Musik i förskoleverksamheten : förskolepersonals attityder till musik

LÄRARPROGRAMMET

Musik i förskoleverksamheten

-förskolepersonals attityder till musik

Emil Lindberg

Examensarbete 15 hp

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga Institutionen

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel:

Musik

i

förskoleverksamheten

–

förskolepersonals attityder till musik

Författare:

Emil Lindberg

Handledare:

Mats Runberg

ABSTRACT

Syftet med denna undersökning var att granska förskolepersonals attityder till musik samt om det påverkar hur mycket musik som förekommer i förskolan. Undersökningen utgår ifrån insamlade grovplaneringar från fem olika förskolor, utifrån grovplaneringarna utformades frågor som ställdes i en kvalitativ intervju till fem personer som jobbar inom förskolan. Det som framkom i intervjuerna är att musik genomsyrar verksamheten i förskolan och att viljan till musik är viktigare än kunskapen i musik.

INNEHÅLL

2.3.2 Musik är nödvändigt för barns utveckling...6

2.3.3 Glädjen i utvecklingen...7 2.3.4 Musik är krävande ...8 2.3.5 Lärstilar...8 2.4 Musikalitet...8 2.5 Attityd...9 3 SYFTE ... 11 4 METOD ... 12 4.1 Undersökningsmetod...12 4.2 Undersökningsgrupp...13 4.3 Genomförande ...13 4.4 Databearbetning ...14 4.5 Etik...14 4.6 Metoddiskussion ...14 5 RESULTAT... 16 5.1 Grovplaneringar ...16

5.2 Kopplingar mellan respondent och grovplanering ...17

5.2.1 Förskola A ...17 5.2.2 Förskola B ...18 5.2.3 Förskola C ...19 5.2.4 Förskola D ...19 5.2.5 Förskola E...21 5.2.6 Sammanfattning...21 6 DISKUSSION ... 22 6.1 Utbildning...22 6.2 Syn på musikalitet ...22

6.3 Attityder till musik ...23

6.4 Musiken, en viktig del av barns utveckling...24

6.5 Musiken i grovplaneringarna...24

6.6 Reflektion ...25

1

INTRODUKTION

Under min verksamhetsförlagda utbildning upptäckte jag att det på förskolan förekom förhållandevis lite musik. Däremot lades det ner mer tid på andra estetiska ämnen såsom bild, dans och drama, det vill säga andra skapande ämnen. Tanken på att göra ett arbete om detta stärktes senare då jag läste delar av boken ”Vem är musikalisk”, skriven av Sture Brändström.

Om en person i tidiga år blivit klassad av en lärare eller liknande förebild, för att vara omusikalisk är detta något som fäster sig och tillslut blir en del av ens personlighet. Brändström (1997) talar om fall där personer som blivit klassade som omusikaliska blivit så pass ärradeatt de skurit bort musiken helt från sina liv och helt enkelt slutat tycka om musik. Att avgöra hur en person kommer att förhålla sig till musik senare i livet är alltså ett av det ansvar som läggs på lärare, kanske till och med utan att de egentligen vet om det (Brändström 1997). Att en person skulle skära bort musik helt från sitt liv är inte så hårt som jag skulle vilja dra det, men i likhet med Brändström (1997) tror jag att om en person kallas för omusikalisk kommer denne att sluta tycka om ämnet musik, i värsta fall kan jag tänka mig att personen slutar tycka om att sjunga för nöjes skull.

Detta innebär med andra ord att om det förekommit negativa upplevelser av musik tidigt i livet kommer attityden till musik att förbli negativ. Om en person upplever musik som negativt kommer detta alltså att återspeglas i användandet av ämnet, även i arbetet. Skulle personen ifråga välja att arbeta inom förskoleverksamheten kommer antagligen denne att välja bort musik.

Därför valde jag att undersöka påståendet att personalens attityder på en förskola påverkar mängden musik som förekommer i verksamheten.

2

BAKGRUND

I detta kapitel kommer väsentlig fakta och teorier för arbetet tas upp. Bakgrunden kommer att behandla teman såsom musik, då detta är den centrala delen för arbetet. Bakgrunden kommer även att beröra tidigare forskning där historia tas upp för att uppnå en förståelse var musik och musikämnet kommer ifrån. Under rubriken tas det även upp musikens betydelse för barns utveckling samt att musik både är ett lustfyllt ämne men samtidigt krävande för läraren. Musikalitet berörs även i en underrubrik då detta är något som berörs i intervjufrågorna. Avslutningsvis i bakgrundskapitlet beskrivs vad som menas med ordet attityd i arbetet.

2.1

Musik

”Musik är ett flöde, ett flöde kan röra sig snabbt eller långsamt men aldrig stå helt stilla.” (Uddholm, 1993, s23)

Det inledande citatet kommer från författaren Mats Uddholm, som ser musik som rörelse. Ett ljud som ligger kvar på samma frekvens samt har en konstant ljudstyrka uppfattas inte av människan, om vi utsätts för det konstant, innan det sätts i kontrast till något annat såsom ett annat ljud eller tystnad. Med andra ord uppfattar vi inte ljud, innan det sker en förändring eller om en rörelse i frekvens eller styrka uppstår. Jämfört med tidigare generationer har vi idag musik vart än vi går, dagens barn är på ett helt annat sätt än tidigare generationer utsatta för ljud och musik. Därför uppfattas inte musiken längre som en paus i vardagen utan istället är det idag tystnaden som uppfattas som en paus (Uddholm 1993). Även Sundin (1984) som skrev sin bok nio år tidigare än Uddholm tar upp att förskolebarn redan 1984, har hört mer musik än sina föräldrar. Sundin (1984) tar även upp i likhet med Uddholm att musik är en del av människans vardag.

Uddholm (1993) menar vidare att flödet är så viktigt att det är en förutsättning för vårt talade språk. Om vi i ett samtal stannar upp och funderar över vad som sagts tappar vi flödet och kan på så vis inte följa med i det fortsatta samtalet (Uddholm 1993).

2.2

Ramfaktorer

Det som styr förskolan är skollagen (2:a kapitlet), läroplanen för förskolan, skolplanen, den lokala arbetsplanen samt förskolans grovplanering. Utöver detta kan det finnas lokala profileringar för förskolan, såsom Montessori, Waldorf, uteförskolor och musikförskolor med flera.

2.2.1

Läroplanen

Läroplanen är grunden till allt arbete i förskoleverksamheten. För att belysa att musiken är en del i förskolan tar jag här nedan upp två väsentliga citat från läroplan för förskolan, Lpfö98.

I läroplanen för förskolan går det att läsa:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet samt förmåga att leka och lära.”(Utbildningsdepartementet, 2008, s9)

Vidare står det skrivet att:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.”( Utbildningsdepartementet, 2008, s9)

2.2.2

Skollagen

I skollagen står det bland annat att:

• barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. • lokalerna skall vara ändamålsenliga.

• det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. • verksamheten ska utgå från varje barns behov.

(Skolverket 2005)

Enligt kommunallagen skall även förskolans verksamhet planeras och regelbundet följas upp och utvärderas av personalen tillsammans med kommunen. Barn och föräldrar skall även kunna ta del av utvärderingen. (Skolverket 2005)

2.2.3

Grovplanering

Grovplanering är en planering som förskolan gör termin för termin. Den innehåller olika teman som kommer att genomföras under terminen. Grovplaneringen ligger sedan som grund till den finplanering som görs på förskolan vecka för vecka, där det går att se vad som sker varje dag.

2.3

Tidigare forskning

2.3.1

Historia

Ordet musik kommer ifrån grekiskans ”musiké” vilket betyder ungefär musernas konst. Muserna var musikens och dansens gudinnor i den grekiska mytologin (Grahn, 2005, Uddén, 2004).

Förr i tiden ansågs musiken mycket viktigare än idag. Den grekiske filosofen Platon drog det hela så långt att han menade att den musikaliska påverkan av människosjälen var avgörande för hela samhällets utveckling (Grahn Stenbäck, 1995). Antal-Lundström (1996) tar även hon upp hur viktig musiken var för, de hon kallar, de gamla grekerna. Antal-Lundström (1996) menar att musiken var en stor del av uppfostran för de gamla grekerna och om en pojke inte hade en musikalisk

utbildning ansågs denna inte som kulturell eller intellektuell. Paulsen (1996) menar att grekerna ansåg att uppfostran genom konst var grunden till hela pedagogiken. Till konsten räknade grekerna musik, dans och diktning (Paulsen, 1996).

