Personlig men inte privat : En kvalitativ studie om socialsekreterares förhållningssätt till sin profession

Akademin för hälsa, vård och välfärd

PERSONLIG MEN INTE PRIVAT

En kvalitativ studie om socialsekreterares förhållningssätt till sin profession

SOPHIE HERZÉN

MATHIAS LJUNGGREN

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt

Handledare: Ciro Aparicio Seminariedatum: 2020-06-04 Betygsdatum: 2020-06-15

”PERSONLIG MEN INTE PRIVAT”

Författare: Sophie Herzén och Mathias Ljunggren Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020

SAMMANFATTNING

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterare gör för att balansera sina egna värderingar och parallellt möta organisationens riktlinjer samt hur de gör avvägningen av att vara både personlig och professionell i mötet med klienten. Urvalet för studien är åtta verksamma socialsekreterare som arbetar inom områdena socialpsykiatri, beroende och våld i nära relation på socialtjänstens vuxenenheter. Insamlingen av data har gjorts via semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade socialsekreterarna har egna individuella förhållningssätt i hur de balanserar sin roll som enskild individ och professionell i sin yrkesroll. Det går att utläsa ur resultatet att socialsekreterarens profession är komplex då den påverkar och samtidigt påverkas av kontexten.

Nyckelord

”PERSONLIG MEN INTE PRIVAT”

Author(s): Sophie Herzén och Mathias Ljunggren

Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program

Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020

ABSTRACT

The aim for this study is to examine how social workers in form of social secretaries of the adult unit of the social service in Sweden balance the role as individual person and

professional in their daily work. The purpose of the study is also to investigate how social secretaries balance their own values and at the same time have to align with the guidelines of the organization. An additional purpose of the study is to investigate how social secretaries manage the balance of being personal in meetings with clients and at the same time maintain a professional role. The selection of this study consists of eight social secretaries that operates in the social service, specifically the adult unit which contains areas such as social psychiatry, addiction and domestic violence. The gathering of data was done through semi-structured interviews. The result showed that our responding social secretaries have their own

individual approach in how they balance the role as an individual with their own values and professional in their work. Based on the result of the study it’s possible to conclude that the social secretaries profession is complex because it’s affect and at the same time gets

influenced by the variables of the context.

Keywords

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 1

1.2 Centrala begrepp ... 1 1.2.1 Socialt arbete ... 1 1.2.2 Klient ... 2 1.2.3 Profession ... 2 1.2.4 Handlingsutrymme ... 2 2 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 2

2.1 Socialarbetarnas förhållningssätt utifrån sin yrkesroll ... 2

2.2 Socialarbetarnas förhållningssätt i mötet med klienten ... 4

2.3 Socialarbetarnas etiska avväganden ... 4

2.4 Sammanfattande reflektioner ... 5

3 STUDIENS TEORETISKA INRAMNING ... 6

3.1 Profession som begrepp ... 6

3.2 Socialt arbete som profession ... 7

3.2.1 Profession – ett dilemma ... 7

3.2.2 Handlingsutrymme – praktiska professionen ... 8

3.2.3 Struktur, regler och lagar ... 9

3.3 Klientperspektiv inom socialt arbete ... 9

3.4 Sammanfattande reflektion ... 9

4 METOD OCH MATERIAL ... 10

4.1 Metodval ... 10

4.2 Förförståelse ... 10

4.3 Litteraturgenomgång ... 11

4.4 Urval och tillvägagångssätt ... 11

4.5 Intervju ... 12

4.6 Databearbetning och analys ... 13

4.8 Forskningsetiska principer ... 15

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 16

5.1 Socialsekreterares förhållningssätt gentemot sin organisation ... 16

5.1.1 Resultat ... 16

5.1.2 Vad sätter ramarna för arbetsautonomi - analys ... 18

5.2 Socialsekreterares förhållningssätt i mötet med klienten ... 20

5.2.1 Resultat ... 20

5.2.2 Professionell och personlig - analys ... 23

5.3 Förhållningssätt mellan socialsekreterare och sin egen professionalitet ... 24

5.3.1 Resultat ... 24

5.3.2 Den emotionella aspekten - analys ... 25

5.4 Andra faktorer som påverkar ... 26

5.4.1 Resultat ... 26

5.4.2 Handlingsutrymmet utspelas i en kontext - analys ... 27

5.5 Övergripande analys ... 28

5.5.1 Vad sätter ramarna för arbetsautonomi ... 29

5.5.2 Professionell och personlig ... 29

5.5.3 Den emotionella aspekten ... 30

5.5.4 Handlingsutrymmet utspelas i en kontext ... 30

6 DISKUSSION ... 31 6.1 Resultatdiskussion ... 31 6.2 Metoddiskussion ... 32 7 SLUTSATSER ... 32 8 REFERENSLISTA ... 34 MISSIVBREV - BILAGA 1 INTERVJUGUIDE - BILAGA 2

1 INTRODUKTION

Intresset för denna studie väcktes under socionomutbildningen, då det ofta påtalats att blivande socionomer bör reflektera kring sin roll som socionom och hur man vill utföra sitt arbete i sin framtida yrkesroll. Intresset väcktes ytterligare efter studieförfattarnas

verksamhetsförlagda utbildning som utfördes på socialtjänsten, där frågan om avvägning och förhållningssätt för yrkesrollen blev mer påtaglig. Denna studie kan anses viktig ur ett

samhällsperspektiv då socialsekreterare utgör en grundsten i det sociala arbetet. Det är därför av intresse att undersöka socialsekreterares förhållningssätt för att ta lärdom av hur de förhåller sig. Denna lärdom kan anses vara relevant och viktig för socialsekreterare som är nya inom yrket och kan vara i behov att förstå vad professionen innebär i praktiken. Detta för att kunna skapa ett eget personligt förhållningssätt till professionen. Studien skulle kunna bidra till diskussion om professionen och socialsekreterares arbete, vilket skulle kunna bidra till ett mer hållbart socialt arbete på sikt. Författarna har en idé om att en socialsekreterare kan ha ett engagemang för sociala frågor men att de i sin profession, där de har möjlighet att påverka, kan begränsas. Därför är det av intresse att undersöka hur yrkesverksamma

socialsekreterare förhåller sig till sin profession, sin organisation och sina klienter. Studien syftar även till att undersöka hur socialsekreterare gör avvägningen av att vara personlig och samtidigt vara professionell i mötet med klienter.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete.

• Hur gör socialsekreterare för att kunna balansera sina egna värderingar och samtidigt möta organisationens riktlinjer?

• Hur gör socialsekreterare avvägningen av att vara personlig i mötet med klienten och samtidigt ha den professionella rollen?

1.2 Centrala begrepp

I detta avsnitt definieras de begrepp som anses relevanta för studien.

1.2.1 Socialt arbete

Enligt Meeuwisse, Swärd, Sunesson och Knutagård (2016) är socialt arbete en kommunikativ praktik då stor del av arbetet utgår från kommunikation mellan andra yrkesverksamma, klienter och kollegor.

1.2.2 Klient

Ordet klient är enligt Nationalencyklopedin en modern benämning på en person som är hjälpberoende. I studien används benämningen klient på de individer som är stödsökande hos socialtjänsten. Klient anses passa denna studie bättre än dess synonymer som brukare, kund eller hjälpsökande.

1.2.3 Profession

Enligt Nationalencyklopedin är profession, i allmänt språkbruk, detsamma som yrke. Brantes (2014) definition av profession är att yrken som anses professionella är förmedlare av

samhälleliga kunskapssystem, vilka ger förmågan att utföra handlingar som uppfattas värdefulla för allmänheten och klienten. Professionen i denna studie fokuserar på socialsekreterarens yrkesroll och profession, med hänsyn till undantag i avsnittet om studiens teoretiska inramning som berör begreppet i sin helhet.

1.2.4 Handlingsutrymme

Handlingsutrymme är det utrymme som en yrkesverksam har för att påverka och utföra sitt handlande inom arbetet (Svensson, Johnsson & Laanements, 2008). I studien används begreppet i relation till socialsekreterarens handlingsutrymme inom professionen. En aspekt är dock att socialsekreterarna som enskilda individer kommer att ha betydelse för hur

handlingsutrymmet används.

