writing to read” digit*

Primo 10 Writing to read with

digital tools ipad* writ* "primary

school" teach*

PsycINFO 5 Writing and iPad in

the early years: Per-spectives from within the classroom

writ* "primary school" digit*

PsycINFO 39 The impact of digital

devices vs. Pen(cil) and paper on primary

(12)

8 school students' writ-ing skills e A re-search review

digi* text* teach* PsycINFO 124 Potential Adverse

Health Outcomes of Digital Textbook Use: Teachers’ Per-spectives

Tabell 2. Tabell för vetenskapliga artiklar

Författare År Databas

Publikat-ionstyp

Titel

Suzanne Sackstein, Linda Spark and Amy Jenkins

2015 ERIC

Veten-skapling arti-kel

Are e-books effective tools for learning? Reading speed and comprehension: iPad®i vs. paper Rosie Flewitt David Messer Natalia Kucirkova 2015 ERIC Vetenskaplig artikel

New Directions for Early Lit-eracy in a Digital Age: The iPad

Ethel Maboe Cor-nelia G.A. Smith Mumthaz Banoob-hai Moses

Makgatho

2018 ERIC Vetenskaplig artikel

Implementing tablets to teach Reading in Grade 5

Maria Rasmusson 2014 SwePub Avhandling Det digitala läsandet Be-grepp, processer och resultat

Jill Dunn and Tony Sweeney

2018 psycINF O

Vetenskaplig artikel

Writing and iPad in the early years: Perspectives from within the classroom

Sabine Wollscheid, Jørgen Sjaastad, Cathrine Tømte 2015 PSYCIN FO/Prim o Vetenskaplig artikel

The impact of digital devices vs. Pen(cil) and paper on pri-mary school students' writing skills e A research review Ahmet Bilal Özbek,

Alev Girli

2017 ERIC Vetenskaplig artikel

The Effectiveness of a Tablet Computer-Aided Interven-tion Program for Improving Reading Fluency Pei-Hsuan Lina, Yen-Ning Sub , Yueh-Min Huanga 2019 Primo Vetenskaplig artikel

Evaluating reading fluency behavior via reading rates of

(13)

9 elementary school students reading e-books Seomun, Gye-ongAe; Lee, Youngjin 2018 PsycInfo Vetenskaplig artikel

Potential Adverse Health Outcomes of Digital Text-book Use: Teachers’ Perspec-tives Hallstein Hegerholm, Laila Johansen Matberg 2013 Primo Vetenskaplig Artikel/ bok-kapitel

Writing to read with digital tools

4.2 Materialanalys

Vi valde att undersöka artiklar som betonade hur elevers läsförståelse, läsflyt, motivation, atti-tyd och skrivande påverkas av digitala verktyg. Kriterierna bestämdes utifrån vårt syfte med studien där dessa är viktiga aspekter. Textanalyserna gjordes genom att först dela upp arbetet så att vi sökte fram och läste fem artiklar var. Därefter började vi djupläsa materialet och föra anteckningar utifrån de bestämda kriterierna. Anteckningarna fördes in i en matris där det funna innehållet i punktform översiktligt kunde granskas. Detta gjordes för att underlätta arbetet och minska den tid det skulle ta att återgå till originalartiklarna för att hitta information till resul-tatdelen (Nilholm, 2017, s. 65).Efter att ha fördjupat oss i de fem artiklarna, bytte vi artiklar med varandra och gjorde samma sak med de andra fem. Fanns det fakta som den ena missat, fyllde den andra på med text i matrisen. Därefter sorterades fakta bort som inte handlade om läs- och skrivundervisningen och betydande fakta färgkodades och kategoriserades. Kategori-erna, som valdes utifrån kriteriKategori-erna, delades även upp i likheter och olikheter. Varje kategori fick två färger, en ljus och en mörk, för att visa på positiva och negativa aspekter utifrån artik-larna. Det gjorde att vi enklare kunde se likheter och olikheter i artiklarna vilket underlättade i resultatet (Se bilaga 2).

(14)

10

5 Resultat

I detta avsnitt presenteras olika resultat utifrån tio studier om för- och nackdelar av att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen och hur elever med specialpedagogiska behov påverkas av att använda digitala verktyg. Vi kommer ta upp pappersläsning kontra skärmläs-ning (5.1), skriva på tangentbord kontra med penna (5.2), hur digitala verktyg kan påverka elever positivt (5.3) samt hur digitala verktyg kan påverka elever negativt (5.4).

5.1 Pappersläsning kontra skärmläsning

Nilsen (refererad i Sackstein, Spark & Jenkins, 2015, s.3-4) nämner en studie på vuxna

män-niskor som visade att de läste långsammare på en skärm än ur en bok. Liknande resultat fram-kom även i studien av Lina, Sub och Huanga (2019, s. 263). Skillnaden var att studien då gjordes på elever i en grundskola. Detta berodde på att eleverna justerade texten på skärmen när de läste vilket resulterade i ökat fokus. Trots försämrad läshastighet visade det dock att eleverna fick en förbättrad läsförståelse av detta. Eleverna kunde då styra över texten och till exempel välja vilken textstorlek de ville ha (Lina et al, s. 263). Antalet korrekta ord per minut ökade hos elever i läs- och skrivsvårigheter som fick läsa från en skärm istället för att läsa från ett papper (Özbek & Girli, 2017, s. 758).

I kontrast till det ovanstående framkom det i studien av Sackstein, et al., (2015, s. 10) att digital vana hade betydelse vid läshastighet när läsning skedde på en skärm. På ett universitet hade de infört att studenterna skulle använda digitala verktyg dagligen i undervisningen. Studenterna på det universitetet läste snabbare på en skärm än studenter på ett annat universitet som inte använde digitala verktyg i lika stor utsträckning. Att digital vana spelar roll för svenskunder-visning som bedrivs med hjälp av digitala verktyg, framkom också i studien av Rasmusson (2014, s. 54). Pojkars resultat av läsförståelsen visades vara bättre av att läsa på en skärm. Anledningen till det berodde på att pojkarna hade mer datavana av att de regelbundet spelade datorspel (Rasmusson, 2014, s. 54). I en senare studie av Lina et al. (2019, s. 259) nämndes det att läsning av e-böcker i undervisningen påverkade läsförståelsen positivt. Dock framkom i studien av Sackstein, et al. (2015, s. 3) att läsförståelsen inte påverkas av att läsa på skärm eller papper/bok. Rasmusson (2014, s. 23) menar att det kan vara en fördel i svenskundervisningen att framförallt låta elever i läsförståelsesvårigheter få läsa från en skärm. De kan då välja att enbart se en liten del av texten framför sig vilket gör det lättare än att ha en lång fysisk text framför sig, som man lätt tappar bort sig i. Även övriga elever kunde ibland uppleva att de i

(15)

11 den fysiska texten lätt tappade bort sig eftersom det blev stor mängd text att ha framför sig på en och samma gång (Rasmusson, 2014, s. 23).

