”Din tid kommer”
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet F-3
FÖRFATTARE: Fanny Ahlkvist, Sophia Larsson EXAMINATOR: Asbjörg Westum
TERMIN: HT 17/VT 18
En litteraturstudie om multimodala verktyg i elevers
skrivinlärning
1
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete 15 hp
School of Education and Communication Grundlärare F-3 VT 18
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________________________ Fanny Ahlkvist, Sophia Larsson
”Din tid kommer”
En litteraturstudie om multimodala verktyg i elevers skrivinlärning
Antal sidor: 22 _______________________________________________________________________ Att använda sig av multimodala verktyg i undervisningen är ett fenomen som växer sig större hela tiden. Verktygen blir populärare att använda både av läraren vid genomgångar och av eleverna i deras arbete i flera olika ämnen. Trots samhällets delade tankar om hur tekniken i undervisningen påverkar eleverna spås de multimodala verktygen finnas i alla klassrum inom några få år. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka hur eleverna påverkas av de multimodala verktygen i sin skrivinlärning. En positiv aspekt är att elevers motivation ökar genom användandet av multimodala verktyg. En negativ aspekt är att yrkesverksamma lärare behöver genomgå en kompetensutveckling. Flera teorier har lyfts fram, men den mest framträdande är literacy som beskrivs i bakgrunden. Det material litteraturstudien har utgått ifrån är insamlat via internetbaserade söktjänster. Urvalet består av elva vetenskapliga tidskrifter samt två doktorsavhandlingar. Två artiklar är svenska och resterande är engelskspråkiga. I resultatdelen jämförs och sammanställs och olika perspektiv utav skrivinlärning med hjälp av multimodala verktyg. Det visas där att lärare inte har tillräckligt med kunskap för att möta de multimodala verktygens ökade användning. Vidare anses det att elevernas motivationsnivå för skolarbetet höjs med hjälp av de multimodala verktygen. Litteraturstudiens resultat visar därmed att eleverna är hjälpta av de multimodala verktygen i sin skrivinlärning. Däremot anses lärare behöva genomgå en kompetensutveckling för att kunna möta de krav som ställs inom arbetet med verktygen.
”Din tid kommer” är ett citat hämtat från musikern Håkan Hellströms skiva Du gamla du fria (2016).
_______________________________________________________________________ Sökord: multimodala verktyg, multimodalitet, skrivinlärning, kognitiv, literacy,
undervisning, elever
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
2. Syfte och frågeställningar... 4
3.Bakgrund ... 5 3.5 Literacy ... 7 3.6 Styrdokument ... 8 4. Metod ... 10 4.1 Informationssökning ... 10 4.2 Materialanalys ... 13 5. Resultat ... 14
5.1 Multimodala verktygs kognitiva påverkan vid elevers skrivinlärning ... 14
5.2 Multimodala verktygs påverkan på elevers skrivundervisning .... 17
6. Diskussion ... 21 6.1 Metoddiskussion ... 21 6.2 Resultatdiskussion ... 21 6.3 Avslutande ord... 24 8. Referenser ... 25 9 Bilaga ... 29
3
1. Inledning
Denna litteraturstudie belyser de effekter multimodala verktyg enligt forskning har i arbetet med elevers skrivinlärning. Under vår verksamhetsförlagda utbildning hösten 2017, gavs vi inblick i hur arbetet med Att skriva sig till läsning (ASL) fungerar. Fortsättningsvis kommer förkortningen ASL att användas. Det område inom undervisningen med ASL som intresserade oss mest var delen om Informations och kommunikationsteknologi (IKT). Fortsättningsvis kommer förkortningen IKT att användas. Enligt skolans värdegrund och uppdrag i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2017b) ska ”undervisningen främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund” (Skolverket, 2017b, s. 8). Vi anser att arbetet med hjälp av IKT speglar elevernas bakgrund då deras användande av IKT är en stor del av deras fritidsaktiviteter. På uppdrag av regeringen genomför Skolverket (2016a) var tredje år en uppföljning av Informationsteknikens (IT)-användning och IT-kompetens i svenska skolor. Uppföljningen genomförs med hjälp av enkätstudier som besvaras av elever och yrkesverksamma lärare. Den senaste uppföljningen gjordes 2015. Uppföljningen visar en ökning av IT-användningen i svenska skolor i förhållande till den mätning som gjordes 2008/2009. Definitionen Skolverket (2016a) använder sig av i gällande begreppet IT innefattar datorer, surfplattor, smartphones, datorprogram, e-post, internet, intranät, digitala skrivbord och digitalkameror. Vidare har även antalet datorer och surfplattor ökat i grundskolan. Uppföljningen visar även på att surfplattor fått ett genombrott i verksamheterna. IT-användandet har ökat i samtliga ämnen i grundskolan. Vidare anser berörda lärare det finns ett stort behov av kompetensutveckling gällande användning av verktygen inom området IT (Skolverket, 2016a, s. 3 & 6).
Skolverkets (2016a) undersökning visar på ökat användande av IT-verktyg i undervisningen. För att möta det ökade användandet i skolans undervisning har vi valt att basera vår litteraturstudie på forskning kring användandets för- och nackdelar. Detta arbetet speglar forskning gällande hur multimodala verktyg kan användas som ett hjälpmedel i undervisningen i dagens skolor i arbetet med elevers skrivundervisning. Aktuell forskning ligger till grund för de resultat som presenteras i vår studie. Valt material speglar elevers skrivinlärning med hjälp av multimodala verktyg enligt aktuell forskning.
4
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka och sammanställa aktuell forskning kring multimodala verktygs användning vid elevers skrivinlärning.
Detta syfte vill vi uppfylla genom att besvara följande frågor:
• Hur påverkas elever kognitivt genom arbetet med multimodala verktyg i skrivinlärningen?
• Hur påverkas elevers skrivundervisning genom användandet av multimodala verktyg?
5
3.Bakgrund
3.1 Att skriva sig till läsning
Under den tredje verksamhetsförlagda utbildningen, hösten 2017, integrerades vi i arbetet med ASL. Trageton (2014) beskriver ASL som en metod som kan användas i elevers läs- och skrivinlärning. Genom metoden får elever producera texter med hjälp av multimodala verktyg såsom Ipads och datorer. Verktygen används istället för att skriva för hand då metoden anser att handens mognad bör tränas med motoriska övningar med hjälp av multimodala verktyg till en början. Elever som arbetar med metoden skriver då inget för hand under förskoleklassen och grundskolans år ett. Formandet av bokstäver som är vanligt förekommande i elevers begynnande läs- och skrivinlärning ersätts i arbetet med ASL av språkutveckling och textsamtal (Trageton, 2014, s. 11 – 12). För att belysa olikheter i elevers skrivinlärning har vi i denna studie valt att titta närmare på hur multimodala verktyg används i elevers skrivinlärning.
3.2 Digitaliseringen i skolan
Selwyn (2017) menar att utbildningsväsendet har genomgått en utveckling från att ha varit läroboksbaserat till att bli alltmer digitaliserat. Digitaliseringen har numera en central roll i samhället (Selwyn, 2017, s. 115). Gärdenfors (2010) belyser att användandet av multimodala verktyg i skolor har ökat. Multimodala verktyg har i skolor länge setts som ett kunskapsverktyg men förståelse för hur verktyget ska användas i undervisningen har skiftat mellan yrkesverksamma pedagoger. Många pedagoger anser sig inte ha tillräckliga kunskaper gällande användandet av verktyget i undervisningen. De anser även att det fortsättningsvis finns ett stort behov av vidare forskning kring användandet av multimodala verktyg i undervisningen (Gärdenfors, 2010, s. 223 – 225).
