• No results found

Hälsofrämjande arbete efter cancerbehandling : En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hälsofrämjande arbete efter cancerbehandling : En litteraturöversikt"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

enn18001.student@mdh.se 960514 sjn18009.student@mdh.se 881011 Akademin för hälsa, vård och välfärd

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

EFTER CANCERBEHANDLING

En litteraturöversikt

SARA JOHNSSON

ERIK NYSTRÖM

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 HP

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

Handledare: Annelie Gusdal Examinator: Annica Lövenmark Seminariedatum: 2020-06-04 Betygsdatum: 2020-06-15

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Cancerbehandlingen ger ofta kraftiga biverkningar hos den som drabbats av cancer. Sjuksköterskans fokus är att främja hälsa hos individen vilket kan ske genom att stödja patienten i sin återhämtningsprocess. Problem: En stor andel patienter som avslutat en cancerbehandling upplever att återhämtningen efteråt är tuff och svår. Patienterna

påverkas negativt i sin hälsa även lång tid efter avslutad cancerbehandling och behovet av att ingå i ett hälsofrämjande arbete blir betydande för att uppnå en återhämtning.

Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling Metod: En litteraturöversikt innehållande fyra kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och tre artiklar av mix-metod. Resultat: Tre teman identifierades som hade betydelse i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling. Dessa var: betydelsen av patientens unika berättelse, betydelsen av stöd och betydelsen av att dela kunskap. Slutsats:

Sjuksköterskans stödjande roll för patienter som avslutat en cancerbehandling skiljer sig åt mellan varje unik patient vilket måste beaktas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet. Nyckelord: Cancer, hälsa, litteraturöversikt, återhämtning.

(3)

ABSTRACT

Background: Cancer treatment often produces severe side effects in those affected by cancer. Nurse's focus is to promote the health of the individual which can be done by supporting the patient in their recovery process. Problem: Patients who have completed a cancer treatment find that recovery afterwards is tough and difficult which means that patients are adversely affected in their health even long after the end of the cancer treatment and the need to be part of a health promotion work becomes significant in order to achieve a health recovery. Aim: To elucidate factors of importance for the nurse's health promotion work for patients who have completed cancer treatment. Method: A literature review containing four qualitative articles, three quantitative articles and three articles by the mix method. Results: Three themes were identified that have significance in the nurse's health promotion work for patients who have completed cancer treatment. These were: The importance of the patient's unique story, the importance of support and the importance of knowledge sharing. Conclusion: The nurse's supporting role for patients who have

completed a cancer treatment differs between each unique patient which must be considered in the nurse's health promotion work.

(4)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1 2 BAKGRUND ... 1 2.1 Cancer ... 1 2.2 Hälsofrämjande arbete ... 2 2.3 Återhämtning ... 3 2.4 Tidigare forskning ... 4 2.4.1 Anhörigas stöd ... 4 2.4.2 Anhörigas känslor ... 5 2.4.3 Anhörigas behov ... 6 2.5 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 7 2.5.1 Hälsa ... 7 2.6 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ... 8 4 METOD ... 8

4.1 Urval och datainsamling ... 8

4.2 Dataanalys och genomförande ... 9

4.3 Etiska överväganden ... 10

5 RESULTAT ... 11

5.1 Likheter och skillnader i artiklarnas syfte ... 11

5.2 Likheter och skillnader i artiklarnas metod ... 11

5.2.1 Likheter och skillnader i artiklarnas geografiska ursprung ... 12

5.2.2 Likheter och skillnader i artiklarnas deltagare ... 12

5.2.3 Likheter och skillnader i artiklarnas datainsamling ... 13

5.2.4 Likheter och skillnader i artiklarnas dataanalys ... 13

5.3 Likheter och skillnader i artiklarnas resultat ... 13

5.3.1 Betydelsen av patientens unika berättelse ... 14

(5)

5.3.3 Betydelsen av att dela kunskap ... 16

6 DISKUSSION ... 17

6.1 Metoddiskussion ... 17

6.2 Resultatdiskussion ... 18

6.2.1 Diskussion om likheter och skillnader i syfte ... 18

6.2.2 Diskussion om likheter och skillnader i metod ... 19

6.2.3 Diskussion om likheter och skillnader i resultat ... 20

6.3 Etikdiskussion ... 24

7 SLUTSATS ... 24

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 25

REFERENSLISTA ... 26

BILAGA A. SÖKMATRIS

BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSTABELL BILAGA C. ARTIKELMATRIS

(6)

1 INLEDNING

Utifrån Mälardalens högskolas (MDH) akademi för hälsa, vård och välfärds (HVV)

intresselista så valdes intresseområdet “som sjuksköterska stödja patienters återhämtning”. Patienter som har genomgått en cancerbehandling upplever vi har olika behov av stöd efter de har avslutat sin cancerbehandling. Detta grundar sig i våra egna erfarenheter från närstående personer som har drabbats av cancer samt från möten i vården. Av de patienter och närstående som har drabbats av cancer så har vi sett att det finns en stor skillnad i vad man behöver för stöd efter avslutad cancerbehandling. Det är en komplex situation som den drabbade hamnar i då de kan drabbas av fysiska och psykiska komplikationer. En

sjuksköterskas arbete handlar om “att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa och lindra lidandet”. Därför blir ett hälsofrämjande arbete mycket centralt i en

sjuksköterskas arbete. Enligt WHO beräknas cancerpatienterna öka markant framöver vilket gör att sjuksköterskan i större utsträckning kommer möta både patienter som har cancer och patienter som haft cancer. Genom att belysa faktorer av betydelse i sjuksköterskans

hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling har vi en förhoppning att patienter som har avslutat en cancerbehandling får ett stöd i återhämtningen. Vi hoppas även att sjuksköterskan kan få hjälp att utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att hen får en tydligare bild över vilka faktorer som har stor betydelse i det hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling.

2 BAKGRUND

I examensarbetets bakgrund kommer fakta om cancer, hälsofrämjande arbete och

återhämtning presenteras. Sedan följer tidigare forskning som beskriver upplevelser från anhöriga till patienter som drabbats av cancer. Därefter kommer det vårdvetenskapliga perspektivet presentera begreppet hälsa enligt Katie Eriksson och slutligen presenteras problemformulering och syfte för examensarbetet.

2.1 Cancer

Det beräknas enligt WHO (2014) att medellivslängden kommer att öka i befolkningen globalt. Det är något som kan uppfattas som enbart positivt. I rapporten av WHO (2014) är också ett resultat av en förhöjd medellivslängd att det ger en markant ökning av

(7)

Planck och Palmgren (2016) beskriver att idag så beräknas det att 33 procent av befolkningen kommer drabbas av cancer någon gång under sitt liv. Detta gör att sjuksköterskor kommer med en hög sannolikhet möta patienter som har eller haft cancer vilket gör att sjuksköterskan behöver ha en god kunskap om själva cancersjukdomen och den behandling som kan ges. Det är en viktig del att som sjuksköterska besitta dessa kunskaper då det har en inverkan på patientens tillstånd och den övriga vården som ges. Som sjuksköterska kan man stöta på flera olika typer av patienter och det finns en stor variation i den omvårdnaden som ges till de patienter som har cancer.

Begreppet cancersjukdom innebär att det uppstår en onormal och okontrollerad celldelning som kan resultera i att en tumör bildas. En tumör är samma sak som en knöl och behöver inte alltid bero på cancer. Vid en cancersjukdom bildas en tumör som antingen sprider sig i kroppen eller växer på plats. Tumören orsakar skada i kroppens vävnader och utan

cancerbehandling är prognosen för överlevnad sämre hos den drabbade (Eriksson &

Eriksson, 2012). Att genomgå en cancerbehandling innebär olika behandlingar beroende på vilken cancer som patienten har insjuknat i. En av behandlingarna vid cancer är

cytostatikabehandling som gör att cancercellerna bryts ner och på så sätt så minskar de i storlek eller försvinner. Behandlingarna har ofta kraftiga biverkningar på grund av att cytostatikan inte bara angriper de sjuka utan även friska cellerna vilket kan leda till fysiska komplikationer för patienten (Eriksson & Eriksson, 2012).

