Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar
Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad
Livskvalitet hos patienter med bensår
Erika Pöder och Malin Wigren
Handledare: Margaretha Hagberg Ej avsett för publikation Datum ………. Examinator: Christen Erlingsson
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalité hos patienter med bensår
Erika Pöder och Malin Wigren
SAMMANFATTNING
Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår.
INLEDNING ... 2 BAKGRUND ... 2 Livskvalitet ... 3 SYFTE... 4 METOD... 4 Urval ... 4 Datainsamling ... 4 Kvalitetsgranskning ... 6 Analys ... 6 Etiska aspekter ... 7 RESULTAT ... 7
Smärtans påverkan på livskvaliteten och mobiliteten... 7
Konsekvenser för social relationer och meningsfulla aktiviteter... 9
Förändring av självbild och syn på framtiden... 10
DISKUSSION ... 10 Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion... 13 Fortsatt forskning ... 16 Slutsats ... 16 REFERENSER... 17 BILAGOR
Bilaga I. Granskningsmall för kvantitativa artiklar Bilaga II. Granskningsmall för kvalitativa artiklar Bilaga III. Artikelmatris
INLEDNING
När ett bensår uppkommer kan det påverka patientens upplevelse av det dagliga livet. Patienter med bensår lider ofta av sömnstörningar, smärta och nedsatt rörlighet vilket kan leda till att deras livskvalitet minskar (Persoon, Heinen, van der Vleuten, de Rooij, van de Kerkhof & van Achterberg, 2003). Genom att minska smärtan förbättras sömnen och det ger en möjlighet till ökat emotionellt och socialt välbefinnande, vilket gör att hälsa kan uppnås trots sjukdom.
Människan ska betraktas som en helhet av kropp, själ och ande. Välbefinnande, sundhet och friskhet leder till ett tillstånd av hälsa. En upplevelse av att det finns en mening med livet kan innebära hälsa och hälsa kan upplevas trots sjukdom (Medin & Alexanderson, 2000). Patienter med bensår inte behöver uppleva ohälsa utan patienterna kan uppleva hälsa trots objektiva sjukdomstecken. Hälsa är en subjektiv upplevelse som inte hänger samman med sjukdom. Det är viktigt för patienterna att sjuksköterskan blir medveten om patienternas livskvalitet påverkas negativt av att ha ett bensår. Medvetenheten kan underlätta för sjuksköterskan att utföra adekvat hälsostödjande omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att befrämja hälsan så att patienten har en ökad möjlighet att uppleva god livskvalitet. Det kan sjuksköterskan bidra till genom kontinuitet i vården och genom att ha ett professionellt förhållningssätt (Jahren Kristoffersen, 1998).
Relationen mellan patient och sjuksköterska är central för att kunna stimulera patienten. Patienten stimuleras till att hitta strategier för att klara av att leva med sin sjukdom i det dagliga livet. På så sätt kan patienten nå hälsa och livskvalitet trots sjukdom. Delaktighet i behandlingen kan förbättra chanserna att tillfriskna fortare (Ebbeskog & Emami, 2005). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (1982:763) ska goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen främjas. Patienten ska i största möjliga mån medverka i hur vården och behandlingen ska bedrivas.
BAKGRUND
I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår. Hälften av alla bensår beror på venös insufficiens. Venös insufficiens orsakas av försämrad klaffunktion i ytliga eller djupa vensystemet. Det kan också bero på perforantsvikt, det vill säga försämrad funktion av ven som sammanbinder det ytliga- och djupa vensystemet. Venös insufficiens ger hudsymtom
som till exempel eksem och ödem. Venösa sår är relativt ytliga med fibrinbeläggningar. Ödem kan leda till att såret är smärtsamt men kan lindras vid högläge av benet (Lindholm, 2003). Ateroskleros är en bidragande orsak till att ett arteriellt bensår uppstår, då blodtillförseln till vävnaden minskar. Det leder ofta till djupa smärtsamma sår med svarta nekroser. Smärtan kan lindras av att ha benet under hjärtnivå. Arteriella bensår är vanligast hos patienter över 85 år (Lindeman Steen, Andersen & Ingebretsen, 2002).
Antalet fall med blandsår, det vill säga både venös och arteriell insufficiens, tenderar att öka. Ökningen kan bero på att befolkningen blir allt äldre (Christensen & Yeager, 2001;Lindholm, 2003).
Livskvalitet
Livskvalitet är ett begrepp som har olika betydelser för olika människor. En beskrivning av livskvalitet är att människan känner välbefinnande och tillfredsställelse i det dagliga livet. Genom att människor handlar på ett sätt som skapar goda förutsättningar för sig själv och andra kan det leda till tillfredsställelse senare i livet. När människan känner välbefinnande och tillfredsställelse skapas det en möjlighet att uppleva hälsa (Hagberg, 2002).
Siri Naess ser på livskvalitet ur ett brett perspektiv, hon menar att det kan betyda samma sak som att ha det bra. Det finns en kognitiv och en affektiv aspekt i hennes tolkning av livskvalitet. Den affektiva aspekten innebär de känslor av både positiv och negativ karaktär som individen har. Livskvalitetens kognitiva sida är de värderingar och tankar som uppkommer i olika situationer för individen. Tankarna och värderingarna är grunden för vilken tillfredsställelse individen har i livet. Den kognitiva och den affektiva aspekten påverkar varandra och kan därför ses som en helhet. Delarna tillsammans bidrar till individens livskvalitet. En individ har hög livskvalitet och har det bra om hon; är aktiv, känner samhörighet, har självkänsla och har en grundstämning av glädje (Jahren Kristoffersen, 1998).
Individen är aktiv när hon har livsglädje och upplever meningsfullhet i livet. Om individen upplever engagemang och har energi att utföra intressen leder det till en känsla av att ha det bra. En individ känner samhörighet genom att vara en del i en gemenskap med vänskap och lojalitet. Kvaliteten i relationer med andra människor spelar en stor roll för samhörigheten. Individen har självkänsla då hon mår bra som människa och har en tro på sig själv. När individen har klarat av en svårighet i livet kan det leda till en bättre självkänsla. När livet är värdefullt och rikt kan individen uppleva en grundstämning av glädje. Trygghet och harmoni
innebär att vara fri från rastlöshet, oro och rädsla vilket speglar grundstämningen (Jahren Kristoffersen, 1998).