3.3 Hur lär sig barn?
Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2006) menar att synen på kunskapsinlärning har ändrats över tid (Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson, 2006, s. 91). Vidare menar Taube (2011) att barn föds nyfikna. Nyfikenheten anses vara en medfödd drift för att förstå hur världen fungerar och för att människan ska kunna kontrollera den (Taube, 2011, s.
6
125). Dahlgren et al. (2006) menar att barn måste veta varför vi skriver. Först när barnet vet varför vi skriver kan inlärningen fortskrida.
Vidare anser författarna att barn använder leken som ett uttrycksmedel som speglar intressen och engagemang. Det anses även viktigt att eleverna förstår varför de arbetar med olika uppgifter. Läraren bör förmedla uppgifters relation till skriftspråket. Uppgifterna som används i undervisningen bör innehållsmässigt vara aktuella för eleverna. Undervisningen måste således anses meningsfull för eleverna. Uppgifterna bör även omfatta användande av aktiviteter som eleverna bemästrar (Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson, 2006, s. 91 – 95).
3.4 Relevanta begrepp inom valt område
Fortsättningsvis har vi valt att belysa de begrepp som är återkommande i denna studie. De begrepp som vi kommer att belysa är: modalt, multimodalitet och multimodala verktyg.
3.4.1 Modalitet
Åkerlund (2013) beskriver modalitet som de byggstenar vi skapar tecken och symboler med. En modalitet anses kunna vara en specifik bokstav, en symbol eller en signal, och olika modaliteter passar olika bra i olika sammanhang. En modalitet anses på så sätt vara ett semiotiskt uttryck, och flera modaliteter bildar tillsammans vad som kallas multimodalitet, vilket beskrivs i kap. 3.5.3. Hur man väljer modaliteter beror på hur man vill att innehållet ska framställas och tolkas, så en modalitet kan liknas vid de olika verktyg vi människor använder när vi kommunicerar (Åkerlund, 2013, s. 105 – 106).
Dessutom anser Maagerø (2013) att modalitet innebär att man ser varje uttrycksform för sig. Genom modaliteter så som bilder och ljud kan man representera verkligheten, kommunicera med mottagaren, samt binda samman enskilda delar till större helheter. Modaliteten anses vara när en uttrycksform skapar mening, och språket framstår som den mest flexibla modaliteten (Maagerø, 2013, s. 136 & 148).
3.4.2 Multimodalitet
Åkerlund (2013) anser att nästan all kommunikation idag är multimodal. Begreppet anses innebära att man använder en mängd olika semiotiska intryck när man kommunicerar
7
(Åkerlund, 2013, s. 105). Ranker (2013) beskriver semiotiska uttryck som ett tillvägagångssätt där betydelse skapas genom att flera olika multimodaliteter kombineras (Ranker, 2013, s. 129).
På samma sätt beskriver Kress (2010) multimodalitet innebär att man ser skrivande, färg och bild som en helhet där varje del har ett specifikt uppdrag. Om en elev har svårt att förstå ett ord förenklar det för eleven om hen får se en bild till. Desto fler semiotiska intryck eleverna får tillgång till i undervisningen, desto bättre förutsättningar till lärande får dem (Kress, 2010, s. 1).
Genom att arbeta multimodalt låter man eleverna få dessa semiotiska intryck via skrift, färg och bilder (Kress, 2010, s. 1). Likaså Maagerø (2013) benämner multimodalitet som en inkludering av andra former för meningsskapande för att utvidga förståelse. Kombinationen av bild och text anses vara en multimodalitet, men det kan också vara att kombinera en bild och en rörelse (Maagerø, 2013, s. 135).
3.4.3 Multimodala verktyg
Ett multimodalt verktyg är ett verktyg som man på flera olika sätt kan kommunicera genom. Kommunikationen kan ske till exempel genom text, ljud, bild och rörelse och kan vara både digitalt och icke digitalt (Kress & van Leeuwen, 2001, s. 39). De digitala verktygen kan vara en fysisk enhet så som dator eller Ipad, men det kan också vara olika programvaror eller internetbaserade tjänster (Skolverket, 2017a, s. 8), och det är dessa som kommer att fokuseras i den här studien.
3.5 Literacy
Wengelin och Nilholm (2013) beskriver begreppet literacy som en förmåga att kunna läsa och skriva med förståelse. Begreppet definieras som en basfärdighet i användandet av skriftspråket, samt anses vara en färdighet som är individuellt anpassad. Författarna anser att det finns två perspektiv på litteracitet. Det första är ett kognitivt och språkvetenskapligt färdighetsperspektiv. Inom detta perspektiv belyses de kognitiva och språkliga processer som handlar om vad som händer inom en individ när de ägnar sig åt, samt utvecklar skriftspråkliga aktiviteter. Det andra perspektivet är ett sociokulturellt perspektiv, vilket är
8
ett perspektiv som visar på hur människor utvecklar olika skriftspråkspraktiker, samt skapar mening i dem i samspel med varandra (Wengelin & Nilholm, 2013, s. 37 & 40). I likhet med detta belyser Smidt (2013) literacy-processen som något som startar innan barnen kan läsa och skriva, samt att utvecklingen av literacy är en livslång process. Författaren trycker på att literacy är viktigt, framförallt när man arbetar med elever i de lägre åldrarna då processen vidgar förståelsen för vad språk och kommunikation går ut på (Smidt, 2013, s. 26). En annan aspekt av detta belyser Säljö (2005) som menar att literacy inte enbart handlar om den tekniska förmågan att kunna avkoda ord. Författaren anser att begreppet handlar om att utifrån en text kunna dra slutsatser. Literacy betraktas enligt Säljö (2005) som förmågan att kunna göra egna associationer utifrån en läst text, och dessutom koppla det till tidigare erfarenheter (Säljö, 2005, s. 208).
Ytterligare en aspekt av detta hävdar Barton (1994) som menar att literacy är en social aktivitet som grundas på ett system av symboler. Dessa symboler används i sin tur för att kommunicera med andra. Således anses literacy vara en del av vårt sätt att tänka (Barton, 1994, s. 34).
3.6 Styrdokument
Inledningsvis belyser skolans värdegrund och uppdrag i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, fortsättningsvis används förkortningen Lgr11 (Skolverket, 2017b), vikten av att undervisningen ska anpassas efter elevers bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.Därmed menas att undervisningen ska utgå från varje elevs egna förutsättningar och behov (Skolverket, 2017b, s. 8).
Vidare belyser Lgr11 (Skolverket, 2017b) att eleverna i sin undervisning ska möta moment som berör handstil och skriva på dator, språkets struktur samt sambandet mellan ljud och bokstav. Undervisningen gällande skrivandet ska ske genom skilda medier, genom olika estetiska uttrycksformer och även ge eleverna kunskaper gällande källkritikens olika aspekter (Skolverket, 2017b, s. 247 – 248). Undervisningen bör föregås av ett utforskande, en nyfikenhet och en livslång lust att lära (Skolverket, 2017b, s. 13).
Läroplanen för förskolan, fortsättningsvis kommer vi använda förkortningen Lpfö 98 (Skolverket, 2016b) menar att förskolans uppdrag är att elever från förskoleklass och upp
9
till avslutad grundskola ska utveckla sin förmåga "att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver" (Skolverket, 2016b, s. 9).
Fortsättningsvis belyser Lgr11 (Skolverket, 2017b) för grundskolans lägre åldrar att elever genom undervisning i svenskämnet ska utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa (Skolverket, 2017b, s. 223). Det är tydligt att det finns en progression i Lgr11 (Skolverket, 2017b) även i de högre åldrarna gällande samma förmågor (Skolverket, 2017b, s. 225 – 227). Progressionen visar avslutningsvis på vikten av att skolor gemensamt arbetar mot att eleverna utvecklar de framskrivna förmågorna så att de har möjlighet att nå upp till kunskapskraven som genomsyrar hela grundskoletiden. Vi har valt att belysa progressionen i arbetet med multimodala verktyg för att få en bredare syn gällande undervisning med multimodala verktyg över tid.
