1
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng”All min energi som jag hade gick åt att vara normal”
– en studie om hur lärarens förhållningssätt påverkar elever med en annan etniskbakgrund i en mångkulturell skola
”All my energy that I had, went to acting normal”
– a study of how teacher attitudes affect students with different ethnic backgrounds in a multicultural school
Zohra Fahim Bosevska
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barn och ungdomsvetenskap 2011-10-31
Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Thom Axelsson
3
Förord
Studien har gett mig en djupare inblick i och en ökad förståelse för inverkan av lärarens förhållningssätt gentemot den enskilda eleven i den mångkulturella skolan. Jag vill tacka de ungdomar och före detta elever som varit öppna för undersökningen och intervjun. Även tack till de som korrekturläst mitt arbete.
Lund, november 2011 Zohra Fahim Bosevska
5
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras
identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer.
Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar. Den kvalitativa metoden har gett flera resultat och ytterligare kunskap i ämnet. Genom intervjuer i form av samtal har elevernas egen erfarenhet och uppfattning av lärarens förhållningssätt och dess påverkan på dem tagits upp och diskuterats. Utöver intervjuerna har jag kompletterat med egna reflektioner som har antecknats efter mötena . Resultatet visar att lärarens förhållningssätt påverkar eleverna starkt om än på olika sätt. Av studien framgår att lärare i den mångkulturella skolan påverkar elevers identitetsskapande samt skolprestationer negativt genom tillsägelser och påpekningar om att eleven inte följer svenska normer och värderingar. Det visar sig att vissa lärare i den mångkulturella skolan har svårt att på ett pedagogiskt sätt hantera den mångfald av elever som finns i skolan. Genom arbetet har det framkommit att de olikheter som har påpekats från lärarnas sida har varierat mellan religion, kön, klass samt etnicitet.
Nyckelorden i undersökningen är: Socialisation/ Samspel, identitetsskapande/ självkänsla, integritet, etnicitet och den mångkulturella skolan
7
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1 Syfte och frågeställningar ... 10
1.2 Frågeställningar... 10
2. Tidigare forskning ... 11
2.1 Begrepp ... 11
2.2 Socialisation och samspel ... 11
2.3 Identitetsskapande och självkänsla ... 12
2.4 Etnicitet ... 13
2.5 Den mångkulturella skolan ... 13
2.6 Integritet ... 14
3. Metod ... 15
3.1 Metodval ... 15 3.1.1 Intervju ... 15 3.1.2 Urvalsgrupp ... 16 3.1.3 Genomförande ... 16 3.1.4 Etiska överväganden ... 174. Resultat och analys ... 18
4.1 Resultat av intervjuer med ungdomarna ... 18
4.1.1 ”Alla visste om att jag var den stökigaste” ... 18
4.1.2 ’’Det som var bäst, det var när jag fick nya lärare.” ... 19
4.1.3 ’’När jag är glad så måste de låta mig vara glad” ... 20
4.1.4” Hon hade problem med mig, så var det på många lektioner” ... 21
4.2 Resultat av intervju med vuxna ... 23
4.2.1 ” I hemlandet fick man inte tilltala läraren på det sättet.” ... 23
4.2.2 ”Jag ville bara vara med kompisar” ... 24
4.3 Sammanfattning av resultat ... 26
8
5.1 Språkets betydelse ... 27
5.2 Exkludering istället för inkludering ... 28
5.3 Skoltrötthet och skolprestation ... 28
5.4 Skolans värsting ... 29
5.5 Inte duga ... 29
6. Avslutande diskussion ... 31
6.1 Tankar kring framtida forskning ... 32
7. Referenser ... 33
8. Bilagor ... 34
8.1 Bilaga 1 ... 34
9
1. Inledning
”Det har varit så mycket och det är därför jag har haft så svårt i skolan ibland för att det är många lärare som är på det sättet, ibland så har de tyckt att en period i skolan har jag varit jobbig och bråkade mycket men sen när jag ändrade på mig så tog de mig fortfarande på samma sätt som jag var bråkig och sånt. Jag tycker som lärare måste man kunna se en elev som vad de gör just då man ska inte kräva och tänka och påpeka sånt som har varit i det förflutna, för jag har ändrat på mig och då måste jag få en ny chans och veta att jag har gjort och ändrat på mig på ett bra sätt. Inte att det jag har gjort innan påverkar så mycket det jag gör nu, jag kan inte hjälpa så mycket det jag har gjort innan, utan det är det de vill ha utvecklas till det de vill i skolan då måste de ge eleven en chans till att göra det. Man utvecklas olika, man måste låta dom utvecklas i sin egen takt och på det sättet man kan utvecklas på, för att jag inte kan utvecklas till den personen du är, jag kan bara utvecklas till den person jag kan bli.”Amie
Enligt läroplanen för skolan (Lpo94) ska eleven mötas med respekt för sin person och sina prestationer. Skolan har även en viktig roll när det gäller att, i samarbete med hemmet,
grundlägga elevens trygghet och självkänsla. Varje elev har rätt till utveckling, glädje samt att känna tillfredställelse när han/hon gör framsteg och övervinner svårigheter (Lärarens
handbok, 2008:15). Elevens enskilda utveckling påverkas av flera olika faktorer. Elevens egna förutsättningar, hemförhållanden, sjukdom mm men även yttre förutsättningar som hemort, skola och lärare. Grunden för all förändring, oavsett övriga resurser, är elevens egen inställning till lärande. Elevens inställning kan förändras genom ett långsiktigt, strategiskt och positivt förhållningssätt för att skapa lust att lära hos eleven . Detta kan göras genom en målmedveten strategi som utmynnar från läraren men innefattar den enskilda eleven. Sverige är idag ett mångkulturellt land uppbyggt av en mångfald av individer som kommer från olika håll i världen med olika värderingar, normer och traditioner. En skola som har förståelse för och anammar möjligheterna i skillnaderna eleverna emellan har goda möjligheter att skapa lust för lärande.