Att läsa på en skärm visade sig kräva en hög kognitiv förmåga och det fanns en hel del dis-traktionsfaktorer av att läsa en text på internet. Bland annat kunde det dyka upp reklam eller intressanta länkar som gjorde att eleven kom ifrån syftet med läsandet (Rasmusson, 2014, s. 17, 23). I den studie där man fått information att många pojkar spelade dataspel, visade det sig att en datorspelsvana gjorde det lättare för elever att även tolka bilder i text på skärm. Bildför-ståelsestrategier uppmärksammades vara minst lika viktiga som läsförBildför-ståelsestrategier vid läs-ning på skärm i svenskundervisläs-ningen (Rasmusson, 2014, s. 27).

Vissa elevers motivation ökade av att inte se och lägga värdering vid bokomslaget när de skulle läsa en skönlitterär bok (Flewitt, Messer & Kucirkova, 2015, s. 299). Det var också lätt att ta upp läsandet hemifrån när allting var samlat på en surfplatta (Dunn & Sweeney, 2018, s. 863). Enlig Rasmusson (2014, s. 16) var det dock en nackdel att läsa en skönlitterär bok på en skärm eftersom det inte berörde läsaren på samma sätt som att läsa ur en bok. Avsikten med läsningen styrde valet av att läsa på en skärm eller i en bok. Läsning på en skärm var till exempel mer effektivt om avsikten var att eleverna skulle söka information till en skrivuppgift på lektionen (Rasmusson, 2014, s. 17).

5.2 Skriva på tangentbord kontra med penna

Att skriva på en surfplatta på lektionen gjorde att elever upplevde att det var roligare att skriva vilket resulterade i att elever skrev mer än tidigare, enligt en studie av Dunn och Sweeney (2018, s. 860). Dunn & sweeney (2018, s. 865) fann också att de flesta elever upplevde att det var lättare att skriva på surfplattan eftersom det fanns smarta funktioner för stavning och ordval som kunde användas. En del lärare upplevde också att det var en fördel att använda surfplattor med ord- och stavningsfunktion i svenskundervisningen, speciellt för de elever som ofta har svårt för att stava (Dunn & Sweeney, 2018, s. 864). I studien om ASL av Hegerholm och Jo-hansen Matberg (2013, s.38) framkom att digitala verktyg gjorde att arbetet för eleverna gick fortare vilket ledde till att de skrev betydligt fler ord under perioden när de skrev på datorn än när de skrev för hand. I Hegerholm et al. (2013, s.37) studie framkommer i likhet med Maboe, G.A. Smith, Banoobhai och Makgatho (2018, s. 7) ett ökat ordförråd hos eleverna av att skriva på ett digitalt verktyg. Eleverna uppskattade att skriva med hjälp av en surfplatta på lektionerna och det skapade engagemang hos dem (Hegerholm et al., 2013, s. 35–37). Detta nämner även

(16)

12 Dunn och Sweeney (2018, s. 866) men eleverna tyckte ändå att undervisningen skulle varieras genom att ibland skriva för hand för att underhålla och förbättra handstilen.

I vissa fall var det elever som hellre skrev för hand (Dunn & Sweeney, 2018, s. 864). Wollscheid, Sjaastad och Tømte (2015, ss. 20,27) betonar i deras studie att hjärnan aktiverades på ett annat sätt av att skriva för hand och hos yngre elever visade sig handskriften vara ett stöd för den kognitiva utvecklingen. De yngre eleverna skrev gärna längre meningar under lektioner när de fick skriva för hand på papper jämfört med elever i mellanstadiet som istället skrev längre meningar på en skärm. I denna studie uppmärksammades då att ålder påverkar om det är en fördel att skriva för hand eller skriva på en surfplatta (Wollscheid et al., 2015, s. 20,27). I studien om ASL menar Hegerholm et al., (2013, s. 36–37) att många yngre elever kan ha svårt med motoriken och därför ha svårt för att skriva för hand. Det digitala verktyget kunde fram-förallt vara till hjälp för de yngre eleverna när de skulle skriva under lektionen, eftersom det kunde hjälpa eleverna att klara av att behärska textproduktionen. En annan fördel som Heger-holm, et al., (2013, s. 36–37) betonade var att de elever som inte tyckte om att skriva, på grund av att de skämdes över sin handstil, kunde skriva lika fint som alla andra med hjälp av det digitala verktyget. En nackdel kunde dock vara att elever i de lägre åldrarna lockades till att leka med tangentbordet och tappade då fokus från lektionen (Hegerholm et al., 2013, s. 35). I förhållande till att skriva med penna, betonade Dunn och Sweeney (2018, s. 866) att elever kunde tappa fokus från lektionen av att pennan ofta gick av och att eleverna då behövde vässa den. En grupp elever ansåg därför att det var mer ansträngande att skriva med penna än på en surfplatta. Ett återkommande problem med att använda ett digitalt verktyg i undervisningen kunde vara att det var problem med inloggning, uppkoppling och att spara filerna vilket störde undervisningen (Hegerholm, 2013, s. 38).

Elever upplevde att det var meningsfullt att få rita till de dataskrivna meningarna och orden som de själva skrivit. Det kunde sedan användas till collage som kunde hängas upp i klassrum-met så eleverna kunde träna på att läsa orden och meningarna till stöd av de ritade bilderna (Hegerholm, et al., 2013, s. 35–37). Då eleverna skrivit meningar, ord och ritat en tillhörande bild på ett digitalt verktyg, kunde eleverna dela med sig av sina arbeten med föräldrar och klasskamrater. Det vidgade elevernas möjligheter att läsa sina egna och andras texter även hemma, vilket skapade meningsfullhet i att både skriva och läsa (Hegerholm, et al., 2013, s. 37 - 38). Dunn och Sweeney (2018, s. 864) betonar att lärare behöver vara medvetna om när surf-plattor eller datorer ska användas i undervisningen så att eleverna använder dem av rätt skäl.