10
4. Metod
I detta kapitel beskrivs metodval, informationssökningsprocessen, arbetets kriterier för inklusion, materialurvalet samt materialanalysen.
4.1 Informationssökning
Insamlandet av material till denna studie gjordes genom sökningar i för ämnet olika databaser. De databaser som ansågs relevanta var: Educational Resources Information Center (ERIC), Primo, Google Scholar och PsycINFO. Sökningarna som gjordes utgick ifrån valt syfte och valda frågeställningar. Vidare användes både svenska och engelska sökord för att erhålla både ett nationellt och internationellt perspektiv kring användningen av multimodala verktyg i skrivundervisningen.
De engelska sökord som gav resultat var: Multiple AND literacies, Digital writing AND processes, multimodal technology AND writing och Multimodal technology AND writing. Vidare gjordes även sökningar på svenska genom sökorden Digitala resurser OCH Multimodalitet. Sökorden kombinerades olika beroende på vald söktjänst.
Inledningsvis användes databasen ERIC till att söka artiklar. Vid första sökningen användes följande sökord: Multiple AND literacies vilket gav 3766 träffar. För att minska antalet träffar valde vi att avgränsa sökningarna till enbart de som var peer rewied och till de som fanns att hämta i full text. Avgränsningarna gav då 617 artiklar. För att precisera sökningarna ytterligare valde vi att använda ämnet teaching methods vilket resulterade i 172 artiklar. Bland de 172 artiklarna fann vi 2 artiklar som ansågs användbara.
Den andra sökningen i ERIC gjordes med hjälp av samma sökord som i första sökningen men teaching methods byttes ut mot elementary education och gav då 134 träffar. Av de 134 artiklarna fann vi en artikel som har använts i litteraturstudien. Vidare användes även sökordet multimodal technology AND writing i ERIC vilket genererade 171 träffar. Avgränsningar till de i fulltext och peer rewied gjordes som genererade 35 artiklar. De 35 artiklarna gav en artikel för vidare analys.
11
Den tredje och sista sökningen som gjordes i ERIC gjordes utifrån sökordet multiple AND literacies med avgränsningar för artiklar i full text och de som var peer rewied vilket gav 617 träffar. Sökningen begränsades ytterligare till Academic Journals vilket gav 585 artiklar. Vidare användes ämnet early childhood education och sökningen gav då 67 träffar. Bland de 67 träffarna fann vi en intressant artikel.
Fortsättningsvis gjordes även artikelsökningar i databasen PsycINFO med hjälp av sökorden: Digital writing AND processes med avgränsningar till de som var peer rewied. Sökningen genererade 129 artiklar. Av de 129 artiklarna användes 2 artiklar för vidare analys. Avslutningsvis gjordes sökningar i databasen Google Scholar utifrån sökorden: Digital writing AND literacy processes och utfallet blev 253.000 träffar. Vi avgränsade sökningen genom att skriva "digital writing" AND "literacy processes" vilket minskade träffarna till 88 stycken. Bland de 88 träffarna erhölls endast en artikel till vår studie. Utöver de sökta källorna har även fem kedjesökningar gjorts med utgångspunkt i de artiklar som insamlats i informationssökningen som ansågs relevanta för studien.
Det första kriteriet var att texterna tog upp användandet av multimodala verktyg i undervisningen. Det andra kriteriet var att vald forskning behandlade elevers skrivinlärning och då genom användandet av multimodala verktyg.
Utifrån dessa kriterier valdes texter ut. Urvalet resulterade i tretton texter: Elva vetenskapliga tidskrifter och två doktorsavhandlingar. Två av titlarna var svenska och resterande var engelskspråkiga. Det valda materialet presenteras i nedanstående tabell (Tabell 1). Innehållet har sorterats årtal i fallande ordning
12
Tabell 1: Studiens urval
Titel Författare Publikationstyp År
A Case Study of Struggle and Success:
Profiling a Third Grader's Reading and Writing in a Multimodal Curriculum
A. Wiseman, M.Pendelton, C.Christiansen & N.Neshe im Vetenskaplig tidsskrift 2017 The Effects of using Multimodal Approaches in
Meaning – Making of 21st Century Literacy
Texts Among ESL Students in a Private School in Malaysia
M. Ganapathy Vetenskaplig tidsskrift 2016
Teachers' Perceptions about Teaching
Multimodal Composition: The Case Study of Korean English Teachers at Secondary Schools
J. Ruy & G. Boggs Vetenskaplig tidsskrift
2016
Technology – Mediated Writing Instruction in the Early Literacy Program: Perils, Procedures, and Possibilities
S. Beam & C. Williams Vetenskaplig tidsskrift
2015
Reading, Writing, and Designing: Getting Students on the Path to Thinking Like Designers
C. Kyser Vetenskaplig tidsskrift
2015
Didaktisk design med digitala resurser:
En studie av kunskapsrepresentationer i en digit aliserad skola
A.Åkerfeldt Doktorsavhandling 2014
Elever syns på nätet: Multimodala texter och au tentiska mottagare
D. Åkerlund Doktorsavhandling 2013 Digital writing and diversity: The effects of
school laptop programs on literacy processes and outcomes
B.Zheng, M.Warschauer & G.Fakas
Vetenskaplig tidsskrift 2013
Writing in Early Childhood Classrooms: Guidance for Best Practices
H.Gerde, G.Bingham & B. Wasik
Vetenskaplig tidsskrift
2012 The multimodal writing process: changing
practices in the contemporary classrooms
C J, Edwards-Groves Vetenskaplig tidsskrift
2010 Using Gaming Literacies to Cultivate New
Literacies
H-Y Hsu & S-K Wang Vetenskaplig tidsskrift
2010 Children writing: Multimodality and
assessment in the writing classroom J. Vincent
Vetenskaplig tidsskrift
2006
The role of visually rich technology in faciliating children's writing
J. Vincent Vetenskaplig tidsskrift
13 4.2 Materialanalys
Materialanalysen inleddes med att samtliga av de utvalda artiklarna lästes med fokus på abstract, inledningar och sammanfattningar. Vid första granskningen användes frågor såsom: Vilken målgrupp avser studierna? Vad har studerats? Vad har studien visat? De publikationer som ansågs besvara våra frågor lästes mer ingående för att sedan kunna lyftas fram i litteraturstudiens inledning, bakgrund och resultat. Materialets innehåll fördes in i en tabellöversikt (bilaga 1). Tabellöversikten gav en god överblick över analyserad litteratur. Allt eftersom materialet analyserades växte studiens frågeställningar fram. Frågeställningarna har tillsammans med syftet reviderats under arbetets gång. De slutliga frågeställningarna lyder: Hur påverkar arbetet med multimodala verktyg elevers skrivinlärning? Hur använder lärare multimodala verktyg i elevers skrivinlärning? Vidare användes frågeställningarna för att underlätta arbetet med att belysa likheter och skillnader i forskningen. För att förenkla arbetet med att besvara frågeställningarna använde vi oss av färgpennor.
14
5. Resultat
Detta kapitlet är indelat i två delar. I första delen skrivs resultatet fram som besvarar den första frågeställningen (kap. 5.1). Den första frågeställningen behandlar hur elever påverkas kognitivt genom arbetet med multimodala verktyg i skrivinlärningen?
I den andra delen skrivs resultatet fram som besvarar den andra frågeställningen (kap. 5.2). Den andra frågeställningen behandlar hur elever påverkas i skrivundervisningen genom användandet av multimodala verktyg?