2 FORSKNINGSÖVERSIKT

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som är relevant för studiens ämnesområde. Studierna är utförda i Norge, Kanada, Storbritannien, Rumänien och Israel.

Urvalskriterierna för studierna var att de skulle bidra till en variation av kunskapskällor och därav valdes internationella studier för att ländernas sociala arbete skiljer sig från varandra. Under forskningsöversikten används åtta studier för att diskutera nedanstående teman. Dessa teman identifierades med anledning av att samtliga berör den kontext som

socialarbetaren utövar sitt professionella arbete i samt har sin utgångspunkt i professionen. De teman som identifierades är följande: socialarbetarnas förhållningssätt -utifrån sin yrkesroll, -i mötet med klienten samt socialarbetarnas etiska avväganden. Avsnittet avslutas med en sammanfattande reflektion av den tidigare forskningen.

2.1 Socialarbetarnas förhållningssätt utifrån sin yrkesroll

För en socialarbetare finns det flera parter och faktorer att förhålla sig till. En av faktorerna är lojalitet, det vill säga vilken part man till största del är lojal mot och tar hänsyn till. Kjørstad (2005) diskuterar kring begreppet lojalitet i sin studie. Syftet med Kjørstads studie var att undersöka hur implementeringen av sysselsättningskrav genomförts i fem olika

kommuner i Oslo, Norge. Empirin insamlades genom kvalitativa metoder, intervjuer och observationer med verksamma socialsekreterare. Kjørstad menar att socialarbetarens position kräver lojalitet till arbetsgivare, vad som anses vara av allmänhetens intresse samt de rådande riktlinjer, regler och rutiner som är beslutande i organisationen. Vidare anser Kjørstad att lojalitetsbegreppet är komplext då socialarbetaren förväntas vara lojal till sin arbetsgivare samtidigt som den professionella etiken kräver att socialarbetaren sätter

klientens behov och intressen i centrum. Den insamlade empirin av Kjørstads studie visar att socialarbetare i stor grad utvecklat en anpassad förmåga kring situationsbaserade

avvägningar i sin byråkratiska roll.

Ett annat förhållningssätt kan vara socialarbetarens förhållningssätt gentemot sig själv som individ och professionell. Fossestøl (2019) har genomfört en kvalitativ intervjustudie med 18 socialarbetare där han undersöker professionell självförståelse. Studien diskuterar bland annat olika faktorer som kan antas påverka hur socialarbetare ser på sin professionella roll. Två av dessa faktorer kan vara socialarbetarnas egna värderingar samt deras känsla av ansvar. Vidare skriver Fossestøl att det finns en ambivalens hos de socialarbetare som deltog i studien. De ansåg sig vara yrkesprofessionella med ett bredare perspektiv på sociala

problem i jämförelse med andra yrkesprofessionella, men upplevdes ibland vara osäkra på sin professionalitet ur ett kunskapsperspektiv. En reflektion av Fossestøl är att det kan vara nödvändigt för socialarbetare att lägga band på sina känslor och inte agera emotionellt i sitt arbete. Detta anser Fossestøl är en avgörande kunskap inom det sociala arbetet, trots att det kan upplevas besvärligt då det går emot socialarbetarens egna värderingar som enskilda individer.

Även Collins (2016) undersöker socialarbetarens profession. Det framkommer att en

socialarbetarens personliga engagemang kring varför denne arbetar inom socialt arbete kan bestå av komplexa orsaker såsom familjebakgrund, religion, politiska åsikter, ambitionen att hjälpa andra människor et cetera. Enligt Collins är socialarbetarens egna engagemang inom det sociala arbetet en viktig variabel då det kan skapa en starkare anknytning till

professionen och organisationen. Om socialarbetaren är engagerad i sitt arbete kan det i sin tur generera en högre service för klienterna. Denna aspekt om att socialarbetarens

engagemang kan spela en avgörande roll återfinns även i Weiss-Gal och Gals (2008) studie som undersöker socialarbetares värderingar och synsätt kring professionen. Data för Weiss-Gal och Weiss-Gal studie samlades in genom enkätsvar från 411 socialarbetare. Studien visade att ju större engagemang socialarbetaren hade för social rättvisa, desto större engagemang hade dem i sitt utövande av professionen.

Som det tidigare nämnts har socialarbetaren flera faktorer att förhålla sig till. En ytterligare aspekt är förhållningssättet till kollegor på arbetsplatsen. I Shier och Grahams (2010) studie framgår det att socialarbetarna ansåg att det var värdefullt att diskutera olika ärenden med varandra för att få varandras inputs och idéer på lösningar samt att ha kollegornas stöd. Även Marc, Makai Dimény och Bacter (2019) poängterar vikten av ett bra samarbete mellan

kollegor och chefer samt utrymme att diskutera och reflektera tillsammans. Detta för att bland annat kunna träna på kommunikation gentemot klienterna men även för att bredda sina egna perspektiv.

2.2 Socialarbetarnas förhållningssätt i mötet med klienten

En annan faktor som kan påverka socialarbetarens förhållningssätt är deras

handlingsutrymme, i detta fall vilket typ av stöd de kan erbjuda sina klienter. I Shier och Grahams (2010) studie undersöks, genom utskick av enkäter och intervjuer, socialarbetarnas subjektiva välbefinnande på deras arbetsplats. Enligt Shier och Graham kan man se en koppling mellan omfattningen av vilken service socialarbetare kan erbjuda sina klienter och deras egen känsla av tillfredsställelse. När socialarbetarna hade ett större handlingsutrymme och kunde erbjuda klienterna ett stöd som de ansåg lämpligt, upplevde de ett högre

välbefinnande.

Likt Kjørstads (2005) tidigare resonemang kring vikten av att sätta klientens behov i centrum bör en yrkesverksam socialarbetare enligt Fossestøl (2019) vara öppen för att genomföra gränsöverskridande handlingar mot sin arbetsgivare för att stötta klienten. Detta är även något som framkommer i Postles (2002) studie som problematiserar tvetydigheten och spänningen som socialarbetare dagligen möter i arbetet, som någon form av mellanhand mellan staten och individen. Postles studie genomfördes genom att observera 27

socialarbetare i deras dagliga arbete och med individuella intervjuer.

I några av de valda vetenskapliga artiklarna förespråkas det att klientens behov alltid ska vara i centrum. Banks (2013) studie förespråkar att det professionella sociala arbetet även måste involvera institutionella strukturer för att fungera, annars blir det snarare definitionen av välgörenhet istället för professionellt socialt arbete. Banks resonemang utgår från hennes studie som undersöker relationen mellan socialarbetarens personliga engagemang och det professionella ansvaret samt innebörden av dessa begrepp. Vidare menar Banks att den professionella etiken är den faktor som binder ihop och gör balansgången mellan det professionella och personliga möjligt. Likt Banks resonemang finner även Collins (2016) att det är en balansgång mellan socialarbetarens egna värderingar och organisationens riktlinjer för att möta klientens behov. Collins menar att ibland går socialarbetarens moral emot organisationen men då måste socialarbetaren kuva sig för rådande riktlinjer och regler. Det personliga engagemanget som Banks (2013) förespråkar vid kontakt med klienter är att visa empati och att man bryr sig om personen. Dock problematiserar Banks frågan om att vara för personlig då den processen kan leda till att relationen blir “för” vänskaplig och kan då

ifrågasättas etiskt.

Marc, Makai Dimény och Bacters (2019) studie fokuserar, likt Banks (2013) tidigare

resonemang, på vikten av att upprätthålla en professionell relation mellan socialarbetare och klient. Studien genomfördes med hjälp av workshops där 22 socialarbetare fick uttrycka sin åsikt kring professionen i relation till arbetet. Enligt Marc, Makai Dimény och Bacter (2019) bör relationen bygga på ett samarbete och en överensstämmelse mellan klienten och

socialarbetaren kring vilken relation som anses lämplig. En slutsats som dras är att socialarbetarens arbete blir svårare att genomföra om det uppstår oklarheter kring detta.