2.2 Hälsofrämjande arbete

Det beskrivs av Willman (2019) att idag så är sjuksköterskan involverad i flera olika typer av verksamheter och olika vårdformer. Detta gör att sjuksköterskans arbetsuppgifter skiljer sig mycket åt. Sjuksköterskan jobbar mot att förebygga sjukdom och att kunna tillvarata det friska hos varje enskild patient. Förutom att se det friska hos varje patient så har

sjuksköterskan en uppgift att kunna förebygga sjukdom men också att kunna motivera patienter till en hälsosam livsstil. Svensk sjuksköterskeförenings (2012) uppger i ICN-etiska kod för sjuksköterskor att sjuksköterskan har ett delat ansvar med samhället att skapa och främja insatser för allmänheten, speciellt för de sårbara befolkningsgruppernas hälsa och sociala behov. Willman (2019) beskriver för att detta ska kunna ske så måste sjuksköterskan kunna identifiera patienters resurser som hen har. Detta för att kunna få patienten att kunna utföra en egenvård. Ett ansvar som också beskrivs är att sjuksköterskan har en stödjande roll åt patientens anhöriga i ett hälsofrämjande syfte och att motverka ohälsa. Svensk

sjuksköterskeförening (2017) beskriver i kompetensbeskrivningen för legitimerade

sjuksköterskor att en sjuksköterska ska kunna bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden i ett partnerskap tillsammans med patienten och om önskemål finns även involvera patientens närstående. Enligt patentlag (2014:821) ska patientens närstående om det är lämpligt även få en möjlighet till att få medverka både i utformning och genomförande av vården.

(8)

Willman (2019) beskriver att socialstyrelsen uppger att 50 procent av kvinnorna och 65 procent av männen har någon form av ohälsosam levnadsvana. Det beskrivs även att 20 procent av de som lider av sjukdom har en ohälsosam livsstil. Vidare så beskrivs det att socialstyrelsen tillsammans med svensk sjuksköterskeförening ingår i ett projekt där de vill införa nationella riktlinjer för att skapa sjukdomsförebyggande metoder.

En start i ett hälsofrämjande arbete är att försöka att framhäva det friska hos patienten. Ett hälsofrämjande arbete kan utföras efter olika modeller och teorier för att utforma en

planering samt ett upplägg för patientens återhämtning. I ett hälsofrämjande arbete så finns det ett salutogent förhållningssätt till patienten. Detta innebär ett synsätt att alla patienter har viss mån av hälsa, även om ohälsa uppstår. Patienter som har ohälsa kan uppleva olika mycket hälsa (Drevenhorn & Gabrielsson, 2016). Det framgår av Drevenhorn och Gabrielsson (2016) att när en patient tar kontroll över sin hälsa och den förbättras så är det den processen som benämns som hälsofrämjande. I indikationer för hälsofrämjande omvårdnad beskriver Svensk sjuksköterskeförening (2010) att en hälsofrämjande omvårdnad grundar sig i att sjuksköterskan ska förstå patientens livsvärld i förhållande till den hälsa, sjukdom och lidande som patienten har istället för att i första hand se på de diagnoser och problem patienten har.

2.3 Återhämtning

Nationalencyklopedin (2019) definierar återhämta som att återställa kroppen eller dess funktioner till ett normalt tillstånd efter en påfrestning. Drevenhorn och Gabrielsson (2016) beskriver att för att en återhämtning ska kunna ske för en patient så måste makten flyttas från hälso- och sjukvårdspersonal över till patienten. Det skapas då ett nytt fokus som inte enbart är inriktat på den medicinska behandlingen och att uppnå en frånvaro av symtom. En återhämtning handlar mer om förändringsprocessen som patienten går igenom vid ohälsa och behandling. I den förändringsprocessen där återhämtningen sker kan inte

vårdpersonalen gå in och återhämta patienten men de kan både främja och stödja en patient i dennes återhämtningsprocess. För att vårdpersonalen ska kunna stödja en patient krävs en bred förståelse för patienten.

Ekeberg (2015) beskriver att en patient som söker hjälp och stöd av vården hamnar lätt i en beroendeställning. Om vårdpersonalen inte är medveten om detta kan ett maktövertag uppstå vilket gör att patienten inte blir delaktig i sin vård. Det i sin tur påverkar både patientens vård och upplevelse av hälsa. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS 2017:30) ska vården som hälsosjukvårdsverksamhet bedriver bygga på respekt både för patientens självbestämmande samt integritet för att kunna uppfylla målet för god vård. Ekeberg (2015) förklarar att om vårdpersonalen främjar en delaktighet för patienten i sin vård skapas goda förutsättningar för återhämtning. En delaktighet i vården skapas när vårdpersonalen tar del av patientens egen livsvärld och vårdar personcentrerat. Enligt patentlag (2014:821) har vårdgivare en skyldighet att främja patientens självbestämmande och det ska vara en individuell vård. Vården ska även i så stor utsträckning som möjligt utformas och utföras i samråd med patienten. Varje patient har även rätt till en fast

(9)

vårdkontakt om han eller hon begär det eller om det anses som nödvändigt för att tillgodose ett behov av trygghet för patienten.

Öhlén och Friberg (2019) beskriver att när vårdarenpersonal skapar sig en förståelse för det patienten upplever kan de i samspel börja stödja patienten i en återhämtning. Återhämtning kan bli möjligt i personcentrerad vård när ett partnerskap mellan vårdare och patient skapas genom att de har en ömsesidig respekt för varandra samt deras kunskaper. Patienten har kunskaper om hur det är att leva med sjukdomen, vad personen har för styrkor och svagheter samt hur sjukdomen påverkar livet för den personen. Vårdpersonalen har däremot mer generell kunskap om vård, behandling och rehabilitering för denna sjukdom eller tillstånd som patienten har. Vårdpersonalen får möjlighet att genom partnerskapet ta del av

patientens kunskap som finns i sin livsvärld. Det sker genom att vårdpersonalen skapar en möjlighet för patienten att berätta sin egen berättelse och tar sig då tid att lyssna. Enligt HSL (SFS 2017:30) ska all vård som bedrivs av hälso- och sjukvårdsverksamhet främja att en god kontakt mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen finns. Svensk

sjuksköterskeförening (2017) beskriver i kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor att sjuksköterskor ska genom patientens berättelse identifiera vad hälsa betyder för varje individuell patient och sedan tillsammans med tillhörande team skapa förutsättningar så att hälsa främjas. Wiklund Gustin (2017) beskriver att en återhämtning hos en patient även kan främjas genom ett medlidande i en situation där en patient först blir berörd av någon och sedan visar medlidande. Känslan att bli berörd sänder en signal hos patienten som i sin tur skapar ett agerande att vilja stödja och hjälpa den lidande patienten. Det skapas då inte bara ett lindrande av lidandet utan är även en förutsättning för patienten att få stöd och hjälp i sin återhämtning.

2.4 Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare forskning som beskriver upplevelser från anhöriga till patienter som drabbats av cancer.

2.4.1 Anhörigas stöd

Att vara anhörig till en patient som fått cancer beskriver de anhöriga som en mycket

krävande situation (Blindheim, Thorsnes & Brataas, 2012). Flera anhöriga uppger de fått en avgörande stödjande roll för sin närstående. De beskriver rollen som bred och variationsrik då den innefattar att ge stöd i både praktiska, psykologiska samt empatiska delar. (Blindheim et al., 2012). De anhöriga beskriver att ge stöd till sin närstående blev som ett arbete dygnet runt och de fick prioritera sina närståendes behov under tiden de vårdade (Totman et al., 2015). Ng, Griva, Lim, Tan och Mahendran (2016) uppger att anhöriga fick prioritera om sitt liv för att kunna skapa en bra balans i sin nya vardag. Vidare beskriver anhöriga att de fick en begränsad fritid då vårdandet upptog största delen av deras tid. Det var en utmaning enligt de anhöriga att ta hand om vardagens bestyr och samtidigt vårda sin närstående (Penner et al., 2012). Att acceptera den nya situationen beskriver anhöriga vara en viktig strategi för att

(10)

Anhöriga uppger att så länge deras närstående kunde leva sitt liv som de gjorde innan cancer så lät de sina närstående hantera sina känslor och problem som innan sjukdomen (Rydahl-Hansen, 2013). Allt eftersom cancerbehandlingen fortlöper uppger anhöriga att behovet att få stöd på olika sätt ökade och den närstående blev beroende av att ha sin anhöriga hos sig (Richardson, Morton & Broadbent, 2015). Anhöriga beskriver att ge ett känslomässigt stöd till sin närstående var ofta svårare och mer påfrestande än att ge ett praktiskt stöd (Adams et al., 2012). En svårighet som anhöriga uttrycker är att handskas med utmanande känslor som rädsla, ilska och oro hos sin närstående (Schaller et al., 2014). Anhöriga beskriver att de upplever en skyldighet att ta hand om sin närstående som fått cancer och att de vill ge det absolut bästa stödet (Ng et al., 2016). Vissa anhöriga upplevde de ej hade något val att ta över vården för sin närstående som drabbats av cancer. De beskriver de automatiskt fick en roll som vårdgivare istället för en make eller maka som de tidigare var (Penner et al., 2012). Det psykologiska stödet som anhöriga beskriver att de gav var genom att de lyssna och försöka förstå sin närståendes känslor. Det bidrog till att den som drabbats av cancer fick en möjlighet att samtala med någon om sina rädslor vilket då resulterade i att de blev avlastade i sina känslor, detta lindrade då den närståendes lidande (Richardson et al., 2015). Vissa anhöriga uppger att det psykologiska stödet de gav kunde bidra till att de upplevde att de fått en roll som deras närståendes psykolog (Adams et al., 2012). Vissa anhöriga uttrycker att deras närstående som har cancer inte ville prata om sina känslor och tankar. De undvek att ta upp sina känslor i samtalet med anhörig vilket bidrog till att de anhöriga väldigt sällan tog initiativ att samtala om känslor. De anhöriga uppger de istället gav stöd i vardagen och fokuserade på nuet så att den närstående skulle kunna få ett så lika liv som innan cancern vilket var en viktig del i sjukdomsförloppet (Rydahl-Hansen, 2013).

