Prov med merolitbärlager på väg 195, Bankeryd -81 : Byggnadsrapport 1981

58  Download (0)

Full text

(1)

Nr 291 - 1982 ISSN0347-6049

Statens väg- och trafikinstitut (VT) : 58101 Linköping National Road & Traffic Research'lns'titute © $58101 Linköping : Sweden

_ Prov med merolitbärlager på väg 195,

Bankeryd -81

k

hls

Byggnadsrapport 1981

(2)

Nr 291 ' 1982 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden

Prov med merolitbärlager på väg 195,

Bankeryd -81

Byggnadsrapport 1981

(3)

FÖRORD

Inom ramen för projektgruppen "Restprodukter i Vägbyggnad" har

Väg-verket i samarbete med Väg- och trafikinstitutet (VTI) sommaren 1981

provat möjligheterna att använda bärlager av slaggstabiliserad krossad

hyttsten (Merolit) genom att anlägga en provväg, av VTI benämnd Bankeryd -81.

Hittills framkomna erfarenheter och resultat presenteras i denna

bygg-nadsrapport, men VTI planerar att fortsätta redan påbörjade undersök-ningar för registrering av materialhâllfasthet, bärighet, ytjämnhet, tjäl-djup samt skador fram till i första hand 1984.

Vägverkets kontaktman inom projektet har varit Håkan Thorén, TUb. Merox kontaktmän har varit Lars Marcusson och Torbjörn Carlsson. Från VTI har medverkat Björn Örbom, S-O Hjalmarsson, Anders Swenson, Peet Höbeda, Curt Wichmann, Torbjörn Jacobson, Leif Viman och

Christer Lorichs. Linköping i mars 1982 - j ' ? ,J [v . _ l_1 10 l ._ , crew_ ...-N 41" -q l5 Åüçkgh än*\,_ _ M v ' . v \ ;fix-*Wi Sven-Olof_Hja1marsson VTI MEDDELANDE 291

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 1.2 1.3 1.4 2.1 2.2 2.3 2.4 2.4.1 2.4.2 2.4.3 2.5 2.6 2.6.1 2.6.2 2.7 3.1 3.2 3.3 3.3.1 3.3.2 3.4 3.5 3.5.1 BESKRIVNING AV PROVVÄGEN Inledning Läge Provsträckornas uppbyggnad Förberedande arbeten FÖRPROVNING Basmaterial för Merolit Tillverkning av provkroppar Provtryckning av provkroppar Fortsatt förprovning

Tillsats av mald hyttsand

Tillsats av olika kalkmängder

Ändring av vattenmängden

CBR-provning (California Bearing Ratio test)

Kompletterande laboratorieundersökning Blandningsförfarande - Tryckhållfasthet Inpackningsförfarande - Tryckhållfasthet

Sammanfattning av utförd provning BYGGNADSBESKRIVNING

Tidpunkt för utförandet

Väderlek och temperatur under bygg-nadstiden

Maskinförteckning I Merolitverket

På vägen

Tillverkning av Merolit i fast

blandar-verk

Materialkontroll vid verket Kontroll av kalkkvot VTI MEDDELANDE 291 Sidan N N l - -D -I -O \ O \ J \ J \ n -D 4 ? -P 11 13 13 14 15 18 18 18 18 18 19 19 21 21

(5)

Fortsättning Innehållsförteckning 3.5.2 3.5.3 3.5.4 3.6 3.6.1 3.6.2 3.7 3.8 4.1 4.2 4.3 4.4 5.1 5.2 5.3 5.# 5.5 5.6

Kontroll av densiteten hos järnoxidfiller

uppslammat i vatten ("slurry")

Kontroll av vattenkvot Kontroll av kornkurva

Allmänna iakttagelser vid Merolitverket

Kalktillsats Vattenkvot

Utläggning av Merollt resp BG på vägen Utförande av slltlager

KONTROLLPROVNINGAR I SAMBAND MED MEROLITENS UTLÄGGNING PÅ VÄGEN Merolit

Vattenkvotsbestämning Packningskontroll

Kontroll av lagertjocklekar

PROVNINGAR OCH MÄTNINGAR EFTER PROV-VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE

Provtraflkering

Bärighetsmätningar med fallvikt

Provborrning Beläggningsprovning Jämnhetsmätning l längdled Jämnhetsmätning i tvärled VTI MEDDELANDE 291 Sidan 21 21 22 22 22 23 23 24 26 26 27 29 29 31 31 32 36

'38

38 39

(6)

Prov med Merolitbärlager på väg 195

Bankeryd -81 Byggnadsrapport

av 5-0 Hjalmarsson och T Jacobson

Statens Väg- .och Trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

I samband med Vägverkets nybyggnadsprojekt Västerleden vid Jönköping har Statens väg- och trafikinstitut på uppdrag av CF (TUb) medverkat

vid planläggning och utförandet av provsträckor med bärlager av dels

slaggstabiliserad krossad hyttsten (Merolit) dels BG som referens.

Avsikten med provvägen var

- att i praktiken studera vissa materialtekniska och utförandemässiga

problem med denna bärlagertyp, som framkommit vid uppställande i samband med TUbs uppställande av preliminära anvisningar för

denna bärlagertyp, samt

- att den efter några år skall ge svar på dimensioneringsfrågan, dvs

sambandet mellan å ena sidan slitlagrets och Merolitbärlagrets

tjocklekar och å andra sidan överbyggnadens livslängd vid

trafike-ring.

Provvägen består av 16 st provsträckor innehållande 12 st Merolitsträckor

med olika utföranden och en sträcka med både BG och Merolit i kombination

samt 3 st BG-sträckor som referens.

Bärlagermaterialet Merolit utgörs av en färdig verkblandad produkt

sammansatt av hyttsten, hyttsand, kalk för aktivering samt järnoxidfiller.

Utläggning utförs normalt med asfaltläggare av konventionell typ. Kontrollen på vägen visar, att Merolitlagret blivit välpackat och att den

avsedda vattenkvoten kunnatuppnås trots den osedvanligt långa

transport-sträckan (28 mil). Kontrollprovningen av den utlagda Merolitens

(7)

II

fasthet, bestämd på platstillverkade provkroppar visade att en relativt

låg tryckhållfasthet genomgående har erhållits.

I slutet av september 1981, fyra veckor efter provvägens färdigställande, men före trafikinsläppet provbelastades beläggningsytan för utvärdering av vägkonstruktionens bärighet i begynnelseskedet. Vid samma tidpunkt

gjordes även försök med utborrning av provkroppar för att utröna hur

Meroliten hade bundit genom hållfasthetsbestämning. Efter ytterligare

fyraveckor gjordes på nytt en kompletterande undersökning med både

provborrning och bärighetsbestämning genom fallviktsmätning. Vid det första mätningstillfället låg lagermodulerna (El-värdena) för

Merolitsträckorna mellan 1290 och 3700 MPa. Vid den första borrningen

på Merolitsträckorna konstaterades okulärt att materialet var något

bundet på samtliga sträckor, men ej tillräckligt för att hela borrkärnor

skulle erhållas.

Vid det senare mättillfället var samtliga lagermoduler (El-värden)

avsevärt högre än vid det första. För sträckorna med Merolitbärlager har El-värdets ökning med tiden varit större för de tjockare lagren än

för de tunnare.

Vid den andra provborrningen erhölls 3 st hela borrkärnor. Vidare konsta-terades genomgående en något bättre bindning hos Meroliten än vid det första provningstillfället. En god vidhäftning mellan beläggning och

Merolit noterades likaså.

(8)

1. V BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

1.1 Inledning

Slaggstabiliserad krossad hyttsten (Merolit) har under några år tillverkats av AB Merox i Oxelösund ochBorlänge och använts som bundet bärlager under slitlager av AB på vägar, parkeringsplatser och andra hårdgjorda

ytor.

I samband med VV nybyggnadsprojekt Västerleden vid Jönköping har

Statens väg- och trafikinstitut på uppdrag av VV (TUb) medverkat vid planläggning och utförandet av en provväg, av VTI benämnd "Bankeryd -81".

Avsikten med provvägen är att klarlägga vissa materialtekniska och utförandemässiga problem med denna bärlagertyp som framkommit vid

uppställandet av VVs preliminära anvisningar (se bilaga 1).

Provvägen är vidare avsedd att ge svar på dimensioneringsfrågan, dvs

sambandet mellan å ena sidan slitlagrets och merolitbärlagrets tjocklekar och å andra sidan överbyggnadens livslängd, exempelvis uttryckt genom

antalet tunga fordon (axelpar), som överbyggnaden kan uppbära innan trafikeringsvärdet sjunkit till en oacceptabel nivå till följd av antingen ackumulerade permanenta deformationer hos beläggningsytan eller beläggningens krackelering.

12 Läge

Provvägen är belägen vid Bankeryd i R län (se bilaga 2).

Vid besiktning 810325 utvaldes i samråd med BYSÖ ett lämpligt avsnitt

av Västerleden för provsträckor. Faktorer som vid val av läge ansågs viktiga var en homogen undergrund, hög trafikmängd samt att en anpass-ning till vägföretagets planenliga bedrivande var möjlig. Enligt

trafik-räkning 81-12 resp 82-01 uppgår ÅDT nu 2100 resp 2400.

(9)

1.3 Provsträckornas uppbyggnad

Provsträckornas uppbyggnad framgår av schematisk längdprofil, bilaga 3. Som synes består provvägen av 15 st provsträckor innehållande ll st merolitsträckor med olika utföranden och '3 BG-sträckor samt en sträcka

med både BG och Merolit i kombination.

Utöver de ursprungligen planerade l5 provsträckorna tillkom vid själva

utförandet ytterligare 1 provsträcka, i bilaga 2 benämnd 16. Denna är

utförd med övre bärlager av Merolit på samma sätt som exempelvis sträcka 15 med den skillnaden att Merolitlagret vältades med 30 vält-turer i stället för det normala antalet - lO. Provsträckans tillkomst berodde på en viss överleverans av Merolit-material under sista arbets-dagen.

Provvägens totala längd är 750 m och dess bredd är ca 9,2 m. Normal-sektionen framgår av bilaga 4.

1.4 Förberedande arbeten

Vägens uppbyggnad undersöktes av VTI genom håltagning i ett antal

punkter (en per sträcka). De upptagna materialprovens korngradering bestämdes. Resultatet framgår av bilaga 5.

Som framgår av korngraderingarna består undergrunden av ett sandigt, grovmoigt material. Förstärkningslagret av grusig sand medan bärlager-gruset har en sandig, grusig sammansättning, som klarar BYAs yttre gränskurvor med knapp marginal.

I samband med provtagningen utfördes även en bestämning av grusbär-lagrets resp underlagets E-modul genom belastning på grusbärgrusbär-lagrets yta med VTIs 5 tons fallviktsapparat. Fallviktsmätningen utfördes med

den s k 2-punktsmetoden. Resultat framgår av tabell 1.