SYFTE
Syftet är att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet.
METOD
Enligt Forsberg och Wengström (2003) innebär systematisk litteraturstudie att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa resultat inom ett problemområde. Sökningen är grundad på aktuell forskning som bygger på tidigare genomförda empiriska studier. Backman (1998) menar att empiriska studier är teorier som ska kunna prövas i verkligheten. Sammanställningen av en systematisk litteraturstudie bör kunna användas i klinisk verksamhet. Alla identifierade problem och studier inom det område som författarna vill studera ska ingå. Författarna granskar och väljer sedan ut studier efter syftet på det de vill undersöka. I en litteraturstudie inom omvårdnad är det viktigt att kvalitativa studier ingår eftersom de skildrar patienternas upplevelser (Forsberg & Wengström, 2003).
Urval
De vetenskapliga artiklarna valdes ut efter följande kriterier: Artiklarna ska vara utgivna mellan år 1998 och år 2008. Vi har valt att inkludera artiklar som riktar sig till människor mellan 65-90 år. Artiklarna ska vara skrivna på engelska. Det kan vara kvantitativa eller kvalitativa studier. Ytterligare ett inklusionskriterium var att artiklarna var peer-reviewed. De studier vi har valt ut har inkluderat både män och kvinnor. Vi exkluderade studier med bensår relaterade till sjukdomen diabetes.
Datainsamling
De databaser som vi använde var Cinahl och PubMed. Cinahl användes på grund av att den är den största databasen inom omvårdnad och det är den viktigaste databasen för sjuksköterskor. Den innehåller mer än 1200 tidsskrifter (Polit & Beck, 2004). Flemming och Briggs (2006) har kommit fram till att de flesta studierna, inom omvårdnad, som finns i andra databaser går att hitta i Cinahl. Willman och Stoltz (2002) menar att PubMed är den största sökmotorn i Medline.
Datainsamlingen skedde under upprepade tillfällen i januari och februari 2008. Sökorden som användes var: leg ulcer, quality of life, aged, aged 80 and over och NOT diabetic foot. Sökorden användes enskilt och i kombination med varandra. Författarna ville begränsa sökningen genom att använda NOT diabetic foot och det resulterade i två träffar som tidigare inte påträffats vid sökningarna.
Artiklarna skummades enskilt igenom av båda författarna för att ta reda på om de besvarade vårt syfte. Elva artiklar valdes ut efter titel och abstrakt, se tabell 1. Författarna började titta på artiklarnas abstrakt när sökningen gav mindre än 179 träffar. Författarna fortsatte ändå sökningen för att kunna kombinera samtliga sökord. Flera av artiklarna återfanns i de olika databaserna. De elva utvalda artiklarna som redovisades i tabell 1 är inte dubbletter. Willman och Stoltz (2002) menar att författaren måste vara uppmärksam och sortera ut dubbletter. På så sätt överskattas inte antalet studier i ämnet.
De artiklar som författarna sedan valde ut fanns inte alltid i fulltext i den aktuella databasen. Författarna använde sökmotorn ELIN för att hitta artiklar i fulltext. De som inte fanns där beställdes från biblioteket.
Tabell 1. Artikelsökning
Databas Sökord Träffar Utvalda
Cinahl(fritextsökning) #1 Leg ulcer 1001
#2 Quality of life 19 196
#3 Aged 120 454
#4 Aged, 80 and over 38 224
#5 #1 AND #2 79
#6 #1 AND #3 AND #4 179 2
#7 #2 AND 6 20
#8 #7 NOT diabetic foot 18 2
Cinahl (thesaurussökning) #1 Leg ulcer 887
#2 Quality of life 12 976
#3 Aged 105 208
#4 Aged, 80 and over 38 221
#5 #1 AND #2 40
#6 #1 AND #3 AND #4 113
#7 #2 AND #6 10
#8 #7 NOT diabetic foot 9 1
PubMed (fritextsökning) #1 Leg ulcer 5673
#2 Quality of life 70 577
#3 Aged 1124312
#4 Aged, 80 and over 216 912
#5 #1 AND #2 253
Databas Sökord Träffar Utvalda
#7 #2 AND #6 64
#8 #7 NOT diabetic foot 47 5
PubMed (thesaurussökning) #1 Leg ulcer (MeSH) 5596 #2 Quality of Life (MeSH) 45 154
#3 Aged (MeSH) 665 619
#4 Aged, 80 and over (MeSH) 216 911
#5 #1 AND #2 173
#6 #1 AND #3 AND #4 873
#7 #2 AND #6 48
#8 #7 NOT diabetic foot(MeSH) 35 1
Kvalitetsgranskning
För att kritiskt kunna kvalitetsgranska artiklarna gjorde författarna två egna mallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier (se bilaga I & II). Granskningsmallarna var modiferade efter Forsberg och Wengströms (2003) och Willman och Stoltzs (2002) förslag till mallar. Ett poängsystem som högst gav 13 poäng skapades för att kunna bedöma kvalitén på studierna. Varje fråga kunde besvaras med antingen ”JA” eller ”NEJ”, där ”JA” gav 1 poäng och ”NEJ” gav 0 poäng. 0-5 poäng innebar att studien var av låg kvalitet, 6-10 poäng innebar medelkvalitet och 11-13 poäng visade att studien var av hög kvalitet. De elva artiklar som vi valt att granska uppfyllde våra krav. Fem av artiklarna bedömdes vara av hög kvalitet och sex av artiklarna bedömdes vara av medelkvalitet.
Analys
Författarna har successivt läst igenom artiklarna ett flertal gånger för att ge en rättvis bedömning av studiernas resultat. Vid genomläsningen markerade författarna de väsentliga delarna med olika färger. Den enskilde författaren ställde analysfrågor till textens resultat. Det resulterade sedan i olika kategorier, se tabell 2.
Tabell 2. Översikt av artiklarnas resultat
Kategori Smärta Sömn Mobilitet Sociala aktiviteter Sociala relationer Självbild Menings-enheter Smärta är vanligt relaterat till bensår. Sömnen blir störd av den ihållande smärtan. Det är svårt att röra sig på samma sätt som förut. Många patienter undviker sociala aktiviteter. Orkar inte med att hålla kontakt med andra människor. Självbilden förändras negativt i samband med bensår. Tema ”Smärtans påverkan på livskvaliteten och mobiliteten” ”Konsekvenser för sociala relationer och meningsfulla aktiviteter” ”Förändring av självbild och syn på framtiden”
Författarna diskuterade sedan det de funnit intressant i de olika kategorierna och som var relevant för syftet. Båda författarna hade på varsitt håll kommit fram till de olika kategorierna. Texten under de olika kategorierna bildade tema som användes för att presentera vårt resultat.