Ursprunget av ordet lek så kommer det ifrån det gotiska ordet ”laiks” som betyder bland annat rytmisk rörelse och dans (Bjørkvold, 2005). Även Uddén (2004) tar upp att lek kommer ifrån detta ord och menar att eftersom barn tycker så bra om att leka innebär det också att de tycker lika mycket om musik.

Musiken var länge starkt knuten till kyrkan, fram till år 1878 kallades musikämnet för kyrkosång. Därefter kom det enbart att kallas sång fram till 1955 varpå det kom att kallas musik. När skolan fick sin första läroplan (Lgr 62) hade musikämnet en starkt framhållen roll, det skulle berika elevernas liv i och utanför skolan (Varkøy, 1996). Musikämnet skulle även ge eleverna en fördjupad förståelse för kulturella traditioner. I och med införandet av en ny läroplan nio år senare (Lgr 69) lades ett större ansvar på eleverna själva att bilda sig i musikämnet (Varkøy, 1996). Det framhålls nu i läroplanen att eleverna skulle få en personlig musikupplevelse, detta skulle uppnås genom bland annat eget musicerande (Varkøy, 1996). Musiken var nu inte lika snävt som det varit tidigare med mestadels kyrkliga sånger, utan läroplanen föreslog nu ett stort antal sånger ifrån hela världen som skulle ingå i musikundervisningen (Varkøy, 1996). Fram till 1969 hade för- och folkskoleseminarierna ett inträdesprov i sång och spel, samtidigt som införandet av den nya läroplanen togs inträdesprovet bort. Därefter under 1970- och 1980-talet försvann sången nästan helt från en del lärarutbildningar (Fagius, 2007).

2.3.2

Musik är nödvändigt för barns utveckling

Uddén (2004) anser att motoriska aktiviteter länge betraktats som viktiga för att barn ska lära sig läsa och skriva. Sång och dans är grundläggande verktyg för att utveckla barnet mot att senare i livet kunna spela ett instrument, precis som mänskan måste lära sig krypa innan hon kan gå måste det musikaliska starta på en låg nivå (Uddén, 2004). Musik är ett ämne som tar lång tid att utveckla och det är som mest effektivt om utbildningen börjar tidigt. Det är därför viktigt att barn får använda sig av musik redan i förskolan (Matell & Theorell, 2001)

“Music education in the preschool and school periods should not merely enable the child to experience and enjoy music, and to relax in it, but it should also help develop the child’s music abilities, skills and knowledge.” (Denac, 2008, s1)

För att belysa hur viktig musik är för barns utveckling tar Udeén (2004) hjälp av hjärnforskares teorier om hur hjärnan utvecklas. För att förstå hur hjärnan utvecklas måste först en förståelse om hur hjärnan är uppbyggd uppnås. Människan har tre olika hjärnsystem som utvecklas i följande ordning, hjärnstammen och mellanhjärnan som kallas för de lägre nivåerna av hjärnan, samt hjärnbarken som kallas för den högre nivån i hjärnan. När människan föds är redan de två första delarna av hjärnan utvecklade, därefter utvecklas hjärnbarken i samspel med andra människor. Hjärnstammen, även kallad reptilhjärnan av forskare, är den del av hjärnan som styr alla människans grundläggande system för överlevnad, såsom blodcirkulation och matsmältning. Denna del av hjärnan styr även människans så kallade ”fäkta eller fly”- reaktion, det är därför människan inte kan använda sig av högre nivåer av hjärnan när hon känner sig osäker psykiskt eller fysiskt. Mellanhjärnan, även kallad däggdjurshjärnan, är den del av hjärnan som tar emot

signaler från människans sinnen. Genom att mellanhjärnan även tar emot signaler från hjärnstammen kontrollerar den även människans fysiologiska funktioner såsom minne, och förmåga att lära. Mellanhjärnan arbetar dock inte som en ensam enhet, även om det här kan ses så, utan den samarbetar med den yttersta delen av hjärnan, hjärnbarken. Mellanhjärnan är alltså den centrala delen av hjärnan och genom sitt samarbete med de lägre delarna av hjärnan, hjärnstammen, stimulerar mellanhjärnan utvecklingen av den högsta nivån i hjärnan, tänkandet. Den yttersta delen av hjärnan är kallad hjärnbarken. Denna del utvecklas under hela människans liv. I hjärnbarken utvecklar människan förmågan att tänka, tala, lyssna, resonera. Här utvecklas även människans motorik. Den del av hjärnan som uppfattar musik är en av de lägsta nivåerna av hjärnan, mellanhjärnan. För att utveckla tal och språk som ligger i en högre nivå av hjärnan, hjärnbarken, måste först de lägre nivåerna tränas och utvecklas. Detta kan göras genom att föräldrar samt personal i förskolan använder sig av sång, dans och olika rim. Sång och danslekar kan också ingå i en vanlig skoldag för äldre barn då de lägre nivåerna av hjärnan hela tiden hjälper till att utveckla de högre nivåerna (Uddén, 2004). Antal-Lundström (1996) genomförde under en tid musiklekar i förskolan. Ett par år senare när hon kom tillbaka till samma klass upptäckte hon hur mycket duktigare de elever som fått musik i tidig ålder var än de andra eleverna. Den positiva utvecklingen visade sig inte bara i musiken utan även i andra ämnen. Fagius (2007) menar att sångutvecklingen i förskolan utmärks av ett progressivt samspel med den närmaste omgivningens sångliga traditioner och ljudaktiviteter.

Musik kan även ses som ett stöd för språkets utveckling, sången blir en väsentlig del i barnets utveckling av sitt modersmål. Sättet barn använder sig av sång, rim och ramsor för att minnas kan liknas vid hur talspråkiga människor för vidare kunskap genom generationer (Uddén, 2004).

2.3.3

Glädjen i utvecklingen

I dagens kultur spelar musiken en stor roll, musikundervisningen blir därför allt viktigare för dagens elever. I musikundervisningen är det viktigt att skapa en positiv attityd i förhållande till att lyssna samt att använda sig av musiken som verktyg för eleverna. Här spelar läraren en viktig roll och att hon visar en positiv sida gentemot musikkultur, detta skapas genom att vara intresserad av att lyssna, reproducera och skapa musik (Denac, 2008).

Grahn Stenbäck (1995) har gjort en undersökning bland lärare där hon ville titta på vad lärare ansåg vara positivt respektive negativt med skolämnet musik. Lärarna ansåg att det som var överlägset mest positivt med ämnet var att det skapade glädje och gemenskap. Det som däremot ansågs vara mest negativt med ämnet var bristande kunskap och dåliga möjligheter till fortbildning (Grahn Stenbäck, 1995).

Trots att musik är ett av ungdomars största fritidsintressen och att det inte är många andra skolämnen som kan mäta sig med det, finns det många saker som verkar mot att ämnet musik ska få det utrymme som det förtjänar i skolan. Otillräckliga resurser negativa attityder till ämnet, bristande lärarkompetens med mera är bara ett par av de saker som verkar mot ämnet (Matell & Theorell, 2001). Dessutom anser Uddén (2004) att en traditionell musikutbildning inte passar för den som skall arbeta med barn. En sådan utbildning fokuserar för mycket på de tekniska färdigheterna istället för att fokusera på barnet och dess grundläggande behov (Uddén, 2004).

2.3.4

Musik är krävande

Musik brukar vanligen ses som en väldigt speciell talang som bara ett fåtal personer förfogar över, detta motsätts dock av att alla barn till och med nyfödda reagerar på musik (Matell & Theorell, 2001). Människan är av musikalisk art, musiken är som tidigare nämnt redan utvecklat hos små barn, men musikalitet utvecklas bara så länge barnet blir hjälpt framåt (Matell & Theorell, 2001).

Fagius (2007) beskriver hur många barn som börjar skolan inte har lärt sig att sjunga, utan befinner sig i en av sångutvecklingens tidiga faser. Hon menar att detta inte är något större problem om bara barnen kommer i en miljö som är lämplig och stödjande. Fagius (2007) menar vidare att den musikaliska utveckling beror på vilken social samt kulturell miljö barnet växer upp i. Hammershøj (1997) tar upp samma sak då han menar att för att ett barn ska utvecklas mot att sjunga rent krävs det mycket träning och framförallt krävs det att denna träning erbjuds i en omgivning som sjunger rent.