(10)

Tabell 1. Lagermodulerna El och E2 framtagna med hjälp av tvâpunkts-mätning med fallviktsapparat. Nedsjunkningarna vid provningen

uppmätta i belastningscentrum och på avståndet 60 cm från

detta.

Provsträcka Uppmätt Lagermodul

Sektion grusbärlager

tjocklek

512)

522)

cm MPa MPa

1. 13/390

12

3003)

170

2. 13/4160

10

1803)

175

3. 13/520

13

4003)

190

4. 13/580 16 800 210 5. 13/6110 13 2000 150 6. 13/700 12 800 240 7. 13/760 14 800 240 8. 13/820 13 1500 230 9. 13/870 15 600 210 10. 13/900 11 1500 210 11. 13/940 10 1500 210 12. 13/970 9 2000 230 13. lll/020 11 2500 150 14. lll/070 11 1600 200 15. 14/100 ll 2000 220 Mv:1230 720 Mv:200 30 1) E1 är elasticitetsmodulen för grusbärlagret

2) E2 är medelmodulen för vägkroppen under grusbärlagret

3) Anledningen till de relativt låga värdena är sannolikt att en

profiljustering måste företagas strax innan mätningen.

(11)

2. FÖRPROVNING

2.1 Basmaterial för Merolit

För fastställande av lämplig arbetsblandning uttogs prov på, basmaterial

av VTI vid besök hos Merox i Oxelösund 810603.

Komponenter hos provtaget basmaterial var följande:

Hyttsten 0-6 mm, hyttsten 6-18 mm, hyttsand, järnoxidfiller och kalk. Materialet proportionerades enligt Merox grundrecept för tillverkning av provkroppar på VTIs laboratorium.

Merox grundrecept Hyttsten 0-6 37,0 vikt-% Hyttsten 6-18 28,0 _H_ Hyttsand 26,2

-H-Ferrofiller (järnoxid)

7,2

_"-Osläckt kalk 1,6 _H_ 100,0 vikt-96 Vatten 8,5 vikt-96 2.2 Tillverkning av provkroppar

För kontroll av Merolitens hårdnande instampades provkroppar enligt s

k tung instampning (AASHO T-180). Provkropparna lagrades inneslutna i

plastpåsar i fuktrum vid rumstemperatur (+20°C) vid en relativ fuktkvot av 98-9996. Vidare lagrades ett antal provkroppar vid olika temperaturer,

(+5, +12, +38 och +50°C).

Avsikten med lagring vid låg temperatur var att undersöka om hållfasthets-tillväxt är möjlig vid utläggning av Merolit sent på året. Lagring vid hög temperatur utfördes för att kontrollera möjligheten att genom korttids-lagring förutsäga materialets bindförmåga.

(12)

2.3 Provtryckning av provkroppar

Provtryckning har utförts efter 7, 28 och 90 dygn i en av VTIs tryckpressar,

se figur 1, enligt VVs anvisning Ao llO:ll 4.2.1.38. Vid

provtrycknings-tillfällena har en deformationshastighet av 1,25 'mm/min använts enligt

British Standard (1924:1957).

Figur 1 Provtryckning i VTIs 30-t0ns tryckpress. Pâ provkroppens bägge ändytor har tryckutjämnade gummiplattor använts.

Provningisresultat avseende provkroppar behandlade enligt ovan redovisas i tabell 2.

(13)

Tabell 2. Tryckhâllfasthet hos provkroppar tillverkade vid VTI av Merolit enligt AASHO T-180 enligt recept från Merox. Lag= ringstid och lagringstemp framgår av tabellen.

Lagring Vattenkvot Skrymden- Tryckhållfasthet sitet

Antal Temp Ursprungliga Prel.

Dygn värden korrig.

värden

0C

vikt-96

kg/dm3

MPa

Mv

MPa MV

7 +20°C 8,5 2,10 0,8 7 -"- 2,10 0,6 0,7 0,9 28 -"- 2,10 1,5 28 -"- 2,12 1,8 1,7 2,4 90 -"- 2,11 2,7 90 -"- 2,12 2,5 2,6 3,8 7 +12°C -"- 2,11 0,5 7 -"- 2,13 0,6 0,6 0,7 28 -"- 2,13 1,2 28 -"- 2,11 1,2 1,2 1,6 90 -"- 2,15 2,3 90 -"- 2,11 2,2 2,3 3,3 7 + 5°C -"- 2,11 0,8 7 -"- 2,13 0,7 0,8 1,0 28 -"- 2,12 1,0 28 -"- 2,15 2,0 1,5 2,1 l +38°C -"- 2,12 0,6 l -"- 2,13 0,5 0,6 0,7 3 " 2,12 0,8 3 " 2,10 0,8 0,8 7 " 2,12 0,8 7 " 2,13 1,1 1,0 1,3 1 +50°C -"- 2,13 0,6 1 " 2,15 0,6 0,6 0,7 3 H _ _ 3 I! __ __ _ _ 7 " 2,13 1,8 7 " 2,12 1,5 1,7 2,4 VTI MEDDELANDE 291

(14)

Av tabellen framgår att en relativt låg tryckhållfasthet genomgående

har erhållits. Noteras kan att vid 90 dygns lagring vid rumstemp (+200C) endast har en tryckhållfasthet av endast 2,6 MPa (medelvärde av 2

prov) uppnåtts. En bidragande orsak till de relativt låga hållfastheterna

kan vara det förhållandet att gummimellanlägg använts som ett medel att uppnå bättre tryckfördelning vid provningen. Genom en undersökning

vid VTI av gummimellanläggens reducerande effekt på tryckhållfastheten

har i detta fall preliminärt korrigerade värden kunnat beräknas som

approximativt motsvarar de värden man skulle ha fått, om tryckhållfast-_

heten hade bestämts utan gummimellanlägg. De preliminärt korrigerade

värdena har angivits i tabell 2.

Vidare kan konstateras att ingen skillnad i tryckhâllfasthet alls förelåg

hos provkroppar lagrade vid olika temperaturer. Troligen kan detta

förklaras av den allmänt svaga bindningen vid lågålder hos materialet.

Konstaterade hållfastheter är betydligt lägre än vad som erhållits vid tidigare lagd Merolit, t ex i provvägen Flen 1974 och Lästringe 1975 (jfr VTI Meddelande 194). Den torra skrymdensiteten varierar hos provkropparna

mellan 2,10 och 2,15 kg/dm3.

2.4 Fortsatt förprovning

Då kravet på tryckhållfasthet i Vägverkets förslag till anvisningar ej

uppfylldes vid den första laboratorieundersökningen, gjordes försök att förbättra tryckhållfastheten hos Merolitprovkroppar genom att

- tillsätta mald hyttsand (slaggbindemedel)

- variera kalkkvoten - variera fuktkvoten

2.4.1 Tillsats av mald hyttsand

Provkroppar instampades av Merolit enligt recept från Merox med s k

tung instampning (AASHO T-180). Till provblandningarna tillsattes mald hyttsand i kvoter som framgår av tabell 3.

(15)

Tabell 3. Tryckhållfasthet hos Merolitprovkroppar packade enligt

AASHO T-180. Provkropparna tillverkade vid VTI enligt recept

från Merox och med en tillsats av slaggbindemedel (mald hyttsand). Lagring Vatten- Släckt Slaggbinde- Skrymdensi-Tryckhållfasthet

kvot kalk medel tet

Urspr. Prel.

värden korrig.

Antal Temp värden

dygn

Oc

vikt-°/o vikt-96 vikt-96

kg/dm3

MPa

Mv

MPa

7

+20

8,5

1,2

-

2,13

0,7

"

-"-

-

2,11

0,5

0,6 0,7

"

-"-

2,4

-

2,13

0,8

"

"

-

2,12

0,6

0,7 0,9

"

-"-

-"-

3,6

-

2,15

0,9

"

-"-

-"-

-

2,13

0,8

0,9 1,2

"

-"-

-"-

1,6

3

2,13

2,4

"

-"-

3

2,17

2,5

2,5 3,6

"

-"-

-"-

1,6

6

2,21

4,0

"

-"-

-"-

6

2,21

4,7

4,4 6,5

"

-"-

-"-

1,6

7,21)

2,11

4,1

"

-"-

-"-

7 , 21)

2,11

3,9

4,0 5,9

"

-"-

-"-

1,6

10,21)

2,17

5,6

"

"-

"-

10,2 )

2,18

4,8

5,2 7,7

l)Ingen järnoxidfiller inblandad

Av tabellen framgår att en betydande ökning av tryckhållfastheten

erhölls då slaggbindemedel tillsattes merolitblandningen. Vid en tillsats

av 3 vikt-°/o slaggbindemedel ökar tryckhållfastheten från 0,7 MPa till 2,5 MPa hos provkroppar lagrade 7 dygn i fuktrum vid +20°C.

Järnoxidfillret utgör en del av finmaterialet i Meroliten. Vid tillsats av

slaggbindemedel med 7 vikt-96 eller mer, erhålles ett överskott på finmaterial och resultatet härav blir ett merolitmaterial med lägre mekanisk stabilitet

i packat tillstånd. Av denna anledning användes icke järnoxidfillertillsats

vid högre slaggbindemedelstillsatser än 6% (tabell 3). Noteras bör att släckt teknisk kalk användes i stället för som tidigare osläckt kalk. Detta beroende på svårigheter att under semestertid få tag på osläckt kalk av samma sort som tidigare använts vid laboratorieförsöken. En

jämförelse av tryckhållfastheten hos provkroppar där de olika kalksorterna

ingick utfördes och någon mätbar skillnad kunde ej konstateras (jfr 2.7).

(16)

Vid användning av osläckt kalk sker en viss uttorkning genom kalkens

hydratisering.

2.4.2 Tillsats av olika kalkmängder

För att utröna om olika tillsatta mängder kalk påverkade

tryckhållfast-heten i den ena eller andra riktningen, instampades provkrOppar enligt tidigare nämnt förfaringssätt. Tabell 4 visar provningsresultaten för de

olika blandningarna.

Tabell 4. Resultat av tryckhållfasthet hos Merolitprovkroppar

till-verkade vid VTI, enligt recept från Merox enligt AASHO T-l80.

Provkropparna är utförda med olika tillsatser av kalk.

