In och ut ur prostitution
Ur kvinnans perspektiv – en dokumentanalys
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete FÖRFATTARE: Malin Edvardsson
Tack
Jag vill tacka min handledare Aimée Ekman som med kloka råd, uppmuntran och guidning har hjälpt mig att upprätthålla den röda tråden genom arbetet med min studie.
Abstract
Title: In and out of prostitution – From the woman´s perspective. Tutor: Aimée Ekman
Examinator: Klas Borell
This study is about what influences a person in the beginning to enter prostitution and later to exit. More specifically, is the purpose to increase the understanding of the processes in and out of prostitution. This is done through an analysis of one autobiography and three biographies describing the main characters path into and out of prostitution.
With the aim set in women's own experiences, a thematic analysis has been made to find out if there are common denominators in different people´s stories. The result is divided into following themes Voluntarily entering, Involuntarily entering and Out of, with self-confidence and help from others. The first theme, Voluntarily entering is addressed to self-loathing after rape and how the desire to make easy money can influence a person to voluntarily entering prostitution. The second theme, Involuntarily entering is addressed to how the a desire to get away from a hopeless existence can lead a person to become an easier victim for human trafficking and then be forced into prostitution by the smugglers. The last theme, Out of, with self-confidence and help from others, is addressed to how a person´s belief in their own ability to leave prostitution as well as support of other people was crucial to succeedin leaving prostitution. The result is linked to theoretical ideas about stigma, responsibility and guilt. Keywords: entering prostitution, exiting prostitution, women in prostitution, stigma, responsibility, guilt.
Sammanfattning
Titel: In och ut ur prostitution. Ur kvinnans perspektiv – en dokumentanalys. Handledare: Aimée Ekman
Examinator: Klas Borell
Den här studien handlar om vad som påverkar en person att först börja med prostitution och för att sen sluta. Syftet är mer specifikt att öka förståelsen för processerna in och ut ur prostitution. Det görs genom en analys av en självbiografi och tre biografier där huvudpersonens väg in i och ut ur prostitution beskrivs.
Med utgångspunkt i kvinnors egna upplevelser har en tematisk analys genomförts för att på så vis utröna om det finns gemensamma nämnare i olika personers berättelser. Resultatet är indelat i följande tre teman Frivilligt in, Ofrivilligt in och Ut ur med självtillit och hjälp av andra. Under det första temat behandlas att må dåligt efter våldtäkt och en önskan om att tjäna enkla pengar kan påverka en person att börja prostituera sig av egen fri vilja. Det andra temat, Ofrivilligt in, tar upp att en längtan efter att komma bort från en utsiktslös tillvaro kan leda till att en person blir ett enklare offer för människosmugglare och slutligen tvingas till prostitution av någon annan. Det sista temat Ut ur med självtillit och hjälp av andra, refererar till att en tilltro till sin egen förmåga att lämna prostitutionen samt betydelsen av stöttning av andra personer ses som avgörande för att ta sig ur prostitutionen. Resultatet kopplas till teoretiska idéer om stigma, ansvar och skuld.
Nyckelord: börja med prostitution, sluta med prostitution, prostituerade kvinnor, stigma, ansvar, skuld.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 1
Frågeställningar ... 1
Bakgrund ... 2
Prostitution som begrepp ... 2
Människohandel för sexuella ändamål ... 2
Sexköpslagen och dess verkan ... 3
Tidigare forskning ... 4
Vägen in i prostitution ... 4
Riskfaktorer ... 4
Drömmen om ett bättre liv ... 7
Trafficking ... 8
Samverkande faktorer in ... 9
Vägen ut ur prostitution ... 10
Försvårande omständigheter ... 10
Dansare och eskorter ... 11
Strukturella faktorer ... 11 Relationella faktorer ... 13 Individuella faktorer... 14 Samverkande faktorer ut ... 15 Teoretiska perspektiv... 16 Stigma... 16
Ansvar och skuld ... 17
Metod ... 18
Metodval ... 18
Förförståelse ... 19
Avgränsningar ... 19
Urval och datainsamling ... 20
Analysmetod ... 20 Kvalitetskriterier ... 21 Etiska överväganden ... 22 Resultat ... 23 Frivilligt in ... 23 Självförakt efter våldtäkt ... 24
Andras förslag till enkla pengar... 26
Ofrivilligt in ... 28
Längtan efter något annat ... 28
Tvingad ... 30
Ut ur med självtillit och hjälp av andra ... 32
Oväntad hjälp från sexköpare ... 32
Hjälp från professionella ... 33
Stöttning från nära och kära ... 34
Diskussion ... 35
Frivilligt in ... 35
Ofrivilligt in ... 37
Ut ur med självtillit och hjälp av andra ... 38
Slutsatser ... 40
Relevans för socialt arbete... 41 Vidare forskning ... 41 Litteraturförteckning ... 42
Inledning
Det tog 13 dagar. På 13 dagar drog jag in 30 000 euro åt dem. För varje halvtimmesbokning tog de 80 eller 100 euro, beroende på annonsen. För varje entimmesbokning tog de så mycket som 160 eller 200 euro. 13 dagar. Du kan räkna ut resten själv. (Johnson, 2018, s.114)
Citatet ovan kommer från ett offer för människohandel för sexuella ändamål och beskriver vad hennes hallick betalade för henne (30 000 euro) och hur lång tid det tog innan köpet av henne lönade sig. Att råka ut för människohandel är en ofrivillig väg in i prostitution. Det är inte enda vägen in, många väljer att prostituera sig av fri vilja eller tvångsmässigt som en form av självskadbeteende. Hedin och Månsson (1998) beskriver i sin forskning både vägen in i prostitution och vägen ut som processer som sker gradvis och påverkas av en mängd faktorer.
Prostitution är ett ämne som ofta förknippas med social utsatthet och är därför ständigt aktuellt inom socialt arbete. Socialstyrelsen (2015) skriver att prostitution och sexuell utsatthet är ett kunskapsområde under snabb utveckling där ny kunskap ständigt tillkommer.
Målet med studien är att med hjälp av en dokumentanalys lyfta fram kvinnornas berättelser och granska dom ur ett teoretiskt perspektiv om stigma, ansvar och skuld.
Syfte
Genom att ta del av prostituerade kvinnors berättelser om prostitution är syftet att öka förståelsen för processerna in och ut ur prostitution. Det görs genom att analysera en självbiografi och tre biografier där huvudpersonens väg in i och ut ur prostitution beskrivs.
Frågeställningar
Vilka omständigheter påverkar processen in i prostitution? Vilka omständigheter påverkar processen ut ur prostitution?
Bakgrund
I följande kapitel presenteras centrala begrepp, en historisk genomgång av ämnet och lagstiftning av relevans för studien. Först kommer ett stycke som förklarar begreppet prostitution, efter det kommer ett stycke om prostitution ur ett historiskt perspektiv, efter det om lagstiftningen som den ser ut idag och sist ett stycke om människohandel för sexuella ändamål.
Prostitution som begrepp
För att prostitution ska föreligga så krävs att minst två personer på marknadsmässiga grunder säljer respektive köper tillträde till en fysisk kropp. Affärsuppgörelsen innefattar vanligtvis en pengatransaktion menar Månsson (2018) men även andra betalningsmedel förekommer. I Nationalencyklopedin (Prostitution, u.å.) definieras prostitution som ”utbjudande av sexuella tjänster mot betalning”. Enligt denna definition är både utbjudandet och betalningen central. Mot betalning kan den som köper sexuella tjänster få tillgång till den vara som erbjuds, i det här fallet någon annans kropp. Månsson (2018) förtydligar tillgången till någon annans kropp genom att beskriva prostitution som att en person säljer förfoganderätten eller det fysiska tillträdet till sin egen kropp i syfte för köparen att utföra sexuella handlingar under en avtalad tid. I denna definition framställs köparen som en person som köper sig förfoganderätt, tillträde och därigenom även makt över en annan persons kropp. När makten över den egna kroppen säljs och lämnas över till någon annan försvinner till stor del även medbestämmanderätten för säljaren.
Människohandel för sexuella ändamål
I brottsbalken 4 kap 1 a § (SFS 2010:371) regleras människohandel. Med människohandel avses enligt lagtexten att ”genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel om det allvarligt begränsar personens alternativ rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål” (SFS 2010:371, s. 1). Människohandel och sexslavhandel är enligt Månsson (2018) benämningar för handel av ofrivilligt prostituerade människor som hålls fångna under slavlika förhållanden.