För att en lärare ska kunna arbeta estetiskt måste först säkerhetslinorna släppas, lärare måste våga använda sig av improvisation och inte vara rädda då lektionen börjar gå mot ett mål som är olikt det som från början var planerat. För att improvisera krävs mod och för att släppa ut eleverna på en sådan här estetisk upptäcktsfärd krävs att läraren själv känner sig säker på sig själv och framförallt vågar chansa. Detta kan vara svårt för lärare som är vana vid att ha en planering att luta sig på under lektionens gång (Grahn 2005).

2.3.5

Lärstilar

När man talar om hur barn lär sig brukar ordet lärstilar användas. Med lärstil menas på vilket sätt ett barn lär sig bäst. Dunn, Dunn & Treffinger (1995) menar att alla barn har olika lärstilar och det är inte någon som är bättre än någon annan. Nedan kommer en kort presentation av de fyra vanligaste lärstilarna som Dunn, Dunn & Treffinger (1995) tar upp är:

Auditiv: inlärning sker bäst genom ljud, detta brukar flickor vara bättre på än pojkar.

Exempelvis så lär sig flickor hur bokstäverna i alfabetet låter tidigare än pojkar eftersom de hör och minns ljuden lättare.

Visuell: ett barn som är visuellt lär sig genom att se, visuell förmåga beskrivs som att

barnet minns det de läst.

Taktil: ett barn som använder sig av denna lärstil minns saker hon/hon har rört vid

eller handskats med.

Kinestetisk: är en praktisk lärstil, ett barn som använder sig av denna lärstil lär sig

genom att uppleva saker.

Dunn, Dunn & Treffinger (1995) anser att de flesta lärare är utbildade att undervisa auditaivt, vilket innebär att de föreläser samt leder diskussioner. Om barnen har svårt att lära sig på detta sätt tvingas de istället att läsa in informationen, det vill säga använda sig av en visuell lärstil.

2.4

Musikalitet

Term inom musikpsykologin utan någon allmänt accepterad definition. Ofta avses förmåga att uppfatta skillnader mellan tonhöjder, klangfärger, rytmer, tonföljder, ackord o.d. Även förmågan att föreställa sig musikaliska förlopp samt att uppfatta och påverkas av deras känslomässiga karaktär kan åsyftas. Musikalitet behöver inte förutsätta egen musikutövning. (Nationalencyklopedin, 2008)

Liksom det står i Nationalencyklopedin finns det ingen direkt definition på ordet musikalitet. Jag har därför valt att i detta arbete utgå ifrån Brändströms (1997) förklaring på vad musikalitet innebär.

Enligt Brändström (1997) går det att se musikalitet på två olika sätt, antigen som det traditionella musikbegreppet eller så har man en mer relativistisk syn på musikalitet. Vid en traditionell syn så ses musikalitet som en unik gåva som bara ett fåtal besitter. En musikalisk person är enligt det traditionella synsättet någon som sjunger rent, snabbt lär sig nya stycken och har ett säkert taktsinne. Problemet med detta synsätt blir att folk hamnar i olika fack, antingen är personen musikalisk eller så är den inte det. Brändström tar vidare upp problemet med att sätta elever i dessa fack är att bita sig själv i svansen då vi i Sverige har musik som ett obligatoriskt ämne i skolorna och bara en del av eleverna har någon nytta av musiken. Om synen på musikalitet i skolan är traditionell menar Brändström (1997) att det kanske vore bättre att sortera bort de som inte är musikaliska och låta de eleverna göra något som de i framtiden har någon nytta av. Den relativistiska synen på musik menar Brändström (1997) handlar om att alla människor har musiken inom sig. Alla människor har här möjlighet att utvecklas musikaliskt och ge uttryck åt musik. Den relativistiska synen på musikalitet innebär med andra ord att alla elever får vara med i musikämnet i skolan. Om skolan innehar denna syn innebär det att eleverna kan träna upp sin musikalitet och därmed legitimeras musikämnet som ett obligatoriskt ämne i skolan. Då musiken är ett obligatoriskt ämne förutsätts att lärare har ett relativistiskt synsätt.

2.5

Attityd

Tidigare forskningen om förskollärares attityder är knapp och kommer därför inte tas upp direkt, utan under denna rubrik kommer attityder att behandlas i allmänhet. Enligt Nationalencyklopedin betyder ordet attityd:

Förhållningssätt, visa sin inställning till något genom t.ex. kroppsställning eller kroppshållning. Termen attityd används ofta för en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck i att man är för eller emot något. (Nationalencyklopedin, 2008)

Attityder kan delas in i två delar, positiv och negativ attityd. Positiva attityder uppstår det som en person upplever ger en utdelning eller en belöning, negativ attityd uppkommer då en person istället associerar situationen kostnader eller straff (Bohner & Wänke, 2002). De flesta människor anser att kattungar är söta och spindlar är fula, men även om detta gäller för de flesta finns det de personer vars attityd är tvärtemot andras i frågan om vad som är sött. Hade alla personer haft lika attityder hade inte en förklaring till vad en attityd är varit nödvändig. Olika personer har olika attityder till saker och en personlig attityd kan förändras över tid (Bohner & Wänke, 2002).

En persons attityd formar vad denna person drömmer om, tänker på samt vad personen gör rent praktiskt. Musik både formar och reflekterar vem vi är. Sedan länge har musik används för att förändra människors attityd till saker som är viktiga för samhället såsom religiös tro, moral samt mänskligt värde. En persons attityd formar personens identitet, såsom vad denna person drömmer om, tänker på samt vad personen gör rent praktiskt (Stålhammar red. 2006). Musik är starkt sammankopplad med en människas identitet, det är inte bara identiteten som skapar musik utan musiken skapar även identiteter (Nielsen & Nielsen red. 2004).

Den gamle grekiske filosofen Platon utryckte det, enligt Jorgensen (2006), som att musik sjunker djupt in i själen, och är därför ett starkt verktyg för utlärning. Medan livet har sin gång förändrar människan ständigt fokus på vad som är viktigt samt vad vi tycker och tänker om olika saker. Vi kan inte fullt ut veta vem vi är eller vilken attityd vi har till saker, det är därför folk filosoferar. (Jorgensen 2006)

I detta arbete innebär ordet attityd en inställning som har byggts upp genom erfarenheter och visar sig genom att personalen är positiv eller negativ till musik.

3

SYFTE

Jag vill genom detta arbete belysa vilken betydelse förskolepersonalens attityder till musik har samt om denna attityd påverkar hur mycket musik barnen får ta del av. Jag har i min lärarutbildning sett att musik används på många olika sätt inom skolans värld. Under min VFU, verksamhetsförlagd utbildning, har jag sett att personalen på förskolor använder sig förhållandevis lite av musik, och istället använder sig av andra estetiska ämnen såsom bild, dans och drama. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att undersöka om mängden musik som förekommer i förskolan beror på personalens attityder till musik. Forskning om förskolepersonals attityder till musik är, vad jag funnit i min efterforskning, ej tidigare genomförd. Därför anser jag att en undersökning i ämnet är av stort intresse för förskoleverksamheten.

Jag har arbetat utefter två huvudfrågor i detta arbete: • Vad har förskolepersonal för attityd till musik?

• Hur påverkar förskolepersonalens attityd mängden musik som de använder sig av i sitt arbete?

• Om det förekommer mycket musik i en förskolas grovplanering, har personalen på denna förskola en mer positiv attityd till musik i förhållande till andra förskolor?

4

METOD

4.1

Undersökningsmetod

Jag valde att göra en kvalitativ undersökning med en intervjuundersökning där jag använder mig av öppna halvstrukturerade frågor. Utifrån förskolans terminsplanering ställer jag till viss del unika frågor till den intervjuade, all personal kommer att svara på ett par frågor som är gemensamma (Bilaga 1).

Patel och Davidson (2003) anser att verbala analyser som tillexempel intervjuer är att föredra framför enkätundersökningar då syftet är att undersöka människors erfarenheter. Løkken och Søbstad (1995) är inne på samma linje och menar till och med att för att komma åt en persons innersta tankar om saker är intervjun en oumbärlig metod. Vidare anser Ryen (2004) att en det finns många felkällor vid genomförande av en enkätundersökning, det är lätt att bara svara snabbt på en enkät för att bli klar och tänker då inte efter vad det egentligen är som efterfrågas.