5.1 Multimodala verktygs kognitiva påverkan vid elevers skrivinlärning
Kommande resultatdel behandlar inledningsvis användandet av multimodala verktyg i dagens samhälle (kap. 5.1.1). Därefter behandlas hur multimodala verktyg påverkar jämlikheten i skolors undervisning (kap. 5.1.2). Vidare behandlas hur motivationen påverkas hos elever genom arbetet med multimodala verktyg i skrivundervisningen (kap. 5.1.3). Avslutningsvis behandlas hur arbetet med multimodala verktyg i skrivundervisningen påverkar elevers metakognition (kap. 5.1.4).
5.1.1 Samhällsutveckling
Edward – Groves (2010) anser att lärandet bör vara relevant och nutida för eleverna. För att skrivandet ska vara relevant för eleverna behövs den multimodala aspekten i skrivundervisningen (Edward – Groves, 2010, s. 62). Likt Edward – Groves belyser Åkerfeldt (2014) att läroböcker haft en framträdande roll i skolans undervisning, men att de nu utmanas av den ökade användningen av digitala verktyg (Åkerfeldt, 2014, s. 71).
Vidare anser Ganapathy (2016) att elever spenderar minst 1 – 8 timmar per dag vid diverse olika multimodala verktyg, både i skolan och på fritiden. Eleverna använder sina multimodala verktyg till att söka information och färdigställa skolarbeten. De spenderar även tid till att surfa och besöka olika sociala medier (Ganapathy, 2016, s. 147). I jämlikhet med detta belyser Åkerfeldt (2014) att de skrivaktiviteter som utförs i dagens samhälle framförallt sker via multimodala verktyg.
Trots det ökade användandet finns det få studier som belyser vad multimodala verktyg har för påverkan på människors kunskapsbildande (Åkerfeldt, 2014, s. 71). En annan aspekt
15
av detta såg Ryu och Boggs (2016) i sin studie där de dagliga skrivsammanhang som elever ingår i numera genomsyras av digitala resurser både i skolan och på fritiden (Ryu & Boggs, 2016, s. 52). Utifrån detta kan en jämförelse med Vincent (2006) göras som menar att multimodala verktyg har haft en stor samhällspåverkan men att skolorna inte lyckats följa med i samhällsutvecklingen gällande digitaliseringen.
Vincent (2006) anser dock att det finns minst två goda skäl till att undervisa med hjälp av multimodala verktyg (Vincent, 2006, s. 51 & 56). Den första anledningen är att mycket av den literacy elever möter i dagens samhälle sker via de multimodala verktygen. Den andra anledningen är att eleverna får fler representationsformer att visa sina kunskaper på genom användandet av multimodala verktyg (Vincent, 2006, s. 51 & 56).
Däremot anser Åkerlund (2013) att klassrum i dagens skolor inte är byggda för den ökade användningen av multimodala verktyg. Författaren belyser bland annat avsaknaden av eluttag och deras mindre fördelaktiga placering i klassrummen. Klassrummen bör därför genomgå en ombyggnad för att arbetet med multimodala verktyg ska fungera i praktiken (Åkerlund, 2013, s. 206).
5.1.2 Jämlikhet
Zheng, Warschauer och Farkas (2013) visar även de i sin studie på det ökade användandet av multimodala verktyg i elevers skrivundervisning. Studien visar att det ökade användandet av verktygen bidrog till att eleverna fick tillgång till en egen dator, vilket hjälpte de elever som inte hade råd att köpa ett eget multimodalt verktyg för användning till skolarbete. Genom att alla elever fick tillgång till ett eget verktyg i form av en dator så ökade alla elevers möjlighter i skolarbetet (Zheng, Warschauer & Farkas, 2013, s. 272 & 298).
Zheng et al. (2013) studie visar dock på att det inte finns några indikationer på att digitala resurser minskar de ojämlikheter som elever har kunskapsmässigt i klassrummet (Zheng, Warschauer & Farkas, 2013, s. 272 & 298). Däremot menar Ganapathy (2016) att arbetet med hjälp av multimodala verktyg gynnar de elever som är i svårigheter (Ganapathy, 2016, s. 150). I likhet med Ganapathy (2016) hävdar även Vincent (2006) att arbetet med multimodala verktyg anses hjälpa de elever som är i riskzonen för att hamna i svårigheter (Vincent, 2006, s. 51).
16
5.1.3 Motivation
Ganapathy (2016) såg i sin studie att elever föredrog multimodala verktyg i undervisningen då undervisningen blev mer innehållsrik och utmanande (Ganapathy, 2016, s. 148 – 149). En annan aspekt av detta belyser Beam och Williams (2015) då de menar att elever i samband med användandet av multimodala verktyg visade höjd motivationsnivå. Den höjda motivationsnivån kunde kopplas till fascinationen av användandet genom de multimodala verktygen (Beam & Williams, 2015, s. 273 – 274).
I likhet med detta såg Zheng, Warschauer och Farkas (2013) i sin studie att elever som fick använda sig av multimodala verktyg i skrivundervisningen ansåg att skolarbetet blev mer intressant vilket resulterade i att kvaliteten på skolarbetet ökade. Kvaliteten på arbetet ökade då eleverna gavs möjligheter att bearbeta sina texter med hjälp av de multimodala verktygen innan inlämning (Zheng, Warschauer & Farkas, 2013, s. 268 – 269).
Dessutom menar Zheng et al. att eleverna kände sig hjälpta av den direkta respons som de multimodala verktygen gav, vilket ökade deras lust till att skriva samt att utveckla sin skrivförmåga (Zheng, Warschauer & Farkas, 2013, s. 268 – 269). Även Kyser (2015) menar att användandet av multimodala medier i undervisningen höjer elevernas motivationsnivå då användandet speglar elevernas literacypraktiker på fritiden (Kyser, 2015, s. 184).
Ganapathy (2016) belyser i sin studie att yrkesverksamma lärare ser ett ökat deltagande i undervisningen genom arbetet med multimodala verktyg. Lärarna i studien menade att de multimodala verktygen tillgodoser fler elever och är inkluderande. Arbetet med hjälp av multimodala verktyg ökade även elevers motivation, positivitet och kunskapsinhämtning (Ganapathy, 2016, s. 148 - 150).
5.1.4 Metakognition
En viktig aspekt av att undervisa med hjälp av multimodala verktyg belyste Wisemen, Pendleton, Christiansen och Nesheim (2017). De ansåg att arbetet med multimodala verktyg krävde mer metakognitivt tänkande av eleverna än arbetet med papper och penna (Wisemen, Pendleton, Christiansen & Nesheim, 2017, s. 66). Fisher (1998) beskriver metakognitivt tänkande som individers medvetenhet om sina egna tankar och
17
tankestrategier (Fisher, 1998, s. 2). Wisemen et al. (2017) menar att elever konstruerar världen genom de semiotiska resurser som finns tillgängliga (Wisemen, Pendleton, Christiansen & Nesheim, 2017, s. 66). Semiotiska resurser beskriver Ranker (2013) som de tillvägagångssätt där betydelser skapas när flera olika multimodaliteter kombineras (Ranker, 2013, s. 129).
En annan aspekt av detta belyser Åkerfeldt (2014) som menar att arbetet med hjälp av multimodala verktyg hjälper eleverna att få syn på sina tankar och till viss del sina kunskaper. Till skillnad från undervisning med papper och penna erbjuder de multimodala verktygen fler möjligheter att strukturera kunskaper och information (Åkerfeldt, 2014, s. 71 & 73, 80 – 82).
Även Ganapathy (2016) anser att elevers språkliga förmåga utvecklas genom användandet med hjälp av multimodala verktyg (Ganapathy, 2016, s. 148 – 149). De multimodala verktygen underlättade både läs- och skrivaktiviteter i förhållande till läroböcker. De multimodala uttrycksformerna erbjuder eleverna ett varierat arbetssätt vilket gör undervisningen mer likvärdig. Detta leder till att eleverna känner större lust och koncentration i skolarbetet vilket i sin tur bidrar till en ökad förståelse (Ganapathy, 2016, s. 148 – 149).
