Anonymitetstjänster

(1)

Vad är kostnaden för att uppnå anonymitet på Internet?

Otto Sparrner

Andreas Fleetwood

Mikael Israelsson Balakirev

Kalmar, 2009-05-25 C-nivå, 15 hp Examensarbete i datateknik

Handledare: Marcus Wilhelmsson, Högskolan i Kalmar, IKD Institutionen för Kommunikation och Design

(2)

Otto Sparrner, Andreas Fleetwood, Mikael Israelsson Balakirev - I -

Abstrakt

Syftet med arbetet är att klargöra förlusterna för att uppnå anonymitet. I arbetet har fem olika anonymitetstjänster testats. Tjänsterna har genomgått ett flertal olika tester för att mäta bandbredd, tillgänglighet och anonymitet. Resultaten har sedan jämförts med samma tester utan någon anonymitetstjänst för att direkt kunna se förlusterna. Anonymitetstjänster har på senare tid fått allt större uppmärksamhet och därför syftar arbetet till att granska dessa samt belysa det som offras för att uppnå anonymitet. Nyckelord: Anonymitet; Tillgänglighet; Hastighet; Ivacy; Flashback.name; Dold.se; Relakks; Mullvad

(3)

Otto Sparrner, Andreas Fleetwood, Mikael Israelsson Balakirev - II -

Förord

Trippelskift, svett och tålamod. De ord kan ge er läsare en förståelse av vad som krävts för att få detta arbete klart och därtill även viss finansiell kostnad från samtliga deltagare i arbetet. Trots allt slit och ekonomisk förlust så har dessa tio veckor passerat fort. Ju roligare, desto snabbare går tiden och det är precis det vi har fått uppleva.

För att ha fått denna möjlighet att göra ett arbete om ett så aktuellt och intressant ämne vill vi passa på att visa vår uppskattning till dem som på olika sätt bidragit till att arbetet blivit klart.

Först och främst vill vi visa vår tacksamhet till vår handledare Marcus Wilhelmsson för den vägledning, inblick och de värdefulla idéer han givit oss under arbetets gång. Hans åsikter och synpunkter har varit värdefulla. Vi vill även tacka Stefan Skedebäck för Deluxe Ping 0.2 som speciellt gjorts för tillgänglighetstestens ändamål.

(4)

Otto Sparrner, Andreas Fleetwood, Mikael Israelsson Balakirev - III -

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 4

1.2 Avgränsningar ... 4 1.3 Anonymitetstjänster ... 5 1.3.1 Dold.se ... 5 1.3.2 FlashBack.name ... 6 1.3.3 Ivacy ... 6 1.3.4 Relakks ... 7 1.3.5 Mullvad ... 7 2. Teknisk bakgrundsinformation ... 8

2.1 Virtual Private Network (VPN) ... 8

2.2 OpenVPN... 8

2.3 Internet Protocol Security (IPSec) ... 8

2.4 Point-to-Point Protocol (PPP) ... 9

2.5 Point-to-Point Tunneling Protocol (PPTP) ... 9

2.6 Layer 2 Tunneling Protocol (L2TP) ... 9

2.7 Secure Shell 2 (SSH2) ... 10

2.8 Internet Protocol (IP) ... 10

2.9 IP-paketets förändring under transport utan anonymitetstjänst ... 10

2.10 IP-paketets förändring under transport med anonymitetstjänst ... 13

3. Metod ... 15 3.1 Experimentmiljö ... 15 3.2 Genomförande... 16 3.3 Datainsamling ... 18 3.4 Metoddiskussion ... 18 4. Resultat ... 20 4.1 Resultat Dold.se ... 21

(5)

Otto Sparrner, Andreas Fleetwood, Mikael Israelsson Balakirev - IV -

4.2 Resultat Relakks ... 22

4.3 Resultat Mullvad ... 23

4.4 Resultat Flashback ... 24

4.5 Resultat Ivacy IPSec ... 25

4.6 Resultat Ivacy PPTP USA ... 26

4.7 Resultat Ivacy PPTP UK ... 27

4.8 Resultat Ivacy PPTP Russia ... 28

5. Analys ... 29 6. Diskussion ... 36 6.1 Slutsats ... 38 6.2 Fortsatt forskning ... 39 7. Källförteckning ... 40 8. Bilagor ... 42

Bilaga 1: Anonymitetstest Ivacy (PPTP Russia) (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 2: Anonymitetstest Ivacy (IPSec Russia) (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 3: Anonymitetstest Ivacy (PPTP UK) (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 4: Anonymitetstest Ivacy (PPTP USA) (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 5: Anonymitetstest Relakks (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 6: Anonymitetstest Dold.se (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 7: Anonymitetstest Mullvad (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 8: Anonymitetstest Flashback.name (Antal sidor: 1) ... 1

Bilaga 9: Mätvärden hastighetstest Ivacy (Antal sidor: 24) ... 1

Bilaga 10: Mätvärden hastighetstest Relakks (Antal sidor: 6) ... 1

Bilaga 11: Mätvärden hastighetstest Dold.se (Antal sidor: 6) ... 1

Bilaga 12: Mätvärden hastighetstest Mullvad (Antal sidor: 6) ... 1

(6)

1

1. Introduktion

___________________________________________________________________ Detta kapitel kommer ge er läsare en introduktion till arbetet. Syftet och frågeställningar med arbetet, en kort sammanfattning av de anonymitetstjänster som har testats och de avgränsningar som gjort i arbetet återfinns även under detta kapitel.

__________________________________________________________________ Anonymitetstjänster har fått allt större uppmärksamhet. . Faktum är att de har existerat under en längre tid. Motiv och användningsområde till att använda dessa tjänster varierar. I detta arbete har det fokuserats på att undersöka den kostnad som kan komma att betalas för att uppnå anonymitet på Internet. Kostnaden används som en bred term för att förklara de eventuella prestandaförluster som kan uppkomma i och med att dessa tjänster används. Pris på varje tjänst kommer att tas med då det är av intresse att veta vad för valuta som pengarna ger.

I denna rapport har ett urval av tjänster som erbjuder anonymitet på Internet granskats på så sätt att dessa individuellt utsatts för tester samt jämförts med likadana tester utan anonymitetstjänsten ansluten. Bandbreddstester har utförts samt deras tillgänglighet har undersökts. Förstås kontrolleras att tjänsterna uppfyller sitt ändamål, nämligen erbjuda anonymitet. Ur ett mer säkerhetsmässigt perspektiv har även deras val av kryptering samt protokoll som används från användarens dator till deras server behandlats.

Vad, hur och varför? Det är några av de frågor som kommer att förklaras under detta kapitel. Vad handlar arbetet om? Enkelt förklarat går arbetet ut på att jämföra kostnaden vid användning av anonymitetstjänster i förhållande till att inte använda någon typ av anonymitetstjänst. Varför behövs en sådan jämförelse göras och varför kan anonymitet vara önskvärt? Viljan att vara anonym är ofta förknippat med kriminell verksamhet. Det bör påpekas att syftet med detta arbete inte är att fungera som ett hjälpmedel till dem som ägnar sig åt olaglig verksamhet.

Nedan ges en överblick till varför anonymitetstjänster kan vilja användas.

 Integritetsskydd - att värna om sin integritet på Internet.

 Skyddad identitet - till människor som lever under skyddad identitet så kan användandet av anonymitetstjänster tillföra ett utökat anonymitets- och integritetsskydd.

 Internetcensur - till människor som bor i ett land där vissa Internetsidor av någon anledning inte tillåts.

(7)

2

 Sökning på sökmotorer - att sökningar av viss känslig information på Internet hålls hemlig. Icke anonyma sökningar kan möjliggöra att företag skräddarsyr

direktreklam baserade på sökresultaten.

 Internetbank - att hemlighålla vilken internetbank du använder och vid vilka tidpunkter anslutningarna görs.

I stora drag handlar det trots allt om säkerhet och integritet. För att skydda datorer mot intrång används bland annat brandväggar och mot virus så används någon form av virusskydd. Anonymitet kan ses som ett utökat skydd till övriga åtgärder som vidtas för att minimera risken att integriteten blir påverkad. Varför behövs då prestandan testas? Enligt de flesta företagen är deras tjänster förlustfria, det är därför av intresse att undersöka om prestandan är densamma som utlovats.