Varför jag använder mig av en kvalitativ undersökning istället för en kvantitativ undersökning är för att liksom Davidson och Patel (2003) uttrycker det, en kvalitativ undersökning ger en djupare kunskap än en kvantitativ. Lantz (2007) anser för att förstå skillnaden mellan en kvantitativ och kvalitativ analys måste man gå tillbaka till ursprunget av orden nämligen kvantitet respektive kvalitet. Kvantitet står för mängd medan kvalitet står för art. Trost (2001) menar att en kvantitativ studie används då meningen är att se på hur ofta eller hur vanligt ett fenomen är, men är meningen istället att försöka hitta mönster är det en kvalitativ undersökning som ska användas. Detta tar även Ryen (2004) upp och hon menar vidare att i en kvalitativ undersökning är meningen inte att jämföra olika fenomen utan att få tillgång till material som är väsentlig för undersökningen.

”Vill jag veta hur många blommor av skilda slag det finns på ängen skall jag gå ut och räkna dem (kvantitativ studie). Vill jag veta vilka sorter och hur deras livsbetingelser ser ut skall jag inte räkna utan söka finna variation och försöka förstå deras situation.” (Trost, 2001, s22)

Jag har i min intervjuundersökning använt mig av en checklista för att vara säker på att alla intervjuer hamnar inom samma område och inte svävar ut för mycket utan blir en väsentlig del av min undersökning. Lantz (1993) anser att varje intervjuare som försöker vara någorlunda professionell använder sig av en checklista, fast Lantz kallar det inte för checklista utan använder istället ordet intervjuplan. En checklista eller intervjuplan är även något som Krag Jacobsen (1993) anser bör användas när intervjuer genomförs, han menar att på detta sätt kommer alla intervjuer att innehålla samma teman. Krag Jacobsen (1993) menar vidare att frågorna i en intervju inte måste hamna i en viss ordningsföljd bara för att en checklista används utan intervjun kan ändå vara öppen. Lantz (2007) beskriver att då öppna eller öppna riktade frågor används beskriver den tillfrågade just sitt sätt att se på ett fenomen, detta sätt att intervjua är bra då syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av människors personliga erfarenheter. Løkken och Søbstad (1995) belyser även de, vikten av att i en kvalitativ undersökning använda sig av öppna frågor, då de menar att den intervjuade på detta sätt får använda sig av sitt eget språk samt uttrycka sina

egna erfarenheter och uppfattningar. Krag Jacobsen (1993) anser att om slutna frågor används blir intervjun mindre utforskande än om öppna frågor används.

4.2

Undersökningsgrupp

Jag har valt att intervjua förskolepersonal i en kommun i Sverige. Att jag väljer just denna kommun är på grund av praktiska skäl. Ryen (2004) anser att det inte bara skall väljas vilka som skall vara med i en undersökning, utan det måste även vägas in vilken miljö undersökningen utförs i så att det som ska undersöks är det som undersöks. Eftersom jag har valt att titta på förskolepersonals attityder har jag valt att göra min undersökning på förskolor. Jag har även valt att göra min undersökning på personal som arbetar i barnguppen, härefter kallad enbart personal alternativt personal i förskolan.

Förskolorna är dels åldersindelade, där skiljs äldre och yngre barn åt, dels åldersblandade där barnen är blandande oavsett ålder. Respondenterna arbetar alla inom förskoleverksamheten i en kommun i Sverige och arbetar där med barn i åldrarna 1 – 5 år. Jag åkte ut till tio olika förskolor och frågade där om de ville vara med i min undersökning. Vissa tackade då nej till detta, men jag är tacksam för att en del ville vara med. Av dem som tackade ja till att delta i undersökningen är fyra kvinnor och en man.

4.3

Genomförande

Respondenterna blev kontaktade genom att jag besökte förskolorna och informerade där om mitt syfte. Häger (2007) anser att det är viktigt att respondenten informeras om förutsättningarna för intervjun samt varför intervjun görs och var den kommer att publiceras. Vid första mötet med respondenterna undersökte jag om någon del av personalen var intresserad av att vara med i min undersökning i form av en intervju. Om personalen var intresserad bad jag att få med mig förskolans grovplanering av terminen hem för att därefter utforma intervjun utefter hur mycket musik det var planerat. Jag delade även ut ett brev (Bilaga 2) där jag återigen förklarar syftet med min undersökning och där mina kontaktuppgifter var med för att personalen vid behov kan ta kontakt med mig.

Tid samt plats för intervju bestämdes per telefon cirka en vecka efter första mötet. Det var vid detta tillfälle ett visst bortfall av respondenter på grund av tidsbrist från förskolornas sida, då det vid tidpunkten för undersökningen även var andra aktiviteter inplanerade, såsom Lucia samt förberedelser inför jul. Vid intervjutillfället informerades respondenterna om att inspelningen av intervjun samt transkriberingen kommer att raderas när arbetet är färdigställt. Respondenterna informerades även om att intervjun kommer att anonymiseras då varken namn på respondenterna eller namn på förskolorna kommer att förekomma i arbetet. Detta menar Lantz (1993) är viktigt och betonar vikten i alltid informerar respondenterna om hur bidragen kommer att användas samt om arbetet är anonymt eller inte. Vidare anser Lantz att det är viktigt i en intervju alltid inleda och avsluta med vad hon kallar neutrala frågor. Detta är något jag tog fasta vid när jag skrev mina intervjufrågor, jag inledde med frågor som för respondenten var lätta att svara på och jag avslutade på samma vis.

Eftersom syftet med undersökningen är att besvara vad respondenterna har för attityd till musik, är frågorna i intervjun utformade för att få så ingående svar som möjligt

rörande vad respondenterna har för inställning till musik. Detta gjordes genom att samtliga frågor, förutom de som är neutrala, berör musik.

Samtliga intervjuer skedde på den intervjuades förutsättningar gällande tid och plats. Detta innebär att samtliga intervjuer skedde på förskolorna under respondenternas barnfria tid. Häger (2007) anser att det är viktigt att respondenterna känner att intervjun sker i en miljö där de känner sig trygga för att de ska våga öppna sig och svara på frågorna. Fördelen med att träffas på en plats som är välkänd för respondenten är att det skapar en känsla av trygghet.

4.4

Databearbetning

Vid intervjuerna använde jag mig av en mp3 spelare för att registrera allt som sagts. Løkken och Søbstad (1995) anser att en bandspelare eller något annat som det går att spela in på är att föredra framför att skriva för hand. Detta är en fördel då intervjun senare kan lyssnas igenom och det som sagts upprepas, då kan den som intervjuar lägga energi på att lyssna istället för att skriva under intervjun. Även Lantz (1993) anser att det är en fördel att spela in intervjun jämfört med att anteckna, då den som intervjuar och enbart antecknar kan missa viktig data. När intervjuerna var färdiga spelade jag upp intervjun och transkriberade samtidigt allt till ett Word-dokument. Dokumentet låg sedan som grund när jag började leta samband och mönster mellan de olika intervjuerna samt mellan de olika frågeområdena. Lantz (1993) menar att det är viktigt när man sammanställer data att man försöker finna mönster i hur de olika delarna i undersökningen, i detta arbete svaren från intervjuerna, är relaterade till varandra för att sedan förstå helheten. Överskrifterna i resultatkapitlet är strukturerade utefter vad som framkom i intervjuerna med tanke på att försöka få svar på min huvudfråga.

4.5

Etik

Ryen (2004) tar upp hur viktigt det är i kvalitativ forskning att den som blir intervjuad blir korrekt återgiven i rapporten. Även Häger (2007) tar upp vikten av att återge respondenterna korrekt. En annan aspekt som Ryen anser som viktig är anonymiteten för intervjupersonerna.

Respondenterna informerades om att de i undersökningen kommer anonymiseras samt, som ett förtydligande informerades de även om, att varken respondenternas namn eller namnet på förskolorna kommer att nämnas i det slutliga arbetet. Respondenterna informerades även om att intervjuerna kommer att raderas så fort arbetet är färdigställt.