2.3 Socialarbetarnas etiska avväganden

I Shier och Grahams (2010) studie framkommer det att det kan finnas problematik kring arbetsuppgifter som grundas i lagstiftning gällande frivilliga insatser och tvångsinsatser. Det

kan innebära att vissa arbetsuppgifter inte passar alla socialarbetares personligheter. Shier och Graham (2010) berättar att vissa av studiens respondenter anser att klientens positiva syn på socialarbetaren är viktig för att uppnå en egen känsla av meningsfullhet. De

uppskattade därför inte att göra arbetsuppgifter som skapar dålig eller fientlig stämning. Fossestøls (2019) studie visar att socialarbetarna höll sina etiska dilemman för sig själva. Vidare menar Fossestøl att professionalism kan ses som en blandning av etik och

professionell kunskapsbaserad självförståelse. Fossestøl poängterar dock att det är ett omdiskuterat ämne kring vad som anses vara professionellt. Om man utgår från Fossestøls synsätt handlar professionalism i grund och botten om vilken etisk bedömning en människa gör. Kjørstad (2005) framför att det finns olika dimensioner av etiken. Generellt sett menar Kjørstad att etik handlar om skyldigheter att sträva efter rättvisa i samhället som helhet. En reflektion som framförs i Kjørstads studie är att den formella etiska koden, som

internationellt och nationellt sett bör efterföljas, inte alltid efterföljs. Respondenterna gjorde egna personliga etiska bedömningar, dock till viss del baserade på internaliserade

värderingar och normer. Vidare menar dock Kjørstad att den professionella etiken handlar om att välja vilka värderingar som passar in i den arbetskontext man befinner sig i. Enligt Kjørstad och Collins (2016) kan det uppstå situationer där socialarbetaren hamnar i etiska dilemman, där de behöver välja mellan att tillgodose klientens behov eller vara lojal till de politiska beslut som är uppdragsstadgade för organisationen. Kjørstad (2005) poängterar en viss problematik kring huruvida socialarbetare signalerar eller inte om politiska beslut inte är genomförbara i praktiken, vilket går emot yrkets skyldighet att sträva efter rättvisa i

samhället.

En annan aspekt kopplat till etiken återfinns i Postles (2002) studie. Studien undersöker, utöver vad som tidigare nämnts, hur ökade administrativa uppgifter påverkat

socialarbetarnas klientkontakt. De administrativa uppgifterna var från början till för att stötta och säkerställa en jämnare och bättre service för klienterna. I studien uppgav

socialarbetarna dock att de hamnat längre och längre ifrån klienterna i och med den ökade administrationen, vilket de upplevde minskade kunskapen om varje enskild klient. Vidare i Postles studie framkom det en komplexitet kring att socialtjänsten har begränsade resurser att tillgå och därmed behöver ha någon form av “berättigade krav” för hur de ska fördela resurser mellan klienter. Ett etiskt dilemma som uppstår i dessa lägen är att socialarbetarna mäter vilken “risk” individen riskerar att erfara snarare än vilket behov individen har, vilket påverkar relationen sinsemellan. Det uttrycktes att det var dubbla budskap kring detta, i och med att den etiska grund som det sociala arbetet vilat på har försvunnit. Detta var något som upplevdes skapa en förvirring i arbetsgruppen hos de intervjuade.

2.4 Sammanfattande reflektioner

Tanken med avsnittet är att hitta relevanta artiklar som undersöker olika aspekter av ämnet som kommer ha betydelse och bidrar till en djupare förståelse inför kommande analys och diskussion. I valda tidigare studier tydliggörs komplexiteten kring att behöva förhålla sig till olika parter som socialarbetare såsom organisationen, klienten och sina egna värderingar. Dessa parter som har presenterats i avsnittet är förhållningssättet utifrån socialarbetarnas yrkesroll och förhållningssättet i mötet med klienten. Det finns även en ytterligare aspekt att förhålla sig till, den etiska aspekten för professionen som socialarbetare. Förekommande i

flera av studierna är att resultatet baserats på socialarbetarnas subjektiva uppfattning om professionen och sitt eget arbete, vilket bidrar med personliga nyanserade bilder av deras individuella åsikter och perspektiv kring ämnet. Detta har bidragit till ett större perspektiv och högre förståelse kring komplexiteten för denna studiens ämne.

3 STUDIENS TEORETISKA INRAMNING

Eftersom denna studie undersöker hur socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete är den teoretiska inramningen professionalism. Utvecklingen av professionalism uppstod då staten tydliggjorde vilka behov och intressen som fanns i samhället som sedan utvecklades till en efterfrågan av kompetens inom åtskilliga områden. Detta genererade specialisering och professionalisering. Denna specialisering är vad Brante (2014) menar är det som ligger till grund för professionaliseringen. För Sveriges del är det staten som agerar beskyddare, utbildare, initiativtagare och till stor del

arbetsgivare för de flesta professioner. Nästkommande delar kommer inledningsvis förklara vad en profession är, socialt arbete som profession och dilemman som uppstår i och med professionen.

3.1 Profession som begrepp

Hur man definierar begreppet profession menar Brante (2014) kan te sig olika beroende på kontexten. Brante (2015) menar att det finns en viss allmän definition av begreppet, vilket är att professioner är förmedlare och användare av den absoluta högsta kunskapen inom olika områden. Enligt Brante innebär detta att det som utmärker professioner jämfört med generella yrken är att personerna som arbetar med det har genomgått en lång specialiserad akademisk utbildning. Vidare menar Brante (2014) att ett sätt att försöka definiera den moderna professionen, tidigare kallat skolastiska professionen, kan vara att fokusera på de egenskaper som en profession bör innefatta. För att kunna klassas som profession finns det vissa kriterier som Brante kategoriserar. Dessa är att det finns en formell förening eller organisation, att det finns vissa etiska regler att följa, att utförare av arbetet genomgått någon form av prov eller licensiering, och att föreningen eller organisationen utför kontroller över arbetarnas praktik med möjlighet att utesluta de som inte följer reglerna. Det ska även finnas en viss kollegialitet inom föreningen för att få ingå i professionsbegreppet samt att

professionen ska bygga på och tillämpa vetenskaplig kunskap (Brante, 2014; Brante, 2015). Enligt Brante (2015) är professioner starkt kontext- och organisationsberoende för att fungera och utan sin kontext eller utan efterfrågan så kan professionen inte existera, vilket Brante förklarar är en underskattad aspekt av de studier som har gjorts på ämnet profession. Vidare menar Brante att de motsättningar som det ofta talas om mellan profession och organisation tenderar att överdrivas trots att det i många studier påvisas att professionellt arbete behöver byråkratiska ramar i tillhörande organisation för att fungera. Dock syftar Brante på att detta varierar mellan olika professioner då förutsättningarna ges beroende på bland annat vilken organisation professionen tillhör.

Brante (2014) menar att olika sociala fenomen ligger till grund för professionens utveckling, status och funktionssätt. De sociala fenomenen är i ständig påverkan av kontexten som omgivningen utgör samt historien den är sprungen ur, därför skulle inte de sociala

fenomenen kunna förklaras eller analyseras utan att sättas i dessa sammanhang. Ett sätt att göra en sociologisk analys av de sociala fenomenen är att utgå från tre grundläggande begrepp: aktör, struktur och kultur. En aktör kan vara en individ eller ett kollektiv i form av en organisation. En beståndsdel för att det ska klassas som en aktör är att denne verkar utifrån strukturella och kulturella förhållanden och frambringar samhället dess dynamik. Strukturen utgörs av olika relationer mellan individer, grupper, klasser eller stater och kan handla om dominans- och underordningsrelationer, konkurrens, jämlikhet, samarbete eller interaktionsmönster. Det sistnämnda begreppet kultur, är ett tolkande och meningsskapande av föreställningar, världsbilder, ideologier och språk.

3.2 Socialt arbete som profession

Enligt Brante (2014) tillhör socialt arbete en av de nyare professionerna som uppkom i och med utbyggnaden av välfärdssamhället. I det svenska samhället såg man ett behov av

professionaliserat socialt arbete, vilket i förlängningen ledde till att man startade akademiska utbildningar inom socialt arbete, bland annat professionen socionom. Den offentliga sektorn är oftast arbetsgivare inom det sociala arbetet och som socialarbetare får man inga större belöningar från samhället såsom högre status eller högre lön. Det finns därför en tanke om att det sociala arbetet istället sker till större del på ett altruistiskt plan, vilket innebär att man gör mycket för att hjälpa andra utan att kräva lika mycket i gengäld. De nyare professionerna tillämpar inte i lika hög grad spetskompetens utan innefattar mer en tvärvetenskaplig

kunskap.