I arbetet har det fokuserats på ett visst antal anonymitetstjänster. Dessa tjänster har individuellt utsatts för en rad tester. Samma tester har sedan utförts utan

anonymitetstjänsten aktiverad. Mätvärden som noterats vid respektive test har analyserats. För att undersöka själva anonymiteten i de olika anonymitetstjänsterna, används nätverkstrafikanalysprogrammet WireShark1_.

Det som WireShark gör är att visa vilken typ av Internet Protokoll Paket, IP-paket, som går in och ut genom nätverkskortet. Om nätverkstrafiken är okrypterad går det att utläsa innehållet ur IP-paket. I motsatts om IP-paket är krypterat ska det inte gå att utläsa någon användbar information. För att kontrollera att datatrafiken inte kan spåras tillbaka till användarens dator så används två Internettjänster, www. ip-adress.com2_{och www.whatismyipaddress.com}3_{dessa avslöjar datorns publika}

IP-adress.

1_{WireSharks hemsida: http://www.wireshark.org/} 2_{Ip-adress.com’s hemsida http://www.ip-adress.com/}

(8)

3 Bandbredden, det vill säga uppladdningshastighet och nedladdningshastighet, samt fördröjning analyserades med hjälp av två stycken onlinetjänster. Den internationella onlinetjänsten Speedtest4_{och den svenska motsvarigheten TPTEST}5_{. TPTEST är en}

tjänst som konsumentverket rekommenderar till Internetkunder för att kontrollera utlovad hastighet för det pris som kunden betalar (Konsumentverket, 2008). Ytterligare ett test användes för att mäta nedladdningshastigheten. Detta gjordes då från en File Transport Protocol-Server, FTP-server. FTP är ett vanligt förekommande filöverföringsprotokoll på Internet (Reynolds & Postel, 1985).

För att få mer mätvärden gällande fördröjningen för datatrafiken användes

programmet tracert (Microsoft Corporation, 2009). Tracert räknar antal hopp mellan användarens dator fram till destinationen.

4_{Speedtests hemsida: http://www.speedtest.net/} 5_{TPTESTs hemsida: http://www.bredbandskollen.se/}

(9)

4

1.1 Syfte och frågeställningar

De tjänster som under arbetets gång kommer att testas utlovar en anonymitetstjänst som klarar av samtliga uppkopplingshastigheter.

 Är kvaliteten verkligen så bra?

 Kan anonymitet garanteras samtidigt som bibehållen bandbredd, prestanda och tillgänglighet infrias?

Genom att granska framförallt bandbreddens samt tillgänglighetens påverkan ämnar det här arbetet att visa att när tjänsterna används kommer resultatet avvika från resultatet när tjänsterna inte används och därmed bevisa att tjänsterna inte är förlustfria.

1.2 Avgränsningar

De avgränsningar som gjorts gäller antalet anonymitetstjänster som valts att undersökas i detta arbete. Som förundersökning inför arbetet valdes ett stort antal företag som erbjuder anonymitetstjänster. För att införskaffa mer information om varje företags tjänst så användes följande tillvägagångssätt:

 Besök av samtliga företags hemsidor.

 E-postkonversation.

 Sök information på onlineforum.

Utifrån den information som förskaffats sammanställdes och utvärderades respektive tjänst. Storleken på arbetet baserades till största del på den fasta tidsram som givits, därför kändes det lämpligt att finna de intressanta tjänsterna utifrån vårt perspektiv och de förundersökningar som gjorts. Antalet begränsades till fem stycken

(10)

5 anonymitetstjänster, då det ansågs vara ett rimligt antal för att lyckas utföra en djupare undersökning inom tidsramen.

Priset för tjänsterna spelade även en stor roll i de avgränsningar som gjorts, då finansieringen skedde från egna medel. Begränsning av operativsystem gjordes till att enbart utföra tester från en dator med operativsystemet Windows Vista Ultimate6

installerat.

1.3 Anonymitetstjänster

Nedan tas en kort sammanfattning utav de anonymitetstjänster som undersöks i arbetet. Information är hämtad från de respektive anonymitetstjänsteleverantörernas hemsidor.

1.3.1 Dold.se

Lokalisering: Sverige, Stockholm (Yayabee Sweden AB Org.nummer: 556709-0898). Serverlokalisering: Sverige, Stockholm.

Priser: 49 SEK/månad eller 449 SEK/år. 7

Krypteringsteknologier: PPTP.

Förväntad bithastighet: Det ska inte märkas någon skillnad från befintlig hastighet. Företagspolicy: Dold.se får användas för all slags aktivitet på Internet så länge den inte är olaglig. Följer Svensk lagstiftning. Lämnar inte trafikdata till någon myndighet i annat fall än om brottsmisstanke föreligger med straffskala på minst 2 år. Sparar ingen kundinformation förutom e-post-adressen som användes för registrering av tjänsten. Övrigt: Dold.se säger sig värna om den ”vanliga” människans privatliv och frihet.

6_{Windows Vistas hemsida: http://www.microsoft.com/windows/windows-vista/default.aspx} 7_{Aktuellt pris 2009-04-06}

(11)

6 (Dold.se, 2009)

1.3.2 Flashback.name

Lokalisering. Sverige, Stockholm (Flashback Media Group Aktiebolag Org.nummer: 556561-1174).

Serverlokalisering. Sverige, Lund. Pris. 45 SEK/månad eller 430 SEK/år8_.

Krypteringsteknologier. PPTP.

Förväntad bithastighet. Det ska inte märkas någon skillnad från befintlig hastighet. Företagspolicy. Följer Svensk lagstiftning. Lämnar inte trafikdata till någon

myndighet, i annat fall än om brottsmisstanke föreligger med straffskala på minst 2 år. Lämnar ut användaruppgifter till svenska myndigheter om det är bortom rimligt tvivel att förseelsen kommer leda till straffet mer än böter.

Övrigt. Det är möjligt att ändra de användaruppgifter som abonnenten har angivit när som helst (Flashback, 2009).

1.3.3 Ivacy

Lokalisering. Schweiz.

Serverlokalisering. Europa, Ryssland och USA. Pris.10€ /30dagar eller 25€ /90 dagar.9

Krypteringsteknologier. PPTP, IPSec och OpenVPN. Förväntad bithastighet. Ingen uppgift

Företagspolicy. Loggar alla aktiva sessioner, detta för att hålla personlig statistik och undvika bedrägerier.

Övrigt. Ivacy har ett eget krypterat nätverk där alla medlemmar kan sätta upp egna servrar (Ivacy.com, 2009).

8_{Aktuellt pris 2009-04-06} 9_{Aktuellt pris 2009-05-21}

(12)

7

1.3.4 Relakks

Lokalisering. Sverige, Lund (Trygghetsbolaget i Lund AB Org.nummer 556590-9446). Serverlokalisering. Sverige, Lund.

Pris. 149 SEK/3månader eller 449 SEK/år.10

Krypteringsteknologier. PPTP.

Förväntad bithastighet. Det ska inte märkas någon skillnad från befintlig hastighet. Företagspolicy. Följer Svensk lagstiftning. Lämnar inte trafikdata till någon

myndighet, i annat fall än om brottsmisstanke föreligger med straffskala på minst 2 år. Lämnar ut användaruppgifter till svenska myndigheter om det är bortom rimligt tvivel att förseelsen kommer leda till straffet mer än böter (Relakks, 2009).

1.3.5 Mullvad

Lokalisering. Sverige, Göteborg (Amagicom Handelsbolag Org.nummer 969740-9762).

Serverlokalisering. Holland.11

Pris. 50 SEK/Månad12_.

Krypteringsteknologier. OpenVPN.

Förväntad bithastighet. Några procent lägre än befintlig hastighet. Företagspolicy. Nyttjar förskottsbetalning. Sparar inga trafikuppgifter.

Övrigt. Tillåter att ett abonnemang används på flera datorer. Går att undanta svensk internettrafik (Mullvad, 2009).

10_{Aktuellt pris 2009-05-21}

11_{Serverlokaliseringen har i Mullvads fall tagits utifrån uppgifter från anonymiseringstestet.} 12_{Aktuellt pris 2009-05-21}

(13)

8

2. Teknisk bakgrundsinformation

___________________________________________________________________ Detta kapitel kommer att förklara olika tekniska begrepp och funktioner som tas upp i detta arbete. Vidare beskrivs hur ett IP-paket förändras när det transporteras över nätverket, dels utan någon anonymitetstjänst aktiverad och dels med anonymitetstjänsten aktiverad.

