Den svenska konsumtionens
globala miljöpåverkan
Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkanDen svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under hela sin
livscykel – inte bara där varor och tjänster konsumeras. Miljön påverkas också där
råvaran utvinns, där varan produceras, och då varan används och slutligen blir
avfall. Även transporterna i alla led påverkar miljön.
Ökad internationell handel bidrar till att den totala miljöpåverkan av konsumtionen
blir allt svårare att fastställa. Det medför också att det är omöjligt att ha en snäv
nationell syn i globala miljöfrågor.
De svenska miljömålens internationella koppling har hittills inte varit tydlig.
Genom det reviderade miljömålssystemet kommer miljöarbetet i Sverige att ta
hänsyn även till landets globala miljöpåverkan. Som ett första steg i denna riktning
har Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tagit fram denna rapport om den
svenska konsumtionens påverkan på miljön i andra länder.
Syftet med rapporten är att den ska utgöra kunskapsunderlag för det fortsatta
arbetet med frågan om Sveriges globala negativa miljöpåverkan i ett
konsumtions-perspektiv. Detta synsätt ska vara ett komplement till de uppföljningar som görs
av Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål.
Fem områden behandlas i rapporten: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier.
KEMIKALIEINSPEKTIONEN Box 2, 172 13 Sundbyberg, tel: 08-519 41 100, fax: 08-735 76 98, e-post: kemi@kemi.se
ISBN 978-91-620-1284-7 ISSN 1654-4641
Den svenska konsumtionens
globala miljöpåverkan
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 11093, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Kemikalieinspektionen
Tel: 08-519 41 100 Fax: 08-735 76 98 E-post: kemi@kemi.se
Postadress: Kemikalieinspektionen, Box 2, 172 13 Sundbyberg Internet: www.kemi.se
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00 Fax: 08-20 29 25
E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-1284-7 ISSN 1654-4641
© Naturvårdsverket 2010
Omslagsfoton: Från vänster: Johnér/Per Ranung, Johnér/Josefine Bolander, Matton/Food Collection, Etsabild/Anne Nyblaeus
Grafisk design och illustrering: AB Typoform Tryck: Edita, Västerås, 2010
1 FÖRORD 5
2 SAMMANFATTNING 6
3 SUMMARY 8
4 LÄSANVISNING 11
5 INLEDNING 13
5.1 Det internationella perspektivet har saknats i miljömålssystemet 13 5.2 Miljöpåverkan kan ses i olika perspektiv 15
5.3 Alla kan bidra till lägre miljöpåverkan 16 5.4 Syfte, metod och målgrupp 17
6 KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN INOM FEM OMRÅDEN 21
6.1 Övergripande bild av konsumtion och svensk handel 21
6.2 Klimat – den svenska konsumtionens bidrag till utsläppen av växthusgaser 23 6.3 Luft – konsumtionen och utsläppen av svavel- och kväveoxider 28
6.4 Vatten – den verkliga användningen syns inte 31 6.5 Markanvändning för livsmedelsproduktion 37
6.6 Kemikaliespridning på grund av svensk konsumtion 42
7 METODER ATT BERÄKNA MILJÖPÅVERKAN AV KONSUMTION 51
7.1 Input-output-analys används i flera beräkningar 51 7.2 Miljöräkenskaper 52
7.3 Tillämpning av input-output-analys i rapporten Konsumtionens klimatpåverkan 55 7.4 Koldioxidfotavtryck 56 7.5 Vattenfotavtryck 58 7.6 Ekologiskt fotavtryck 61 7.7 Rättvist miljöutrymme 66 7.8 Planetary boundaries 67 8 KONSUMTIONENS MILJÖPÅVERKAN UPPMÄRKSAMMAS 71 8.1 Kort historik 71
8.2 Pågående arbeten internationellt och nationellt 73
9 HUR SKA ARBETET FORTSÄTTAS? 81
9.1 Brist på kunskap 81
9.2 ”Sista hamn”-problematiken 82
9.3 Brist på data om andra länders produktionsprocesser 82 9.4 Mått på en multidimensionell fråga 83
9.5 Avsaknad av standarder – samma metod ger olika resultat 83 9.6 Fortsatt arbete 83
10 REFERENSER 85
10.1 Elektroniska källor (webb) 85 10.2 Tryckta källor 89
10.3 Otryckta källor 95 11 ORDLISTA 97
12 BILAGOR 100
Bilaga 1. Metodbeskrivning för att ta fram svensk statistik över import av varor 100 Bilaga 2. Underlag för inledande intryck och analys av de undersökta metoderna 101 Bilaga 3. Historik – konsumtionens globala miljöpåverkan 102
MiljöMålsrådet lyfte fraM frågan om svensk konsumtions globala miljöpåverkan i den fördju-pade utvärderingen 2008. Under 2009 initierade rådet ett projekt kring detta. Projektet har resul-terat dels i en temadel i Miljömålsrådets rapport med den årliga uppföljningen av miljömålen, de
Facto 2010, dels i denna rapport.
Miljömålsrådet upphörde den 1 november 2010. Vid sitt sista möte, i april 2010, beslu-tade rådet att överlämna uppdraget att slutföra arbetet med rapporten till Naturvårdsverket i samarbete med de myndigheter som var intresse-rade. Kemikalieinspektionen har valt att delta i arbetet, särskilt i de avsnitt som har koppling till kemikalier.
Denna rapport ska ses som ett kunskapsunder-lag och ett steg i arbetet kring hur svensk konsum-tion påverkar miljön i andra länder. Mycket åter-står att göra. I propositionen Svenska miljömål
– för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155)
trycker regeringen i ökad utsträckning på den internationella dimensionen av miljöarbetet. Naturvårdsverket får där också i uppdrag att i samråd med SCB och Konsumentverket följa och vid behov delta i det EU-arbete som pågår. Riksdagen biföll propositionen i juni 2010.
I arbetet med denna rapport har Naturvårdsver-ket varit sammanhållande. Projektledare har varit Maria Daléus Barton (sommaren 2009–maj 2010) och Helena Bergström (juni–november 2010).
1
Förord
Oktober 2010
Maria Ågren Nina Cromnier
Varor och tjäNster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaru- utvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transpor-ter i alla led. Exempel på miljöproblem som kan kopplas samman med konsumtionen av varor och tjänster är utarmande av naturresurser och biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa utsläpp av kemikalier.
sverige påverkar miljön även i andra länder
För att få en fullständig bild av den ekologiska utmaning som människan står inför då det gäller konsumtionen behövs kunskap om vilken miljö-påverkan som nuvarande konsumtionsmönster innebär. De svenska miljökvalitetsmålen fokuse-rar på det nationella miljötillståndet. Miljömåls-rådet pekade i sin fördjupade utvärdering 2008 på att det är viktigt att den internationella dimen-sionen kommer in i miljömålssystemet. Regering-en angav i sin miljömålsproposition i mars 2010 att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, och att detta bör ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riks-dagen biföll propositionen i juni samma år.
Sverige har ansvar för och rådighet över den miljöpåverkan som orsakas av aktiviteter inom landet. Men vår konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön även i andra länder. Det beror på att Sverige är mycket handelsberoende; värdet av importen motsvarar drygt 40 procent av landets bruttonationalprodukt.
rapporten är ett kunskapsunderlag för fortsatt arbete
Syftet med denna rapport är att ta fram kunskaps-underlag för fortsatt arbete med frågan om den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Rapporten ska inte betraktas som en komplett kartläggning av detta utan utgör endast ett steg i arbetet. Den presenterar en ungefärlig uppskatt-ning av omfattuppskatt-ningen av miljöpåverkan inom val-da delar av fem områden. Rapporten ger också en beskrivning av några av de metoder som används inom området och slutligen en översikt över de kunskapsluckor som uppmärksammats i arbetet med rapporten.
Miljöpåverkan kan ses i olika perspektiv
Ett vanligt sätt att dela in utsläpp är efter i vilket geografiskt område de sker. Utsläppen från pro-duktion av varor och tjänster beräknas då inom det aktuella området, till exempel ett land. Detta kan kallas för ett produktionsperspektiv. I denna rapport används också begreppet konsumtions-perspektiv. Det innebär att de totala utsläppen eller miljöpåverkan från till exempel markan-vändning beräknas för de varor och tjänster som personer bosatta i Sverige konsumerar, oavsett var i världen utsläppen eller miljöpåverkan sker. Detta perspektiv är viktigt för att få en uppskatt-ning av den svenska konsumtionens totala miljö-påverkan och kompletterar bilden av de utsläpp och miljöpåverkan som sker enbart i Sverige.