10
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur självkänslan och identitetsskapandet påverkas hos elever i en mångkulturell skola. Undersökningen är i första hand inriktad på elevernas uppfattningar kring skolans och lärarens förmåga att påverka självkänslan samt
identitetskapandet. Genom samtal med ungdomar och före detta elever undersöker jag vikten av ett positivt/negativt förhållningssätt samt dess påverkan på elever med en annan etnisk bakgrund än svensk.
1.2 Frågeställningar
De frågeställningar som undersökningen svarar på är:
Vad betyder självkänsla för framgång i skolan?
Hur resonerar elever med en annan etnisk bakgrund kring skolans roll i identitetskapande?
Hur uppfattar elever med en annan etnisk bakgrund sin lärares bemötande i grundskolan?
Hur påverkar lärarens bemötande elevernas identitetsskapande och självkänsla, och därmed deras skolprestationer i den mångkulturella skolan?
11
2. Tidigare forskning
2.1 Begrepp
De centrala begreppen i studien är socialisation, samspel, identitetskapande, självkänsla, integritet, etnicitet och den mångkulturella skolan. Begreppen är knutna till varandra då varje del behöver fungera för att uppnå en god effekt. Identitetskapande är viktigt för självkänslan som i sin tur krävs för en god personlig integritet. Den mångkulturella skolan behöver en god förståelse för elever med annan etnisk bakgrund.
I den mångkulturella skolan är det avgörande för elever med en annan etnisk bakgrund att socialisationen och samspelet med de andra i klassen och speciellt läraren fungerar för att lyckas och utvecklas i sitt identitetskapande och sina skolprestationer.
Ovanstående begrepp förklaras i nästa avsnitt som tar upp tidigare forskning relaterat till studien.
Evenshaug & Hallen (2001: 28) menar att barnet som växer upp samtidigt blir delaktig i och påverkad av ett samhälle med förutbestämda normer, värderingar och beteendemönster. Barnet möter och tar till sig värderingarna genom människorna i sin omgivning. Den här processen heter socialisation och innebär att en person lär sig bestämda värderingar och normer som finns i samhället. Processen sker genom imitation och identifikation med
föräldrar, kamrater och lärare. Familjen är först att påverka barnet därefter kommer kompisar och lärare.
2.2 Socialisation och samspel
Socialisationen i samhället kan förklaras på två sätt . Den första som en envägsprocess där barnet betraktas som passiv och låter sig påverkas av omgivningen. Den andra som ett
samspel och en process mellan två eller flera människor och samhället där barnet är aktivt och väljer av de normer som han/hon möter (Evenshaug & Hallen, 2001: 29). Samspelet
12
möjliggör för barnet att ta ansvar för att skapa sin identitet genom att se på barnet som en individ som är självmedveten och har en relation till sig själv (Evenshaug & Hallen, 2001: 31).
Skolans socialisationsfunktion är inte bara lärande och fostran. Tillsammans med hemmet har skolan ett ansvar att hjälpa eleven att utveckla sin personlighet genom att förmedla kunskap om normer och värderingar. Skolan kan ha påverkan på barnets socialisation och
identitetsskapande genom hur barnet uppfattas av läraren och av sina kamrater; smart, dumt eller populärt (Evenshaug & Hallen, 2001: 253). Dessutom har det betydelse hur läraren tilldelar eleverna uppgifter. Det kan förstärka en viss inställning till duktiga elever respektive de som är mindre duktiga. Därmed uppvisar läraren ett förhållningssätt till hur uppgifter ska lösas (Schjellerup & Nielsen, 2006:114). Läraren har en stor betydelse i det sociala samspelet i klassen genom att integrera eleverna med varandra. I samspelet mellan lärare och elev får eleven jaguppfattningen som har en stor vikt för fortsatt utveckling (Evenshaug & Hallen, 2001: 257). Lärarens förhållningssätt kan, genom att utmana och uppmärksamma vissa elever och kritisera andra, påverka elevens jaguppfattning och självkänsla samt skolprestationer. (Evenshaug & Hallen, 2001: 256).
Självkänsla och skolprestationer går hand i hand. De elever som har dålig självkänsla presterar inte lika bra som elever med samma begåvningsnivå men bättre självkänsla. (Evenshaug & Hallen, 2001: 258).
2.3 Identitetsskapande och självkänsla
Stern (1997:104) menar att utveckling av självet sker genom ömsesidig kommunikation med andra. Lärare bidrar i barns utvecklingsprocess eftersom han/hon är en viktig del av barnets värld. Ömsesidighet har stor betydelse i kommunikationen mellan elev och lärare, om det brister där kan skolan och skolarbetet bli meningslöst. Barns känslor och upplevelser av sig själva växer och läggs samman i olika sammanhang i livet (Stern1997:23).
Barns utveckling påverkas dagligen av olika upplevelser som avgör deras framtida utveckling, det kan vara skilsmässa eller en mängd belastande uppväxtförhållanden under barndomen som leder till utveckling av avvikelse (Sommer, Dion 2005:251). Lärare har en avgörande del i barns utveckling. Genom tillsägelser kan elevens självkänsla påverkas på ett sätt som eleven
13
inte kan hantera. Hur barn reagerar på tillsägelser beror på barns egen självkänsla och relationen till läraren (Brodin, 1998:113).
Enligt Evenshaug & Hallen (2001:433) är identitet en konsistent och sammanhängande upplevelse av sig själv - vem och vad man är. Det innebär att ens kunskaper, erfarenheter, värderingar, handlingar och attityder utgör ett integrerat helt.
2.4 Etnicitet
Enligt Nationalencyklopedi (2011) är etnicitet en uppfattning av tillhörighet och en fastställande av identitet till en etniskgrupp. Begreppet kommer från den Grekiska termen ethnos som användes i relation till en grupp människor. Enligt Gruber (2007:18) klassificeras människor och marginaliseras utifrån skilda biologiska raser.