___________________________________________________________________

2.1 Virtual Private Network (VPN)

VPN är ett privat nätverk som är konstruerat inom en publik nätverksinfrastruktur, så som till exempel det globala Internet (Ferguson & Huston, 1998).

2.2 OpenVPN

OpenVPN är ett Open Source-projekt som är licensierad under GNU General Public License13_{. OpenVPN är en mjukvarulösning som tillåter att nätverk på olika platser}

ansluts, även kallt tunnlas, på ett säkert sätt genom att använda sig av ett publikt nätverk som kommunikationslager. För att tillgodose konfidentialitet och autenticitet så används de industristandardiserade kryptografiska protokollen Secure Sockets Layer/Transport Layer Security, SSL/TLS (Sabiguero, Yawelak, Rodriguez-Bocca, & Rodriguez Mendaro, 2006).

2.3 Internet Protocol Security (IPSec)

IPSec är en protokollsvit som används för att tillgodose anonymitet- och autentiseringstjänster på IP-lagret (Thayer, Doraswamy, & Glenn, 1998). IPSec erbjuder följande skydd för VPN-trafik:

(14)

9

 Konfidentialitet – data-konfidentialiteten tillgodoses genom att data krypteras.

 Integritet – data-integritet försäkras genom att data inte modifieras under sändning.

 Autenticitet – data-autenticitet låter inblandade parter verifiera att de andra verkligen är den de utger sig för att vara.

IPSec är transparent för applikationer, vilket gör att applikationer inte behöver någon integrerad IPSec-support (Watkins & Wallace, 2008).

2.4 Point-to-Point Protocol (PPP)

PPP är ett nätverksprotokoll som används vid hantering av fjärranslutningar som görs via en uppringd förbindelse mellan klienter och servrar (Samuelsson & Sandsund, 2007).

2.5 Point-to-Point Tunneling Protocol (PPTP)

PPTP är ett protokoll som låter PPP-anslutningar att tunnlas genom ett IP-nätverk, vilket på så sätt bildar ett virtuellt privat nätverk, VPN (Schneier & Mudge, 1998).

2.6 Layer 2 Tunneling Protocol (L2TP)

L2TP utvecklades från de två proprietära protokollen Layer 2 Forwarding, L2F och PPTP. Den specificerade ökad interoperabilitet mellan olika företags

tunnelutrustningar genom att utöka PPP-anslutningen över olika enheter i separata nätverk, men även över flera länkar och nätverk. För att göra L2TP säkrare så kan det användas med IPSec. Detta förhindrar att potentiella tunnelkapningar kan utföras av erfarna attackerare. L2TP utan IPSec är inte helt säkert, men utgör ändå ett visst skydd i form av en, Challange Handshake Autentication Protocoll, CHAP-liknande

autentisering av L2TP:s kontrollanslutning (Shneyderman, Bagasrawala, & Casati, 2001).

(15)

10

2.7 Secure Shell 2 (SSH2)

Secure Shell 2, SSH2, är ett protokoll för att göra kommunikation säkrare. Då SSH har stöd för stark kryptering samt integritetskontroll används det förtjänstfullt vid säkra fjärrinloggningar och överföringar av data (Bergh & Bergmark, 2002).

2.8 Internet Protocol (IP)

Internet protocol, ofta förkortat IP, är ett protokoll som används för kommunikation mellan datorer i ett nätverk. IP finns i varje nätverkspaket som skickas och innehåller information om sändare och mottagare (Comer, 2005).

2.9 IP-paketets förändring under transport utan

anonymitetstjänst

Internet byggs upp av TCP/IP som är ett samlingsnamn för många olika protokollstandarder, där ett av de största och viktigaste protokollen är Internet Protokollet, IP. Den vanligast förekommande versionen av IP är version 4, denna består av en 32bitars sifferserie, som måste vara unik för det nätverket där den återfinns. Ett nätverk kan vara allt i från två datorer hemma till hela Internet. Det är IP-adressen som identifierar en specifik dator i nätverket. IP-adressen kan ses som en postadress som gör det möjligt att ta emot och skicka brev till rätt person (Odom & Knott, 2006). Bild 1 visar en logisk bild utav ett IP-paket, de fetmarkerade områdena är de som är mest intressanta för just anonymiteten, det är också dessa som modifieras under IP-paketets väg genom nätverket.

Figur 1 -Logisk bild av ett IP-paket.

0 8 16 24 31

Version

IP Header

Length DS Field Total Length

Identification Flags (3) Fragment Offset (13)

Time To Live Protocol Header Checksum

Source IP Address Destination IP Address

Options and Padding Data

(16)

11 Varje gång du besöker en hemsida går det att utläsa ifrån vilken IP-adress webbsidan förfrågades. Mer eller mindre allt som görs på Internet kan spåras tillbaka till en specifik IP-adress. Bild 1, visar ett exempel på hur IP-paket transporteras genom ett nätverk när en användare gör en webbförfrågan, i det här fallet till www.HIK.se. Tabell 2 visar en del av den information som IP-paket innehåller under transporten.

INTERNET HEMPC IP:81.216.220.33 WWW.HIK.SE 194.47.161.40 DNS1 208.67.222.222 ISP 81.216.220.32 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

---Figur 2 - IP-paketets väg utan anonymitetstjänst.

Tabell 1 - förändringar i IP-paket utan anonymitetstjänst.

Käll-IP Destinations-IP Käll-Port Destinations-Port

Krypterad data 1 81.216.220.33 208.67.222.222 64684 53 Nej 2 81.216.220.33 208.67.222.222 64684 53 Nej 3 208.67.222.222 81.216.220.33 53 64684 Nej 4 208.67.222.222 81.216.220.33 53 64684 Nej 5 81.216.220.33 194.47.161.40 44057 80 Nej 6 81.216.220.33 194.47.161.40 44057 80 Nej 7 194.47.161.40 81.216.220.33 80 44057 Nej 8 194.47.161.40 81.216.220.33 80 44057 Nej

Användaren går in på www.HIK.se med webbläsaren. Det första som händer, steg 1 och 2, är att HemPC:n skickar en namnuppslagsförfrågan till sin DNS-server, detta för att få reda på IP-adressen som hör till www.HIK.se. DNS-servern slår upp förfrågan och finner att www.HIK.se har IP-adress 194.47.161.40. I steg 3 och 4 skickar DNS-servern vidare namnuppslaget till HemPC:n. För att återknyta till

postadress-jämförelsen kan DNS-servern ses som ett postkontor som vet vilka som bor på de olika adresserna. Nu när HemPC:n vet IP-adressen till www.HIK.se, skickar den en webbförfrågan till webbservern, steg 5 och 6. Webbservern svarar HemPC:n genom

(17)

12 att skicka webbsidan. Portarna i ovanstående exempel är dels förutbestämda portar, så kallade Well-Known Ports, så som port 53, DNS och port 80, HTTP. De andra portarna är dynamiskt genererade nummer mellan 1024 och 65535 som används av nätverksenheterna för att hålla reda på den aktiva sessionen (McDonald & Odom, 2007).

Som bild 1 visar går all trafik genom användarens Internet Service Provider, ISP. ISP är ett samlingsnamn för företag som tillhandahåller Internetanslutningar till

privatpersoner och företag, exempelvis Telia14_{och Bredbandsbolaget}15_{. Efter att}

IP-paketet har gått igenom ISP:n går det ut på Internet, som i bild 1 representeras som ett moln. Anledningen till att Internet representeras av ett moln är för att det är väldigt stort och ständigt byter skepnad. Internet består av väldigt många routrar och annan typ av nätverksutrustning som paketet måste passera igenom för att komma till sin destination.