Lagring Vatten- Osläckt Skrymdensi- Tryckhâllfasthet kvot kalk tet

.Antal Temp Urspr. Prel.

dygn värden korrig.

värden

0C

vikt-96

vikt-96 kg/dm3

MPa Mv

MPa

7 +20 8,5 0 2,11 0,3 " -"- -"- 0 2,14 0,3 0,3 0,3 " " " 0,8 2,11 0,5 " " " 0,8 2,09 0,4 0 , 5 0,6 " " " 1,6 2,10 0,8 " -"- -"- 1,6 2,10 0,6 0, 7 0,9 " " " 2,4 2,10 0,7 " " " 2,4 2,13 0,8 0,8 1,0 28 " " 0 2,08 0,8 " "- -" 0 2,12 0,9 0 ,9 1,2 " " " 0,8 2,11 1,3 " "- " 0,8 2,11 1,3 1,3 1,8 " " " 1,6 2,10 1,5 " " " 1,6 2,12 1,8 1, 7 2,4 " " -"- 2,4 2,12 1,7 1, 7 2,4 VTI MEDDELANDE 291

(17)

10

Av tabellen framgår att med ökad kalkkvot erhålles en tydligt högre tryckhållfasthet. En ökad kalkkvot utöver vad Merox anger i sitt recept

(1,6 vikt-96) ger alltså en viss ökning av tryckhållfastheten.

2.4.3

Ändring av vattenmängden

För att bestämma hur tryckhållfastheten påverkas om vattenkvoten i Merolitblandningen ändras, instampades provkroppar enligt metoden för

tung instampning (T-180). Tabell 5 visar de olika blandningarna som

utfördes samt erhållna tryckhållfastheter.

Tabell 5. Resultat av tryckhållfasthet bestämd på Merolitprovkroppar

tillverkade enligt AASHO T-180 och enligt recept från Merox.

Provkropparna är utförda med varierad vattenkvot.

Lagring Vatten- Torr Tryckhållfasthet

kvot skrymm Urspr. Prel.

Antal Temp -densi- värden korrig.

dygn tet värden

oc

vikt -%

kg/dm3

MPa

Mv

MPa

7 +20 4 2,06 0,7 " -"- 4 2,07 0,7 0,7 0,9 " . -"- 6 2,10 1,0 " -"- 6 2,08 0,8 0,9 1,2

"

-"-

81)

2,11

0,6

"

-"-

81)

2,14

0,6

0,6

0,7

" " 10 2,15 0,5 " " 10 2,14 0,6 0,6 0,7 28 " 4 2,08 1,3 " " 4 2,08 1,3 1,3 1,8 " " 6 2,13 2,0 " -"- 6 2,14 2,0 2,0 2,9

"

-"-

81)

2,10

1,5

"

-"-

81)

2,09

1,6

1,6

2,3

" -"- 10 2,13 1,3 " -"- 10 2,15 1,5 1,4 2,0

1) Enligt Merox ordinarie recept.

Av tabellen framgår att med en vattenkvot av 6 vikt-96 erhålles en

tryckhållfasthet av 0,9 MPa och 2,0 MPa efter 7 resp 28 dygns lagring i

fuktrum, 'vilket var något högre än med vattenkvoten enligt Merox recept.

(18)

ll

Med ledning av detta resultat sänktes vattenkvoten med drygt 1 vikt-96 i det arbetsrecept, som användes vid tillverkningen av Merolit i blandar-verket.

2.5 CBR-provning (California Bearing Ratio test

För att bestämma den obundna Merolitens mekaniska stabilitet och

vattenkänslighet utfördes s k CBR-provning enligt ASTM-1883-67. Provningarna utfördes på följande vis:

Merolit instampades i CBR-burk (2130 cm3) i 5 lager och varje lager

packades med 56 väl fördelade slag. De framställda proverna anbringas i provtryckningspress (VTIs Alvetron-press), se figur 2.

Figur 2. CBR-provning i VTIs Alvetron-press.

(19)

12

En last pålades penetrationskolven vars yta är 19,25 cm2 och kolvens inträngning i Merolitmaterialet vid belastning upptogs på skrivare. Ur

den erhållna kurvan (belastning-penetration) avlästes de korrigerade belastningarna för 2,54 resp 5,08 mm inträngning.

Merolitens CBR-värde erhölls genom att jämföra belastningen för 2,54

mm sjunkning med belastningen för samma sjunkning av ett

standardma-terial och uttrycka förhållandet mellan dessa i procent. Metoden är enligt ASTM användbar främst för undersökning av egenskaperna hos undergrunds- och underbyggnadsmaterial. Vid provningen föreskrives därför överlast motsvarande tyngden av ev överbyggnad. Då i detta fall Meroliten i sig självt ingår i överbyggnaden, har någon överlast vid CBR-försöket ej använts.

Tabell 6. Resultat av CBR-provning på Merolit tillverkad vid VTI enligt recept från Merox. Till blandningen har osläckt kalk använts. Provningen har utförts direkt efter inpackning.

Prov Vatten- CBR % Torr

skrym-kvot densitet Vid Vid 2,54 mm 5,08 mm inträng- inträng-ning ning

Nr

vikt-96

%

96

kg/dm3

l 4 122 143 2,02 2 6 139 172 2,06 3 8 120 155 2,07

4

101)

123

161

2,11

l) Vattenseparation

Av resultaten framgår att CBR-värdena var mycket höga vid samtliga

vattenkvoter. Vid en vattenkvot av 6 vikt-96 erhölls den högsta

stabili-teten.

(20)

13

2.6 Kompletterande laboratorieundersökning

Till följd av de låga tryckhållfasthetsvärdena som erhållits på

labora-torietillverkade provkroppar av Merolit bestämdes att en kompletterande laboratorieundersökning skulle utföras.

I första hand skulle en undersökning göras för attfå svar på om tryck-hållfastheten påverkas av blandningsförfarandet och denna utfördes i form av enjämförelse mellan verkblandad och laboratorieblandad Merolit.

I andra hand skulle en undersökning utföras för att klarlägga hur

inpack-ningsförfarandet påverkar tryckhållfastheten hos provkroppar tillverkade

av Merolit.

Det visade sig att förfarandet vid tillverkning av Merolitprovkroppar

var något olika vid Merox och VTI. I stället för att som på VTI stampa

in provkroppar använde man vid Merox vibrering i två lager med vibre-ringsutrustning av märket Dynapac. Det gjordes därför en jämförande

undersökning av hur det hårdnade materialets tryckhållfasthet påverkades av dessa båda inpackningsmetoder.

2.6.1 Blandningsförfarande - Tryckhållfasthet

Färdigblandad Merolit uttogs vid blandarstation i Oxelösund, dels 810806 dels 810813. Provmaterialet hemtogs till VTIs laboratorium, där materialet

instampades dels samma dag, dels (av tidsskäl) sedan det lagrats 1 dygn

i plastpåse. Erhållna tryckhållfastheter framgår av tabell 7.

(21)

14

Tabell 7. Resultat av tryckhållfasthet bestämd på Merolitprovkroppar instampade enligt AASHO T-180 vid VTIs laboratorium,

Meroliten blandad i Merolitverket i Oxelösund.

Lagring Fuktkvot Torr Tryckhållfasthet Provkroppar skrym- Urspr. Prel. tillverkade

densi- värden korrig.

Antal Temp tet värden

dygn

OC

vikt -% kg/dm3

MPa Mv

MPa

7

+20

8,0

2,13

0,8

810806

u _u_ _n_ 0,8 N u n 0,7 u u n " -"- " 2,14 0,9 0,8 1,0 7 +20 7,5 2,17 0,8 810807 " -"- -"- 2,15 0,8 (1 dygns " " " 2,16 0,9 fördröjning

"

-"-

-"-

2,17

0,8

vid

uu-" " " 2,17 0,6 0,8 1,0 verkn.) 7 +20 - - 0,7 810813 u _n_ _ _ 0,7 u _n_ __ _ 0,5 " " - - 0,7 0,7 0,9

En jämförelse mellan tabell 7 och tabell 2, som avser material som både blandats och instampats vid VTI, visar att de olika blandningsförfarandena ej påverkat tryckhållfastheten mycket. Av tabell 7 kan man vidare V sluta sig till att 1 dygns fördröjning vid instampningen ej påverkat

håll-fastheten.

2.6.2 Inpackningsförfarande - Tryckhållfasthet

Av material som uttogs vid blandarstation i Oxelösund 810806 och 810813

inpackades provkroppar på Merox laboratorium. Provkropparna framställdes

i en provningsutrustning med vibrationspackning (DYNAPAC). Härvid

packades materialet i två lager i en form med volymen (2500 cm3), (se

bilaga 6).

Provkropparna förvarades i plastpåsar på Merox laboratorium några

dygn, därefter transporterades de till VTI för att hållfasthetsprovas

efter 7 dygn. Erhållnahållfastheter framgår av tabell 8.

(22)

15

Tabell 8. Erhållen tryckhållfasthet bestämd på provkroppar tillverkade av Merolit, vibrerade i två lager vid Merox laboratorium. Meroliten blandad i Merolitverk i Oxelösund.

Lagring Vatten- Torr Tryckhållfasthet Anmärkning

kvot skrym- Urspr. Prel.

densi- värden korrig.

Antal Temp tet värden

dygn

1) 2)

0C

vikt-96

kg/dm3

MPa Mv

MPa

7 ca +20 - - 2,0 1,9 810806 u _n_ _ _ 2,1 2,0 u _n_ _ _ 2,1 2,0 " -"- - - 2,2 2,1 2,1 7 ca +20 " -"- - - 1,9 1,8 810813 " -"- - - 1,9 1,9 1,8 l) Korr. till slankhetstal dzh = 1,0

2) Korr. för gummimellanlägg

Av tabellen framgår att provkroppar tillverkade genom vibrering hade högre tryckhâllfasthet än då packning med stamp användes (VTI, tabell 2). En orsak till skillnaden kan vara att vibreringsförfarandet nedkrossar hyttsanden i Merolitmaterialet mer än instampningsförfarandet och detta i sin tur medför en bättre bindningseffekt i Meroliten. En annan orsak kan vara storleken på provkroppen med bl a ett annat slankhetstal. 2.7 Sammanfattning av utförd förprovning

En sammanställning av tryckhâllfasthetsresultat på Merolitprovkroppar tillverkade på VTIs resp Merox laboratorium redovisas i figur 3 och 4.

(23)

16

S!MPu

i..

y z

/ M

M M

2- '7

L_

-- -

'

// //

_

// //

w

N

*

'

M W W

W M

z. /f 1,6 2,1. i 1,2 2,1. 3,6 (2 6A VARIERAD VATTENKVOT

VIKT- °/o VARlERAD KALKVOTVIKT-% SORT (SLÄCKTVARlERAD KALK-KALK) VIKT-%

l MEROX RECEPT

1) ÄNGER MEROX RECEPT

PROVKROPPAR BLANDADE OCH TlLLVERKADE ENLIGT MEROX RECEPT LAGR|NGSTID: -_ 7 DYGN

(D ---ZBDYGN PROVMATERIAL HÄMTAD 81.06.03

@ PROVKROPPARNA LAGRADE |020°CI FUKTRUM

Tryckhållfasthetsresultat av olika Merolitblandningar. Prov-Figur 3.

kroppar tillverkade (AASHO T-l80) och provade vid VTI. Av figur 3framgår att låga tryckhâllfastheter genomgående har erhållits. Med Merox recept för merolitblandningen har en medeltryckhållfasthet '

på 026 MPa uppmätts vid. 7 dygns laging i fuktrum (+20°C) och 126 MPa vid 28 dxgn.