En väsentlig faktor inom profession är arbetsautonomi som syftar till den friheten som professionella har för att bestämma över sin arbetssituation. Det finns två dimensioner av arbetsautonomin, den sociala aspekten och den kognitiva aspekten. Den sociala aspekten är det utrymme som den professionelle har att förhålla sig till, exempelvis lagstiftning och organisatoriska förutsättningar. Denna aspekt påverkas direkt av extern styrning. Den kognitiva aspekten är de kunskaper och erfarenheter som den professionella innefattar. Den påverkas inte i samma grad av extern styrning och kan utvecklas samt upprätthållas av intern utbildning, kollegialt lärande mellan kollegor samt forskning på området (Brante, 2015). Brante (2014) beskriver att professionen, som det sociala arbete innefattas i, har mindre autonomi i proportion till andra professioner, då det sociala arbetet är avsevärt mer styrt. Som tidigare nämnt är människobehandlande professioner, likt socionom, inte lika bundna till sin organisation i jämförelse med privatanställda ingenjörer (Brante, 2015).

3.2.1 Profession – ett dilemma

Socialarbetarens roll skapas utifrån organisationens riktlinjer och formas i mötet med individen/klienten. Socialarbetarens position kan medföra ett etiskt dilemma då denne blir en mellanhand mellan organisationen, klientens behov samt behovet av att hitta ett eget förhållningssätt (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Utöver rollen som mellanhand påverkas socialarbetarens agerande även av moraliska och normativa aspekter. Det är också

en kombination av rutiner, professionella tolkningar, traditioner och individuella faktorer hos klienterna och socialarbetaren samt relationen sinsemellan som påverkar socialarbetaren i dennes arbete (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Den makt som socialarbetare har kräver en etisk medvetenhet från socialarbetaren då dennes handlingar har en avgörande roll i människornas liv och levnadsvillkor. Det är därför nödvändigt att socialarbetare är

medvetna kring hur deras arbete påverkar individens livssituation. Det är samtidigt

nödvändigt att socialarbetarens egna värderingar linjerar med de värden och normer som det sociala arbetet innefattar (Akademikerförbundet SSR, 2015).

3.2.2 Handlingsutrymme – praktiska professionen

Det finns flera olika faktorer som kan påverka socialarbetarens handlingsutrymme. Några av dessa faktorer är socialarbetarens egna värderingar och intressen samt tidigare

erfarenheter. En annan faktor som påverkar socialarbetarens handlingsutrymme är samhällskontexten. Socialarbetaren, liksom individen, är en produkt av det sammanhang som vi existerar i och därför finns det även en möjlighet för denne att påverka samtiden. Möjligheten till att påverka samtiden gör att socialt arbete kan anses vara maktens verktyg. Det finns en del frihet i socialarbetarens arbete men denna frihet är samtidigt nära kopplat till ansvaret som ingår i professionen samt hur socialarbetaren använder det utrymme som ges (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

Socialarbetarens handlingsutrymme innebär inte bara att socialarbetaren har en möjlighet att välja hur denne vill handla, utan det innebär också att socialarbetaren ständigt behöver ha i åtanke vilken rimlighet det finns i valen. Det är i socialarbetarens kompetens, det vill säga dels utbildningskompetens samt erfarenhetskompetens som ger möjligheten att påverka de givna ramar och riktlinjer som organisationen har. Socialarbetarens handlingsutrymme skapas därför i samspel med de organisatoriska riktlinjerna och den individuella förmågan att sammanlänka dessa med professionen. Handlingsutrymmet kommer därmed alltid vara av varierande art beroende på förutsättningarna. Socialarbetaren kan välja att acceptera det handlingsutrymme som organisationen tillåter och därefter följa organisationens riktlinjer utan att bestrida dessa. Alternativt kan socialarbetaren arbeta för att bredda sitt

handlingsutrymme på olika sätt. En socialarbetare som vill bredda sitt handlingsutrymme kan påtala problem som denne upplever för andra yrkesverksamma i organisationen samt för cheferna i ett försök att skapa en förändring inifrån. En stark profession kan därmed påverka organisationens ramar medan en svagare profession istället verkar för organisationens intressen (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

För att socialarbetaren ska kunna påverka sitt handlingsutrymme kan ett tillvägagångssätt vara att skapa en opinion, exempelvis genom att uppmana till allmän debatt och genom att påtala en problematik eller konflikt. Ett annat tillvägagångssätt för socialarbetaren att

hantera sitt handlingsutrymme kan vara att kringgå problemet utan att påtala problematiken för någon annan i organisationen (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008.

Handlingsutrymmet skapar en viss valmöjlighet för socialarbetaren då det låter denne ta ställning och göra egna bedömningar till individens uttryckta behov. Det ger även utrymme för egen tolkning och tillämpning i ett arbete som annars är styrt och kontrollerat. För att kunna arbeta som socialarbetare behöver man hitta ett förhållningssätt till hur resurserna bör fördelas, ha tillräckligt med kunskap och finna en viss säkerhet i yrkesrollen (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

3.2.3 Struktur, regler och lagar

De samhälleliga förväntningar som finns kopplade till hur det sociala arbetet bör utföras uttrycks i Socialtjänstlagens portalparagraf 1 kap. § 1, vilken beskriver de normer och etiska värden som professionen bör följa (Akademikerförbundet SSR, 2015; Brante, 2014).

Professionen ska enligt portalparagrafen bygga på en demokratisk och solidarisk grund. Den ska verka för att främja människors ekonomiska och sociala trygghet samt visa respekt för att alla människors lika värde. Den ska även verka för visad respekt för den enskilda människans självbestämmanderätt och integritet. Portalparagrafen syftar även till att frigöra och utveckla enskilda individer och gruppers egna resurser. Avslutningsvis ska den även verka för

jämlikhet i levnadsvillkor för alla individer (Brante, 2014). Några av de etiska värden och normer som styr det sociala arbetet är bland annat människovärdesprincipen, medborgerliga rättigheter, humanitet, solidaritet, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, social rättvisa, jämlikhet, personligt ansvar och välfärd. Några av dessa nämnda värden och normer återfinns även i EU:s konstitution. Dessa är ytterligare aspekter som påverkar

socialarbetarens handlingsutrymme och som socialarbetaren behöver ta hänsyn till i sitt dagliga arbete. Det är inte bara olika föreskrifter och lagar som reglerar det sociala arbetet utan det ska även finnas en grund i evidensbaserad forskning. Det sociala arbetet ska grundas i kunskap om sociala problem samt vilka insatser och metoder som kan anses lämpliga för att generera ett önskvärt resultat (Akademikerförbundet SSR, 2015).

3.3 Klientperspektiv inom socialt arbete

Något som kan anses vara ett klassiskt tema inom socialt arbete är normbildning och

vägledning. Det kan vara någonting i klientens inställning eller livsföring som samhället eller klienten själv anser är problematiskt. Klienten behöver då stöd i form av vägledning för att kunna ta till sig normer som kan resultera i ett mer konstruktivt socialt förhållningssätt. Den normbildande och vägledande ansatsen är tänkt att verka för att stötta klienten till att få bättre kontroll över sitt liv och kunna nyttja sina egna resurser. Det finns däremot vissa risker med den normskapande och vägledande ansatsen, till exempel att den genererar en mer förtryckande karaktär gentemot klienten. Något som från början var tänkt som

vägledande för klienten kan istället fungera som disciplinerande, vilket i sin tur kan riskera att klienten får en kuvad position gentemot omgivningen. I mötet med klienten riskerar det även att uppstå en alltför omhändertagande attityd hos socialarbetaren. Klienten riskerar då att tappa sin initiativförmåga och sin känsla av egen värdighet (Akademikerförbundet SSR, 2015).

3.4 Sammanfattande reflektion

Tanken med avsnittet är att skapa förståelse för vad profession innebär, situationens komplexitet samt att kontexten tydliggör professionen. För att kunna förklara professionen behöver den kontextualiseras, i vårt fall inom sociala arbetet då studien syftar till att

undersöka hur socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete. Ett dilemma som uppstår för socialarbetaren i professionen är att denne blir och är en mellanhand mellan sin organisation och sina klienter. Socialarbetaren blir alltså inordnad i strukturella ramar samtidigt som klientens behov måste tillgodoses. Det etiska dilemmat som

uppstår hos socialarbetaren är hur denne ska använda sitt handlingsutrymme och förhålla sig till egna värderingar, klientens behov samt organisationens riktlinjer. Avsnittet redogör för olika faktorer som påverkar professionen och utövandet av professionen. En redogörelse för teoretisk inramning är av betydelse då detta ger en djupare förståelse av ämnet, vilket kommer förankras i den insamlade empirin för studien.