Kontroll av hur många olika nätverksenheter som finns kan göras genom så kallade hopp ett paket tar innan det når fram till destinationen. Varje hopp är en

nätverksenhet som passeras på vägen. Antalet hopp varierar beroende på vart i världen webbservern eller datorn som vill kontakta webbservern är placerad. En tumregel är desto längre bort rent fysiskt servern som ska kontaktas befinner sig desto fler hopp tar paketet. Antalet hopp påverkar dessutom fördröjningen innan ett svar på förfrågan kommer, detta kallas latency. Vidare har alla nätverksenheter inklusive ISP:n

möjligheten att se vad paketen innehåller när de passerar, oavsett om det handlar om e-post, chatt eller webbförfrågningar. Som diagram 1 visar går det också att utläsa både avsändare och mottagare ur paketet, så vida inte paketets innehåll är krypterat (ibid.).

14_{Telias hemsida: http://www.telia.se/}

(18)

13

2.10 IP-paketets förändring under transport med

anonymitetstjänst

Bakgrunden till detta arbete är att undersöka ett antal anonymitetstjänsterna som finns tillgängliga på Internet. Dessa säger sig kunna förhindra att din IP-adress blottläggs när du använder dig av Internet. Alla de anonymitetstjänster som har undersökts bygger på samma teknik. Bild 2 visar hur det går till och tabell 3 visar en del av den information som IP-paket innehåller under transporten.

INTERNET HEMPC IP:81.216.220.33 WWW.HIK.SE 194.47.161.40 DNS1 208.67.222.222 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. ---Anonymitetstjänst 69.163.128.127 ISP 81.216.220.32

---Bild 1 - IP-paketets väg med anonymitetstjänst.

Användaren vid HemPC:n börjar med att skapa en så kallad VPN-tunnel fram till anonymitetsservern, med detta menas att all trafik som användaren sänder kommer att vara krypterad fram till anonymitetsservern. Ingen på vägen inklusive ISP:n kan utläsa vad paketet innehåller. Däremot kan ISP:n se att användaren har skapat sig en VPN-tunnel mellan sig och anonymitetstjänsten. I steg 1 skriver användaren in www.HIK.se i sin webbläsare, en DNS-förfrågan genereras och krypteras av HemPC:n, när

Käll-IP Destinations-IP Käll-Port Destinations-Port

Krypterad data 1 81.216.220.33 208.67.222.222 64684 53 Ja 2 69.163.128.127 208.67.222.222 33457 53 Nej 3 208.67.222.222 69.163.128.127 53 33457 Nej 4 208.67.222.222 81.216.220.33 53 64684 Ja 5 81.216.220.33 194.47.161.40 44057 80 Ja 6 69.163.128.127 194.47.161.40 42052 80 Nej 7 194.47.161.40 69.163.128.127 80 42052 Nej 8 194.47.161.40 81.216.220.33 80 44057 Ja

(19)

14 förfrågan anländer till anonymitetsservern, dekrypteras paketet och paketets käll-IP-adress byts ut mot en IP-address som anonymitetsservern tilldelat, utöver detta byts också annan information som kan avslöja paketets ursprung. I steg 2 och 3 skickas paketet sedan vidare till DNS-servern. Från DNS-serverns sida ser det ut som om anonymitetsservern har efterfrågat namnuppslaget och sänder därför vidare till den samma. I steg 4 krypteras paketet av anonymitetsservern och sänds vidare till HemPC:n.

När sedan HemPC:n efterfrågar www.HIK.se webbserver, i steg 5, kommer all trafik mellan HemPC:n och anonymitetstjänsten vara krypterad, så att varken ISP:n eller nätverksenheter på de olika hoppen kommer att kunna utläsa paketets innehåll. Efter anonymitetstjänsten i steg 6 dekrypteras paketet och käll-IP-adressen byts ut. Detta kommer visserligen leda till att nätverksenheter mellan anonymitetsservern och webbservern kommer se innehållet i paketen men nätverksenheterna kommer inte kunna utläsa att det var HemPCn som gjorde förfrågan. I steg 7 kommer webbservern uppfatta att förfrågan kommer från anonymitetsservern och sända tillbaka webbsidan till den samma. Anonymitetstjänsten krypterar paketen igen och sänder vidare till HemPCn i det sista steget. ISP:n kommer inte att kunna utläsa vilken hemsida HemPC:n just har besökt, det enda ISP:n kan utläsa är att HemPC:n har skapat sig en VPN-tunnel mellan sig och anonymitetsservern (Perfect Privacy, 2009).

(20)

15

3. Metod

___________________________________________________________________ Detta kapitel kommer att behandla tillvägagångssättet för metodvalet samt hur denna metod

implementerats i genomförandet. Datainsamling och metoddiskussion återfinns även under detta kapitel.

___________________________________________________________________ Det finns olika tillvägagångssätt för att undersöka kostnaderna mellan olika

anonymitetstjänster. Metoden som har valts går ut på att jämföra var tjänst för sig i jämförelse med ett referensvärde som gett nät ingen anonymitetstjänst används. En så kallad experimentell metod. Fördelen med denna metod är att det går att bestämma vilka variabler som skall undersökas, och på så sätt enklare kunna testa de olika anonymitetstjänsterna. Problemet kan bli att andra variabler förbises genom för snäva avgränsningar och att tiden blir ett hinder då det kan ta lång tid att genomföra testerna (Björklund & Paulsson, 2003).

3.1 Experimentmiljö

Alla tester har utförts från samma dator med samma uppkoppling mot internet. I det här fallet Bredbandsbolaget 100 megabit nedströms och 10 megabit uppströms. Detta är också anledningen till att det krävdes olika tester för uppladdning respektive nedladdningshastighet. För att försäkra att Bredbandsbolaget inte hade några särskilda begränsningar gällande anonymitetstjänster kontaktades Bredbandsbolagets

kundtjänst. Svaret blev att de inte hade några begränsningar överhuvudtaget. Vidare stängdes andra internetbaserade tjänster av på testdatorn för att dessa inte skulle påverka resultaten. Operativsystemet som användes var Microsofts Windows Vista16

med service pack 1.

(21)

16

3.2 Genomförande

Metoden som har valts att användas för att utföra testerna på de olika

anonymitetstjänsterna är utformad för att fungera även om tjänsterna var för sig har olika förutsättningar. Med det menas att några av anonymitetstjänsterna har

extrafunktioner som andra inte har, några använder en annan typ av

krypteringsalgoritm och serverlokaliseringen varierar med mera. Metoden utgår från att användaren som använder anonymitetstjänsten inte behöver ha kännedom om dessa saker, utan det viktigaste är att anonymiteten och utlovad bandbredd uppfylls samt att tjänsterna är tillgängliga.

För att kontrollera att anonymitetstjänsterna uppfyller kravet på kryptering görs två kontroller med WireShark, en med anonymitetstjänsten påslagen och en utan. Med detta test kommer det att visas om trafiken är krypterad eller ej. Krypteringen skyddar endast mot att trafiken avlyssnas från datorn till anonymitetstjänstens server. För att skydda integriteten krävs det också att datatrafiken inte kan spåras tillbaka till användarens dator. För att testa denna uppgift används Internettjänsterna

ip-adress.com och whatismyipaddress.com. För att kontrollera detta är det helt enkelt att använda tjänsten två gånger, en gång med anonymitetstjänsten påslagen och en gång utan anonymitetstjänsten. Ändras den publika IP-adressen mellan de två testerna visar det att anonymitetstjänsten uppfyller kravet på integritet.

För att undersöka bandbredden och prestandan på de olika anonymitetstjänsterna, har tre olika typer av test används. Två utav testerna har utförts tre gånger direkt efter varandra under tre olika tider på dygnet, eftermiddag, kväll och natt. Dessa tester upprepades två gånger, en gång för vardagar och en gång för helger. Utöver dessa två tester tillkommer ett tredje test, som utförts 3 gånger för varje dag, det vill säga 6 gånger totalt. Totalt har varje anonymitetstjänst testats minst 42 gånger över ett tidsspann på 2 dagar. Tabell 3 visar tidsschema när testerna gjordes.

(22)

17

Tabell 3 - Tidsschema för anonymitet och hastighetstester.