Vid en tillsats av slaggbindemedel i Meroliten har en betydande ökning

av tryckhâllfastheten skett. Då exempelvis 3 vikt-96 slaggbindemedel

inblandas i Meroliten blir tryckhållfastheten 2,5 MPa efter 7 dygn. Vidare kan konstateras att om variation av lagringstemp, vattenkvot, kalkkvot och ändring av kalksort görs på Merolitprovkropparna, påverkar detta ej tryckhâllfastheten nämnvärt.

(24)

17

M30 VlD 7 DYGN 3 d

7

2-

r///

ááá%

//

å??? ä?

%

////

/

/

?9%

7

å??? ?ä

I //1 6 g A //1 / 'á /

äga/mmm

08-06

08-06

00-13

_

08-06

00-13

BLANDNING

MEROX

MEROX

MEROX

MEROX

MEROX

PROVKROPPS

vn .

'

vn

vn

MEROX

MEROX

TILLVERKNING

T-180

T-180

T-180

VIBR.

VIBR.

HÃLFPROVNING vn vn vn _ vn vn

Figur 4.

PROVKROPPARNA LAGRADE l +20°C I FUKTRUM

Tryckhållfasthet vid 7dygns ålder hos Merolitprovkroppar,

packade med instampning (AASHO T-180) resp laboratorie-vibrering.

Av figur 4 framgår att provkr0ppar tillverkade med laboratorievibrering

fick en högre tryckhållfasthet än provkroppar instampade enligt AASHO

T-180. Som tidigare nämnts kan orsaken till den högre tryckhållfastheten

vara att Merolitmaterialets bindning påverkas i positiv riktning av

vibre-ring genom en större nybildning av krossytor hos de mindre kornen än

vid packning med stamp. Det har tidigare visats att inblandning av

fin-mald hyttsand ökar hållfastheten avsevärt (figur 3).

CBR-mätningen visar att Meroliten hade en mycket hög stabilitet (god

inre friktion) i obundet tillstånd oberoende av vattenkvoten (inom

inter-vallet 4-10 vikt-96).

(25)

18

3. BYGGNADSBESKRIVNING 3.1 Tidpunkt för utförandet

Utläggning av den verkblandade Meroliten på provvägen utfördes under vecka 35 (08-24 - 08-28) 1981. Datum för Merolitens utläggning på de olika provsträckorna framgår av tabell 9.

3.2 Väderlek och temperatur under bxggnadstiden

Rådande väder och lufttemperatur vid Merolitsträckornas utförande

framgår av' tabell 9.

Tabell 9. Tidpunkt för Merolitens utförande och väderleken härvid. Datum Merolit Väderlek Lufttemperatur

utlagd på str OC Min Max

24/8

1

Soligt

+17 +27

25/8

2, 31) ,42)

Soligt

+9

+21

26/8

51), 6, 7, 81)

-

+10 +25

9, 10, 11

27/8

12, 13, 14

Soligt

+6

+24

15 Blåst l) BG-sträcka 2) BG + Merolit 3.3 Maskinförteckning 3.3.1 I Merolitverket (jfr figur 5) 3 st Materialfickor 3 st Transportband

1 st blandare (bestående av 2 st blandarskruvar)

(26)

19

1 st vattenpump 1 st kalksilo

1 st blandare (för uppslamning av järnfiller)

1 st lagringsficka

3.3.2 På vägen

1 st asfaltläggare (Baber-Greene, Matmaker SES-140) 1 st vibrerande slätvalsvält (Dynapac CC-ZO)

1 st klisterspruta (Salco, trehjulig moped)

1 st väghyvel

Lastbilar med släp för transport av Merolit från verket i Oxelösund till

Bankeryd vid Jönköping (ca 28 mil).

3.4 Tillverkning av Merolit i fast blandarverk

Merolit utgör en färdig verkblandad produkt bestående av hyttsten,

hyttsand, kalk för aktivering samt järnoxidfiller.

Hyttsten 0-6. hyttsten 6-18 och hyttsand lagras i materialfickor (figur

5).

De tre materialen förs via transportband till blandaren, som är av kontinu-erlig typ. Pâ bandet tillsättes även kalken.

I blandaren tillsättes uppslam mat järnoxidfiller samt vatten (taget från havet). Produktionstakten pâ verket var 80 ton/tim, se figur 5 planskiss över verket. Vid tillverkning av Merolit användes Merox recept. Med ledning av VTIs förprovningsresultat ändrades emellertid vattenkvoten från 8,5 vikt-% till 7,2 vikt-96. Pâ sträcka 12, 14 och 15 gjordes plan-enliga avsteg från Merox recept.

(27)

20

HYTTSTEN HYTTSAND FICKA FICKA FICKA O-6MM 6-18MM I I [I II BAND . _-[""'_L MANÖVER-CENTRAL 5' P BLANDARE : ZSKRUVAR c: (7' 'E \ UPPSLAMNING AV PROVTAGNING-c- JÄRNFILLER OCH

OCH VATTEN

l (SLURRY)

LAGRINGSFICKA FÖR FÄRDIG MEROLIT

Figur 5. Planskiss över Merolitverket

(28)

21

3.5 Materialkontroll vid verket

Då materialtillverkningen startade, gjordes regelbundna kontroller enligt

nedan.

Kontroll av kalkkvot

- - " - av "Slurry (järnoxidfiller och vatten)

_ - " - av vattenkvot

- - " - av Merolitens kornkurva 3.5.1 Kontroll av kalkkvot

Kalkkvoten kontrollerades regelbundet genom att en hink hölls under matningsskruven i exakt 20 sekunder, kalken vägdes och kalkkvoten beräknades med ledning av den under samma tid passerande nominella sten-sand-mängden. Resultatet framgår av bilaga 7.

3.5.2 Kontroll av densiteten hos "Slurry" (järnoxidfiller och vatten)

Prov uttogs vid materialets tillsättning i blandaren.

Provningen utfördes så, att en hink fylldes med "slurry" under 5 sekunder,

för att kontrollera och att rätt mängd slurry tillsattes. Dessutom fylldes en flaska med känd volym och vikt med slurry och densiteten bestämdes.

Resultat framgår av bilaga 7. 3.5.3 Kontroll av vattenkvot

Vattenkvoten hos den färdigblandade Meroliten bestämdes regelbundet

enligt Karbidmetoden (Speedy-Moisture Tester). Resultat framgår av

bilaga 7.

(29)

22

3.5.4 Kontroll av kornkurva

Prov på den färdigblandade Meroliten uttogs en gång per arbetsskift för

bestämning av materialets kornfördelning efter att tvättsiktning utförts.

Resultat framgår av figur 6.

Grovmo Mellansand Gran/sand Eingrus Grovgrus

0.06 0.2 0.6 2 6 100* 90 80 70 60 150 Pa ss er an de md ng d. vi kt pr oc cn t 20 10 O 1 0.074 0.125 ' 0.25 0.5 1.0 2 4 5.5 3 *11.3 1620 '32 5064 1) MED 0,6 V|KT'°/c KALK Z) MED 1,6 VlKT-% KALK

Figur 6. Kornkurvor hos färdigblandad Merolit.

3.6 Allmänna iakttagelser vid Merolitverket

3.6.1 Kalktillsats

Problem uppstod i början med kalktillförseln. Kalken tillsattes direkt på bandet med en matarskruv. Silon var för dagen nyuppfylld med kalk, vilket medförde att kalken ej packats och därmed var mycket rörlig.

Som en följd härav "rann" (matades) kalken vid ett par tillfällen

okontrollerat genom skruven. Under kortare stunder tillsattes således

större mängder kalk än vad receptet föreskrev.

(30)

23

Problemet avhjälptes genom att en annan längre matarskruv användes. Dessutom uttogs kalk från en annan förvaringsficka i silon. Kalken i denna ficka var från en tidigare leverans och därmed bättre packad.

Vid ändring av kalkkvoten på sträcka 12 inställdes matningsskruvens hastighet på min. Den uppmätta kalkkvoten blev då ca O,75-O,8O vikt-96.

3.6.2 Vattenkvot

Vattenkvoten 7,2-7,4 vikt-96 hos färdigblandad Merolit eftersträvades.

De långa transporterna till Bankeryd och hydratiseringen av den tillsatta kalken i Meroliten beräknades ge den utlagda Meroliten en något lägre vattenkvot. Merolittransporterna skulle ske med lasset täckt av presenning, vilket inte alltid följdes. Faktorer som därvid i ökad omfattning kan ha påverkat vattenkvoten är sol, blåst samt ökad avdunstning genom vatten-separation, förorsakad av vibrationer under transporten.

Enligt programmet skulle fuktkvoten ökas med ca 1 vikt-96 på sträcka

14 samt med 2 vikt-% på sträcka 15. Man kunde vid tillverkningen av dessa massor observera att finmaterial fastnade på transportbandet

mellan blandare och lagringsficka.

3.7 Utläggning av Merolit resp BG på vägen

Provsträcka l

Efter att justering av underliggande material utförts påbörjades utlägg-ning av Merolit på sträcka l. Nominell tjocklek för Merolitbärlagret på sträcka 1 var 200 mm. Meroliten utlades försöksvis i ett lager om ca

250 mm opackat material. På grund av att grusbärlagret var något för

tunt och att läggaren tagit in en för stor mängd material körde denna fast. En övergång till utläggning med hyvel blev därför nödvändig. Detta genomfördes utan vidare störningar. Efter avslutad läggning vältades sträckan med vibrerande slätvalsvält, lO överfarter. Enskildheterna vid utförandet av övriga sträckor framgår av tabell lO.

(31)

24

Tabell 10. Enskildheterna vid utförandet hos provsträckørna 2-16.

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 BG-bärtager tjockLek, mm - 50 50 145 - - 95 - - - -33 MeroLitbärlager tjocklek, mm 150 - 100 - 125 100 - 80 100 100 100 100 100 Antal arbetsband vid Läggningen ae - 3 3 3 - - 2 - - - -Merolit 3 - 3 - 2 2 - 2 2 2 2 2 2 Antal skikt vid Läggninge N3 1X31 BG - 1 1 2 - - 2 - - - -Merolit 1 - 1 - 1 1 - 1 1 1 1 1 1 3.8 Utförande av slitlager

Slitlager bestående av AB-massa utfördes vecka 36. Två olika mängder

AB-massa utlades, på sträcka l, 2, 5, 8-15 80 kg (35 mm) och på sträcka

3, 4, 6, 7 60 kg(25 mm), (jfr bilaga 3).