4.6

Metoddiskussion

Vid ett par av intervjuerna startade jag inte inspelningen tillräckligt fort samt stängde av den för tidigt. Respondenterna vid dessa tillfällen pratade en hel del innan intervjun startade, när sedan intervjun pågick svarade de enbart kort på frågorna. När intervjun sedan var avslutad och inspelningen stoppad började respondenten återigen tala fritt och mycket om ämnet.

Hade jag varit bättre på att intervjua hade jag kunnat utveckla frågorna ytterligare och på så sätt fått bättre svar.

Eftersom jag undersöker en sådan sak som attityder till ett ämne kan jag aldrig veta helt säkert eller på något vis undersöka om respondenten talar sanning. Lantz (1993) anser att det kan uppstå problem med tillförlitligheten beroende på om respondenten talar sanning eller ej. Hon menar vidare att det går att se om respondenten talar sanning genom att se på beteende samt uttryck. Genom följdfrågor till varje respondent har jag efter bästa förmåga försökt få respondenterna att uttrycka det de egentligen menar och tycker.

Patel och Davidson (2003) anser att eftersom varje kvalitativ studie är unik på sitt sätt är inte validitet här samma sak som i en kvantitativ studie. Om det i en kvalitativ studie väl beskrivs hur forskningsprocessen gått till så att de som läser undersökningen kan ta del av de val som forskaren gjort, kan studien anses ha hög validitet. Med forskningsprocessen menar Patel och Davidson (2003) hela processen från det att problemet uppkommit och formulerats fram till att resultatet redovisats.

5

RESULTAT

För att göra resultatkapitlet mer intressant har jag gett förskolor samt respondenterna fingerade namn. Förskolorna har utan någon särskild ordning istället för namn fått bokstäver från A till och med E. Personalen har fått namnen Sonja, Eva, Stina, Doris och Ida. Eftersom det inte är av någon vikt för undersökningen om en respondent är man eller kvinna har samtliga fått ett fiktivt kvinnonamn. Nedan följer en kort presentation av respondenterna.

Tre av respondenterna har gått förskollärarlinjen som var två och ett halvt år. Av dessa respondenter anser två sig inte ha haft någon särskild musik i sin utbildning, den kvarvarande respondenten berättar att hon haft sång samt gitarrlektioner. En av respondenterna har gått det korta lärarprogrammet för att utbilda sig vidare från att ha varit barnskötare, denna respondent kan inte dra sig till minnes att hon läst någon musik. Den sista respondenten är utbildad barnskötare, denne respondent har haft musik i sin utbildning men kan inte redogöra för hur mycket musik som förekom. Under de inledande två frågorna i intervjun framkom det att samtliga respondenter anser att de i sin utbildning haft ingen eller för lite musik.

5.1

Grovplaneringar

Eftersom undersökningen genomfördes på fem olika avdelningar på fyra olika förskolor har jag undersökt fem olika grovplaneringar för höstterminen 08. Dessa grovplaneringar var i stort sätt samma och skilde sig relativt lite vad det gäller hur mycket musik som är inplanerad under terminen. Dock skall det understrykas att det jag granskat är grovplaneringar för terminen, dessa planeringar kan till stor del skilja sig i utformning mellan olika förskolor.

När jag gick igenom terminsplaneringen för första förskolan upptäckte jag att de hade musik inplanerad till viss del, beroende på vad den inplanerade musiken sattes i förhållande till så var det antingen mycket eller lite. Satte jag den planerade musiken i förhållande mot svenska eller matematik så var musiken klart minde utskriven i planeringen. Om däremot den utskrivna mängden musik jämfördes med mängden bild och andra skapande ämnen visade det sig att musiken här var klart mer nerskriven i grovplaneringen.

Nedan följer en kort presentation av de olika grovplaneringarna.

A – har en planering där det inte direkt kan syns några särskilda ämnen utan där det mest är nedskrivet hur dagen ser ut, vilka som jobbar samt vad som kom att hända under hösten. I planeringen finns inte någon direkt uttalad estetisk verksamhet. B – har en planering där det tydligt syns att de använder sig mycket av de estetiska ämnena. Den estetiska verksamheten syns både i förskolans teman som pågår under hösten samt i förskolans mål som ligger till grund för höstens verksamheter.

C – har en planering som genomsyras av musik. Vid första anblicken kan jag utläsa att musik används minst två dagar i veckan, men vid närmare studering av planeringen inser jag att denna förskola har mycket mer musik än så. Det estetiska arbetet finns här med inte bara i målen utan finns även inplanerade varje dag.

D – har en planering där musiken har fått lite plats och där andra ämnen fått större utrymme. Det musikaliska arbetet nämns enbart vid ett tillfälle och då tillsammans med andra estetiska ämnen.

E – har en planering där det syns att de på förskolan använder sig av musik för att uppnå ett par utsatta mål, exempelvis att de på förskolan skall göra barnen språkligt medvetna. Det estetiska arbetet är lätt att se och det är även lätt att se att det används för att uppnå dessa mål. För att uppnå målen använder de på förskolan sig av musikaliska verktyg såsom sång, rörelse och ramsor.

5.2

Kopplingar mellan respondent och grovplanering

5.2.1

Förskola A

Förskola A har som tidigare nämnt en, i förhållande till de andra förskolorna, luddig grovplanering om man vill se på hur mycket olika ämnen används dagligen. Förskola As grovplanering ligger till grund för vad som kommer att hända under terminen och går inte in på vad som sker i den dagliga verksamheten. Det som tydligt går att utläsa är att de på Förskola A har en samling varje dag, detta är även något som Sonja tar upp och hon menar på att de på förskolan sjunger minst en gång per dag och då används samlingarna till detta. Sonja är själv väldigt musikintresserad och hon använder sig flitigt av musik på fritiden.

I förskola As grovplanering förekommer det ingen musik, det som kan utläsas är att de har en samling varje dag samt att de kommer att jobba med Lucia. Dessa två saker tar även Sonja upp under intervjun, när frågan kommer angående samlingarna menar hon på att det är då som personalen på förskolan använder sig av musik. De har varje vecka en sång som barnen får lära sig. På förskolan använder de sig av ett rullande schema, detta innebär att det varje vecka är olika personal som håller i samlingen. Sonja berättar att det beror på vem som håller i samlingen hur pass utvecklad sången kommer att bli. Sonja påpekar att vi är alla olika människor och har därför också olika intressen, finns ett stort intresse för musik kommer detta att utveckla sången i arbetet på ett annat sätt än om intresset för musik är mindre.

Det som går att utläsa ur grovplaneringen som är musikanknutet förutom samlingarna är Lucia, som vid tillfället när grovplaneringen skrevs inte var fastställt hur det skulle firas. Sonja berättar att när en så stor sak som Lucia skall planeras väljer man på förskolan en av personalen som är lite extra intresserad av musik för att leda sångträningen. Förutom när det föreligger sådana speciella tillfällen så hjälps alla på förskolan åt med musiken.

Sonja talar mycket och länge om att det som styr musiken på förskolan är personalens intresse samt deras förmåga att skapa sångglädje. Sonja menar på att även om all personal hjälps åt när det kommer till musiken så är det precis som på vilken arbetsplats som helst att vissa tar mer initiativ till musik än andra. Hon menar på att det här beror på vad man har för intressen, alla kan inte tycka om allt.

Musikalitet innebär för Sonja att man tycker om att sjunga samt att de finns lite tonsäkerhet och att sången inte blir allt för falskt. Sonja påpekar att det är en klar fördel om en person är musikalisk när denne ska hålla i en sångstund på förskolan. Men, understryker hon, det är absolut inte ett måste. Sonja menar på att det viktigaste

när man jobbar i förskolan är att intresse samt glädje visas för ämnet. Detta berättar Sonja gäller inte bara musikämnet utan detta innefattar all verksamhet i förskolan. Sonja berättar att hon upplever det som att hennes inställning till musik påverkar hur mycket musik som hon använder sig av i sitt arbete. Detta syns dock inte i grovplaneringen vilken inte innehåller någon musik mer än ovan nämnda samlingar samt Luciafirande. Sonja menar på att om ett ämne som en person inte tycker om förekommer i den dagliga verksamheten, drar denna person sig gärna undan lite. Detta beror helt enkelt enligt Sonja på att vi är bra på olika saker och eftersom man i förskolan gärna hjälps åt, tar någon annan personal som tycker bättre om det ämnet gladeligen vid. Under intervjun med Sonja syns en tydlig glädje för alla de estetiska ämnena, inte bara musik utan även de skapande. Sonja berättar om en daglig verksamhet som genomsyras både av musik och av skapande, vilket inte syns alls i förskolans grovplanering.