4 METOD OCH MATERIAL

I följande avsnitt kommer studiens metodval, förförståelse, litteraturgenomgång, urval och tillvägagångssätt, intervju, databearbetning och analys samt studiens tillförlitlighet att redogöras. Vidare kommer redogörelse ske gällande de forskningsetiska principerna och hur ställningstagandet i studien har varit till dessa. Ordet respondent kommer att användas istället för socialsekreterare, då socialsekreterare är respondenterna som deltagit i studien.

4.1 Metodval

För att ha möjlighet att undersöka och få svar på studiens syfte och frågeställningar har valet av forskningsdesign varit kvalitativ metod. Inom kvalitativ forskning är det vanligt med ett induktivt synsätt där man utmynnar val av teori från empiri. Det finns dock inslag av deduktion inom kvalitativ metod vilket till viss del har används för studien eftersom val av teori gjordes innan insamlingen av data. För studien har det funnits en kunskapsteoretisk ståndpunkt, vilket innebär att fokus för forskningen var att skapa en förståelse för av delar av den sociala verkligheten och hur deltagarna i studien tolkar den verklighet som de befinner sig i (Bryman, 2011). Valet av kvalitativ studie grundades i studiens syfte att undersöka socialsekreterares subjektiva uppfattning kring hur de balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete.

4.2 Förförståelse

En medvetenhet fanns hos studieförfattarna om att deras egen förförståelse och egna tolkningar skulle kunna påverka studiens genomförande, hur empirin uppfattades samt hur empirin behandlades. Denna medvetenhet hos författarna stärks av Thurens (2007)

resonemang kring att förförståelse präglar människans sätt att uppleva verkligheten, vilket innebär att författarna har tolkat respondenternas svar präglat av sin egen förförståelse. Vid studiens början fanns en viss förförståelse och förkunskap kring studiens ämne hos

författarna, något som utvecklades löpande under studiens gång. Något som främst

utvecklades under intervjuerna då studieförfattarna fick ta del av nya perspektiv och synsätt kring ämnet.

4.3 Litteraturgenomgång

Som tidigare nämnts fanns en viss förkunskap, förförståelse och intresse för studiens berörda ämne. Inför litteratursökningen lästes annan litteratur, bland annat kurslitteratur, för att ge en bredare kunskap som i sin tur skulle utmynna i relevanta teman till

litteraturgenomgången. Dessa teman var socialarbetarnas förhållningssätt utifrån sin yrkesroll, socialarbetarnas förhållningssätt i mötet med klienten och socialarbetarnas etiska avväganden. Baserat på dessa diskuterades lämpliga sökord för hitta relevant forskning som sedan kompletterades med inläsning. Sökorden som användes var: Social work, organization, profession, professionalism, ethic dilemmas, relation, ambivalence, social worker-client relationship, difficulties och service user. Avgränsningen som gjordes var att samtliga artiklar skulle ha genomgått en vetenskaplig prövning. För att öka

omfattningen av artiklar som kunde vara av relevans användes funktionen “cited by” för att få tillgång till fler studier rörande samma ämnesområde och därmed bidra till bredare urval av artiklar som var relevanta för ämnet. Det andra urvalet var att artiklarna skulle vara relevanta för studiens frågeställningar. Under det sista urvalet delades artiklarnas innehåll in under olika teman som kopplades till studiens syfte och frågeställningar. Under valda teman redogjordes sedan artiklarnas innehåll.

Utöver tidigare forskning lästes litteratur. Eftersom en del av studiens fokus är profession och professionalism har Brantes litteratur används för att bidra till en bredare kunskap kring profession som begrepp. I förhållande till professionen har även fokus varit på att öka

kunskapen kring förhållningssättet och handlingsutrymmet, vilket tidigare kurslitteratur varit behjälplig med. Valet av att ha en litteraturgenomgång grundades i vad Bryman (2011) förespråkar, att litteraturgenomgång är viktigt för att redogöra för vilka kunskaper som finns inom ämnet, vilket då kan komma att styrka studiens tillförlitlighet. Utöver vad Bryman förespråkar anser studieförfattarna att litteraturgenomgången för egen del har bidragit till mer kunskap och förståelse kring ämnet.

4.4 Urval och tillvägagångssätt

Ett målinriktat urval användes för studien, då den enligt Bryman (2011) är ett lämpligt strategiskt urval för att finna respondenter som är lämpliga för forskningsfrågan. Urvalet för studien var åtta socialsekreterare som arbetar på myndighetssidan av socialtjänstens

vuxenenheter, som innefattar socialpsykiatri, beroende och våld i nära relation.

Socialsekreterarna arbetade med att utreda potentiellt stödbehov hos enskilda individer. Detta var ett målinriktat urval då studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete samt att studieförfattarna hade kontakt med yrkesverksamma socialsekreterare. En del socialsekreterare kontaktades i ett tidigt skede när uppsatsförfattarna gjorde sin verksamhetsförlagda utbildning. De

kontakterna gav oss senare tillträde, med ett snöbollsurval, att samtala med andra

socialsekreterare som ingår i studien. Snöbollsurval/kedjeurval beskriver Bryman som ett tillvägagångsätt för att få kontakt med ytterligare relevanta respondenter utifrån de första respondenterna som kontaktats. Detta urval är enligt Bryman (2011) både en typ av bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval. Respondenterna i studien hade akademisk bakgrund och var främst utbildade socionomer men hade även andra humanistiska utbildningar med koppling till socialt arbete. Urvalet utmynnades i respondenter som arbetade på fyra olika kommuner av varierande storlek, både befolknings- och

storleksmässig, tillhörande region Stockholm. Socialsekreterarna hade varierande

arbetslivserfarenhet, både inom socialtjänsten men också inom andra områden av socialt arbete, exempelvis kvinnojour eller frivården. Eftersom de arbetade i olika kommuner kan organisationernas riktlinjer och uppbyggnad skilja sig åt, vilket hade kunnat påverkat deras dagliga arbete och förhållningssätt.

För att inte skilja i hur kontakten togs med respondenterna skapades ett missivbrev (se bilaga 1: missivbrev) som samtliga respondenter fick ta del av. Detta innebar att alla fick samma information inför intervjuerna. I missivbrevet informerades respondenterna om studiens författare samt de forskningsetiska principerna. Dessa är enligt Bryman (2011)

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Missivbrevet förmedlades via e-post med information om att intervjuerna skulle ske via internet. Intervjuerna genomfördes antingen via programmen Teams, Zoom eller Skype. Valet av dataprogram tillämpades efter respondenternas önskemål. Anledningen till att intervjuerna genomfördes via internet var med anledning av Covid-19-pandemin som var rådande under processen av denna studie.

4.5 Intervju

Valet av detta avsnitt grundas i Kvale och Brinkmanns (2012) tes om att examensarbeten ska innefatta avsnitt som beskriver på vilket sätt man har gjort sina intervjuer. Inför intervjuerna författades en intervjuguide (se bilaga 2: intervjuguide). I utformningen av intervjuguiden togs hänsyn till Brymans (2011) rekommendationer, vilka dels är att frågorna är utformade på ett sätt för att rymma flexibilitet och att styrande frågor undveks, detta för att

respondenterna skulle ges möjlighet att svara på frågorna ur deras perspektiv.