Anhöriga uppger de fick en betydande stödjande roll i alla de praktiska sysslorna som vardagen innehåller (Richardson et al., 2015). Vissa anhöriga beskriver det praktiska stödet till deras närstående innefatta ett stödjande i personlig hygien, medicinering, äta och dricka (Schaller, Liedberg & Larsson, 2014). Att stödja sin närstående i personlig hygien beskriver vissa anhöriga som en utmaning på grund av intima aspekter (Totman et al., 2015).

2.4.2 Anhörigas känslor

Många anhöriga beskriver en känsla av maktlöshet i de situationer där deras närstående lider och har smärta genom att de står bredvid utan att kunna göra något (Sjölander & Ahlstrom, 2012). Anhöriga beskriver att de upplevde en stor oro på grund av den närståendes cancer. Den osäkra prognosen och de svåra komplikationerna av cancerbehandlingen gav enligt anhöriga upphov till deras oro (Sjölander & Ahlstrom, 2012). Totman et al. (2015) uppger att anhöriga även beskrev en oro att inte göra tillräckligt och att missa något viktigt i den

närståendes vård. Flera anhöriga poängterar även att oron ökade ytterligare om de ej var närvarande vid den närståendes sida. Vidare beskriver anhöriga även att de fick

sömnproblem på grund av att de känner en oro som uppkommit av att de inte kan hjälpa sina närstående i lidandet (Schaller et al., 2014). Penner et al. (2012) uppger anhöriga känner att de behövde vara starka inför sin närstående som har fått cancer. Det var svårt som anhörig att visa sig stark hela tiden särskilt när den närstående är upprörd eller när den anhöriga

(11)

känner sig ledsen. Schaller et al. (2014) uppger anhöriga beskriver de kan känna en

skuldkänsla mot sin närstående. Detta kan handla om en skuldkänsla att kunna äta skapades hos den anhöriga då den närstående med cancer hade svårigheter med ett matintag vid måltider.

Flera anhöriga berättar de kände sig ensamma och övergivna av vården. Totman et al. (2015) beskriver detta genom att anhöriga uppger de ibland kände de fick ett för tungt och stort ansvar i vårdandet av sin närstående i hemmet. Detta blev tydligt när deras närstående blev utskriven från sjukhuset och den anhöriga fick uppgiften att ta över allt vårdande. Adams et al. (2012) beskriver att anhöriga som vårdar sin närstående i hemmet kunde känna sig isolerade och att det inte kunde lämna hemmet.

Anhöriga beskriver relationen till deras närstående som fått cancer har påverkats vilket Totman et al. (2015) beskriver genom att anhöriga som vårdade sin närstående anser det är en stor bidragande faktor till att deras relation försämrats. De anhöriga som beskriver de hade en god relation med sin närstående innan cancern upplever det stora ansvaret de fick i vårdandet skadade relationen. Det blev enbart ett fokus för den anhöriga att inte göra fel och det fanns ingen tid över för att vårda relationen. Det finns dock anhöriga som upplever en motsatt effekt i sin relation till sin närstående. Moshera et al. (2017) uppger att anhöriga berättade om att de upplevde en förbättring av sin relation till sin närstående som fått cancer och de kommit sin närstående mycket närmare. Totman et al. (2015) uppger anhöriga

beskriver tillfället de fått av att vårda sin närstående bidragit till en möjlighet för dem att förnya banden och fördjupa relationen till sin närstående som fått cancer. Moshera et al. (2017) uppger att anhöriga beskrev flera positiva upplevelser handlade om att de uppskattar livet mera, livsprioriteringar har tydliggjorts och en större empati för andra människor har skapats.

2.4.3 Anhörigas behov

Anhöriga beskriver att de upplever de fick ett stort behov av att samtala med någon om tankar och känslor (Richardson et al., 2015; Sjölander & Ahlstrom, 2012). Richardson et al. (2015) uppger att anhöriga beskriver att få samtala om rädslor och frustrationer med någon utomstående hade varit positivt för hälsan. Vissa anhöriga beskriver dock de inte hade haft något behov av ett utomstående stöd då de hade vänner som de kunde ha stödjande samtal med. Att ha nära vänner runt sig uppger de anhöriga som en stor betydelse för hälsan. De anhöriga beskriver att ha vänner att vända sig till gjorde de inte kände sig ensamma med alla sina känslor och bidrog till de fick lättare att handskas med det förändrade livet som de fått. Det var en stor fördel enligt anhöriga att få samtala med människor som också genomgått en liknande situation som de själv då de kände det fick en positiv förståelse som gjorde det blev lättare att uttrycka känslor (Sjölander & Ahlstrom, 2012). Vissa anhöriga upplever de inte hade någon att samtala med om sina utmanande känslor då ingen ville samtala om cancer då det ansågs som en del av privatlivet och inget som skulle samtalas öppet om (Ng et al., 2016). Anhöriga beskriver även att en stor betydelse för hälsan var att få ett stöd i praktiska sysslor. Det kunde handla om att någon avlastade dem genom att följa deras närstående till sjukhuset (Schaller et al., 2014).

(12)

2.5 Vårdvetenskapligt perspektiv

Det vårdteoretiska perspektivet som presenteras i examensarbetet utgår ifrån Erikssons beskrivning om hälsoprocessen. Det valdes för att hälsoprocess är centralt i examensarbetets syfte. Erikssons definition av hälsoprocessen är användbar i ett hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat en cancerbehandling och genomgår en återhämtning.

2.5.1 Hälsoprocess

Eriksson (2018) beskriver att en människa är hälsa och att hälsa är dynamisk vilket innebär att den är inget statiskt tillstånd som människor har. Hälsa är under en ständig process hos varje människa och att ge hälsa till en människa är därför inte möjligt men att stödja människor i att vara hälsa går att genomföra. Hälsa är en helhet och det är helheten som utgör grunden för hur människan upplever sin hälsa. En människas upplevelse av hälsa går ej att jämföra mellan olika människor eftersom hälsa är unik för varje enskild människa. Det gör att inga exakta mått på hälsa kan definieras. Varje människas hälsoprocessen består av tre delar; kropp, själ och ande. Vårdprocessens syfte är hälsa och alla aktiviteter och handlingar som utförs i vårdprocessen har därför ett mål att på något vis stödja hälsoprocessen hos människan (Eriksson, 2018).

Eriksson (2018) uppger att hälsohinder är faktorer som medverkar till att en ohälsa kan uppstå. Ett hälsohinder kan både var något som människan har inom sig eller kan finnas runt människan som kan handla om relationen till andra människor. Det framgår att det ligger en stor vikt inom vårdprocessen att undersöka människans hälsoprocess, eftersom det utgör grunden för att kunna ge ett stöd till patienten i sin återhämtning. Hälsan är en process som finns inom människan och en förståelse för formerna av återhämtning måste även finnas (Eriksson, 2018).

Vidare beskriver Eriksson (2018) för att få en tydligare bild av den relation som finns mellan hälsa, välbefinnande och ohälsa kan hälsokorset användas. Det finns två perspektiv i

hälsokorset där det ena är ett objektivt perspektiv som är relaterat till människans kropp och det andra är det subjektiva perspektivet vilket relaterar till hur människan själv upplever sin egen hälsa. Hälsokorset särskiljer den kroppsliga hälsan mot den upplevda hälsan vilket innebär bara för att det finns en frånvaro av sjukdom innebär det att en hälsa upplevs av människan och tvärt och om att hälsa inte kan upplevas för att en sjukdom finns. Eriksson (2018) beskriver att hälsobegreppet objektiva dimension utgörs av friskhet och sundhet. En friskhet innefattar den fysiska hälsan och en sundhet representerar den psykiska hälsan. Utifrån en subjektiv dimension utgör välbefinnande människans upplevelse och känsla av välbehag. Om en människa beskriver hen mår bra så innefattar det både den upplevda psykiska och fysiska hälsan som blir helt individuell mellan människor.