En annan intressant aspekt som respondenten tar upp, dock efter att intervjun avslutats och inspelningen stoppats, är att om man inte har en positiv inställning till estetiska ämnen såsom bild, musik samt skapande söker man sig helt enkelt inte till förskoleverksamheten.

5.2.2

Förskola B

Eva berättar om hur omtyckt musik är av barnen, eftersom ämnet är så pass omtyckt som det är använder personalen också sig av musik varje dag. Detta är något som syns tydligt i förskola Bs grovplanering, musik ser man används både i förskolans teman samt i förskolans mål. Eva talar i likhet med de andra respondenterna om att sång och musik i första hand används i samlingarna. På förskolan har man ett par samlingar varje dag, och på dessa förekommer det enligt Eva antingen planerade sånger eller spontansång från barnens håll. Samlingar är dock inget som syns i förskolans grovplanering utan enbart något som Eva själv tar upp.

Förskolans mål är en stor del av grovplaneringen, häri kan man finna tidsangivna mål som skall vara uppnådda vårterminen 2009. Målen består av olika ämnen men personalen som skrivit målen visar att de har en förståelse för hur man kan använda sig av musik för att uppnå kunskaper i andra ämnen. Framförallt talar Eva om hur viktig musiken är för barns språkutveckling, hon påpekar hur lite av språket barnen kan men med hjälp av sång och musik får barnen en språkträning som genomsyras av glädje.

Eva talar om musikalitet som en kunskap, något som går att träna upp. Att kunna sjunga lägger hon mycket vikt vid och då framförallt att sjunga rätt och rent. Samtidigt talar hon även om att viljan att sjunga måste finnas för att en person skall få kalla sig musikalisk, om inte viljan finns så blir det heller inte bra menar hon. Eva anser dock att musikalitet inte är ett måste för att leda en sångstund på förskolan, det är inget krav att man ska sjunga rent eller på något sätt vara bäst på att sjunga. Detta menar Eva är för att barnen inte bryr sig hur man sjunger, de blir glada bara någon tar sig tid att sjunga med dem.

Eva berättar att all personal har en dag var i veckan som de ansvarar för. Den som är ansvarig för dagen tar även hand om samlingarna. Samlingarna går till så att de

börjar med ett upprop för att sedan gå vidare till sång, det är olika sånger var gång även om sångerna på sikt återkommer. På detta sätt blir all personal inblandad i det estetiska arbetet. Eva berättar även om hur positiv hon anser att all personal på förskolan är till att använda sig av musik, hon menar att även om alla är olika duktiga alla är på att använda sig av musik som ett verktyg, är barnen så pass glada när de får sjunga att det smittar av sig på personalens attityd.

5.2.3

Förskola C

Enligt förskola Cs grovplanering är musik en del av vardagen, vilket även stärks av intervjun med Stina. Sången förekommer dagligen i de samlingar som finns utlagda under dagen. Samtidigt har förskola C lagt ut rytmik ett par gånger i veckan vilket syns tydligt i planeringen, och rytmik är en form av musik vilket Stina också påpekar i intervjun. I denna förskolas planering finns det inte, som i många av de andra förskolorna som är med i undersökningen någon målbeskrivning, därför kan man inte se om någon musik används för att uppnå förskolans mål.

Stina påpekar att musiken förekommer vid så mycket fler tillfällen än de som är inplanerade, hon menar på att musiken är en del av barnens lek och något som personalen på förskolan uppmuntrar. Stina menar att de flesta av personalen har en positiv attityd gentemot musik, eftersom musik är så naturligt. Dock påpekar hon att all personal inte tycker om att sjunga inför vuxna eller ens sjunga i barngruppen när det när någon annan vuxen närvarande. Men all personal sjunger tillsammans med barnen när de är ensamma.

Musikalitet för Stina innebär att man kan spela ett eller flera instrument samt att man kan sjunga. Liksom många andra respondenter anser Stina att det i detta fall är viktigare att viljan till att sjunga finns än att sången är felfri för att en person ska få kalla sig musikalisk. För att hålla i en sångstund på förskolan anser inte Stina att musikalitet är så viktigt. Dock anser hon att det är en fördel om den som leder sångstunden inte sjunger falskt då det kan vara svårt för barnen att uppfatta melodin i så fall. Men Stina avslutar frågan om musikalitet med att förtydliga att om man jobbar i förskolan är det bättre att man sjunger mycket än att man sjunger bra.

Det som skiljer förskola C från många av de andra förskolorna är dels att det på ett tydligt sätt går att se i planeringen att det på förskolan förekommer mycket musik. Samtidigt skiljer sig Stinas attityd till hur mycket musik som används mot om man tittar på andra respondenter. Stina anser att hon skulle kunna använda sig mycket mer av musik om bara tillfällen för detta fanns. I likhet med andra respondenter tror hon att hon inte hade använt sig lika mycket av musik om hennes attityd till musik varit mer åt det negativa hållet. Men samtidigt vill hon framhålla att hennes inställning till musik inte är det enda som påverkar hur mycket musik som hon använder i sitt arbete. Om bara orken och tiden räckt till hade hon använt sig mer av musik än vad hon gör nu.

5.2.4

Förskola D

I förskola Ds grovplanering är det inte skrivet på ett sätt så det går att se vilka ämnen man använder sig av dagligen, man kan heller inte se hur mycket av varje ämne som förekommer. Denna grovplanering utgår ifrån förskolans olika mål där personalen har skrivit ner målet, när målet skall vara uppnått samt vad de på förskolan skall göra för att uppnå målet. Musiken förekommer på förskola D inte särskilt ofta om man

utgår ifrån grovplaneringen, enbart vid planeringen av hur de skall uppnå ett av målen, stimulering av barnens språkutveckling, syns musiken som ett redskap.

Doris berättar att i hon hade inte särskilt mycket musik i sin utbildning, inte som hon kunde direkt urskilja ifrån de andra estetiska ämnena. Hon uppger dock att hon fick ett par gitarrlektioner men samtidigt berättar hon att dessa enbart var en besvikelse och att hon anser att fler lektioner hade behövts för att behärska instrumentet. När Doris berättar om sin utbildning skulle man kunna koppla detta till den grovplanering som hon idag jobbar efter, med tanke på mängden musik som förekommer. I grovplaneringen är andra ämnen såsom svenska och matematik ofta förekommande men däremot musiken har fått stå tillbaka för dessa ämnen. Doris berättar vidare att hennes intresse för musik har svalnat över åren, förr lyssnade hon mycket mer på musik än vad hon gör idag och hon säger inte direkt vad som är anledningen till detta men hon lägger en viss skuld på att det inte finns någon tid till att lyssna på musik längre.

Enligt Doris använder man sig, trots att det inte syns i grovplaneringen, av musik nästan varje dag. På förskolan har de ingen planerad musikstund varje dag där personal och barn tillsammans gör något musikaliskt. Däremot menar Doris att barnen använder sig av musik varje dag, detta sker på lite olika sätt men som hon tidigare nämnt sjunger de nästan varje dag, på ett eller annat sätt. De dagar då inte barn och personal sjunger tillsammans kan barnen lyssna på en cd-skiva eller gå in i ett rum och där dansa och uppträder i ett speciellt rum där de har en cd-spelare. Doris anser att det är lättare att vara spontan i andra estetiska ämnen, såsom skapande och bild. Hon berättar att musik är lite krångligare då barnen först måste samlas innan sångstunden kan börja, därför menar hon att musiken oftast bakas in när de ändå ska ha samlingar. På så sätt menar Doris att musik inte är ett spontant ämne utan att det krävs planering för att använda sig av musik.

Doris anser att hennes intresse för musik påverkar hur mycket musik hon använder sig av. Även om hon inte tycker att musik är det som hon är bäst på i förskoleverksamheten är det ändå något som hon tycker är roligt. Detta menar hon påverkar hur mycket som hon använder sig av musik. Dock påpekar hon att det är så många andra delar som barnen skall ha inbakade i förskolan, så många gånger är det något annan del som man måste lägga vikt på. Samtidigt menar Doris att om hon hade haft ett större musikintresse tror hon att hon skulle ha använt sig mer av musik i sitt arbete.