Gruber (2007:18) menar att etnicitet i skolan används som ett sätt för kategorisering som leder till exkludering. Även dåliga skolprestationer kopplas till etnicitet av skolpersonalen(a.a). Skolans jämlikhetsambitioner ursprunglig knöts till klassbakgrund för att möjliggöra utbildningen för arbetarklassens barn, strävan efter jämlikheten kom i så småningom till att omfatta etnisk bakgrund. På så sätt ersätter etnicitet klass menar Guber (2007:25).
2.5 Den mångkulturella skolan
Ljungberg (2005:105) beskriver att mångkulturalism handlar om att många kulturer möts på en och samma plats som till exempel i skolan. Med detta synliggörs elever med en annan etnisk bakgrund än svensk anser Gruber (2007:33) och då skapas det ”invandrarelever” samt ”svenskelever” detta kopplas samman till skolframgång Gruber (2007:34).
Flera vetenskapliga studier visar att det finns tendens till att elever i den svenska skolan beskrivs genom sin etnicitet. Ljungberg beskriver till exempel hur den arabiska killen
karakteriseras enligt en stereotyp som ”värsting”. Ljungberg (2005:115) menar att genom de här karaktärsskildringarna beskrevs olika etniska skillnader och med detta utformas olika identiteter.
14
Ljungberg (2005:132) menar att den mångkulturella skolan ofta ses som en skola med många invandrarelever men att det i själva verket ska det handla om en ömsesidig respekt för etniska minoriteters karakteristiska behov. Därmed skapas en mångkulturell pedagogik som enligt Ljungberg (2005:110) är ett verktyg för att skaffa sig större insikt om sig själv genom insyn i andras kulturella perspektiv. Den insikten är baserad på självreflektion som innebär att analysen ska handla om jaget i relation med andra. Undervisningen i en mångkulturell skola ska handla om att ge elever kulturella alternativ snarare än att följa en normalitet som inte dominerar längre (Ljungberg 2005:110).
2.6 Integritet
Juul och Jensen (2003:40) beskriver integritet som en upplevelse av helhet och sammanhang mellan inre och yttre ansvarstagande.
Inre ansvarstagande är när en människa tar ansvar för sig själv när det gäller känslor, behov och egna mål. Det vill säga ansvar för eget liv eftersom trots likhet med andra människor är vi unika. Det finns ingen som är helt lik någon annan och känner honom/henne bättre än sig själv därför är det viktigt att ta sitt eget ansvar i livet. Inre ansvarstagande är en
utvecklingsprocess som är grundat på erfarenheter och känslomässiga upplevelser i samspel med andra.
Yttre ansvarstagande är ansvaret en människa tar för det kulturella och de sociala värdena.
”Utvecklingen av den enskilda människans integritet är inte bara ett pedagogiskt mål som ligger någonstans i barnets framtid. Omsorgen om barnets integritet måste vara en integrerad del av det pedagogiska utövandet hela vägen fram till målet”( Juul och
Jensen, 2003:39)
Juul och Jensen (2003:39) menar att övergreppen som kan förekomma i skolan mellan elev och lärare hanteras på olika sätt. När en elev kränker en lärare ogillas det så gott som alltid medan motsatsen sällan tilldrar sig kritik.
15
3. Metod
3.1 Metodval
Metoden är en kvalitativ undersökning som innebär att det empiriska materialet bearbetas (Patel & Davidson, 2003:14). Studien lägger fokus på hur elevernas självkänsla,
identitetsskapande och lust att lära påverkas genom skolan och lärarens förhållningssätt till den enskilda eleven. Intervjuformen är en lämplig metod för en sådan undersökning. Att vara öppen samt låta intervjuerna visa vad som är intressant att utveckla vidare genom att samtala med intervjupersonen och undvika fråga/svar. Undersökningen blir explorativ genom att syftet med min studie är att inhämta så mycket som möjligt om lärarens förhållningssätt och därigenom belysa hur den påverkar elevers identitetsskapande (Patel & Davidson, 2003:12). Undersökningen är dessutom deskriptiv genom att den beskriver situationer som upplevs i klassrummet samt sambanden mellan dessa och elevpåverkan (Patel & Davidson, 2003:13).
3.1.1 Intervju
Genom intervjuerna med före detta elever och ungdomar har jag velat lyfta fram deras tankar kring samband mellan lärarens förhållningsätt och elevens identitetsskapande och självbild. Syftet med intervjun är att ge intervjupersonerna utrymme att svara med egna ord vilket karakteriserar kvalitativ intervju som skapar ett samtal (Patel & Davidson, 2003:78). Vidare är syftet även att förstå intervjupersonens uppfattningar om vikten av lärarens förhållningssätt samt dess påverkan på elevens identitetsskapande samt självkänsla. Intervjun är
halvstrukturad på så vis att jag inledningsvis ställde intervjufrågor i syfte att öppna upp ett samtal. Vilket gav intervjupersonen möjlighet att styra samtalet samt i vilken ordning det skulle tas upp. För att samtalet skulle kännas så naturligt som möjligt ställdes följdfrågor i den ordning som samtalet tillät (Patel & Davidson, 2003:78). Frågorna blev under samtalets gång mer utmanande för intervjupersonen för att det kunde ge utrymme för ett meningsfullt samtal där personen fick möjlighet att beskriva ett större sammanhang. Följdfrågor behövdes för att stödja samtalet och därför formulerade jag dem inför intervjun (Patel & Davidson, 2003:80).
16
Till hjälp i intervjun använde jag mig av en diktafon och kompletterade med att direkt efter skriva ner mina reflektioner kring svaren på frågorna.
3.1.2 Urvalsgrupp
I studien har jag valt att intervjua personer med en annan etnisk bakgrund än svensk eftersom arbetet lägger fokus på etnicitet i den mångkulturella skolan. Jag har intervjuat två ungdomar 15 och 17 år gamla samt två före detta elever 34 och 45 år gamla. Dessa intervjupersoner har gått på en och samma grundskola som ligger i ett mångkulturellt område i Lund.