Utifrån detta kan en jämförelse göras med Åkerfeldt (2014) som även hon belyser i sin studie att arbetet med multimodala verktyg ger elever fler möjligheter och ingångar till kunskapsinhämtande än vad den tryckta texten gör. Däremot kan de multimodala verktygen störa elevers koncentration samt distrahera dem från den undervisning som sker i klassrummet (Åkerfeldt, 2014, s. 23 & 71). I likhet med Åkerfeldt menar Åkerlund (2013) att självständigt arbete i undervisningen inte lämpar sig för alla elever då multimodala verktyg används. Arbetssättet passar inte alla elever då elevers mognad varierar (Åkerlund, 2013, s. 205).
5.2 Multimodala verktygs påverkan på elevers skrivundervisning
Inledningsvis belyser kommande resultatdel hur arbetet med multimodala verktyg påverkar elevers undervisning i skolan (kap. 5.2.1). Därefter behandlas lärares inställning till arbetet med multimodala verktyg (kap.5.2.2). Avslutningsvis behandlas hur multimodala verktyg påverkar elevers skrivaktiviteter i skolan (kap. 5.2.3).
18
5.2.1 Undervisning
Åkerfeldt (2014) menar att läroböcker länge har varit det mest framträdande läromedlet i svenska skolors undervisning. Den auktoritet som läroböckerna har haft i undervisningen utmanas idag av de digitala resursernas framväxt (Åkerfeldt, 2014, s. 85).
För att skrivundervisningen ska hjälpa eleverna att utveckla multimodal kompetens anser Edward – Groves (2010) att skrivundervisningen bör vila på fyra byggstenar. För det första måste undervisningen ge eleverna tillgång till multimodala, kollektiva och interaktiva lärotillfällen mellan berörda personer i klassrummet. För det andra måste svårigheter som kan uppstå i skrivandet belysas. För det tredje måste inte alltid eleverna generera något utan lärare måste låta elevers multimodala skrivande ta tid och anpassas till den undervisning eleverna möter. För det fjärde måste skrivundervisningen även belysa de multimodala verktyg elever möter utanför skolan (Edwards – Groves, 2010, s. 61 – 62).
Även Gerde, Bingham och Wasik (2012) anser att eleverna bör få möta flera olika arbetsformer i sin skrivundervisning för att de ska kunna utveckla de kunskaper som kommunikation genom skrift kräver (Gerde, Bingham & Wasik, 2012, s. 7). I likhet med detta menar Vincent (2006) att eleverna får nya representationsformer att visa sina kunskaper på genom arbetet med multimodala verktyg (Vincent, 2006, s. 56).
Fortsättningsvis såg Beam och Williams (2015) i sin studie att eleverna har behov av grundlig introduktion och flertalet övningstillfällen med multimodala verktyg i undervisningen för att kunna använda verktygen fullt ut. Vid skrivundervisning är det av stort värde att läraren använder sig av explicita instruktioner. Undervisningens syfte och arbetsmoment bör tydligt framgå för eleverna (Beam & Williams, 2015, s. 273 – 274).
I likhet med Beam och Williams (2015) menar Åkerlund (2013) att en positiv aspekt av arbetet genom multimodala verktyg kan ses då lugnet i klassrummet bibehålls även när elever samarbetar. Ytterligare en positiv aspekt är att de multimodala verktygen erbjuder fler lärotillfällen som inte behöver vara lärarledda. Däremot menar författaren att de sociala medier som multimodala verktyg erbjuder kan distrahera eleverna från det innehåll som eleverna ska fokusera på i undervisningen (Åkerlund, 2013, s. 204 – 205).
19
5.2.2 Lärares inställning
Ruy och Boggs (2016) visar i sin studie att yrkesverksamma lärare såg positiva möjligheter i det framtida arbetet med multimodala verktyg (Ruy & Boggs, 2016, s. 58). Däremot ansåg lärarna att det fanns svårigheter i det dagliga arbetet med hjälp av multimodala verktyg då skolor tenderar att vara resultatinriktade. Författarna anser att yrkesverksamma lärare framförallt ser till elevers resultat i skolarbetet. Enligt författarna bör lärare fokusera minst lika mycket på elevernas arbetsprocesser. I arbetet med multimodala verktyg är elevers arbetsprocess minst lika viktig som det färdiga resultatet (Ruy & Boggs, 2016, s. 58).
En annan viktig aspekt belyser Vincent (2006) som i sin studie såg att bedömningsmaterialet vid användandet av multimodala verktyg i undervisningssammanhang behöver förbättras avsevärt för att arbetssättet ska kunna användas fullt ut. Författaren anser att det finns brister i bedömningsmaterialen då dessa inte visar på hur lärare bör bedöma elevers arbete som sker via multimodala verktyg. Bristerna i bedömningsmaterialet bör dock inte hindra yrkesverksamma lärare från att använda arbetssättet (Vincent, 2006, s. 51 & 56).
Även Zheng, Warschauer och Farkas (2013) belyser att det finns förhoppningar bland yrkesverksamma lärare att arbetet genom multimodala verktyg kommer att gynna progressionen i elevers skrivande samt öka elevers skrivförmåga (Zheng, Warschauer & Farkas, 2013, s. 297).
En annan aspekt av detta belyser Ruy och Boggs (2016) då deras studie visade att lärare ansåg att kunskap inte enbart skapas genom text, utan också genom metoder som både är multipla och dynamiska (Ruy & Boggs, 2016, s. 53 – 54). Edward – Groves (2010) menar att en multipel metod är när flera olika läroformer används för att uppnå de mål som eftersträvas i undervisningen. Vidare anser författaren att en dynamisk metod innebär att teknik används för att på ett kreativt sätt kunna presentera texter med flera olika sinnesintryck (Edward – Groves, 2010, s. 49, 59 & 61).
Däremot anser Beam och Williams (2015) att det är av stor vikt att yrkesverksamma lärare har goda kunskaper inom informationstekniken innan arbetet introduceras för eleverna (Beam & Williams, 2015, s. 273 – 274). En annan viktig aspekt av detta belyser Åkerlund
20
(2013) som menar att yrkesverksamma lärares kunskapsnivå inte når upp till de krav som ställs för att kunna hjälpa eleverna till att producera multimodala texter. Kraven speglar nödvändiga kunskaper i arbetet med multimodala verktyg gällande både verktyget och mjukvaran. Dock anses den ökade användningen av multimodala verktyg bidra till att kunskapsnivån bland lärarna ökar på sikt (Åkerlund, 2013, s. 107).
5.2.3 Skrivaktiviteter
Vincent (2001) visar i sin studie att elevers texter både ökade i mängd och komplexitet genom arbetet med multimodala verktyg (Vincent, 2001, s. 248 – 249). Genom arbetet med multimodala verktyg i undervisningen ansåg även yrkesverksamma lärare att eleverna blev bättre på att korrigera sina texter och tog mer initiativ till skrivande (Ganapathy, 2016, s. 148 – 149).
I likhet med detta belyser Vincent (2006) att elever bör ges olika möjligheter till skrivande. Valmöjligheterna gynnar elever som är i svårigheter och ökar likvärdigheten. Genom att ge eleverna möjligheten att arbeta med hjälp av multimodala verktyg anses bedömningen av eleverna bli mer likvärdig (Vincent, 2006, s. 56).