2.6 Problemformulering

I tidigare forskning så beskriver många anhöriga till patienter som drabbats av cancer om en stor psykisk påverkan. De anhöriga upplever att de har en viktig stödjande roll för deras närstående som genomgår en cancerbehandling. Idag så upplever en stor andel patienter att

(13)

återhämtningen efter en avslutad cancerbehandling kan vara tuff och svår. Många patienter som har avslutat sin cancerbehandling upplever att sjukdomen bidragit med en stor påverkan på hälsan. Definitionen av hälsa är unik för varje patient, då det är patientens egna

upplevelser som avgör vad hälsa är. Upplevelsen av hälsa hos patienter som har avslutat en cancerbehandling fortsätter påverkas på olika sätt även långt efter avslutad cancerbehandling och behovet av att ingå i ett hälsofrämjande arbete kan bli betydande för att uppnå en

återhämtning. Det hälsofrämjande arbetet för patienter som avslutat en cancerbehandling behöver vara under ständig utveckling för att kunna ge ett maximalt stöd till patienterna. Genom att synliggöra faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet för patienter som avslutat en cancerbehandling finns en förhoppning att det ska leda till att det underlättar för sjuksköterskor att skapa sig en förståelse för de unika patienternas upplevelse av hälsa. Den ökade förståelsen hos sjuksköterskorna kan förhoppningsvis sedan resultera i att patienter som avslutat en cancerbehandling kan få det stöd i sin återhämtning som de kan ha ett behov av.

3 SYFTE

Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som

avslutat cancerbehandling.

4 METOD

Metoden i examensarbetet är en allmän litteraturöversikt. Friberg (2017) beskriver att motivet för att göra en allmän litteraturöversikt är att skapa en bred kunskapsöversikt inom det valda området med hjälp av tidigare forskning. Detta gör att denna metoden passar bra för syftet i examensarbete.

4.1 Urval och datainsamling

Friberg (2017) poängterar vikten av att utföra en inledande litteratursökning först eftersom ett krav för en litteraturöversikt är att det finns tidigare publicerad litteratur inom

problemområdet. För att söka rätt på de artiklar som examensarbetet bygger på användes databasen Cinahl Plus vid samtliga litteratursökningar. Cinahl Plus användes som databas eftersom den är inriktad på forskning som berör vård och omvårdnad, vilket tillhör det utvalda intresseområde och syfte för examensarbetet. Databasen Cinahl Plus är en databas

(14)

som innehåller både kvalitativa och kvantitativa forskning, vilket även en allmän litteraturöversikt ska göra.

När artiklarna söktes fram användes sökorden: Nursing, Rehabilitation, Cancer Survivors, help, nurs led och cancer. Den booleska operatorn AND användes även för att sammankoppla sökorden och smalna av sökningen. Sökvägen dokumenterades noggrant i sökmatris (se bilaga A. Sökmatris). Enligt Friberg (2017) är det viktigt när en litteratursökning utförs att använda rätt sökord och även dokumentera sökvägen i en sökmatris. Rätt sökord och en genomarbetad sökstrategi är grundläggande för att forskarna ska hitta relevanta artiklar. Vid litteratursökningarna användes inklusionskriterierna: Peer Review, tidsbegränsning mellan år 2009–2019, engelskt språk, fulltext, abstract och ett perspektiv från patienter som avslutat en cancerbehandling. Exklusionskriteriet var personer under 18 år. Att använda sig av inklusionskriterier och exklusionskriterier beskriver Friberg (2017) gör det lättare för forskarna att sortera bort artiklar och material som ej är relevant för det utvalda

intresseområdet. Friberg (2017) beskriver att i en litteraturöversikt ska forskarna kunna motivera varför varje enskild utvald artikel ska ingå i arbetet och artiklarna ska även svara på forskarnas syfte för att kunna räknas som relevanta.

Litteratursökningarna gav 424 träffar sammanlagt och av dessa lästes samtliga 424

artiklarnas titlar. Av dessa 424 titlar svarade sannolikt 139 stycken på syftet och därför lästes samtliga 139 stycken artiklarnas abstracts. Artiklarna som litteratursökningen ger beskriver Friberg (2017) ska just bearbetas genom att forskarna först kritiskt läser abstracten i varje artikel. Det skapar ett slags helikopterperspektiv för forskarna, vilket är en liknelse som menar att man skapar en översikt av de studier som redan finns. Utifrån de lästa abstracten svarade 61 artiklar på syftet och därför lästes de 61 artiklarna i fulltext. Av de 61 artiklarna var det 38 stycken artiklar som svarade på syftet. De 38 artiklarna kvalitetsgranskades. Vid kvalitetsgranskningen kontrollerades kvaliteten på artiklar genom att ställa 9 kritiska frågor (se Bilaga B. Kvalitetsgranskningstabell). När kvalitetsgranskningen var genomförd var det 10 stycken som var relevanta och som höll en hög kvalitet för litteraturöversikten. De utvalda artiklarna fördes sedan in i artikelmatrisen (se bilaga C. Artikelmatris) och hela denna sökprocess dokumenterades noggrant i sökmatrisen.

4.2 Dataanalys och genomförande

Friberg (2017) beskriver att både i en allmän och integrativ litteraturöversikt ska ett antal analyssteg genomföras. Första steget är att läsa studierna upprepade gånger för att skapa sig en förståelse av vad innehållet säger och få ett sammanhang. Andra steget är att i varje artikel ta ut de områden som ska analyseras, till exempel syfte, metod och resultat, för att sedan skapa tabeller för vardera områden. Tabellen skapar en översikt som blir en god grund för den kommande analysen. Tredje steget är att hitta likheter och skillnader i de utvalda

områdena. Det fjärde steget går ut på att utföra en sortering av de likheter och skillnader som funnits för att sedan skapa rubriker som kan benämnas som teman i resultatet.

(15)

En jämförelse mellan artiklarnas resultat, metod och syfte utfördes för att hitta likheter och skillnader som besvarade examensarbetets syfte. De utvalda artiklarna skrevs ut i

pappersform och lästes i helhet ett flertal gånger. Artiklarna lästes även digitalt under arbetets gång. Alla artiklar var skrivna på engelska och vid behov för att undvika

feltolkningar översattes enstaka ord från engelska till svenska via Google översätt. För att kunna börja jämföra artiklarna numrerades de först för att kunna hålla isär artiklarna på ett säkert sätt. Tre olika tabeller skapades och artiklarnas syfte, metod och resultat urskildes och skrevs in i vardera tabellen för att få en överskådlig blick över innehållet i alla syften, resultat och metoder. De likheter och skillnader som urskildes genom tabellerna sorterades sedan under tre teman som besvarade examensarbetes syfte: betydelsen av patientens unika berättelse, betydelsen av stöd och betydelsen att dela kunskap.

4.3 Etiska överväganden

Codex (2020) beskriver att en forskares arbete styrs av olika regler och föreskrifter som anses näst intill obligatoriska. All forskningsetik har en grund i forskarens eget etiska ansvar

eftersom det är forskaren själv som har det yttersta ansvaret att forskningen har en god kvalité och är etiskt acceptabel. En forskare bör därför föra en etisk reflektion genom alla steg i sin forskningsprocess. Författarnas examensarbete är en litteraturöversikt där samtliga vetenskapliga artiklar som ingår har genomgått en etisk granskning. Enligt Codex (2019) behövs det därför inte genomföras någon etisk prövning för examensarbetet. Genom att källhänvisa enligt APA (2019) har författarna tydliggjort exakt varifrån de hämtat sina källor ifrån. Detta gör att läsaren får möjlighet att kontrollera källan eller läsa djupare i källan om ett intresse finns.

Enligt Karlsson (2017) är det viktigt att arbetet innehåller pålitlig och relevant information som har genomgått en källkritisk granskning. Vetenskapliga artiklar som är peer review har granskats av andra forskare innan de publicerats vilket gör att kvaliteten på artikeln är godkänd. Examensarbetets resultat bygger på enbart vetenskapliga artiklar som är peer review vilket säkerställer att arbetet innehåller pålitlig information. Mårtensson och

Fridlund (2017) uppger den vetenskapliga kvaliteten kan försämras om förförståelsen är för stark. En stark förförståelse kan uppstå om mycket litteratur läses i ett tidigt skede i

forskningsprocessen. När sedan analysen ska utföras kan ett problem uppstå då tanke, minne och öga tenderar att automatisk dra sig till det som känns igen. Författarna har i

examensarbetet reflekterat över sin förförståelse för att undvika att analysen påverkas av egna åsikter och fördomar. Det finns en medvetenhet hos författarna att deras metodiska kunskaper och språkliga kunskaper har vissa begränsningar. Detta uppger Karlsson (2017) medför en ökad risk att material kan feltolkas.