Sexköpslagen och dess verkan
Den 1 januari 1999 instiftade Sverige en ny sexköpslag Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster (SFS 1998:408). När lagen kom var det den första av sitt slag i världen där man kriminaliserade den som mot betalning skaffar sig eller försöker att skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Det blev således inte förbjudet att sälja sex endast att köpa.
På uppdrag av regeringen genomfördes av Länsstyrelsen i Stockholm 2014 en kartläggning av prostitutionens omfattning i Sverige. Kartläggningen består av sammanställda befolkningsstudier. Enligt Länsstyrelsen (2014) har det inte gått att framställa några exakta mätningar då prostituerade utgör en dold grupp i samhället. Dock menar Länsstyrelsen (2014) i sin rapport att gatuprostitutionen sedan 1995 har halverats i antal utförare. Enligt beräkningar fanns 1995 ungefär 650 personer som sålde sex på öppen gata årligen i Sverige, jämfört med 200–250 personer 2014. Antalet är baserat på prostituerades besök på stödmottagningar för prostituerade i Stockholm, Göteborg och Malmö (Länsstyrelsen, 2014). Som en jämförelse kan det nämnas att när den nya svenska sexköpslagen Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster (SFS 1998:408) trädde i kraft 1999 hade huvudstäderna i Sverige, Norge och Danmark ungefär lika stor mängd av gatuprostitution. 2008 uppskattas Norges och Danmarks huvudstäder ha tre gånger så många gatuprostituerade som Stockholm, vilket sexköpslagen anses ha bidragit till (SOU 2010:49). Länsstyrelsen (2014) visar i sin rapport att antal annonser på internet om sexförsäljning har ökat, från 304 annonser 2006, till 702 annonser 2014. Dock har granskningar av annonserna visat på en genomgående trend bland samtliga annonser nämligen att en och samma person förekommer i flera annonser. Därför menar Länsstyrelsen (2014) i sin rapport att antalet prostituerade i Sverige inte ökat i antal från de cirka 650 individer som sålde sex i Sverige när sexköpslagen trädde i kraft 1999.
Tidigare forskning
I följande kapitel kommer forskning rörande faktorer som påverkar inträde respektive utträde i prostitution att presenteras. Kapitlet är indelat i Vägen in i prostitution och Vägen ut ur prostitution med tillhörande underrubriker.
Vägen in i prostitution
Hedin och Månsson (1998) beskriver processen in i prostitution som ”drifting into prostitution” (s.68), med det menar de att det inte sker plötsligt utan är en process som tar tid med flera faktorer som påverkar inträdet. Nedan presenteras olika faktorer som enligt forskningen påverkar vägen in i prostitution. Avsnittet är indelat i rubrikerna Riskfaktorer, Drömmen om ett bättre liv, Trafficking och Samverkande faktorer in.
Riskfaktorer
Nedan presenteras vägar in i prostitution som enligt forskningen har med tidigare svårigheter i en persons liv att göra.
Otrygga hemförhållanden
Cronley et al. (2016) menar att ju tidigare riskfaktorer som misshandel, missbrukande föräldrar, fattigdom och hemlöshet debuterar, desto större är risken att en person tvingas till eller väljer att prostituera sig. Abel och Fitzgerald (2008) menar att en persons uppväxt påverkas av en rad faktorer som personlighet, familjekonstellation, etnicitet, kön, socioekonomiska förhållanden såväl som om det finns missbruk, misshandel eller psykisk sjukdom i familjen. Ovan nämnda faktorer påverkar en persons utvecklings- och mognadsgrad. Beroende på i vilken fas eller stadie en ung person befinner sig, vilka övergångar och utvecklingsfaser som genomgåtts och vilka som väntar, påverkar otrygga hemförhållanden personer på olika sätt. Unga som växer upp med ett resursstarkt nätverk omkring sig har längre och mjukare övergångar från barndom, upp i tonår och in i vuxenlivet. En person från trygga förhållanden träder oftare in i vuxenlivet senare än unga som växer upp under otrygga förhållanden. Unga som växer upp utan stabila och trygga hemförhållanden är mer benägna att rymma hemifrån enligt Fedina, Williamson och Perdue (2019). Att rymma hemifrån i ung ålder har visat sig kunna leda till ökade
svårigheter att utbilda sig, hitta bostad och försörja sig. Enligt Heerde, Scholes-Balog och Hemphill (2015) har många unga som rymmer hemifrån ingenstans att ta vägen. För att undvika en tillvaro som hemlös utsätter sig många för sexuella riskbeteenden. Det kan handla om att prostituera sig för att få ihop pengar till boende eller att ställa upp på oskyddat eller våldsamt sex för att i utbyte ha någonstans att bo tillfälligt.
Sexuella övergrepp
Hedin och Månsson (1998) menar att sexuella övergrepp i barndomen enligt direkt effect-modellen är den tydligaste faktorn att på förhand visa om en person riskerar att börja med prostitution. Silbert och Pines (1982) påtalar i sin studie med 200 fortfarande aktivt gatuprostituerade att 67% av kvinnorna hade erfarenhet av sexuella övergrepp i barndomen av en man i föräldraposition. 60% hade erfarenhet av att två eller flera förövare. Att utsättas för upprepade sexuella övergrepp i barndomen kan enligt Hedin och Månsson (1998) liknas vid en form av träning i att förtränga och förtrycka sina känslor. En så kallad känslomässig distansering eftersom barnet tvingas till att stänga av sina känslor under tiden som övergreppen pågår. På ett liknande sätt menar Hedin och Månsson (1998) att prostituerade distanserar sig från sina känslor under tiden som ett sexköp äger rum. Erfarenheten av att utnyttjas och att utsättas för sexuella övergrepp riskerar ett ge en självuppfattning som skapar gynnsammare förutsättningar för ett prostitutionsliknande beteende enligt Hedin och Månsson. De menar att den som lärt sig att utstå sexuella övergrepp sedan kan använda kroppen för sexuella tjänster i syfte att få fördelar av icke sexuell karaktär så som pengar, boende, mat, tillhörighet och gemenskap.
Att då kunna förtränga obehagliga känslor och distansera sig likt Hedin och Månssons beskrivning kan då komma väl till pass. Kvinnorna som både Hedin och Månsson (1998) och Wennerstam (2002) har intervjuat, som utsatts för sexuella övergrepp innan de börjat prostituera sig, menar att deras självrespekt gått förlorad och att de upplever känslor som skuldkänslor och självförakt. Många känner sig även splittrade som person, då de rationellt vet att de inte själva bär skulden för övergreppen men känslomässigt ändå skuldbelägger sig själva. Även Cusick (2002) menar att den internationella forskningen visar allt tydligare att sexuella övergrepp under uppväxten har tydliga samband med självdestruktiva beteenden som prostitution. Hon förklarar dessa självdestruktiva prostitutionslika beteenden (prostitutionslika eftersom det inte alltid förekommer någon betalning) med att nya utnyttjanden blir till en slags trygghet och överlevnadsstrategi eftersom det påminner
om tidigare erfarenheter. Hedin och Månsson (1998) menar att denna överlevnadsstrategi är ett omedvetet sätt för offret att försöka återupprätta en förstörd självbild genom att ta tillbaka kontrollen över det område där man upplever förlorad kontroll. Problemet är att försöket att återta kontrollen sker genom den redan kränkta och föraktade sexualiteten, vilket leder till bristande emotionell anknytning som i sin tur leder till ökat självförakt. Hedin och Månsson kallar denna nedåtgående spiral av sexuella möten och stigande självförakt för en viktimiseringscykel, som om den får fortgå kan leda till psykologisk paralys. Ett tillstånd som enligt Hedin och Månsson kännetecknas av accepterande och en slags mental förlamning då offret lärt sig att identifiera sig med rollen som offer och tron att inte förtjäna bättre.
Socioekonomiskt utsatta kvinnor
Enligt Oselin (2010) och Cronley et al. (2016) är en av de vanligaste orsakerna till prostitution en önskan om att tjäna pengar för den som prostituerar sig. Oselin (2010) menar att prostitution är tätt sammanlänkat med strukturella ekonomiska faktorer vilka gör att socioekonomiskt utsatta kvinnor väljer att prostituera sig då de inte ser sig ha något annat val för att tjäna pengar. Även Hedin och Månsson (1998) menar att de i sin forskning sett ett samband mellan fattigdom, brist på pengar, en oförmåga att försörja sig och att kvinnor väljer att prostituera sig. För pengarna som de tjänar har kvinnorna i Hedin och Månssons forskning angett att de ska köpa mat, hitta någonstans att bo, köpa droger eller betala hyra. Kidd och Liborio (2011) menar att kvinnor i fattigdom, oavsett ålder, löper ökad risk att börja prostituera sig som ett sätt att tjäna tillräckligt med pengar för att klara sitt uppehälle. Med uppehälle syftar de till att kunna köpa mat både till sig själv och till familjen, betala för boende men även att få in pengar för att betala för alkohol och droger. Cronly et al. (2016) hävdar att unga kvinnor som lever under socioekonomiskt svåra förhållanden, där fattigdom har medfört hemlöshet och begränsade utbildnings- och anställningsmöjligheter riskerar i hög grad att börja med prostitution redan innan tonårstiden är över. Samt att prostituerade som varit hemlösa under ungdomstiden i snitt började prostituera sig åtta år tidigare än sina prostituerade medsystrar.