Etiska aspekter
De artiklar som ingår i en systematisk litteraturstudie ska vara granskade av en etisk kommitté eller innehålla en grundlig etisk diskussion. Allt material ska presenteras, både det som stöder och icke-stöder författarnas förförståelse. Alla artiklar som använts i litteraturstudien ska noggrant redovisas (Forsberg & Wengström, 2003). Författarna tar i sin litteraturstudie hänsyn till de ovan nämnda etiska aspekterna.
RESULTAT
Smärtans påverkan på livskvaliteten och mobiliteten
Bensår är smärtsamt och smärtan ökar vid ett större bensår. Smärtan tenderar även att öka då patienten haft bensåret en längre tid, vilket leder till sämre livskvalitet (Franks & Moffatt, 2006; Guarnera, Tinelli, Abeni, Di Pietro, Sampogna & Tabolli, 2007; Hareendran, Bradbury, Budd, Geroulakos, Hobbs, Kenkre & Symonds, 2005).
Patienter med bensår upplever mer smärta än människor i en liknande social situation och ålder utan bensår (Jull, Walker, Hackett, Jones, Rodgers, Birchall, Norton och MacMahon, 2004).
Smärta är ett vanligt symtom vid bensår, men patienterna upplever att ingen förstår deras smärta. Trots att de upplever smärta är det inte alla som har recept på smärtstillande läkemedel (Douglas, 2001; Heinen, Persoon, van der Kerkhof, Otero & van Achterberg, 2006; Wissing, Ek & Unosson, 2002). Patienter med bensår klagar också över att de inte får tillräckligt med smärtlindring under förbandsbyte (Ebbeskog & Emami, 2005).
Patienterna berättar att de inte alltid talar om sin smärta utan de ser det som en del i åldrandeprocessen (Douglas, 2001; Heinen, et al., 2006; Wissing, et al., 2002).
Många patienter med bensår upplever att deras dagliga liv förändras på ett negativt sätt. En av anledningarna är att smärtan ofta finns i deras tankar. Vissa patienter uttrycker att bensåret och smärtan bestämmer hur deras liv ska levas. De upplever att smärtan leder till begränsningar i till exempel rörlighet och socialt liv. Det skapar ilska, sorg och många av patienterna gråter i förtvivlan. Patienterna med bensår upplever att lägesförändringar och massage av benet kan lindra smärtan. Lycka kan av patienterna beskrivas som att vara smärtfri (Ebbeskog & Ekman, 2001). Patienter med bensår som vårdas i hemmet av en distriktssköterska har ofta en försämrad rörelseförmåga. De som blir omlagda på en distriktssköterskemottagning har ofta en bättre rörelseförmåga. Det gäller även patienter som lägger om sitt bensår själva eller med anhörigas hjälp (Franks & Moffatt, 2006).
Omläggningen av bensåret har en betydande roll i smärtproblematiken. Patienter som klarar omläggningen av bensåret själva eller med hjälp av anhöriga känner i mindre utsträckning av sin kroppsliga smärta. De patienter som blir omlagda på en distriktssköterskemottagning upplever även de mindre smärta. Däremot visar de patienterna med bensår som läggs om av en distriktssköterska i hemmet mer kroppslig smärta (Franks & Moffatt, 2006).
Smärtans intensitet varierar på natten, under dagen och vid aktiviteter. Dygnsrytmen förändras och sömnen blir störd av den ihållande smärtan (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran, et al., 2005; Jones, Barr, Robinson & Carlisle, 2006; Wissing, et al., 2002). Sömnbrist kan i sin tur leda till en försämrad sårläkning (Douglas, 2001). Patienter med bensår som läggs om av distriktssköterska i hemmet sover sämre än de som läggs om på en distriktssköterskemottagning (Franks & Moffatt, 2006).
Konsekvenser för sociala relationer och meningsfulla aktiviteter
Förband gör det svårt att använda vanliga skor (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran, et al., 2005; Heinen, Evers, Van Uden, Van der Vleuten, van de Kerkhof & Van Achterberg, 2007). Många patienter med bensår använder tofflor istället. Tofflorna gör det svårt att vara ute i alla väder och det försvårar vid bilkörning. En patient berättar att han fastnade med tofflorna i bilens pedaler och utan att kunna köra bil försvåras den sociala kontakten. Kontakten med andra människor minskar på grund av att patienterna inte längre är utomhus på samma sätt som förut. Sömnrubbningar leder till att patienter med bensår blir trötta och får mindre energi. Det leder till att patienterna inte orkar hålla kontakten med alla bekanta utan bara de närmaste vännerna och familjen (Ebbeskog & Ekman, 2001).
Patienter med bensår upplever att deras dagliga liv är förändrat. En anledning till förändringen kan vara att de måste planera sitt liv efter hur ofta de måste lägga om såret (Ebbeskog & Emami, 2005; Hareendran, et al., 2005). Patienter med bensår tycker att det är viktigt med en gemytlig atmosfär och att de blir bekräftade vid förbandsbyte. Det leder till att patienterna känner sig väl omhändertagna och att de får mer hopp om att såret ska läka, vilket ger en högre livskvalitet (Ebbeskog & Emami, 2005).
Patienterna upplever att distriktssköterskorna som gör hembesök alltid har bråttom vilket försämrar kommunikationen dem emellan. Trots det försvarade patienterna
distriktssköterskorna och tar hänsyn till deras stressade situation (Douglas, 2001, Ebbeskog & Emami, 2005).
Patienterna anser sig oförmögna att utföra aktiviteter som simning, promenader och trädgårdsarbete. Anledningen kan vara smärta och obekvämt bandage. Simning är inte möjligt att genomföra då förbandet måste hållas torrt (Douglas, 2001; Hareendran, et al., 2005; Heinen, et al., 2007).