(16)

5 RESULTAT

Resultatet är framtaget genom en noggrann analys av tio stycken artiklar och presenterar skillnader och likheter mellan artiklarnas syfte, metod och resultat.

5.1 Likheter och skillnader i artiklarnas syfte

Tio artiklar analyserades för att hitta likheter och skillnader i artiklarnas syfte. Tre

kvantitativa artiklar (Karvinen et al., 2015; Kimman et al., 2015; McCallum et al., 2014) Två kvalitativa artiklar (Cox & Faithfull, 2015; Sekse et al., 2014) och en mixad metodartikel (Lawler et al., 2017) hade en likhet att syftet involverar ett hälsofrämjande arbete. En kvalitativ artikel och en kvantitativ artikel hade en skillnad att uppföljning är en del av de hälsofrämjande arbetet (Cox & Faithfull, 2015; Kimman et al., 2015). En kvalitativ artikel (Sekse et al., 2014) en kvantitativ artikel (McCallum et al., 2014) och en mixad metodartikel (Bakker et al., 2017) hade en skillnad att intervention är en del av de hälsofrämjandet arbetet. En kvantitativ artikel (Karvinen et al., 2015) och en mixad metodartikel (Lawler et al., 2017) hade en skillnad att hälsovägledning var en del av det hälsofrämjande arbetet.

Fyra kvalitativa artiklar hade en likhet i sitt syfte att beskriva patienter som avsluta en cancerbehandlings egna upplevelser efter behandlingen (Cox & Faithfull, 2015; Galbraith et al., 2012; Leo Swenne et al., 2017; Sekse et al., 2014). Dessa fyra kvalitativa artiklar skiljde sig åt vilken typ av upplevelse patienten beskrev. Leo Swenne et al. (2017) beskrev patienternas egna upplevelser utifrån sitt vardagsliv. Sekse et al. (2014) beskrev patienternas egna

upplevelser från att delta i en utbildning och rådgivningsgrupp för patienter som avslutat en cancerbehandling. Galbraith et al. (2012) beskrev egna upplevelser från män som behandlats för prostatacancer i ett tidigt skede. Cox & Faithfull (2015) beskrev patienters egna

upplevelser av delta i en sjuksköterskeledd telefonuppföljning.

En kvantitativ artikel (McCallum et al., 2014) och en mixad metodartikel (Saroa et al., 2018) hade en likhet i sitt syfte att beskriva patienter som avslutat en cancerbehandlings behov av stöd efter avslutad cancerbehandling. En skillnad är att McCallum et al (2014) syfte är att genom beskrivningen av patienternas behov och önskan om hjälp ska en utveckling av screeningverktyg ske medan Saroa et al., (2018) syfte inriktar sig på att även förstå vilken val av informationskälla som patienterna föredrar att få stöd genom.

5.2 Likheter och skillnader i artiklarnas metod

Tre artiklar hade en likhet att ha en kvantitativ metod (Karvinen, Bruner & Truant, 2015; Kimman., el al, 2010; McCallum et al., 2014). Fyra artiklarna hade en likhet att ha en kvalitativ metod (Cox & Faithfull, 2015; Galbraith, Hays, & Tanner, 2012; Leo Swenne et al., 2017; Sekse et al., 2014). Tre artiklar hade en skillnad då de hade en kvantitativ och kvalitativ metod (Bakker et al., 2017; Lawler et al., 2017; Saroa et al., 2018).

(17)

5.2.1 Likheter och skillnader i artiklarnas geografiska ursprung

Två kvantitativa artiklar (McCallum, et al., 2014; Karvinen et al., 2015) och en mixad metodartikel (Saroa et al., 2018) hade en likhet i att det geografiska ursprunget var Kanada. En kvantitativ artikel (Kimman et al., 2015) och en mixad metodartikel (Bakker et al., 2017) hade en likhet att det geografiska ursprunget var Nederländerna. Fyra kvalitativa artiklar hade en skillnad då de hade ett geografiskt ursprung i USA (Galbraith et al., 2012), en i Sverige (Leo Swenne et al., 2017), en i Norge (Sekse et al., 2014) och en i England (Cox & Faithfull, 2015). En mixad metodartikel hade en skillnad då de hade ett geografiskt ursprung från Australien (Lawler et al., 2017).

5.2.2 Likheter och skillnader i artiklarnas deltagare

Fyra kvalitativa artiklar (Cox & Faithfull, 2015; Galbraith et al., 2012; Leo Swenne et al., 2017; Sekse et al., 2014), tre mixad metodartiklar (Bakker et al., 2017; Lawler et al., 2017; Saroa et al., 2018) och två kvantitativa artiklar (Kimman el al., 2010; McCallum et al., 2014) hade en likhet med att deltagarna avslutat en cancerbehandling. En kvantitativ artikel

(Karvinen et al., 2015) hade en skillnad då den hade deltagare som var onkologisjuksköterskor.

Två kvalitativa artiklar (Cox & Faithfull, 2015; Sekse, et al., 2014), en mixad metodartikel (Bakker et al., 2017) och en kvantitativ artikel (McCallum et al., 2014) hade en likhet att deltagarna hade haft en gynekologisk cancer. En mixad metodartikel (Lawler et al., 2017) och en kvantitativ artikel (Kimman et al., 2015) hade en likhet att deltagarna hade haft

bröstcancer.

Två kvalitativa artiklar hade en skillnad då de hade deltagare som haft prostatacancer

(Galbraith et al., 2012) och bukhinnecancer (Leo Swenne et al., 2017). En mixad metodartikel (Saroa et al., 2018) hade en skillnad då den hade då de hade deltagare som haft mun och halscancer. En kvantitativ artikel (Karvinen et al., 2015) hade en skillnad då den hade deltagare som ej haft cancer men de möter patienter som har haft olika typer av cancer. Samtliga artiklar hade en likhet att deltagarna är över 18 år (Bakker et al., 2017; Cox & Faithfull, 2015; Galbraith et al., 2012; Karvinen et al., 2015; Kimman el al., 2010; Lawler et al., 2017; Leo Swenne et al., 2017; McCallum et al., 2014; Saroa et al., 2018; Sekse et al., 2014). Två kvantitativa artiklar (McCallum et al., 2014; Kimman et al., 2015), två mixad metodartiklar (Bakker et al., 2017; Lawler et al., 2017) och två kvalitativa artiklar (Cox & Faithfull, 2015; Sekse et al., 2014) hade en likhet att deltagarna var kvinnor. En kvantitativ artikel (Karvinen et al., 2015), en mixad metodartikel (Saroa et al., 2018) och en kvalitativ artikel (Leo Swenne et al., 2017) hade en likhet att deltagarna var både män och kvinnor. En kvalitativ artikel (Galbraith et al., 2012) hade en skillnad att den endast hade deltagare som är män.

(18)

5.2.3 Likheter och skillnader i artiklarnas datainsamling

Samtliga kvantitativa artiklarna hade en likhet i att deras datainsamling var ifrån enkäter (McCallum et al., 2014; Galbraith et al., 2012; Kimman et al., 2010). Två av de tre

kvantitativa artiklarna hade en likhet då de hade både öppna och fasta svarsalternativ i sina enkäter (Karvinen et al., 2015; McCallum et al., 2014). Den tredje kvantitativa artikeln skiljde sig då de hade enbart fasta svarsalternativ i sina enkäter (Kimman et al., 2010).

Tre av de fyra kvalitativa artiklarna hade en likhet att deras datainsamling kommer från intervjuer (Cox & Faithfull, 2015; Leo Swenne et al., 2017; Sekse, et al 2014). Den fjärde av de kvalitativa artiklarna skiljde sig då data samlades in via enkäter (Galbraith et al., 2012). Av de tre kvalitativa artiklarna som samlade in data via intervju användes djupintervju (Leo

Swenne et al., 2017), fokusgruppintervju (Sekse et al., 2014) och semistrukturerad intervju (Cox & Faithfull, 2015).

I två av de tre artiklar som hade en mixad metod fanns en likhet att deras datainsamling var ifrån intervju och enkät (Lawler et al., 2017; Saroa et al., 2018). En av de tre artiklarna som hade en mixad metod hade en skillnad då deras datainsamling var ifrån frågeformulär, semistrukturerade intervju och konsultation-inspelningar (Bakker et al., 2017).

5.2.4 Likheter och skillnader i artiklarnas dataanalys

Tre av de fyra kvalitativa artiklarna hade en dataanalys som var fenomenologisk analys (Cox & Faithfull, 2015; Leo Swenne et al., 2017; Sekse., et al 2014). En av de tre kvalitativa

artiklarna hade en dataanalys som bestod av en beskrivande och berättande dataanalys (Galbraith et al., 2012).