(32)

Hmm MOZ<AMOOME :.>

om å mscmmmza

.m .SME

50.52 >m mcwcwwmza .m .SmE

(33)

26

4.. KONTROLLPROVNINGAR I SAMBAND MED MEROLITENS UTLÄGGNING PÅ VÄGEN

Följande kontrollprovningar i samband med utläggningen utfördes: \

1. . Provtagning av Merolit för tillverkning av provkroppar (hållfasthet och frostbeständighet)

Vattenkvotsbestämning direkt efter_ utläggning Packningskontroll

Tjocklekskontroll

4.1 Merolit

Prov på Merolit uttogs direkt efter utläggning, l storprov per sträcka,

sektioner framgår av tabell ll. De uttagna materialproven delades i två

delar, som sändes direkt till VTI, Linköping resp Merox, Oxelösund.

Provmaterialet behandlades på följande sätt:

Enligt AASHO T-lSO instampades på VTI 6 st provkroppar per provsträcka.

I samband härmed bestämdes materialets vattenkvot (framgår av tabell ll). Tryckhållfastheten efter 7, 28, 90 och 360 dygns lagring i fuktrum vid +20°C avsågs vidare att bestämmas. Dessutom tillverkades en

prov-kropp per provsträcka för frys-tö-växlingsundersökning och en provprov-kropp per sträcka för attlagras nedgrävda i sand i närheten avJönköping.

Resultat av tryckhållfasthetsbestämningarna framgår av tabell ll. Hos Merox i Oxelösund framställdes vidare genom vibrationspackning

4-8 st provkroppar per provsträcka. Dessa provkroppar hade en volym

av 2500 cm3. Även för dessa avsågs att bestämma tryckhållfastheten efter 7, 28, 90 och 360 dygn. Provkropparna lagrades och provtrycktes på VTI. Resultat av tryckhållfasthetsbestämning framgår av tabell ll.

Resultaten visar att de vibrationspackade provkropparna har högre

hållfasthet, något som kan bero på bättre packning och (eller) större

nedkrossning av hyttsanden i samband med packningen (jfr 5.3).

(34)

Tabell 11. Tryckhållfasthet, vattenkvot och torr skrymdensitet hos 27

provkroppar dels instampade på VTI dels vibrationspackade hos Merox.

Prov- Sektion Vatten- Tryckhållfasthet

str äzot Prov tillv. vid VTI Prov tillv. vid Merox4)

7 dygn 28 dygn 90 dygn Torr3) 7 dygn 28 dygn 90 dygn

skrym-1) 2) 1) 2) 1) 2) dens.3

Nr i m vikt-%- MPa MPa MPa MPa MPa MPa kg/dm MPa MPa MPa

1 18/400 7,5 0,8 1,0 1,9 2,7 2,9 4,2 2,08 1,8 2,4 3,6 2 13/460 7,2 0, 1,2 2,0 2,9 2,9 4,2 2,10 1,9 2,9 3,8 4 13/580 7,2 0,8 1,0 2,1 3,0 3,1 4,5 2,10 2,2 3,0 4,3/4,2 6 13/700 7,7 1,2 1,6 2,4 3,5 3,6 5,3 2,12 2,3 3,1 4,2/3,8 7 13/760 7,1 1,0 1,3 1,8 2,6 3,0 4,4 2,12 2,3 3,4 4,4 9 13/870 7,6 0,9 1,2 2,1 3,0 3,1 4,5 2,13 1,9 3,1 4,0 10 13/900 6,6 0,9 1,2 1,5 2,1 2,7 3,9 2,09 1,7 2,6 3,5 11 13/940 6,7 1,1 1,5 1,8 2,6 3,3 4,8 2,11 2,1 2,9 3,8 12 13/970 8,3 0,7 0,9 1,8 2,6 2,8 4,1 2,12 1,6 2,4 3,4 13 14/020 7,4 0,8 1,0 2,3 3,3 2,7 3,9 2,12 1,7 2,8 3,5 14 14/070 8,5 0,9 1,2 1,9 2,7 2,9 4,2 2,13 1,6 2,8 3,6/3,9 15 14/100 9,1 0,8 1,0 1,4 2,0 2,5 3,6 2,16 1,8 2,5 3,4

1) Den torra skrymdensiteten är medelvärde av 6 st per provsträcka

2) Vibrering ca 4 min/lager. Totalt 2 lager.

4.2 1) 2) 3) 4) Ursprungl. värden

Prel. korrigerade värden Den torra skrymdensiteten per provsträcka

Vibrering ca 4 min/lager.

Vattenkvotsbestämning

är medelvärde av 6 st provkroppar Totalt 2 lager.

Vaftenkvoten bestämdes på nyutlagd Merolit med hjälp av

Speedy-Moisture Tester (karbidmetoden). 3 till 4 bestämningar per provsträcka utfördes. Resultatet framgår av tabell 12.

(35)

VTI MEDDELANDE 291

Tabell 12. Resultat av fuktkvotsbestämnlng på nyutlagd Merolit.

Prov- Sektion Vattenkvot Prov- Sektion Vattenkvot

str Läge str Läge Nr km vikt-96 Nr km vikt-96 1 13/370 9 13/800 V 4,5 7,5 V 2,5 8,2 13/380 13/880 V 1,5 5,3 H 3,5 7,0 H 3,5 6,5 Mv 7,1 13/400 10 13/900 H 3,5 6,1 V 1,5 7,0 13/420 13/910 V 1,0 5,6 H 2,5 7,0 H 2,5 6,3 Mv 7,0 Mv 6,2 11 13/930 2 13/430 V 3,5 7,0 V 1,5 7,0 12 13/970 13/440 V 3,5 7,4 H 1,5 6,1 13/980 H 3,5 6,9 H 3,5, 7,5 13/460 13/990 V 1,0 6,2 V 0,5 7,5 13/480 Mv 7,5 H 2,5 7,0 13 19/000 Mv 6,6 H 1,5 7,9 4 13/560 14/010 H 0,5 7,7 V 2,5 7,2 13/580 14/030 V 3,5 7,9 H 3,5 7,5 13/600 14/040 H 3,5 7,8 V 3,5 7,0 Mv 7,8 MV 7,4 6 13/680 14 14/060 V 1,0 7,0 V 3,5 7,0 13/690 14/070 H 3,5 7,4 H 2,5 8,4 13/720 14/080 H 1,5 6,6 V 3,5 7,6 V 3,5 7,0 Mv 7,6 Mv 7,0 15 14/090 7 13/750 V 1,5 9,2 H 2,5 6,9 14/110 13/760 H 3,5 8,0 V 3,0 7,1 Mv 8,6 13/786 H 3,5 6,7 V 0,5 7,5 Mv 7,0

(36)

29

4.3 Packningskontroll

Sedan vältningen av det utlagda Merolitmaterialet avslutats, utfördes packningskontroll med hjälp av VTIs 3,5 liters vattenvolymeter. Material uttaget i direkt anslutning till volymeterprovet instampades omedelbart enligt AASHO T-180 med använding av VTIs fältutrustning. Materialets vattenkvot bestämdes samtidigt. Som packningsgrad i den undersökta punkten har här angivits den enligt ovan bestämda i lagret rådande torra skrymdensiteten som procent av den vid instampningen erhållna torra skrymdensiteten. Resultat enligt tabell 13.

Tabell 13. Sammanställning av provningsvärden från packningskontroll

av Merolitlagret.

Prov- Sektion Läge Vattenkvot Torr Instampning

Packnings-str skrym- AASHO grad

densi- T-180 tet Torr skrym-densitet

nr

km

m

vikt-96

kg/dm3

kg/dm3

%

1 13/400 H 2,0 5,8 2,16 2,16 100 2 13/460 V 2,5 7,7 2,10 2,08 101 4 13/580 V 1,0 6,1 2,10 2,11 99,5 6 13/700 V2,5 8,0 2,19 2,16 101 7 13/760 H 2,5 7,0 2,11 2,17 97 9 13/870 V 2,0 6,5 2,07 2,13 97 10 13/900 V 2,5 5,2 2,10 2,12 99 11 13/940 V 1,5 5,7 2,07 2,12 98 12 13/970 V 2,0 6,0 2,16 2,17 99,5 13 14/020 V 1,0 5,1 2,08 2,14 97 14 14/070 H 1,0 5,7 2,13 2,18 98 15 14/100 H 2,0 8,6 2,17 2,17 100

Som synes är det uppnådda packningsresultatet mycket bra. 4.4 Kontroll av lagertjocklekar

Tjockleken hos Merolitlagret kontrollerades efter avslutad packning

genom håltagning med spade. Uppmätt tjocklek framgår av tabell 14.

(37)

30

Tabell 14. Sammanställning över uppmätt tjocklek hos färdigpackat Merolitlager.

Prov- Sektion Läge Tjock- Prov- Sektion Läge

Tjock-str lek str lek Nr km m cm Nr km m cm 1 13/380 V 2 18 10 13/895 V 2 9,3 13/390 H 2 20 H 2 10 13/400 V 2 19 13/910 V 2 9,5 ' 13/410 H 2 20 H 2 11 13/420 V 2 19 13/920 V 2 10 MV 19 H 2 10 2 13/440 V 2 14 MV 10 H 2 15,5 11 13/930 V 2 10,5 13/460 H 2 14,5 H 2 11 V 2 13 13/940 V 2 10 13/480 H 2 14,5 H 2 11,5 V 2 14 Mv 11 Mv 14 12 13/960 V 2 10 4 13/560 V 2 9,5 H 2 11 H 2 12 13/970 V 2 10 13/580 V 2 10 H 2 10,5 H 2 11 13/980 V 2 10 13/600 V 2 10 H 2 10,5 H 2 11 Mv 10 MV 11 13 14/000 V 2 9,0 6 13/680 V 2 11 H 2 10,5 H 2 11 14/020 V 2 10 13/700 V 2 12 H 2 10,5 H 2 12 14/040 V 2 10,5 13/720 V 2 12,5 H 2 11,0 H 2 12 MV 10 MV 12 14 14/060 V 2 10,5 7 13/740 V 2 10 H 2 9,0 H 2 10,5 14/070 V 2 10,0 13/760 V 2 9,5 H 2 9,0 H 2 11 14/080 V 2 9,5 13/780 V 2 11 H 2 10,0 H 2 12 Mv 10 MV 11 15 14/095 V 2 10 9 13/860 V 2 8,5 H 2 10 H 2 9 14/100 V 2 9,5 13/870 V 2 8 H 2 9,5 H 2 9,5 14/110 V 2 9,0 13/880 V 2 8,5 H 2 10,5 H 2 8,5 MV 10 MV 9 VTI MEDDELANDE 291

(38)

31

5.. PROVNINGAR OCH MÄTNINGAR EFTER PROVVÄGENS FÄRDIG-STÄLLANDE

Direkt efter färdigställandet utfördes enligt mätningsprogrammet

prov-trafikering på de obelagda Merolitprovytorna 13, 14 och 15 och medel-spårdjupen bestämdes.