Drömmen om ett bättre liv
Nedan presenteras vägar in i prostitution som enligt forskningen kommer av att en person har en längtan efter ett annat, bättre liv.
Lyxkonsumtion
Long, Mollen och Smith (2011) menar att det också finns prostituerade som kommer från trygga och stabila förhållanden och även om deras ekonomiska förhållanden kan ses som något begränsade så föreligger ingen direkt fattigdom eller hemlöshet. Kvinnorna väljer då att sälja sex för att bekosta utbildning, köpa bostad, resor eller bekosta annan ”lyxkonsumtion” under en tidsbegränsad period i livet. Att kvinnorna ändå väljer att prostituera sig för att få ihop pengar till liknande saker kan enligt Lantz (2007) bero på att det har blivit allt dyrare att utbilda sig, att det inte i alla länder finns tillgängliga studie- eller bostadslån eller en önskan om att ha råd med en mer spännande och lyxigare tillvaro. Kvinnor som väljer att tjäna extrapengar genom att sälja sex visar i sin tur att de själva inte ser på prostitution och prostituerade enligt den stereotypa bilden av prostituerade som slitna, smutsiga och andra klassens medborgare (Ekman, 2010). Kvinnor som bekostar exempelvis studier, bolån och resor genom prostitution upplever i regel inte det stigma som många andra prostituerade upplever menar Long et al. (2011). Denna form av prostitution beror inte på fattigdom hos kvinnorna och den genererar i sin tur inte heller någon ökning av annan kriminalitet (Lantz, 2007; Hulusjö, 2013).
Migration
Chimienti (2009) menar att majoriteten av kvinnorna i hennes intervjubaserade studie med 55 kvinnor på 33 olika etablissemang, för försäljning av sex så som strippklubbar, Champagne-barer och massagesalonger lämnade hemlandet för att söka ett ”bättre” liv i Europa. Kvinnorna i studien berättar om svåra förhållanden i hemlandet och om hoppet att finna arbete för att kunna skicka hem pengar till familjen. Migrantsexarbetarnas anledningar till att besluta sig för att migrera skiljer sig inte från andra arbetsmigranters anledningar att bryta upp och söka en ny tillvaro menar Chimienti. Först och främst spelar familjen en stor roll, att kunna bidra till försörjningen av föräldrar, far- och morföräldrar, syskon och inte minst egna barn. Andra anledningar som tycks gemensamma för alla typer av migranter är politisk osäkerhet i hemlandet, miljöfaktorer som torka och översvämningar vilkat försvårar möjligheter att odla familjens mark, brist på religionsfrihet
och jämlikhet. Många migrerar för att undvika könsdiskriminering i form av arrangerade äktenskap och på så vis undvika att hamna i samma kvinnofälla som deras mödrar har genomlevt menar Chimienti (2009). Casas (2010) menar att utöver de anledningar som Chimienti (2010) tar upp som nämns ovan är även migration på grund av kärlek en väg i in prostitution för kvinnor. Hon menar att en kvinna som själv upplever att hon har låga framtidsutsikter till att kunna skaffa sig utbildning och arbete som leder till ett gott liv i hemlandet, har lättare för att flytta med en man hon förälskat sig i till ett annat land. Det som först börjar som en kärleksaffär med drömmar om ett nytt och lyckligt liv tillsammans med mannen hon förälskat sig i, i hans hemland, förbyts snart när han ber henne om att sälja sin kropp mot pengar. Till att börja med sker övertalningen på ett sätt så att kvinnan upplever att hon gör mannen en stor tjänst genom att hjälpa honom att få ihop de pengar som han snabbt behöver. När kvinnan väl övertalats första gången fortsätter övertalningen om att hjälpa till att få in pengar för hans skull, för kärlekens skull och att om hon älskar honom så borde hon vilja hjälpa till på det sätt hon kan (Casas, 2010). Chimienti (2009) menar att trots att även prostitution kan ses som en form av könsdiskriminering upplever ändå kvinnorna att de själva är fria att välja vem som får köpa vilket medför en större frihet än ett arrangerat äktenskap skulle göra. Andra har valt att söka sig till sexarbete redan innan migrationen. Trots att möjlighet till utbildning finns i hemlandet kan arbetslösheten vara så stor att utsikterna att ändå lyckas få ett arbete ens med utbildning tyckas minimala. Risken att belåna sig för att studera och riskera att inte få arbete gör att många istället väljer en karriär som exotisk dansare eller på massagesalong. Genom att migrera ser möjligheterna bättre ut att tjäna mer pengar i ett rikare land.
Trafficking
Nedan presenteras vägar in i prostitution som enligt forskningen är helt emot en persons egen vilja.
Mot individens vilja
Trafficking inkluderar alla typer av sexhandel så som gatuprostitution, bordeller, eskortservice, massagesalonger, strippklubbar, telefonsex, pornografisk filminspelning och mycket mer. Trafficking som väg in i prostitution innebär att den prostituerade är utsatt för människohandel och är inte själv fri att styra över sin tillvaro eller vem de säljer sex till menar både Farley et al. (2003) och Fedina, Williamson och Perdue (2019). En ung person
som lever under otrygga hemförhållanden, fattigdom, har rymt hemifrån, är hemlös, lider av psykisk ohälsa, missbrukar eller som varit utsatt för sexuella övergrepp löper hög risk att luras eller lockas in i trafficking Heerde, Scholes-Balog och Hemphill, 2015; Sallman, 2010; Månsson, 2018). Människosmugglare i utvecklingsländer utger sig ofta för att ha möjlighet att förmedla arbeten som bartender, kasinopersonal, barnflicka eller hotellstäderska åt fattiga och utsatta personer som är i behov av arbete menar Farley et al. (2003). Först luras den utsatte att arbete finns på annan ort, på så vis förflyttas personen frivilligt till en plats som denne inte är bekant med vilket gör en eventuell flykt svårare. Väl på plats fråntas den utsatte sin telefon för att ytterligare bryta kontakten med personens nätverk. Den utsatte blir fråntagen pass och andra ID-handlingar för att försvåra möjligheterna att kunna bevisa vem man är, även pengar tas från den utsatte för att minimera risken att personen försöker fly menar Farley et al. (2003). Den utsatte har från början följt med frivilligt i tron om att få hjälp med att finna en bättre tillvaro. Fedina, Williamson och Perdue (2019) menar att för att en person ska stanna kvar hos människosmugglarna så används upprepade våldtäkter samt även både fysisk och psykisk misshandel i en nedbrytningsprocess. Denna process pågår tills den kidnappade fullständigt kapitulerar och inte längre gör något motstånd. Genom att kontrollera offret och bryta ner dennes självkänsla till att övertygas till att hon inte förtjänar bättre kan människosmugglarna börja att så småningom agera snällt. Det kan handla om små saker som att offret får duscha, får smaka av god mat eller alkohol till att senare handla om att hjälpa till att svara i telefon och fördela ut sexköpare till andra prostituerade som hålls fångna av samma människosmugglare. Enligt Månsson (2018) fanns det 30 000 registrerade traffickingoffer i Europa mellan 2010 och 2012. Samt att 60% av dessa traffickingoffer hade köpts och sålts internt inom Europa. I huvudsak sker försäljningen från länder som Bulgarien, Polen och Rumänien vidare till rikare länder i västra delarna av Europa.