En annan aspekt av detta belyser Edward- Groves (2010) som med sin studie visar att den multimodala aspekten av skrivandet är nödvändig för att skrivandet ska kännas relevant för eleverna (Edward- Groves, 2010, s. 62). I likhet med Wiseman et al. (2017) belyste Zheng, Warschauer & Farkas (2013) att arbetet genom multimodala verktyg gav eleverna möjlighet att anpassa skrivandet efter elevernas egen förmåga. Arbetet med multimodala verktyg ökade elevernas språkliga förmåga, djupare sätt att tänka och avancerade kognitiva förmågor (Zheng, Warschauer & Farkas, 2013, s. 284 – 291).
Gerde, Bingham & Wasik (2012) menar att elevers tidiga skrivande lägger grunden för elevernas fortsatta utveckling inom skrivinlärningen (Gerde, Bingham & Wasik, 2012, s. 1). Vidare anser Ruy och Boggs (2016) att de olika tecken skriftspråket består av är klassrummets grundpelare, och genom användningen av multimodala verktyg hjälps eleverna att förstå dessa tecken (Ruy & Boggs, 2016, s. 53 – 54). I likhet med detta ansåg Wiseman et al. (2017) att användandet av multimodala verktyg ger elever goda möjligheter att utveckla sina skrivförmågor (Wisemen, Pendleton, Christiansen & Nesheim, 2017, s. 66).
21
6. Diskussion
Kommande kapitel är indelat i två delar. I den första delen (kap. 6.1) diskuteras studiens metodval och tillvägagångssätt. I den andra delen (kap. 6. 2) diskuteras resultatet i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.
6.1 Metoddiskussion
Denna litteraturstudie består av ett flertal forskningspublikationer som genererats genom olika informationssökningar i diverse databaser. Forskningspublikationerna söktes efter kriterier för inklusion som hänvisar till studiens syfte och frågeställningar. De forskningspublikationer som inte uppfyllde arbetets kriterier för inklusion exkluderades. Forskningspublikationerna analyserades och sammanställdes i ”Översikt över analyserad litteratur” (se bilaga). ”Översikt över analyserad litteratur” var till god hjälp då den bidrog till en helhetssyn av forskningsplublikationerna. Det bearbetade materialet som analysen och sammanställningen genererade presenterades sedan i litteraturstudiens resultatdel.
Grundtanken för detta arbete var att undersöka hur multimodala verktyg används vid elevers skrivundervisning och synliggöra eventuella problem och fördelar som arbetet med multimodala verktyg bidrar till i skrivundervisningen. Arbetet ämnade även att synliggöra elevers eventuella kognitiva inverkan genom användandet av de multimodala verktygen. Forskning som behandlade likheter och skillnader mellan undervisning genom multimodala verktyg var svåra att hitta. Därav är inte eventuella nyanseringar i arbetet medvetna utan skildrar de aspekter forskning belyser inom området. Forskningsområdet som valts är en aktuell fråga i samhället vilket anses vara en styrka med det valda området. En svaghet med valt område kan däremot vara att området fortfarande inte är tillräckligt beforskat. Genom denna litteraturstudie avser vi bidra med ytterligare forskning kring forskningsområdet. Även valet av olika publikationstyper anser vi vara en styrka då det ökar studiens trovärdighet.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa användandet av multimodala verktyg i elevers skrivinlärning. Syftet (2) behandlas under samtliga rubriker i resultatet (5). Fortsättningsvis behandlar underrubrikerna de faktorer som varit mest framträdande i de
22
forskningspublikationer vi tagit del av. Under den första rubriken, kap. 6.2.1, besvaras frågeställningen om hur arbetet med multimodala verktyg påverkar elevers skrivinlärning. Under den andra rubriken, kap. 6.2.2, besvaras den andra frågeställningen om hur lärare använder multimodala verktyg i elevers skrivundervisning. Under den tredje och sista rubriken 6.3 behandlas våra avslutande ord.
6.2.1 Hur påverkas elever kognitivt genom arbetet med multimodala verktyg i skrivinlärningen?
Av resultatet framgår det att elevers dagliga skrivaktiviteter sker genom multimodala verktyg. Detta anser de forskare som lyfts i denna litteraturstudie då de menar att den multimodala aspekten är utvecklande vid elevers skrivinlärning. Ur resultatet går det utläsa att forskare menar att arbetet med multimodala verktyg ökade elevers texter i både mängd, komplexitet och kvalitet.
Vi tolkar det som att elever som ges möjlighet att få använda multimodala verktyg i sin skrivundervisning får en ökad självkänsla. Den ökade självkänslan blir en effekt av att eleverna känner att de besitter tillräckliga kunskaper för att använda de multimodala verktygen. Den ökade självkänslan gör således att elevernas motivation ökar.
Vidare framgår det i resultatet att elevers motivation ökar genom användandet av multimodala verktyg. Elevers motivation ökar enligt litteraturstudiens forskare genom att deras förståelse ökar. Forskarna menar att genom att ge eleverna olika perspektiv i lärandet ökar förståelsen och således även motivationen. Vi tolkar det som att det är av stort värde att erbjuda eleverna varierad undervisning för att tillgodose fler elevers behov. Genom att tillgodose elevernas behov anser vi att förståelsen ökar och motivationen bibehålls. Enligt Lgr11 (Skolverket, 2017b) ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, den ska dessutom vara likvärdig (Skolverket, 2017b, s. 8). Vi tolkar detta som att de multimodala verktygen kan ses som ett bra verktyg i arbetet med elevers skrivinlärning.
Avslutningsvis tolkar vi det som att arbetet med multimodala verktyg påverkar elevers skrivinlärning på ett positivt sätt. Vi tolkar det även som att området behöver vidare forskning för att ge fler perspektiv kring elevpåverkan.
23
6.2.2 Hur påverkas elevers skrivundervisning genom användandet av multimodala verktyg?
I resultatet framgår enligt litteraturstudiens forskare att yrkesverksamma lärare mestadels är positiva till arbetet genom multimodala verktyg i undervisningen. Forskarna belyser även att lärarna ser positivt på elevernas ökade motivationsnivå och kunskapsinhämtande i samband med användandet av verktygen. Forskarna anser även att lusten och koncentrationen som de multimodala verktygen bidrar med leder till en ökad förståelse. Vi tolkar detta som att de multimodala verktygen bidrar till ökad kunskapsinhämtning hos eleverna då verktygen speglar deras fritidsintressen.
Av resultatet framgår det även att yrkesverksamma lärare är i behov av kompetensutveckling i arbetet med multimodala verktyg. Forskarna menar att elever är i behov av explicita instruktioner och riktlinjer innan arbetet med multimodala verktyg kan startas. Enligt forskarna är det av stor vikt att yrkesverksamma lärare besitter den kompetens som krävs för att kunna möta elevernas behov. Vi tolkar detta som att det är av stor vikt att yrkesverksamma lärare är villiga att utvecklas tillsammans med multimodalitetens framväxt.
Litteraturstudiens forskare menar att elever bör få olika möjligheter till skrivande i undervisningen. De valmöjligheter till skrivande som multimodala verktyg bidrar med gynnar framförallt elever som är i svårigheter. Forskare menar att de multimodala verktygen bidrar till kunskap som inte enbart går att inhämta via den modalitet som läroböcker bidrar med. Vi tolkar detta som att de multimodala verktygen varierar lärandet och kunskapsinhämtande. Genom de multimodala verktygen får eleverna fler ingångar till kunskapsinhämtande. Dessutom bidrar de multimodala verktygen till att undervisningen blir mångsidigare än undervisning med enbart läroböcker då de multimodala verktygen erbjuder fler semiotiska intryck.