I slutet av september 1981, fyra veckor efter provvägens färdigställande men före trafikinsläppet, provbelastades beläggningsytan för utvärdering av vägkonstruktionens bärighet i begynnelseskedet. Vid samma tidpunkt gjordes även försök med utborrning av provkroppar för att utröna effek-ten av Merolieffek-tens bindning genom hållfasthetsbestämning. Då det visade sig att Meroliten hade så låg bindning efter 4 veckor att borrprovkroppar ej kunde erhållas gjordes på nytt en kompletterande undersökning med

både fallviktsmätning och provborrning efter ytterligare 4 veckor.

I mitten av oktober 1981 utfördes av VTI jämnhetsmätningar i både längd- och tvärled.

5.1 Provtrafikering

1 och 3 dygn efter att Meroliten var utlagd på sträcka 13, 14 och 15

utfördes provtrafikering med tung lastbil. I varje hjulspår utfördes lO passager. Vid varje mättillfälle bestämdes lagrets vattenkvot i en punkt per sträcka och medelspårdjupet mättes och beräknades i tre tvärsektioner

på sträcka 13 och i två tvärsektioner på sträckorna 14 och 15. Resultat av mätningarna framgår av tabell 15.

(39)

32

Tabell 15. Sammanställning av mätningar gjorda vid provtrafikering.

Tidpunkt Provsträcka Medelspårdjup Vattenkvot

Höger Vänster Datum Nr mm mm vikt-% 810828 13 2,5 1,5 4,4 810831 13 2,0 1,5 4,0 810828 14 4,5 3,0 5,7 810831 14 1,5 1,0 5,3 810828 15 5,5 4,5 6,2 810831 15 3,0 2,0 5,6

Som synes ökar medelspårdjupet med vattenkvoten som förhöjts 1,0

vikt-96 i provsträcka 14 och 2 vikt-% i provsträcka 15. Å andra sidan

har medelspårdjupet avtagit påtagligt med lagrets ålder vid belastningen (särskilt påtagligt för provsträcka 14).

5.2 Bärighetsmätningar med fallvikt

Avsikten med bärighetsmätningen är i första hand att bestämma de

effektiva E-modulerna hos Merolitlagret resp BG-lagret samt se hur de förändras med tiden under inverkan av trafiken. Detta ger möjlighet att relativt tidigt göra en prognos på överbyggnadens livslängd (dvs tiden fram till dess att en ny toppbeläggning erfordras av komfortskäl) och därmed Merolitlagrets praktiska värde.

Bärighetsmätningarna utfördes med VTIs 5 tons fallvikt. Vid varje

prov-belastning utfördes samtidigt deformationsmätning såväl i prov-belastningsytans centrum som i en punkt på avståndet 4_5_0_ mm härifrån. Provpunkterna

var utplacerade i fyra mätlinjerper provsträcka. Resultatet framgår av tabell 16. Vid mätning 810923 har medelvärden beräknats av 20 mätpunkter

per sträcka. Vid mätning 811026 har medelvärden beräknats av

40mät-punkter per sträcka.

(40)

33

Tabell 16. Sammanställning av beräknade lagermoduler dels för

Merolit-l 13/370

lager + slitlager (BG-lager + slitlager), E1, dels för

under-laget (samtliga obundna överbyggnadslager + undergrund),

E2. u O .' u 'u .a I #30 00 '...0|:

BANKERYD -81

.- ... .. ifs.. 0.... 11...' . .a .

©©®©®©®®®®®®©

.|.:. ...0.0 0... .00

I 1

tarm. 490 550 620 670 850 885 920 955 990 141050 005 120 Datum I I | 810923 1290 '1380 8900 2020 2660 2080 3700 3300 2410 1490 20292060 2440 2820 2320 BeL. - ' §§T1p9oc 2 147 136 156 171 154 178 182 168 175 184 185185 174 183 176 811026 4480 4250 21780 5820 9590 4390 8010 8860 4580 28304340 090 5160 5580 5090 BeL. -tempo 132 126 152 g 160 130 170 176 158 164 172 178 168 164 170 166 6-12 c

l) Avser ett lager sammansatt av BG och Merolit.

De i tabell 16 angivna värdena är de med ledning av deformationerna

och de bundna lagrens nominella tjocklek framräknade E-modulerna dels för de översta, bundna lagren tillsammantagna (E1), dels för

under-liggande förstärkningslager och undergrund (underbyggnad) tillsammantagna

(E2). Eftersom tjockleken hos Merolitlagret på sträckorna l, 2, 6, 7 och

9-15 är avsevärt större än asfaltslitlagrets tjocklek, kommer värdet på E1 att domineras av elasticitetsegenskaperna hos Merolitlagret, och

förändringarna hos E1 -värdet kommer således att i stort sett vara ett uttryck för förändringar hos Merolitlagret.

Som synes av bilaga 1 låg El-värdena för Merolitsträckorna vid det

första mätningstillfället (810923) mellan 1290 och 3700 MPa.

Samman-fattningsvis kan man för detta tidiga stadium konstatera att

(41)

34

- El-Ivärdet för de tjockare Merolitbärlagren var klart lägre än

för motsvarande BG-lager (provsträcka l, 2 och 6 jämförda med

provsträcka 5)

- den genomsnittliga skillnaden i El-värde mellan de tunnare

Merolitlagren och motsvarande BG-lager (provsträcka 7, 9 och

13 resp 8) var något mindre. Detta förhållande beror sannolikt

på att bindningens snabbhet hos Merolitlager blir större ju tunnare lager som lägges ut och vältas (ökad aktivering genom krossning

vid tunnare lager). Jämför Ej-värdena för provsträcka l, 2, 6, 7, 9 med 13.

- relativt stora skillnader i El-värdena förekom bland

"material-behandlingssträckorna" 10-15. Mest slående är att sträcka 10, där klistringen mellan beläggning och Merolitlager uteslutits,

uppvisar ett så relativt lågtEl-värde och att sträcka 14 med förhöjd vattenkvot uppvisar det klart högsta El-värdet. ^

- även för BCE-sträckorna råder det förhållandet att lagermodulen för BG-lagret ökat påtagligt då tjockleken minskat (jfr sträckorna 5, 8 och 3). Bidragande orsaker härtill kan vara att hålrummet

är lägre i de tunnare lagren (bättre packning) - jfr dock tabell

1? - och att beläggningens medeltemperatur vid provningen varit lägre för de tunnare beläggningarna.

Spridningen hos El-värdena beror till en del på spridningen hos materialets

hållfasthet. Om man jämför det utlagda Merolit-materialets tryckhållfasthet,

bestämd vid 4 veckors ålder på vibrationspackade provkroppar (023)

(tabell 10, Merox provning), med El-modulen vid 4 veckors ålder för

provsträckorna med Merolit i det övre bärlagret (E1 Mer), erhålles

sam-bandet som anges i figur 9. Den rel. stora spridningen i samsam-bandet ozg-El beror bl a på att o-värdena hänför sig till en enda punkt på provsträckan (platsen för storprovet) medan El-värdena är bestämda i ett flertal

punkter fördelade över provsträckans hela yta. En avsevärt mindre spridning i sambandet kan påräknas om detta i stället grundar sig på hållfastheten hos uttagna borrkärnor och El-värdet i samma punkter

(planerad provning 1982).

(42)

35 E1 MER.

MPO

1.000-'

-

,0.69

3G W '/

3000-

a

.

003% /

/ q 0 / / O

.

.

/

/ / . 0

2000- °

/ / /

'l /

_ /

1000-* 2',5 t T F ' 30 T '

3,'5 MPq

Figur 9. Samband mellan E1 vid 4 veckors ålder för sträckorna l, 2,

6, 7, 9-15 och '§3 för samma sträckor enligt tabell ll (Merox).

Vid det m mättillfället, ca 1 månad efter det första (811026), är

samtliga E1 -värden avsevärt högre än vid det första. För sträckorna

med BG-bärlager beror detta helt och hållet på den lägre temperaturen vid det senare mättillfället. Slitlagerytans temperatur var vid det första

mättillfället +13 till +l9°C och vid det senare +6 till +12°C. För

sträckorna med Merolitbärlager har E1 -värdets ökning med tiden varit större för de tjockare lagren än för de tunnare. De inbördes skillnaderna

i El-värden mellan Merolitsträckorna med olika tjocklekar är därför vid det senare tillfället avsevärt mindre (jfr provsträcka l, 2, 6, 7, 9 och

13). El-värdena för "materialbehandlingssträckorna" 10-15 visar genom-gående samma tendenser som vid det första mättillfället.

(43)

36

5.3 Provborrning

Provborrning har utförts med hjälp av VTIs diamantborrutrustning av

fabrikat Prefix (kärnborr). Vid provtagningen användes nya

diamantborr-kronor (fabrikat Pixie) med en diameter av 100 resp 150 mm.

Vid provborrningen 810923 gjordes 18 st borrförsök på de olika

Merolit-provsträckorna varav 9 st med 100 mm borrkrona och 9 st med 150 mm, vidare upptogs 8 st BG-provkärnor för bestämning av hålrum,

binde-medelshalt och kornfördelning.

Vid borrningen på Merolitsträckorna konstaterades att materialet var

något bundet på samtliga sträckor men ej tillräckligt för att hela

borr-kärnor skulle erhållas.Någon märkbar skillnad i bindning hos de olika

provsträckorna kunde ej noteras. VId provborrningen 811026 gjordes 13 st borrförsök på Merolitsträckorna, varav 11 st med 100 mm borrkrona

samt 2 st med 150 mm.

3 st hela borrkärnor erhölls från två provsträckor, sträcka 7 och 11, jämfört med provborrningen 810923 konstaterades genomgående en

något bättre bindning hos Meroliten, vidare kunde en god vidhäftning mellan beläggning och Merolit noteras. Resultat av provborrning811026 och efterföljande hållfasthetsbestämning framgår av tabell 17.

(44)

37

Tabell l7. Provborrningsresultat 811026. Borrkärnorna avjämnade med

cementbruk före provtryckning.

Sträcka Sida Beläggnings- Tryckhållfasthet Anmärkning

tjocklek

cm MPa MPal)

1 H 3,5 - Bundet, ej hel kärna

2 H 2,5 - "

-6 H 2,0 - "

-7 H 3,0 1,7 1,8 1,7 Kärna 10 cm

7 V 2,0 2,3 1,8 2,0 - " - 7,5 cm

9 H 3,0 - Bundet, ej hel kärna

10 H 3,5 - "

-11 H 3,5 - 1,8 1,4 Kärna 8,5 cm

11 V 3,5 - Bundet, ej hel kärna

12 H 3,5 - Ngt bundet,

-"-13 H 4,0 - v - " -, ej hel kärna

14 H 4,5 - Bundet, ej hel kärna

15 H 3,5 - ' -"-,

-"-l) korrigerad för slankhetstal hzd = 1,0

Av tabell 17 framgår att de erhållna tryckhållfasthetsvärdena är låga

och ganska väl överensstämmer med 28 dygnshållfasthet hos provkroppar

tillverkade på laboratoriet (tabell 11, VTI).

