Akademin för hälsa, vård och välfärd
SAMVERKAN MELLAN
SOCIALTJÄNSTEN OCH SKOLAN
En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelser av samverkansprocessen
kring ungdomar med drogproblematik
EMELIE ELLERSTAD
THERESA LINDSTRÖM
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Handledare: Gunnel Östlund Seminariedatum: 2021-06-02 Betygsdatum: 2021-06-14
SAMVERKAN MELLAN SOCIALTJÄNSTEN OCH SKOLAN
- En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelser av samverkansprocessen kring ungdomar med drogproblematik
Författare: Emelie Ellerstad och Theresa Lindström Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att
samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik. Studien är kvalitativ i sin form och grundar sig på ett abduktivt synsätt och en hermeneutisk tolkningslära. Studiens empiri har insamlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra stycken socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten på socialtjänsten, två stycken lärare samt två skolkuratorer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval har använts i studien och en tematisk analysmetod har använts för att analysera empirin. Empirin har även analyserat med hjälp av två teoretiska ansatser: systemteori och Bourdieus teori om maktens fält samt
kunskapsöversikten.
Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer som påverkar samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan, faktorer som handlingsutrymme, makt, sekretess, okunskap och resurser. Det finns en önskan hos båda parterna om mer samverkan mellan verksamheterna för att ungdomar med drogproblematik skall kunna upptäckas i ett tidigt skede och få de insatser som de behöver. Konsekvenserna av en icke fungerande samverkan kan leda till att ungdomar med drogproblematik missas och faller mellan stolarna vilket leder till att de inte får den hjälp och stöd som de behöver.
Nyckelord: samverkansprocess, samverkan, makt, drogproblematik, socialtjänst, skolpersonal, ungdom
COLLABORATION BETWEEN SOCIAL SERVICE AND SCHOOL
- A qualitative study about professionals experiences of the collaboration process around youths with drug-related issues.
Authors: Emelie Ellerstad och Theresa Lindström Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
The aim of this study is investigate how social services and school experience how the collaboration process works between them when it comes to youth in high school with drug-related problems. The study is qualitative in its form and is based on an abductive approach and a hermeneutic interpretive theory. The empirical material includes semi-structured interviews collected through a goal oriented convenience sample. The interviews include four social workers in the child and youth unit on social services, two teachers and two school counsellors. A thematic analysis method has been used to synthesize data. Two theoretical approaches were used in the analysis of the results; systems theory and Bourdieus field theory of power, as well as previous research.
The results show that there are many factors that affect the collaboration process between the social service and the school, factors like scope of actions, authority, secrecy, lack of
knowledge and resources. There is a desire among both parts to create more collaboration between them so that the young people with drug-related issues could be detected at an early stage and get the interventions they need. The consequences of a non-functioning
collaboration can lead to young people with drug-related problems being missed and falling between the cracks, which leads to them not receiving the help and support they need. Keywords: collaboration process, collaboration, authority, social services, drug problems, school staff, youth.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION OCH BAKGRUND ... 1
1.1 Samverkan ... 1
1.2 Ungdomars drogvanor är en riskfaktor ... 2
1.3 Samverkansprocessen är lagstadgad ... 3
1.4 Syfte ... 4
1.5 Frågeställningar ... 4
1.6 Centralt begrepp ... 5
1.6.1 Narkotika ... 5
1.7 Avgränsning och disposition ... 5
2 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 5
2.1 Samverkan ... 6
2.2 Faktorer som förhindrar eller berikar samverkan ... 7
2.2.1 Tydlighet och kommunikation ... 7
2.2.2 Regelverk/sekretess ... 8
2.2.3 Resurser ... 8
2.3 Konsekvenser av en fungerande samverkan ... 9
2.4 Sammanfattande reflektioner och forskningsöversiktens relevans ... 10
3 TEORETISKT RAMVERK ... 11
3.1 Systemteori ... 11
3.2 Bourdieus teori om maktens fält ... 12
3.2.1 Fält ... 12
3.2.2 Doxa ... 12
3.2.3 Symbolisk makt ... 12
4 METOD OCH MATERIAL ... 13
4.1 De vetenskapsfilosofiska utgångspunkterna ... 13
4.2 Metodval ... 13
4.4 Datainsamling och genomförande ... 14
4.5 Databearbetning och analysmetod ... 15
4.6 Tillförlitlighet och äkthet ... 15
4.7 Forskningsetiska ställningstaganden ... 17
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 18
5.1 Samverkan ... 18
5.1.1 Upplevelsen av samverkan ... 18
5.1.2 Upplevelsen av samverkan kring ungdomar med drogproblematik ... 19
5.2 Socialtjänstens och skolans olika handlingsutrymmen påverkar samverkan ... 20
5.2.1 Sekretess och bristen på återkoppling ... 21
5.3 Konsekvenser av en fungerande respektive en icke fungerande samverkan ... 22
5.3.1 Positiva konsekvenser ... 22
5.3.2 Negativa konsekvenser ... 22
5.4 Anmälan sker efter förväntan ... 24
5.4.1 Uppfattningen om när man ska anmäla ... 25
5.5 Drömmen om samverkan ... 25
5.5.1 Mini-Maria ... 26
5.5.2 Stöd och behandling ... 26
5.5.3 Samverkansmöten ... 26
5.5.4 Kunskap för att kunna uppmärksamma ungdomars drogproblematik ... 27
5.5.5 Förståelse om varandras verksamheter ... 27
5.5.6 Samtycke underlättar samverkan ... 27
5.6 Maktens påverkan på samverkan ... 28
6 DISKUSSION ... 29
6.1 Resultatdiskussion ... 30
6.1.1 Vad blir konsekvenserna för ungdomarna av en fungerande respektive en icke fungerande samverkansprocess mellan parterna? ... 30
6.1.2 Upplever socialtjänsten respektive skolan att det finns makt och hierarki i samverkansprocessen mellan verksamheterna? ... 31
6.1.3 Hur önskar socialtjänsten respektive skolan att samverkansprocessen skall fungera? ... 31
6.2 Metoddiskussion ... 33
6.3 Etikdiskussion ... 35
7 SLUTSATS OCH FORTSATT FORSKNING ... 36
REFERENSLISTA ... 38
BILAGA A – MISSIVBREV SOCIALTJÄNST BILAGA B – MISSIVBREV SKOLA
BILAGA C – INTERVJUGUIDE SOCIALTJÄNST BILAGA D – INTERVJUGUIDE SKOLA
1 INTRODUKTION OCH BAKGRUND
1.1 Samverkan
I detta examensarbete ligger fokus på samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan kring ungdomar i högstadiet som har en drogproblematik. Drogproblematik avser i denna studie droger som är klassade som narkotika och ingår i narkotikastrafflagen 8 § (1968:64) (drugsmart, u.å). När myndigheter eller andra samhällsorgan var för sig inte kan åtgärda problem behöver de ta hjälp av varandras expertis och samverka med varandra för att kunna möta individers komplexa behov.
Josefsson (2007) förklarar att syftet med samverkansprocesser är att förbättra kvaliteten inom flera områden samt att öka effektiviteten och resursutnyttjandet. I de fall när samverkansprocessen rör barn och unga är syftet att i ett tidigare skede kunna
uppmärksamma barn och unga som har behov av stöd från olika instanser. Josefsson (2007) förklarar vidare att myndigheter har fått kritik för att de ofta brister i sin helhetssyn och att det därför krävs samverkansprocesser med andra parter. För att samverkansprocesser skall bli framgångsrik menar Danermark och Kullberg (1999) att det finns flera betydelsefulla aspekter som behöver tas i beaktande innan samverkan kan ske. Att verksamheterna har en gemensam utgångspunkt och metod, samt att de tillsammans satt upp gemensamma mål, principer och etiska förhållningssätt. Vidare betonar Danermark och Kullberg (1999) vikten av att verksamheternas inre och yttre betingelser är uppfyllda för att kunna uppfylla en god samverkansprocess, vilket innefattar personalens motivation och upplevelser samt
organisatoriska och resursmässiga förutsättningar.