(17)

13

5.3 Hur digitala verktyg kan påverka elever positivt

Användningen av surfplattor i undervisningen bidrar till ökat självförtroende. Flewitt, messer och Kucirkova (2015, s. 297) belyser utifrån observationer att detta beror på att elever inte var lika rädda för att göra misstag. Observationerna visade att eleverna inte ansåg att misstagen blev lika stora eftersom de kunde redigera texten enkelt i surfplattans skrivprogram, utan att behöva sudda mer än nödvändigt. Studien gjordes i svenskundervisningen för elever i försko-lan, grundskolan och på en specialskola, med elever i åldrarna sju till tretton år. Ett exempel på en observation från specialskolan var på en 13-årig kille, som hade svårigheter med finmotori-ken. Han skulle färglägga bilder i en applikation och fick han fel färg kunde han lätt ändra färg direkt utan att sudda vilket inte hade fungerat på ett vanligt papper (Flewitt, Messer & Kucir-kova, 2015, s. 297).

Dunn och Sweeney (2018, s. 863) visar att elever i en grundskola tyckte bättre om att skriva på en surfplatta än att skriva på ett papper då de upplevde att de gav mer glädje och motivation. Elevernas lärare menade att de inte ser uppgifter på en surfplatta som skolarbete utan mer som ett spel. Läraren, som intervjuades i denna studie, påpekade även att eleverna uppskattade det kreativa skapandet med en surfplatta under lektionen. De fick möjlighet till att använda färger, pratbubblor, text, röstinspelning och bilder till deras uppgifter (Dunn & Sweeney, 2018, s. 863).

Användandet av digitala verktyg gav eleverna möjlighet att öva på samarbete under lektionen då många uppgifter var paruppgifter (Dunn & Sweeney, 2018 s. 863). Däremot belyser Maboe et al., (2018, s. 8) att många elever uppskattade det självständiga arbetet som förekom med surfplattor. Flewitt, Messer och Kucirkova (2015, s. 300–301) menade att elever med koncent-rationssvårigheter också föredrog självständigt arbete med surfplattan då det inte var lika krä-vande att använda surfplattan som att använda papper och penna. Det resulterade i att eleverna förbättrade sin koncentrationstid vilket gjorde att de kunde arbeta med en uppgift längre. I studien av Maboe et al., (2018, s. 3) framkommer det att elever med koncentrationssvårigheter tyckte att det var lättare att koncentrera sig med en ljudbok än med en fysisk bok under lekt-ionen.

Generellt brukar elever i läs- och skrivsvårigheter inte tycka om att läsa då det krävs mycket av dem. Genom att eleverna istället fick möjlighet att läsa med hjälp av ett digitalt verktyg ökade motivationen. Även elevernas föräldrar intygade, efter att studien gjorts, att deras barns syn på läsning hade förändrats (Özbek & Girli, 2017, s. 762). Även Wollscheid et al., (2015, s. 30) menar att elever som kämpade i skolan blev mer motiverade till att läsa när de använde

(18)

14 surfplattor i undervisningen. Eftersom många elever är erfarna av att använda surfplattan på fritiden blir det därför naturligt att den även används i skolan vilket bidrar till ökad motivation hos eleverna (Rasmusson, 2014, s. 73).

5.4 Hur digitala verktyg kan påverka elever negativt

Digitala verktyg skulle i vissa fall kunna vara störande för syftet med undervisningen då elever kunde, från den sidan de skulle läsa från, klicka sig vidare till någon annan sida och då komma bort från syftet med läsningen (Rasmusson, 2014, s. 16).

Tekniska problem kunde uppstå med det digitala verktyget som kunde upplevas störande. Det kunde vara att tekniken ej fungerade eller att applikationerna var för komplicerade. Ofta ledde detta till att eleverna kände frustration för att de inte klarade av att lösa problemen. Eleverna kunde även lockas av att tävla mot varandra i paruppgifter gällande vem som skulle trycka på surfplattan. Det kunde resultera i att eleverna tryckte samtidigt på skärmen och att den då inte fungerade. Applikationerna fyllde på så vis inte den funktion som den skulle och hetsen som uppstod vid elevernas tävlande gjorde att de kom ifrån syftet som var tänkt men användningen av det digitala verktyget. Det gjorde också att elever kände frustration (Flewitt, Messer & Kucirkova, 2015, s. 302).

Elever i yngre åldrar, som inte hade en lika omfattande vana vid digitala verktyg, behövde koncentrera sig mer. De fokuserade ofta på själva verktyget i sig och inte på innehållet. Vid hög koncentration vid en skärm blev eleverna utmattade och överansträngda. Samtidigt visade det att eleverna till slut fick sämre hållning, suddig syn och ögontrötthet (Seomun & Lee, 2018, s. 14). Elever vid ett läsförståelsetest visade att tröttheten och stresspåslaget var större vid an-vändning av datorer än vid anan-vändning av papper och penna (Rasmusson, 2014, s. 66).

(19)

15

6 Diskussion

I detta avsnitt diskuteras brister respektive fördelar med metoden för studien (6.1) samt fördelar och nackdelar med digitala verktyg i svenskundervisningen (6.2). Vi nämner även hur vi vill forska vidare kring detta (6.3).

6.1 Metoddiskussion

Det finns ett flertal aktuella studier om digitala verktyg i undervisningssammanhang, vilket har underlättat informationssökningen utifrån syfte och frågeställningar till denna studie. I de da-tabaser vi valt, för att söka efter material till vår studie, fick vi många sökträffar som innefattade digitala verktyg i svenskundervisningen. Dock var detta även en svaghet då det kunde vara svårt att avgöra om en artikel var vetenskaplig eller inte. En annan fördel i arbetet var använd-ningen av färgkodning. Det har varit positivt i arbetet och underlättat sorteringen av det analy-serade materialet. Färgkodningen gav oss en överblick över källorna och den information som behövdes till att skriva resultatdelen. Trots att det tog tid att komma fram till hur färgkodningen skulle göras kan vi nu konstatera att den hjälpte oss att skriva resultatdelen. De flesta artiklar är skriva på engelska och av vissa bristande språkkunskaper skulle det möjligen kunnat ha lett till feltolkning av texterna, vilket vi ser som en svaghet i arbetet.

Vid några tillfällen hittades artiklar som var intressanta för studien men som ej var vetenskap-liga, vilket gjorde att en del information fick sorteras bort. Vi valde att försöka vara så neutrala i våra värderingar som möjligt för att inte påverka slutsatserna och därmed reviderades våra frågeställningar från slutna frågor till öppna frågor. En påverkan som artiklarna kan ha haft på vår studie är att de flesta artiklarna är från olika årtal. Det innebär att alla artiklar inte var lika relevanta i tiden. Dessutom har studierna gjorts på människor i olika åldrar vilket gav ett bre-dare perspektiv om hur och när digitala verktyg kan användas. Genom att ta del av studier som gjorts på vuxna människor kunde slutsatsen, om att den digitala vanan har betydelse för an-vändningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen, stärkas. En annan påverkan som urvalet kan ha haft var att studierna är gjorda i olika länder. En av studierna är en svensk studie och de övriga är internationella. Det kan innebära en del kulturkrockar med olika digi-taliserade samhällen.