EAMKEPYD-Eñ eaacza HERCLlT iTR 4

Crn EGEQKAQUA

Figur 10. Exempel på borrkärna av Merolit som ej var provningsbar.

(45)

38

5.4 Beläggningsprovnimg

På 6 st beläggningsprovkroppar med en diameter av 100 mm har binde-medelshalt och kornstorleksfördelning (bilaga 8) bestämts på två av borrkärnorna. På sträcka 5 och 8 har även hålrumshalten hos BG-lagret bestämts. Resultat framgår av tabell 18.

Tabell 18. Bindemedelshalt och hålrumshalt hos asfaltbeläggningarna.

Sektion Prov- Bindemedels- Hålrumshalt Provtagen

str halt beläggn. vikt-96 volym-96 13/640 5 5,4 - AB 13/640 5 3,7 7,5 BG 13/760 7 5,9 - AB 13/820 8 5,2 - AB 13/820 8 3,7 11,6 BG 13/940 . 11 5,1 - AB 14/100 15 5,3 - AB 5.5 Jämnhetsmätningi längdled

Jämnhetsmätning i vägens längdled har utförts med VTIs CHLOE-mätare. Mätresultaten bearbetas och redovisas som trafikeringsvärdet PSI (tabell 19). De trafikbetingade förändringarna med tiden hos PSI-värdet för de

olika provsträckorna kan sägas vara ett indirekt mått på bärigheten.

Metodens fördel är att utvärderingen bygger påen enkel och lättfattlig princip. Nackdelen är att ju säkrare bedömning man vill göra, desto längre tid måste observationerna pågå. Helt säker kan man inte vara förrän referenssträckans trafikeringsvärde sjunkit till PSI 2,5 (för större vägar angivet som det acceptabla gränsvärdet), vilket kan ta åtskilliga år. Ett önskemål är därför att trafikmängden på provvägen är stor. Ju större trafikmängd, desto förr får man ett användbart underlag för dimensionering.

(46)

39

Tabell 19. Jämnhetsmätning i längdled (CHLOE). Resultatet redovisas

som ett trafikbarhetsvärde (PSI).

Provsträcka Mätning utförd 81-11-11

Mot Bankeryd Mot Jönköping

Nr PSI PSI 1 3,35 3,04 2 3,08 3,61 3 3,71 4,14 4 3,67 4,11 5 3,16 3,68 6 3,87 3,92 7 3,52 4,60 8 3,59 3,89 9 4,01 3,35 10 4,06 3,57 11 3,40 3,86 12 3,42 3,62 13 3,56 3,63 14 3,42 3,90 15 3,76 3,96 5.6 Jämnhetsmätning i tvärled

Tvärprofilering har utförts i 5 sektioner per provsträcka på str 1-8 och 13 samt i 3 sektioner per provsträcka på de övriga sträckorna (35 meter-sträckor).

Vid tvärprofilering erhåller man bl a ett mått på djupet hos de

trafikbe-tingade spåren i vägytan, som kan sägas vara ett mått på trafikens

nedbrytningseffekt. Spårdepet är en funktion av storleken och antalet av de maximala töjningarna i undergrunden, som framkallas av de passe-rande fordonen. En spårdjupsökning av 6,4 mm har använts av amerikanska forskare som ett "maximalt tillåtet värde". Även denna metod har

nack-delen att relativt lång observationstid erfodras för att något så när

säkra resultat skall erhållas. Resultat av mätning utförd 81 11 presen-teras i en kommande lägesrapport 1982.

(47)

BiLaga 1

TUb, Håkan Thorén/CJ SKR" 1 1981-03

Försök med bärlager av slaggstabiliserad krossad hyttsten

l Material 2 Arbetsrecept 3 Utförande H Kontroll 1. Material

Massan skall bestå av följande komponenter: Slagg

- Krossad luftkyld hyttsten - Vattenkyld hyttsand

Tillsatsmedel

- Kalk, släckt eller osläckt - Järnoxidfiller

-

Vatten--Hyttstenen och hyttsanden skall utgöras av masugnsslagg. Slaggen skall vara volymbeständig och får inte uppvisa järn-eller kalksönderfall.

Massans siktningskurva skall falla inom i fi . l angiven zon.

Siktningskurvan får ej skära mer än högst tva av de i zonen

markerade streckade linjerna. Största kornstorlek skall vara

mellan 18 och 32 mm. 0.- ca 0.6 7. 6 29 en , 0 J J .. Po uc ro nd c män gd , le pr occn i 0 J 0 0114 0.18 0.3 U 1... 2 45.6 .11.) 1420253: SOM (MM

Fig. 1. Begränsningslinjer för kornfördelningen hos bärlager av slaggstabiliserad krossad hyttsten.

(48)

BiLaga 1 Sidm12

Tillsatsmedlen får ej innehålla ämnen som kan inverka menligt pa bindningen eller beständigheten hos lagret.

Skrymdensiteten hos luftkyld hyttsten skall överstiga 1,0 ton/m3.

2. Arbetsrecept

Av beställare godkänt arbetsrecept skall föreligga innan massa tillverkas. Arbetsrecept skall innehålla uppgifter om

kornför-delning, kalkhalt, fillerhalt och Optimal vattenkvot samt

upp-gift om kalktyp och kalkkvalitet.

Arbetsrecept skall upprättas på-grundval av utförda

prov-krOppar. Tillverkning av provkroppar skall.i tillämpliga delar ske enligt metod tung instampning, AO llO:II 4.2.1;36. Prov-krOppar skall lagras i rumstemperatur och provtryckas i till-lämpliga delar enligt metod Ao llO:II 4.2.1.38. Hållfastheten hos provkrOpparna skall efter 7 dygn uppgå till minst 3 MPa och efter 28 dygn till minst 5 MPa.'

3. Utförande

Verket skall vara utrustad med doseringanordning för ingående

komponenter. - . '

-Massan skall blandas tills den visar homogen färgton.

Vatten-kvoten och kalkhalten fånuavvika från arbetsrecept med högst

i 0,5 resp + 0,2%. Massans siktningskurva får avvika från

arbetsrecepE med högst :+ 6% vid 80% passerande_mängd, + 5% vid 4 mm sikt, + 4% vid 2 mm'Sikt och +2% vid 0,074 mm siktT'Dock skall siktnIngskurvan ligga inom i_fig. l angiven zon.

Hållfastheten på det färdiga lagret skall efter 28 dygn uppgå

till minst 4,0 MPa.

Massan skall utläggas till full vägbredd under ett och samma

årbetsskift. Arbetsfogar (dygnsfogar) skall utföras vertikala' och tvärs arbetsriktning. Längsqående fogar skall så långt som

möjligt undvikas.

-Massan skall utläggas i ett lager så att efter justering och

packning föreskriven tjoEFIek minst uppfylls. Vattenkvoten får

inte avvika mer än + 1% från arbetsrecept. (Bestämning av

vattenkvot se Ao llözII 4.2.1.40). Massan skall packas med

vibrerande vält av 5-7 tons vikt. Antalet överfarter skall vara 10.

Justering och packning skall vara utförd senast 3 timmar efter utläggning. För att förhindra uttorkning skall ytan förseglas

eller slitlager påföras inom 3 dygn.

Skadas färdigt lager skall reparation ske genom materialbyte till full lagertjocklek. ReparationSgrops sidor skall därvid utföras vertikala. Påfört material skall vältas med vibrerande vält av 5-7 tons vikt. Antalet överfarter skall vara 10.

(49)

BiLaga 1

Sidm13

4. Kontroll

Vid tillverkning av massa skall

- sammansättningen kontrolleras med avseende på kalkdosering

minst en gång per 500 ton massa, dock minst 1 gång per skift.

- siktningskurva och vattenkvot bestämmas en gång per 500 ton massa, dock minst en gång per skift. ,

- ProvkrOppar framställas. 3 prov per 500 ton massa skall uttas dock minst 3 per skift.

Före packning skall ett prov_pá utlagd massa tas för bestämning av vattenkvot, dock minst tre prov per skift. Tillverkning av provkrOppar skall i tillämpliga delar ske enligt metod tung

instampning AO llO:II 4.2.1.46.

Provkr0pparna skall lagras i rumstemperatur och provtryckas i tillämpliga delar enligt metod Ao llO:II 4.2.1.38. Hållfast-heten hos provkrOpparna skall efter 7 dygn uppgå till minst 3 MPa och efter 28 dygn till minst 5 MPa.

ProvkrOppar skall uppborras 7 reSpektive 28 dygn efter

utlägg-ning, med minst ett prov per 1000 m2, dock minst 3 prov per

'utfört skift. Provkropparna skall provtryckas i tillämpliga delar enligt metod Ao ll0:II 4,;.1.38.

(50)

Bi Laga 2

ERUYYÃEBÅNFERYQ'W

\ HABO Hjo Stockholm

\ ' Vänern F S EBUC ..

'K A K |

PRDVSTRAGKDR

A /

BANKERYD

\_ /

Landsjön

SKÄRSTAI TRÅNGHALLA 2 Falköping E4 MÅNSERYD |

|

i

KORTEBO

1

I

(

. HUSKVARNA DAS/'K JÖNKÖPING

\

/ __ x

132

Göteborg 3 ' - \ AXAMO MAR'EBO \

? FLYGPL.V

LJUNGARUM

\

943

HEDENSTORP'

E4

31

\

658 Helsingborg Nässjö \ VTI MEDDELANDE 291

(51)

V T I M E D D E L A N D E 29 1

BANKERYD-81

©®®©©©®0®®

®®®©G

*\x_ \Äxx:xxuxxxx*\xx_ \\ §\>H\\X\k

\ \ \\\ §\§ \v\xuxxn

.O O.. U . o'.o""0o_ ' c ' 0 0 .'00 C D i; I: 0.. 22.1.:.' A . ...o 0 0 0.0.0....0.

I

I

I

|

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

|

I

13/370

A30

1.90

550

620

670

730

790

850 885 920 955 990

141050 085 120 155

r

AB tjockt.

mm

35

35

25

25

35

25

25

35

35

35 35

35

35

35

35

35

kg/m2

80

80-

60

60

80

60

60

80

80

80 80

80

80

80

80

80

BG tjockt.

mm

-

-

50

50

145

-

-

95

-

_-

-

-

-

-

-

-kg/m2

-

-

110

110

330

'

220

-

-

-

-

-

-

-Merolit-"-

mm 200

150

-

100

-

-

80 100 100 100

100

100 100 100

EROLITLAGRETS Vattenkvot % V V - V - V V - V V V V V V+LON42,0 V Kalkkvot Z K K _ - K - K K - K K K (QSVH K K K K Vältturer ant. 10 10 - 10 - 10 10 - 10 10 6 10 10 10 10 30 Klistring Ja Ja - Ja - Ja Ja - Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Borstning Nej Nej 1 - Nej - Nej Nej * Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej

125 100

B i l a g a 3

(52)

iom maz<4mgbmz HH>.

m . . . _ I. . \ . .. . .. . ...1

M

A .30 m, m2.. Så i

Å\§3§Ã.\

öm_ mszZEäW mzmosmmou_ __ ONLmoéwmn dozäwâon

00: 4 . . , _ mwzmmhmmznummmduwom

V . Såmázöäow A .>< xmzêo . å Ego! »maêm

§53? Azoimmäzmoz. 3:05:35_

,

_

.