De dagliga promenaderna blir för många patienter med bensår svårt att utföra. Rädslan att överanstränga benet gör att promenaden blir begränsad. Skogspromenader är inte längre aktuellt då rädslan för att trampa snett och ramla är stor. Ett fall kan innebära mer skada och försämra bensårets status (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Heinen, et al., 2007).
Förändring av självbild och syn på framtiden
Flera av patienterna med bensår upplever att de tidigare i livet hade en god sårläkning. Patienterna vill hitta en förklaring till varför det inte längre är så. De ser sitt ben som en defekt kroppsdel och patienterna tycker att bensåret är otäckt att titta på. Patienterna med bensår upplever en osäkerhet och en maktlöshet. De känner att de inte har kontroll över sin kropp. Såret kan utan förvarning läcka igenom förbandet. En del patienter känner sig illa till mods av att ha ett bandagerat ben. Vissa av patienterna anser att bensåret har blivit en del av deras vardag och de har svårt att tänka sig ett liv utan det. Det innebär att det är en del av deras nya identitet (Ebbeskog & Ekman, 2001).
Självbilden förändras negativt i samband med bensår. En anledning till det är försämrad personlig hygien och patienterna känner sig aldrig rena, vilket spelar en stor roll för livskvaliteten. Många patienter anser att såret ger en obehaglig lukt och att deras klädsel är oattraktiv (Douglas, 2001; Hareendran, et al., 2005; Heinen, et al., 2007). Kvinnliga patienter som vanligtvis klär sig i kjol använder istället långbyxor för att dölja bensåret och det leder till att de känner sig mindre attraktiva (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran, et al., 2005).
Patienter upplever att de måste få hjälp av vårdgivaren att sätta upp realistiska mål för att få tillbaka kontrollen över sina liv och förbättra sin självbild (Douglas, 2001).
Patienter upplever att deras familjeliv blir påverkat av bensåret. Deras självbild förändras negativt då de är beroende av att familjen hjälper till med sysslor de inte längre klarar av. Det är något som framförallt drabbar kvinnor (Hareendran, et al., 2005).
Patienterna har hopp om att gå tillbaka till det liv de levde innan de drabbades av bensår. När bensåret har läkt planerar de att göra till exempel resor som de på grund av bensåret fått avstå ifrån (Ebbeskog & Ekman, 2001). Patienter med bensår har blandade känslor inför framtiden. En del känner hopp att såret ska läka men de flesta av bensårspatienterna är pessimistiska inför framtiden. De upplever att bensåret är som en ond cirkel, där såret läker för att sedan recidivera (Douglas, 2001; Hareendran, et al., 2005).
DISKUSSION
MetoddiskussionForsberg & Wengström (2003) menar att forskning är färskvara och studierna bör vara publicerade de senaste tre till fem åren. Författarna inledde arbetet med att söka artiklar som
var fem år gamla men det gav för få träffar för att ge en tillförlitlig sammanställning av resultaten. Författarna tolkade det som att det inte forskats så mycket kring livskvalitet och bensår de senaste fem åren och vidgade sökningen till tio år. Vid den vidgade sökningen hittades tre artiklar som var publicerade innan år 2003. Författarna ansåg att publiceringsåret på de artiklarna som valts ut inte skulle ge någon felaktig slutsats. Därmed skulle publiceringsåret inte minska litteraturstudiens aktualitet och trovärdighet. Författarna ansåg också att resultatet av studien skulle kunna överföras till klinisk verksamhet.
Problemområdet var intressant ur både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitativa studier var relevanta för studien då de undersöker patienternas egna upplevelser och känslor av att leva med ett bensår (Forsberg & Wengström, 2003; Segesten, 2006). I kvantitativa studier används olika mätinstrument som till exempel SF-36. Vid kvantitativ forskning används statistik för att mäta sambandet mellan människors livskvalitet och bensår (Willman & Stoltz, 2002). Att använda båda ansatserna kallas triangulering och kan användas för att göra studien mer trovärdig (Forsberg & Wengström, 2003; Polit & Beck, 2004).
En svaghet i studien var att majoriteten av de utvalda artiklarna var kvantitativa. Resultatet kunde ha blivit annorlunda om vi bara använt oss av kvalitativa artiklar. Livskvalitet är en upplevelse och därför gav de kvalitativa artiklarna som inkluderades mer djup i studien. Ett intressant resultat som framkommit är att patienter upplever mer smärta om de läggs om i hemmet av en distriktssköterska, än de som läggs om på en distriktssköterskemottagning (Franks & Moffatt, 2006). Det är fakta som inte framkommit i mer än en av artiklarna vilket tyvärr gör det svårt att jämföra det med annan forskning. Det försvårar för en djupare diskussion inom ämnet och minskar därmed trovärdigheten för det resultatet.
Artiklarna i studien var peer-reviewed vilket leder till större trovärdighet för ingående artiklar. Det visar att artikeln genomgått en kritisk granskning av personer som är insatta i ämnet. Att använda sig av peer-reviewed som avgränsning i sökningen i databaserna gör att träffarna endast är publicerade i vetenskapliga tidsskrifter (Polit & Beck, 2004; Willman & Stoltz, 2002; Östlund, 2006). Vi använde våra granskningsmallar för att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet och alla utvalda studier accepterades.
Författarna ville att vår studie skulle rikta sig till äldre människor mellan 65-90 år. Genom att använda sökordet ”aged” och ”aged, 80 and over” kom den åldersgruppen med. Vi valde att inkludera den åldersgruppen på grund av att bensårsprevalensen ökar med stigande ålder.
Författarna var medvetna om att resultatet kunde ha sett annorlunda ut om vi använt sökord som innefattar ett ålderspann på 45-90 år vilket kunde ha givit fler träffar i databaserna. Människor i arbetsför ålder kanske upplever att bensåret är mer i vägen. Det kan vara svårt att använda fotriktiga skor och svårt att behöva stå upp en hel dag som vissa arbeten kräver.
Författarna använde sig av Cinahl och PubMed därför att det är två relevanta databaser. Vår studies trovärdighet ökar då databaserna riktar sig till sjuksköterskans omvårdnadsarbete. För att få reda på vilka ord som de olika databaserna använde för att beskriva våra sökord gjordes en thesaurussökning. På så sätt begränsades antalet träffar och trovärdigheten för vår studie ökade. Antalet träffar begränsades då thesaurussökningar ger de specifika sökorden som den databasen använder för att beskriva till exempel äldre människor.