Enskilda intervjuer ansågs vara en lämplig insamlingsmetod då studiens syfte var att

undersöka hur socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete. Den kvalitativa intervjun ämnar ta reda på respondentens ståndpunkter, få fylliga och detaljerade svar samt att ge respondenten möjlighet att framföra det denne anser vara viktigt och relevant (Bryman, 2011). Valet av intervjuform var semistrukturerad intervju med

anledning av att det fanns ett intresse av att ha en öppenhet i intervjun där respondenten gavs möjlighet att bidra med saker av relevans för ämnet. En annan viktig aspekt i valet av intervjuform var att begränsa intervjun för att inte, i alltför stor grad, frångå ämnet som studien skulle undersöka. Det fanns en viss reflexivitet i intervjun som gjorde att

ordningsföljden av frågorna inte behövdes tas hänsyn till utan kunde komma i olika

skeenden av intervjun, detta för att anpassas till respondenten. Detta är något som kan anses vara en positiv aspekt av kvalitativa intervjuer (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

Intervjuguiden var utformad i fem olika delar. Den första delen omfattade en introduktion om intervjuns genomförande, studiens syfte, vilka författarna var samt de forskningsetiska principerna. Den andra delen omfattade frågor om respondenternas bakgrund, vilka de var, deras eventuella utbildning, ålder och kön samt deras historik som socialsekreterare. Detta för att skapa en bra inledning på intervjun och för att skapa ett öppet samtalsklimat.

Nästkommande två delar i intervjuguiden berörde studiens frågeställningar. Den första delen handlade om professionen och organisationen och den andra delen handlade om

påpeka generella faktorer som denne ansåg kunde påverka sitt arbete. Respondenten gavs också möjlighet att komplettera tidigare svar samt ställa frågor till den som höll intervjun. Valet av intervjufrågornas ordningsföljd anpassades till respondenten, detta för att få en röd tråd i intervjun samt för att få respondenten att känna sig trygg och möjliggöra en relation där båda parter kunde vara öppna. Anledningen till att intervjun formades på detta sätt var i enlighet med vad Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) rekommenderar. Som tidigare nämnt har en del av respondenterna en tidigare eller en nuvarande relation med någon av författarna. Kvale och Brinkmann (2012) belyser vikten av en professionell distans till respondenterna. Författarna till studien tog hänsyn till detta genom att författaren som inte hade anknytning till respondenten genomförde intervjuerna. Däremot fanns det en

medvetenhet kring att relationerna mellan respondenterna och författarna trots detta kunde påverka den insamlade empirin då respondenterna var medvetna om att båda författarna fick ta del av empirin. Hänsyn till detta tillämpades i högsta möjliga mån.

4.6 Databearbetning och analys

Intervjuerna spelades in med samtycke från respondenterna, dessa transkriberades sedan av samma person som intervjuade för att minska risken för tolkningsfel. Vid transkriberingen användes två olika datorprogram, Anytune och Music speed changer som möjliggjorde att man kunde sakta ner hastigheten, vilket kan ha minskat risken att missa ord eller meningar. Samtliga transkriberingar gjordes med samma struktur. Transkriberingarna genomfördes ordagrant i de avseenden det ansågs nödvändig, detta för att både ta del av respondenternas svar samt framförandet av svaren. I andra fall justerades språket till skriftspråk för att öka förståelsen vid inläsningen av transkriberingarna. Samtliga transkriberingar avidentifierades och anonymiserades på så sätt att det inte skulle kunna härledas tillbaka till respondenterna. Det möjliggjordes genom skapandet av fiktiva namn för respondenterna samt att namnen på arbetsplatser och kommuner inte skrevs ut, detta med hänsyn till konfidentialiteten som Kvale och Brinkmann (2012) menar är ett bra tillvägagångssätt för att upprätthålla

konfidentialiteten. Valet av fiktiva namn istället för att kalla dem som respondent 1 och 2 var för att respondenterna skulle upplevas mänskliga och skapa en visuell bild av personen. De fiktiva namnen på respondenterna var baserat på vilket pronomen de ville benämnas efter. Personerna som intervjuades var Hilma (37 år), Nils (25 år), Jane (26 år), Anna (30 år), Kim (32 år), Moa (35 år), Lina (31 år) och Tess (34 år).

Transkriberingarna av intervjuerna skrevs ut i pappersform för att åskådliggöra det insamlade materialet och för att skapa en översikt. Totalt blev transkriberingarna 78 sidor och tog cirka 40 timmar att transkribera. För att lära känna materialet har utgångspunkten varit Rennstam och Wästerfors (2015) punktlista för inläsning av kvalitativt material. Denna punktlista vittnar bland annat om att man bör läsa materialet noga och långsamt. Samtliga transkriberingar lästes in flertalet gånger av båda författarna för att inte missa väsentliga delar. Under inläsningen markerades återkommande resonemang och intressant innehåll för att utesluta delar av intervjun som inte var av intresse. Vid läsningen av transkriberingarna kodades data under olika färger för att skilja dem åt. Färgkoderna utmynnade sedan i fyra olika teman, vilket Bryman (2011) kallar tematisk analys. De fyra olika teman som utlästes och analyserades var vad sätter ramarna för arbetsautonomi, professionell och personlig, den emotionella aspekten och handlingsutrymmet utspelas i en kontext. Empirin för varje tema sammanställdes i fyra olika dokument. I varje dokument lades utvalda citat under den

respondent som blivit citerad. Detta för att särskilja dem åt vid resultatredovisningen och för att alla respondenter skulle få komma till tals. När dokumenten var färdigställda började arbetet med att hitta mönster i materialet för att finna likheter och olikheter, dessa

färgkodades sedan för att särskilja dem. Resultatet analyserades genom att författarna tolkat vad respondenterna berättat och kopplade detta sedan till tidigare forskning och den

teoretiska ansatsen. Avslutningsvis genomfördes en övergripande analys av resultatet för att läsaren enklare skulle förstå helheten av analyserna och kunna följa den röda tråden genom arbetet.

4.7 Studiens tillförlitlighet

Bryman (2011) förespråkar vikten av tillförlitligheten i kvalitativa studier, då det i jämförelse med kvantitativa studier inte har samma mätbara resultat. Med anledning av detta behöver tillförlitligheten påvisas vid en kvalitativ studie. Detta kan påvisas genom att utförligt

beskriva trovärdighet, överförbarhet, objektivitet och pålitlighet som är de komponenter som omfamnar tillförlitligheten vilket kommer att redovisas nedan.

Trovärdigheten är enligt Bryman (2011) något som påvisar hur väl en studie har genomförts och att resultaten som studien vilar på är trovärdiga. Det är möjligt att dra paralleller till hur sanningsenligt studiens resultat är, dock med hänsyn till att det kan finnas många olika beskrivningar av en social verklighet. För denna studie kan trovärdigheten anses vara hög då studiens syfte sammanfaller med studiens urval och dess intervjuer. I och med att

verksamma socialsekreterare intervjuades och att utgångspunkten var att ta hänsyn till deras beskrivning av den kontext de utförde sitt arbete i, kan trovärdigheten upplevas hög.

Ytterligare en aspekt är att transkriberingarna till stor del genomfördes ordagrant, däremot med hänsyn till eventuella korrigeringar för utfyllnadsord och talspråk. Detta med anledning av att öka läsbarheten och därmed förståelsen av de citat som valdes ut från

transkriberingarna.

Överförbarheten förklarar Bryman (2011) är när studien kan användas och gälla för andra som inte är deltagande i den berörda studien. För denna studie kan överförbarheten vara relevant för andra socialsekreterare inom samma område men även för andra yrkesområden inom socialt arbete då studien berör frågan om professionen och den enskilda individen och hur dessa berörs i det dagliga arbetet. Med hänsyn till att studien genomfördes med relativt få respondenter gick det ej att härleda resultatet till att vara statistiskt generaliserbart. Tillsammans med den tidigare forskningen, den insamlade empirin och valet av teorier kan dock studien anses ha relevans för det sociala arbetet. Studien i sig är behjälplig för att få insikt i hur socialsekreterare relaterar till sitt arbete. Dels i relation till sin yrkesroll, deras profession samt som enskilda individer ur ett mikroperspektiv. Allt detta i relation till sin organisation.

Enligt Bryman (2011) innebär objektivitet att de som genomför en studie ska förhålla sig objektiva och inte medvetet påverka utgången av resultatet. Inledningsvis för studien fanns en viss förförståelse för ämnet då det är ett återkommande ämne under studieförfattarnas socionomutbildning. Trots detta har studieförfattarna försökt hålla sig objektiva genom hela undersökningsprocessen, dels genom att ständigt vara självgranskande och genom att inte medvetet låtit egna värderingar påverka utförandet av studien eller resultatet. Ämnet har

däremot inspirerat studieförfattarna att vilja diskutera ytterligare med respondenterna, detta har dock tagits i beaktning varpå respondenterna enbart låtits ge sin beskrivning, vilket har resulterat i breda och skilda svar. Även om det fanns en viss förförståelse innan studien genomfördes, har denna förstärkt under studiens gång efter varje tillförd del då

studieförfattarna fått bredare insikt och kunskap för ämnet.