För att samverkansprocessen skall fungera menar Josefsson (2007) att det är viktigt att de samverkande parterna får resurser för att kunna hantera styrning, struktur och samsyn inom deras samverkansprocess. Att det finns styrning på flera ledningsnivåer samt en fungerande samordning gällande olika processer som rör budget, planering och
administration ger förutsättningar för en god samverkan. Ledningen har även ansvar att efterfråga uppföljning och utvärdering av den pågående samverkansprocessen. Struktur innebär att kartlägga mål och målgrupp samt arbetsfördelning och rutiner för
samverkansparterna. Verktyg som kan stärka strukturen inom samverkansprocessen är avtal, riktlinjer och handlingsplaner, samt en gemensam planering kring individer med insatser från flera parter för att tydliggöra vem som har ansvar för samordningen. En styrka för samverkansprocessen är att samverkansparterna har olikheter, men det är viktigt att det finns en form av samsyn mellan parterna vilket innebär tillit till varandra. Josefsson (2007) betonar även att det är viktigt att det finns en gemensam bild av arbetet, en gemensam värdegrund, kunskap om risk- och skyddsfaktorer samt vilka insatser som är nödvändiga. Viktiga beståndsdelar för att uppnå en samsyn och en god samverkansprocess mellan
verksamheterna är även att det finns en respekt för skillnaderna i varandras uppdrag, regelverk och kompetens, samt kunskap om varandras resurser och begränsningar. Danermark och Kullberg (1999) nämner faktorer som kan vara begränsande och ha en negativ påverkan för samverkansprocessen. Dessa är bristande samordning, olikheter vad gäller hierarkier och strukturer inom verksamheterna, olikheter vad gäller etiska
förhållningssätt och regler, samt hög arbetsbelastning och otydliga arbetsbeskrivningar. Vidare beskrivs att makt och maktstrukturer kan vara en hämmande faktor som gör det problematiskt i samverkansprocessen mellan olika parter. Författarna menar att vissa yrkesprofessioner har en dominerande inställning och besitter ett tolkningsföreträde. I en sådan samverkansprocess kan konsekvenserna bli att kunskaperna som de andra
samverkansparterna besitter endast blir ett komplement till de bedömningar och beslut som fattas vilket genererar problem i samverkansprocessen (Danermark och Kullberg, 1999). Detta går i linje med det Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) beskriver att makt och ansvar är en stor del inom det sociala arbetet oavsett om man arbetar med behandling eller myndighetsutövning. De menar att tolkningsföreträdet som en del professionella besitter är en form av maktutövning gentemot klienten.
1.2 Ungdomars drogvanor är en riskfaktor
I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN, 2020) rapport om skolelevers drogvanor redovisas resultat från en enkätundersökning bland Sveriges högstadieelever i årskurs 9. Resultatet visar att 6 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna har använt narkotika någon gång, varav 4 procent av samtliga respondenter i årskurs 9 har använt narkotika 2-20 gånger. Den vanligaste typen av narkotika som används av eleverna är cannabis. Detta går i linje med vad som framkommer i Stockholmsenkäten att 94 procent av de ungdomar i årskurs 9 som använt narkotika har brukat Cannabis (Stockholmsenkäten, 2020). Stockholmsenkäten är en undersökning som genomförs i Stockholm vartannat år bland elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet, varav droger är en av de kategorier som undersöks. Rapporten visar att det skett en betydande ökning de senaste åren gällande antalet elever i årskurs 9 som använt narkotika någon gång, från 9 procent år 2016 till 15 procent år 2020.
Det finns olika risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnet eller den ungas hälsa och utveckling. Faktorer kan finnas hos barnet eller den unga själv, vilket kan vara den egna personligheten eller konsekvenser från ett destruktivt beteende. Faktorer kan även vara konsekvenser från att barnet far illa eller har farit illa genom exempelvis bristande omsorg eller brister i barnets miljö och omgivning. Barn eller unga som uppvisar ett normbrytande eller kriminellt beteende i form av risk- eller missbruk löper större risk att drabbas av psykosociala problem i framtiden, samt att det kan få konsekvenser för hälsan och den
framtida umgängeskretsen (Socialstyrelsen, 2018). Samverkansprocessen är därför viktig och har en betydande roll i det förebyggande arbetet med ungdomar som har drogproblematik. Skolan är en plats där barn och unga spenderar mycket tid och blir därför en stark
skyddsfaktor och har en betydelsefull roll i det förebyggande arbetet. Det är dock få ansökningar som inkommer till skolverket gällande drogförebyggande arbete, trots att det visar sig i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning att var tionde elev uppger att skolarbetet påverkas negativt av deras problematik (Skolverket, 2009).
I Stockholms län finns en instans som kallas Maria Ungdom eller Mini-Maria som
tillhandahåller olika sorters insatser och behandling till ungdomar med drogproblematik. De som arbetar på Maria Ungdom och Mini-Maria är specialiserade på ungdomar som har en drogproblematik. Socialtjänsten och skolan kan vända sig till Maria Ungdom eller Mini-Maria för att få råd och hjälp med de ungdomar som har en drogproblematik. Mini-Maria Ungdom och Mini-Maria är en viktig instans som ofta inkluderas i samverkan kring ungdomar med drogproblematik (Regionstockholm, u.å).
1.3 Samverkansprocessen är lagstadgad
Svensk lagstiftning har infört tydligare bestämmelser gällande samverkansprocessen för kommuner och landsting vilket innefattar flera verksamheter däribland socialtjänsten och skolan (Socialstyrelsen, 2013). I lagen finns allmänna bestämmelser om att myndigheter skall samverka med varandra vilket regleras i 8 § i Förvaltningslagen (2017:900). Socialtjänsten och skolan är två skilda verksamheter med olika synsätt och regelverk vilket kan upplevas som ett hinder för samverkansprocessen (Widmark, 2011; Danermark m.fl. 2014;
Socialstyrelsen, 2013). Samverkan finns reglerat i både socialtjänstlagen och i skollagen vilket innebär att de båda verksamheterna har en skyldighet att samverka med varandra. I
socialtjänstlagen regleras samverkan gällande barn som far illa eller riskerar att fara illa i 5 kap. 1 a § SoL (2001:453) och i skollagen finns det reglerat i 29 kap. 13 § (2010:800). Socialtjänsten är den myndighet som bär det största ansvaret när det krävs samordnade insatser kring barn och unga samtidigt som andra parter behöver bidra med sin del utifrån vilken uppgift de har i samhället (Skolverket, 2009).
I 5 kap 1 § SoL (2001:453) står det att socialnämnden ska “aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel”. Om det finns en kännedom eller misstanke om att ett barn far illa har flera myndigheter och verksamheter en anmälningsplikt till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § SoL (2001:453) vilket innefattar socialtjänsten och skolan. I Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) finns allmänna bestämmelser angående sekretess och tystnadsplikt för myndigheter. Samverkande myndigheter får lämna ut
uppgifter på begäran till varandra om de inte är sekretessbelagda eller ett hinder för fortsatt arbete vilket regleras i 6 kap. 5 § OSL. Trots de allmänna bestämmelserna regleras
sekretessfrågan olika för olika verksamheter vilket kan bli problematiskt när dessa skall samverka med varandra (Widmark m.fl., 2011; Danermark m.fl., 2014; Socialstyrelsen, 2013).
Intresset för att studera samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan uppstod under den verksamhetsförlagda utbildning som båda författarna genomförde på Barn- och Ungdomsenheten på socialförvaltningen. Under praktikperioden fick båda två en uppfattning om att samverkansprocessen mellan olika verksamheter är mer komplext och problematiskt än vad vi tidigare antagit. Även genom tidigare arbetserfarenheter har intresset för ungdomar med drogproblematik uppstått. Båda författarna har träffat ungdomar som aktivt missbrukar droger samt de som provat på och har sett vilka förödande konsekvenser drogproblematik medför för ungdomar. Utifrån ett tidigare skolarbete som behandlade ungdomars attityder till droger och omgivningens påverkan hade vi en förförståelse att det brister i
samverkansprocessen mellan socialtjänst och skolan gällande elever med drogproblematik. Genom att genomföra intervjuer med både socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten samt skolpersonal var syftet med denna studie att få en ökad förståelse för vad båda
verksamheterna upplever fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i
samverkansprocessen mellan verksamheterna. Vi vill med studien bidra till en fördjupad förståelse för hur båda parter ser på och upplever samverkansprocessen, samt vilka
konsekvenser en fungerande respektive icke fungerande samverkansprocess kan medföra för ungdomar.