Vid sökningen i databaserna exkluderade författarna artiklar om diabetesfot. Trots att diabetessår ger liknande påverkan på patientens livskvalitet som andra bensår valde vi bort det sökordet. Vi ansåg att sår relaterade till sjukdomen diabetes är ett stort ämnesområde i sig själv. Författarna ville genom den åtgärden avgränsa sökområdet och få så relevanta träffar som möjligt. Det kan utgöra en både en styrka och en svaghet för studien att författarna valde att exkludera diabetessår då överförbarheten till den kliniska verksamheten kan påverkas, men vi ansåg inte att trovärdigheten i vår studie skulle påverkas. Vi anser att det resultatet vi fått fram i studien skulle kunna överföras till andra kroniska sjukdomstillstånd som till exempel reumatiska sjukdomar. Vid reumatiska sjukdomar kan lederna bli deformerade och rörelseförmågan försämras. Det kan vara ett smärtsamt tillstånd och kan spela en stor roll för livskvaliteten då livet förändras.
För att bedöma studiers kvalitet menar Forsberg och Wengström (2003) att syfte, urval, metod, analys och värdering bör finnas med. Utifrån det skapade författarna egna granskningsmallar. De kvantitativa artiklar som ingick i författarnas litteraturstudie var av icke-experimentell design och de mallar som fanns i litteraturen utgick från en experimentell design. Från början fanns inte grounded theory i de kvalitativa artiklarna som vi valt, därför valde vi bort det i granskningsmallen. Grounded theory innebär enligt Polit & Beck (2004) att samla in och analysera kvalitativa data vilket syftar till att upptäcka teorier som är verklighetsanknutna.
Vid en senare sökning i databasen hittades en relevant artikel som innehöll grounded theory. Det gjorde att den fick två poäng mindre vid granskningen med våra mallar. Artikeln
bedömdes enligt vår mall att ha hög kvalitet. Vi ville även kunna skatta artiklarna genom ett betygssystem för att kunna avgöra studiens kvalitet. De egengjorda mallar underlättade för författarna när artiklarna skulle jämföras med varandra, men försvårar givetvis för andra forskare att granska våra artiklar med de mallar som finns i litteraturen.
En styrka i vår studie är att vi gjort en tydlig analys som gör det möjligt för en annan forskare att komma fram till samma resultat. Det ska även vara en möjlighet för en läsare att förstå hur vi kommit fram till resultatet. En svaghet i vår studie kan vara att vi innan genomläsningen av artiklarna diskuterat vilka symtom och eventuella förändringar i det dagliga livet som ville fördjupa oss i. Våra föreställningar om att personer med bensår upplever problem kan ha gjort att vi har sett det vi förväntade oss att finna i artiklarna.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet, vilket gjordes med hjälp av tidigare studier inom området. Resultatet visar att bensårsrelaterade symtom som till exempel smärta, sömnrubbningar och immobilitet påverkar patienternas emotionella välbefinnande. Det påverkar också deras tillfredsställelse med sociala relationer och meningsfulla aktiviteter i varierande grad. Kontakt med vårdpersonal i samband med såromläggning kan påverka patienternas emotionella välbefinnande i positiv eller negativ riktning beroende på sjuksköterskornas kompetens och bemötande. Haworth och Dluhy (2001) menar att sjuksköterskans skicklighet att kommunicera, förmåga att se patienten ur ett holistiskt perspektiv och ha en god mellanmänsklig relation ökar patientens livskvalitet Vårt resultat visar att smärta är den största anledningen till försämrad livskvalitet hos patienter med bensår (Douglas, 2001; Franks & Moffatt, 2006; Guarnera, et al., 2007; Hareendran, et al., 2005 Heinen, et al., 2007; Persoon, et al., 2004; Price, et al., 2007; Wissing, et al., 2002). Det är stor risk att det dagliga livet förändras i samband med den smärta som bensåret kan ge. När patienterna inte längre kan leva som de är vana vid ökar risken att drabbas av depression (Jones, et al., 2006). Om patienterna upplever att de inte har en grundstämning av glädje har de en försämrad livskvalitet (Jahren Kristoffersen, 1998). Engagemang är viktigt för att kunna känna hög livskvalitet. Patienter som inte klarar av vissa aktiviteter på grund av sjukdom behöver hitta andra meningsfulla aktiviteter som de känner att de kan bemästra. Om patienterna känner sig behövda samtidigt som de upplever att de gör nytta blir de engagerade och livskvaliteten ökar (Hagberg, 2002).
Flera studier visar att patienter med bensår upplever att smärtan ökar i samband med att såret förvärras (Krasner, 1998; Price, Fogh, Glynn, Krasner, Osterbrink, & Sibbald, 2007).
Sjuksköterskan måste vara uppmärksam på förändringar i patientens uttryck för smärta. Det leder till att smärtlindring och rätt behandling sätts in i god tid innan patientens bensår ger allt för stor inverkan på det dagliga livet. Som smärtlindring kan NSAID- preparat ges viss tid innan omläggning, även bedövningssalvor kan appliceras på huden för att lindra smärtan vid omläggning (Krasner, 1998).
Många av patienterna vill inte klaga på sin smärta. Trots att sjuksköterskan visar empati för patientens situation väljer många patienter att bearbeta sina tankar om smärtan själva (Price, et al., 2007). Hagberg (2002) menar att om inte patienterna får tillfredsställelse i livet kan det leda till en obalans. Genom att patienten erkänner smärtan för sjuksköterskan kan balansen rubbas då sjuksköterskan enligt patienten får mer makt. Det kan i sin tur ge försämrad livskvalitet.
Trots att bensår är förknippat med smärta så finns det sårspecialister som hävdar att venösa bensår inte är smärtsamma. För att kunna hjälpa patienterna att få en bättre livskvalitet bör sårspecialisterna sätta sig in i patienternas situation (Krasner, 1998). Det finns många studier som visar att patienter med både venösa och arteriella bensår faktiskt upplever smärta (Briggs & Flemming, 2007; Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Franks & Moffatt, 2006; Guarnera, et al., 2007; Hareendran, et al., 2005; Heinen, et al., 2006; Jones, et al., 2006; Jull, et al., 2004; Krasner, 1998; Persoon, et al., 2004; Wissing, et al., 2002).