Ungdomarna i studien är födda och uppväxta i Sverige, Samir är 15 år och har föräldrar från ett annat land. Amie är 17 år och har en förälder från ett annat land. De före detta eleverna i studien kom till Sverige vid 9 respektive 11 års ålder. Kvinnan i studien heter Fatima och är 34 år gammal, gift och har tre barn. Idag arbetar hon som distriktssköterska. Mannen heter Emir och är 45 år gammal, han är gift och har två barn. Han arbetar idag som filmkritiker.
3.1.3 Genomförande
Genom att ta kontakt per telefon med utvalda personer bestämde vi en tid för träff. På mötet presenterade jag mig och mitt arbete för dem. Då en av intervjupersonerna är 15 år, bad jag även om tillstånd från föräldrarna. Jag skickade ut ett formulär i god tid där föräldrarna fick godkänna att deras barn fick delta i intervjun. I formuläret beskrevs syftet med intervjun samt de etiska överväganden som jag har tagit ställning till. Efter föräldrarnas medgivande
bestämde vi tid för intervjun. Intervjun med ungdomarna genomfördes vid ett gruppmöte då jag ansåg att det skulle bli lättare för dem att föra ett otvunget samtal med mig. De övriga intervjuerna genomfördes, på begäran av intervjupersonerna, individuellt. Intervjuerna varade i ca 30 minuter och de spelades, med intervjupersonernas godkännande, in på en diktafon. Jag undvek att skriva anteckningar under intervjuerna för att inte hämma intervjupersonerna och för att främja ett naturligt samtal. Istället skrev jag ner mina omedelbara intryck direkt efter intervjuerna. Genom att transkribera intervjuerna och lyssna på dem flera gånger har jag säkerställt att jag har uppfattat samtalen på rätt sätt.
Intervjupersonerna fick själva välja plats för intervjun. Någon ville bli intervjuad i hemmet medan andra ville träffas på en allmän plats.
17
3.1.4 Etiska överväganden
I undersökningen har jag följt de krav som Vetenskapsrådet (2009) anger för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Därför har jag använt mig av fingerade namn på
intervjupersonerna. En elev är 15 år därför erhöll jag föräldrarnas samtycke. På detta sätt tog jag hänsyn till de forskningsetiska principerna.
De fyra huvudkraven som vetenskapsrådet (2009) inom humanistisk och samhällsvetenskaplig har gett ut är:
Informationskravet som betyder att upplysa deltagarna om syftet för studien och även mer eller mindre detaljerat om undersökningens innehåll. Det är även viktigt att upplysa om att det är frivilligt att delta. Jag har även upplyst deltagarna om vilka frågor som skulle ställas och även att allt skulle spelas in på diktafon.
Samtyckekravet innebär att få godkännanden från föräldrarna för barn under 15 år, samt att personer samtycker till att medverka i studien. Jag har erhållit ett godkännande från föräldrar eftersom det var en person som var 15 år. De andra deltagarna var äldre än 15 år. Jag har även meddelat att det är friviligt att delta och gick att avbryta när som helst under intervjun.
Konfindentialitetskravet lägger tonvikten på anonymiteten samt att deltagare har rätt att avsluta och avbryta samtalet när som helst under intervju. Jag har meddelat deltagarna om att deras personuppgifter inte skulle användas, samt att jag skulle använda mig av fiktiva namn för att bevara deras anonymitet.
Nyttjandekravet går ut på att det insamlade underlaget och uppgifterna från deltagare är enbart för egen användning och kommer inte att användas för andra ändamål. Jag var tydlig med att berätta att det insamlade materialet inte skulle användas i något annat syfte än detta arbete.
18
4. Resultat och analys
Resultatdelen presenteras i två avsnitt, det första är resultat från intervjun med ungdomarna och det andra är resultat från intervjun med de vuxna intervjupersonerna. Avsnitten är också indelade i olika delar som beskriver de frågorna jag har ställt till intervjupersonerna.
4.1 Resultat av intervjuer med ungdomarna
4.1.1 ”Alla visste om att jag var den stökigaste”
Socialisationen i samhället kan förklaras på två sätt . Den första som en envägsprocess där barnet betraktas som passiv och låter sig påverkas av omgivningen. Den andra som ett
samspel och en process mellan två eller flera människor och samhället där barnet är aktivt och väljer av de normer som han/hon möter. Samspelet möjliggör för barnet att ta ansvar för att skapa sin identitet genom att se på barnet som en individ som är självmedveten och har en relation till sig själv (Evenshaug & Hallen, 2001:29, 31). Detta stämmer precis med det som Amie beskriver om sig sig. Amie är 17 år och går första året på en gymnasieskola i Lund. Hon studerar vid programmet Samhällsbeteendekunskap med idrottsfördjupning. Amie berättar vidare att hon har gått hela grundskolan på samma skola och hon menar att det fanns fördelar med det men hon tycker att det har varit spännande att börja på gymnasiet och träffa nya skolkamrater och nya lärare. Amie är glad och social, hon tycker att det är kul att lära känna nya människor och att lära sig nya saker.
Samir är 15 år och går sista året på en grundskola i Lund. Enligt Evenshaug & Hallen (2001: 253) kan skolan ha påverkan på barnets socialisation och identitetsskapande genom hur barnet uppfattas av läraren och av sina kamrater. När Samir blev 12 år upplevde han att han började bli föremål för negativ uppmärksamhet från vissa lärare. Samir berättar vidare att om det hände något negativt på skolan riktade lärarna uppmärksamheten mot honom och ju äldre han blev desto mer självklart blev det för lärarna att skylla på honom. När Samir ansträngde sig i skolan och var ivrig när han visste svaret på en fråga som läraren ställde till klassen
19
som om han inte kunde göra något rätt. Samir upplevde att när han gjorde fel fick han negativ uppmärksamhet och när han ansträngde sig för att visa att han hade pluggat och kunde svaren fick han ändå negativ uppmärksamhet.
4.1.2 ’’Det som var bäst, det var när jag fick nya lärare.”