Onsdag 22/4 Onsdag 29/4

Natt: Natt:

kl 00-03 Ivacy kl 00-01 Mullvad & Flashback.name

kl 03-04 Relakks & Dold.se Eftermiddag:

Eftermiddag: kl 16-17 Mullvad & Flashback.name

kl 12-15 Ivacy Kväll:

kl 15-16 Relakks & Dold.se kl 22-23 Mullvad & Flashback.name

Kväll:

kl 18-21 Ivacy Lördag 2/5

kl 21-22 Relakks & Dold.se Natt:

kl 00-01 Mullvad & Flashback.name

Lördag 25/4 Eftermiddag:

Natt: kl 16-17 Mullvad & Flashback.name

kl 00-03 Ivacy Kväll:

kl 03-04 Relakks & Dold.se kl 22-23 Mullvad & Flashback.name

Eftermiddag:

kl 12-15 Ivacy

kl 15-16 Relakks & Dold.se

Kväll:

kl 18-21 Ivacy

kl 21-22 Relakks & Dold.se

Hastighetstesterna utfördes med hjälp av onlinetjänsterna Speedtest och TPTEST. Testerna som utfördes med TPTEST gick ut på att först göra ett test utan någon anonymitetstjänst, detta för att få ett referens mätvärde att jämföra mot. Sedan görs tre tester med anonymitetstjänsten aktiverad. Slutligen gjordes ännu ett test utan någon anonymitetstjänst, detta för att försäkra att de ursprungliga mätvärdena inte avviker markant från det sista. De mätvärden som antecknas för varje test är

uppladdningshastighet, nedladdningshastighet och fördröjning. För att minimera avvikelser används alltid samma mätserver när testerna utförs. Mätservern är lokaliserad i Sverige, Malmö. För att få fler mätvärden används också den internationella onlinetjänsten Speedtest. Testerna utförs på samma sätt som för TPTEST och även här används en och samma mätserver, som är lokaliserad i Sverige, Malmö. Det tredje testet mäter nedladdningshastigheten från en FTP-server. En fil med storleken 74 894 465 byte, laddas ner från

ftp.sunet.se/pub/os/Linux/distributions/bestlinux/sotoffice-2002/linux/soto-2002-en.tar.bz2. För att få ett referensvärde på nedladdningshastigheten laddas filen först ner utan någon anonymitetstjänst aktiverad.Sedan utförs samma procedur med anonymitetstjänsten aktiverad. Tid och genomsnittshastighet antecknas och jämförs.

(23)

18 Tracert användes för att ta reda på fördröjningen från användarens dator fram till destinationen. Destinationen i testet är www.google.se, IP-adress 209.85.135.103. Testet uförs en gång utan någon anonymitetstjänst och en gång med

anonymittetstjänsten påslagen. Sedan antecknas antal hopp och jämförs. Det sista testet som tillämpas i den valda metoden är ett upptidstest. Alla anonymitetstjänster skall vara aktiverade tre dygn i sträck för att kontrollera tillgängligheten. Då det inte finns möjlighet att kunna kontrollera detta genom en ockulärsyning används ett skript som skickar ett ping (Postel, 1981) till www.google.se och om tjänsten kopplas ifrån av någon anledning kommer detta att synas i den textfil som skriptet genererar.

3.3 Datainsamling

Alla mätvärden som genererats från testerna har sammanställts i tabellform samt i grafiska stapeldiagram, detta för att på ett överskådligt sätt kunna analysera resultaten. Dessa återfinns som bilagor. Under resultat visas diagram över varje tjänsts totala medelvärde som införskaffats från hastighetstesterna. Alla datum och tidpunkter har dokumenterats för att i efterhand kunna undersöka eventuella avvikelser.

3.4 Metoddiskussion

Ett stort antal tester har använts för att granska tjänsternas anonymitet, tillgänglighet och bandbredd, detta för att få ett så ackurat svar på tjänsternas prestanda.

Anledningen till att fler tester används för att testa bandbredden, är av den

anledningen att fler variabler spelar in på dessa utfall. För att testa anonymitet krävs bara ett test då utfallet enbart kan vara anonym eller ej. För tillgängligheten gäller i princip samma sak, tillgänglig eller inte tillgänglig, men med en stor skillnad.

Tillgänglighet testas över tid och desto längre tid desto precisare svar. På grund av den tidsram arbetet utförs på har tre dagar avsatts per tjänst för att testa tillgängligheten. Detta bör ge tillräckliga värden för att visa tillgängligheten. Självklart ska det beaktas att detta test kan utföras längre tid för att få precisare svar.

För att testa bandbredden har flera tester utförts flera gånger för att få en så noggrann bild av bandbredden som möjligt. Flera olika test har använts för att om någon tjänst skulle ha problem med något av testerna kommer resultatet på de andra att visa det. För att få en bra bild har även varje test utförts på flera dagar samt på olika tidpunkter.

(24)

19 En viktig aspekt för arbetet är att alla tjänster testas individuellt mot sig själva och inte mot varandra. Alla tester utförs med en tjänst för att sedan jämföras mot samma resultat utan någon tjänst. Det är viktigt att poängtera då arbetet görs för att mäta kostnaden för anonymitet och inte för att jämföra tjänsterna. Testet som skulle jämföra antalet hopp till en destination, med och utan anonymitetstjänsten aktiverad, visade sig ha brister. Då nätverkstrafiken är krypterad fram till och med

anonymitetsservern gick det inte att utläsa antal hopp mellan datorn och

anonymitetsservern. I och med detta blir testet inte pålitligt, inte heller relevant då anledningen just var att jämföra om det blev flera hopp med längre svarstider som resultat med anonymitetstjänsten aktiverad.

(25)

20

4. Resultat

___________________________________________________________________ Detta kapitel kommer behandla anonymitetstjänsternas resultat i de tester som utförts.

___________________________________________________________________

Det första som tas upp är en punklista för varje anonymitetstjänst som har undersökts. Punklistan innehåller, pris för tjänsten, resultat från anonymitetstesterna samt

upptidstestet. Sedan presenterat resultaten från hastighetstesterna som diagram. Dessa diagram utgörs av medelvärden för alla hastighetstester tillsammans. De värden som utgör diagrammen nedan går att återfinna under bilagorna. Anledningen till att varje test inte presenteras under resultat är helt enkelt att det blir mer överskådligt med diagram som visar medelvärden ifrån alla deltester.

(26)

21

4.1 Resultat Dold.se

Pris:  En månad för 49SEK  Ett år för 449SEK Anonymitetstester:  WireShark

o Testet visade att trafiken var krypterad.

 What Is My IP Address

o IP-adressen ändrades beroende om anonymitetstjänsten var aktiverad eller ej.

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i Stockholm. o För mer information se bilaga 7.

Upptidstest:

 Pingskript

o Pingskriptet utfördes utan problem. Hastighetstester:

 TPTEST, Speedtest & FTP

o För fullständiga testvärden se bilaga 12. o För medelvärden se kapitel 4.9.

(27)

22

4.2 Resultat Relakks

Pris:

 Tre månader för 149SEK

 Ett år för 449SEK Anonymitetstester:

 WireShark

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i Lund. o För mer information se bilaga 6.

Upptidstest:

 Pingskript

o Relakks klarade inte riktigt av testet och tappade anslutningen till Internet varpå den aldrig kom igång igen.

Hastighetstester:

(28)

23

4.3 Resultat Mullvad

Pris:  En månad för 50 SEK Anonymitetstester:  WireShark

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i Amsterdam. o För mer information se bilaga 8.

Upptidstest:

 Pingskript

(29)

24

4.4 Resultat Flashback

Pris:  En månad för 45SEK  Ett år för 430SEK Anonymitetstester:  WireShark

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i Lund. o För mer information se bilaga 9.

Upptidstest:

 Pingskript

o Flashback klarade inte riktigt av testet och tappade anslutningen till Internet varpå den aldrig kom igång igen.

Hastighetstester:

(30)

25

4.5 Resultat Ivacy IPSec

Pris:

 30 dagar för 10€ (109 SEK)

 90 dagar för 25€ (272 SEK) 17 Anonymitetstester:

 WireShark

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i Sankt Petersburg.

o För mer information se bilaga 3. Upptidstest:

 Pingskript

(31)

26

4.6 Resultat Ivacy PPTP USA

Pris:

 30 dagar för 10€ (109 SEK)

 90 dagar för 25€ (272 SEK) Anonymitetstester:

 WireShark

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i Madison. o För mer information se bilaga 5.

Upptidstest:

 Pingskript

(32)

27

4.7 Resultat Ivacy PPTP UK

Pris:  30 dagar för 10€ (109 SEK)  90 dagar för 25€ (272 SEK) Anonymitetstester:  WireShark

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i London. o För mer information se bilaga 4.