Samverkande faktorer in
Hedin och Månsson (1998) beskriver inträdet i prostitution som ”drifting into prostitution” (s.68), med det menas att det är en process som på verkas av många komplexa och traumatiska händelser över lång tid. Hammond och McGlone (2014) menar att ovan nämnda faktorer som otrygga hemförhållanden, sexuella övergrepp och socioekonomisk
utsatthet samverkar till att framkalla viktimisering och stigmatisering hos individen. Silbert och Pines (1982) påtalar i sin studie med 200 fortfarande aktivt gatuprostituerade i San Francisco området att 60% av kvinnorna hade blivit slagna som barn, 45% av de 200 kvinnorna hade blivit systematiskt misshandlade under sin barndom av någon i föräldraposition. Samma studie visar att 67% av kvinnorna hade erfarenhet av sexuella övergrepp i barndomen av en man i föräldraposition och 60% hade erfarenhet av att två eller flera förövare vid sexuella övergrepp. Siffrorna Silbert och Pines (1982) presenterar visar att majoriteten av de tillfrågade i undersökningen har erfarenhet av trauman från barndomen men det är enligt Hedin och Månsson (1998) långt ifrån alla med trauman som börjar att prostituera sig. De menar att sexuella övergrepp i kombination med andra destruktiva upplevelser startar processer som ökar risken för att en person ska börja med avvikande beteenden så som prostitution. Månsson (2018) talar i detta avseende om Matteuseffekten som han menar är det sammanlagda resultatet av ett antal samspelande faktorer med destruktiv innebörd. Matteuseffektens ursprung finns formulerat i Matteusevangeliet 13:12 och lyder ursprungligen "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har." Månsson (2018) förklarar uttrycket med att kvinnor som har upplevt svårigheter i barndomen och under sin uppväxt har benägenhet att utsätta sig för nya risker vilket bekräftar den redan viktimiserade kvinnans självbild, nämligen att hon inte skulle vara värd bättre.
Vägen ut ur prostitution
Likt Hedin och Månsson (1998) beskriver processen in i prostitution som ”drifting into prostitution” (s.68), så menar de att även att processen ut ur prostitution fungerar på ett likvärdigt sätt. Nedan presenteras olika faktorer som enligt forskningen påverkar vägen ut ur prostitution. Avsnittet är indelat i rubrikerna Försvårande omständigheter, Förmildrande omständigheter, Strukturella faktorer, Relationella faktorer och Individuella faktorer.
Försvårande omständigheter
Även om en kvinna bestämmer sig för att sluta att prostituera sig visar forskning enligt Cimino (2019) att processen att ta sig ur prostitution ofta sträcker sig över flera år med upp emot fem och ibland ännu fler försök att sluta innan de väl lyckades. Faktorer som
missbruk, hemlöshet, mental hälsa, arbetslöshet, fattigdom och stigma har visat sig vara försvårande omständigheter som förlänger utträdesprocessen enligt Cimino (2019). Blakely och Gunn (2018) menar att stigmat under och efter prostitutionen är det som försvårar samtliga ovan nämnda områden när det kommer till att lämna prostitutionen bakom sig. Enligt Blakely och Gunn (2018) blir det exempelvis svårare att söka hjälp för missbruk om man är prostituerad, likadant med att finna bostad, arbete och utbildning eller att söka hjälp för fysisk eller psykisk ohälsa. Cimino (2019) menar att det finns försvårande omständigheter att lämna prostitution och att de kan sammanfattas i tre punkter. Första punkten innebär att personen har de färdigheter som krävs för att sälja sex. I det här fallet att vara sexuellt aktiv, ha förmågan att undertrycka sina känslor och att ha ett nätverk av personer att sälja sex till. Andra punkten innebär att den omgivande miljön möjliggör att prostitutionen fortsätter, som att det inte är olagligt att prostituera sig och att försäljning av sex kan ske både öppet ute på gatan men även i skym undan på internet för en mer skyddad försäljning. Tredje punkten handlar om avsikten att prostituera sig, om kvinnan själv vill fortsätta att sälja sex så finns det inget som någon annan kan säga eller göra för att få henne att sluta menar Cimino (2019).
Dansare och eskorter
Hedin och Månsson (1998) berättar om prostituerade som endast varit aktiva under en kortare tid för att på så vis ha möjlighet att göra en övergång från en episod i livet till en annan. Dessa kvinnor identifierar sig ofta inte som prostituerade eftersom det i deras egna ögon endast handlat om en tillfällig sysselsättning. Flera av dessa kvinnor har enligt Hedin och Månsson (1998) valt att arbeta som dansare på strippklubb eller som eskorter där det är dansshow eller sällskap som säljs, alltså inte försäljning av sex, vilket kvinnorna själva anser vara en mildare form av prostitution. Dessa prostituerade har enligt Hedin och Månsson (1998) sällan några svårigheter med att sluta och återfaller oftast inte i prostitution.
Strukturella faktorer
Forskning rörande vad som påverkar en prostituerads möjligheter att lämna prostitutionen visar att hjälp från samhället, ideella föreningar eller företag spelar stor roll. Dessa
strukturella faktorer innebär att den prostituerade får hjälp av andra utanför sitt vardagliga kontaktnät för att möjliggöra ett utträde från prostitutionen.
Sociala insatser
Stödprogram utformade specifikt för prostituerade, där den prostituerade ses som expert på sitt eget liv och just sin tillvaro är enligt Preble, Praetorius och Cimino (2016) bland de bäste fungerande strategierna för att stödja en prostituerad till att lämna prostitutionen. Utformningen av ett sådant program kan variera men ofta arbetas det med de konkreta problem som finns, så som fysisk och psykisk hälsa; risken för misshandel och våldtäkt; att finna bostad, utbildning eller arbete. Ibland ges även ekonomiskt stöd under en övergångsperiod. McCray, Wesely och Rasche (2011) framhåller att även insatser gällande exempelvis missbruk är till stor hjälp eftersom alla problem man kommer tillrätta med är ett steg i rätt riktning.
Annat arbete och bostad
Två faktorer som hänger tätt ihop är enligt Hammond och McGlone (2014) bostad och arbete. Många prostituerade är i det närmaste hemlösa på så vis att de inte har någon egen bostad, det är vanligt att de bor hon sin hallick eller att flera delar en lägenhet och då bor tillsammans om de inte är rent hemlösa och bor på gatan. För att bryta sig loss och lämna prostitutionen krävs enligt Hammond och McGlone (2014) och Bowen et al. (2015) således trygghet i form av egen bostad och inkomst. Problemet är att det är svårt att hitta en bostad om man saknar arbete och inkomst liksom åt andra hållet är det svårt hitta arbete om man saknar bostad. Bowen et al. (2015) efterfrågar mindre lägenheter med lägre hyra där hyreskontraktet är tidsbegränsat, som en form av första steg i riktning mot egen bostad. Genom att få tillgång till en egen liten och billig bostad menar Bowen et al. (2015) att det blir lättare för kvinnan att finna ett annat arbete än prostitution. När den tidigare prostituerade sedan får ett annat arbete kan vederbörande flytta till en annan bostad.
Relationella faktorer
Forskning visar att relationer till andra är en viktig faktor för att den prostituerade ska finna styrka att lämna prostitutionen. Dessa relationer utgörs av relationer av privat karaktär som vänskaps- kärleks- eller föräldra/barnrelationer.
Relationer till andra
Hedin och Månsson (1998) menar att prostituerade ofta distanserar sig socialt från tidigare vänner och familj. Många skäms för att vara prostituerade och är rädda för vad andra ska tycka och tänka om deras sysselsättning. Cimino (2019) menar att det därför är enklast att istället umgås och spendera sin tid med andra som sysselsätter sig inom samma bransch, antingen som prostituerade eller som hallickar. Därför är kontakten och relationerna med nya människor, utanför prostitutionsnätverket viktig för att möjliggöra ett uppbrott från prostitution. Detta gäller både för vänskaps- och kärleksrelationer menar Drucker och Nieri (2018) och Hedin och Månsson (1998). Preble och Cimino (2019) menar att många prostituerade kvinnor beslutar sig på förhand om att de ska sluta sälja sex om de inleder en kärleksrelation eller under en period har stadigvarande sällskap. Om förhållandet håller under flera år kan det resultera i att kvinnan inte återgår till prostitutionen igen även om förhållandet tar slut. Ett kortare förhållande resulterar däremot ofta i att prostitutionen återupptas när förhållandet tar slut. Hammond och McGlone (2014) och Hedin och Månsson (1998) framhåller även att relationer av vänskapskaraktär är av stor vikt, särskilt om det är med en person som inte själv är prostituerad. Genom att bli en del av ny bekantskaps nätverk underlättas ett utträde ur prostitution då även den prostituerades nätverk växer.