Av de tre kvantitativa artiklarna fanns det inga likheter i dataanalysen. En av de tre

kvalitativa artiklarnas dataanalys bestod av korrelationsanalys (McCallum et al., 2014). En av de kvantitativa artiklarna dataanalys bestod av beskrivande statistisk analys (Karvinen et al., 2015). En av de kvantitativa artiklarna dataanalys hade en jämförande analys (Kimman et al., 2015). Två av de tre mixade metodartiklarna hade en likhet att deras dataanalys var beskrivande statistik och tematisk analys (Lawler et al., 2017; Saroa et al., 2018). En av de tre mixad metodartiklarna hade en skillnad då dataanalysen var beskrivande statistik analys (Bakker et al., 2017).

5.3 Likheter och skillnader i artiklarnas resultat

Likheter och skillnader kommer redogöras nedan utifrån de faktorer som är av betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling. I analysen framkom tre teman av faktorer som är av betydelse: betydelse av patientens unika berättelse, betydelse av att få stöd, betydelse av att dela kunskap

(19)

5.3.1 Betydelsen av patientens unika berättelse

En likhet var att patienter som avslutat en cancerbehandling beskrev i sin berättelse om en påverkan i deras sociala relationer (Galbraith et al., 2012; Leo Swenne et al., 2017). En skillnad var vad den sociala påverkan hade resulterat i. McCallum et al. (2014) uppgav att 59 procent av de deltagande kvinnorna rapporterade att de inte tyckte att deras partners

sexuella intresse hade förändrats efter cancerbehandlingen och det var tolv procent av kvinnorna som uppgav att de trodde deras partners sexuella intresse hade förändrats. Leo Swenne et al. (2017) uppgav att en patient som avslutat en cancerbehandling beskrev att han kände av en påverkan på sin relation med sin fru eftersom han nu efter cancerbehandlingen kände sig som en belastning för sin fru om han försökte samtala om cancerbehandlingen han gått igenom. Galbraith et al. (2012) uppgav att vissa män som avslutat en cancerbehandling beskrev att deras relation hade stärkts efter cancerbehandlingen då de kommit varandra närmare i förhållandet. En annan man beskrev att han och hans partner valt att skiljas efter cancerbehandlingen avslutats.

En likhet var att efter en avslutad cancerbehandling beskrev patienter i sin berättelse om upplevelserna av cancervården på helt olika sätt (Galbraith et al., 2012; Leo Swenne et al., 2017). En skillnad är att Leo Swenne et al. (2017) uppgav att en del av de patienter som avslutat cancerbehandling beskrev en upplevelse från cancervården att de ej fått sina frågor besvarade och kände därför en oro och osäkerhet under behandlingen. En skillnad var att Galbraith et al. (2012) uppgav att männen som avslutat cancerbehandling beskrev en

upplevelse från cancervården att de känt sig som en testperson, att de ingick i ett experiment, att det känts som deras liv inte var viktigt och att empatin var bristfälligt i cancervården. Vissa av männen som avslutat cancerbehandling hade helt andra typer av upplevelser från den cancervård som de fått. De männen beskrev istället positiva erfarenheter som bidragit till att de fått en bättre hälsa tack vare vården (Galbraith et al., 2012).

En likhet var att efter en avslutad cancerbehandling är det flera patienter som uppgav i sin berättelse att de upplevt olika typer av rädsla (Leo Swenne et al., 2017; McCallum et al., 2014). En rädsla som de beskrev var att cancern kunde komma tillbaka (Leo Swenne et al., 2017; McCallum et al., 2014). En skillnad var att Leo Swenne et al. (2017) beskrev att vissa patienter hade en ständig ångest som de inte delar med sig till andra och att de planerade sin begravning, även om cancern inte har kommit tillbaka. Vidare beskrev Leo Swenne et al. (2017) även om andra rädslor som patienterna uppgav. En rädsla hos patienter som avslutat cancerbehandling handlade om vad det kommer bli för följder efter cancern, att de var rädda för att de ska sprida vidare cancern till generationer efter sig och att de hade en rädsla

angående den påverkade ekonomin som skulle uppkomma om det var så att de inte kommer kunna återgå till sitt jobb.

En likhet var att patienter som avslutat cancerbehandling beskrev i sin berättelse om olika mängd och typ av komplikationer efter avslutad cancerbehandling (Galbraith et al., 2012; Leo Swenne et al., 2017; McCallum et al., 2014). McCallum et al. (2014) uppgav att 24 procent av de deltagande kvinnorna i studien som avslutat en cancerbehandling hade måttliga till höga nivåer av svårigheter på grund av biverkningar som påverkade deras förmåga att ha samlag. Av de 35 procent av kvinnorna som uppgav att de hade varit sexuellt aktiva de senaste

(20)

procent uppgav att de kände en oro för sitt sexliv. Det var 75 procent av de kvinnor som varit sexuellt aktiva som uppgav att vaginal torrhet var den vanligaste svårigheten. Leo Swenne et al. (2017) beskrev att patienterna upplevt komplikationer som att de känt sig tidigt åldrande, att de känt sig fångade i sin egen kropp och att de hade blivit stigmatiserade som en

cancerpatient. Galbraith et al. (2012) beskrev att männen som avslutat prostatacancer-behandling upplevt fysiska komplikationer som inkontinens och erektionsproblem. En skillnad var att Galbraith et al. (2012) och Leo Swenne et al. (2017) beskrev att vissa patienter som avslutat cancerbehandling uppgav att de inte märkt av några större komplikationer och ansåg att deras liv var ungefär som innan.

5.3.2 Betydelsen av stöd

En likhet var att många patienter som har avslutat cancerbehandling beskrev om upplevelser av stöd (Lawler et al., 2017; Leo Swenne et al.,2017; Sekse et al.,2014). Dessa upplevelser av stöd skiljer sig åt. Sekse et al. (2014) beskrev att kvinnor som avslutat en cancerbehandling uppgav att få stöd genom i grupp en rehabiliteringsprocess tillsammans med andra kvinnor som genomgått en cancerbehandling skapade en känsla av att känna sig förstådd. Kvinnorna som avslutat cancerbehandlingen beskrev de kände att en gemenskap skapades mellan kvinnor i gruppen och även om man inte kände varandra sen tidigare så upplevdes det att de hade en samsyn i mycket. Kvinnorna beskrev även att de kände sig som normala och inte stack ut i gruppen på grund av sin cancer som de tidigare brukat upplevt. Lawler et al. (2017) beskrev att patienter som avslutat cancerbehandling som ej fick ta del av ett professionellt stöd uppgav att de känt sig ensamma och osäkra i sin hälsa och liv. Sekse et al. (2014) uppgav att kvinnor som avslutat en cancerbehandling som ingick i den sjuksköterskeledda

rehabiliteringsprocessen beskrev att vägledning och en förståelse av professionella och engagerade sjuksköterskor var mycket viktigt när de träffades. I rehabiliteringsgruppen så bidrog de ledande sjuksköterskorna med att skapa en dialog mellan kvinnorna och

sjuksköterskan men även så det skapades en dialog mellan de olika patienterna. Leo Swenne et al. (2017) uppger att kvinnor som avslutat en cancerbehandling som ingick i det

telefonlevererade hälsoprogrammet beskrev att stödet och uppmuntran som de fick från sin coach hade en positiv inverkan för hela hälsoprogrammet. McCallum et al. (2014) uppgav att 64 procent av de deltagande kvinnorna rapporterade att de inte hade något behov av att få hjälp med den sexuella hälsan, 24 procent av de deltagande kvinnorna uppgav att de önskade få hjälp genom samtal med en sjuksköterska och 17 procent hade en önskan om att få skriftlig information för att få hjälp med sin sexuella hälsa. Det var endast två procent av de

deltagande kvinnorna som hade en önskan om att få hjälp i grupp.

En likhet var att kvinnor som avslutat en cancerbehandling beskrev att det ligger en stor betydelse för känslan av trygghet att få enskilt stöd av sjuksköterska (Bakker et al., 2017; Cox& Faithfull, 2015). En skillnad var att beskrivningarna mellan betydelserna skiljer sig åt då Bakker et al. (2017) uppger att en del av kvinnorna som avslutat en cancerbehandling beskrev att det professionella enskilda stöd som de fick av sjuksköterskorna resulterade i en ökad trygghet som gav dem motivation att påbörja rehabiliteringsövningarna, vilket de uppger att de annars inte hade gjort. Cox och Faithfull (2015) uppger att kvinnor som avslutat cancerbehandling beskriver att de vill ha sin egen personliga sjuksköterska i

(21)

telefonuppföljningen för att kunna känna sig bekväm och prata om sin personliga situation, som till exempel handlade om kvinnans sexuella situation efter avslutad cancerbehandlingen. Kvinnor som avslutat cancerbehandling beskrev även att ha en fast kontakt med en

sjuksköterska i telefonuppföljning bidrog till att de fick en känsla att det alltid fanns en person där för dem. Att alltid kunna ringa och få stöd eller vägledning av sin personliga sjuksköterska sågs av kvinnorna som en trygghet. Den kontinuerliga kontakten med samma sjuksköterska skapade en personlig interaktion som kvinnorna liknade som en slags vänskap.