Påverkan inom fem områden
De fem områden som behandlas i denna rapport är: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier.
2
Sammanfattning
Växthusgaser ger lika stor påverkan på jordens
klimat oavsett var på jorden utsläppen sker. Den
totala svenska konsumtionen uppskattades år 2003 orsaka utsläpp av 95 miljoner ton koldiox-idekvivalenter räknat i ett konsumtionsperspek-tiv. Då ingår utsläppen av koldioxid, metan och lustgas från varor och tjänster under hela livs-cykeln (produktion, användning och avfall) oav-sett var i världen utsläppen sker. Det är 25–35 procent mer än då bara utsläppen i Sverige räknas. Även utsläppen till luft av till exempel svavel- och kväveoxider beräknas bli större i ett konsum-tionsperspektiv än om man ser i ett strikt produk-tionsperspektiv. Sådana utsläpp påverkar miljön genom försurning och övergödning, men har också negativa effekter på människors hälsa. En stor del av vattnet som konsumenter i Sverige använder ”göms” i de produkter som konsumeras. Det är vatten som används för att producera varorna. Av detta ”virtuella” vatten kommer unge-fär hälften från andra länder. Vilka effekter som vat-tenanvändningen för svensk konsumtion får i andra länder beror bland annat på vilka vattenförhållan-den som råder på platsen där varorna produceras. Svensk konsumtion påverkar även
markanvänd-ningen utomlands. Till exempel svarar mark
utanför Sveriges gränser för 30–50 procent av det totala markbehovet för svensk livsmedelskon-sumtion. Påverkan sker dels direkt, i form av bland annat spridning av bekämpningsmedel, dels indirekt, i form av bland annat hot mot växt- och djurlivet. Den avkastningsökning som har skett i takt med att världens befolkning har ökat har bland annat påverkat jordkvalitet och biologisk mångfald. Allteftersom landytor blivit obrukbara har nya arealer tagits i bruk – till exempel marker som tidigare varit klädda med skog.
Kemiska produkter är ofta, på ett eller annat vis,
inblandade i alla de varor som konsumeras. I många industriella framställningsprocesser används
kemi-kalier. Sverige importerar bland annat mycket kläder och andra varor som kräver kemikalier vid framställningen. Det är dock svårt att uppskatta vilken faktisk miljöpåverkan av kemikalier som svensk konsumtion har. Orsaken till detta är dels bristande kunskap och statistik på området, dels att kemikaliekontrollen i många länder är dåligt utvecklad.
Metoder för att beräkna miljöpåverkan
Det finns olika metoder och informationssystem för att beräkna eller beskriva den miljöpåverkan som ett lands konsumtion ger upphov till i an-dra länder. Exempel på sådana metoder är miljö-räkenskaper, ekologiskt fotavtryck, vattenfotav-tryck och rättvist miljöutrymme. Metoderna ger ganska grova mått på den globala miljöpåverkan som ett land genom sin konsumtion ger upphov till. Arbete pågår dock med att förbättra och stan-dardisera metoderna och öka tillgången till data.
Kunskapsluckor och andra brister försvårar
Generellt återstår mycket arbete när det gäller metoder och statistik. Bland de brister som är up-penbara i dag kan nämnas att det fortfarande sak-nas miljöräkenskaper i många länder, och att det är svårt att fastställa ursprungslandet för stora de-lar av Sveriges import. Detta beror på att det som registreras vid handel med EU-länder är den sista hamn som varan lämnar. Ökad kunskap och bättre redovisning av miljöprestanda är avgörande, inte minst för konsumenters och upphandlares möjlig-heter att ställa krav på miljöhänsyn. Detta är vik-tigt för att kunna främja en miljömässigt hållbar utveckling på både nationell och global nivå.
arbete pågår
Konsumtionens globala miljöpåverkan har länge och relativt ingående diskuterats på nationell och internationell nivå. Men det är först på senare tid som politiska processer har startat inom ett antal olika organ. Arbete pågår till exempel inom FN och EU för att samordna insatserna.
Goods aNd serVices give rise to various pres-sures on the environment over their life cycles, from extraction of raw materials and production to use and final disposal, including transport at all the stages in between. Environmental problems that can be linked to the consumption of goods and services include depletion of natural re- sources and biodiversity, climate change and diffuse releases of chemicals.
sweden also affects other countries’ environments
To get a complete picture of the ecological chal-lenge which human consumption poses, we need to know more about the environmental pres- sures arising from current patterns of consump- tion. Sweden’s environmental quality objectives focus on the state of the environment from a national point of view. The Environmental Objectives Council, in its 2008 in-depth evalua- tion, stressed the importance of incorporating an international dimension in the environmental objectives system. In its Environmental Objectives Bill in March 2010, the Swedish Government stated that the overall goal of environmental policy is to hand over to the next generation a society in which the major environmental prob-lems in Sweden have been solved, and that this should be done without increasing environmental and health problems outside Sweden’s borders. The Bill was approved by Parliament in June of the same year.
Sweden is responsible for and has control over the environmental pressures arising from activities within its borders. But our consumption of goods and services also affects the environment in other
countries. This is a result of Sweden’s heavy de-pendence on trade: the country’s imports are worth over 40 per cent of its gross domestic product.
Basic data for further work
The purpose of this report is to assemble basic data for further work on the global environ-mental pressures associated with consumption in Sweden. The report should not be regarded as an exhaustive survey of the subject, but merely as a step along the way. It presents rough estimates of the scale of pressures on the environment within selected segments of five areas. It also describes some of the methods used in this field and, finally, outlines the gaps in existing knowledge brought to light in the preparation of the report.
environmental pressures can be seen from different perspectives
A common way of classifying emissions is on the basis of the geographical area in which they oc-cur. Emissions from the production of goods and services are then calculated within the area con-cerned, for example a country. This can be re- ferred to as a production perspective. In this report, the concept of a consumption perspective is also used. With such a perspective, total emissions or pressures on the environment from, say, land use are calculated for the goods and services which people living in Sweden consume, regardless of where in the world those emissions or pressures arise. This approach is important in arriving at an estimate of the overall environmental pres-sures attributable to Swedish consumption, and complements our picture of those arising within Sweden’s borders.
Pressures in five areas
The five areas dealt with in this report are climate, air, water, land and chemicals.
Greenhouse gases have as great an impact on
the earth’s climate, no matter where on the plan-et they are emitted. Overall, Swedish consump-tion in 2003 is estimated to have given rise to emissions of 95 million tonnes of carbon dioxide equivalent, calculated from a consumption per-spective. That figure includes emissions of carbon dioxide, methane and nitrous oxide from goods and services throughout their life cycle (produc-tion, use and waste), irrespective of where in the world those emissions occurred. That is 25–35 per cent more than if emissions in Sweden alone were taken into account.
Emissions to air of pollutants such as sulphur and nitrogen oxides are also estimated to be higher in a consumption perspective than from a strict production point of view. These emissions have environmental effects such as acidification and eutrophication, but also adversely affect hu-man health.
A large proportion of the water used by con-sumers in Sweden is ‘hidden’ in the products that are consumed, in the form of the water required to produce them. Of this ‘virtual’ water, rough-ly half comes from other countries. What effects water use for Swedish consumption has in other parts of the world depends on a number of fac-tors, including the state of water resources in the places where the goods are produced.
Swedish consumption also affects land use abroad. Between 30 and 50 per cent of all the land needed to produce the food consumed in Sweden, for example, is outside the country’s borders. En-vironmental pressures from land use can be both direct, for example from pesticide spraying, and indirect, including threats to fauna and flora. The increase in yields that has accompanied growth in the world’s population has, among other things,
affected soil quality and biodiversity. As some areas have become unfit for agricultural use, new areas – such as previously forested land – have been brought under cultivation.
Chemicals are often involved, in one way or
another, in all the products we consume. Many industrial manufacturing processes make use of them. Sweden imports large quantities of clothes and other products that are manufactured using chemicals. However, it is difficult to estimate what pressures the chemicals associated with Swedish consumption in fact place on the environment. This is partly because of inadequate knowledge and statistics in this area, and partly because regu- lation of chemicals is poorly developed in many countries.