Sommer (2005:251) menar att barns utveckling påverkas dagligen av olika upplevelser som avgör deras framtida utveckling. Amie menar att alla skolämnena i sig var intressanta men att de olika lärarnas förhållningssätt var det som avgjorde om hon uppfattade lektionerna som roliga eller tråkiga. Roligaste ämnet var idrott eftersom Amie är en sportig tjej och tycker om att motionera. Hennes andra favoritämne är matematik men läraren gjorde
matematiklektionerna tråkiga eftersom Amie uppfattade honom som oengagerad och därför oinspirerande. Då tappade hon fokus och det blev roligt och spännande att hålla på med något annat än att lyssna på läraren. Amie tyckte om skolan och hon var duktig på att diskutera och vara delaktig men sakta men säkert började hon tappa intresset för skolarbetet. Amie säger att:
”Jag har inget specifikt tråkigt ämne men jag har ett roligt ämne och det var idrott eftersom jag väldigt sportig tjej, och jag tyckte också om matte men tyvärr så var det lärare som gjorde ämnena roliga eller tråkiga, och i matte så hade jag ingen riktigt bra lärare och faktiskt inte idrott heller tycker jag, alltså läraren som jag hade i matte, han var väldigt dålig på förklara, och pratade alltid i samma ton så det var tråkigt att lyssna på honom, man förstår inte vad han menade när han berättade olika grejer och i idrott så var det ungefär samma sak, man förstod inte vad han så och vi gjorde samma sak på varje idrottslektion kändes det som och det var inte riktigt seriöst utan man kunde göra vad man ville.”
Enligt Evenshaug & Hallen(2001:433) är identitet en konsistent och sammanhängande
upplevelse av sig själv - vem och vad man är. Samir menar att han uppskattade när de fick en vikarie eller en ny lärare därför att han då fick chansen att ge ett gott intryck, något som han saknade i sin kontakt med de flesta av de ordinarie lärarna. Samir hade problem i skolan därför att lärarna betraktade honom som för ivrig och ansåg att han tog för mycket plats i klassen. I samråd med föräldrar och lärare beslöts att Samir skulle träffa skolpsykologen för att lära sig vänta på sin tur, ta hänsyn till kompisarna samt för att undersöka om han hade
20
ADHD. Skolpsykologen konstaterade att Samir inte led av ADHD men att det var nödvändigt för honom att ändra på hur han agerade i klassrummet för att klara skolan med godkända betyg. Samir berättar med glad röst. ”En rolig sak sen jag bevisat att vissa lärare har fel, när du kan
bevisa att det de sa om mig är fel och så, att jag vill utvecklas och bli bättre.”
Samir berättar att han har ansträngt sig för att dämpa sitt uppmärksamhetsbehov och kan numera oftast behärska sig i klassen. Han är inte säker på om det är enbart positivt att lägga band på sin personlighet men han gör det för att han vill gå ut skolan med bra betyg och kunna plugga vidare. Han önskar att skolan hade möjlighet att ta hänsyn till olika typer av personligheter istället för att behöva tämja de barn som är mer utåtriktade och direkta. Samir menar att:
”Så jag tänker nu att nu när jag har varit hos psykologen , när jag hade någon lektion och jag hade prov dagen efter, jag hatade det, men samtidigt efter allt jag gick igenom så hjälpte det mig att bli den person jag har blivit nu, kanske om jag inte gick igenom det inte hade blivit tyst. Till slut ansåg jag hur allvarligt det var att bli fokuserad, huvudsakligen för min skull och de andra elevernas skull, läraren tyckte säkert att jag tog för mycket plats, fattar du? Några vill för min skull, men huvudsaken vill inte de att det ska drabba eleverna”
4.1.3 ’’När jag är glad så måste de låta mig vara glad”
”Det jag tycker är jobbigt med skolan att de har ett visst sätt att vara på asså, om man är på ett annorlunda sätt då vet de inte hur de ska hantera det, men alla är på olika sätt det är det de måste förstå.När jag gick i grundskolan så var det så att jag är en sån person, när jag är arg är jag jätte arg ,när jag är glad är jag jätte glad , när jag är ledsen är jag jätte ledsen, men de hade svårt att hantera mig när jag var ledsen och när jag var arg men även när jag var glad för att de såg det som ett stök som något jobbigt ,”
Amie menar att under grundskoleperioden har hon haft det jobbigt på grund av att hennes lärare inte kunde hantera att hon var annorlunda jämfört med sina svenska kompisar. Denna bedömning grundades bland annat på att Amie när hon var arg blev mycket arg, när hon var ledsen var hon mycket ledsen och när hon var glad då var hon mycket glad. Lärarna ansåg att hennes humörsvängningar gjorde klassen stökig. Det blev hennes ansvar och skyldighet att det inte fungerade i klassen. Enligt Ljungberg(2005:110) ska undervisningen i en
21
mångkulturell skola handla om att ge elever kulturella alternativ snarare än att följa en
normalitet som inte dominerar längre. Istället för att bemöta Amie på det sätt som fungerar för henne blev hon till ett problem. Lärarens skyldighet att se till att alla elever mår bra genom att uppmärksamma dem, stötta när de behöver det som mest och samtala.
”men när jag är glad så måste de låta mig vara glad det är bättre än att vara ledsen ändå så var det för jobbigt o hantera och då fick de trycka mig till den här normala gränsen, för att alla skulle vara lika på något sätt och för att jag skulle klara det.”Säger Amie
Ljungberg (2005:115) menar att i den mångkulturella skolan beskrivs elever genom sin etnicitet, samt karakteriseras enligt en stereotyp som ”värsting” . Samir har känt sig
annorlunda genom nästan hela grundskolan på grund av att han anses ta för mycket plats. Han har dessutom haft svårt att övertyga sina lärare om sin förändring, vill vissa att han kan svar på uppgifter de får i skolan, men han får inte svara av sin lärare för att det handlar inte bara om honom och att han inte ska stå i centrum.