Graviditet och barn
Forskning har visat att graviditet och egna barn kan verka som en motiverande faktor för prostituerade som vill sluta att sälja sex. Barnens inverkan på den prostituerades förmåga till att sluta sälja sex påverkas enligt Edin och Månsson (1998) av framför allt två saker. Den första är att bli gravid och föda barn, den andra handlar om sociala myndigheters ingripande och omhändertagande av den prostituerades barn. Vad gäller graviditet menar
Hedin och Månsson (1998) att den prostituerade ser det kommande barnet som en vändpunkt. Att lämna livet som prostituerad för att ge barnet en trygg uppväxt blir högt prioriterat. Hedin och Månssons (1998) andra punkt som handlar om myndigheters ingripande är även den en stor anledning till att prostituerade till slut bryter upp från prostitutionen. Cimino (2019) menar att en prostituerad kan finna styrkan i att sluta sälja sex genom viljan att inte ens barn ska ta skada av det. Med att ta skada menar Cimino (2019) att kvinnorna syftar till en rad olika saker så som att skämma ut sig inför barnet, att skrämma barnet, att traumatisera barnet samt att äldre barn inte ska behöva stå till svars och skämmas inför andra som vet att modern prostituerar sig.
Individuella faktorer
Forskning visar att en avgörande faktor för möjligheten att lämna prostitution är den personliga viljan och övertygelsen. Individuella faktorer innebär att individen finner anledningar inom sig själv att sluta prostituera sig.
Önskan om förändring
Cimino (2019) menar att en prostituerad kvinna måste ha en egen önskan om att lämna prostitutionen bakom sig, att det inte räcker med att familj och vänner uppmuntrar och uppmanar eller att sociala insatser erbjuds. Om kvinnan inte är redo är ett uppbrott omöjligt. Drucker och Nieri (2018) menar att den prostituerades framtidsdrömmar som längtan efter barn och familj kan vara avgörande för om viljestyrkan är tillräckligt stor för ett uppbrott.
Trauma och rädsla
Cimino (2019) menar att om en prostituerad råkat ut för allvarlig misshandel, våldtäkt, fängelse eller blir rånad kan det hjälpa den prostituerade att fatta beslutet att sluta med att sälja sex. Preble och Cimino (2019) menar att rädslan för att misshandlas till döds av sexköpare eller av en missnöjd hallick är en avgörande faktor när det kommer till att fatta beslutet att slutligen lämna prostitutionen. Många av de intervjuade kvinnorna i Preble och
Ciminos studie har berättat om våldtäkter, avslitet hår, utslagna tänder, brutna revben och brännmärken från cigaretter utöver de vanliga blåmärkena och blåtirorna. Oselin (2010) tar även upp fängelse, utöver tidigare nämnda traumatiska händelser. Att bli gripen och fängslad kan leda till insikt om att arbetet som prostituerad är nedbrytande och utan framtidsutsikter. Det är inte bara rädslan för fysisk misshandel som leder till att en prostituerad vill förändra sin tillvaro. Preble och Cimino (2019) menar att många prostituerade väljer att sluta av rädsla för tillslag av polis och på så vis avslöjas som prostituerad, antingen att då bli gripen själv i länder där det är olagligt att sälja sex eller att sexköparen grips och det blir rättsliga processer. Andra är rädda att familj och vänner ska få veta att de prostituerar sig, genom att antingen se dem på gatan eller på sexannonser på internet. För att undvika skammen som det skulle innebära om prostitutionen kom fram väljer många kvinnor enligt Preble och Cimino (2019) att sluta så fort de kommit på fötter rent ekonomiskt.
Åldrande och tro
Att inte orka som man gjorde när man var ung anges av Cimino (2019) som en anledning till att avbryta tillvaron som prostituerad. Flera kvinnor i Ciminos studie har uppgett att de inte orkar med att ta emot kunder lika frekvent som tidigare. Kvinnorna uppger att de tidigare använt alkohol och droger för att bättre orka med tillvaron men att det med tiden istället blir slitsamt med en frekvent användning av alkohol och droger. Även Drucker och Nieri (2018) tar upp stigande ålder på kvinnan som prostituerar sig som en bidragande faktor till en önskan om att upphöra med prostitutionen. Med stigande ålder utvecklas många gånger både en önskan om förändring och andra värderingar. Oselin (2010) pekar på att religiösa övertygelser kan påverka någon att lämna prostitutionen bakom sig, antingen genom att prostitutionen till slut blivit oförenlig med redan befintlig religion eller genom en nyfunnen gudatro.
Samverkande faktorer ut
Flera faktorer och händelser i en prostituerads liv påverkar vart i utträdesprocessen den prostituerade befinner sig. Oavsett om det beror på rädslan att misshandlas eller dödas (Preble & Cimino, 2019), väntan på att få komma med i stödprogram (Preble et al., 2016),
finna arbete och bostad (Hammond & McGlone, 2014), stigande ålder eller tid att utveckla relationer med nya människor (Drucker & Nieri, 2018) är tiden alltid en faktor som är av relevans enligt Oselin (2010). Detta eftersom samtliga ovan nämnda faktorer och fler där till, var och en för sig kan uthärdas över tid. När allt samlas i en persons medvetande utgör det totala antalet faktorer en tillräckligt stor känsla av viljan till förändring.
Teoretiska perspektiv
I följande kapitel presenteras det teoretiska ramverk som använts för att analysera empirin i studien. Som teoretiskt perspektiv har begreppen stigma, ansvar och skuld valts ut, tre begrepp som är betydelsefulla när det gäller ämnet prostitution. Framför allt finns skillnader kring stigma, ansvar och skuld om en person är på väg in i eller på väg ut ur prostitution.
Stigma
Goffman (2011) menar att det finns tre typer av stigma. Den första utgörs av fysiska missbildningar. Den andra typen av stigma ses som stambetingade och utgörs av en persons etniska, nationella eller religiösa tillhörighet. Tredje typen har med fläckar på en persons karaktär att göra, så som svag vilja, habegär, onaturlig lidelse, förrädisk trosföreställning, ohederlighet eller lättja. Det kan även röra sig om att en person missbrukar, prostituerar sig, har suttit i fängelse, är psykiskt sjuk eller oförmögen att skaffa och/eller bibehålla ett arbete. Stigmatisering sker enligt Goffman (2011) när en person avviker på ett för andra negativt sätt, från det som av majoriteten anses som normen inom en grupp. Om en individ inte passar in i den redan accepterade normen ses den som avvikande. Det kan medföra att andra tar avstånd från den som avviker, både fysiskt och/eller psykiskt; att det pratas bakom ryggen på den avvikande personen eller att det sprids rykten. Det handlar enligt Goffman (2011) och Månsson (2018) om att en grupp av människor genom skam och utanförskap utövar social kontroll över en person som anses bete sig avvikande.
Enligt Ekman (2010) finns i samhället en stereotyp bild av prostituerade som slitna, smutsiga och som andra klassens medborgare. En stereotyp bild förstärker stigmatiseringen för en redan utsatt grupp, i det här fallet prostituerade. Stigmatiseringen
är mångbottnad menar Goffman (2011), en stigmatiserad person ser sig ofta som vem som helst men självbilden förändras när personen märker att omgivningen betraktar hen annorlunda. En person som prostituerar sig kan därför genom andras negativa reaktioner uppleva sin egen situation än mer negativ, vilket kan fördjupa stigmatiseringen.
Månsson (2018) påtalar att stigmat och utanförskapet som tidigare varit starkt förknippat med prostitution genom uppvisandet av socialt icke accepterade beteendemönster, har lättats upp något. Han menar att förändringen har skett i och med internets genomslag. Förändringen exemplifieras genom begreppet gå på gatan, som tidigare ofta använts i vardagligt tal för att beskriva vart den prostituerade marknadsförde sig och sina tjänster. Genom att den prostituerade marknadsförde sig utomhus på allmän plats innebar det att alla kunde se vem som prostituerade sig. De blev då offer för allmänhetens fördömande blickar och åsikter. Idag är den formen av prostitution betydligt mindre vanlig då de flesta kontakter för sexköp sker över internet. Det gör att det är lättare för den prostituerade att upprätthålla en fasad av att jobba med något helt annat utåt. Månsson (2018) kallar detta för ”privatisering av den offentliga kvinnan” (s.98). Han menar att stigmatiseringen blir något mindre när den prostituerade undkommer att bli öppet fördömd av andra i offentligheten. Även Andersson (2002) är inne på samma spår och menar att det är möjligt att genom reformprogram förändra lagar och praxis och på så vis i förlängningen förändra samhällets negativa attityder gentemot prostituerade och prostitution.