Methods to calculate environmental pressures
Various methods and information systems exist to calculate or describe the environmental pressures to which consumption in one country gives rise in other parts of the world. They include envir- onmental accounts, the ecological footprint and water footprint, and fair shares in environmen-tal space. These approaches provide fairly crude measures of the global environmental pressures associated with a country’s consumption. Work is under way, however, to improve and standardise the methods used and make more data available.
Knowledge gaps and other problems
In general, much remains to be done in the area of methods and statistics. Evident deficiencies at pres- ent include the fact that many countries still lack environmental accounts, and that it is difficult to determine the countries of origin of a large pro-portion of Sweden’s imports. The latter difficulty stems from the fact that statistics on trade with other EU member states record only the last port of shipment of goods. Greater knowledge and bet-ter reporting of environmental performance are essential, not least if consumers and buyers are to
be in a position to make environmental demands. This is important in promoting environmentally sustainable development at both a national and a global level.
Work in progress
The global environmental pressures arising from consumption have been discussed for a long time and in some depth, both nationally and interna-tionally. Only more recently, though, have polit-ical processes got under way in a number of dif-ferent bodies. Work is now in progress within the UN and the EU, for example, to coordinate action in this area.
• En presentation av konsumtionsperspektiv och produktionsperspektiv, samt rapportens syfte, metod och målgrupp finns i kapitel 5.
• En ungefärlig storleksuppskattning av miljöpåverkan av svensk konsumtion, vilket illustreras genom exempel inom fem områden finns i kapitel 6.
• En beskrivning och bedömning av några metoder för att uppskatta miljöpåverkan från konsumtion finns i kapitel 7.
• En kort historik över hur frågan om konsumtionens betydelse för miljön vuxit fram samt pågående arbeten internationellt och nationellt finns i kapitel 8. • En översikt över de kunskapsluckor som uppmärksammats i arbetet
med rapporten finns i kapitel 9. • En ordlista finns i kapitel 11.
soM aNdel aV VärldeNs bruttonationalprodukt (BNP) har den internationella handeln tredubb-lats sedan 1970. Under 2008 exporterades varor och tjänster i världen för över 125 000 miljarder kronor. Sverige är inget undantag; den svenska utrikeshandeln har vuxit med i genomsnitt 6 pro-cent per år under de senaste 150 åren.1 Sverige importerar varor till ett värde motsvarande 43 procent av BNP. En allt större andel av konsum-tionsvarorna importeras från utvecklingsländer och tillväxtländer som befinner sig i övergången mellan utvecklingsland och industrialiserat land.2 Mycket av det vi förbrukar i Sverige är alltså till-verkat på andra håll i världen. Likaså används mycket av det vi själva producerar i andra länder; Sverige exporterar till ett värde motsvarande 51 procent av BNP.3
Ökat internationellt utbyte av varor och tjäns-ter bidrar till att utsläppen från till exempel rå-varuutvinning, produktion, transporter och an-vändning sker i flera geografiska regioner, och till att den totala miljöpåverkan blir allt svårare att fastställa.4 Det blir alltmer uppenbart att värl-dens samlade resursuttag kommer att överskrida planetens gränser när i-ländernas konsumtions-mönster anammas av u-länderna. Därför är det omöjligt att ha en snäv nationell syn i globala miljö- frågor.
5.1 Det internationella perspektivet
har saknats i miljömålssystemet
Sverige är beroende av handel med omvärlden. Här tillverkas till exempel läkemedel, papper och lastbilar som säljs på världsmarknaden. Samti-digt importerar Sverige produkter som livsmedel, fossila bränslen och bilar. Svenskarnas konsum-tion påverkar därigenom miljön i andra länder. Hur den påverkan yttrar sig är kopplat till hur den svenska importen ser ut, det vill säga vad an-dra länder producerar och exporterar till Sverige. Denna miljöpåverkan har tidigare inte funnits med i det svenska miljömålssystemet.
Miljömålssystemet innefattar 16 miljökvali-tetsmål. Dessa mål beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och natur- och kultur-resurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation. För att följa upp och utvärdera målen inrättade reger-ingen Miljömålsrådet, som verkade från 2002 till hösten 2010. I sin fördjupade utvärdering från 2008, Miljömålen – nu är det bråttom!, lyfter rå-det fram rå-det internationella perspektivet av miljö- påverkan. Denna påverkan kan delas in i två de-lar. Den ena delen handlar om att minska de ut-släpp som sker i andra länder men som hamnar i Sverige, via till exempel luft och vatten. Den
5
Inledning
1. Ekonomifakta, Exportandelar – internationell jämförelse. (Webb.) 2. Miljövårdsberedningen (2007).
3. Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper. (Webb.) 4. Peters, G.P. & Hertwich, E.G. (2006).
andra delen inbegriper behovet av att minska ut-släpp och annan miljöpåverkan som den svenska konsumtionen och produktionen ger upphov till i andra länder.
Miljömålsrådet pekar på vikten av att Sverige inte orsakar negativ påverkan på miljön i andra länder, och understryker att konsumtionsmönst-ren behöver förändras både i Sverige och interna-tionellt. Rådet föreslår också att formen för hur miljömålens internationella koppling kan synlig-göras och införlivas i miljömålssystemet utreds vidare.
I oktober 2009 presenterade Utredningen om miljömålssystemet sitt betänkande Miljömålen
i nya perspektiv, SOU 2009:83. Där föreslås att
formuleringen ”konsumtionen av varor och tjäns-ter i Sverige orsakar så små miljö- och hälsopro-blem som möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad” ska ingå som en strecksats i generationsmålet.
I mars 2010 avlämnade regeringen sin proposi-tion Svenska miljömål – för ett effektivare
miljö-arbete, prop. 2009/10:155. Det övergripande
må-let för miljöpolitiken föreslås även i fortsättning-en vara att till nästa gfortsättning-eneration lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Regeringen lägger till att detta bör ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Arbetet ska alltså inte innebära att miljöproblem flyttas till andra länder. Reger-ingen tydliggör detta i den sista strecksatsen till generationsmålet med formuleringen ”konsum-tionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt”. Detta
innebär att miljöpåverkan från konsumtionen nu tydligare inkluderas i miljömålssystemet.
Regeringen anser också att Naturvårdsverket i samråd med Konsumentverket och Statistiska centralbyrån, SCB, ska följa och i relevanta fall delta i det arbete som pågår inom EU med att syn-liggöra konsumtionens globala miljöpåverkan. Detta arbete kan tjäna som utgångspunkt för en diskussion om hur den globala miljöpåverkan av svensk konsumtion av varor och tjänster kan mä-tas inom det svenska miljömålssystemet.5
Den 22 juni 2010 behandlades propositionen i riksdagen. I miljö- och jordbruksutskottets betän-kande, som riksdagen biföll, skriver man: ”Som regeringen anför behöver det svenska miljöarbe-tet ta hänsyn till Sveriges miljöpåverkan i andra länder. Styrmedel och åtgärder måste utformas på ett sådant sätt att Sverige inte exporterar miljö-problem, vilket bör tydliggöras i miljöpolitiken. Gränsöverskridande miljöpåverkan bör inte be-gränsas till effekter av konsumtion i snäv bemär-kelse, och det är relevant att även väga in effekter av politiska beslut. Det tydliggörs i generations-målet att arbetet med att lösa de svenska miljöpro-blemen ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och kon-staterar att den internationella aspekten är väl tillgodosedd i det föreslagna generationsmålet.”6
5. Regeringen (2010).
5.2 Miljöpåverkan kan
ses i olika perspektiv
7Utsläpp kan delas in efter olika principer. Ett van-ligt sätt är att utgå från i vilket geografiskt om-råde, till exempel ett land, som ett utsläpp sker. Utsläpp från produktion av varor och tjänster beräknas då inom det landet. Detta kan kallas för att man ser på påverkan i ett produktionsper-spektiv. Om påverkan från varors och tjänsters hela livscykel i stället sorteras utifrån användning fördelas utsläppen på konsumenterna inom till exempel ett land. Detta kallas för att man ser på påverkan i ett konsumtionsperspektiv.