5.3.3 Betydelsen av att dela kunskap

En likhet var att patienter beskrev en betydelse av att få kunskap (Karvinen et al., 2015; Lawler et al., 2017; Saroa et al., 2018). Dessa beskrivningar av betydelsen att få kunskap skiljer sig åt. Lawler et al. (2017) beskriver att ingå i en telefonlevererat hälsoprogram där sjuksköterskor medverkade i coachning i fysisk aktivitet, kostrådgivning och viktminskning uppgavs som hjälpsamt eller mycket hjälpsamt av 92% av de deltagande kvinnorna som avslutat cancerbehandling. Sjuksköterskorna som medverkade som coacher i de

telefonlevererade hälsoprogrammet beskrev att det var ett positivt hälsoprogram för kvinnor som hade avslutat en cancerbehandling. De ansåg att hälsoprogrammet gav kunskap som möjliggjorde att de kvinnor som avslutat cancerbehandling och var redo att göra

livsstilsförändringar kunde genomföra de och därmed få en större kontroll över deras egen hälsa. Karvinen et al. (2015) beskrev att sjuksköterskor uppgav att mottagligheten att få ökad kunskap genom vägledning och stöd av sjuksköterskor i hälsobeteenden varierade för

patienterna. Det var 56 procent av sjuksköterskorna som rapporterade att patienter hade störst mottaglighet för vägledning angående kost under behandling, 50 procent av

sjuksköterskorna upplevde att patienter var mest mottagliga för vägledning om tobak när de nyligen fått besked om sin cancersjukdom. Saroa et al. (2018) uppgav att det var 86 procent av de deltagande patienter som avslutat en cancerbehandling som uppgav att det var mycket viktigt att få en kunskap genom information om vilka tecken på återfall av cancer som finns. Information om rehabilitering, återhämtningens tid och vilken form av ekonomiskt stöd som kan fås uppgavs även av patienterna som viktigt. Bakker et al. (2017) rapporterar att 94 procent av de deltagande patienterna som hade följt sjuksköterskornas rekommendationer uppgav att de hade varit till stor hjälp för att återfå sin sexuella aktivitet, vilket hade bidragit till att de kunde ha sex utan smärta och rädslor.

En likhet var att det beskrevs en betydelse för vårdpersonal att ta del av patienters kunskap (Galbraith et al., 2012; Lawler et al., 2017). En skillnad var att Galbraith et al. (2012) beskrev upplevelser från några män som avslutat cancerbehandling som ansåg att vårdpersonal får svårt att kunna förstå vad en patient som avslutat cancerbehandling har för erfarenheter med sig om de inte lyssnar på berättelse av patientens egna erfarenheter och tar till sig den

kunskapen (Galbraith et al., 2012). En skillnad var att Lawler et al. (2017) beskrev att några kvinnorna som avslutat cancerbehandling uppgav de hade föredragit att coacher i deras hälsoprogram hade haft en djupare kunskap om deras andra medicinska historia som ej var relaterad till deras tidigare cancersjukdom.

(22)

En likhet var att det beskrevs en positiv betydelse när kunskap delas mellan två parter (Cox & Faithfull, 2015; Kimman et al., 2015; Sekse et al., 2014). Dessa positiva betydelser skiljde sig åt. Cox och Faithfull (2015) och Kimman et al. (2015) uppger att ha en sjuksköterskeledd telefonuppföljning för patienter som avslutat cancerbehandling har påvisat ett positivt resultat för deltagarnas hälsa och deras upplevelse. Sekse et al. (2014) beskrev att kvinnor som avslutat en cancerbehandling och får samtala och dela med sig av sina kunskaper och i en grupp där deltagarna gått igenom samma saker upplevt det som positivt för hälsan.

6 DISKUSSION

I avsnittet nedan förs en metod-, resultat-, och etikdiskussion.

6.1 Metoddiskussion

En hög vetenskaplig kvalitet är ett mycket viktigt kriterium för ett examensarbete. I metoddiskussionen kommer en diskussion föras som är uppbyggd enligt Mårtensson och Fridlund (2017) beskrivningar av de fyra kvalitetskriterier trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet.

Vid sökningen av artiklarna till litteraturöversikten testades olika kombinationer av sökord för att få fram artiklar som besvarade examensarbetets syfte. Henricson (2017) uppger att valet av sökord är avgörande i en litteraturöversikt. En egen reflektion är att det ligger en stor vikt i att författarna har en genomarbetad sökstrategi för att kunna hitta relevanta artiklar. Enligt Henricson (2017) så får arbetet en högre trovärdighet om flera databaser har använts vid sökning av artiklar. Vidare så beskriver Henricson (2017) att när artiklarna är granskade enligt peer review så höjs trovärdigheten i artiklarna. Författarna har använt

inklusionkriteriet peer review vid samtliga sökningar, vilket resulterat att alla artiklar som ingår i litteraturöversikten är kvalitetsgranskade. Ytterligare ett inklusionskriterie som höjer trovärdigheten är att ha en tidsbegränsning när det gäller ålder på artiklarna. Artiklarna i examensarbetet är högst tio år gamla vilket bidrog till att examensarbetets litteraturöversikt enligt författarna innehöll tillräckligt aktuell vetenskaplig forskning. Vid sökningarna användes inklusionskriterierna patientperspektiv. Friberg (2017) uppger att

inklusionskriterierna och exklusionskriterier bidrar till att forskarna får lättare att sortera bort irrelevanta artiklar. Samtliga artiklar i litteraturöversikten är kvalitetsgranskade enskilt av författarna enligt Friberg (2017). Enligt Henricson (2017) stärks trovärdigheten i arbetet om båda författarna granskar alla artiklar enskilt och jämför sedan granskningen

tillsammans. Alla artiklar i examensarbetet uppfyller kvalitetskriterierna enligt Friberg (2017) vilket höjer pålitligheten i arbetet.

För att uppnå en hög trovärdighet läste författarna artiklarna enskilt och diskuterade sedan tolkningen. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver att ha en diskussion om den första

(23)

preliminära tolkningen av data med till exempel kollega eller studiekamrat är ett bra sätt för att säkerställa att analysen grundar sig på data och ingenting annat. Genom en kontinuerlig handledning där dialog ingick höjdes även trovärdigheten då en utomstående person har granskat och kontrollerat arbetets innehåll. Författarna har även försökt att tolka artiklarnas data utan att förvränga data. En svaghet i arbetet är att författarna modersmål inte är de samma som de språket som artiklarna skrivs i. Detta skulle kunna ha gett upphov för feltolkning. För att minimera denna svaghet så har en översättningswebbsida använts. Pålitligheten i examensarbetet har höjts genom att författarna har försökt synliggjort deras förförståelse för att den ej ska påverka analysen och resultatet. Författarna har haft en pågående reflektion om sin egna förförståelse genom hela analysen i examensarbetet. Henricson (2017) beskriver att diskutera förförståelsen författarna emellan kan bidra till att minska förförståelsens påverkan på resultat. Genom att författarna har fört en noggrann dokumentation av sökvägen, steg i analysen och refererat enligt APA (2019) höjs pålitligheten i examensarbetet.

Angående överförbarheten utifrån resultatet finns en tveksamt enligt författarna eftersom artiklarna inte enbart är ifrån Sverige. En egen reflektion är att författarna har försökt att höja överförbarheten genom att enbart välja artiklar från ursprungsländer som i stora drag definierar sjuksköterskans yrkesuppgifter på liknande sätt. Det gör att flera sjuksköterskor från olika länder skulle kunna använda sig av resultatet eftersom sjuksköterskans

yrkesuppgifter är likvärdiga.

6.2 Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen förs en diskussion om artiklarnas skillnader och likheter när det gäller syfte, metod och resultat. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning, styrdokument och det utvalda vårdteoretiska perspektivet.

6.2.1 Diskussion om likheter och skillnader i syfte

Examensarbetets syfte var att beskriva faktorer av betydelse för sjuksköterskans

hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat en cancerbehandling. Därför valdes artiklar ut som enligt författarna kan besvara syftet.