Doris tar upp problemet med att inte vara musikalisk, hon menar på att om andra är närvarande sjunger hon gärna med, men att hon absolut inte vill starta sånger eller leda dem. Detta menar hon är för att barnen kan hamna helt fel om hon gör det. Doris anser som sagt inte att hon är musikalisk, är en person musikalisk menar hon att denne ska ha sångröst, taktsinne samt kunna spela ett eller flera instrument. Dock anser inte Doris att personalen på förskolan behöver vara musikalisk för att hålla i en sångstund, hon menar på att barnen inte bryr sig om hur det som sjungs låter utan hon framhåller vikten i att vara engagerad samt att man har ett intresse för det som görs. Doris avslutar med att berätta att hon anser att man på förskolan sjunger hellre än bra.

5.2.5

Förskola E

Grovplaneringen jag fått ifrån förskola E är ett antal mål som förskolan satt upp. I grovplaneringen har de skrivit in målet, när målet är uppnått, hur målet utvärderas samt vad förskolan planerar för att nå målet. Musiken är med i ett av målen då förskolan skall göra barnen språkligt medvetna. Däremot syns det inte mycket av det skapande i förskolans mål, detta menar Ida är för att de väver in det skapande i den vardagliga verksamheten på ett helt annat sätt än vad de gör med musiken. Ida menar dock inte att musiken på något sätt är ett svårare ämne att genomföra i förskolan, hon anser att varför skapande inte kommit med i grovplaneringen beror mestadels på att det slumpat sig så. Däremot påpekar Ida att de alltid informerar barnen tydligt om de ska göra något skapande som de inte gör så ofta, tillexempel målar med fingerfärg. Ida anser att all personal på hennes avdelning är positiv till musik, dock påpekar hon att alla inte tycker att de kan lika mycket som andra men samtidigt menar hon att all personal tycker att det är kul att sjunga. Ida påpekar att hon är väldigt positiv till musik, hon tycker särskilt mycket om at sjunga sånger som innehåller olika rörelser. Hon menar att det är roligt att se när barnen snappar upp rörelserna och försöker hänga med.

Att vara musikalisk anser Ida innebär att man kan spela ett eller flera instrument samt att man kan sjunga. Samtidigt tycker Ida att om en person ska kalla sig musikalisk måste denne även tycka att musik är roligt. Hon tycker dock inte att det är ett måste att vara musikalisk eller ha någon speciell utbildning för att hålla i en sångstund i förskolan.

Ida anser att hennes inställning till musik påverkar den mängd musik hon använder sig av i sitt arbete. Hon påpekar att eftersom hon tycker väldigt mycket om sång och musik där det ingår rörelser använder hon sig också mer av dessa sånger än andra som inte tycker så mycket om just dessa sånger.

5.2.6

Sammanfattning

*Undersökningen visade tydligt att respondenterna tycker att det är viktigare att man sjunger än att man sjunger bra.

*Samtliga respondenter med undantag för en anser sig själva vara musikaliska, däremot anser samtliga att det inte är ett krav att vara musikalisk.

*Samtliga respondenter saknar någon särskild musikalisk utbildning. *Samtliga respondenter anser sig ha en positiv inställning till musik.

*Grovplaneringarna visar att musik förekommer mindre än till exempel svenska, matematik och andra skapande ämnen.

6

DISKUSSION

I detta kapitel kommer jag att diskutera det som framkommit i intervjuerna samt koppla detta till litteraturen i bakgrunden.

6.1

Utbildning

Ett samband som syns hos de olika respondenterna är att de flesta haft i deras tycke för lite musik i sin utbildning. Detta kan kopplas till Fagius (2007) som menar att under 1970- och 1980-talet försvann nästan all musik från en del lärarutbildningar. Samtidigt som sången minskade i utbildningarna togs inträdesprovet i sång och musik helt bort 1969. Detta kan ha kommit att påverka hur mycket musik en förskollärare får i sin utbildning. Idag går det att utbilda sig för att jobba inom förskolan utan att läsa någon musik eller något annat estetiskt ämne. Dagens utbildning är så pass anpassningsbar att om en lärarstudent inte tycker om ett ämne kan detta ämne väljas bort helt. Att det idag går att utbilda sig för att jobba inom förskolan utan att ha någon musikalisk utbildning kan uppfattas som märkligt, då personalens utbildning kan kopplas till elevernas utveckling. Som Uddén (2004) uttrycker det, musik hjälper till att utveckla hjärnans lägre nivåer och dessa måste utvecklas innan tillexempel språket som ligger i en högre nivå i hjärnan utvecklas. Dock framkommer det i undersökningen att samtliga respondenter anser sig vara positiva till musik.

6.2

Syn på musikalitet

Att sjunga rent anser samtliga respondenter är ett krav för att kalla sig musikalisk, vilket Brändström (1997) menar är en del av det traditionella synsättet på musikalitet. Detta kan dock inte säkerställas då en av respondenterna utvecklar sitt svar genom att berätta att hon anser att musikalitet är en kunskap och något som går att träna upp. Denna respondent skiljer sig i från de andra respondenterna med tanke på att hon tar upp att musikalitet precis som andra ämnen går att träna upp. Detta kan vara något som de andra respondenterna också anser även om de inte tar upp detta i intervjun. Att anse att musikalitet är en kunskap som går att träna upp är enligt Brändström (1997) ett relativistiskt synsätt. En av respondenterna anser att taktsinne är ett måste för att en person skall få kalla sig musikalisk, denna respondent är den enda som tar upp något om takt. Tre av respondenterna anser att för att kalla sig musikalisk skall en person kunna spela ett eller flera instrument, här syns ett tydligt mönster i att de som kan spela ett instrument också tycker att en person måste kunna spela ett instrument för att kalla sig musikalisk. Dock är det en respondent som anser att en person måste kunna spela ett instrument för att kalla sig musikalisk som inte spelar något instrument, denna respondent anser sig heller inte vara musikalisk och skiljer sig på så sätt från de andra respondenterna. Respondenten som inte anser sig vara musikalisk är den som tidigast i intervjun tog upp hur viktig glädjen och viljan är för ämnet musik, hon anser att musikalitet inte är nödvändigt för att använda sig av musik i förskoleverksamheten. Samtliga respondenter anser att det är av större vikt att det finns en glädje för musik samt att man visar sig intresserad av det som görs än att man sjunger rent eller spelar ett instrument när man arbetar i förskoleverksamheten.

6.3

Attityder till musik

Samtliga respondenter anser att det viktigaste när man jobbar i förskolan och använder sig av sång inte är att sjunga rent och fint utan istället anser de att det viktigaste är att man sjunger. Detta kan sättas i kontrast till vad Hammershøj (1997) samt Fagius (2007) anser om barns sångutveckling. Hammershøj (1997) och Fagius (2007) anser att för att barnet skall utvecklas mot att sjunga rent krävs det mycket träning, och då framförallt träning i en omgivning som även den sjunger rent. I motsats till vad forskningen säger så anser alltså samtliga respondenter att de sjunger hellre än bra, alltså att barnen i förskolan utvecklas bättre om personalen inte kan sjunga men ändå sjunger tillsammans med dem än om det inte förekommer någon sång alls.Detta kan dock sätta i kontrast till andra ämnen, hur skulle det vara om en lärare istället uttryckte det ”hellre räkna än räkna rätt” eller ”bättre att stava än att stava rätt”. Denna filosofi kan fungera i förskolan där mycket av verksamheten handlar om glädje, dock syftar denna glädje enbart till barnen och inte personalen. Finns det någon personal i förskolan som skriver eller räknar fel i ett undervisningstillfälle enbart för att hon anser att det är bättre att göra fel än att inte göra något alls? Om en lärare som tillämpar denna filosofi undervisar i hemkunskap kan pannkakorna komma att bestå av 1 liter mjölk, 1 deciliter mjöl samt 2 liter salt. Detta är dock inget problem för denna lärare då det viktiga inte är hur pannkakorna kommer att smaka eller ens om det blir några pannkakor, det viktigaste är att barnen har fått baka.