(20)

16

6.2 Resultatdiskussion

Under resultatdiskussionen besvaras hur digitala verktyg kan främja läs- och skrivprocessen och vara en fördel i undervisningen (6.2.1), nackdelar av att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen (6.2.2), samt hur digitala verktyg kan påverka elever med specialpe-dagogiska behov (6.2.3). Sedan ges exempel på vidare forskning (6.3).

6.2.1 Hur digitala verktyg kan främja läs- och skrivprocessen och vara en fördel

i undervisningen

Flera av de studier som vi analyserat i denna litteraturöversikt visar på att digitala verktyg kan stimulera elevernas kreativitet och självförtroende, vilket är ett av skolans uppdrag (Skolverket, 2018a, s. 3). Studier visar även att elever skriver och läser mer på en surfplatta än om de skriver och läser på ett papper under lektionen. Detta skulle kunna bero på att press från omgivningen minskar av att skriva och läsa på en surfplatta. Där döljs handstil och till viss del bokomslaget samt mängden text eleven har skrivit eller läst, som möjligen också skulle kunna påverka att eleven upplever mindre press i läs- och skrivundervisningen. Digitala verktyg ökar möjligheten för läraren att skapa bättre anpassningar för olika elever och bidrar då till att skapa en mer likvärdig undervisning. Skolan ska ge elever “möjlighet att utveckla sin förmåga att använda

digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållnings-sätt till digital teknik” (skolverket, 2018a, s. 3). Därmed är det viktigt att lärare får kunskap om

hur digitala verktyg kan påverka eleverna i undervisningen för att skapa goda förutsättningar för elevers lärande.

I denna litteraturöversikt analyserades studier som gjorts på universitetsstudenter och andra vuxna. Dessa studier visade sämre resultat på läshastighet vid läsning på en skärm, än vad nyare studier på yngre barn visade. Genom att jämföra dessa studier utgör vår litteraturstudie ett bre-dare underlag om att digitala verktyg är en fördel i läs- och skrivundervisningen om personen i fråga är vana vid digitala verktyg. De vuxna som deltog i studien hade förmodligen inte växt upp med digitala verktyg och skapat skärmvana, som de barn som deltog i nyare studier. Ännu en förklaring till det, skulle kunna vara att det tidigare inte fanns samma tillgång till digitala verktyg. I de nyare studierna framkom även att eleverna gärna ritade på en surfplatta för att de upplevde att det var mer avkopplande än att rita på ett papper, förmodligen för att de var vana att göra så. Att ha skapat sig en skärmvana genom datorspel bidrog till bättre läsförståelse på en skärm, vilket också talar för att skärmvana har betydelse. Redan i förskolan introduceras och används digitala verktyg (Skolverket, 2018b, s. 14–15). Fler barn har utvecklat vana vid

(21)

17 digitala verktyg redan när de kommer till skolan och om inte börjar de tidigt i skolan bygga upp en vana vid digitala verktyg. Därför blir inte vanan ett hinder för att använda digitala verk-tyg i undervisningen. Surfplatta eller dator skulle därför kunna vara ett alternativ att variera undervisningen med för att stödja elevers läs- och skrivprocess.

Att skriva sig till läsning har visat sig vara en framgångsrik metod i de yngre åldrarna. Tack vare det digitala verktyget, som är centralt i metoden, kan elever få stöttning. I metoden ASL är skrivandet i fokus jämfört med den traditionella läs -och skrivundervisningen där är istället läsandet i fokus. Det digitala verktyget bidrar till att eleverna kan skriva trots att de inte be-härskar handstilen eller stavningen vilket då gör det enkelt att ändå introducera skrivandet först i undervisningen.

Det digitala verktyget kan vara en fördel i undervisningen om läraren vet när och hur det ska användas. Det är inte gynnsamt för eleverna om läraren inte har en plan eller en idé kring verktygens syfte i undervisningen. För elever i läs- och skrivsvårigheter kan det digitala verk-tyget underlätta när de ska läsa och/eller skriva. För att få elever att läsa fler böcker kan det underlätta att de får en e-bok eftersom de då inte behöver se och värdera boken efter omslaget. Om det är svårt att få elever att läsa böcker för att de upplever att böcker är ointressant och blir omotiverade till att läsa av att se bokomslaget, kan det även underlätta att få läsa digitalt. Om syftet med en lektion är att eleverna ska söka information kan användningen av en surfplatta eller en dator vara effektivt och smart.

Vi kan tydligt se att det framgår i flera av de analyserade studierna att digitala verktyg kan motivera, skapa självförtroende, bygga upp en syn om att läs-och skrivprocessen är individuell, utan press och att digital vana då kan skapa trygghet i skriv- och läsundervisningen. Det digitala verktyget gör även att det blir lättare att läsa och skriva var eleverna än befinner sig, vilket har positiva effekter på läs- och skrivprocessen.

6.2.2 Nackdelar av att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen

Utifrån resultaten finns det en del negativa aspekter som läraren behöver känna till för att göra undervisningen så effektiv som möjligt. Eftersom det i många fall visar att skärmen är mer kognitivt krävande kan det vara en fördel att lägga digitalt läsande och skrivande den stunden på dagen då eleverna har mer energi. När eleverna ska prestera på ett test kan det vara en nackdel med digitala verktyg då det ger mer stresspåslag att läsa och skriva på en skärm.

(22)

18 För vissa elever kan digitala verktyg bli ett hinder i undervisningen. Många studier visar att elever lätt kan bli distraherade av andra funktioner på verktyget samt att eleverna lätt kan trycka sig vidare från en sida till en annan. Det bidrar till att eleverna tappar huvudsyftet med hjälp-medlet samt att det istället skapar en distraktion. Däremot, om frågan ställs till eleverna, visar det sig troligtvis att de själva gärna använder ett digitalt verktyg på lektionen. Syftet i detta fall blir snarare en fråga om nöje och bekvämlighet än ett behov av hjälpmedel. Det visar sig att det är viktigt för den kognitiva förmågan hos yngre elever att träna på sin handstil vilket görs med penna och papper. Dessutom påpekar flera elever att de vill att undervisningen ska varieras och vara både digital och analog där digitala verktyg samt handskrift används.