1.4 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att
samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik.
1.5 Frågeställningar
1. Vad blir konsekvenserna för ungdomarna av en fungerande respektive en icke fungerande samverkansprocess mellan parterna?
2. Upplever socialtjänsten respektive skolan att det finns makt och hierarki i samverkansprocessen mellan verksamheterna?
1.6 Centralt begrepp
1.6.1 Narkotika
Enligt 8 § av Narkotikastrafflagen (1968:64) beskrivs narkotika som “läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som
1. på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller
2. av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lagen. Lag (1999:43).”
1.7 Avgränsning och disposition
Studie är avgränsad till att undersöka socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten som är verksamma inom socialtjänsten samt yrkesverksamma inom skolan. Studien är avgränsad till Stockholms län. Studien består av följande 7 avsnitt: introduktion och bakgrund,
forskningsöversikt inom ämnet, teoretiskt ramverk, metod och material, resultat och analys, diskussion och avslutningsvis slutsats och förslag på fortsatt forskning.
2 FORSKNINGSÖVERSIKT
I följande avsnitt presenteras en forskningsöversikt som bedöms vara relevant för studiens forskningsområde, studiens syfte och tre frågeställningar. Forskningsöversikten behandlar svenska och internationella expertgranskade vetenskapliga artiklar som tagits fram i Mälardalens universitetsbiblioteks databaser Primo och ProQuest. Sökorden som främst använts i olika konstellationer är; collaboration (samverkan), cooperation (samarbete), school (skola), social service (socialtjänst), teacher (lärare), drugs (droger) samt social worker (socialarbetare). Som komplement till artiklarna har även officiella dokument från Socialstyrelsen samt en doktorsavhandling använts som framtagits via sökmotorn Google. Då författarna inte har hittat forskning som specifikt behandlat frågan om samverkansprocessen mellan socialtjänst och skolan angående ungdomar i högstadiet med drogrelaterad
problematik har sökfältet breddats och forskning som ansetts vara betydelsefull för denna studie har använts. Det innebär att samverkan mellan andra aktörer som polis och sjukvård också behandlas. Kunskapsöversikten har delats in i tre teman: samverkan, faktorer som förhindrar eller berikar samverkan samt när samverkan fungerar.
2.1 Samverkan
Att samverkan mellan professionella organisationer är viktigt när det gäller barn med problematiska beteende eller som riskerar att fara illa belyses i flertalet av de utvalda artiklarna. I Socialstyrelsens (2013) dokument ”Samverka för barns bästa” uppges att samverkan alltid skall utgå ifrån barnet och att dennes behov skall vara avgörande för vilka organisationer som skall samverka med varandra.
En fungerande samverkan mellan organisationer som arbetar med barn och ungdomar är viktig menar Widmark m.fl. (2011). De anser att samverkansprocessen mellan organisationer behöver utvecklas och har gjort en studie i Sverige med syftet att få en bättre förståelse för vilka faktorer som komplicerar samverkan mellan skolan, socialtjänsten och sjukvården. I studien genomfördes 6 fokusgruppsintervjuer med totalt 17 deltagare. Resultat från studien visar att samverkan mellan organisationerna fungerar bristfälligt. Det som karaktäriserar en bra samverkan mellan olika organisationer är när professionella med olika expertis lyssnar och konsulterar varandra och kan arbeta parallellt mot samma mål. Hesjedal et al. (2015) vars studie belyser framgångsfaktorer i samverkan går i samma linje och menar att en fungerande samverkan mellan lärare och socialtjänst innebär att en kommunikation är upprättad mellan de båda professionerna och att lärare kan kontakta socialtjänst direkt när det uppstår problematik kring elever.
I Odenbrings (2018) studie från Sverige som undersöker vilka erfarenheter professionella i skolan och polis har av att möta de behov elever med mental ohälsa och drogproblematik har, framkommer att den mentala ohälsan har ökat bland skolelever och att många barn
självmedicinerar med droger för att hantera sina problem. Studiens resultat baseras på observationer av skolhälsoteamet och semistrukturerade intervjuer med professionella. Resultat visar att det har funnits tillfällen då skolan varit tvungen att avsluta lektionen i förtid på grund av drogpåverkade elever. Skolans rutin är att rektorn och skolhälsoteamet
rapporterar vidare till polisen när händelser som dessa uppstår. Det framkommer även att skolpersonal upplever en frustration över hur socialtjänsten hanterat specifika ärenden. När skolan gjort en orosanmälan till socialtjänsten har de inte fått det bemötande de förväntat, trots att det har gällt allvarliga saker som övergrepp. Skolan uttrycker en besvikelse över socialtjänstens arbete och menar att det tar för lång tid för socialtjänsten att göra
utredningar. Detta går i linje med vad som framkommer i Cocozza et al:s (2007) studie som undersöker hur anmälningsplikten fungerar i Sverige genom att studera alla anmälningar som skett under ett år i en svensk socialförvaltning samt uppföljning av dessa efter fem år. Resultat visar att professionella i skolan, förskolan, Barnavårdscentral (BVC), sjukvården och i olika sociala organisationer har en uppfattning att många av de orosanmälningar som görs inte utreds. Det framkommer även att nästan hälften av alla orosanmälningar som gjordes till socialtjänsten under ett år inte ledde till en utredning. Widmark m.fl. (2011) förtydligar att när professionella inte får återkoppling från socialtjänsten när de gjort en orosanmälan angående ett barn eller ungdom skapas en osäkerhet om hur informationen i anmälan mottogs och vad orosanmälan leder till.
Myndigheter och yrkesverksamma har en lagstadgad skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om ett barn som far illa vilket regleras i 14 kap. 1
§ SoL. Trots den reglerade anmälningsskyldigheten framkommer i Cocozza et al:s (2007) studie att professionella gör få anmälningar angående barn och unga som riskerar att fara illa. Vidare visar studien att bland gruppen professionella vilket innefattar skola, förskola, BVC, sjukvård och sociala organisationer är det skolpersonalen som gör flest anmälningar och att det i högre grad är dessa som utreds av socialtjänsten.
2.2 Faktorer som förhindrar eller berikar samverkan
Hesjedal et al. (2015) har gjort en studie i Norge med syftet att belysa faktorer som främjar en framgångsrik samverkan mellan socialarbetare och lärare angående barn med
drogproblematik, skolfrånvaro och annan problematik som kräver multiprofessionella team. I studien genomfördes intervjuer med 7 socialarbetare och 6 lärare. Det som visade sig ha stor betydelse för att samverkan skall bli framgångsrik är att de professionella från olika organisationer visar eget engagemang och har en positiv attityd till samverkan och mot barnen. Det är även viktigt att de professionella som deltar i samverkansmöten är jämlika och att alla är där för barnens skull. Socialstyrelsen (2013) betonar vikten av att det finns en form av samsyn hos de professionella för att samverkan skall fungera, vilket innebär att det finns en ömsesidig respekt för varandra samt att de professionella har liknande tankar om vilka resurser olika insatser kräver. Hesjedal et al. (2015) menar vidare att det krävs att professionella anpassar sig efter barnens behov för att samverkan mellan organisationer skall bli framgångsrik. Olika organisationer erbjuder olika professionella tjänster vilket gör att de utgår från olika arbetsmetoder och arbetssätt. Detta innebär att barnets behov ses från olika perspektiv och kan vara en faktor som eventuellt påverkar samverkan på ett negativt sätt (Widmark m.fl., 2011).
Att inleda ett samverkansmöte med att prata om det som fungerar bra med barnet eller ungdomen beskriver Hesjedal et al. (2015) som en framgångsfaktor. De menar att det är viktigt att se till de positiva förändringar som sker även om de är små. För att
samverkansmöten skall bli så främjande och effektiva som möjligt krävs att deltagarna kommer förberedda och att de arbetar mot gemensamma mål. Det är även viktigt att det är någon utvald person som arrangerar och håller i mötena för att de skall bli så effektiva som möjligt.