I länder med omfattande internationell handel blir skillnaden mellan de två perspektiven stor. På regional eller lokal nivå skiljer de sig åt ytterliga-re, eftersom varor och tjänster sällan produceras och konsumeras på exakt samma ställe.
5.2.1 Konsumtionsbegreppet definieras
Med konsumtion menas den slutliga användning-en av varor och tjänster. Allt som konsumeras via inköp direkt ur den enskilde konsumentens plånbok räknas som privat konsumtion, medan det som finansieras via skattemedel räknas som offentlig konsumtion. I begreppet konsumtion in-kluderas i denna rapport all konsumtion, det vill säga både offentlig och privat.
5.2.2 Konsumtionsperspektivet
– miljöpåverkan bokförs på slutkonsumenten
Konsumtionsperspektivets utgångspunkt är så-ledes att den miljöpåverkan som uppstår under en varas eller en tjänsts hela livscykel fördelas på slutkonsumenten. Detta sker oavsett var i världen
eller produktionskedjan som miljöpåverkan äger rum.
Det är inte möjligt att exakt beräkna den samla-de miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv för personer bosatta i Sverige, men det går att upp-skatta hur stor den är. När till exempel utsläpp av växthusgaser beräknas i ett konsumtionsperspek-tiv dras utsläppen som orsakats av de varor som exporteras från Sverige ifrån de nationella utsläp-pen. De utsläppen fördelas på konsumenterna i andra länder. Däremot ska de utsläpp läggas till som importen till Sverige förorsakat globalt, och även utsläppen från utrikesresor företagna av personer bosatta i Sverige. Genom att göra beräk-ningar på detta sätt – i ett konsumtionsperspektiv – erhålls en samlad bild av all miljöpåverkan som personer bosatta i Sverige ger upphov till.
En av fördelarna med att använda konsum-tionsperspektivet är att det relativt tydligt be-skriver miljöpåverkan från livsstil och levnads-standard i ett land. Därigenom ges möjlighet att minska miljöpåverkan från inköp och upphand-lingar och i förlängningen välja konsumtions-mönster med mindre negativ miljöpåverkan.
En tydlig nackdel med konsumtionsperspekti-vet är de stora osäkerheter som i dag är behäftade med statistiken.
5.2.3 Produktionsperspektivet
– miljöpåverkan bokförs på geografiskt område
Produktionsperspektivet kallas även för det geo-grafiska perspektivet och är grunden för ansträng-ningarna inom till exempel FN och Kyotoproto-kollet för att begränsa utsläppen av växthusgaser.
Vid internationella förhandlingar är det en för-del att använda produktionsperspektivet,
efter-7. Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 5.2 hämtade från Naturvårdsverkets rapport 5903, Konsumtionens klimat-påverkan. Referens: Naturvårdsverket (2008b).
som ett land har rådighet över den miljöpåver-kan som sker inom just det landets gränser. I de internationella överenskommelserna har det varit svårare att hantera den miljöpåverkan som sker mellan länder, till exempel till följd av interna-tionella flyg- och sjötransporter. Även frågan om huruvida utsläpp som orsakas vid produktion av produkter som konsumeras i andra länder ska särbehandlas har erbjudit problem.
En nackdel med produktionsperspektivet är att ju mer det geografiska området snävas in, i desto högre grad lämnar man kopplingen till det som verkligen konsumeras där. Om området till exem-pel består av en liten kommun med en stor indu-stri blir uppgiften om miljöpåverkan per person missvisande. Även om industrin har liten miljöpå-verkan i förhållande till sin storlek är det inte den miljöpåverkan som kommuninvånarnas egentliga konsumtion ger upphov till som speglas.
5.2.4 Metoder för att bedöma miljöpåverkan
Det finns ett antal metoder som kan användas för att bedöma hur stor påverkan ett lands konsum-tion har på miljön i andra länder. I denna rapport har följande metoder använts:
• För att ge ett övergripande mått på miljöpå-verkan från personer bosatta i Sverige används
ekologiskt fotavtryck. Detta har bedömts vara
den mest etablerade metoden för att skapa ett något så när heltäckande mått på hur männi-skors konsumtion påverkar jordens resurser. Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta som män-niskan tar i anspråk för att upprätthålla kon-sumtionen av varor och tjänster.
• Klimat- och luftavsnitten bygger på
miljörä-kenskaper och input-output-analyser. Dessa
metoder är väletablerade. Miljöräkenskaper tas i Sverige fram av SCB, och de finns på statlig nivå även i vissa andra länder. Dessa metoder
har kunnat väljas eftersom det finns data inom områdena klimat och luft som kan användas i input-output-analyser.
• Vattenavsnittet bygger på forskning som gjorts om vattenfotavtryck samt på arbete som Världsnaturfonden WWF har gjort inom om-rådet. Vattenfotavtryck är ett sätt att åskådlig-göra ett lands totala förbrukning av vatten. Det har bedömts vara den metod som i dag ger den bästa bilden av hur konsumtionen påverkar vattenanvändningen i världen.
• Det huvudsakliga underlaget för markavsnittet är framtaget genom en modifierad version av
ekologiskt fotavtryck. Denna alternativa
be-räkningsmetod tar större hänsyn till varuflöde-nas ursprungsländer. Metoden har använts i ett antal studier på området.
• Avsnittet om kemikalier är till största delen beskrivande och bygger bland annat på statis-tik från SCB som har tagits fram med hjälp av
material- och substansflödesanalys.
Ovan nämnda metoder har brister av olika slag men är de metoder som för närvarande ändå bedömts som mest lämpliga för denna rapport. Metoderna ger inte exakta resultat, utan är mer ett sätt att åskådliggöra den ungefärliga storleken på miljöpåverkan. En mer ingående beskrivning av ovan nämnda metoder presenteras i kapitel 7. Där beskrivs även koldioxidfotavtryck, rättvist
miljöutrymme och planetary boundaries.
5.3 Alla kan bidra
till lägre miljöpåverkan
Genom sina val kan alla människor medverka till att konsumtionens miljöpåverkan minskar. När invånarna i Sverige importerar en allt större andel av konsumtionsvarorna från utvecklingsländer och tillväxtländer påverkar konsumtionsmönster och -nivåer indirekt förutsättningarna för en mer
miljömässigt hållbar utveckling i dessa länder. I och med detta kan ansvar läggas på medborgar-na i importlandet. Men deras handlingsutrymme är begränsat, bland annat av informationsbrist och brist på köpalternativ.8 Enskilda konsumen-ter kan – till exempel om de har tillgång till olika typer av information – ställa krav och göra med-vetna val, men sådana verktyg finns i liten omfatt-ning.
Ansvaret att minska miljöpåverkan delas mel-lan aktörer i produktions- och konsumtionsked-jan. Offentliga aktörer är stora konsumenter, producenterna ansvarar för tillverkningen, och politiker stiftar lagar och regler för produktion, distribution, användning och avfallshantering.9
5.4 Syfte, metod och målgrupp
5.4.1 syfte
Syftet med denna rapport är att ta fram kunskaps-underlag för fortsatt arbete med frågan om kon-sumtionens globala negativa miljöpåverkan. Det-ta kan vara ett komplement till uppföljningen av de svenska miljökvalitetsmålen.
Rapporten utgör ett steg i arbetet att beräkna miljöpåverkan av konsumtion. Den ska inte be-traktas som ett komplett kunskapsunderlag på området och redovisar inte heller en fullständig litteraturstudie.
AvgränsningAr
Det finns många aspekter som avgör den sam-mantagna betydelsen av produktion och handel för ett land, till exempel landets utveckling, eko-nomi och sociala förhållanden. Denna rapport
be-handlar endast miljöaspekterna – och i viss mån därtill hörande hälsoaspekter – av den påverkan som svensk konsumtion ger upphov till runt om i världen.
Med påverkan avses de utsläpp som sker eller den mark som tas i anspråk för att tillgodose svensk konsumtion. Effekterna av negativ påver-kan – till exempel att människor blir sjuka eller livsmiljöer förstörs – redovisas endast i begränsad omfattning. Syftet är att exemplifiera och ge en ungefärlig bild av hur miljöpåverkan ser ut. Det är alltså endast storleksordningar som presente-ras – inte exakta siffror för utsläpp eller påverkan. Till följd av frågans omfattning har en avgräns-ning gjorts genom att fokusera på fem områden. Dessa är valda utifrån tre kriterier:
• Det ska vara möjligt att få fram underlag • Områdena ska vara relevanta för miljön i
an-dra länder
• Områdena ska beröra så många miljökvalitets-mål som möjligt.