Upptidstest:

 Pingskript

(33)

28

4.8 Resultat Ivacy PPTP Russia

Pris:

 30 dagar för 10€ (109 SEK)

 90 dagar för 25€ (272 SEK) Anonymitetstester:

 WireShark

o What Is My IP Address gissade att datorn befann sig i Moskva. o För mer information se bilaga 2.

Upptidstest:

 Pingskript

(34)

29

5. Analys

Då de flesta testerna gav lika resultat och det nästan bara vara pris och hastighet som skiljde kommer här medelvärden för hastighetstesterna att presenteras för att

tjänsterna enklare skall kunna jämföras. I diagram 1 till 7 vissas sammanställning av de olika testerna. Resultaten i graferna är ett totalt medelvärde från alla dagar och alla tider, även referensvärdet är framräknat på samma sätt. För fullständiga testresultat se bilaga 10-14.

Värdena i diagram 1, är medelvärdet för att ta emot data, ladda ner, med hjälp av TPTEST, hastigheten visas i Mbit/s. Referensvärdet är medelvärdet av 192 tester utan någon anonymitetstjänst aktiverad. Resultaten för varje tjänst är värdet utav 18 individuella tester. Resultatet visar tydligt att hastigheten för att ta emot data är avsevärt mycket lägre när för samtliga anonymitetstjänster jämfört med referensvärdet. Ivacy, i synnerhet USA och Storbritannien, har de lägsta hastigheterna, detta kan förklaras med serverlokaliseringen. Då testerna utgår från en mätserver i Sverige, Malmö så måste datatrafiken transporteras längresträckor för att nå sitt mål. För exempelvis Ivacy USA måste IP-paketen först transporteras från Sverige till USA och sedan tillbaka till Sverige medans IP-paketen i de sverigebaserade tjänsternas fall aldrig lämnar Sverige.

Diagram 1 Resultat medelvärde TPSTEST ta emot.

90,46 14,86 2,86 0,96 17,37 20,60 17,10 26,13 22,93 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ivacy - PPTP RUSSIA Ivacy - PPTP UK Ivacy - PPTP USA Ivacy - IPSec Relakks - PPTP Flashback.name - PPTP Dold.se - PPTP Mullvad - OpenVPN Referensvärde

TPTEST - Ta Emot - Medelvärde

Mbit/s Referens

(35)

30 Diagram 2 visar medelhastigheten att skicka data, ladda upp, med hjälp av TPTEST. Referensvärdet är baserat på 192 test utan någon anonymitetstjänst aktiverad, medans de andra värdena är medelvärdet utav 18 test under olika tider på dygnet. Resultatet visar att det inte skiljer så mycket i hastighet jämfört med referensvärdet. Det är också i det här fallet som Ivacy sticker ut från mängden, men förklaringen är den samma som för TPTEST Ta emot, det vill säga den geografiska serverlokaliseringen.

Intressant är att hastigheten för Ivacy USA och UK är snabbare för att skicka data än den är för att ta emot. Detta kan bero på att Ivacys servrar utnyttjades mer för att ta emot datatrafik än att skicka, och på så sätt ha mera bandbredd över.

Diagram 2 Resultat medelvärde TPSTEST skicka.

18,34 3,21 4,19 2,01 3,51 14,24 14,38 12,49 13,89 0 5 10 15 20 Ivacy - PPTP RUSSIA Ivacy - PPTP UK Ivacy - PPTP USA Ivacy - IPSec Relakks - PPTP Flashback.name - PPTP Dold.se - PPTP Mullvad - OpenVPN Referensvärde

TPTEST - Skicka - Medelvärde

Mbit/s Referens

(36)

31 Diagram 3 visar de genomsnittliga svarstiderna enligt TPTEST, mätt i millisekunder. Svarstiderna bör vara så låga som möjligt, för att användaren inte ska uppleva någon fördröjning när denne besöker hemsidor. Referensvärdet är baserat på 192 under olika tider på dygnet utan någon anonymitetstjänst aktiverad. Medans resultaten för varje tjänst är baserade på 18 tester under olika tider på dygnet. Diagrammet visar att de olika tjänsterna skiljer sig ganska mycket. Detta kan bero dels på serverlokalisering och eventuellt krypteringsmetod. Värt att notera är att Flashback.name och Relakks har lägre medelvärde än själva referensvärdet. Anledningen är att referensvärdet utgår från flera tester än anonymitetstjänsterna, 192 jämfört med 18 stycken.

Diagram 3 Resultat svarstider medelvärde TPTEST.

16,27 176,56 86,11 280,61 98,39 12,17 12,50 30,72 56,33 0 50 100 150 200 250 300 Ivacy - PPTP RUSSIA Ivacy - PPTP UK Ivacy - PPTP USA Ivacy - IPSec Relakks - PPTP Flashback.name - PPTP Dold.se - PPTP Mullvad - OpenVPN Referensvärde

TPTEST - Svarstider - Medelvärde

ms Referens

(37)

32 Diagram 4 visar medelvärdet för att ta emot, ladda ner, data med hjälp av

internettjänsten SpeedTest. Referensvärdet är det samma som för TPTEST, det vill säga, genom 192 stycken tester under olika tider på dygnet, utan någon

anonymitetstjänst aktiverad. Staplarna för respektive tjänst, baseras på 18 stycken test under olika tider på dygnet. Resultatet för SpeedTest visar något högre hastigheter än TPTEST, men fortfarande intei närheten av referensvärdet när det gäller att ta emot data.

Diagram 4 Resultat medelvärde SpeedTest ta emot.

90,46 4,01 2,46 2,05 12,39 29,93 19,75 24,79 20,89 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ivacy - PPTP RUSSIA Ivacy - PPTP UK Ivacy - PPTP USA Ivacy - IPSec Relakks - PPTP Flashback.name - PPTP Dold.se - PPTP Mullvad - OpenVPN Referensvärde

SpeedTest - Ta Emot - Medelvärde

Mbit/s Referens

(38)

33 Diagram 5 visar medelvärden för att skicka, ladda upp, data med hjälp av SpeedTest. Varje tjänst har gått igenom testet 18 gånger under olika tider på dygnet och de olika värdena har sedan genererat medelvärdena som visas i diagram 5. Referensvärdet är medelvärdet utav 192 test utan någon anonymitetstjänst aktiverad. För SpeedTest skicka är det något lägre hastigheter resultatmässigt än för motsvarande TPTEST.

Diagram 5 Resultat medelvärde SpeedTest skicka.

18,34 2,12 3,27 1,51 3,31 11,87 10,84 10,29 7,00 0 5 10 15 20 Ivacy - PPTP RUSSIA Ivacy - PPTP UK Ivacy - PPTP USA Ivacy - IPSec Relakks - PPTP Flashback.name - PPTP Dold.se - PPTP Mullvad - OpenVPN Referensvärde

SpeedTest - Skicka - Medelvärde

Mbit/s Referens

(39)

34 De genomsnittliga svarstiderna i diagram 6 har genererats utifrån resultaten från Speedtest. Varje tjänst har genomgått testet 18 gånger. Referensvärdet är resultatet utav 192 individuella tester utan någon anonymitetstjänst aktiverad. Resultatet är väldigt likt de som motsvarande TPTEST gav. De sverigelokaliserade

anonymitetstjänsterna, Dold.se, Flashback.name och Relakks ligger relativt nära referensvärdet.

Diagram 6 Resultat svarstider medelvärde SpeedTest

SpeedTest - Svarstider - Medelvärde

ms Referens

(40)

35 Diagram 7 visar medelvärdet för varje anonymitetstjänst nedladdningshastighet med hjälp av FTP-protokollet. Referensvärdet är medelvärdet utav 48 tester utan någon anonymitetstjänst aktiverad. Medelvärdet för varje tjänst har tagits fram genom att testa nedladdningshastigheten 6 gånger under olika tider på dygnet. Resultaten visar att ingen av anonymitetstjänsterna är i närheten av referensvärdet. Dold.se är den tjänst som hade snabbaste nedladdningshastigheten. Intressant är att Relakks endast hade 60,91 kilobytes i sekunden även fast servern är lokaliserad i Sverige.

Diagram 7 Medelvärde ta emot med FTP-protokollet.