Lärare tyckte att Samir tog mycket uppmärksamhet, men han har aldrig tänkt på det på samma sätt som läraren. När Samir tycker att något är roligt då skrattade han, han tänkte inte om kompisar kommer att titta på honom eller skratta med honom. Men lärare tycker att han gör det bara för att han vill ha all uppmärksamhet, för att skapa oro i klassen. Samir säger:
”Alla lärare hade problem med mig, till slut har de berättat att alla lärare hade samlats och haft ett möte bara om mig, och pratat om mig, jag var samma på alla lektioner, jag var inte tyst på matte, jag pratade på alla lektioner, ibland kunde någon gå fram till mig och bara Samir, det är inte du som ska stå i centrum, allt måste inte vara om dig, om man ska säga det rakt ”du ska inte ha all uppmärksamhet”, de sa det på olika sätt, men huvudsaken är att vill framför allt de vill ge budskapet att du inte ska ha allt uppmärksamhet och allt ska inte vara om dig.”
4.1.4” Hon hade problem med mig, så var det på många lektioner”
Lärare har en avgörande del i barns utveckling. Genom tillsägelser kan elevens självkänsla påverkas på ett sätt som eleven inte kan hantera. Hur barn reagerar på tillsägelser beror på barns egen självkänsla och relationen till läraren (Brodin, 1998:113).
22
Samir och Amie menar att de inte får någon ny chans av sina lärare. De har periodvis varit pratsamma i klassen men har dessutom utsetts till syndabockar för allt onödigt prat i klassen. När läraren, vänd mot tavlan, hör någon prata, får Samir och Amie automatiskt en tillsägelse utan att läraren vänder sig om. Amie och Samir menar att de verkligen har försökt att ändra på sitt sätt i klassen men att lärarens förhållningssätt gentemot dem trots detta inte har förändrats. De menar att deras dåliga uppförande i klassen uppmärksammas medan deras försök till förbättring och förändring passerar obemärkt. Vidare anser de att när de en gång hamnat i det stökiga facket finns det ingen möjlighet att komma ur det på grund av att lärarna inte längre ser dem som individer utan ”invandrarbarn” med besvärliga temperament och som ständigt måste tillrättavisas för att fungera enligt rådande normer. Amie säger:
”… hon hade problem med mig, så var det på många lektioner, jag satt bredvid några som snackade, då blev det jag som skulle vara tyst, det kan vara fler personer som snackade och jag var med där men det var bara jag som skulle vara tyst.”
Samir berättar om ett tillfälle då han blev riktigt arg på sin lärare. Klassen hade prov i svenska och han hade bett om att få låna lärarens dator för att kunna göra provet avskild från de andra då han lätt blir störd. Efter att läraren har gett sitt löfte och lämnat datorn till Samir ber även en annan elev om att få låna datorn. Den andra eleven har bra betyg och är skötsam i skolan. Läraren bestämmer sig för att Samir ska lämna datorn till den andra eleven. Samir insisterar på att få behålla datorn och påminner läraren om hans löfte. Trots detta är Samir tvungen att överlämna datorn.
Stern (1997:104) menar att utveckling av självet sker genom ömsesidig kommunikation med andra. Lärare bidrar i barns utvecklingsprocess eftersom han/hon är en viktig del av barnets värld. Ömsesidighet har stor betydelse i kommunikationen mellan elev och lärare, om det brister där kan skolan och skolarbetet bli meningslöst. Amie menar att lärarna på grund av hennes stökiga historia valde att fokusera enbart på hennes dåliga sidor. Hon menar att lärarna bland annat behandlade henne som om hon ständigt var på dåligt humör trots att hon oftast var glad. Amie säger: ”Det var bara sura Amie som fanns”. Vid ett tillfälle kallade läraren henne för ”fjortis”, något som Amie uppfattade som förnedrande för henne och som hon absolut inte vill förknippas med. Barns känslor och upplevelser av sig själva växer och läggs samman i olika sammanhang i livet (Stern1997:23). Amie har ett speciellt minne av en lärare som även var hennes mentor. Läraren ställde upp när hon, på grund av svårigheter i hemmet, behövde hjälp med läxor. Hon fick då extra tid i skolan samt en extra lärare.
23
”hon hjälpte mig väldigt mycket i fall jag hade problem med någon läxa eller något sådant, hon hjälpte mig mer än en vanlig lärare brukar göra om man säger så.” säger Amie
4.2 Resultat av intervju med vuxna
4.2.1 ” I hemlandet fick man inte tilltala läraren på det sättet.”
Fatima är 34 år gammal kommer från Gambia. Fatima är gift och har tre barn, hon bor i Lund och det är där hon har gått i skolan. Fatima har bott i Sverige sedan hon var 11 år gammal. När hon kom till Sverige läste hon svenska för invandrare och blev färdig inom ett år.
Inlärningen av det svenska språket underlättades av att hon var adopterad och hade en svensk pappa. Evenshaug & Hallen (2001: 28) menar att barnet som växer upp samtidigt blir delaktig i och påverkad av ett samhälle med förutbestämda normer, värderingar och beteendemönster. Barnet möter och tar till sig värderingarna genom människorna i sin omgivning. Den här processen heter socialisation och innebär att en person lär sig bestämda värderingar och normer som finns i samhället. Processen sker genom imitation och identifikation med
föräldrar, kamrater och lärare. Familjen är först att påverka barnet därefter kommer kompisar och lärare. Fatima menar att i början var det svårt i skolan eftersom skolsystemet och lärare är annorlunda jämfört med det jag hade i Gambia.
Emir är 45 år gammal och kommer från Bosnien. Han är gift, har två barn och bor i Lund. Han kom till Sverige med sina föräldrar i cirka nio år gammal. Till en början gick han
förberedande klass för att lära sig svenska, samtidigt som han gick på fritids med en ”vanlig” klass. Skolans socialisationsfunktion är inte bara lärande och fostran. Tillsammans med hemmet har skolan ett ansvar att hjälpa eleven att utveckla sin personlighet genom att förmedla kunskap om normer och värderingar (Evenshaug & Hallen, 2001: 253). Efter ett tag började han i den ”vanliga” klassen. Det var annorlunda i skolan i det nya landet Sverige menar Emir.” jag kunde säga precis vad jag tyckte till läraren, i hemlandet fick man inte tilltala läraren på det sättet.” Emir tyckte inte att det var svårt att komma in i barngruppen, barnen var nyfikna på honom och lärarna ansträngde sig för att engagera honom, därför gick det lätt att skaffa vänner.