Tidigare forskning påvisar att det finns faktorer som försvårar en fungerande samverkan. Bristen på tydlighet mellan organisationer, brist på kommunikation, resurser samt regelverk och sekretess är några av dessa (Danermark m.fl., 2014; Widmark m.fl., 2011; Odenbring, 2018; Socialstyrelsen, 2013).
2.2.1 Tydlighet och kommunikation
I Danermark m.fl. (2014) studie som undersöker vad svenska och franska lärare associerar med socialtjänsten visar resultat att svenska lärare har en uppfattning om att det sociala arbetet innebär samverkan mellan flera organisationer och att arbetet är präglat av olika typer av ingripanden. Studiens resultat baseras på webbenkäter med öppna frågor med 94
svenska lärare och 77 franska lärare. För att samverkan skall fungera krävs en fungerande kommunikation mellan parterna. De menar att en bristande kommunikation mellan
organisationer utgör ett hinder i samverkan, vilket stärks av Widmark m.fl. (2011) studie som menar att kommunikationen mellan professionella påverkas av de strukturella olikheter som finns i de olika organisationerna. Strukturella olikheter kan innebära en otydlighet för de professionella vem som bär ansvar över vad, vilket i sin tur kan försvåra en fungerande samverkan. Därför är det viktigt att det finns en tydlighet kring struktur, rutiner och
arbetsfördelning för att samverkan skall bli framgångsrik (Socialstyrelsen, 2013). Avsaknad av tydlighet kring ansvar och struktur kan innebära att professionella har för höga
förväntningar på samverkanspartners gällande exempelvis engagemang, entusiasm och involvering angående de barn som samverkan sker kring. Det kan även innebära att någon av parterna ser mer till sitt eget och inte medverkar till att samarbetet skall bli så bra som möjligt (Hesjedal et al., 2015). Socialstyrelsen belyser därför vikten av att de olika organisationerna känner till varandras uppdrag och att det finns en tydlighet kring detta (Socialstyrelsen, 2013).
2.2.2 Regelverk/sekretess
Tidigare forskning visar att svenska lärare främst associerar socialtjänsten med lagar och regler vilket upplevs som ett hinder för en fungerande samverkan (Danermark m.fl., 2014). I Sverige finns ett regelverk som styr sekretess frågan och den ser olika ut för olika
myndigheter vilket Socialstyrelsen (2013) menar är en faktor som kan påverka samverkan mellan olika organisationer. Detta går i linje med vad som framkommer i Widmark m.fl.:s (2011) studie som visar att det finns en uppfattning hos de professionella inom sjukvården, skolan och socialtjänsten att sekretessen utlöser ett hinder för en fungerande samverkan mellan organisationerna eftersom den hanteras på olika sätt. Vilket i sin tur innebär att de samverkande organisationerna inte är jämlika gentemot varandra. Och som tidigare nämnt kan exempelvis bristen på återkoppling av de orosanmälningar som gjorts till socialtjänsten vara en faktor som förhindrar kommunikationen mellan parterna och en bra samverkan. Att olika organisationer har olika regelverk att följa innebär även en avsaknad av gemensam praxis och strukturer som kan försvåra en fungerande samverkan.
Detta är något som motstrider de uppgifter som framkommer i Englunds (2017) avhandling som studerat resultat av samverkansprojekt efter fem år mellan skolan, polis, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatrin angående barn som far illa eller riskerar att fara illa. Resultatet visar att flera av verksamheterna som är med i studien inte uppfattar att lagar och
sekretessen är ett hinder i samverkan mellan organisationerna. Det visar sig att flera verksamheter uppfattar att den rådande lagstiftningen och sekretessen i stället främjat samverkan mellan parterna.
2.2.3 Resurser
Bristen på resurser kan få konsekvenser för samverkan, exempelvis när den ena professionen har mer resurser att bidra med än den andra kan det leda till att de insatser som planeras inte kan backas upp av den ena organisationen. Den kontinuerliga kontakten mellan
professionerna påverkas av hög personalomsättning och nedskärningar då relationerna som byggts upp går förlorade och behöver byggas upp på nytt (Widmark m.fl., 2011).
I Odenbrings (2018) studie framkommer att skolan kontaktar polisen när de misstänker att en elev är påverkad av droger eller när de misstänker att elever sålt droger i skolan. Polisen besöker då skolan för att prata med eleven och i vissa fall görs en kroppsvisitering och ett urinprov. Polisen uppger att bristen på resurser påverkar deras arbete i den grad att de inte kan arbeta på det sätt de skulle vilja. De menar att det är viktigt att de kan vara synliga i skolan vid andra tillfällen också för att upprätta och bygga en bra relation till eleverna. Det är ofta samma barn som de träffar i skolan som de sedan träffar på ute när de patrullerar. Odenbring (2018) belyser att bristen på resurser påverkar i hög grad det stöd och support barnen och ungdomarna får.
2.3 Konsekvenser av en fungerande samverkan
På uppdrag från myndighet för skolutveckling startades 99 samverkansprojekt som var riktade till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Projekten utfördes i totalt 75 kommuner under åren 2007 - 2009 i Sverige. Dessa projekt har bidragit till att samverkan tillämpas på regelbunden basis i flera av verksamheterna och flera av samverkansprojekten fanns även kvar efter projektets slut (Englund, 2017).
I Hong Kong genomfördes ett projekt 2011 kallat ”caring for all” vars syfte var att utforska samverkan mellan skolsköterska och socialarbetare i tillhandahållande av hälsovård (Lam et al., 2013). Projektet gick ut på att några skolsköterskor och socialarbetarstudenter
tillsammans skulle planera och genomföra aktiviteter med elever i en skola. Genom 11 semistrukturerade intervjuer, samt observationer och gruppsamtal på fältet påvisar studiens resultat vikten av samverkan då ingen enskild profession kan göra ett heltäckande arbete för att täcka barnens behov. Samverkan mellan verksamheter beskrivs som avgörande för att barn skall kunna uppnå en bättre hälsa. Vidare belyses vikten av att det finns en god
kommunikation mellan skolhälsan och elever för att barnens behov skall kunna identifieras tidigt. När båda professionerna har en god interaktion med barnen ges en möjlighet att kunna ge barnet stöd innan barnets behov och svårigheter ökar. Lam et. al. (2013) beskriver vidare att hälsoproblem kommer från psykosociala samt psykologiska problem vilket gör att det fanns en uppfattning hos skolans personal att en kombination av de båda professionerna i skolans hälsoteam skulle vara en perfekt kombination.
Bolin och Sorbring (2017) beskriver att det har implementerats flera skolbaserade
stödprogram för socialt arbete med goda resultat under de senaste åren. Stödprogrammet innebär att ett team bestående av socialarbetare arbetar på en skola och erbjuder stöd i form av enskilda samtal med barnen eller med hela familjerna samt stöttar lärarna. Bolin och Sorbrings studie syftar till att belysa vilka faktorer som understödjer att barn själva söker stöd hos socialarbetarteamet. Genom intervjuer med 20 barn i ålder 7 - 15 år samt en fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare visar resultatet att den viktigaste faktorn är att barnen känner ett förtroende för socialarbetarna. Närvarande och synliga socialarbetare i
skolan bidrar till uppbyggnad av personliga och trygga relationer mellan elever och socialarbetare och att eleverna känner förtroende för socialarbetarna.
Eleverna upplever att det är lätt att prata med socialarbetarna samt att det inte finns något stigma kring det eftersom de är synliga för alla på skolan. Socialarbetarna och eleverna beskriver även att de kommunicerar med varandra via media såsom Facebook, sms, och andra sociala medier vilket underlättar kommunikationen mellan parterna. Dessa positiva aspekter kan bidra till att barn som far illa eller riskerar att fara illa upptäck i ett tidigt skede.