En likhet var att artiklarna hade ett syfte att involvera ett hälsofrämjande arbete där sjuksköterskor ingick för patienter som avslutat en cancerbehandling. En skillnad var att artiklarna hade ett syfte som var att beskriva patienters egna upplevelser efter avslutad cancerbehandling. Friberg (2017) poängterar att en artikels syfte avgränsar problemet och är den största avgränsningen i arbetet. Utifrån examensarbetets syfte ansågs det relevant att det övervägande perspektivet var utifrån patientens perspektiv för att det är den unika patienten som är i fokus för det hälsofrämjande arbetet som sjuksköterskan kan bedriva. Det valdes även ytterligare ett perspektiv som utgick från sjuksköterskan för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Det kan diskuteras vidare om när det skulle vara mera användbart att ha enbart

(24)

ett sjuksköterskeperspektiv än ett rent patientperspektiv. En tanke är att det skulle vara mera användbart om fokusen var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om betydande

faktorer för ett hälsofrämjande arbete.

6.2.2 Diskussion om likheter och skillnader i metod

En likhet var att två artiklar hade Kanada som geografiskt ursprung. En skillnad var att de resterande artiklarna hade ett annat geografiska ursprung. Detta resulterade inte i något negativt då spridningen var mellan länder som hade en liknande sjukvård och

infrastruktur. Att ha ett spritt geografiskt ursprung kan både ha fördelar och nackdelar. En fördel är att det bidrar till att man får en liten men bred inblick ifrån ett flertal länder. En nackdel är att om spridningen blir för stor kan det bli svårt att dra vissa slutsatser från den insamlade data. Enligt Henricson (2017) har artiklarnas ursprungsland en stor betydelse för det kommande resultatet. Eftersom en forskning som bygger på patienter i Asien kan bidra till att resultatet blir svårt att tillämpa i eller relatera till den svenska sjukvården eftersom sjukvårdssystem mellan olika länderna skiljer sig åt.En egen reflektion är att det är viktigt att begränsa det geografiska ursprunget när forskarna har ett syfte som innefattar att svara på specifika kriterier som kan skilja sig mycket åt mellan länder.

En likhet var att artiklarna i examensarbetet hade deltagare med som hade avslutat en

cancerbehandling. Det var relevant utifrån examensarbetets syfte att enbart ha med deltagare som hade avslutat sin cancerbehandling eftersom det är stora skillnader för patienter att ha en pågående cancerbehandling eller ha avslutat sin cancerbehandling. En skillnad bland deltagarna som avslutat en cancerbehandling var vilken typ av cancer som de tidigare haft. Det var ett medvetet val att vilja ha med deltagare som hade olika typer av cancer eftersom syftet inte är avgränsat till någon specifik cancertyp hos deltagarna. Friberg (2017) beskriver att syfte och problemformuleringen styr vad som blir inklusionskriterier och

exklusionskriterer för en studie. Ett exklusionskriterier i examensarbetet var barn. Därför är samtliga deltagare i artiklarna över 18 år. Detta var ett aktivt val för att undvika att få med data som innefattar barn eftersom barnsjukvård skiljer sig stort från vuxensjukvård. En reflektion är att det hade kunnat blivit missvisande att blanda barn och vuxnas faktorer som är av betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Samtliga kvantitativa artiklar hade en likhet i att datainsamling som var ifrån enkäter. En skillnad mellan enkäterna var att de hade olika typer av svarsalternativ: öppna

svarsalternativ, fasta svarsalternativ eller en mix av båda. Billhult (2017) uppger att enkäter passar bra när syftet har en kvantitativ ansats och ska till exempel kartlägga eller beräkna något. Men att använda enkäter som datainsamlingsmetod kan vara både positivt och negativt. En positiv del är att enkäter ofta är anonyma vilket sätter mindre press på den som besvarar dem En negativ del är att det är svårt att formulera tydliga frågor som inte tolkas på olika sätt. Vidare beskriver Billhult (2017) vikten att inför en enkätstudie utföra en

pilotstudie innan för att kunna rätta till om det finns några oklarheter i frågorna. En egen reflektion är att ha fasta svarsalternativ innebär att personen som svarar på enkäten inte har möjlighet att utveckla sina svar om den önskar, vilket kan göra att mycket viktig information

(25)

ej kommer fram. De enkäter som hade öppna svarsalternativ hade en större möjlighet att få svar som innehöll mera information. Öppna svarsalternativ skapar dock en svårighet när slutsatser ska dras då de kan innehålla små nyansskillnader mellan sig.

En likhet var att de kvalitativa artiklarna hade en datainsamling som kom från intervjuer. En skillnad i de kvalitativa artiklarna var att datainsamlingen var både från enkät. Danielson (2017) beskriver att använda sig av intervjuer är ett bra verktyg då en studie har en kvalitativ ansats. Intervjuer skapar en möjlighet att samla in detaljerade beskrivningar på ett helt annat sätt än enkäter. Hur frågorna ställs i en intervju har en stor betydelse för trovärdigheten i innehållet från intervjuer. Enligt Danielson (2017) har även intervjuaren en roll att se till att intervjun blir så bra som möjligt. Det sker genom att intervjuaren har noggrant förberett intervjun och främjar ett gott samspel till deltagarna i intervjun. En egen reflektion är att bli intervjuad i grupp i jämförelse med att bli enskilt intervjuad skulle kunna ge stora skillnader i den insamlade datan eftersom en person som har svårt att komma till tals i en grupp kommer kanske inte delge lika mycket av sina tankar och erfarenheter som vid en enskild intervju. En likhet bland de kvalitativa artiklarna var att de hade en dataanalys som var en

fenomenologisk analys. En skillnad var att en artikel hade en dataanalys som var en beskrivande och berättande dataanalys. Henricson och Billhult (2017) beskriver att när en fenomenologisk analys utförs så ligger en stor betydelse i att författarna inte använder sina egna förutfattade meningar och en förförståelse i analysen. En egen reflektion är att en fenomenologisk analysmetod är positiv för att datan blir mera trovärdig då den ej blir färgad av författarnas egna tankar.

6.2.3 Diskussion om likheter och skillnader i resultat

I resultatet i litteraturöversikten urskildes tre teman av faktorer som är av betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete: betydelsen av patientens unika berättelse, betydelsen av stöd och betydelsen av att dela kunskap.

I resultatet framkom att flera patienter som avslutat en cancerbehandling beskrev i sin berättelse om olika typer av påverkan på deras sociala relationer. Vissa patienter upplevde en positiv påverkan i form av att de kommit varandra närmare i sin relation efter

cancerbehandlingen. Andra patienter beskrev om en negativ påverkan då de upplevde sig som en belastning för sin partner eller känt att de ville skiljas efter avslutad

cancerbehandling vilket är i överensstämmelse med vad Totman et al. (2015) och Moshera et al. (2017) beskriver att anhöriga som har närstående som drabbats av cancer också uppger att cancern har påverkat deras relation till sin närstående. Vissa anhöriga beskriver att de

upplevde en försämring av sin relation till sin närstående som drabbats av cancer. De uppger att det stora ansvaret som vårdandet inneburit är orsaken till försämringen (Totman et al., 2015). Andra anhöriga beskriver om en motsatt effekt då de ansåg att deras relation till sin närstående stärkts. De beskriver att cancer fick dem att komma varandra närmare (Moshera et al., 2017). Eriksson (2018) beskriver att ett hälsohinder kan vara något som en människa har inom sig eller finnas runt människan i form av en relation till andra människor. En egen reflektion är att drabbas av cancer innebär inte bara att en person får en diagnos utan livet påverkas för flera individer på olika sätt. Enligt egna erfarenheter ligger det största fokuset i

References

Related documents

This case was also considered to be the most fun- damental of the four in a sense and together with the fact that our agile respondents in all other cases were more positive than

– Det kanske skulle vara ide att någon från Torsby kommun kom hit och berättade om vad som finns att göra i kommunen, gärna i början av säsongen, kanske på

Department of Modern Physics and State Key Laboratory of Particle Detection and Electronics, University of Science and Technology of China, Hefei; (b) Institute of Frontier

Studien är en del i Stigbys egenutvärdering av sin verksamhet. Författaren är en del av behandlingsteamet. Inga personuppgifter hanteras utanför den grupp som hör till

Livsmedelsverket (2007) framhåller att skolan är en bra miljö för att jobba främjande med barn och ungas hälsa då barnen spenderar mycket tid i skolan och att det finns

Även om det psykosociala uppdraget är tydligt för den enskilde skolkuratorn så upplever de flesta av informanterna att hela skolan behöver stödja och ha en förståelse för

Det fanns också en uppfattning hos distriktssköterskorna i samma studier att föräldrar erhåller motstridiga rekommendationer från andra källor såsom internet, tidningar,

Orsaken till att undertryckande av emotioner inte haft någon betydelse i studien kan bero på att upplevda känslor inte utåt visas och därför förblir okända för omgivningen