FTP Test - Medelvärde

Kbytes/s Referens

(41)

36

6. Diskussion

___________________________________________________________________ Detta kapitel kommer att behandla våra egna tankar och slutsatser som vi nått med arbetet. ___________________________________________________________________ Vi tycker att vi har uppnått vårt mål med att mäta kostnaden för att vara anonym på Internet med vårt arbete. Generellt sett är det två bitar där kostnaden för anonymitet är hög. Det första är den ekonomiska aspekten. Alla tjänster kostar pengar, priset skiljer sig från tjänst till tjänst men den ekonomiska kostnaden finns alltid där. Den andra biten är hastigheten. Alla tester har visat väldigt höga hastighetsförluster när anonymitetstjänsten ha varit aktiverad. Vid vissa tidpunkter har hastigheten påverkats extremt mycket och vid andra lite mindre, klart är dock att hastigheten är den bit där störst förluster uppmätts. Vad gäller anonymitet klarar sig alla tjänster bra och anonymitet uppnås hela tiden. Vad beträffar tillgängligheten så har den varierat från olika tjänster men har överlag varit god. Vi är av den uppfattningen att tjänsterna håller bra så länge pengar inte är ett problem samt att de används till saker som inte är bandbreddskrävande. Om anonymitet vill uppnås när bankärenden uträttas, när e-post skickas eller tas emot samt vid surfning fungerar tjänsterna bra då de håller vad de lovar och anonymitet uppnås. Om ständig anonymitet eftersträvas även när tjänster som kräver hög bandbredd används håller samtliga tjänster låg klass. De höga

hastighetsförlusterna leder till strömning av filmer blir omöjlig samt att den bandbredd som användaren betalar sin ISP för aldrig kommer att uppnås. Vi finner då att även den ekonomiska kostnaden blir högre än vad den egentligen är då betalning utförs för något som inte erhålls. Ponera att användaren betalar sin ISP 300 kronor i månaden för en uppkoppling med en bandbredd på 8mbit per sekund samt 50 kronor i månaden för en anonymitetstjänst. På grund av de hastighetsförluster som

anonymitetstjänsten för med sig kommer användaren bara att kunna använda 2mbit per sekund istället för de 8mbit per sekund som användaren betalar sin ISP för. Kontentan av detta blir att användaren betalar 350 kronor per månad för 2mbit per sekund. Då ställer vi oss två frågor, har användaren valt för snabbt bredband från början då bandbredden ändå inte utnyttjas och är anonymitetstjänsterna verkligen värda sitt pris om hastigheten försämras så pass mycket? Det finns naturligtvis inget svar på frågorna generellt sett utan varje person får själva ta ställningen till detta. De metoder vi har använt oss av när vi testat tjänsterna har varit av varierande kvalité. Vad beträffar de tester som vi använt oss av för att testa hastigheten har alla varit till belåtenhet. Vi har använt oss av Speedtest, TPTEST samt av Sunets FTP för att mäta

(42)

37 hastighetsskillnaden mellan att använda en anonymitetstjänst och att inte använda den. Resultaten har blivit likvärdiga för alla tester vilket var bra. Det var för oss en

säkerhetsåtgärd att använda oss av flera då vi inte riktigt litade på att de skulle generera så pass lika svar. För att testa anonymiteten använde vi oss av två sajter som påvisade att vi verkligen fått en ny IP-adress utåt samt WireShark för att visa att paketen mellan anonymitetstjänsten och vår dator var krypterad. Detta fungerade bra för alla tjänster och får även det ses som väldigt lyckade test.

För att testa tillgängligheten använde vi oss av ett pingskript som skickade ut ett ping varje minut samt kontrollerade att vi var anslutna till Internet med

anonymitetstjänsterna, detta för att se att vi fortfarande var uppkopplade med anonymitetstjänsten och för att se att vi hade åtkomst till Internet. Det ska även sägas att testerna utfördes under tre dygn. Tre dagar är långt ifrån tillräckligt för att mäta tillgängligheten men på grund av arbetets storlek fanns det inte tid för att testa längre. Vidare så fungerade inte skriptet riktigt så bra som vi hoppats. För det första

fungerade det bara till någon av tjänsterna gick ner sedan slutade det av någon anledning fungera vilket vi inte har hittat felet till. Det är precis som att anslutningen till tjänsten fortfarande är vid liv men slutar få åtkomst till Internet. För det andra visar det inte om tjänsterna går ner mellan testerna, detta eftersom vi bara testar varje minut. Vi hade även ett test där vi skulle mäta fördröjningen, tracert. Det tracert gör är att den räknar de olika hoppen från användarens dator till det slutmål som väljs. Detta

fungerade inte alls då vi inte ser någon skillnad på hoppen trots att vi vet att det är fler hopp eftersom vi först ansluter oss till anonymitetstjänsten och sedan till slutmålet. Detta problem beror på att när användaren är uppkopplad med anonymitetstjänsten kommer tracert att utgå från just anonymitetstjänsten, detta resulterar i att vi inte ser någon skillnad i antal hopp.

De resultat vi fick när vi granskade Dold.se var att tjänsten klarade av

anonymitetstestet samt tillgänglighetstestet bra men att hastighetstestet var dåligt. Högsta hastigheten fick vi på vardagsnätter.

Mullvad visade sig klara av tillgängligheten och anonymiteten bra men får underkänt på hastigheten. Högsta hastighet fick vi på kvällen på lördagen.

När vi testade Relakks så fann vi att anonymitetstestet klarades men

(43)

38 då den gick ner, då Relakks helt slutade fungera och aldrig kom igång igen. Högsta hastighet fick vi på lördag eftermiddag.

Ivacy, som är den enda tjänst som inte ligger i Sverige, testade vi på tre olika servrar, USA, UK och Ryssland. I Ryssland fanns möjlighet att köra IPSec, vilket inte fanns på de andra två som bara tillhandahöll PPTP. Vi valde att testa både IPSec och PPTP i Ryssland. De resultat som erhölls när vi testade Ivacy var att tillgänglighet och anonymitet var bra men likt de andra tjänsterna så höll inte hastigheten riktigt måttet. Den högsta hastigheten fick vi i Ryssland, på lördag eftermiddag med PPTP och på eftermiddag på vardagseftermiddagar med IPSec.

Flashback som mer eller mindre är samma som Relakks klarade av anonymitetstestet bra men fick dåligt på hastigheten samt mindre bra på tillgängligheten där de fick samma resultat som Relakks. Högst hastighet fick vi på vardagskvällar.

6.1 Slutsats

Sammantaget klarar ingen av tjänsterna att infria det vi efterfrågade. Även om tre av tjänsterna klarade av tillgänglighetstesterna så faller samtliga på alla punkter vad gäller bibehållen bandbredd. Tjänsterna kan alltså inte garantera tillgänglighet, prestanda samt bibehållen bandbredd. Alla tjänster klarar av att leverera anonymitet, vilket borde vara det enda som de lovar. Hastigheterna hos tjänsterna varierar från dag till dag. Klart är dock att kvaliteten aldrig är så god som anonymitetstjänsterna säger och det märks tydligast under hastighetstesterna. Vi har nu väldigt god uppfattning om vad som kan förväntas när en anonymitetstjänst används. Om vi skulle välja en tjänst att rekommendera för andra är det Ivacy om man bortser från priset då de har många valmöjligheter samt har extra funktioner som de andra saknar. Väger man in priset i valet så föredrar vi antingen Relakks eller Dold.se.