De områden som valts är klimat, luft, vatten, mark och kemikalier. Inom ramen för dessa områ-den har ytterligare avgränsningar gjorts, vilket gör att beskrivningen av miljöpåverkan inom de olika områdena inte är fullständig. Eftersom både metoderna som använts för att undersöka miljö-påverkan inom de olika områdena och kunskaps-läget inom områdena skiljer sig åt varierar for-men för de olika avsnitten.
Ambitionen i rapporten är att belysa miljöpå-verkan i ett konsumtionsperspektiv snarare än i ett produktionsperspektiv. Konsumtionsperspek-tivet inkluderar både den påverkan som sker i
8. Miljövårdsberedningen (2007). 9. Naturvårdsverket (2008b).
Sverige till följd av svensk konsumtion och den påverkan som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion. Tonvikten ligger på att be-skriva den senare aspekten.
Miljöpåverkan i andra länder kan uppstå på flera sätt. I denna rapport ligger fokus främst på den påverkan som sker genom att utvinning av råvaror samt produktion och transport av varor som vi i Sverige importerar sker i andra länder. Påverkan kan också uppstå genom att utsläpp från produktion i Sverige förs med till exempel vindarna till ett annat land. Denna aspekt tas inte med i denna rapport. Vidare kan miljön i andra länder påverkas genom att Sverige exporterar avfall. Denna del av livscykeln tas upp endast i kemikalieavsnittet i kapitel 6.
Ett antal områden har valts bort på grund av de kriterier som satts upp. Ett sådant område är bio-logisk mångfald. Orsaken är att det behövs mer kunskap och statistiskt underlag för att det ska vara möjligt att få en bild av svensk konsumtions påverkan på den biologiska mångfalden.
För att minska negativ miljöpåverkan krävs åt-gärder och styrmedel. Rapporten går inte in på vilka dessa skulle kunna vara, vilka som är mest effektiva eller vilka konsekvenser de skulle kunna få. Avsikten är inte heller att rapporten ensam ska utgöra underlag för förslag till åtgärder eller styr-medel.
5.4.2 Metod
Denna rapport har tagits fram av en projektgrupp knuten till dåvarande Miljömålsrådets kansli. Sammanställningen har så långt som möjligt ba-serats på redan publicerat material. För framför allt mark- och luftavsnitten har befintlig statis-tik omarbetats och analyserats på nytt. Särskilda konsultstudier och underlag för rapporten har ta-gits fram av SCB, Demesta HB och Konsument-verket.10, 11, 12 Underlag till främst rapportens avsnitt om kemikalier har tagits fram av Kemi-kalieinspektionen, SCB och Naturvårdsverket i samarbete.13 Temamöten har hållits med per-soner med sakkunskap inom vart och ett av de fyra områdena luft, vatten, mark och kemikalier. Till grund för klimatavsnittet ligger Naturvårds-verkets rapport om konsumtionens klimatpåver-kan.14 Den mer sammanhållna förankringen och diskussionerna kring rapportens innehåll har skett vid möten med Miljömålsrådets berednings-grupp för miljömålsuppföljning.15
Följande personer har granskat och lämnat synpunkter på olika avsnitt i rapporten: Anders Berntell (Stockholm International Water Insti-tute), Susanne Johansson (Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet), Per Rosander (EnviroAction), Viveka Palm (Statis-tiska centralbyrån) och Christer Ågren (Luftföro-renings- och klimatsekretariatet). Dessa personer ansvarar inte för den slutliga utformningen av texten i rapporten.
10. Wadeskog, A. (2009) samt Villner, M. m.fl. (2009). 11. Nordlund, C. (2010).
12. Bergström, H. (2010).
13. Kemikalieinspektionen m.fl. (2010). 14. Naturvårdsverket (2008b).
15. I Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning var centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting, ideella miljöorganisationer och näringslivet representerade.
5.4.3 Målgrupp
Målgrupp för rapporten är aktörer verksamma inom miljömålssystemet, som till exempel riks-dag, regering, centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, organisationer och näringsliv, men även media och en intresserad allmänhet.
person. (En globalhektar definieras som en hektar av biologiskt produktiv yta med en genomsnittlig global produktivitet under ett visst år.) För andra länder med motsvarande levnadsstandard, till exempel Österrike och USA, är siffran 5 respek-tive 9,4 gha/person. I jämförelse med länder som har lägre levnadsstandard blir skillnaden stor. Till exempel har Etiopien och Pakistan ett totalt eko-logiskt fotavtryck på endast 1,4 respektive 0,8 gha/person. Överkonsumtion i de rikare delarna av världen vägs med andra ord upp av underkon-sumtion och fattigdom i andra delar av världen.
Ekologiskt fotavtryck uttrycks ibland i an-tal planeter i stället för i globalhektar. Om hela jordens befolkning skulle ha samma levnads- vanor som vi i Sverige skulle det behövas nästan tre jordklot. Skulle alla människor på jorden få samma levnadsvanor som i USA skulle det behö-vas fem jordklot. Enligt WWF passerades gränsen för världens biologiska produktionsförmåga, bio-kapacitet, redan under 1980-talet. Människans efterfrågan har sedan dess fortsatt att öka, och i dag överskrids jordens biokapacitet med 30 pro-cent.18 WWF:s siffror från 2005 visar vidare att EU:s totala ekologiska fotavtryck är 4,7 gha/per-son, medan EU:s totala biokapacitet per person är endast 2,3 gha. Med andra ord är EU:s ekolo-giska fotavtryck per person dubbelt så stort som unionens tillgängliga biokapacitet.
6.1 Övergripande bild av
konsumtion och svensk handel
I USA, Kanada, Europa, Australien och Nya Zee-land finns 12 procent av världens befolkning. Till-sammans står dessa länder för cirka 62 procent av den privata konsumtionen i världen.16 För att få en fullständig bild av den ekologiska utmaning som konsumtionen utgör behövs kunskap om vil-ken miljöpåverkan den innebär. Det är också vik-tigt att känna till vad en eventuell utveckling av dagens trender för med sig.
6.1.1 sveriges ekologiska fotavtryck något mindre än jämförbara länders
Ekologiskt fotavtryck är ett övergripande mått på konsumtionens miljöpåverkan. Ekologiskt fotav-tryck delas in sex områden:
• CO2-yta (den yta som tas i anspråk för absorp-tion av koldioxidutsläppen) • åkermark • betesmark • skogsyta • produktivt hav • bebyggd yta.17
Världsnaturfonden WWF publicerade i sin Living
Planet Report 2008 siffror som visar olika
län-ders ekologiska fotavtryck. Sveriges ekologiska fotavtryck uppgår till 5,1 globalhektar, gha, per
6
Konsumtionens globala
miljöpåverkan inom fem områden
16. Worldwatch Institute (2004). 17. WWF (2008c). (Webb.) 18. SOU 2009:83. Bilagedel.
6.1.2 sveriges varuexport består främst av industriprodukter19
Liksom många mindre europeiska länder, till exempel Belgien, Nederländerna och Österrike, är Sverige ett mycket handelsberoende land. I större länder som USA och Japan står expor-ten i allmänhet för en mindre andel av handeln. Det beror främst på att de har stora hemmamark-nader. Därmed kan en större andel av ländernas handel ske inom landet.20
Europa utgör tre fjärdedelar av Sveriges ex-portmarknad för varor – en andel som varit rela-tivt stabil de senaste åren. Drygt en tiondel av den svenska varuexporten går till Asien. För de mest expansiva delarna i Asien, inklusive Kina, har andelen av den svenska exportmarknaden näs-tan fördubblats fram till 1997.21 Exporten består till stor del av industrivaror, till exempel fordon, maskiner och skogsprodukter. Sverige har även en betydande export av elektronik och telekom-produkter.22
6.1.3 sveriges import av energivaror och livsmedel ökar
Den svenska importen av varor har ökat från cirka 7 ton/person 1995 till nästan 9 ton/person 2008.23 Störst andel av importen, 40–50 procent, står petroleumprodukter för under denna tids-period. Därefter följer virke, som har en andel på 10–18 procent av den totala importen under samma period.
