• No results found

Nils-Eric Sandberg; Tror Gud på ärkebiskopen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nils-Eric Sandberg; Tror Gud på ärkebiskopen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tror Gud på ärkebiskopen?

1 av Nils-Eric Sandberg

F

RÅN 1968 GICK EN vÅG av marxism över uni-versiteten. Ä ven studenter på de teologiska fakulteterna greps av den nya frälsningsläran och ville bekämpa äganderätt och företagande, i tron att detta skulle underlätta vägen till himlen.

K G Hammar synes ha påverkats av denna strömning. I likhet med de flesta av sina ämbetsbröder vill han gärna bidra med sin teologiska lärdom till den ekono-miska debatten.

I december 2000 intervjuades han i den so-cialdemokratiska tidskriften Arena. Han sade då, om världens tillstånd: "Särskilt när man inser att färden går rent åt helskotta ... ".

Det heter inte "rent åt helskotta" utan "rent åt hel-vete". Det bör en ärkebiskop veta.

Hans högvördighet beklagade att ekonomins inter-nationalisering leder till att "lokala självförsörjning-sekonomier är omöjliga att upprätthålla."

D

ETTA ÄR EN INTRESSANT synpunkt. Först

ekono-miskt. Ärkebiskopen vill ha självförsörjande eko-nomier. Men den självförsörjande ekonomin deltar inte i handel. Alltså kan den inte specialisera sig på vad den är bäst på. Vidare kan den inte heller välja ur världsekonomins stora utbud av varor och tjänster.

All ekonomisk historia visar att specialisering och handel är huvudkällor för välstånd.

Sedan teologiskt. Med vilket mandat uttalar sig ärkebiskopen?

Han utnämndes av regeringen, på den tid Svens-ka kyrSvens-kan var en statlig myndighet, vilket den varit sedan 1527. Men sedan 1.1.2000 är kyrkan ett eget

samfund.Och ärkebiskopen har inte valts av

samfun-dets medlemmar. Han sitter alltså i ett interregnum. Men Hammar kanske menar sig ha den Högstes uppdrag att förklara vad Han anser om frihandel.

Intervjuarna i Arena var aktningsvärt underdåniga och besvärade inte Hans Helighet med någon kritisk

fråga. De citerade MUF:s aparoll "Jag älskar att äga".

Och ärkebiskopen kommenterade:

"Jag finner detta djupt tragiskt. - Det är en total

konfrontation med biblisk, kristen livsförståelse." Det är alltså djupt tragiskt att någon vill äga.

Ekonomihistorikerna har visat att äganderätten har varit den viktigaste institution bakom den ekono-miska tillväxt som gett det välstånd som bland annat

ärkebiskopen försörjs av. Calvin, Zwingli, Lu-ther och Weber skulle haft en del att invända mot Hammars tes.

Hammar kan hänvisa till Lukas. Men: hela nya testamentet är skrivet i ett apokalyptiskt perspektiv: Jesus kommer snart tillbaka och hämtar hem sina troende, alltså är ägande och investeringar onödigt ...

Undervisningen i bibelkunskap borde förbät-tras, åtminstone på de teologiska fakulteterna.

Det herdabrev ärkebiskopen skrivit tyder på att han är intresserad även av teologi.

H

ERDABREVET HETER "Samtal Om Gud".

Det börjar med en distinktion mellan olika språkliga gudsbegrepp som är ovanlig för att komma från en teolog.

I en polemik med Descarte (1596-1650) kritiserar ärkebiskopen tron på förnuftet, och skriver att för-nuftets tid varit den mest destruktiva. slutsatsen måste bli att oförnuftets tid varit den mest konstruktiva.

Han beskriver också förnuftet som en form av funda-mentalism. Han måste ha en problematisk relation till för-nuftet som princip. Det kanske ingår i det höga ämbetet. Den teologiska litteraturen har en rad skilda guds-begrepp. Ett innebär att Gud är skaparen: han fanns, finns, före oss, utanför oss, en högre makt.

Ett annat begrepp är det existentiella, utvecklat av tre tyska teologer. Det säger att Gud finns inte utanför oss, utan bara inom oss - gudsföreställningen ingår i människans personlighet, det är en del av hennes sätt att tänka och känna.

Nå. Först skriver ärkebiskopen på sid 44-45 att människan inte kan tänkas utan Gud. Människan blir alltså en funktion av Gud-som blir Skaparen. Sedan, sid 48, skriver han att vi inte kan tänka oss Gud utan människan. Gud blir då en funktion av människan ..

Ärkebiskopen hoppar här hage mellan två helt skilda gudsbegrepp.

Jag tvivlar inte alls på att ärkebiskopen tror på Gud. Frågan är bara vad Gud betyder. Och, sedan, om Gud i sin tur tror på ärkebiskopen.

Om detta vet jag inget.

Nils-Eric Sand

b

erg

(n_e_sandberg@hotmail.com) är

författare och frilansskribent.

""'

o

... ... ... Q): ... ... (D ...

References

Related documents

Denna framtida människa, som skall frälsa oss inte bara från det hittills- varandet idealet utan också från allt som måste växa fram ur det – från det stora äcklet, från

Eleverna ser dock inget problem med ämnet religionskunskap då detta är ett viktigt verktyg för dem att kunna förstå dessa mönster när det gäller att förstå andra

I Bibel för barns berättelse om Jesus födelse finns de mänskliga karaktärerna Josef, Maria, Jesus, kejsare Augustus och herdar, och det sista förstår man vilka genom bilden

(Herviéu–Leger, 2000). Genom tidigare studier som gjorts av Svenska kyrkans forskningsenhet och enligt D. Har man funnit att nuvarande och blivande konfirmander inom

Grundtanken i vår studie är att undersöka hur socialarbetarna själva upplever situationen när de ska placera barn med annat modersmål än svenska med fokus på om de anlitar tolk

Om systematiskt kvalitetsarbete skapar reflektion och analys samt utvärdering av verksamheten kan detta berika även barnen då förskollärarna utvecklas och använder sig av

Kvinnorna som kör buss uttrycker att de har fler och högre förväntningar på sig än männen i samma yrke när det kommer till det obetalda arbetet och de menar också att detta

Genom den ständiga språkliga föränderligheten går det inte att fånga in Gud i ett allomfattande namn. Det finns inte ett ord som kan göra det Gud representerar