Stern (1997:104) menar att lärare bidrar i barns utvecklingsprocess eftersom han/hon är en viktig del av barnets värld. Ömsesidighet har stor betydelse i kommunikationen mellan elev och lärare. Fatima och Emir tyckte att det var lättare att prata med lärare här i Sverige jämfört med hemländerna. Fatima menar att barn lär sig mer när de får diskutera, hon säger att i
24
hemlandet är lärarna strikta och man måste tilltala de med respekt och inte ifrågasätta dem. Emir menar att han snabbt började trivas i skolan då han insåg att han inte behövde vara rädd för lärarna. Det var en skön känsla att kunna vara sig själv och diskutera med både elever och lärare. ”Man lär sig bättre när man inte är rädd. Här får man lov att diskutera, det gick inte därhemma.” säger Emir. Både Fatima och Emir har utryckt vikten av att vara sig själv och våga tala och diskutera för att kunna lära sig och utvecklas språkligt och som person.
4.2.2 ”Jag ville bara vara med kompisar”
Lärarens förhållningssätt kan, genom att utmana och uppmärksamma vissa elever och kritisera andra, påverka elevens jaguppfattning och självkänsla samt skolprestationer. (Evenshaug & Hallen, 2001: 256). När Fatima skulle välja inriktning på gymnasiet ville hon läsa Natur men fick av sin svensklärare veta att hon inte skulle klara den utbildningen då hennes kunskaper i svenska inte var tillräckliga. Hon blev istället rekommenderad att välja omvårdnadsprogrammet. Fatima fann det svårt att ifrågasätta lärarens utbildningsval och valde att läsa till undersköterska. Hon genomförde utbildningen men kände ständigt att hon hade gjort ett felaktigt val.
”Då började jag läsa det men egentligen var jag inte så jätte intresserad av att läsa vård ska jag säga. De gjorde att jag valde det de sa det finns. De ville att jag skulle läsa till undersköterska.Eftersom man inte vet så mycket och då hade jag inte de föräldrar som kunde stödja mig så mycket på samma sätt eftersom de själva inte var utbildade, de kunde inte gå till skolan, de kunde knappt svenska alltså min mamma som inte kunde så bra svenska.”
Fatima och Emir menar att när man har föräldrar som inte kan systemet så hamnar man i en ond cirkel. När läraren blir den huvudsakliga vuxna förebilden blir förhållandet mellan lärare och elev avsevärt känsligare och viktigare. Om läraren i ett sådant förhållande råder eleven att välja en viss inriktning på sin utbildning är det en signal som är mycket svår att ignorera. Emir menar att i den åldern är barn mycket mottagliga och ännu mer så om föräldrarna inte har den nödvändiga kunskapen för att råda sina barn. , de tar till sig allt de hör. Det var tråkigt i högstadiet.” Jag ville bara vara med kompisarna” menar Emir.
Fatima träffade en lärare på vårdskolan som berättade för henne att hon kunde läsa vidare om hon ville. Fatima är nu distriktssköterska tack vare läraren som uppmärksammade hennes potential. Självkänsla och skolprestationer går hand i hand. De elever som har dålig
25
självkänsla presterar inte lika bra som elever med samma begåvningsnivå men bättre självkänsla. (Evenshaug & Hallen, 2001: 258).
”Det var tur att jag träffade på den läraren annars skulle jag inte läst och blivit det jag har blivit, det tror jag inte faktiskt. Det är bra om det finns lärare som ge positiv feedback, man behöver såna lärare. Ge sina elever en chans, hade hon inte gjort det så hade jag inte gått utbildningen med tanken att jag inte hade stöd hemma, vissa föräldrar säger till sina barn” du ska fixa det”.
Brodin (1998:113) menar att barns utveckling påverkas dagligen av olika upplevelser som avgör deras framtida utveckling, det kan vara skilsmässa eller en mängd belastande
uppväxtförhållanden under barndomen som leder till utveckling av avvikelse (Sommer, Dion 2005:251). Lärare har en avgörande del i barns utveckling. Genom tillsägelser kan elevens självkänsla påverkas på ett sätt som eleven inte kan hantera. Hur barn reagerar på tillsägelser beror på barns egen självkänsla och relationen till läraren. Fatima menar att svensklärarens förhållningssätt gentemot henne resulterade i en försvagad självkänsla och en övertygelse om att hon inte dög till något mer än en undersköterska.
Emir säger att han blev skoltrött på grund av att hans lärare inte tog hänsyn till att han bara hade varit i Sverige i några år. Läraren påpekade ständigt att Emir skrev som han talade och att man i Sverige talar på ett sätt men skriver på ett annat. Han saknade uppmuntran som skulle kunna hjälpa honom att förbättra sitt bristande skriftspråk. ”Hade jag kunnat bättre skulle jag gjort det” menar Emir. Han började skolka från skolan för att slippa svenskläraren och gick istället hem för att titta på film och läsa så många böcker som han kunde komma över. Idag arbetar Emir som filmkritiker.
26
4.3 Sammanfattning av resultat
Sammanfattningsvis har ungdomarna Amie och Samir upplevt ett starkt utanförskap i skolan på grund av deras lärares förhållningssätt till dem. De har upplevt att de inte når upp till de normer som krävs för att lärarna ska betrakta dem som normala. På det viset kände de sig exkluderade från stora delar av klass- och skolgemenskapen. Att vara annorlunda med allt vad det innebär kan upplevas som oöverstigliga problem. Enligt Amie och Samir saknade flera av deras lärare kunskapen och/eller förmågan att hantera deras olikheter. Det innebar att de fick lägga stora delar av sin energi på att anpassa sig för att försöka passa in i normen. När anpassningsförsöken passerade obemärkta kände de sig osynliggjorda och reagerade med att leva ut vilken i sin tur ytterligare cementerade deras roller som stökiga bråkmakare som var oförmögna att nå upp till normen.