I skollagen (SFS 2010:800) framgår det att undervisningen ska vara likvärdig (SFS 2010:800 1 kap 9a§). Forskarna i denna litteraturstudie anser att de multimodala verktygen
tillgodoser fler elever och är inkluderande. Dessutom bidrar verktygen till ett varierat arbetssätt, vilket gör undervisningen mer likvärdig än vad läroböcker tidigare har gjort. Vidare anses också bedömningen bli mer likvärdig med hjälp utav multimodala verktyg då forskare i litteraturstudiens resultatdel anser att elever inte ges möjlighet att visa alla kunskaper genom att skriva för hand. Vi tolkar detta som att multimodala verktyg gynnar
24
undervisningen genom olika representationsformer vilket leder till att fler elevers behov tillgodoses och undervisningen blir mer jämställd.
Av resultatet framgår även att skolors klassrum är i behov av en ombyggnation. Klassrummen behöver rustas om för att möta den ökade användningen av multimodala verktyg i skolors undervisning. Användandet av de multimodala verktygen fungerar i nuläget men för att ge möjlighet till en ökning så behöver skolor möta ökningen med en ombyggnation. Vi tolkar detta som att det blir ojämnliketer i Sverige då ombyggnationerna blir en kostnad för Sveriges kommuner. Kommunerna avgör om ombyggnationerna är prioriterade och det bidrar till ojämnliketer i Sveriges kommunala skolor.
Avslutningsvis är vår tolkning att yrkesverksamma lärare använder sig av multimodala verktyg i undervisningen för att tillgodose fler elevers behov. Däremot bör yrkesverksamma lärare genomgå en kompetensutveckling för att möta de krav som ställs på undervisningen genom multimodala verktyg.
6.3 Avslutande ord
Vi tolkar resultatet från denna litteraturstudie som att yrkesverksamma lärare är positiva i arbetet genom multimodala verktyg i skrivundervisningen då det bidrar till ökad motivation hos eleverna. Däremot saknas det kompetens för att undervisa och bedöma elevers skrivande då området med multimodala verktyg fortfarande är relativt obeforskat. Vi anser att de multimodala verktygen bidrar positivt till elevers skrivinlärning och kunskapsinhämtande, men att mer forskning behövs för att belysa de negativa aspekter som finns på området. Elever i denna litteraturstudies forskning är positiva till användandet av multimodala verktyg i skrivundervisningen. De anser sig hjälpta av den direkta respons de får i skrivandet med hjälp av verktygen. Dessutom menar dem att det är roligt och motiverande då undervisningen blir mer varierande. Dessvärre bidrar nyttjandet av de multimodala verktygen till en stor kostnadsfråga då klassrummen i dagens skolor behöver genomgå en ombyggnation för att verktygen ska kunna användas fullt ut.
25
8. Referenser
Barton, D. (1994). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Oxford: Blackwell.
Beam, S., & Williams, C. (2015). Technology – Mediated Writing Instruction in the Early Literacy Program: Perils, Procedures, and Possibilities. Computers in school, 32 (3-4), 260-277. doi:10.1080/07380569.2015.1094320
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E., & Olsson, L-E. (2006). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.
Edwards – Groves, C. J. (2010). The multimodal writing process: changing practices in contemporary classrooms. Language and education,25 (1), 49-64.
doi:10.1080/09500782.2010.523468
Fisher, R. (1998). Thinking about Thinking: Developing Metacognition in Children. Early Child Development and Care, 141 (1), 1-15. doi:10.1080/0300443981410101 Ganapathy, M. (2016). The Effects of using Multimodal Approaches in Meaning: Making of 21st Century Literacy Texts Among ESL Students in a Private School in Malaysia. Advances in Language and Literacy Studies, 7(2).
doi:10.7575/aiac.alls.v.7n.2p.143
Gerde, H-K., Bingham, G-E., & Wasik, B-A. (2012). Writing in Early Childhood Classrooms: Guidence for Best Practices. Early Childhood Education Journal. doi:10.1007/s10643-012-0531-z
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå - Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur.
Hsu, H., & Wang, S. (2010). Using Gaming Literacies to Cultivate New Literacies.
26
Kress, G. (2010). Multimodality: A Social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.
Kress, G., & van Leeuwen, T. (2001). Multimodal discourse: the modes and media of contemporary communication. London & New York: Oxford University Press. Kyser, C. (2015). Reading, Writing, and Designing: Getting Students on the Path to Thinking Like Designers. Journal of Language and Literacy Education, 11 (2), 186-196. Hämtad från http://Jolle.coe.uga.edu./wp-content/uploads/2015/10/Kyser_Template-Final-fixed-links.pdf
Maagerø, E. (2013). Tekster på vegger og gulv. Multimodal literacy i barnehagen. I M. Semundseth & M. Holm Hopperstad (Red.), Barn lager tekster: om barns tidlige tekstproduksjon og de voksnes betydning (s. 134 – 155). Oslo: Cappelen Damm Akademisk.
Ruy, J., & Boggs, G. (2016). Teachers Perceptions about Teaching Multimodal Composition: The Case Study of Korean English Teachers at Secondary Schools.
Canadian Center of Science and Education, 6 (9), 52-60. doi:10.5539/elt.v9n6p52
Ranker, J. (2013). The emergence of semiotic resource complexes in the composing processes of young students in a literacy classroom context. Linguistics and Education, 25, 129 – 144. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.linged.2013.10.002
Sandström, A. (2015). Vad är läromedel. Hämtad 8 februari, 2018, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/vad-ar-laromedel-1.181690
Selwyn, N. (2017). Skolan och digitaliseringen: Blir utbildningen bättre med digital teknik? Göteborg: Daidalos.
27
Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: Ett
kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskolenivå. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). användning och kompetens i skolan: Skolverkets IT-uppföljning 2015. Hämtad från
https://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbo k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3617.pdf%3Fk%3D3617
Skolverket. (2016b). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017 (4., kompletterade uppl.). Stockholm: Skolverket.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2018-02-12, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Smidt, J. (2013). Barns vei til literacy. I M. Semundseth & M. Holm Hopperstad (Red.), Barn lager tekster: om barns tidlige tekstproduksjon og de voksnes betydning. (s. 15 – 28). Oslo: Cappelen Damm Akademisk.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Falun: Norstedts.
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: Ikt i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Vincent, J. (2006). Children writing: Multimodality and assessment in the writing classroom. Faculty of Education, University of Melbourne, 40, 51-57.
28
Vincent, J. (2001). The role of visually rich technology in facilitating children´s writing. Department of Science and Mathematics Education, 17, 242- 250.
doi:https://doi.org/10.1046/j.1365-2729.2001.00179.x
Wengelin, Å., & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att låsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Wiseman, M. A., Pendleton, M., Christiansen, C., & Nesheim, N. (2017). A Case Study of Struggle and Success: Profiling a Third Grader´s Reading and Writing in a Multimodal Curriculum. Journal of Language & Literacy Education, 13, 55-69. Hämtad från
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1141487.pdf
Zheng, B., Warschauer, M., & Farkas, G. (2013). Digital writing and diversity: The effects of school laptop programs on literacy process and outcomes. J.Educational
computing research, 48, 284-291. doi:http://dx.doi.org/10.2190/EC.48.3.a
Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: En studie av
kunskaprepresentationer i en digitaliserad skola. (Doktorsavhandling, Stockholms
universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik).
Åkerlund, D. (2013). Elever syns på nätet: Multimodala texter och autentiska mottagare. (Doktorsavhandling, Åbo akademi, Pedagogiska fakuliteten vid Åbo akademi i Vasa).
29 9 Bilaga Författare Titel Ev. tidskrift Publikationsår Land Databas Syfte Design Urval Datainsamli ng Resultat
J. Ruy & G. Boggs
”Teachers’ Perceptions about Teaching Multimodal Composition: The Case Study of Korean English Teachers at Secondary Schools”
English Language Teaching
Vetenskaplig tidsskrift (2016)
Korea & USA ERIC
Att belysa lärares syn på multimodaliteter i språkundervisningen. Fältstudier genom intervjuer av lärare och elever.