Den värdemässigt absolut största delen av svensk import, cirka 85 procent, kommer från Europa, främst EU-länder. Den enskilt största ex-portören till Sverige är Tyskland, som står för näs-tan 18 procent av värdet av svensk import. Andra länder som Sverige importerar mycket varor från är Danmark, Norge och Storbritannien.24
EU-ländernas stora andel av den svenska varu-importen kan förklaras med att statistiken saknar uppgift om ursprungsland. Med andra ord ser det i statistiken ut som att varorna kommer från sista avsändningslandet oavsett var de har sitt ursprung. höginkomstländer
totalt 6,4 gha/person medelinkomstländertotalt 2,2 gha/person totalt 1,0 gha/personlåginkomstländer
CO2-yta åkermark betesmark skogsyta produktivt hav bebyggd yta figur 1. Ekologiskt fotavtryck i hög-, medel- och låginkomstländer
källa: världsnaturfonden wwf
Världsnaturfondens studie, som baseras på inkomstuppgifter från Världsbanken, visar att höginkomstländer i genomsnitt har ett mer än 6 gånger så stort ekologiskt fotavtryck som låginkomstländer.19
19. WWF (2008c). (Webb.)
20. Ekonomifakta, Exportandelar – internationell jämförelse. (Webb.) 21. Ekonomifakta, Sveriges varuexportmarknader. (Webb.)
22. Ekonomifakta, Varuexportens sammansättning. (Webb.) 23. Statistiska centralbyrån, Utrikeshandel med varor. (Webb.) 24. Ekonomifakta, Sveriges varuimportmarknader. (Webb.)
Detta innebär att den svenska importen från EU-länder i realiteten kan vara överskattad.25
Elektronik och telekomvaror är värdemässigt viktiga produkter som importeras till Sverige. Andra betydelsefulla importvaror är fordon, olja, livsmedel, kläder och skor. Energivaror, såsom råolja och oljeprodukter, stod 2008 för den en-skilt största importökningen sett till ekonomiskt värde. Även importen av livsmedel ökade starkt. Importen av personbilar och metaller minskade däremot kraftigt.26
6.1.4 Verksamheter med stor påverkan på miljön pekas ut
Åtta huvudverksamheter som anses orsaka den mest betydande miljöbelastningen har identifierats i en stor studie som EU-kommissionen låtit genom-föra.27 Dessa inkluderar förbränningsprocesser, användning av lösningsmedel, jordbruk, metallut-vinning och raffinering, användning av tungmetal-ler, boende och infrastruktur, marina verksamheter samt kemisk industri. Bland konsumentprodukter är det livsmedel, privata transporter och boende som ger störst påverkan på miljön. Dessa produkt-områden står för 70–80 procent av miljöpåverkan. Sett till materialkategorier utgör djurprodukter, grödor, plaster, olja för uppvärmning och trans-port, betong, stenkol för elproduktion, brunkol för uppvärmning, järn och stål, gas för uppvärmning samt papper och kartong de tio kategorier som på-verkar miljön allra mest negativt.
6.2 Klimat – den svenska
konsumtionens bidrag till
utsläppen av växthusgaser
28Utsläppen av koldioxid, metan, lustgas och andra så kallade växthusgaser förändrar jordens klimat. Det är främst användningen av fossila bränslen som kol och olja men internationellt även avskog-ning som orsakar dessa utsläpp. Effekterna på kli-matet är lika stora oavsett var på jorden utsläp-pen sker. Det är därför egentligen oväsentligt om den svenska konsumtionen orsakar utsläpp i Sve-rige eller i andra länder; det är de totala utsläppen i världen som påverkar klimatet.
6 2 8 10 4 ton/person
figur 2. Sveriges import av alla varor 1995–2008
1997 1998 1999 1996
1995 2000 2001 2002 2003 2004 200520062007 2008
källa: statistiska centralbyrån, utrikeshandel med varor Värdet av den totala varuimporten till Sverige uppgick år 2008 till drygt 1 000 miljarder kronor. Detta är en ökning med 6 procent från året innan.
25. Statistiska centralbyråns webbplats.
26. Ekonomifakta, Varuimportens sammansättning. (Webb.) 27. Tukker, A. m.fl. (2006).
28. Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 6.2 hämtade från Naturvårdsverkets rapport 5903, Konsumtionens klimat-påverkan. Referens: Naturvårdsverket (2008b).
6.2.1 sveriges globala utsläpp av växthusgaser uppskattas
Med hjälp av SCB:s miljöräkenskaper och input-output-analys kan de utsläpp av växthusgaser som sker i Sverige samt de utsläpp som svensk konsumtion ger upphov till i andra länder upp-skattas.29 Detta har gjorts i Naturvårdsverkets rapport nr 5903, Konsumtionens
klimatpåver-kan, som utgör underlag för detta avsnitt.
Sta-tistiken kommer från 2003 eftersom detta är det senaste år då data från de olika källorna finns tillgängliga. Uppskattningar och antaganden har fått göras där komplett underlag saknats. Data ska därför tolkas som storleksordningar. Förut-om den metod sFörut-om använts i den nämnda rappor-ten kan även så kallade koldioxidfotavtryck ge en bild av konsumtionens utsläpp av växthusgaser. Denna metod beskrivs närmare i avsnitt 7.4.
6.2.2 Utsläpp i sverige inklusive internationella transporter
De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige, inklusive internationella transporter, var år 2003 cirka 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mton CO2e). Utsläppen kommer från till exempel trans-porter, industriproduktion och uppvärmning. Kol- dioxid står för knappt 80 procent av de totala ut-släppen av växthusgaser i Sverige.
Utsläppen från fartyg och flygplan i interna-tionell trafik som fyller på bränsle i Sverige, så kallad bunkring, utgör över 7 av de 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter som nämns ovan. Av dessa 7 miljoner ton CO2e står flygets bränsle-förbrukning vid internationella transporter för knappt 2 miljoner ton. En fördjupad analys pe-kar dock på att personresorna med flyg i ett kon-sumtionsperspektiv borde ge upphov till större utsläpp. Det kan till exempel bero på att
passa-gerare på långresa från Sverige flyger via navflyg-platser i Europa. De utsläppen rapporteras i dessa länder.
6.2.3 Utsläpp kopplade till export från sverige
De utsläpp som orsakats i Sverige som kan kopp-las till de varor och tjänster som Sverige expor-terar uppskattas till 24 miljoner ton CO2e.
Ef-tersom dessa produkter konsumeras av personer som är bosatta utanför Sverige ska de tillhörande utsläppen dras av från de utsläpp som sker i Sve-rige när de beräknas i ett konsumtionsperspektiv.
Utsläppen av enbart koldioxid från produktio-nen av exporten från Sverige uppskattas till 21 miljoner ton CO2 år 2003.30 Stål och produkter
som innehåller stål dominerar. Men även produk-tion av raffinerade oljeprodukter samt papper och massa som exporteras orsakar stora koldioxid- utsläpp i Sverige.
Exporten av jordbruksprodukter orsakar ut-släpp även av andra växthusgaser än koldioxid – bland annat metanutsläpp, som uppskattas till 0,5 miljoner ton CO2e, och lustgasutsläpp
mot-svarande 2 miljoner ton CO2e.
6.2.4 Utsläpp kopplade till import till sverige
Importen till Sverige uppskattas 2003 ha orsakat utsläpp av växthusgaser i andra länder motsva-rande cirka 43 miljoner ton CO2e. Av det var
cir-ka 36 miljoner ton koldioxid och circir-ka 7 miljoner ton CO2e (metan och lustgas). Tillverkning och
transport av de varor som importeras till Sverige har alltså lett till utsläpp i andra länder som ska inkluderas när man ser till Sveriges utsläpp i ett konsumtionsperspektiv.
Sverige importerar många fler slags varor än vad landet exporterar. Importen kommer till största delen från länder i närområdet. Tyskland,
29. I denna studie gäller analysen koldioxid, metan och lustgas. 30. Statistiska centralbyrån (2008).
Danmark och Finland står sammantaget för 34 procent av de totala utsläpp som är förknippade med svensk import.