Det som har framkommit i undersökningen är alltså att det som det läggs störst vikt vid i förskolan är inte kunskapen utan glädjen. Ställs detta i kontrast till andra estetiska ämnen såsom bild för att nämna ett exempel så läggs vikten på samma sätt. Ett barn kan sitta och rita i flera timmar utan att det egentligen blir något som kan liknas vid konst, även vuxna kan dagligen klottra och teckna utan att för den delen kalla det för konst. Dock kan en tanke läggas på att detta kan tolkas som en direkt motsats till vad forskningen inom ämnet säger. Fagius (2007) menar att barn färgas av den musikaliska miljön de växer upp i, är miljön en förskola där personalen sjunger falskt kommer barnet inte att utvecklas musikaliskt förrän miljön byts mot en som är lämplig och stödjande.

Fyra av fem respondenter anser att deras attityd till musik påverkar mängden musik som de använder sig av i sitt arbete. Dessa fyra respondenter uppger att de alltid varit positiva till musik. Detta speglar respondenternas resterande svar under intervjun, dock speglas detta inte i det som går att läsa i deras grovplanering. En av de fem respondenterna ansåg inte att hennes attityd till musik påverkade mängden musik hon använder sig av i sitt arbete. Hon menade att hon var så pass positiv till musik att om bara orken fanns skulle hon använda sig mycket mer av musik. Detta är något som skulle kunna sättas i kontrast till vad Bohner och Wänke (2002) anser om attityd, de menar att en persons attityd till saker kan ändras över tid samt att alla personer har olika attityder till saker. Detta är dock inget som syns i denna undersökning utan alla respondenterna uppger liknande attityder till musikämnet. Efter att ha sett så pass många positiva attityder till musik är det inte så konstigt att en av respondenterna uttrycker att om en person inte har en positiv attityd till musik söker denne sig antagligen inte till förskoleverksamheten. Detta kan sättas i relation till att samtliga respondenter anser att de har en positiv relation till musik samt att samtliga menar att det viktigaste i musik inte är kunskapen utan viljan.

6.4

Musiken, en viktig del av barns utveckling

Ett mönster som finns hos samtliga respondenter är att de anser musik som en av grundstenarna i hela förskoleverksamheten. En av respondenterna talar om hur roligt hon tycker det är med musik då det tydligt märks hur lätt barnen tar till sig sångtexter, även de som inte riktigt har lärt sig språket ännu. Respondenten berättar vidare hur hon använder sig av musik även i det hon kallar för språkträningen, hon menar då på att barnen med hjälp av sången lär sig ordet och därefter pratar de tillsammans om vad ordet betyder. Uddén (2004) menar att sången är en viktig del när barnen utvecklar sitt modersmål och sättet som barn använder sig av rim och ramsor liknar till stor del det sätt som icke skriftspråkiga kulturer använder sig av för att föra vidare information. Uddén (2004) menar även att människans hjärna är uppbyggd i olika steg, musik och annan estetisk verksamhet ligger i en av de lägre delarna av hjärnan medan tillexempel språket ligger i en högre och mer avancerad del av hjärnan. För att de högre delarna av hjärnan skall fungera på bästa sätt måste först de lägre delarna stimuleras, därför är det så viktigt med sång och musik i de tidigare åren anser Uddén (2004). Uddén (2004) ser detta som en självklarhet då människan måste lära sig krypa innan hon lär sig gå. Man skulle kunna se detta synsätt som en stege vilken människan måste bestiga, det går inte att hoppa direkt upp till sista steget utan all kunskap måste börja med ett steg på första nivån för att därefter klättra till en mer avancerad nivå.

6.5

Musiken i grovplaneringarna

Musiken, som jag tidigare nämnt, är en av de grundstenar som hjälper barnen att bygga upp språket. Dock syns det i förskolornas grovplanering att det förekommer mycket mer svenska än vad det förekommer musik. Detta är ett mönster som syns i samtliga av de förskolors grovplaneringar som förekommer i undersökningen. Varför är det då på detta vis? Är det så att personalen på de förskolor som ingår i undersökningen inte är medvetna om hur viktig musik är för barn? Intervjuundersökningen har visat att så är inte fallet, utan som flera av respondenterna uttryckte det är musiken inbakad i den dagliga verksamheten och därför inte utskriven i grovplaneringen. Musiken förekommer alltså hela tiden, bland annat i samlingar, lek samt vid spontana tillfällen då barnen helt enkelt börjar sjunga. Matell och Theorell (2001) menar att musik är ett av barns största fritidsintressen, vilket annat ämne som vi har i skolan kan mäta sig med det? Detta är en fråga som har förföljt mig genom hela arbetet, musik är faktiskt något som de flesta av dagens barn och ungdomar använder sig av dagligen. Tar förskolan och skolan vara på detta? Efter det framkom i intervjuundersökningen att musik både anses som en grundsten i förskolan samt att det genomsyrar förskoleverksamhetens vardag vågar jag idag svara ja på den frågan. Åtminstone på de förskolor där jag genomfört min undersökning.

6.6

Reflektion

Jag anser att den metod jag valt har gett mig svar på mina frågeställningar. Men, hade jag istället valt att göra intervjuerna tillsammans med en observation tror jag att det hade varit möjligt att se om de svar jag fått i min intervju stämmer överens med vad som verkligen sker i verksamheten. Anledningen till att jag valde att inte genomföra en observationsstudie är för att jag anser att om en observation ska bli tillförlitlig måste den ske vid upprepade tillfällen under en längre tid. Detta var tyvärr inte möjligt under de tio veckor som detta arbete har pågått. Hade jag haft möjlighet under min utbildning att träna mig på att intervjua hade jag under intervjuerna varit kapabel att ställa djupare och mer ingående följfrågor till respondenterna.

6.7

Förslag på vidare forskning

Jag anser att det skulle vara intressant att forska vidare inom detta område och då jämföra klasslärares attityder till musik och förskolepersonals attityd till musik. Är det så att all förskolepersonal verkligen har så positiv attityd till musik som de jag har intervjuat eller har jag fått tag i några guldkorn? Det skulle även vara intressant att se om det bara är lärare som väljer att bli musiklärare som har en positiv attityd till musik eller finns det fler lärare i skolan som har det.

En annan sak som vore intressant att titta på är hur utvecklingen inom lärarutbildningen kan komma att förändra attityden till musik inom förskoleverksamheten. Idag är det som bekant inte ett obligatoriskt moment att läsa musik, som det tidigare har varit. Kan detta komma att ändra hur musiken används på förskolan?

REFERENSLISTA

Antal-Lundström, I. (1996) Musikens gåva. Uppsala: Konsultförlaget AB. Bjørkvold, J-R. (2005) Den musiska människan. Stockholm: Runa Förlag.

Bohner, G. & Wänke, M. (2002) Attitudes and attitude change. New York: Taylor & Francis Inc

Brändström, S. (1997) Vem är musikalisk?. Stockholm: KMH Förlaget.

Denac, O. (2008) A case study of preschool children’s musical interests at home and at school. Early Childhoods Education Journal, vol.35: 5 ss. 439-444

Dunn, R. Dunn, K. & Treffinger, D. (1995) Alla barn är begåvade – på sitt sätt. Jönköping: Brain Books AB

Fagius, G. (2007) Barn och sång –om rösten, sången och vägen dit. Lund: Studentlitteratur.

Grahn, M. (2005) Musernas viskningar förr och nu. En studie av det musiska och

inriktningen musiskt lärande. En teoretisk analys samt ett empiriskt bidrag

från lärarutbildningen. Linköpings universitet

Grahn Stenbäck, M. (1995) Sång eller musik. Linköpings universitet

Hammershøj, H. (1997) Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur.

Häger, B. (2007) Intervjuteknik. Stockholm: Liber

Krag Jacobsen, J. (1993) Intervju konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, A. (1993) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2007) Intervjumetodik. Lund: Stundetlitteratur.

Løkken, G. & Søbstad, F. (1995) Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Matell, G. & Theorell, T. (2001) Musikens roll i barns utveckling. Stockholm: Institutet för psykosocial medicin.

Nationalencyklopedin Sökord: Attityd Online Internet: <http://www.ne.se/artikel/1144734/1144734> Sökdatum: 081205.

Nationalencyklopedin Sökord: Musikalitet Online Internet: <http://www.ne.se/artikel/260696> Sökdatum: 090119.