Lärare såg positiva effekter med multimodalt skrivande och elevers motivation till skrivandet ökade. Lärare som deltog i studien var positiva till multimodaliteten då de ansåg att elevernas engagemang ökade. Bild som ingång till texter ökar elevers föreställningsvärldar.
Multimodaliteten hjälper elever genom användning av många literacies samtidigt.
C. Kyser
“Reading, Writing, and Designing: Getting Students on the Path to Thinking Like Designers”
Journal of Language and Literacy Education
Vetenskaplig tidsskrift (2015)
USA
Kedjesökning via sökning från ERIC
Hur lärare kan få elever att se sig som designers med hjälp av multimodaliteten
Fältstudier Undervisningen bör spegla elevernas fritid.
D. Åkerlund
“Elever syns på nätet: Multim odala texter och autentiska mo ttagare “
Doktorsavhandling
Hur elever i skolor uppfattar
den ökande mulimodaliteten. Fältstudier Den övergripande forskningsfrågan handlar om att försöka förstå hur elever uppfattar dessa nya uttryckssätt och kommunikationen på nätet och hur förutsättningarna för lärande ser ut i en skola som använder den nya tekniken på detta sätt.
30 (2013)
Sverige
Google shoolar
B.Zheng, M.Warschauer & G. Fakas
“Digital writing and diversity: The effects of school laptop programs on literacy processes and outcomes “ Vetenskaplig tidsskrift (2013) USA PsycINFO Effekten av multimodala
verktyg i undervisningen Intervjuer och observationer Elever som är i svårigheter använder datorer mer än elever som inte är det. Lärarna ser fördelar inom läs- och skrivinlärning.
A.Åkerfeldt “Didaktisk design med digitala resurser:
En studie av kunskapsrepresen tationer i en digitaliserad skola “ Doktorsavhandling (2014) Sverige Google Shoolar
Hur den ökade tillgången på och den alltmer frekventa användningen av digitala resurser inom olika slags utbildningar, och hur dessa utmanar och bidrar till förändrade kunskapsformer inom olika sociala praktiker.
Observationer
. En rad olika både positiva och negativa resultat gällande multimodaliteter och skrivande.
H-Y Hsu & S-K Wang “Using Gaming Literacies to Cultivate New Literacies” Vetenskaplig tidsskrift
(2010) USA
Kedjesökning
Olika typer av spel i undervisningen som motivationshöjare.
Observationer Motivationshöjande och ökar en rad olika förmågor.
H.Gerde, G.Bingham & B.Wa
sik Riktlinjer för att stötta elevers tidiga skrivutveckling.
Observationer Det tidiga skrivandet måste vara meningsfullt för eleverna. Skrivmaterial i klassrummen är inte tillräckliga för elever utan elever behöver även den multimodala aspekten. Den multimodala aspekten hjälper eleverna att utveckla literacy förmågor.
31 “Writing in Early Childhood
Classrooms: Guidance for Best Practices “
Early Childhood Educ J
Vetenskaplig tidsskrift (2010) USA ERIC A. Wiseman, M.Pendelton, C. Christiansen & N.Nesheim A Case Study of Struggle and Success: Profiling a Third Grader's Reading and Writing in a Multimodal Curriculum
Journal of Language and Literacy Education Vetenskaplig tidskrift (2017) ERIC Multimodala litteracypraktiker Observationer, datainsamling
Elever i svårigheter är hjälpta av multimodala texter.
M. Ganapathy
“The Effects of using Multimodal Approaches in Meaning – Making of 21st Century Literacy Texts
Among ESL Students in a Private School in Malaysia “
Advances in Language and Literacy Studies
Vetenskaplig tidskrift (2016)
ERIC
Skolor måste följa med i utvecklingen gällande multimodaliteten.
Kvalitativa studier genom intervjuer.
Resultaten bekräftar behovet av att omorientera undervisningen och lärandet av ESL med fokus på multimodala pedagogiska metoder eftersom det främjar positiva lärandemål bland studenterna. Konsekvenserna av denna studie tyder på att de multimodala tillvägagångssätten integrerade i ESL: s undervisning och inlärning har förmågan att främja elevernas självständighet i lärande, förbättra motivationen för att lära och underlätta olika inlärningssätt.
32 J. Vincent
“Children writing:
Multimodality and assessment in the writing classroom” Literacy Vetenskaplig tidskrift (2006) Australien Kedjesökning
Skolor bör följa samhällets literacy utveckling med hjälp av multimodaliteten.
Fältstudier Denna studie tyder på att det är orättvist för vissa barn att begränsa bedömningen till skriven språk och den konventionella läskunnigheten i skolan. Om vi ska bedöma barn på hela kompetensområdet, är det nödvändigt med en omprövning av läskunnighet. Bristen på ett multimodalt bedömningssystem kan inte tillåtas förhindra multimodala litteratur från att ingå i läroplanen. Vi behöver utveckla ett bättre utvärderingsprogram.
J. Vincent
“The role of visually rich technology
in faciliating children's writing”
Journalof Computer Assisted Learning Vetenskaplig tidskrift (2001) United Kingdom PsycINFO Vilka effekter multimodaliteten ger i skrivandet. Intervjuer och observationer.
Skriftens resultat för denna grupp växte i volym och språklig komplexitet när eleverna erbjöds möjlighet att använda programmets visuella och animerade funktioner samtidigt som de engagerade sig i berättande skrivande uppgifter. Dessa resultat ligger i den senaste neuro-psykologiska teorin om den högra hjärnhalvans roll som en plattform för språkutveckling och förståelse och föreslår den möjliga väsentliga platsen för datorer i full uppfattning av deras potential av barn med visuellt föredragen inlärningssätt .
C J, Edwards-Groves
“The multimodal writing process: changing practices in
the contemporary
classrooms”
Language and Education Vetenskaplig tidskrift (2010)
Australien PsycINFO
I detta dokument presenteras forskning som utforskar "skriv- och textkonstruktion" i moderna primära klassrum. I synnerhet undersöktes hur 17 lärare och deras elever som engagerades med teknik vid konstruktion av klassrumstekster
undersöktes. Fallstudierna präglade behovet av att utvidga mer traditionella
förståelser av
klassrumsskrivning och skrivprocessen. I detta papper utmanas och utökas "vad som räknas" som klassrumsskrivning, och resultaten avslöjar att pedagogiken i skrivning kräver att lärare ska redogöra för samverkansdimensionen för att konstruera texter i skriftlig instruktion”.
Fallstudier Resultat utmanar lärare att använda teknik för att förbättra elevernas kreativa möjligheter vid konstruktion av nya och dynamiska texter och bygga in lärande om designelementen i deras instruktioner. Det hävdas att förekomsten av design, presentation och produktion i klassrumsundervisning kräver att det ska omformuleras som "den multimodala skrivprocessen.
33 S. Beam & C. Williams
“Technology – Mediated Writing Instruction in the Early Literacy Program: Perils, Procedures, and Possibilities” Computers in the Schools Vetenskaplig tidskrift (2015)
USA kedjesökning
Syftet med den här kvalitativa fallstudien var att undersöka en dagislärarens användning av digital och multimodal teknik för att
förmedla tidig
skrivinstruktion och utforska elevernas tillämpning av den instruktionen för att stödja sitt självständiga skrivande.
Observationer och fallstudier
Resultaten av studien avslöjade att läraren använde en rad tekniker för att visa vad det innebär att komponera berättande texter och hur små barn kan gå om det. Eleverna var uppmärksamma och motiverade att delta i skriftlig instruktion och relaterade aktiviteter, med tanke på deras fascination med de tekno- logiska och multimodala texterna som deras lärare skapade. Eleverna tillägnat sig viktiga begrepp och strategier från lärarens teknikmedierade instruktioner, som de brukade skriva berättande texter under självständig skrivtid.