Ansvar och skuld
Kvinnors sexualitet har alltid varit omgiven av skam och skuld enligt Wennerstam (2002). Hon menar att kvinnor med flera sexuella partners, under alla tider, har kallats nedsättande ord av omgivningen medan en man med samma antal sexuella förbindelser hyllats och setts som en erövrare. Historiskt sett och fortfarande än idag ses kvinnans oskuld som en dygd i många delar av världen, en dygd som är kvinnans ansvar att bevara. Wennerstam menar att skuldfrågan kring en kvinnas sexualitet går så djupt att många kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp aldrig vågar berätta om det för någon annan. McElvaney, Greene och Hogan (2013) menar att den vanligaste orsaken till att inte anmäla sexuella övergrepp är rädslan att inte bli trodd och rädslan för att omgivningen ska skuldbelägga den som blivit utsatt. Wennerstam tar i sin bok Flickan och skulden (2002) upp hur flickor och kvinnor utsatta för sexuella övergrepp blir ifrågasatta under både polisutredningar och under
rättegångsprocesser; genom att utsättas för frågor som om de verkligen sa nej, gjorde motstånd, var berusade, hade utmanande klädsel, hur många sexpartners hon haft tidigare, om hon haft gruppsex tidigare eller om hon verkligen faktiskt inte njöt av det. Liknande frågor skulle aldrig ställas till ett rånoffer menar Wennerstam.
Att göra en polisanmälan är för en redan utsatt person en stor och skrämmande upplevelse i sig. När rättsväsendet, vars uppgift är att skipa rättvisa, upprätthålla lag och ordning och straffa de skyldiga istället ifrågasätter offret på ovan nämnda vis menar Wennerstam (2002) att det kan liknas vid ytterligare ett övergrepp på offret. Att detaljerat behöva redogöra för alla detaljer från övergreppat gör att övergreppet återigen kommer närmare i medvetandet. Att sedan bli ifrågasatt på ett vis som närmast kan liknas vid att själv vara den åtalade, för att till slut inte bli trodd på bryter enligt Wennerstam (2002) ner offret tills hon tvivlar på både sig själv och sin upplevelse. En person som inte blir trodd utan istället ifrågasatt lägger då ofta skulden på sig själv vilket många gånger leder till destruktivitet, självhat och självskadebeteende. Sexuella övergrepp upplevs ofta som att inte ha kontroll. Genom att ägna sig åt sexuella riskbeteenden, som prostitution, efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp upplever en del att de tar tillbaka kontrollen över det hemska. Andra ägnar sig åt samma sexuella riskbeteende med avsikten att straffa sig själv som en form av självskadebeteende då de upplever att de inte förtjänar bättre menar Wennerstam (2002).
Metod
I följande kapitel redovisas en översikt över det tillvägagångssätt som använts för att besvara studiens frågeställningar. Först beskrivs metodval, efter det kommer förförståelse, avgränsningar, urval och datainsamling, metodanalys, kvalitetskriterier och sist etiska överväganden.
Metodval
Avsikten med studien är att undersöka kvinnors egna upplevelser och berättelser om hur de hamnat i och sedan tagit sig ur prostitution. För att besvara frågeställningarna görs en dokumentanalys vilket är en kvalitativ metod enligt Bryman (2011). Dokumentanalys i den här studien innebär att jag tar del av och läser redan befintliga biografier och självbiografier. Huvudpersonerna i biografier och självbiografier har makten och utrymmet att själv sätta
agendan och dela med sig om sina upplevelser och sitt liv. I samhällsvetenskapliga studier är dokumentanalys ett bra sätt att inom ett känsligt ämne ändå få detaljerad kunskap och förståelse för en individs upplevelser.
Förförståelse
Min mening är att det som forskare är svårt att förhålla sig helt objektiv till vad man än må studera. Även om tanken och målsättningen är att förhålla sig neutral, studeras ett ämne just för att det från början har väckt intresse och därmed tankar och åsikter. Ämnet prostitution och sexhandel kan väcka starka känslor och det ligger nära till hands att ha förutfattade tankar och åsikter om vad det är för typ av människa som väljer att sälja sin kropp mot pengar. Innan mitt eget arbete om ämnet tog sin början var mina tankar om bidragande faktorer till att börja med prostitution betydligt snävare än vad jag sedan upptäckt. Min bild innehöll en större del av missbruk och ett behov av pengar än hur jag i efterhand upplevde att det var. Likaså att processen ut ur prostitution är mer komplex än vad jag på förhand trodde. På förhand hade jag även en hel del tankar om att prostitution ofta handlar om kvinnoförtryck av utsatta kvinnor. Jag har under studiens gång försökt att vara öppen för all den information jag tagit del av, både genom forskningen och i biografierna och upplever att jag fått en större förståelse för komplexiteten i ämnet.
Avgränsningar
Innan datainsamling och genomgång av tidigare forskning kunde ta sin början var det nödvändigt att göra vissa avgränsningar. Både män och kvinnor arbetar inom sexindustri, Benoit et al. (2017) menar att ungefär 75% av de 46 miljoner prostituerade i världen är kvinnor. Enligt Länsstyrelsens (2014) beräkningar har 0,7% av svenska män någon gång haft erfarenhet av att sälja sex medan ingen kvinna i deras undersökning uppger att hon någonsin sålt sex. En möjlig förklaring till dessa beräkningar är enligt Länsstyrelsen att deras siffror visar att 77% av alla prostituerade i Sverige har annan nationalitet än svensk och att det är svårt att nå ut med undersökningar till personer av annan härkomst. Enligt Jämställdhetsmyndigheten (2019) var 205 personer i Sverige misstänkt utsatta för människohandel under 2018, av dessa var 163 kvinnor och 42 män. Av de som misstänks vara utsatta för människohandel för sexuella ändamål var 120 kvinnor och 3 män
(Jämställdhetsmyndigheten, 2018). Mitt val att läsa biografier av kvinnor kommer sig av att fler kvinnor som prostituerat sig verkar ha skrivit böcker om ämnet, under mitt förarbete har jag bara hittat en bok skriven av en man.
Urval och datainsamling
Jag har utgått från befintlig litteratur. Från början 24 böcker som relaterar till ämnet. Ett antal av böckerna handlar om prostitution och trafficking ur samhällets synvinkel, några handlar om genus, andra handlar om sammanställda fakta och forskning kring prostitution och trafficking. Många av böckerna är skrivna av reportrar, poliser, professorer eller yrkesverksamma inom socialt arbete.
Sex av böckerna är av biografisk karaktär och handlar om vägen in i och vägen ut ur prostitution. Jag valde ut en självbiografi med självvald prostitution och tre biografier där den ena handlar om självvald prostitution och två är baserade på erfarenheter av trafficking. Samtliga böcker behandlar en persons väg in i och väg ut ur prostitutionen.
Biografierna jag har läst är; Såld från 2006, skriven av Vera Efron om hur Natasja lurades och blev ett offer för trafficking; Slav från 2018, av Jason Johnson om hur Anna kidnappades och blev ett offer för trafficking; 14 år till salu från 2011, av Caroline Engvall om Tessans tid som prostituerad och slutligen självbiografin Spelat liv från 2001 av Louise Eek om hennes liv som prostituerad och strippa. I de tre första böckerna har kvinnorna tagit hjälp av medförfattare som tagit del av deras erfarenheter och upplevelser, för att på bästa sätt ha möjlighet att nå ut med sina livsöden.
Analysmetod
Bearbetningen av det empiriska materialet har skett genom att jag har läst igenom biografierna och under läsningens gång lappat upp och märkt ut sidor och partier som innehåller stycken som beskriver händelser som enligt min tolkning tycks ha påverkat huvudpersonen till att börja prostituera sig. Likadant har jag gjort för att markera stycken och händelse som enligt min tolkning kan ha bidragit till processen att lämna prostitutionen. För markeringen har jag använt mig av små färgade lappar som till hälften är täckta med klister för att på ett smidigt sätt kunna märka ut olika typer av händelser med
en specifik färg för just den typen av händelse. Utöver att sätta lappar med utvald färg samt gjort anteckningar i ett block om vad det är för bok, vilken sida samt vad det är för typ av händelse.
De delar i det empiriska materialet som märkts ut för att det hade med vägen in i eller vägen ut ur prostitution har bearbetats närmare genom en tematisk analys som innebär att texten analyseras utifrån repetitioner och återkommande teman (Bryman, 2011). De markerade delarna i biografierna kodades och tematiserades först biografi för biografi. Därefter tittade jag på återkommande och gemensamma teman i samtliga fyra biografier och vilka som inte varit gemensamma för alla fyra. Därefter har jag fördelat de olika temana under tre olika rubriker som beskriver de olika vägarna in i och ut ur prostitutionen. Rubrikerna jag valt är frivilligt in, ofrivilligt in och slutligen ut ur med självtillit och hjälp av andra. Att det blev två rubriker till vägen in beror på att kvinnornas berättelser skiljer sig åt på ett markant sätt vad gäller vägen in medan händelserna som har påverkat vägen ut är likartad för alla fyra.