Sjuksköterskan måste komma ihåg att upplevelsen av smärta är individuell och en annan människa kan aldrig helt och fullt sätta sig in i patientens situation (Blomqvist, 2004).
Vårt resultat visar att sömnen hos patienter med bensår påverkas negativt på grund av smärtor i det skadade benet (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Haram & Nåden, 2003; Hareendran, et al., 2005; Jones, et al., 2006; Krasner, 1998; Wissing, et al., 2002).
Sjuksköterskan måste göra allt hon kan för att hjälpa patienten att förbättra nattsömnen, då god sömn främjar sårläkningen. Det kan vara bra att öka rofylldheten inför natten genom att ha stämningsfull belysning och mildra störande ljud (Lindholm, 2003). Stämningsfull musik vid sänggåendet gör att patienterna får en bättre och längre nattsömn (Lai & Good, 2004). Om patienten stimuleras till bättre nattsömn blir hon/han mer utvilad och orkar då vara mer aktiv i sitt liv. Genom att vara aktiv kan patienterna känna att de har kontroll över sina liv och livskvaliteten kan då förbättras (Jahren Kristoffersen, 1998).
Vårt resultat visar att bensår ofta leder till begränsade sociala aktiviteter (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran, et al., 2005; Heinen, et al., 2007). En del patienter undviker sociala aktiviteter som till exempel simning och trädgårdsarbete då de inte vill förvärra sårets status (Douglas, 2001; Hareendran, et al., 2005; Heinen, et al., 2007). Många patienter med bensår vet inte att fysisk aktivitet kan förbättra läkningen av bensåret och därmed livskvaliteten. Flera patienter tror tvärtom att vila gör att såret läker fortare (Heinen,et al., 2007). Krasner (1998) har kommit fram till att patienter med bensår undviker att stå upp och röra på sig längre stunder på grund av smärtan från såret. Jahren Kristoffersen (1998) menar att alla människor bär på resurser och när de inte kan användas kan det leda till en försämrad livskvalitet. Trots det kan patienten uppleva hälsa trots sjukdom om de känner att deras liv är fyllt med mening. Enligt Hagberg (2002) kan patienterna uppleva mening i livet genom att gå på teater, se en film, lyssna på musik eller läsa en skönlitterär bok. Det behöver inte vara så ansträngande att överskrida sig själv utan till exempel musiken kan få patienten att försvinna in i sin egen värld en stund. Då patienterna skapar en möjlighet till överskridande kan det leda till en bättre livskvalitet.
Vårt resultat visar att de sociala kontakterna för patienter med bensår försämras (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Ebbeskog & Emami, 2005; Hareendran, et al., 2005; Heinen, et al., 2007). Lindholm (2003) menar att patienter som har högst en social kontakt per vecka har sämre sårläkning än patienter med större kontaktnät.
Vårt resultat visar att det är vanligt att självbilden förändras i samband med bensår (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran, et al., 2005). När någon i familjen drabbats av bensår påverkas rollerna i familjen. Någon annan familjemedlem får ta över sysslor som inte längre är möjliga att utföra för patienten med bensår. Det kan leda till att patienterna känner att de tappar kontrollen över sin situation och självbilden påverkas negativt. När patienterna tar kontrollen över sin situation förbättras kroppsuppfattningen, självförtroendet och de sociala kontakterna (Douglas, 2001). Kvinnliga patienter med bensår påverkas av att de inte längre kan använda de kläder som de hade innan (Hyde, Ward, Horsfall & Winder, 1999). Sjuksköterskan kan genom samtal hjälpa patienten att få kontroll på tillvaron genom att stötta deras känslor. Det centrala för sjuksköterskan är att få patienten att behålla hoppet om att såret ska läka (Ebbeskog & Ekman, 2001). Patienten måste få tid att vänja sig vid den nya situationen. När bensår uppkommer kan tidigare rutiner förändras och då är det viktigt att
patienten kan påverka sin tillvaro vilket kan leda till en förbättrad livskvalitet (Hagberg, 2002).
För att kunna återfå självbilden är det viktigt för patienterna att sjuksköterskan hjälper till att sätta upp mål som är möjliga att nå (Douglas, 2001). Enligt Jahren Kristoffersen (1998) kan tillfredsställelsen av att klara av olika mål bidra till att patienten upplever hälsa trots sjukdom.
Fortsatt forskning
Under arbetets gång har vi upptäckt ett behov av ytterligare forskning. De artiklar som har inkluderats i vår studie riktar sig mot patienten och dennes upplevelser av att leva med bensår. Vi vet sedan tidigare att hela familjen påverkas av en familjemedlems sjukdom. Det skulle vara intressant att se hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem drabbas av bensår, finns det både positiva och negativa aspekter? Metoden skulle kunna vara en longitudinell studie med kvalitativ ansats för att få reda på hur det förändras över tiden.
Slutsats
Slutsatsen av denna systematiska litteraturstudie är att patienter med bensår upplever en negativ förändring av livskvaliteten. Det som påverkar skattningen av livskvaliteten är framförallt smärta, immobilitet och att relationer till andra människor förändras. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja patienten och hjälpa till att formulera mål som kan hjälpa dem att nå livskvalitet.
REFERENSER
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, K. (2004). Vardaglig smärta. I K. Blomqvist., & A-K. Edberg (Red.), Att vara
äldre ”…man har ju sina krämpor…” (pp. 177-188). Lund: Studentlitteratur.
Briggs, M., & Flemming, K. (2007). Living with a leg ulceration: a synthesis of qualitative research. Journal of Advanced Nursing, 59(4), 319-328.
Christensen, C.R., & Yeager, A.A. (2001). Case study: A unique approach to compliance in a patient with venous ulcers. Journal of Vascular Nursing, 19, 52-54.
Douglas, V. (2001). Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients´ experiences and feelings. Journal of Wound Care, 10, 355-360.
Ebbeskog, B., & Ekman, S.-L. (2001). Elderly persons´ experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment. Scandinavian
Journal of Caring and Science, 15, 235-243.
Ebbeskog, B., & Emami, A. (2005). Older patients´ experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient. Journal of Clinical Nursing, 14, 1223-1231.
Flemming, K., & Briggs, M. (2006). Electronic searching to locate qualitative resarch: evaluation of three strategies. Journal of Advanced Nursing, 57, 95-100.