Pålitlighet som motsvarar reliabiliteten inom kvantitativ forskning innebär att studiens resultat ska kunna reproduceras. Det innebär att studien ska kunna genomföras på nytt och ska då ge samma resultat (Bryman, 2011). Reliabiliteten är svår att uppnå i och med att empirin för denna studie grundas i enskilda respondenternas subjektiva beskrivningar av sin situation, vilket kan förändras över tid. Bryman menar därför att som forskare ska man ha ett granskande synsätt under hela forskningsprocessen för att påvisa pålitligheten. Detta

säkerställer man genom att skapa en fullständig redogörelse av alla faser i

forskningsprocessen. Författarna för denna studie har gemensamt kommit fram till studiens syfte och frågeställningar och hur tidigare forskning, teoretisk ansats, metod, analys,

diskussion samt hur slutsatsen skulle presenteras. Det har funnits kontinuerliga reflektioner och diskussioner för varje enskilt avsnitt. I metod-delen har författarna varit så transparenta som möjligt och försökt beskriva varje enskilt steg i processen noggrant för att möjliggöra en reproducering av studien.

4.8 Forskningsetiska principer

Bryman (2011) beskriver att det finns grundläggande forskningsetiska principer att ta hänsyn till. Dessa är frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet.Enligt Bryman ska forskare informera de som deltar i studien att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att besluta om de vill eller inte vill delta och ångra sin medverkan i efterhand innan studien är färdigställd. Utöver detta ska de informeras om studiens syfte och vilka moment som ingår i undersökningen. För studien har hänsyn tagits till detta genom att informera i missivbrevet (se bilaga 1: missivbrev) samt i intervjun som tydliggörs i intervjuguiden (se bilaga 2:

intervjuguide). Denna etiska princip har varit viktig för studieförfattarna för att

respondenterna skulle uppleva en trygg intervjumiljö. Inför datainsamlingen genomfördes en forskningsetisk bedömning genom att en etisk egengranskningsblankett fylldes i (se bilaga 3: etisk egengranskning). Denna baserades på de generella riktlinjerna av Vetenskapsrådet (2017) för god forskningssed.

Bryman (2011) förklarar att samtyckeskravet är viktigt för att deltagarna i undersökningen själva har möjlighet att bestämma över sin medverkan. Som det tidigare har nämnts under informationskravet inhämtades samtycke både skriftligt via e-post samt muntligt under intervjuprocessen. I början av intervjun var studieförfattarna noggranna med att förmedla att respondenterna fick bestämma om möjligheten att avbryta intervjun, att de i efterhand fick återkalla sin medverkan innan färdigställd studie och även fick bestämma om de inte ville svara på någon specifik fråga.

Enligt Bryman (2011) ska de uppgifter som inhämtats i studien behandlas med största möjliga konfidentialitet, det vill säga att ingen utomstående ska kunna ta del av

informationen och ska förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga har tillgång till det, vilket är något som studieförfattarna tog hänsyn till. Både i missivbrevet (se bilaga 1:

missivbrev) och i intervjuguiden (se bilaga 2: intervjuguide) informerades respondenterna om att deras namn och arbetsplats kommer att anonymiseras samt att de inspelade

ljudfilerna endast kommer att nyttjas av studieförfattarna. Information gavs även om att transkriberingarna kan ges ut om begäran inkommer från handledare och examinator. Enligt Bryman (2011) innebär nyttjandekravet att allt insamlat material om enskilda individer enbart får användas för forskningens ändamål och därmed inte användas för kommersiellt bruk. Respondenterna för studien informerades i ett missivbrev (se bilaga 1: missivbrev) att materialet som samlas in enbart används för studiens syfte. I och med att respondenterna var verksamma socialsekreterare och alla hade en akademisk bakgrund hade de tidigare kunskap om hur en studie genomförs. Detta underlättade undersökningens genomförande sett till att respondenterna hade en förkunskap kring de forskningsetiska principerna.

5 RESULTAT OCH ANALYS

Under följande del kommer resultatet från intervjuerna att presenteras och analyseras med hjälp av studiens valda teoretiska inramning och tidigare forskning. Varje tema kommer presentera ett resultat som sedan analyseras. I redovisningen av resultat kan talspråk förekomma, detta med anledning av att författarna vill förmedla respondenternas egna svar då det ökar transparensen och trovärdigheten. I resultat och analys kommer respondenterna att presenteras som socialsekreterare. Avsnittet avslutas med en övergripande analys.

5.1 Socialsekreterares förhållningssätt gentemot sin organisation

I följande avsnitt presenteras socialsekreterarnas beskrivning i hur förhållningssättet ter sig mellan dem själva som socialsekreterare och deras organisation.

5.1.1 Resultat

Tess, Moa, Lina och Kim berörde alla den ekonomiska aspekten när det gäller deras

förhållningssätt till sin organisation. Tess och Kim diskuterar rimligheten i att ha en sträng budget där de inte kan ge individen det stöd som de anser är lämpligt. Kim resonerar kring att hon som handläggare bedömer att vissa individer är i behov av behandlingshem men hennes chef resonerar annorlunda och hänvisar till öppenvården. Detta tror hon beror på en kostnadsfråga. Tess resonerade kring anpassningen till budgeten, att hon ser ett behov av att bevilja insatser men att budgeten inte tillåter det. Därför behöver hon anpassa sig till det ekonomiska, vilket hon ställer sig frågande till om det är rimligt. Likt Tess resonemang funderar Lina kring hur det ekonomiska kravet påverkar den enskilda individen.

Det är lätt att tappa det humana. Någonstans är det kvalité framför, det får kosta om det är kvalité i det vi ger våra medborgare och att det på sikt kan vinna mark i att människor kommer ur svåra situationer och dåligt mående. Där behöver man ju alltid ha en fortsatt diskussion, så

att det inte blir inhumant och bara handlar om pengar och kortsiktiga lösningar som har sämre kvalité för personerna som är i missbruk till exempel. (Lina)

Till skillnad från Tess, Kim och Lina funderar Moa kring den ekonomiska aspekten ur ett samhällsperspektiv. Tidigare har hon inte berörts av att det är politiker som fattar besluten men i och med ett tuffare och hårdare ekonomiskt klimat i samhället upplever hon att hon drabbas i större grad.

Tess, Moa, Lina, Jane, Anna och Nils framför en viss komplexitet kring att det finns ett oliktänkande mellan dem själva och dem som äger den beslutande makten. Inom detta oliktänkande existerar bland annat två aspekter. En av dessa påpekar Nils, Tess, Jane och Anna är delegationsordningen. Nils säger att han inte dagligen reflekterar kring att politiker är dem som bestämmer. Han berättar att han skulle föredra en tjänstemannastyrd

organisation men att han förstår den demokratiska aspekten, att ha politiker som bestämmer hur verksamheten ska organiseras. Även Tess reflekterar kring organisationen och att

politiker kan ta beslut kring nya arbetsområden utan det inte finns en tydlig plan för utförandet.

Jag tycker att det är svårt att vi har blivit ansvariga för spelmissbruk nyligen. Vi har ju inga insatser för det utan alla dem insatserna finns via landstinget. Det är lite intressant. Så vi är ansvariga men insatserna finns hos annan verksamhet. (Tess)

Både Anna och Jane anser att det kan vara svårt att arbeta som socialsekreterare då vissa beslut behöver tas på en högre instans. För Annas del upplevs det frustrerande då hennes budskap riskerar att försvinna på vägen men också att det kan bli stora konsekvenser för den enskilde då hon inte kan påverka det till större grad. Anna fortsätter med att berätta att hon ibland känner att hon skulle vilja lämna upp ett personporträtt på klienterna till politikerna så dem vet vilka dem pratar om.