Uppskattningen av utsläpp kopplade till svensk import innehåller dock osäkerheter. Det beror på att inte alla länders data är av samma kvalitet som i Sverige. Det finns dessutom risk att varor från länder som Kina importeras till Europa via ham-nar i till exempel Nederländerna, som då räknas som ursprungsland vid importen till Sverige. Ut-släppen kan även bli missvisande när det gäller låglöneländer eftersom beräkningarna är basera-de på varornas värbasera-de och inte på vikten eller vo-lymen av importen. Som exempel kan nämnas att bara 2 procent av det totala värdet av den svenska importen kommer från Kina.
6.2.5 Globala utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
Sveriges utsläpp av växthusgaser var alltså i kon-sumtionsperspektivet 95 miljoner ton CO2e år 2003. För 70 miljoner ton av dessa är osäkerhe-ten i svensk statistik och statistik av motsvaran-de kvalitet i andra länmotsvaran-der jämförelsevis liten. För resterande 25 miljoner ton CO2e är osäkerheten större. Resultatet bör därför anges i storleksord-ningen 85–105 miljoner ton CO2e. Med Sveriges folkmängd på drygt 9 miljoner motsvarar det ut-släpp som orsakats av konsumtionen på cirka 10 ton CO2e per person och år.
Skillnaden är relativt stor mellan de utsläpp som sker i Sverige inklusive internationella trans-porter och de utsläpp som beräknas uppstå på grund av all svensk konsumtion – inklusive då produktionen skett utomlands. Detta framgår av att utsläppen i konsumtionsperspektivet, i stor-leksordningen 95 miljoner ton CO2e år 2003, är 25 procent högre än de 76 miljoner ton CO2e som
samma år släpps ut i Sverige, inklusive internatio-nella transporter. Om utsläppen från flyg och sjö-fart i internationell trafik som bunkrar i Sverige räknas bort blir utsläppen i stället 35 procent hö-gre i ett konsumtionsperspektiv än i ett produk-tionsperspektiv.
Storleksordningen på dessa resultat överens-stämmer med tidigare uppskattningar. Resultat-en från olika studier är dock svåra att jämföra; olika modellansatser kan ha använts, referensåret kan variera eller en studie kanske inkluderar bara koldioxid och en annan tar med även metan och lustgas som här.31,32
6.2.6 förändrad markanvändning och skogsbruk i andra länder samt utrikes personresor
De uppskattningar av utsläppen av växthusgaser som gjorts i Naturvårdsverkets studie kan vara underskattade. De bygger på data från svenska miljöräkenskaper, och utsläppen från
verksamhe-figur 3. Utsläpp av växthusgaser, miljoner ton koldioxid-ekvivalenter
import
43 52 export24
svensk konsumtion 95
utsläpp i Sverige inklusive internationell luft- och sjöfart
76 utsläpp utomlands
43
källa: naturvårdsverket
För att uppskatta de globala utsläppen av växthusgaser vid svensk konsumtion måste utsläppen som orsakas av importen till Sverige läggas till utsläppen som sker i Sverige, och de utsläpp som orsakas vid exporten dras ifrån. Detta kallas att man anlägger ett konsumtionsperspektiv på utsläppen. Figuren visar att ett sådant perspektiv innebär utsläpp av 95 miljoner ton CO2e för att tillgodose den svenska konsumtionen.
31. Carlsson-Kanyama, A. m.fl. (2007). 32. WWF (2008b). (Webb.)
ter som förändrad markanvändning och skogs-bruk och en del av utrikesresorna saknas i de in-put-output-tabeller som använts. Dessa utsläpp beräknas uppgå till ytterligare flera miljoner ton.
MArkAnvändning och skogsbruk
Nästan en femtedel av den samlade globala kli-matpåverkan beror på förändrad markanvänd-ning och skogsbruk, främst avverkmarkanvänd-ning av tropisk regnskog.33 Svensk konsumtion bidrar till denna påverkan genom att Sverige importerar livsmedel, djurfoder, trävaror och drivmedel från framför allt Brasilien och Malaysia. I Brasilien, Malaysia och Indonesien avverkas regnskog i stor omfattning. I Brasilien omvandlas dessutom savanner till be-tesmark och odlingsmark. I Malaysia och Indo-nesien används före detta regnskogsmarker med högt torvinnehåll för odling. Samtliga dessa aktivi-teter ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Mycket grova räkneexempel in-dikerar att utsläppen från förändrad markanvänd-ning kopplad till Sveriges import skulle kunna uppgå till 2–3 miljoner ton CO2e per år.
utrikesresor
Utsläppen av växthusgaser från utrikesresor gjorda av personer bosatta i Sverige ingår i ett konsum-tionsperspektiv. Som tidigare nämnts ingår ut-släppen från bunkringen av internationell luft- och sjöfart i input-output-tabellerna. Men det innebär inte att all utrikes persontrafik ingår, utan den måste studeras särskilt.34 De totala ut-släppen för utrikesresande blir nästan 5 miljoner ton koldioxid, och om även övriga växthusgaser medräknas blir de nästan 8 miljoner ton CO2e. De utsläpp som är förknippade med utländska
besökare till Sverige ingår inte när utsläppen från den svenska konsumtionen summeras. De utsläpp svenskar ger upphov till vid besök i andra länder och de utsläpp som turister i Sverige ger upphov till får här anses gå på ett ut.
6.2.7 är 10 ton koldioxidekvivalenter per person mycket?
De flesta industriländer får högre siffror för ut-släpp i ett konsumtionsperspektiv än i ett pro-duktionsperspektiv. När utsläppen redovisas i ett konsumtionsperspektiv beräknas påslaget bli störst i relativa termer för industriländer som Sve-rige med stort handelsutbyte och låga inhemska per capita-utsläpp. År 2003 var de genomsnittliga utsläppen från svensk konsumtion cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person i ett konsum-tionsperspektiv. Det är 25–35 procent mer än ut-släppen per person i Sverige med ett produktions-perspektiv. Sverige hade (och har) bland de lägsta inhemska utsläppen per person bland industrilän-derna. Utsläppen i genomsnitt för industriländer-na i ett produktionsperspektiv ligger på cirka 16 ton per person 2004.
De globala utsläppen av växthusgaser behöver börja minska inom kort, och i stort sett elimineras under detta århundrade för att minska riskerna för mycket omfattande globala klimateffekter. För en genomsnittlig svensk behöver utsläppen reduceras till en femtedel år 2050 om de inte ska överstiga den önskvärda utvecklingen av de glo-bala utsläppen räknat per person.
6.2.8 Vilka aktiviteter är det som orsakar utsläppen?
Utsläppen av växthusgaser orsakas till drygt 80 procent av den privata konsumtionen och till
33. Intergovernmental Panel on Climate Change (2007). (Webb.) 34. Åkerman, J. (2008).
knappt 20 procent av offentlig konsumtion i till exempel skola, vård och omsorg.
Den privata konsumtionen kan i sin tur delas upp på aktiviteterna äta – med utsläpp på drygt 25 procent; bo – drygt 30 procent; resa – knappt 30 procent; restposten övrigt – knappt 15 pro-cent. Här räknas alltså alla utsläpp från produk-tion till användning och avfallshantering längs hela livscykeln. Utsläppen i offentlig konsumtion skulle kunna delas in i motsvarande kategorier, men data saknas för detta.
Som exempel på några viktiga enskilda aktiviteter kan nämnas:
• En personbil som drivs av bensin kan släppa ut 2–3 ton koldioxidekvivalenter om den körs 1 500 mil per år. En enda persons semesterflyg-ning tur och retur Sverige–Asien släpper ut un-gefär lika mycket.
• En bit nötkött om dagen kan innebära utsläpp på över ett ton koldioxidekvivalenter per per-son och år, medan annan kost skulle kunna orsaka bara en tiondel så stora utsläpp.
104 160 61 94 132 177 183 75 326 346 –1 000 –800 –600 –400 –200 –0 200 400 600 800 1 000 figur 4. Handelsbalanser för koldioxid 2004, miljoner ton
källa: center for international climate and environmental research oslo, stockholm environment institute och carnegie mellon university Blått visar länder där det som importeras genererar mer koldioxidutsläpp än produktionen av de varor som exporteras, och rött visar länder där det som exporteras driver fram mer koldioxidutsläpp än det som importeras.