Franks, P.J., & Moffatt, C.J. (2006). Do Clinial and Social Factors Predict Quality of Life in Leg Ulceration?. Lower Extremity Wounds, 5 (4), 236-243.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Guarnera, G., Tinelli, G., Abeni, D., Di Pietro, C., Sampogna, F., & Tabolli, S. (2007). Pain and quality of life in patients with vascular leg ulcers: an Italian multicentre study. Journal of
Wound Care, 16, 347-351.
Hagberg, M. (2002). Att vara en helhet i ett sammanhang- gestaltning av mening och värde i
Haram, R., & Nåden, D. (2003). Hvordan pasienter opplever å leve med leggsår. Vård i
Norden, 23 (2), 16-21.
Hareendran, A., Bradbury, A., Budd, J., Geroulakos, G., Hobbs, R., Kenkre, J., & Symonds, T. (2005). Measuring the impact of venous leg ulcers on quality of life. Journal of Wound
Care, 14, 53-57.
Haworth, S.K., & Dluhy, N.M. (2001). Holistic symptom management: modelling the interaction phase. Journal of Advanced Nursing, 36(2), 302-310.
Heinen, M.M., Evers, A.W.M., Van Uden, C.J.T., Van der Vleuten, C.J.M., van de Kerkhof, P.C.M., & Van Achterberg, T. (2007). Sedentary patients with venous or mixed leg ulcers: determinants of physical activity. Journal of Advanced Nursing 60(1), 50–57.
Heinen, M.M., Persoon, A., van der Kerkhof, P., Otero M., & van Achterberg, T. (2006). Ulcer-related problems and health care needs in patients with venous leg ulceration: A descriptive, cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 44, 1296-1303.
Hyde, C., Ward, B., Horsfall, J., & Winder, G. (1999). Older women´s experience of living with chronic leg ulceration. International Journal of Nursing Practice, 5, 189-198.
Hälso- och sjukvårdslag. (SFS 1982:763). [Elektronisk]. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: http://www.rixlex.riksdagen.se [2008-02-27].
Jahren Kristoffersen, N. (Red.). (1998). Olika syn och perspektiv på hälsa och sjukdom. I N. Jahren Kristoffersen (Red.), Allmän omvårdnad 1 (pp. 21-81). Stockholm: Liber.
Jones, J., Barr, W., Robinson, J., & Carlisle, C. (2006). Depression in patients with chronic venous ulceration. British Journal of Nursing, 15, 17-23.
Jull, A., Walker, N., Hackett, M., Jones, M., Rodgers, A., Birchall, N., Norton, R., &
MacMahon, S. (2004). Leg ulceration and perceived health: a population based case-control study. Age and Ageing, 33, 236-241.
Krasner, D. (1998). Painful Venous Ulcers: Themes and Stories about Living with the Pain and Suffering. Journal of WOCN: Wound, Ostomy and Continence Nursing, 25, 158-68.
Lai, H-L., & Good, M. (2004). Music improves sleep quality in older adults. Journal of
Advanced Nursing 49(3), 234–244.
Lindeman Steen, L., Andersen, T., & Ingebretsen, H. (2002). Omvårdnad vid hudskador och hudsjukdomar. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (pp. 958-991). Stockholm: Liber AB.
Lindholm, C. (2003). Sår. Lund: Studentlitteratur.
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande- en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Persoon, A., Heinen, M.M., van der Vleuten, C.J.M., Rooij, M.J., van de Kerkhof, P.C.M., & van Achterberg, T. (2003). Leg ulcers: a review of their impact on daily life. Journal of
Clinical Nursing, 13, 341-354.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research. Principles and Methods (7th ed.).
Philadelphia: Lippincott.
Price, P., Fogh, K., Glynn, C., Krasner, D.L., Osterbrink, J., & Sibbald, G.R. (2007). Managing painful chronic wounds: the Wound Pain Management Model. International
Wound Journal, 4, 4-15.
Segesten, K. (2006). Att välja modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (pp. 85-88). Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Wissing, U., Ek, A.-C., & Unosson, M. (2002). Life situation and function in elderly people with and without leg ulcers. Scandinavian Journal of Caring and Science, 16, 59-65.
Östlund, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning
BILAGOR
Bilaga I. Granskningsmall för kvantitativa artiklar
Syfte
• Är studiens syfte tydligt beskrivet? JA NEJ
Urval
• Finns inklusionskriterier? JA NEJ
• Finns exklusionskriterier? JA NEJ
• Beskrivs urvalsförfarandet? JA NEJ
• Är deltagarantalet beskrivet? JA NEJ
• Är undersökningsgruppen representativ? JA NEJ
Metoder
• Är reliabiliteten beräknad? JA NEJ
• Är validiteten diskuterad? JA NEJ
• Är mätmetoderna beskrivna? JA NEJ
Analys
• Finns ett etiskt resonemang? JA NEJ
• Beskrivs bortfallet? JA NEJ
Värdering
• Är resultatet generaliserbart? JA NEJ
Bilaga II. Granskningsmall för kvalitativa artiklar
Syfte
• Är studiens syfte tydligt beskrivet? JA NEJ
Urval
• Finns inklusionskriterier? JA NEJ
• Finns exklusionskriterier? JA NEJ
• Beskrivs urvalsförfarandet? JA NEJ
• Är deltagarantalet beskrivet? JA NEJ
• Är undersökningsgruppen representativ? JA NEJ
Metoder
• Beskrivs metoden för datainsamlingen tydligt? JA NEJ
• Beskrivs genomförandet tydligt? JA NEJ
Analys
• Finns ett etiskt resonemang? JA NEJ
• Är analysen tydligt beskriven? JA NEJ
• Är resultatet tydligt redovisat? JA NEJ
Värdering
• Har resultatet klinisk betydelse? JA NEJ
Bilaga III. Artikelmatris
Författare Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Douglas, V.
Journal of Wound Care, 2001; 10: 355-360
Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients´experiences and feelings.
Att hjälpa vårdpersonal att förstå vilka effekter ett bensår har ur patientens perspektiv.
Kvalitativ studie. Grounded theory med ändamålsenligt urval. 8 deltagare.
Bensåret påverkar
patienten både fysiskt och psykiskt. Relationen mellan patient och vårdgivare påverkar patientens fysiska och psykiska hälsa. Hög 11/13 Ebbeskog, B., & Ekman, S. Scandinavian Journal of Caring, 2001; 15: 235-243 Elderly persons´ experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom an
imprisonment
Att ta reda på äldre personers upplevelser av att leva med bensår.