_ _ .m

-

.

måga? ..

.Tuaáohröxmurawww...meEwaA

_oäwxzä EEmmE zmswo

. _

\

, .

. 02._ ,..oêååQøe 0%/ xmm>må> Wme<arw

åäfda ...

L .. .mmmåñm :á öm;

41

.T

. :

8249 m 44.522 >< mmoümozâxmfmmou ..

.- ..zu.m&mm§o§._: o aaamoäämpê 0:, .

.

A A

m

9

qummoâ zoo <2<mmox

åzåzmm

z emo n.: o<zoo>mmm>o

23 mm. må? om: 3

N; 25._ _ qumcz zwhzümxzqm

mmomS uxåmoøs am: xzqm as :

-a

. ä. .5

.8;

_

.S .ä

: mxuâoê 245 xzá

.

ozämnxm

xzäomg ,E :00 Ozzåxmgmâ _

209 >N + 08 x 20:.- .wmääoz

q mom: .5 .

(53)

VTI MEDDELANDE 291 0.074 0.125 0,25 4 5.6 8 11.2 16 20 32 50 64 Pa ss er an de män gd . vl kt pr oc en t 8 8 8 3 8 8 ä0.06

Grovmo Mellansand Grovsand

0.6 Fingrus Grovgrus 20 8 11.2 1620 0.074 0.125 0.25 0.5 4 5.6 32 50 64 . n O : ; 0 *1: ]>: 13 ?R 3 2 cn (I) I' -> CW rn 23 Pa ss er an de män gd . vl kt pr oc en t 8 8 8 3 8 '8 ä

Grovmo Mellansand Grow/sand Fingrus Grovgrus

0.06 0.2 0.6 2 e 20 5.6 0.074 0.125 0.25 0.5 1.0 4 8 11.2 16 20 32 50 64 10 U 0 Pa ss er on de m än g d . vl kl pr oc en t 8 8 8 3 8 8

0.06 Grovmo 0.2Mellansand Grovsand Fing rus Grovgrus

(54)

BiLaga 6

Packningsegenskaper. Laboratoriepackning SVENSK STANDARD SIS 02 71 09

Utgåva 1 .

5 Laboratorievibrering

5.1 > Utrustning

Motorvibrator

Stämpel med fotplatta i m Löstagbar skarvcylinder

l Packningscylinder t h ä xxxxx xxxxx 4. a . e 4 Betongfundament min vikt 400 kg

Figur 2. Laboratoriepackning genom vibrering

Laboratoriestamp bestående av stämpel med fotplatta och motorvibrator (stämpel ø 150

mm, vibrator med frekvens 50 Hz och centrifugalkraft 2,5 kN, totalmassa för vibrator och

stamp 35 kg), ñgur 2.

Packningscylinder (volym 2 500 cm3 , diameter 152 mm, höjd 138 mm, försedd med löstago

bar botten och skarveylinder), ñgur 2.

Betongfundament vägande minst 400 kg med fästen för packningscylindem.

(55)

Resultat av produktionskontroll vid Merolitverket. Bilaga 7 Sidan 1

Datum Slurry Kalk Vatten- Anmärkning

kvot

g/cm3

0/0

0/0

24/8 2,10 1,98 7,5 Sträcka 1 (kl 900-1100) 2,17 1,60 6,7 -"-1,86 6,6 " 1,63 6,7 " 6,7 n_ MV 6,8 24/8 2,20 1,25 7,4 Sträcka 2 (kl 1800-2000) 2,24 1,74 7,4 -"-2,21 1,38 7,5 " 1,88 7,4 " 6,6 n_ 7,3 n Mv 7,3 25/8 2,20 1,38 6,2 Sträcka 4

(kl 430-800)

2,20

1,38

7,1

-"-2,12 1,60 7,1 "-1,40 7,6 " 1,75 7,3 " 1,81 7,8 "-MV 7,2 25/8 2,19 1,89 7,2 Sträcka 6 (kl 1200-1600) 2,19 1,58 7,4 -"-1,55 7,7 -"-7,6 mv 7,5 -"-7,,8 Sträcka 7 _u_ 25/8 2,12 2,45 7,1 "-(k1 1700-1900) 7,3 "-7,2 n_ MV 7,3 26/8 2,15 1,94 7,1 Sträcka 9

(kl 700-930)

2,15

2,36

7,1 mv 7,1

-"-2,15 1,64 7,0 Sträcka 10 1,53 6,7 mv 6,9 -"-1,64 7,4 Sträcka 11 7,5 mv 7,5 -"-VTI MEDDELANDE 291

Figur

Tabell 1. Lagermodulerna El och E2 framtagna med hjälp av tvâpunkts- tvâpunkts-mätning med fallviktsapparat

Tabell 1.

Lagermodulerna El och E2 framtagna med hjälp av tvâpunkts- tvâpunkts-mätning med fallviktsapparat p.10
Figur 1 Provtryckning i VTIs 30-t0ns tryckpress. Pâ provkroppens bägge ändytor har tryckutjämnade gummiplattor använts.

Figur 1

Provtryckning i VTIs 30-t0ns tryckpress. Pâ provkroppens bägge ändytor har tryckutjämnade gummiplattor använts. p.12
Tabell 2. Tryckhâllfasthet hos provkroppar tillverkade vid VTI av Merolit enligt AASHO T-180 enligt recept från Merox

Tabell 2.

Tryckhâllfasthet hos provkroppar tillverkade vid VTI av Merolit enligt AASHO T-180 enligt recept från Merox p.13
Tabell 3. Tryckhållfasthet hos Merolitprovkroppar packade enligt

Tabell 3.

Tryckhållfasthet hos Merolitprovkroppar packade enligt p.15
Tabell 4. Resultat av tryckhållfasthet hos Merolitprovkroppar till-

Tabell 4.

Resultat av tryckhållfasthet hos Merolitprovkroppar till- p.16
Tabell 5. Resultat av tryckhållfasthet bestämd på Merolitprovkroppar tillverkade enligt AASHO T-180 och enligt recept från Merox.

Tabell 5.

Resultat av tryckhållfasthet bestämd på Merolitprovkroppar tillverkade enligt AASHO T-180 och enligt recept från Merox. p.17
Figur 2. CBR-provning i VTIs Alvetron-press.

Figur 2.

CBR-provning i VTIs Alvetron-press. p.18
Tabell 6. Resultat av CBR-provning på Merolit tillverkad vid VTI enligt recept från Merox

Tabell 6.

Resultat av CBR-provning på Merolit tillverkad vid VTI enligt recept från Merox p.19
Tabell 7. Resultat av tryckhållfasthet bestämd på Merolitprovkroppar instampade enligt AASHO T-180 vid VTIs laboratorium, Meroliten blandad i Merolitverket i Oxelösund.

Tabell 7.

Resultat av tryckhållfasthet bestämd på Merolitprovkroppar instampade enligt AASHO T-180 vid VTIs laboratorium, Meroliten blandad i Merolitverket i Oxelösund. p.21
Tabell 8. Erhållen tryckhållfasthet bestämd på provkroppar tillverkade av Merolit, vibrerade i två lager vid Merox laboratorium.

Tabell 8.

Erhållen tryckhållfasthet bestämd på provkroppar tillverkade av Merolit, vibrerade i två lager vid Merox laboratorium. p.22
Tabell 9. Tidpunkt för Merolitens utförande och väderleken härvid.

Tabell 9.

Tidpunkt för Merolitens utförande och väderleken härvid. p.25
Figur 5. Planskiss över Merolitverket

Figur 5.

Planskiss över Merolitverket p.27
Figur 6. Kornkurvor hos färdigblandad Merolit.

Figur 6.

Kornkurvor hos färdigblandad Merolit. p.29
Tabell 11. Tryckhållfasthet, vattenkvot och torr skrymdensitet hos27

Tabell 11.

Tryckhållfasthet, vattenkvot och torr skrymdensitet hos27 p.34
Tabell 12. Resultat av fuktkvotsbestämnlng på nyutlagd Merolit.

Tabell 12.

Resultat av fuktkvotsbestämnlng på nyutlagd Merolit. p.35
Tabell 13. Sammanställning av provningsvärden från packningskontroll av Merolitlagret.

Tabell 13.

Sammanställning av provningsvärden från packningskontroll av Merolitlagret. p.36
Tabell 14. Sammanställning över uppmätt tjocklek hos färdigpackat Merolitlager.

Tabell 14.

Sammanställning över uppmätt tjocklek hos färdigpackat Merolitlager. p.37
Tabell 15. Sammanställning av mätningar gjorda vid provtrafikering.

Tabell 15.

Sammanställning av mätningar gjorda vid provtrafikering. p.39
Tabell 16. Sammanställning av beräknade lagermoduler dels för Merolit-

Tabell 16.

Sammanställning av beräknade lagermoduler dels för Merolit- p.40
Figur 9. Samband mellan E1 vid 4 veckors ålder för sträckorna l, 2, 6, 7, 9-15 och '§3 för samma sträckor enligt tabell ll (Merox).

Figur 9.

Samband mellan E1 vid 4 veckors ålder för sträckorna l, 2, 6, 7, 9-15 och '§3 för samma sträckor enligt tabell ll (Merox). p.42
Figur 10. Exempel på borrkärna av Merolit som ej var provningsbar.

Figur 10.

Exempel på borrkärna av Merolit som ej var provningsbar. p.44
Tabell l7. Provborrningsresultat 811026. Borrkärnorna avjämnade med cementbruk före provtryckning.

Tabell l7.

Provborrningsresultat 811026. Borrkärnorna avjämnade med cementbruk före provtryckning. p.44
Tabell 18. Bindemedelshalt och hålrumshalt hos asfaltbeläggningarna.

Tabell 18.

Bindemedelshalt och hålrumshalt hos asfaltbeläggningarna. p.45
Tabell 19. Jämnhetsmätning i längdled (CHLOE). Resultatet redovisas som ett trafikbarhetsvärde (PSI).

Tabell 19.

Jämnhetsmätning i längdled (CHLOE). Resultatet redovisas som ett trafikbarhetsvärde (PSI). p.46
Fig. 1. Begränsningslinjer för kornfördelningen hos bärlager av slaggstabiliserad krossad hyttsten.
Fig. 1. Begränsningslinjer för kornfördelningen hos bärlager av slaggstabiliserad krossad hyttsten. p.47
Figur 2. Laboratoriepackning genom vibrering

Figur 2.

Laboratoriepackning genom vibrering p.54

Referenser

Relaterade ämnen :