6.2.3 Hur digitala verktyg kan påverka elever med specialpedagogiska behov

Efter att ha undersökt hur digitala verktyg kan påverka elever med specialpedagogiska behov i svenskundervisningen, kan vi konstatera att det digitala verktyget kan vara ett hjälpmedel för de flesta. För dessa elever kan surfplattan eller datorn vara en hjälp för att stava rätt eller för att läsa och skriva. Många studier visar att elever som har det svårt i skolan blir mer motiverade av att skriva och läsa med ett digitalt verktyg eftersom det inte blir lika ansträngande för dem. Dessa elever kan använda det digitala verktyget som en hjälp eller stöttning i sin läs- och skriv-process. Elever som har svårt att läsa kan också få mer vilja till att läsa om de får använda sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Exempelvis kan det innebära att elever som inte vill läsa överhuvudtaget, upplever att det är mer motiverande med en digital text.

För elever med koncentrationssvårigheter kan det digitala verktyget vara en fördel i undervis-ningen. Istället för att de eleverna ska tappa koncentrationen helt och inte vilja läsa eller skriva överhuvudtaget, kan det digitala verktyget hjälpa dem att koncentrera sig och få dem att hålla fokus en längre tid. Surfplattan eller datorn förbättrar motivationen eftersom de flesta elever tycker att det är tillfredställande och roligt att använda i sitt skolarbete. Elever kan även an-vända surfplattan eller datorn hemma vilket gör att elever finner surfplattan som ett mer av-slappnat och lekfullt arbetssätt. Om vi har elever i framtiden som vi märker tappar koncentrat-ionen och blir omotiverade till skolarbetet, kan det vara värt att testa att ge dem ett digitalt verktyg.

Vi skulle med denna studie kunna konstatera att för elever som har läs-och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller språksvårigheter är det en fördel att använda digitala verktyg i undervisningen. För dessa elever är det ett hjälpmedel som underlättar elevernas läs-och skriv-undervisning.

(23)

19

6.3 Vidare forskning

Efter att ha genomfört denna litteraturöversikt angående hur digitala verktyg kan påverka ele-verna i svenskundervisningen, vill vi forska vidare kring hur digitala verktyg kan användas för flerspråkiga elever. Det känns som ett relevant ämne då många elever i klassrummen är fler-språkiga. Vi hade besvarat frågor som: vilka fördelar digitala verktyg kan ha på språkinlärning, vilka nackdelar digitala verktyg kan ha på språkinlärning och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen för att hjälpa flerspråkiga elever.

(24)

20

7 Referenslista

Dunn, J., Sweeney, T. (2018) Writing and iPad in the early years: Perspectives from within

the classroom (Stranmillis University College, Maynooth University, Irland) Hämtad från

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/bjet.12621.

Ethel Maboe Cornelia. G.A. Smith M. Banoobhai M., Makgatho (2018) Implementing tablets

to teach Reading in Grade 5 (Sydafrika) Hämtad från http://proxy.li-

brary.ju.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.li-brary.ju.se/docview/2101885938?accountid=11754.

Flewitt, R., Messer, D., Kucirkova, N. (2015) New Directions for Early Literacy in a Digital

Age: The iPad (Institute of Education, University of London, The Open University, England)

Hämtad från https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/1468798414533560.

Gärdenfors, P. (2010) Lusten att förstå. Natur & Kultur Akademisk.

Hallstein Hegerholm; Johansen Matberg, L. (2013) Writing to read with digital tools (Nesna University College, Norge) Hämtad från https://nordopen.nord.no/nord-xmlui/bit-stream/handle/11250/145916/WritingtoReadwithdigitaltools.pdf?sequence=3&isAllowed=y.

Ismen, G. (2000) Elevens värld - introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlittera-tur.

Kroksmark, T. (2011) Den tidlösa pedagogiken. Studentlitteratur.

Liberg, C., af Geijerstam, Å., Wiksten Folkeryd, J. (2010). Utmana, utforska, utveckla – om

läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, C. (2007) Att läsa och skriva - forsknig och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber.

M., Willermark S., Svensson L., Lundh Snis, U. (2018) (Stockholm, Sverige) Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=3971.

Pei-Hsuan Lina, Yen-Ning Sub, Yueh-Min Huanga (2019) Evaluating reading fluency

behav-ior via reading rates of elementary school students reading e-books (National Cheng Kung

University, Shengli Elementary School, Taiwan) Hämtad från https://www.sciencedi-rect.com/science/article/pii/S0747563218304886.

(25)

21 Rasmusson, M. (2014) Det digitala läsandet Begrepp, processer och resultat (Doktorsavhand-ling, Mittuniversitetet, Härnösand, Sverige). Hämtad från: http://miun.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf.

Sackstein, S., Spark, L., Jenkins, A. (2015) Are e-books effective tools for learning? Reading

speed and comprehension: iPad®i vs. Paper (University of the Witwatersrand, Sydafrika)

hämtad från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1135155.pdf.

Seomun, GyeongAe; Youngjin, L. (2018) Potential Adverse Health Outcomes of Digital

Text-book Use: Teachers’ Perspectives (College of Nursing, Korea University, Seoul, Ajou

Univer-sity, Suwon, Sydkorea) Hämtad från http://proxy.library.ju.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/2130086276?accountid=11754.

Skolverket (2017) Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm. Hämtad från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inrikt- ningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/007_stimulera-lasintresse/Del_07/material/Flik/Del_07_Mo-mentA/Artiklar/M7_FSK-9_07A_07_digitala%20verktyg.docx.

Skolverket (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11 (reviderad 2018). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018b) Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar. Winman T.,Spante

Skolverket (2020) Digitala verktyg i skriftspråksundervisning. Stockholm, Sverige) Hämtad från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/lit-teracitet-for-vuxna/digitala-verktyg-i-skriftspraksundervisning.

Statens medieråd (2017) Småungar och medier 2017. (Stockholm, Sverige) Hämtad från

https://statensmedierad.se/down- load/18.30c25b3115c152ee8f82fe95/1495204277588/Sm%C3%A5ungar%20och%20me-dier%202017%20tillg%C3%A4nglighetsanpassad.pdf.

Stensson. B. (2006) Mellan raderna. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB.

Torlaug Lokensgrad hoel. (2001) skriva och samtala. Lund: Studentlitteratur.

(26)

22 Wollscheid,S., Sjaastad, J., Tømte, C. (2015) The impact of digital devices vs. Pen(cil) and

paper on primary school students' writing skills e A research review (Nordic Institute for

Stud-ies in Innovation, Research and Education Oslo, Norge) Hämtad från https://www-sciencedi-rect-com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0360131515300920.