2.4 Sammanfattande reflektioner och forskningsöversiktens relevans
Att det är barn och unga som gynnas av en fungerande samverkansprocess mellan olika verksamheter visar nationell och internationell forskning. När socialtjänsten och skolan samt andra aktörer samverkar kan barn med ett problematiskt riskbeteende eller som riskerar att fara illa upptäckas i ett tidigt skede innan problematiken blivit för stor. Samverkansprocessen är viktig för att barn och ungdomar ska få den hjälp och stöd de behöver i ett tidigt skede. Forskningsöversikten visar att det krävs att alla parter arbetar mot samma mål och att den olika expertis som professionella besitter tas tillvara. För att samverkan skall bli
framgångsrik krävs att det finns en upprättad kommunikation mellan parterna och en tillgänglighet för varandra. Att professionella är engagerade och har en positiv inställning till att samverkan skall fungera visar sig vara även vara en viktig faktor. Forskningsöversikten visar att regelverk uppfattas som ett hinder i samverkan då sekretessen påverkar
kommunikationen mellan parterna. Skolan uppfattar att de inte får tillräcklig respons från socialtjänsten angående de orosanmälningar som görs. Samtidigt finns en uppfattning om att de olika regelverken även kan vara främjande för samverkan.
Forskningsöversikten pekar på olika områden av relevans för denna studie vars syfte är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik. Den visar att samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan inte alltid fungerar optimalt och att det finns faktorer som främjar och försvårar samverkan mellan parterna. Det som framkommer i forskningsöversikten har bidragit till en större insikt och förståelse för hur samverkansprocessen mellan olika organisationer fungerar och att det finns faktorer som både hindrar och främjar den. Tidigare forskning visar att när det gäller ungdomar med drogrelaterad problematik är samverkan mellan socialtjänsten och skolan central. Denna studie vill därför bidra med fördjupad kunskap om betydelsen av samverkan mellan dessa parter i arbetet med unga med drogproblem.
3 TEORETISKT RAMVERK
I följande avsnitt presenteras det teoretiska ramverk som använts i studiens analys av empirin. Följande teorier och begrepp har valts utifrån studiens syfte som är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att samverkansprocessen fungerar mellan
verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik. Systemteorin har valts för att med hjälp av denna teori kunna analysera
samverkansprocesser på ett övergripande plan och ge en bredare förståelse för hur
samverkan mellan olika aktörer i ungdomars skyddsnät påverkar ungdomarna. Bourdieus teori om maktens fält har valts för att kunna analysera vilken betydelse makten har för samverkansprocessen.
3.1 Systemteori
Teater (2020) beskriver utifrån Bronfenbrenners (1979) systemteoretiska perspektiv att systemteorin används inom socialt arbete för att förstå en individs situation, inte bara utifrån den själv utan också i förhållande till dennes omgivning samt strukturer i samhället.
Författaren menar att oavsett om klienten är exempelvis en person, en familj eller en
organisation kan en socialarbetare inte grunda sin bedömning endast på klientens förmågor eller de problem som anses finnas runt klienten. I bedömningen krävs också att
socialarbetaren beaktar de faktorer från andra system i klientens omgivning som kan ha en påverkan på individen men också dennes situation. Exempel på andra system i individens omgivning som kan ha en påverkan är familj, relationer, normer, lagar och politik men också samhällets organisationer och skyddsnät.
Systemteorin kan beskrivas som ett nätverk som inkluderar flera olika komplexa element som på ett eller annat sätt samverkar med varandra. Dessa element kan även vara subsystem, vilket innebär att de är mindre system inom ett ännu större system. Samverkan mellan de olika elementen eller subsystemen kan skilja sig åt i stabilitet och pågå under olika lång tid. Ett system i sin helhet fungerar endast om alla element är inkluderade. Teater (2020) beskriver fyra stycken system som befinner sig på olika nivåer. Dessa är microsystem, mesosystem, exosystem och macrosystem. Microsystemet innefattar individen själv och personer som den har en nära relation till, som exempelvis familjemedlemmar eller kompisar, men även andra personer individen träffar dagligen exempelvis grannar. Mesosystemet beskriver interaktionen och relationen mellan de individer som finns i mikrosystemet. Arbetsplats, skolor, politik är system som finns på en samhällsnivå som tillhör exosystemet. Olika exosystem påverkar varandra och de påverkas i sin tur även av mikrosystemen. Makrosystemet innefattar bland annat språk, lagar, normer, värderingar och kultur. Makrosystemet har en inverkan på alla de andra systemen vilket innebär att både samhället och individen påverkas av detta. För socialarbetare är dessa system bra att utgå från för att identifiera vilka element inom dessa system som påverkar individen och i vilken utsträckning, samt vilka konsekvenser det får (Teater, 2020).
3.2 Bourdieus teori om maktens fält
Bourdieu beskriver att begreppet “maktens fält” uppkommit för att kunna förklara de
strukturella effekter som kan uppstå när olika professioner intar olika positioner i ett fält. Ett fält är ett socialt rum innefattande både osynliga och synliga relationer. Bourdieu menar att maktens fält är ett socialt rum där det uppstår makt och dominans mellan de olika
professionerna som är en konsekvens av den struktur som finns inom fältet (Bourdieu, 1994). Nedan beskrivs Järvinens (2017) förklaring av Bourdieus teori om maktens fält. Teorin utgår från tre faktorer som hör till varandra och som tillsammans beskriver välfärdsstaten
sammansättning.
3.2.1 Fält
Järvinen (2017) beskriver att välfärdsstaten innefattar flera olika fält som är självstyrande och som besitter en egen logik samt egna skrivna och oskrivna regler. Inom varje fält finns en kamp och intressemotsättningar, samt att det finns en pågående kamp om positioner och kapital. Järvinen (2017) förklarar att enligt Bourdieu vill aktörerna inom fälten visa för sina rivaler att de har kunskap inom områden som de andra inte har. Detta visar de genom att distansera sig från varandra. Varje fält kan beskrivas som ett eget maktsystem där man skapar en omedveten acceptans för fältets normer och förhållningsregler samt att man främjar dessa.
3.2.2 Doxa
Järvinen (2017) förklarar att varje fält har sina egna regler, normer och rutiner vilka Bourdieu kallar för doxa. Doxa innefattar även handlingsmönster och uppfattningar hos de yrkesverksamma inom fältet. Det kan exempelvis gälla ansvarsområden, klientgrupper eller arbetsmodeller. Doxa är socialt konstruerade och har framställts om igen under en längre period, vilket gjort att de fått en status som självklara. För de yrkesverksamma kan doxa också innefatta uppfattningar om deras egna funktioner, deras samverkanspartners, deras föreställningar om klienter samt den professionella självförståelsen. Järvinen (2017) beskriver att doxa kan sammankopplas med maktutövning och att doxan inom varje fält är ett symboliskt maktinstrument.
3.2.3 Symbolisk makt
Järvinen (2017) framställer Bourdieus förklaring av symbolisk makt genom “de milda, osynliga formerna av våld, som aldrig uppfattas som våld, som vi inte påtvingas utan väljer, det våld som ligger i tillgångar, förtroende, plikt…”. Legitim auktoritet är en grund inom den symboliska makten och den symboliska makten utgår från fältets doxa. Genom varje
nyanställd inom fältet, samt för varje ny klient som kommer i kontakt med fältet bekräftar fältet sina egna föreställningar vilket bidrar till att doxan reproduceras och fältet bevisar att det fortfarande behövs. Genom att ett fält bibehåller och reproducerar sin doxa håller de även
fast vid sina gränser gentemot andra konkurrerande fält, vilket också är ett sätt för fältet att kunna finnas kvar.
4 METOD OCH MATERIAL
I följande avsnitt presenteras studiens metod och tillvägagångssätt. Avsnittet börjar med en presentation av studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkter samt val av metod. Vidare presenteras studiens deltagare, hur studiens datainsamling genomförts samt hur den
bearbetats och analyserats. Avsnittet avslutas med en beskrivning av begreppen tillförlitlighet och äkthet samt de forskningsetiska principerna.
4.1 De vetenskapsfilosofiska utgångspunkterna
Det finns olika former att göra slutledningar på och i denna studie har ett abduktiv synsätt använts. Alvesson och Sköldberg (2017) menar att abduktion innebär en växling mellan induktion och deduktion men innefattar ett mer förstående synsätt. Det är den empiriska datan som ligger till utgångspunkt och föranleder de teoretiska perspektiven. Blom m.fl. (2013) beskriver vidare att abduktion innebär att det sker en växling mellan empiri och teori och utifrån detta görs generella slutsatser. I denna studie ligger intervjupersonernas
uppfattning och upplevelser till grund för den teoretiska analysen vilket Bryman (2018) menar är ett abduktivt tänkande. Empirin ligger därmed till grund för denna
forskningsprocess men parallellt med de teoretiska perspektiven.