Vidare framför Moa, Lina, Jane, Anna och Nils att det finns ytterligare en aspekt, vilket är variationen av kunskap mellan dem själva och beslutfattarna. Moa och Anna påpekar att dem önskar mer erfarenhet på marknivå hos politikerna och att dem tar större hänsyn till

socialsekreterarnas åsikter vid beslutsfattandet. Moa benämner politikerna som

vardagspolitiker när hon resonerar kring att det är socialsekreterare som är längst ner i hierarkin och som har kunskapen men att det är någon vardagspolitiker som ska bestämma hur dem ska göra. Moa berättar även att hon behöver anpassa hur hon skriver sina

utredningar för att politikerna ska förstå bättre. Likt Moas och Annas resonemang resonerar Nils “För att dem [politiker, reds. anm.] har ju ingen direkt kompetens att bedöma det, vem det är som ska beviljas och inte [...] Jag tycker politiker är bra så länge de håller sig till principbeslut [...]”.

Lina resonerar att samtliga olika instanser innehar olika kunskaper och därför resonerar de olika. Hon tänker att det handlar om att hitta ett förhållningssätt för att påverka och

samtidigt bidra så gott man kan med sin kunskap och värderingar för att åstadkomma en förändring. Jane däremot resonerar kring hur hennes handlingsutrymme är beroende av vilken erfarenhet och kunskap hennes chef har kring området.

Min nuvarande chef är inte så bevandrad inom missbruksområdet. Vilket gör att jag också får ett större handlingsutrymme och får igenom mina bedömningar. För hon har inte så mycket

att sätta emot. Vilket har varit tuffare med andra chefer som har varit på förvaltningen länge, haft mycket kännedom om klienten och mycket fördomar om klienten kanske. (Jane)

Kim, Hilma och Moa resonerar kring hur de behöver förhålla sig till organisationen. Kim säger att “Det spelar liksom ingen roll vad jag som handläggare säger eller gör för det kommer ändå att ifrågasättas.”. Kim fortsätter med att berätta att i slutändan är det chefens bedömning som är avgörande oavsett om hon och hennes arbetsgrupp har resonerat

annorlunda och nått ett enat beslut. Likt Kim berättar Hilma om att det är flera nivåer inom organisation som har beslutandemakten utöver henne själv.

Det är klart man påverkas och att vissa saker skulle man bara… Men herregud kan vi inte bara lösa det på det här viset?! Så vet man att nej, det ska vara andra flera nivåer inom

organisationen och upp på politikerna. (Hilma)

Moa berättar att hon är van från tidigare arbeten att man bara gör det man blir tillsagd. Till skillnad från Kim, Hilma och Moa resonerar Jane att hon inte upplever stora hinder i sitt dagliga arbete av att arbeta i en politisk styrd organisation. Om hon vill få igenom ett beslut och organisationen tycker annorlunda kan de ha en dialog om det för att hitta en kompromiss vilket hon upplever känns bra. För Annas del säger hon att hon haft stor möjlighet att

påverka då beslutfattarna lyssnar in vad hon lyfter fram och går på hennes spår. Nils berättar att han skulle önska ett tydligare sätt för honom som socialsekreterare att kunna markera sin ståndpunkt och sin bedömning. Samtidigt förstår han att den som beslutar kan göra en annan bedömning. Kim framför dessutom att man får göra en avvägning kring hur hårt man vill gå för att få igenom sin bedömning. Jane berättar vidare:

[...] det är jag som möter min klient, det gör ju inte min chef. Sen blir det upp till mig att förklara det här ser jag, det här borde vi göra [...] det kan ju absolut vara tufft för det är ju jag som får ta konflikten med min klient. (Jane)

Även Anna delar Janes åsikter då hon säger “Så kan jag väl uppleva ibland om det kommer ett beslut uppifrån som ja, det kanske låter bra för dem, men för mig som ska säga det här till en enskild människa är det inte så kul.”.

5.1.2 Vad sätter ramarna för arbetsautonomi - analys

Det som framkommer kring socialsekreterares förhållningssätt gentemot organisationen är att det finns en viss skillnad i hur de tänker. Socialsekreterarna behöver förhålla sig till de förutsättningar som organisationen ger såsom budgetkrav, lagar, arbetsuppgifter och riktlinjer, samtidigt som socialsekreteraren behöver förhålla sig till sina egna normer och värderingar i professionen.

Då samhället är i ständig förändring förändras även samhällets syn på problematik och därmed det sociala arbetet. Ändrad lagstiftning kan påverka det sociala arbetet och socialsekreterarnas arbetsområden. En av socialsekreterarna poängterar att ibland tas politiska beslut med anledning av nystadgad lagstiftning utan att ha en idé hur det ska

implementeras i det praktiska arbetet. En socialsekreterare berättar att spelmissbruk numera är en del av socialtjänstens arbetsområden men insatserna finns hos en annan verksamhet, vilket blir ett problem då de inte kan besluta om en insats hos en annan verksamhet och

därför inte tillgodose individens behov. En analys på detta är att vissa politiska beslut implementeras utan förankring i det praktiska sociala arbetet. De lägger ansvaret på

socialsekreterarna utan att ge dem verktyg för att genomföra sitt arbete. En fortsatt analys på detta är att det inskränker på socialsekreterarnas profession då de inte kan utöva

professionen på det sättet den ska utföras. Detta kan härledas till Brantes (2015) begrepp arbetsautonomi, som syftar till friheten att bestämma över sin arbetssituation som professionella har. Inom begreppet finns den sociala aspekten, vilket är utrymmet som professionella behöver förhålla sig till när det gäller organisatoriska förutsättningar och lagstiftning.

Gällande Tess resonemang om spelmissbruk är det lagstiftning och politiska beslut som socialsekreterare behöver anpassa sig efter. Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) förklarar att en stark professionen kännetecknas genom att den kan påverka organisationens ramar medan en svagare profession istället verkar för organisationens intresse. En analys av detta är att organisationens beslut om spelmissbruk utan någon vidare plan för

genomförande är ett exempel på en av de faktorer som omöjliggör att socialsekreterarnas profession blir en stark profession. Oavsett om det handlar om beslut kring nya

arbetsområden, budgetering eller ökat antal ärenden, blir dessa en inskränkning på professionen då det försvårar huvudsyftet i det sociala arbetet, att socialsekreterare ska kunna bistå med tillräckligt stöd för att tillfredsställa individens behov.

Vissa socialsekreterare framförde att de upplevde sig kunna påverka, ha en dialog och finna en kompromiss som fungerar för både sig själva och organisationen samt att hänsyn togs till deras åsikter. Det påpekades även att de fanns en önskan om ett tydligare sätt att markera sin ståndpunkt. Enligt Brante (2015) kännetecknas en profession genom att personerna som utövar professionen har gått en lång akademisk utbildning. Flertalet socialsekreterare påpekade att deras åsikter ibland togs emot och ibland åsidosattes. Ur ett analytiskt perspektiv kan det upplevas diffust eftersom socialsekreterarna, som är utbildade inom professionen, kan anses sitta på den största kunskapen i jämförelse med de som sitter på den beslutande makten i organisationen, exempelvis politiker. En reflektion är att

socialsekreterarnas åsikter och synpunkter borde prioriteras ur ett kunskapsperspektiv. Detta kan vara en ytterligare faktor i att socialsekreterarnas profession förblir och upprätthålls som en svag profession.

Det framkommer inte om socialsekreterarna påtalar den beskrivna problematiken som framförs till studieförfattarna, till sin organisation eller berörda instanser. Kjørstad (2005) framför att det finns en problematik kring huruvida personer som arbetar inom socialt arbete inte signalerar om politiska beslut inte är praktiskt genomförbara, vilket enligt Kjørstad går emot yrkets skyldighet att verka för rättvisa i samhället. En analys av detta är att

socialsekreterarna kanske med tiden har internaliserats in i den politiskt styrda

organisationen. Det politiska styret kan bygga på andra värdegrunder än vad det sociala arbetet står för, vilket då innebär att socialsekreterarna frångår sin profession.

Socialsekreterarna framför ett tydligt resonemang, att det finns en kunskapsskillnad och ett oliktänkande mellan dem själva och beslutfattarna. Även Føssestol (2019) framför att socialarbetare ansågs sig ha ett bredare perspektiv på sociala problem än andra

yrkesprofessionella. Detta poängteras även av socialsekreterarna i studien då de önskade mer kunskap på marknivå hos beslutfattarna och en socialsekreterare berättade att han skulle