Özbek, A. B., Girli, A. (2017) The Effectiveness of a Tablet Computer-Aided Intervention

Pro-gram for Improving Reading Fluency (Faculty of Educational Sciences, Ankara University,

Buca Faculty of Education, Dokuz Eylul University, Turkey Turkiet) Hämtad från https://eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1143905.

(27)

23

8. Bilagor

Bilaga 1. Översikt över analyserad litteratur

Författare, Titel, Tidsskrift, Publikationsår

Syfte Design, Urval,

Datainsamling, Land Studiens teoretiska Utgångspunkt/ram Resultat Författare: Heger-holm, Hallstein, Matberg, Johanse Titel: Writing to

read with digital tools. Tidsskrift: Bokka-pitel År: 2013 Syfte: Studera strategin ASL. Att lära sig läsa och skriva i första stadiet.

Kvalitativ studie. Urval: grundskola första till fjärde klass.

Inkluderar några förskolebarn. Land: Norge

Studien är skriven utifrån ett sociokul-turellt perspektiv då eleverna fick arbeta i par under studien.

ASL visade sig vara positivt för motivation, engagemang, samar-bete, alla hade chans att bemästra skrivandet och läsandet, mindre press.

Författare: Su-zanne Sackstein, Linda Spark and Amy Jenkins Titel: Are e-books

effective tools for learning? Reading speed and compre-hension: ipad vs paper. Tidsskrift: Vetenskaplig artikel År: 2015 Syfte: Studera vad som ger ef-fektivaste läs-hastighet och läsförståelse ge-nom att läsa på en skärm kontra från ett papper

Urval: 16 studen-ter och 55 gymna-sieelever, grade 10?

sex av studenterna var kvinnor, resten män och åldrarna i gruppen var mellan 20-23 år.

Land: Sydafrika

Vi tolkar att studien är skriven utifrån en kognitiv teori då studenterna fick ar-beta på egen hand.

Ingen skillnad på läs-hastighet.

Vissa läste snabbare på skärmen.

Författare: Rasmusson, Maria Titel: Det digitala

läsandet: begrepp, processer och re-sultat. Tidsskift: Av-handling År:2014 Syfte: Studera barns medieva-nor och läs och skriv aktivitet i skolan Enkätstudie. Två grupper i åld-rarna 10–12 och 13–16. Land: Sverige Jämför dock med studier utanför Sverige

Vi tolkar att studien är skriven utifrån både ett sociokultu-rellt och ett kogni-tivt perspektiv. Tex-ten beskriver båda teorierna och förkla-rar att de inte ute-sluter varandra utan istället överlappar varandra.

Mer kognitivt krä-vande att läsa från skärm. Elever behöver utveckla speciella för-mågor och färdigheter för att skärmläsning ska vara gynnsamt. Sammanhanget verkar ha betydelse för när det är bättre att läsa på en skärm. Författare: Wollscheid, Sa-bine; Sjaastad, Jør-gen ; Tømte, Cathrine Syfte: undersöka tidiga skrivresul-tat för elever i de tidigare åldrarna Kvalitativ och kvantitativ studie. Studien är både Kognitiv, neurovetenskap och lärarande samt

soci-Det visade sig att stu-dier med en kognitiv psykologi samt neuro-vetenskap hörde

(28)

sam-24 Titel: The impact

of digital devices vs. Pen(cil) and paper on primary school students’ writing skrills – A research review. Tidsskrift: Veten-skaplig artikel År: 2015 med hjälp av di-gitala verktyg och penna. Urval: Elever i förskolan och i ti-dig grundskola men även några elever till och med femte klass. Land:Norge

okulturell. Hand-skrift visar sig vara mer kognitiv och neurovetenskaplig medans det digitala skrivandet visar mer på ett sociokulturellt perspektiv.

man med handskriv-ning och digitala verk-tyg pekar mer på ett sociokulturellt per-spektiv.

Författare: Seomun, GyeongA e ; Lee, Youngjin Titel: Potential

ad-verse healt out-comes of digital textbook use: teachers’ perspec-tives Tidsskrift: Veten-skaplig artikel År: 2018

Syfte: lyfta ef-fekten av digital användning på elevers hälsa. Kvalitativ studie. Urval: Gruppdis-kussioner gjordes av tre grupper där 14 grundskolelä-rare var uppdelade. Land: Sydkorea

Vi tolkar att denna studie är skriven ut-ifrån ett sociokultu-rellt perspektiv då eleverna fick arbeta med gruppdiskuss-ioner.

Lärare lyfte aspekter som eventuellt kunde vara risk för psykolo-giska hälsoproblem, miljöhälsorisker och risker för fysisk hälsa.

Författare: Lin, Pei-Hsuan; Su, Yen-Ning ; Huang, Yueh-Min

Titel: evaluating

reading fluency be-havior via reading rates os eleman-tary school stu-dents reading e-books. Tidsskrift: Vetenskaplig arti-kel År: 2019

Syfte: Ett e-bok-baserat system skapas. Läsflyt och läsförståelse testas när elever läser på skärm och jämförs med att de skulle läst på papper. Urval: Elever i klass 1-6 Land: Taiwan

Vi tolkar att studien är skriven utifrån ett kognitivt perspektiv då eleverna på egen hand fick använda en surfplatta till att läsa.

Fördelar med att läsa e-böcker. Bättre än pappersläsning. Författare: Rosie Flewitt David Messer Natalia Kucirkova Titel: New

Direc-tions for Early Lit-eracy in a Digital Age: The iPad

Tidsskrift: Veten-skaplig artikel År: 2015

Syfte: Studera hur Ipads kan bi-dra till läskun-nighet

Urval: Ipads låna-des ut till en barn-grupp för 3-4 åringar, en grupp med 4-5 åringar och till en special-skola för 7-13 åringar under två månader. För- och efterintervjuer gjordes på perso-nal. Land: England

Vi tolkar att studien är skriven utifrån ett sociokulturellt per-spektiv då eleverna fick arbeta med surfplattor i par.

Aktiviteter med Ipads stimulerade barnens koncentration och mo-tivation. Det bidrog till att eleverna både fick självständigt samt ge-mensamt lärande. Det gav också i vissa fall en positiv möjlighet att kunna utvärdera ele-vernas läskunnighet.

(29)

25 Författare: Ahmet

Bilal

Özbek, Alev Girli Titel: The

Effec-tiveness of a Tablet Computer-Aided Intervention Pro-gram for Improv-ing ReadImprov-ing Flu-ency Tidskrift: vetenskaplig arti-kel År: 2017 Veten-skaplig artikel

Syfte: Att under-söka hur surf-plattor förbätt-rade elevernas läsflyt.