Kvalitetskriterier
Studien grundar sig i att läsa biografisk litteratur vars huvudsyfte inte har varit att granskas i ett samhällsvetenskapligt syfte. För att bedöma kvalitén på litteratur som biografier och självbiografier eller andra dokumentet som brev, dagböcker finns enligt Bryman (2011) fyra kriterier autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet. Första kriteriet autenticitet, handlar om att utröna om materialet är äkta och att materialets ursprung inte går att ifrågasätta. Som att det är den påstådda författaren som verkligen skrivit en boken. De fyra biografier som har granskats i den här studien är primärkällor. Det vill säga att innehållet i biografierna kommer direkt från personen som upplevt det. En av böckerna är en självbiografi vilket innebär att det är författaren själv som skriver om sina upplevelser och tre av böckerna är biografier, där har huvudpersonen tagit hjälp av en medförfattare i arbetet med att förmedla sina erfarenheter. Kriterium två är trovärdighet och hänvisar till huruvida dokumentet är utan förvrängningar och felaktigheter. Om dokumentet avspeglar författarens verkliga tankar och känslor. Utifrån att tre av böckerna säljs som ”en sann historia” och den fjärde som ” skriven utifrån egna upplevelser och erfarenheter” förhåller jag mig till böckerna som att författarna ger en ärligt och verklighetstrogen bild av deras erfarenheter. Tredje kriteriet är representativitet, alltså om biografin är typisk för sin art i
förhållande till andra liknande källor inom samma kategori. Huvudpersonerna i biografierna har samtliga upplevt prostitution vilket gör att många av deras erfarenheter är likartade men tankar och känslor de haft under tiden kan ändå skilja sig åt. Sista kriteriet är meningsfullhet och syftar till att dokumentet är tydligt och begripligt enligt Bryman (2011). Biografierna som jag använt mig av i studien är alla utgivna genom bokförlag viket innebär att de är granskade och genomarbetade för att vara tydliga så att läsaren får en klar bild av historien och händelseförloppet.
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2017) är forskningens huvudsyfte att livskvalitet, hälsa och miljö ska bli bättre för samhället och dess invånare. Forskningen i sig har därför ett egenvärde som kan tolkas så att forskare har en sorts skyldighet att forska – forskningskravet. I samband med forskning finns alltid en risk att de individer som är delaktiga i och medverkar i forskningen tar skada eller upplever kränkningar. För att minimera det finns individskyddskravet. Dessa två kan ses som två ytterligheter som en god forskare behöver förhålla sig till. Etik kring forskning är ett viktigt ämne och Bryman (2011) tar upp fyra etiska principer att förhålla sig till. Den första är informationskravet, vilket innebär att deltagarna i en undersökning informeras om undersökningens syfte, att det är frivilligt att delta i undersökningen och att deltagare när som helst kan välja att avsluta sitt deltagande. Samtyckeskravet, som understryker att deltagarna själva bestämmer om de vill delta om det inte rör sig om minderåriga personer då det är föräldrar eller annan vårdnadshavare som ska godkänna en medverkan. Konfidentialitetskravet, vilket handlar om att deltagares personuppgifter ska behandlas med så stor konfidentialitet som möjligt för att obehöriga inte ska ha möjlighet att ta del av uppgifterna. Med nyttjandekravet menas att de insamlade uppgifterna om enskilda personer endast används till det avsedda forskningsändamålet. Biografierna som har granskats i den här studien består av redan existerande källor i bokform, utgivna på förlag och tillgängliga för allmänheten. Det gör att forskningskraven inte blir fullt så aktuella. Till studien har det inte funnits några aktiva deltagare att informera om studiens syfte eller att inhämta samtycke från. Jag har valt att inte kontakta biografiernas författare för att be om lov att använda biografierna i min studie. Vad gäller konfidentialiteten så använder jag densamma information om personuppgifter som finns angivna på biografiernas omslag och därför kan tyckas redan godkända att delas med andra.
Information om böckerna finns att återfinna i stycket om urval och även i referenslistan men studiens syfte är att lyfta fram processerna kring inträde och utträde i prostitution och inte på de enskilda huvudpersonerna som sådana. I fråga om nyttjandekravet förutsätter jag att biografiförfattarna har delat med sig av sina livsberättelser just för att andra ska kunna ta del av dem och förhoppningsvis även reflektera över innehållet.
Ur en etisk synvinkel är en dokumentanalys av det slag som görs här lättare att genomföra eftersom biografierna redan finns tillgängliga för den som vill ta del av dom. Att göra intervjuer med tidigare prostituerade hade varit svårare både ur ett etiskt perspektiv med att följa de etiska riktlinjerna men även genom svårigheter att komma i kontakt med faktiska personer att intervjua till en så pass liten studie som det här är.
Resultat
I följande kapitel presenteras de teman som har utkristalliserats under analyserandet av det empiriska materialet bestående av tre biografier och en självbiografi. Varje tema presenteras i form av sammanfattningar av ämnet som temat rör. Inom ramen för varje tema kommer det även att återges direkta citat från biografierna.
Biografierna som utgör underlaget för analysen beskriver händelser som har bidragit till att huvudpersonerna hamnat i prostitution. Böckerna skiljer sig åt på så vis att självbiografin Spelat liv och biografin 14 år till salu tar upp ett händelseförlopp som leder till att huvudpersonen mer frivilligt väljer att börja prostituera sig. Till skillnad från huvudpersonerna i Såld och Slav som helt ofrivilligt blivit tvingade till prostitution. Därför behandlar två teman vägen in i prostitution; frivilligt in och ofrivilligt in. Beträffande orsakerna till utträde från prostitutionen skiljer de sig inte påtagligt vare sig det är fråga om en mer frivillig eller ofrivillig väg in i prostitutionen. Anledningarna till att ta sig ut ur prostitution behandlas därför under rubriken ut ur med självtillit och hjälp av andra.
Frivilligt in
I följande avsnitt presenteras en analys kring vad det är som gör att kvinnor väljer att prostituera sig. Under rubriken Frivilligt in finns underrubrikerna Självförakt efter våldtäkt och Andras förslag till enkla pengar. I de två biografierna som förmedlar erfarenheter kring mer
självvald prostitution framkommer det att en av kvinnorna, Tessan har vuxit upp under trygga förhållanden med båda sina föräldrar, en äldre syster och en yngre bror. Hon trivs i skolan, med sina kompisar och i stallet.
Den andra kvinnan, Louise har vuxit upp under goda materiella förhållanden, där pengar och anseende spelade en betydligt större roll än känslor. När hon är 13 år gammal skiljer sig föräldrarna, hon uppmanas att inte prata om sina känslor eftersom mamman menar att andra barn klarar ju skilsmässor och du är ju dessutom stor nu. Moderns nya man kladdar på henne men mamman vill inte lyssna på det. Det resulterar i ett beslut att bo hos sin biologiska pappa, där hon i det närmaste utnyttjas som hembiträde.
Självförakt efter våldtäkt
Båda kvinnorna har upplevt traumatiska händelser i tidiga tonåren i form av våldtäkt. Den ena av en ensam förövare, den andra av flera förövare.
Tessan blev våldtagen som 14 åring av en ytligt bekant. Han gick ikapp henne när hon sneddade över den mörka skolgården. Han höll fast henne bakifrån. Hon skriver att hon minns att hon fick en skrämmande känsla i magen, en känsla av att ”nu kommer det att gå riktigt illa” (Engvall, 2011, s. 28). Han drog med henne till ett redskapsskjul och våldtog henne på marken i skjulet. Hon skriver ”Jag grät inte när han tog min oskuld. Jag bara försvann. Ut ur mig själv. Såg en enda bild på ögonlockens svarta bioduk. Stallet.” (Engvall, 2011, s.30).
13 åriga Louise har köpt vin som hon tagit med till en hemmafest hos en killkompis. Fem andra killar var också där, hon var ensam tjej. Hon dricker vinet, blir berusad och däckar. Sedan minns hon bara korta fragment här och där, en av killarna utan kläder, hur han klär av henne. Hon vaknar och han halvligger på henne. Hon försöker hålla ihop benen men han har redan pressat isär dom. Hon skriver att ”Han håller i roten till sitt kön, och när han stöter till hårt och fortsätter att pressa i ett försök att forcera mitt underliv svartnar det för mina ögon.” (Eek, 2001, s. 19). Nästa gång hon vaknar till hör hon flera av killarnas röster inne i bastun där hon ligger. Rösterna peppar varandra och killarna hjälps åt att sära hennes ben, en av dom håller upp en ölflaska. Hon skriver ”Jag hör det sugande ljudet när ölflaskan pressas in i mitt underliv. Sedan brister slemhinnorna. Jag hör det mer än känner det, ett pluppande ljud. Allt svartnar igen.” (Eek, 2001, s. 19).