Studien bygger på en hermeneutisk tolkningslära som innebär att man söker efter en djupare förståelse genom att tolka delar av empirin som sedan sätts in i ett större sammanhang och bildar en helhet (Kvale och Brinkmann, 2014). Detta går i linje med vad Alvesson och
Sköldberg (2017) förklarar att en av de hermeneutiska cirklarna innebär och som har legat till grund för studiens analys av empirin. Vidare beskrivs att det krävs en viss förförståelse för att kunna få en djupare förståelse för empirin, vilket är den andra hermeneutiska cirkeln som Alvesson och Sköldberg (2017) beskriver som även den ligger till grund för studien.
4.2 Metodval
Utifrån studiens syfte som är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik ansågs en kvalitativ forskningsmetod aktuell att tillämpa. Alvesson och Sköldberg (2017) menar att det är studiens syfte som avgör vilken metod som passar bäst att använda i studien. Bryman (2018) förklarar att den kvalitativa forskningsmetoden grundar sig på deltagarnas uppfattningar, tolkningar och erfarenheter.
Denna studie syftar till att belysa dessa aspekter då avsikten med studien är att få en bättre förståelse för hur samverkansprocessen fungerar mellan socialtjänsten och skolan.
4.3 Urval
Inklusionskriterier för att delta i denna studie var att arbeta som socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten på socialtjänsten alternativt att vara verksam i någon av dessa
yrkesprofessioner inom skolan; skolkurator, skolsköterska, rektor eller lärare.
Inklusionskriterier var även att arbeta i Stockholms län på grund av att det underlättar tillgängligheten av intervjudeltagare till studien.
Urvalsmetoden som använts i studien är ett målstyrt bekvämlighetsurval vilket innebär ett försök att finna relevans mellan urval och de forskningsfrågor som valts, samt att faktorer som tillgänglighet är av betydelse vid valet av intervjupersoner (Bryman, 2018). I denna studie har kontakt upprättats med intervjupersoner som ansetts relevanta utifrån studiens syfte och frågeställningar samtidigt som urvalet styrdes av tillgänglighet då författarna tidigare varit i kontakt med några av intervjupersonerna genom tidigare praktikplatser.
4.4 Datainsamling och genomförande
Kontaktuppgifter till socialsekreterarna fanns tillgängliga för författarna från tidigare praktikplats. Kontaktuppgifter till skolpersonal söktes upp via kommunens och skolans hemsidor. Kontakt upprättades med intervjupersonerna genom att ett mail skickades ut tillsammans med ett missivbrev (Se Bilaga A & B).
I studien har datan samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Bryman (2018) förklarar att semistrukturerade intervjuer utgår från en intervjuguide där forskaren valt ut särskilda teman som skall lyftas. Forskaren är under processens gång flexibel och behöver inte alltid följa frågornas ordning i intervjuguiden. Det finns ett stort utrymme för intervjupersonen att utforma sina svar, och forskaren kan även komma med andra frågor utifrån
intervjupersonens svar. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten på socialtjänsten, två lärare och två skolkuratorer.
Två intervjuguider utformades för att frågorna skulle anpassas till socialtjänsten respektive skolan (Se Bilaga C & D). Intervjuerna inleddes med att vi gjorde en kort presentation av oss själva samt de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002). Sedan blev
intervjupersonerna tillfrågade om de godkände att intervjuerna spelades in vilket samtliga intervjupersoner godkände. Inspelningen skedde via en app på telefonen. På grund av rådande pandemi har samtliga intervjuer genomförts digitalt via Skype och tidsspannet har legat mellan 20 och 30 minuter.
4.5 Databearbetning och analysmetod
För att analysera datan i denna kvalitativa studie valdes en tematisk analysmetod. Braun och Clark (2006) beskriver sex stycken faser under analysprocessen som tagits i beaktande under denna studie. De betonar att tematisk analys är en pågående process som kräver upprepning samt att den utvecklas, vilket innebär att det inte finns en kronologisk ordning utan analysen sker utifrån behov. De första tre faserna som nämns är; Bekanta sig med materialet,
generera inledande koder samt att söka efter teman.
Analysprocessen i denna studie började med att en av oss ansvarade för transkribering av det inspelade materialet från intervjuerna. Därefter har båda tagit del av det transkriberade materialet. Datan delades in i två dokument där det ena dokumentet innehöll material från intervjupersoner från socialtjänsten och det andra dokumentet innehöll material från intervjupersoner från skolan. Det transkriberade intervjumaterialet har lästs upprepade gånger av båda författarna. Vid nästa steg sammanfattades intervjumaterialet i båda
dokumenten utifrån varje intervjufråga med syfte att öka förståelsen för materialet samt att underlätta när koder och teman skulle väljas ut. Koder och teman har framtagits av båda författarna och samtliga koder och teman har valts ut baserat på relevans för studiens syfte och frågeställningar. Även relevanta och informativa citat har valts ut för att stärka vår tolkning av intervjupersonernas upplevelser och uppfattningar.
De tre sista faserna som Braun och Clark (2006) nämner är; granska teman, definiera och namnge teman samt producera rapporten. Då denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts vid datainsamlingen fanns redan några utvalda teman i intervjuguiden (Se Bilaga C & D) som även togs i beaktande under den tematiska analysen. Utöver dessa redan förvalda teman har även fler teman framtagits. Samtliga teman har granskats och namngetts utifrån relevans till studiens syfte och frågeställningar. I slutfasen av den tematiska analysen redovisades det sammanställda intervjumaterialet utifrån de teman som framtagits och kopplades sedan i en analys till resultatet från den tidigare redovisade kunskapsöversikten, samt studiens teoretiska ramverk.
4.6 Tillförlitlighet och äkthet
Inom den kvalitativa forskningen används begreppen tillförlitlighet och äkthet för att
bedöma en studies kvalitet vilka är en motsvarighet till reliabilitet och validitet som används inom den kvantitativa forskningen (Bryman, 2018).
Tillförlitlighet innehåller fyra kriterier - trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Det första delkriteriet för att bedöma studiens tillförlitlighet är trovärdighet, vilket innebär att forskarna säkrar att studien genomförts utifrån de föreskrivna regler som finns samt att deltagarna får ta del av studiens resultat för att säkerhetsställa att informationen som uppgetts presenteras på rätt sätt (Bryman, 2018). Studiens trovärdighet har vi försökt uppnå genom att ta tagit hänsyn till de föreskrivna regler som finns gällande forskning utifrån aktuell litteratur samt de riktlinjer som tillhandahållits i studiehandledningen från Mälardalens högskola. Vidare har
Vetenskapsrådets etiska principer (Vetenskapsrådet, 2002) tagits i beaktande genom hela arbetets process vilket skett genom att författarna har skickat ett missivbrev (Se Bilaga A & B) till deltagarna i studien samt varit tydliga med information och tillhandahållit information om deltagarna på ett varsamt sätt. Vidare har deltagarna i studien blivit erbjudna att läsa transkribering av intervjuer samt det färdigställda resultatet av studien. Examensarbetet och transkriberingen är skickad efter färdigställande till de intervjupersoner som uppgett att de ville ta del av det.
Det andra delkriteriet för att bedöma studiens tillförlitlighet är överförbarhet vilket innebär i vilken grad det går att generalisera studiens resultat till andra liknande sociala miljöer. Inom den kvalitativa forskningen ligger fokus på djupgående beskrivningar av deltagarnas
upplevelser och uppfattningar vilket kan skapa en fördjupad förståelse hos andra personer som i sin tur kan bedöma i vilken grad resultaten kan överföras till andra sociala miljöer (Bryman, 2018). Vi har i denna studie strävat efter att återge intervjupersonernas upplevelser och uppfattningar. Studiens resultat påvisar även likheter med vad som framkommit i
kunskapsöversikten samt det teoretiska ramverket vilket stärker studiens överförbarhet. Det tredje delkriteriet för att bedöma studiens tillförlitlighet är pålitlighet vilket innebär att forskningsprocessens alla moment redovisas på ett tydligt sätt (Bryman, 2018). Vi har strävat efter att vara tydliga och noggranna i vår beskrivning av studiens process samt återge olika moment som genomgåtts under processen på ett tydligt sätt för att öka pålitligheten i
studien. En inledande ingress finns i studiens forskningsöversikt, teoretiska ramverk, metod och material, resultat och analys samt i diskussionen som väl beskriver vad avsnitten
behandlar, hur datan samlats in samt dess relevans för studien. Under studiens process har ett granskande synsätt använts vilket innebär att författarna har reflekterat och diskuterat genomgående med varandra.