Urval:

En kvalitativ studie på tre elever med inlärningssvårig-heter i tredje eller fjärde klass. Åsik-ter från föräldrar, elever och lärare undersöktes. Land: Turkiet

Vi tolkar att studien är skriven utifrån ett kognitivt perspektiv då eleverna på egen hand fick se om sitt läsflyt ökade med hjälp av surfplattan.

Resultat:

Studien visade att läs-flytet hos eleverna med inlärningssvårigheter ökade. Eleverna ansåg att studien motiverade dem till att studera. Några föräldrar visade först en oro till att surf-plattan enbart skulle användas som under-hållning för barnen. Efter studien såg för-äldrarna gärna att ele-verna skulle ha fortsatt tillgång till dessa. Författare:

Ethel Maboe Cor-nelia G.A. Smith2 Mumthaz Ba-noobhai Moses Makgatho Titel: Implement-ing tablets to teach Reading in Grade 5 Tidsskrift: Veten-skaplig artikel År: 2018

Syfte: Under-söka hur elever förbättrade sin engelska läsning med hjälp av surfplattor. Urval: Kvalitativ studie på 12 elever, sex för-äldrar och sex lä-rare där intervjuer och observationer gjordes

Land: Sydafrika.

Vi tolkar att studien är skriven utifrån ett kognitivt perspektiv då eleverna fick ar-beta självstäningt med surfplattor för att förbättra sin eng-elska läsning.

Resultat: visade att eleverna njöt mer av att använda Ipads. Det visade sig att eleverna även förbättrade sin läsning då de får upp-leva teknik både själv-ständigt och fysiskt. Ljudböcker visade även hjälpa eleverna att utveckla sitt ordför-råd.

Författare: Jill Dunn and Tony Sweeney Titel:

Writing and iPad in the early years: Perspectives from within the class-room

Tidsskrift: Veten-skaplig

År: 2018

Syfte: Att under-söka vad elever och lärare anser som skillnad att skriva på surf-platta och med penna.

Land: Irland

Urval:

Tre lärare samt tre klasser i grundsko-lan deltog. Lärarna intervjuades och eleverna använde Ipads under led-ning för att få olika perspektiv.

Vi tolkar att denna studie är sociokultu-rell då eleverna an-vände surfplattorna under ledning samt att de ofta arbetade i par.

Det visade att alla som deltog i undersök-ningen menade att det var positivt att skriva på en surfplatta. Det var roligare och kunde även hjälpa eleverna med stavning. Alla som deltog menade dock även att de ville att undervisningen mellan att skriva för hand och att skriva på surfplatta skulle varie-ras.

(30)

26

Bilaga 2. Färgkodning

Materialanalys – anteckningar om relevant information

Positivt: Läsning, påverkan (motivation, attityd, hälsa mm.), skrivande

Negativt: Läsning,påverkan (motivation, attityd, hälsa mm.), skrivande

Det digitala läsandet Begrepp, processer och resultat.

• Kognitivt perspektiv – uppmärksamheten kan bara riktas på en sak i taget. (Sid3-4) • Läsupplevelsen påverkas av att läsa från en skärm, texten blir kompakt. (s.16) • Störmoment. Lätt att klicka sig in på ngt annat. Kom lätt bort från ursprungliga syfte. • Webbläsare inte lämpligt för att bli ”fängslad uppslukad” av text – för mycket

dis-traktionsmoment. S16

• Det som avgjorde om eleverna valde att läsa på skärm eller papper styrdes av deras syfte med läsningen- Åter igen distraherade annonser och länkar när läsning sker på skärm. Gick bra att läsa från skärm om det handlade om att söka information och läsa kortare texter (s17)

• Större kognitiv insats - läsning på skärm, skrolla upp och ned, pappersläsning en an-nan tillgång till texten. Kunde tillexempel ha hela texten fram för sig fysiskt (s.23) • Studie vuxna med dyslexi – visade sämre läsförståelse med text som innefattade

bil-der än inte, båda fallen var skärmläsning. Multimodala texter kräver bildförståelse strategier s.26

• Elever i Läsförståelse svårigheter gynnas av digital text eftersom långa traditionella texter är svåra för dem. Digitala texter gjorde eleverna mer aktiva och engagerade 27 • Resultat av studie 1 läsförståelse test: elever presterade lite bättre på tester gjorda på

papper än på skärm – påverkande faktorer – kräver mer kognitiva processer – från

PISA undersökning

s52?

• studie två visar att pojkar visar sig ha bättre läsförståelse när de läser digitala texter då de anses ha större vana än flickor vid datorspel. S54

För att det ska gynna eleverna att läsa vi en skärm krävs vissa kognitiva förmågor.

S66 – läsförståelsetest:

• större stresspåslag vid skärm. • Visade mer trötthet vid test på skärm

73 – bör knyta an till elevernas erfarenheter för att skapa motivation – barn idag är vana vid att använda surfplattor och datorer – knyter an till deras vardag och då påverkar motivat-ionen.

Are e-books effective tools for learning? Reading speed and comprehension: iPad®i vs. Paper

Studien fokusera på Läshastighet och läsförståelse Tidigare forskning:

• 1980 långsammare att läsa från en datorskärm s3

• 2010 fann att det fortfarande inte gick snabbare att läsa från en skärm trots att tekni-ken utvecklats och de läste från en Ipad.

• Förståelsen påverkades dock inte.

Studie - Läshastighet eller förståelse skulle påverkas av att läsa på en Ipad

• studien på universitetsstudenter visade att på den ena skolan läste de snabbare på Ipad och på den andra skolan var det ingen skillnad, anledningen till det tror man kan ha

(31)

27 varit att den första skolan hade ett projekt att använda Ipad i undervisningen vilket gjorde att de hade med sig viss vana. s10

• Yngre mer vana tidigare studier gjorts på vuxna som inte är lika vana vid dessa me-dier.

• Inga signifikanta skillnader på läsförståelsen s10

Evaluating reading fluency behavior via reading rates of elementary school students reading e-books

• Eböcker stödjer elevers lärande för att de är vana att använda elektronik. • E-böcker påverkar läsförståelse positivt 259

• Pappersläsning - läste fler ord felaktigt än på e-bok vid högläsning 263

• Text i stor utsträckning vid pappersläsning gjorde att elever kom bort från texten ”bländas” och var tvungna att hela tiden fokusera och leta tillbaka, medan i en e-bok kunde eleverna bland annat styra över textens storlek 263

• Det visade sig att elever läste långsammare när de läste e-böcker men berodde på att de kunde styra över texten och var då mer uppmärksamma.