Efter övergreppen beskriver båda kvinnorna känslor av skam och skuld. Den ena av kvinnorna som tidigare inte haft någon stöttning av vuxna i sin närhet skriver ”Jag vet att jag inte kan lita vare sig på vuxna eller jämnåriga, inte på någon. Kan jag lita på mig själv? Vems felet är vet jag inte, men antagligen mitt.” (Eek, 2001, s. 24–25). Den andra skriver ”Jag kände mig smutsig. Skämdes. Varför hade jag varit så dum att jag hade gått hem på en mörk skolgård? Mest skämdes jag över att jag inte hade ropat på hjälp, inte kämpat emot. Det var väl nästan som att ge sin tillåtelse?” (Engvall, 2011, s. 31). ”Jag ville göra mig själv illa. Jag hade nog lika gärna kunnat skära mig eller göra något annat. Nu råkade det bli prostitution istället. Antagligen för att Jenny slängde ur sig de där orden. […] Jag kunde inte förlora mer än jag redan förlorat. Skammen och självföraktet satt redan djupt. Jag skrek efter bekräftelse. Att det sedan var en kick som bara för stunden gav en slags känsla av kontroll och som sedan ökade självföraktet ännu mer blev som en ond spiral.” (Engvall, 2011, s. 42–43).
De känslor en person har inför sig själv är av största vikt i avseende vilka val en person gör. Efter de sexuella övergreppen som båda tjejerna har blivit utsatta för upplever de bristande självkänsla. De har uppfattningen att de själva är skyldiga till vad de har råkat ut för, att ansvaret är deras eget.
Efter våldtäkten gick all Tessans energi åt till att bara fungera. Hon brukade se sig i spegeln och förundras över att det inte syntes på utsidan hur det kändes på insidan. Hon ville berätta men kunde inte ”Jag skämdes. Jag tog på mig hela skulden för våldtäkten och var övertygad om att ingen skulle tro på mig.” (Engvall, 2011, s. 40). Våldtäkten gjorde att det känns som hon fråntagits allt. Hela tryggheten och tillvaron har raserats och förvunnit ”Jag kände ett tvång att på något sätt ta tillbaka kontrollen. Att utsätta mig för samma sak, men på mina egna villkor.” (Engvall, 2011, s.42). När kompisen inte längre vill sälja sex fortsätter Tessan själv. Det är lätt att hitta män att sälja till. Tessan skriver ”Det kändes ännu värre att få betalt, för då fick liksom jag också ut något av det, då kändes det smutsigare. Som om jag… tyckte om allt. Som om det var okey, det männen gjorde. […] Jag var inte värd mer. Jag trodde att jag behövde det, för att överleva. För att känna att jag fanns. […] Att jag i alla fall dög till något.” (Engvall, 2011, s. 60).
Louise är först omedveten om vad hon utsatts för, att hon blöder tror hon beror på att hon fått mens men hon förstår inte varför hon har så ont i underlivet. Nästa gång hon träffar killarna hånas hon med kryptiska gliringar tills hon förstår vad dom syftar på. Varje
gång hon ser någon av killarna efter det ekar kommentarerna efter henne. Stadens populäraste killar med en flaska, gör att sommaren som nyss börjat plötsligt tagit slut när de tog makten och bestämde hur den föräldrafria kvällen skulle sluta. Makten som kan utövas under lång tid med en enkel kommentar. Louise skriver ”Efter det här låter jag vatten rinna över fingrarna när jag mår illa av djup skam. Skulden sitter lika djupt som de sår jag känner spricka utmed nagelbanden. Ibland fuktar jag tändstickor med saliv och ristar bokstäver in i min ena handled som jag döljer med hjälp av det breda klockarmbandet. […] Skammen att pojkarna haft samlag med mig mot min vilja har snabbt övergått i skuldkänslor över att ha druckit mig redlöst full. Det känns som om allt är mitt eget fel.” (Engvall, 2011, s. 24–25).
Louise var först tveksam till att ta arbetet på strippklubben, ”känslorna spände mellan lite lagom förbjudet via rejält spännande till konstigt. Det verkade vara ett närmast absurt sätt att leva […] jag visste ju att det faktiskt var de korta stunder när jag stod på dansgolvet som alla känslor av otillräcklighet försvann.” (Eek, 2001, s.46–47).
Andras förslag till enkla pengar
För båda tjejerna börjar det som ett förslag från någon annan om att sälja sex skulle vara ett lätt sätt att få in extra pengar. Båda är till en början tveksamma men övertalas ganska lätt. Tanken från början var att få in extrapengar för att antingen bekosta uppehället eller att köpa dyra telefoner och kläder.
Tessans bästa kompis säger att hon drömmer om att vara miljonär, att slippa vara en fattig tonåring. Tessan håller med, hon drömmer själv om att köpa egen häst. Men hur? Kompisen föreslår att de ska hora. Tessan tvekar, försöker tramsa bort det, är nästan säker på att det bara är på skoj. Men kompisen säger det igen, vi horar. Tessan skriver ”Det kändes inte som en stor grej liksom, utan mer som snabba lättförtjänta pengar. För mig var sex redan förstört, det var något som Niklas hade tagit från mig när han våldtog mig. Jag var totalt maktlös, jag kunde inte skydda mig själv, jag har aldrig någonsin känt mig så hjälplös som då.” (Engvall, 2011, s.42). Tjejerna får direkt kontakt med en man på internet. De frågar om någon vet vart de kan tjäna snabba pengar. Mannen frågar om de menar sex? Tessan skriver ”Då hade vi redan kommit fram till att vi ville ha tusen kronor tillsammans. Han skulle få en halvtimme med båda två, en åt gången.” (Engvall, 2011, s.45). När mötet
hade inte varit så farligt. De var glada för pengarna, 500 kronor var mer än halva barnbidraget. Om dagen efter skriver Tessan ”Jag tog upp femhundringen ur ryggsäcken och tittade på den, kände på den, mitt bevis på att gårdagen var verklig. Jag kände blossande skam och sprittande glädje på samma gång.” (Engvall, 2011, s.51). På väg till skolan träffar hon sin kompis. Kompisen säger då att hon vill att de ska glömma vad dom gjorde och det som hänt dagen innan.
Louise är 18 år, har bott i fosterhem, blivit gravid med sin första kärlek, utsparkad från fosterhemmet och lämnad av barnets far, som visat sig vara gift. Utan stöttning från sina föräldrar är hon helt ensam med sitt barn. Barnet har kolik, efter sex månader skaffar hon barnvakt allt oftare för att gå ut och festa, ibland flera gånger i veckan. Hon bor med barnet i en liten lägenhet i en mindre stad, alla pengar går åt till mat och fest. En klubbägare och vän till henne övertalar henne att ta ett jobb med så god inkomst att hon kan spara 20 000 kronor i månaden. Han menar att hon bara skulle dansa, hon var ju så bra på det och hon var ju så söt, han påminner ständigt om allt hon skulle kunna köpa, efter bara en kort tid på jobbet. Att hon bara skulle ta av sig kläder medan hon dansar. Hon skriver att det först kändes konstigt att tänka så men ”Dessa tankar slog jag slutligen bort då jag istället började tänka i kronor och ören” (Eek, 2001, s.46). ”Min plan var att åka hem med fyra eller fem tusen kronor i plånboken […] Pengarna skulle jag använda för att klara upp mina hyresskulder” (Eek, 2001, s.46).
Det var inte någon av tjejerna som själv kommer på idén att sälja sex. Den ena hade sin bästa kompis med sig både när idén koms på, under uppsökandet av en köpare och under själva prostitutionen. Den andra hade en vän som övertalar henne, hon gör resan till strippklubben själv men har stöttning av ägaren till strippklubben som bjuder på alkohol så fort hon kommer dit. Där finns även andra kvinnor som hjälper henne tillrätta. Båda tjejerna har tänkt att endast få in lite extra pengar under en mycket begränsad period. Den ena vid ett tillfälle och den andra under endast en vecka.
Tessans kompis har nu har ändrat sig igen, hon vill att dom ska sälja sex en gång till. Hon vill ha mer pengar för att köpa mobilen hon tittat på. Tessan kan inte säga nej. En man vill träffa dom samma kväll. 1500 kronor för en timme. Båda två samtidigt. Han hade först sex med Tessan medan kompisen låg bredvid, efter en stund bytte han. Tessan tyckte det var fruktansvärt, att se sin bästa vän göra något så hemskt, hon önskade bara att han skulle sluta. Efteråt mumlar kompisen att det aldrig, aldrig mer kommer att hända. Tessan skriver