Pilarna visar de största handelsflödena mellan områdena i ett koldioxidperspektiv. De flesta industriländer får större utsläppssiffror i ett konsumtionsperspektiv än i ett produktionsperspektiv.
6.3 Luft – konsumtionen
och utsläppen av svavel-
och kväveoxider
35Utsläppen till luft av till exempel svavel- och kvä-veoxider påverkar miljön genom försurning och övergödning men orsakar också hälsoeffekter. Under senare år har även partikelutsläppens häl-soeffekter uppmärksammats alltmer. Effekterna av utsläppen beror bland annat på den lokala luftsituationen och ekosystemens känslighet samt på tidigare belastning. Det är därför svårt att be-döma vilka miljöeffekter som svensk konsumtion orsakar utomlands.
6.3.1 Utsläppen uppskattas med hjälp av input-output-analys
Storleken på utsläppen av svavel- och kväveoxi-der orsakade av svensk konsumtion har uppskat-tats med hjälp av SCB:s miljöräkenskaper och in-put-output-analys. Utsläppen redovisas för 2003,
som är det senaste året som uppdaterade data för input-output-analysen finns tillgängliga för. Eftersom utsläppen av svavel- och kväveoxider i Europa har minskat relativt kraftigt sedan dess innebär det att de med största sannolikhet är överskattade jämfört med om uppgifterna i input-output-tabellerna hade varit bättre uppdaterade.
6.3.2 Utsläppen av svavel- och kväveoxider har minskat
Arbetet med olika styrmedel och internationella överenskommelser för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider har varit framgångsrikt. I Europa har utsläppen av svaveldioxid minskat med 69 procent från 1990 till 2007 och utsläp-pen av kväveoxider med 31 procent från 1990 till 2005.36 Detta har lett till att nedfallet över Sve-rige har minskat med 59 procent för svavel och med 23 procent för kväve mellan 1989–1991 och 2006–2008.37
Arbetet med att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider till luft har främst varit riktat mot utsläpp från källor på land. Det har varit svå-rare att träffa de internationella överenskommel-ser som krävs för att minska utsläppen från sjö-farten. Sverige har dock sedan slutet av 1990-talet använt ekonomiska styrmedel (till exempel mil-jödifferentierade farleds- och hamnavgifter) som bidragit till att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider från sjöfarten. För ett par år sedan träffades också en internationell överenskom-melse inom FN:s internationella sjöfartsorganisa-tion, IMO, om att påtagligt begränsa sjöfartens utsläpp av svavel, speciellt i norra Europas far-vatten. Beslut har fattats om att ytterligare sänka utsläppen.38
figur 5. Växthusgaser från privat konsumtion
äta 25 % bo 30 % resa 30 % övrigt 15 % källa: naturvårdsverket
Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen kan delas upp på aktiviteterna äta, bo, resa och övrigt, där inköp av kläder och skor står för den största delen.
35. Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 6.3 hämtade från underlag framtaget av SCB. Referens: Wadeskog, A. (2009). 36. European Environment Agency, APE002 – EEA-32. (Webb.)
37 Naturvårdsverket (2010c).
6.3.3 svaveldioxid
Utsläppen av svaveldioxid i Sverige kommer från bland annat energisektorn och olika industripro-cesser. De totala utsläppen minskade kraftigt un-der 1990-talet.39
I de beräkningar som SCB har gjort för detta avsnitt uppskattas utsläppen i Sverige exklusive de internationella transporterna i huvudsak bero på produktionen av exportprodukter. Dessa ut-släpp kan räknas av i ett svenskt konsumtions-perspektiv. I figur 7 visas storleksordningarna på utsläppen 2003 i Sverige för att producera ex-portprodukter, i Sverige för inhemsk konsumtion respektive utsläppen utomlands för att producera produkter som Sverige importerar. Uppgifterna redovisas dessutom inklusive respektive exklusive
den internationella sjöfarten, eftersom den är en sådan dominerande källa.
Produktionen av det som importeras till Sve-rige för svensk konsumtion sker i många fall i län-der med energisystem som inte alltid är lika rena som det svenska. Detta kan vara en av orsakerna till att importen till Sverige (exklusive de interna-tionella transporterna) leder till större utsläpp av svaveldioxid än exporten från Sverige. De land-baserade utsläppen är alltså större i ett konsum-tionsperspektiv. De länder där utsläppen för vår import är som störst är Polen, Kina och Ryssland. I konsumtionsperspektivet ingår även sjötrans-porterna till Sverige. När de läggs till ökar siffran för utsläppen kraftigt på grund av svavlet i far-tygsbränslet. Som ett resultat av de hårdare krav
60 40 20 100 120 80 tusen ton
figur 6. Utsläpp av svaveldioxid i Sverige 1990–2008
1994 2002 1990 1992 1996 1998 2000 2004 2006 2008 transport avfall industriprocesser energi totalt källa: naturvårdsverket
Utsläppen av svaveldioxid låg redan flera år före målåret 2010 under det uppsatta delmålet på 50 000 ton inom miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.
figur 7. Utsläpp av svaveldioxid 2003 i tusentals ton
import 80 import 46 export 97 export 28 28 16 utsläpp i Sverige 125 utsläpp i Sverige 44
exklusive internationella transporter
inklusive internationella transporter
svensk konsumtion 108 svensk konsumtion 62 utsläpp utomlands 46 utsläpp utomlands 80
källa: statistiska centralbyrån
Figuren visar utsläpp i andra länder för svensk konsumtion och utsläpp i Sverige för inhemsk konsumtion samt för export. Den nedre liggande stapeln inkluderar även utsläpp från den internationella sjöfarten, vilket kraftigt ökar siffran för utsläppen.
som antogs av IMO 2008 väntas dock utsläppen av svaveldioxid från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön minska påtagligt efter 2015.
6.3.4 Kväveoxider
Utsläppen av kväveoxider kommer främst från förbränning i transport- och energisektorn. Ut-släppen av kväveoxider i Sverige minskar inte lika snabbt som svavelutsläppen.40
Figur 9 visar att utsläppen i Sverige för expor-ten är något mindre än för både produktionen för inhemsk konsumtion och för importen exklusive de internationella transporterna. Skillnaderna är dock inte så stora som för svaveldioxid (figur 7). Utsläppen i andra länder för vår import är störst i Finland, Ryssland och Tyskland.
När de internationella transporternas bidrag läggs till ökar siffran för utsläppen kraftigt. Sjö-fartens utsläpp av kväveoxider väntas inte minska lika snabbt som svavelutsläppen från sjöfarten. Det kräver mer reningsutrustning på fartygen, och de nya reglerna är än så länge skarpare för svavel än för kväve. Förutom stora utsläpp av svavel- och kväveoxider orsakar sjöfarten utsläpp av hälso- skadliga partiklar. Partikelutsläppen från den samlade internationella sjöfarten bedöms vara i samma storleksordning som från världens totala vägtrafik.41 Sjöfartens utsläpp sker främst längs kusterna nära land och påverkar därför miljön på liknande sätt som de landbaserade utsläppen.
40. Naturvårdsverket (2010a). (Webb.) 41. Eyring, V. m.fl. (2005). 200 150 100 50 300 350 250 tusen ton
figur 8. Utsläpp av kväveoxider i Sverige 1990–2008
1994 2002 1990 1992 1996 1998 2000 2004 2006 2008 transport avfall industriprocesser energi totalt källa: naturvårdsverket
Delmålet inom miljökvalitetsmålen Bara naturlig försur-ning och Ingen övergödförsur-ning på 148 000 ton bedöms nås under målåret 2010.
figur 9. Utsläpp av kväveoxider 2003 i tusentals ton
import 156 import 96 export 184 export 73 136 114 utsläpp i Sverige 320 utsläpp i Sverige 187
exklusive internationella transporter
inklusive internationella transporter
svensk konsumtion 292 svensk konsumtion 210 utsläpp utomlands 96 utsläpp utomlands 156
källa: statistiska centralbyrån Figuren visar utsläpp i andra länder för svensk konsumtion och utsläpp i Sverige för inhemsk konsumtion samt för export. Den nedre liggande stapeln inkluderar även utsläpp från den internationella sjöfarten, vilket kraftigt ökar siffran för utsläppen.