Potential Adverse Health Outcomes of Digital Textbook Use: Teachers’ Perspectives

• ögon trötthet, suddigsyn. Verkar dock inte försämra synen på lång sikt av att läsa mer på skärm än på paper.

• Man menar att sitta vid skärmar resulterar i sämre hållning s14

• försämrad koncentration, fokusera på datorskärm, elever som ej är vana blir snabbt överansträngda. Speciellt i det tidiga stadiet är det lätt att lägga mer fokus på verkty-get än innehållet. De visade sig ändå att både elever och lärare påverkas av detta vid skärmar. blir utmattade

• Tekniska problem ledde till frustration exempelvis långsam nedladdning av text 15 • nyfikenhet av att använda digitala verktyg bidrog positivt till inlärningen

New Directions for Early Literacy in a Digital Age: The iPad

• Ipads I klassrummet motiverade eleverna att lära sig. Eleverna upplevde en minskad rädsla för att göra misstag då det är lätt att ändra “fel” på en ipad mot vad det är med penna och papper. Det ledde till att eleverna fick ett ökat självförtroende.

• Eleverna upplevde kreativitet då det dom producerade gav en omedelbar produkt. Eleverna tycker det var roligt med färger, bilder osv.

• Lärare ansåg att många elever chockade dem med att visa sin avancerade kunskaps-förmåga. Vissa elever visade en högre kvalité på sina uppgifter.

• Lärare menar att bokomslaget kunde få elever omotiverade då det såg tråkigt ut. Med ipad blev eleverna mer motiverade att läsa.

• Lärare menar att många elever blev motiverade av det självständiga arbetet samt att eleverna höjde sin koncentrationsnivå. Elever med koncentrationssvårigheter visade en längre koncentrationstid.

• Några nackdelar som lärarna upplevde var att de fick lägga tid på att bekanta sig med appar samt att koppla apparna till kunskapskraven och läroplanen.

• Tekniska svårigheter

• Eleverna kunde bli frustrerade då de inte förstod hur appen fungerade eller om tekni-ken strulade

(32)

28

• Eleverna kunde i vissa fall tävla mot varandra och trycka på ipaden samtidigt vilket resulterade i att skärmen ej fungerade och att appen inte gjorde det syftet den skulle. Eleverna blev då frustrerade.

The Effectiveness of a Tablet Computer-Aided Intervention Program for Improving Reading Fluency

• Digitala vektyg kan påverka elever positivt

• Kan användas för att utveckla elevers läsflyt och speciellt för elever med läs- och skrivsvårigheter

• Kan öka motivationen

• Kan öka läsflytet hos elever med särskilda behov genom upprepad läsning, feedback eller belöningar

• En studie visade att antalet korrekta ord/minut ökade hos elever med läs-och skriv-svårigheter då de fick läsa på paddan. Dock minskade elevernas prestanda.

• Studien visade dock inte betydande fördelar utan mer en effektivitet. Det var endast antalet felsägningar som minskades.

• Elever med läs-och skrivsvårigheter gillar generellt sätt inte att läsa men med ipad kan det ändras. Ipaden fick flera elever att bli mer motiverade.

• Föräldrar intygade att deras barn hade fått en ändrad syn på läsning efter studien.

Flera av eleverna hade läst hemma I efterhand genom ipaden.

• Denna studie gjordes dock endast på tre elever, vilket minskar tillförlitligheten på resultatet

Writing and iPads in the early years: Perspectives from within the classroom

• Alla deltagare i denna studie ansåg det vara mer kul, motiverande och en njutning i att använda ipaden istället för penna och papper

• Eleverna ansåg det som en fördel att få hjälp med stavning pga autokorrekt. De sa dock att de tycker att undervisningen ska vara balanserad.

Lärare:

• Lärarna menar att eleverna inte ansåg uppgifterna på ipad som arbete utan mer som något roligt.

• Eleverna får en möjlighet att bli kreativa då de kan spela in, använda bilder, lägga till pratbubblor på bilder och använda färger.

• Eleverna får öva på sitt samarbete då många uppgifter görs i par.

• När eleverna använder applikationer i skolan så laddar många elever ned dessa ap-plikationer hemma, vilket gör att de fortsätter sin lärandeprocess även i hemmet. • En lärare ansåg ipads vara speciellt positivt för att motivera pojkarna i klassen.

• Elever med tal- och språkproblem kunde använda röstinspelningsfunktionen för att spela in sin röst istället för att skriva.

• Autokorrekt är en stor fördel för elever som har svårt att stava.

• 4 av 6 skolor ansåg att det ska vara en balans mellan ipad/skriva för hand. Genom att endast använda ipad hade inte stavningen varit lika bra i klassrummet.

• Det fanns även elever i klassen somföredrog att skriva på papper istället för ipad.

Elever:

• Ipads hjälpte eleverna att tycka att det var kul att skriva

• Många elever finner det kreativa som något positivt. Flera elever ansåg att använda-des av bilder var skönare än att behöva rita på egen hand.

Figure

Tabell 1. Tabell för informationssökning
Tabell 2. Tabell för vetenskapliga artiklar

References

Related documents

För den dimensionerande timmen år 2045 med 22,5 procent andel tung trafik, resulterar det mötesfria alternativet i reshastigheter för personbilar motsvarande 94 kilometer i timmen

För att konstruktionen skall ta så liten plats som möjligt vid infällt tillstånd kan antingen mittenbenet göras som ett litet expanderben som går att fälla in,

På Tönnersjömålet och Ringenäs finns ett inslag av både brandskadade och skottskadade vedväxter och närmare en fjärdedel av gaddsteklarna utgjordes här av vedlevande arter,

Artikelns syfte kan summeras på följande sätt: Syftet är att utifrån teoretiska diskussioner om demokrati och utbildning arbeta fram ett antal idealtypiska

I Borch-John et al (2011) gick både interventionsgruppen och kontrollgruppen ned i vikt, ingen signifikant skillnad sågs mellan grupperna.. 2010 märktes efter 12 månader en

brottsrubricering för våld mot personal inom räddningstjänsten samt hälso- och sjukvården med straff om minst sex månaders fängelse och tillkännager detta för

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information till patienter om läkemedelsbehandling och tillkännager detta för

Av resultatet framkom med metoder använda i denna studie att det fanns evidens för att patienter som genomgår rehabilitering efter en hjärtinfarkt har behov av psykiskt stöd vid oro