Det fjärde och sista delkriteriet för att bedöma studiens tillförlitlighet är möjlighet att styrka och konfirmera vilket innebär huruvida forskarna tagit sina egna personliga värderingar och teoretiska utgångspunkter i beaktning under studiens gång och genomfört processen på ett opartiskt sätt (Bryman, 2018). Vi hade i inledningen av studien en viss förförståelse angående ungdomar med drogproblematik vilket har tagits i beaktande genom hela studiens
genomförande och i tolkningen av, och i analysen av empirin. Detta har skett genom att vi har varit uppmärksamma på att inte låta vår förförståelse påverka tolkningen av empirin. Vi har även en yrkesmässig koppling från tidigare praktikplats till några av deltagarna i studien vilket har tagits i beaktande genom hela studiens process genom att båda författarna har deltagit vid genomförandet av intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2014) menar att under en intervju påverkar både intervjuare och den som blir intervjuad varandra på ett ömsesidigt sätt och att det är viktigt att den som är intervjuare är medveten om det. Författarna är medvetna om att det finns möjlighet att den empirin som insamlats kan ha blivit påverkad på grund av detta, men anser att det i sådant fall inte påverkar resultatet avsevärt mycket då intervjuerna har skett yrkesmässigt utifrån intervjupersonens yrkesprofession samt med öppna frågor som utgått ifrån neutralitet. Författarna har även varit uppmärksamma på detta och reflekterat över det genom hela processens gång.
Bryman (2018) beskriver att äkthet uppnås genom att deltagarnas åsikter och uppfattningar redovisas rättvisande i studien. Vi har strävat efter att återge den information som
intervjupersonerna i studien uppgett och som ansetts vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. På så sett har vi sett till att alla intervjupersoners åsikter tagits i beaktande i resultat och analysdelen, samt att alla intervjupersonernas åsikter har fått lika stor del i resultatet.
4.7 Forskningsetiska ställningstaganden
I denna studie har de fyra forskningsetiska principerna; Informationskravet,
Konfidentialitetskravet, Samtyckeskravet och Nyttjandekravet som Bryman (2018) nämner tagits hänsyn till genom hela arbetsprocessen. Kvale & Brinkmann (2014) understryker vikten av att uppmärksamma de etiska problem som kan uppstå under studiens gång i början av arbetet. Detta har gjorts i form av en forskningsetisk bedömning i samråd med handledare samt att blanketten för självskattad etikgranskning fylldes i för att säkerhetsställa att de etiska principerna beaktas innan studien påbörjades.
Deltagarna i studien har fått ett missivbrev (Se Bilaga A & B) skickat till sig med tydlig information angående studiens syfte och dess upplägg. I missivbrevet skickades en förfrågan till deltagarna om de vill delta i studien genom en intervju vilket möjliggjorde för deltagarna att tacka nej. De som tackade ja till att delta i studien gjorde det på frivillig basis. Innan intervjuerna påbörjades informerades deltagarna att de när som helst kunde avsluta
intervjun om de inte ville fortsätta medverka. Detta går i linje med vad Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att Informationskravet och Samtyckeskravet innebär och dessa krav är därmed uppnådda.
Konfidentialitetskravet innebär att personliga uppgifter om studiens deltagare hanteras på ett sätt som gör att inte obehöriga personer får tillgång till dessa. Nyttjandekravet innebär att datan som samlats in i studien endast får användas till denna studie (Bryman, 2018). I en kvalitativ studie är det extra viktigt att beakta konfidentialiteten eftersom det förekommer citat och utlåtanden från enskilda personer i resultatdelen. I denna studie har deltagarna fått information i missivbrevet (Se Bilaga A & B) samt vid intervjutillfället att uppgifterna
kommer att behandlas konfidentiellt och endast kommer att användas till denna studie vilket innebär att konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är uppfyllt (Kvale och Brinkmann, 2014). I studiens resultat benämns även alla intervjupersoner som socialsekreterare respektive skolpersonal vilket inkluderar alla intervjupersoner. För att säkerhetsställa konfidentialitetskravet då det finns särskilda skäl till anonymitet hos intervjudeltagarna benämns de inte som enskilda intervjupersoner.
5 RESULTAT OCH ANALYS
I följande avsnitt presenteras resultat och analys av den insamlade empirin. Avsnittet är indelat i sex huvudteman: Samverkan, Socialtjänstens och skolans olika
handlingsutrymmen påverkar samverkan, konsekvenser av en fungerande respektive en icke fungerande samverkan, anmälan sker efter förväntan, drömmen om samverkan samt maktens påverkan på samverkan.
5.1 Samverkan
Samtliga intervjupersoner uppger att socialtjänsten och skolan samverkar generellt med varandra men även med andra aktörer när det gäller barn och ungdomar. När det kommer till frågor som rör barn och ungdomar med drogproblematik framkommer det att
socialtjänsten och skolan samverkar med Mini-Maria, Maria Ungdom, polisen och Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP).
Mindre än hälften av intervjupersonerna berättar att deras verksamheter har regelbunden samverkansprocess med andra viktiga aktörer i ungdomarnas nätverk.
Socialsekreterare berättar att de har något som kallas ungdomsnätverk där de samverkar med polis, skolkurator, kurator på Mini-Maria, kurator på ungdomsmottagningen,
ungdomspedagoger samt fritidsledare. Skolpersonal uppger att skolan har samverkansmöten tre gånger per termin när skolkuratorer, biträdande rektor, polisen, kyrkan, representant från socialtjänsten samt fritidsgården och fältassistenterna träffas. En annan skolpersonal uppger att det finns en särskild samverkansform där socialtjänst, polis och fältarbetare träffas regelbundet.
5.1.1 Upplevelsen av samverkan
Majoriteten av intervjupersonerna har en gemensam bild av att samverkansprocessen mellan deras verksamheter generellt fungerar bra. Däremot uppger skolpersonal att deras upplevelse är att samverkansprocessen fungerar olika beroende på vilken socialsekreterare de
samarbetar med. En socialsekreterare upplever att samverkansprocessen fungerar olika beroende på vilken skola det gäller och beskriver det som att skolorna kan ha olika inställning till samverkan med socialtjänsten:
“ Oftast upplever jag att det är två läger, antingen så tycker de att vi gör ingenting eller så förstår de inte alls vad vi har i ärendet att göra”. - socialsekreterare
Endast en skolpersonal upplever att samverkan generellt inte fungerar och att dennes uppfattning från tidigare erfarenheter är att samverkansprocessen fungerar mycket dåligt. Socialsekreterare berättar om chefens betydelse för samverkansprocessen. Om chefen främjar samverkan möjliggör det till att samverka. Socialsekreterare berättar vidare att det
finns en samverkansgrupp sedan tidigare på handläggarnivå men att det nu även har bildats en samverkansgrupp på chefsnivå. Att det finns en chefsgrupp underlättar för att
socialsekreterarna skall kunna samverka med skolan då chefsgruppen kan delegera
samverkansuppdrag och att det finns någon att ställa frågor till. En chefsgrupp kan ses som en form av styrning vilket Josefsson (2007) menar är en viktig aspekt för att samverkan skall fungera. Chefsgruppen ger förutsättningar för att samverkan skall bli framgångsrik genom att ansvara över att planera olika samverkansprocesser samt att följa upp och utvärdera hur samverkan fungerar.