Kvalitativ studie. Fenomenologiskt/ hermeneutisk ansats. Ändamålsenligt urval. 15 deltagare.
Äldre personer med venösa bensår kämpar mot sjukdomen. De pendlar mellan att känna sig fångna i sin egen kropp och kämpar samtidigt för att uppleva frihet. Hög 12/13 Ebbeskog, B., & Emami, A. Journal of Clinical Nursing, 2005; 14: 1223-1231 Older patients´ experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient.
Att beskriva upplevelsen hos äldre människor med venösa bensår under förbandsbyte med fokus på deras upplevelse av vården.
Kvalitativ studie.
Fenomenologisk/hermeneutisk ansats med ändamålsenligt urval.
15 deltagare.
Patienterna vill känna sig värdefulla och behandlas av kunnig vårdpersonal.
Hög 13/13
Författare Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Franks, P.J., & Moffatt, C.J.
Lower Extremity Wounds, 2006; 5 (4): 236-243
Do Clinical and Social Factors Predict Quality of Life in Leg
Ulceration?
Att undersöka om det finns samband mellan kliniska och
sociodemografiska
kännetecken hos patienter med bensår och hur hälsan uppfattas. Kvantitativ tvärsnittsstudie. Icke-experimentell design. 758 deltagare Mätinstrument: Nottingham Health Profile (NHP).
Patienter som behandlas av sjuksköterska på speciella
sårvårdsmottagningar har bättre livskvalitet än patienter som behandlas av distriktsköterskor i hemmet. Medel 9/13 Franks, P.J., Moffatt, C.J., Doherty, D.C., Smithdale, R., & Martin, R. Wound Repair and Regeneration, 2006; 14: 536-541 Longer-term changes in quality of life in chronic leg ulceration.
Att undersöka de långsiktiga förändringar på livskvaliteten relaterat till bensår hos patienter som får behandling
Kvantitativ studie. Icke-experimentell design med ändamålsenligt urval. 95 deltagare
Mätinstrument: Nottingham Health Profile (NHP).
Livskvaliteten förändras under tiden patienterna lider av bensår Medel 10/13 Guarnera, G., Tinelli, G., Abeni, D., Di Pietro, C., Sampogna. F., & Tabolli, S. Journal of Wound Care, 2007; 16: 347-351
Pain and quality of life in patients with vascular leg ulcers: an Italian mulitcentre study.
Att uppskatta smärtan och livskvaliteten hos patienter med kroniska vaskulära bensår. Kvantitativ tvärsnittsstudie. Icke-experimentell design med bekvämlighetsurval. 381 deltagare. Mätinstrument: SF-12 och VAS Vaskulära bensår är mycket smärtsamma och leder till en sämre livskvalitet. Det finns en direkt koppling till både bensårets storlek och tidsduration.
Medel 9/13
Författare Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Harendraan, A., Bradbury, A., Budd, J., Geroulakos, G., Hobbs, R., Kenkre, J., & Symonds, T. Journal of Wound Care, 2005; 14: 53-57
Measuring the impact of venous leg ulcers on quality of life.
Att identifiera
hälsorelaterad livskvalité hos patienter med bensår för att kunna skapa ett mätinstrument för behandling.
Kvantitativ och kvalitativ studie. Icke-experimentell design med ändamålsenligt urval.
38 deltagare.
Mätinstrument: Modifierat Skindex- formulär
Patientens behov är i fokus för att kunna hitta en så bra behandling som möjligt.
Medel 8/13
Heinen, M.M., Persoon, A., van der Kerkhof, P., Otero, M., & van Achterberg, T. International Journal of Nursing Studies, 2007; 44: 1296-1303 Ulcer-related problems and health care needs in patients with venous leg ulceration: A
descriptive, cross-sectional study.
Att beskriva bensårsrelaterade problem hos patienter med bensår orsakade av venös insufficiens eller av kombinerad etiologi.
Kvantitativ studie.
Icke-experimentell design. Deskriptiv tvärsnittsstudie med ändamålsenligt urval. 141 deltagare.
Mätinstrument: Sickness Impact Profile (SIP68)
Patienter med bensår stöter på flera allvarliga problem. De får inte tillräcklig vård för bensårsrelaterade problem. Hög 13/13 Jones, J., Barr, W., Robinson, J., & Carlisle, C. British Journal of Nursing, 2006; 15: 17-23 Depression in patients with chronic venous ulceration
Att upptäcka prevalensen och upplevelsen av oro och depression vid kroniska venösa bensår.
Kvantitativ studie. Icke-experimnetll design med ändamålsenligt urval. 190 deltagare.
Mätinstrument: The hospital and anxiety and depression scale (HADS)
Patienter med kroniska venösa bensår ligger i riskzonen för oro och depression. Försämrad fysisk hälsa är den största riskfaktorn för att drabbas av depression senare i livet.
Medel 8/13
Författare Tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Jull, A., Walker, N., Hackett, M., Jones, M., Rodgers, A., Birchall, N., Norton, R., & MacMahon, S.
Age and ageing, 2004; 33: 236-241
Leg ulceration and perceived health: a population based case-control study.
Att kvantifiera
hälsorelaterad livskvalité i samband med bensår och att skatta sitt
hälsotillstånd i samband med bensår. Kvantitativ studie. Icke-experimentell design. Stratifierat urval. 448 deltagare. Mätinstrument: SF-36
Bensår har liknande påverkan på livskvalitén som många andra kroniska sjukdomar som diabetes och artrit.
Medel 9/13
Wissing, U., Ek, A.-C., &
Unosson, M.
Scandinavian Jounal of Caring,
2002; 16: 59-65
Life situation and function in elderly people with and without leg ulcers.
Att jämföra
livssituationen hos äldre patienter med bensår med en jämförbar grupp äldre människor utan bensår.
Kvantitativ studie.
Icke-experimentell design med icke- slumpmässigt urval. 144 deltagare.
Mätinstrument: The
Philadelphia Geriatric Center Multilevel Assessment Instrument (PGCMAI)
Patienter med bensår har sämre medelvärde inom psykisk hälsa, aktivitet i dagligt liv (ADL), minne, social funktion,
anpassning till den nya situationen än de utan bensår.
Hög 12/13