(44)

39

6.2 Fortsatt forskning

Fortsatt forskning kan göras på tjänsternas kryptering, är det skillnad gällande hastighet och säkerhet beroende vilken krypteringsalgoritm som används. Intressant vore också att djupgående kontrollera anonymitetstjänsterna i sig, går det att lita på att de inte lämnar ut uppgifter som kan leda tillbaka till användaren? Det finns fortfarande tjänster som inte har testas i detta arbete, så ett arbete med andra tjänster vore

(45)

40

7. Källförteckning

Bergh, T., & Bergmark, H. (Maj 2002). Fjärradministration av Iptables - Säker kommunikation. Hämtat från Karlstads Universitet:

http://www.cs.kau.se/cs/education/courses/dvgc09/Exjobb_2002/C2002-05.pdf den 12 April 2009

Comer, D. E. (2005). Internetworking with TCP/IP, Vol 1. New Jersey: Prentice Hall. Dold.se. (2009). Dold.se FAQ Categories. Hämtat från Dold.se:

https://www.dold.se/index.php?option=com_easyfaq&Itemid=11 den 21 Maj 2009 Ferguson, P., & Huston, G. (April 1998). What is a VPN? Hämtat från Murray State University´s RacerNet: http://campus.murraystate.edu/tsm/tsm340/vpn/vpn.pdf den 21 Maj 2009

Flashback. (2009). Flashback Frågor och svar. Hämtat från Flashback.name: www.flashback.name/faq/qna den 21 Maj 2009

Ivacy.com. (2009). Why Ivacy? Hämtat från Ivacy.com:

http://ivacy.com/en/doc/user/features/index den 21 Maj 2009

Konsumentverket. (den 18 September 2008). Brednadskollen TPTEST. Hämtat från Konsumentverket/KO:

http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=746 den 29 April 2009

McDonald, R., & Odom, W. (2007). Routers and Routing Basics CCNA 2 Companion Guide. Indianapolis: Cisco Press.

Microsoft Corporation. (2009). Tracert. Hämtat från Technet Microsoft: http://technet.microsoft.com/en-us/library/cc940128.aspx den 25 April 2009 Mullvad. (2009). Frågor och svar. Hämtat från Mullvad:

http://mullvad.net/vanliga_fragor.php den 21 Maj 2009

Odom, W., & Knott, T. (2006). Networking Basics CCNA 1 Companion Guide. Indianapolis: Cisco Press.

Perfect Privacy. (2009). Frequently Asked Questions. Hämtat från Perfect Privacy: https://www.perfect-privacy.com/faq.html den 12 April 2009

Postel, J. (September 1981). Internet Control Message Protocol. Hämtat från The Internet Engineering Task Force: http://tools.ietf.org/html/rfc792 den 25 April 2009 Relakks. (2009). Frågor och svar. Hämtat från Relakks:

https://www.relakks.com/faq/qna/ den 21 Maj 2009

Reynolds, J., & Postel, J. (Oktober 1985). File Transfear Protocol (FTP). Hämtat från The Internet Engineering Task Force: http://www.ietf.org/rfc/rfc959.txt den 25 April 2009

Sabiguero, A., Yawelak, P., Rodriguez-Bocca, P., & Rodriguez Mendaro, L. (2006). IPoIM: Internet Protocol over Instant Messaging. Hämtat från Facultad de Ingeniería - Universidad de la República:

http://www.fing.edu.uy/inco/pedeciba/bibliote/reptec/TR0620.pdf den 7 April 2009 Samuelsson, J., & Sandsund, R. (den 7 December 2007). Implementing a virtual private network. Hämtat från KTH Information and Communication Technology:

(46)

41

http://web.it.kth.se/~maguire/DEGREE-PROJECT-REPORTS/071220-Joakim_Samuelsson_and_Richard_Sandsund-with-B-cover.pdf den 08 April 2009 Schneier, B., & Mudge. (November 1998). Cryptanalysis of Microsoft's Point-to-Point Tunneling Protocol (PPTP). Hämtat från Bruce Schneier:

http://www.schneier.com/paper-pptp.pdf den 6 April 2009

Shneyderman, A., Bagasrawala, A., & Casati, A. (2001). Mobile VPNs for Next Generation GPRS and UMTS Networks. Hämtat från SecurityTechNet.com:

http://cnscenter.future.co.kr/resource/rsc-center/vendor-wp/lucent/mobile_VPN_lucent.pdf den 11 April 2009

Thayer, R., Doraswamy, N., & Glenn, R. (November 1998). IP Security Document Roadmap. Hämtat från The Internet Engineering Task Force:

http://tools.ietf.org/html/rfc2411 den 21 Maj 2009

Watkins, M., & Wallace, K. (2008). CCNA Security: official Exam Certification Guide. Indianapolis: Cisco Press.

(47)

42

8. Bilagor

Bilaga 1: Anonymitetstest Ivacy (PPTP Russia) (Antal sidor: 1) Bilaga 2: Anonymitetstest Ivacy (IPSec Russia) (Antal sidor: 1) Bilaga 3: Anonymitetstest Ivacy (PPTP UK) (Antal sidor: 1) Bilaga 4: Anonymitetstest Ivacy (PPTP USA) (Antal sidor: 1) Bilaga 5: Anonymitetstest Relakks (Antal sidor: 1)

Bilaga 6: Anonymitetstest Dold.se (Antal sidor: 1) Bilaga 7: Anonymitetstest Mullvad (Antal sidor: 1) Bilaga 8: Anonymitetstest Flashback.name (Antal sidor: 1) Bilaga 9: Mätvärden hastighetstest Ivacy (Antal sidor: 24) Bilaga 10: Mätvärden hastighetstest Relakks (Antal sidor: 6) Bilaga 11: Mätvärden hastighetstest Dold.se (Antal sidor: 6) Bilaga 12: Mätvärden hastighetstest Mullvad (Antal sidor: 6) Bilaga 13: Mätvärden hastighetstest Flashback.name (Antal sidor: 6)

(48)

Bilaga 1: Anonymitetstest Ivacy

(PPTP Russia)

1

Bilaga 1: Anonymitetstest Ivacy

(PPTP Russia)

(Antal

(49)

(IPSec Russia)

1

Bilaga 2: Anonymitetstest Ivacy

(IPSec Russia)

(Antal

(50)

(PPTP UK)

1

Bilaga 3: Anonymitetstest Ivacy

(PPTP UK)

(Antal sidor:

(51)

(PPTP USA)

1

Bilaga 4: Anonymitetstest Ivacy

(PPTP USA)

(Antal sidor:

(52)

Bilaga 5: Anonymitetstest Relakks 1

Bilaga 5: Anonymitetstest Relakks (Antal sidor: 1)

(53)

Bilaga 6: Anonymitetstest Dold.se 1

Bilaga 6: Anonymitetstest Dold.se (Antal sidor: 1)

(54)

Bilaga 7: Anonymitetstest Mullvad 1

Bilaga 7: Anonymitetstest Mullvad (Antal sidor: 1)

(55)

Bilaga 8: Anonymitetstest Flashback.name 1

Bilaga 8: Anonymitetstest Flashback.name (Antal

(56)

Bilaga 9: Mätvärden hastighetstest Ivacy 1

Bilaga 9: Mätvärden hastighetstest Ivacy (Antal sidor:

24)

Ivacy [ONSDAG 22/4]

TPTEST - PPTP Russia - Mätserver: Malmö

tid 00-03 - My IP address: 213.232.208.22

ta emot skicka svarstid

--- utan: 94.92 Mbit/sek 21.82 Mbit/sek 11ms med: 0.58 Mbit/sek 1.52 Mbit/sek 184ms med: 0.28 Mbit/sek 1.36 Mbit/sek 207ms med: 0.29 Mbit/sek 1.42 Mbit/sek 210ms utan: 94.90 Mbit/sek 20.25 Mbit/sek 11ms

tid 12-15 - My IP address: 213.232.208.22

ta emot skicka svarstid --- utan: 94.92 Mbit/sek 20.68 Mbit/sek 12ms med: 9.28 Mbit/sek 2.97 Mbit/sek 182ms med: 13.64 Mbit/sek 4.38 Mbit/sek 183ms med: 21.64 Mbit/sek 10.86 Mbit/sek 176ms utan: 94.90 Mbit/sek 22.36 Mbit/sek 11ms

tid 18-21 - My IP address: 213.232.208.22

ta emot skicka svarstid --- utan: 94.90 Mbit/sek 27.38 Mbit/sek 12ms med: 15.83 Mbit/sek 1.43 Mbit/sek 183ms med: 14.47 Mbit/sek 1.39 Mbit/sek 183ms med: 20.27 Mbit/sek 1.23 Mbit/sek 183ms utan: 94.90 Mbit/sek 18.35 Mbit/sek 12ms

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Test 1 Em Test 2 Em Test 3 Em Test 4 Kväll Test 5 Kväll Test 6 Kväll Test 7 Natt Test 8 Natt Test 9 Natt H asti gh e t M b it/ s Test / Tidpunkt UtanAT ta emot MedAT Ta emot UtanAT skicka MedAT skicka

(57)