5.1.2 Upplevelsen av samverkan kring ungdomar med drogproblematik
Bland socialsekreterarna finns olika uppfattning om hur samverkansprocessen fungerar med skolan när det gäller ungdomar som använder eller misstänks använda droger. Det
framkommer att det finns positiva och negativa faktorer. En socialsekreterare upplever att skolan i de fall när det gäller ungdomar som använder eller misstänks använda droger, har en god samverkan med kuratorn på Mini-Maria. Samma socialsekreterare beskriver att skolan främst rådgör med kuratorn om hur de skall hantera ärendet och att skolan i annat fall tar kontakt direkt med mottagningen för att rådgöra. En annan socialsekreterare har en uppfattning om att skolan tycker att socialtjänsten gör för lite och att socialtjänsten borde placera ungdomen. Socialsekreterare upplever att socialtjänsten och skolan har kontakt i ärenden när det gäller ungdomar som använder eller misstänks använda droger men att skolan lämnar över till socialtjänsten. Uppfattning om att skolan tycker att socialtjänsten gör för lite kan förklaras med vad Widmark m.fl. (2011) beskriver beror på avsaknad av tydlighet kring vem som har ansvar över vad och att det finns strukturella olikheter mellan
verksamheterna. När det finns strukturella olikheter mellan socialtjänsten och skolan
försvårar det samverkansprocessen mellan verksamheterna för det blir otydligt vem som bär ansvar över vad och det finns för höga förväntningar på den andra parten (Hesjedal et al., 2015).
Socialsekreterare berättar att samverkansprocessen kan försvåras när socialtjänsten och skolan har olika bilder av ungdomen. Exempelvis om socialtjänsten ser att en ungdom har social problematik och ett socialt nedbrytande beteende, medan skolan uppfattar att ungdomen fungerar bra och att skolan inte kan se problematiken. Det kan även uppstå problem när föräldrarna inte vill kännas vid att deras barn har en drogproblematik och istället vill skydda barnet genom att förminska problematiken. För att samverkansprocessen skall fungera mellan socialtjänsten, skolan och föräldrarna behöver det finnas en form av samsyn. Det är viktigt att det finns liknande bild hos alla parter vad ungdomen är i behov av, vilka insatser och resurser som krävs (Socialstyrelsen, 2013). För att uppnå samsyn mellan socialtjänsten och skolan behöver båda parterna ha kunskap om varandras resurser och begränsningar samt om de risk-och skyddsfaktorer som finns i ungdomarnas omgivning (Josefsson, 2007). En socialsekreterare beskriver vikten av att båda parter har en form av samsyn och ett gemensamt synsätt:
“Det bästa är ju liksom när det är täta skott, när man har ungefär samma information, man har en gemensam syn på det där, man säger samma sak från båda hållen liksom, och när man har med sig föräldrarna såklart i det” - Socialsekreterare
Ovanstående citat belyser vikten av en rak och tydlig kommunikation mellan skolan,
socialtjänsten och föräldrarna, samt att parterna är enade. Endast en skolpersonal upplever att denne inte hade någon erfarenhet av samverkansprocess med socialtjänsten när det gäller ungdomar som använder eller misstänks använda droger. Skolpersonalen uppgav att denne endast haft kontakt med vårdnadshavare och att vårdnadshavarna sedan informerat läraren om situationen kring ungdomen.
5.2 Socialtjänstens och skolans olika handlingsutrymmen påverkar
samverkan
Det finns en generell uppfattning hos intervjupersonerna att socialtjänstens respektive skolans handlingsutrymmen har en påverkan på samverkansprocessen mellan
verksamheterna. En orsak som socialsekreterare nämner som kan påverka
samverkansprocessen utifrån handlingsutrymme är bristen på resurser. Socialsekreterare uppfattar att lärare har en mer pressad tidsram samt andra arbetsuppgifter som går ut på att bedriva undervisning vilket gör det svårare för lärarna att hinna samverka. Detta går i linje med vad Danermark och Kullberg (1999) beskriver att hög arbetsbelastning är en faktor som kan påverka samverkansprocessen på ett negativt sätt. Det är viktigt att det finns tillräckligt med resurser för att samverkansprocessen skall fungera mellan socialtjänsten och skolan (Josefsson, 2007) eftersom bristen på resurser påverkar samverkan mellan verksamheterna (Widmark, m.fl. 2011). Bristen på resurser kan även påverka kontinuiteten i relationen mellan de professionella vilket påverkar samverkansprocessen negativt då relationer behövs byggas upp igen (Widmark, 2011). En socialsekreterare belyser problematiken som kan uppstå när skolans resurser inte räcker till:
“Skolan faller ju ofta tillbaka på att nu är vi vid vägs ände, nu lämnar vi över stafettpinnen, och det blir ju sällan bra. De kan inte säga att nu är vi vid vägs ände nu är våra resurser slut. Även om det är ett bekymmer för dem, socialtjänsten tar inte vid där skolans resurser tar slut” - Socialsekreterare
Citatet ovan beskriver att det skapar svårigheter när en part i samverkansprocessen saknar resurser och lämnar över ansvaret på den andra parten.
Bland skolpersonal är det två som upplever att verksamheternas handlingsutrymmen inte påverkar samverkansprocessen medan två upplever att det har en påverkan. En skolpersonal som inte upplever att handlingsutrymmet har en påverkan förklarar:
“Nej det tycker jag inte heller, för jag vet ju väldigt tydligt vart mina gränser, eller vad skolans uppdrag är och hur långt vi skall gå, och när socialtjänsten skall ta över, eller deras
organisation tar över och jag inte längre är liksom har med det att göra. Så nej det känner jag inte” - Skolpersonal
Skolpersonalen upplever inte att handlingsutrymmet har en påverkan på samverkansprocessen utan att skolan och socialtjänsten har olika uppdrag och
ansvarsområden. Faktorer som nämns bland socialsekreterarna som har en påverkan på samverkansprocessen är arbetsbelastningen hos socialtjänsten och skolan, tid och utrymme samt att socialtjänstens insatser är frivilliga vilket kan leda till att ungdomen eller familjen tackar nej till stöd och då kan socialtjänsten inte tvinga dem till att ta emot stöd. Det framkommer att socialsekreterare upplever att skolan undrar varför socialtjänsten inte gör mer och varför de inte hjälper till när socialtjänsten avslutat ett ärende där ungdomen eller familjen tackat nej till stöd och det inte finns skäl för tvångsåtgärder.
5.2.1 Sekretess och bristen på återkoppling
Det finns en gemensam bild bland skolpersonal att lagstiftning och sekretess skapar
begränsningar i samverkansprocessen med socialtjänsten samt att det kan skapa frustration hos skolpersonalen. Bland socialsekreterarna finns en medvetenhet om att de har starkare sekretess vilket innebär att de inte alltid kan prata fritt med skolan om enskilda elever, som i sin tur påverkar samverkansprocessen mellan skolan och socialtjänsten.
Skolpersonal berättar om upplevelsen av att en icke fungerande samverkansprocess grundar sig i verksamheternas olika tystnadsplikt och att det är svårt för skolan att få bekräftat av socialtjänsten om det händer någonting, samt vad som händer. Trots att vårdnadshavare lyft sekretessen för skolan finns en upplevelse hos skolpersonalen att socialtjänsten är
tillbakadragna, vilket enligt uppgift begränsar skolan att kunna hjälpa barnet genom de eventuella stödinsatser som finns, samt att kunna bemöta barnet och stödja barnet utifrån saker som händer i barnets omgivning. Skolpersonal beskriver att de är väl medvetna om att socialtjänsten har sekretess och att de inte kan berätta vad som händer i ärenden men att bristen på återkoppling skapar frågetecken hos skolpersonalen då de inte vet vad som händer med orosanmälan. Detta överensstämmer med vad Widmark m.fl. (2011) belyser att
professionella har en uppfattning om att bristen på återkoppling är en faktor som påverkar samverkansprocessen mellan verksamheterna på ett negativt sätt. Vidare belyser Cocozza et al. (2007) att det finns en uppfattning hos professionella att de orosanmälningar som görs inte utreds vilket citatet nedan bekräftar:
“Jag kan bara berätta nu att vi har ett sånt här fall kring misskötsel i hemmet av ett barn och vi har skickat 12 stycken anmälningar till socialtjänsten under 8 månader och det händer ingenting, vi får ingen återkoppling och jag har ringt och gjort muntliga kompletteringar, och det är så här, ja men vi återkommer och vi hör ingenting liksom så, det känns som att vi jobbar emot varandra vi skriker och dom hejdar, vi skriker och dom hejdar,” -Skolpersonal