Fatima och Emir upplevde att flera av deras lärare fokuserade på hur mycket svenska de inte kunde istället för det omvända. Fatima menar att hon blev pressad att ta beslut på felaktiga grunder då läraren medvetet begränsade hennes valmöjligheter. Emir svarade på lärarens kritik genom att bli skoltrött och skolka vilket drabbade hans skolprestation.
I dagens mångkulturella skola upplevs det som viktigt för lärarna att eleverna anpassar sig till vad de uppfattar som en rådande norm. En sådan norm kan visa sig vara kontraproduktiv genom att många elever med annan etnisk bakgrund uppfattar sig vara lämnade utanför utan möjlighet till att komma in. Känslan av utanförskap som bidrar till att eleverna ytterligare begränsar sina valmöjligheter i sina framtida liv. De upplever att de inte har möjlighet att utvecklas till den bästa personen de kan bli, som Amie utryckte det. Samir som en gång blivit klassad som värsting fick inte någon uppmuntra eller reell möjlighet att förändra lärarnas intryck av honom.
För Fatima och Emir var det lättnat att flytta till Sverige för då kunde de tala, diskutera fritt utan rädsla med sina lärare. Språket var ett bekymmer för dem eftersom de flyttade till Sverige i tidig tonår, då krävde det mer arbete av dem för att klara skolan.
27
5. Slutsats och sammanfattning
Syftet med studien är att diskutera och belysa hur lärarens förhållningssätt påverkar elevers identitetsskapande och skolprestationer i den mångkulturella skolan. De frågeställningar som den här undersökningen utgår ifrån är: Vad betyder självkänslan för framgång i skolan? Hur resonerar elever med en annan etnisk bakgrund kring skolans roll i identitetskapande? Hur uppfattar elever med en annan etnisk bakgrund sin lärares bemötande i grundskolan? Hur påverkar lärarens bemötande elevernas identitetsskapande och självkänsla, och därmed deras skolprestationer i den mångkulturella skolan?
Studien har visat att elever i den mångkulturella skolan ofta uppfattar att de inte blir uppskattade för den person de är. Konstruktiv kritik från läraren är viktig för att eleven ska få vägledning i sitt lärande men när kritiken blir ofta förekommande kan den uppfattas som okänslig och slutligen destruktiv. Elever med en annan etnisk bakgrund passar inte alltid in i de normer som lärare förväntar sig och strävar efter. När läraren ständigt försöker att normalisera en elev kan effekten istället bli att eleven uppfattar sig själv som onormal. Även befogad och välmenad kritik kan, om den utdelas ogenomtänkt, stärka känslor av utanförskap. Utanförskap kan snabbt leda till en degradering av självkänslan vilket i sin tur kan leda till sämre skolprestationer och därmed mer kritik från läraren. Barn med annan etnisk bakgrund är ofta påverkade av normer och värderingar utöver de som etniskt svenska barn normalt tar del av. Dessa normer och värderingar behöver inte bemötas som problem i skolan. Om lärarna istället bemöter barn med annan etnisk bakgrund som normala, kan de med hjälp av ökad självkänsla, ges möjlighet att lättare ta del av rådande normer. De kan istället tas upp som en resurs både i skolan och i det övriga samhället. Sammanfattningen delas upp i olika avsnitt för att beskriva slutsatsen i studien.
5.1 Språkets betydelse
Språket har en stor betydelse i kommunikation mellan personer. Om språket brister sker lätt misstolkningar och missförstånd och kan på så sätt innebära problem. För att främja en god kommunikation är det viktigt att barn med annan etnisk bakgrund lär sig det svenska språket väl. Barn med ett annat modersmål än svenska är speciellt känsliga för lärarens
förhållningssätt då de inte behärskar språket och har begränsad tillgång till stöd i studierna i hemmet. Genom bristande kunskaper och inlärningsmöjligheter blir de oftare utsatta för kritik
28
av lärarna vilket kan påverka utvecklingen av deras självkänsla och identitetsskapandet. Just att vara föremål för kritik oftare än de flesta andra barnen var något som togs upp av alla intervjupersonerna.
5.2 Exkludering istället för inkludering
Barns utveckling påverkas dagligen av olika upplevelser som avgör deras framtida utveckling, det kan vara skilsmässa eller en mängd belastande uppväxtförhållanden under barndomen som leder till utveckling av avvikelse (Sommer, 2005:251). Skolan är en arbetsplats och en
mötesplats där både elever och lärare vistas i stor utsträckning och där sker utvecklingen hos både. Utvecklingen hos elever är en process som avgörs av olika faktorer såsom sociala, kulturella, intellektuella förutsättningar samt ömsesidighet i relationen med lärare. Om det brister drabbar elevens sociala sammanhang och med det hamnar eleven i ond cirkel som gör att han/hon hamnar utanför.
Stern (1997:23) menar att ömsesidighet har stor betydelse i kommunikationen mellan elev och lärare. Om det brister där kan skolan och skolarbetet bli meningslöst. Lärare har en avgörande funktion i elevens utveckling. Om eleven bemöts med ett alltför kritiskt förhållningssätt från läraren kan det leda till att han/hon känner sig exkluderad även från klasskamraterna. När eleven känner sig inkluderad i elevgruppen ges han/hon möjlighet att känna sig som alla andra. Stern (1997:23) anser att barns känslor och upplevelser av sig själva växer och läggs samman i olika sammanhang i livet.
5.3 Skoltrötthet och skolprestation
Att mötas av en lärare som visar respekt till den person man är kan vara avgörande för självkänslan samt skolarbete. Evenshaug & Hallen (2001: 256) menar att lärarens
förhållningssätt kan, genom att utmana och uppmärksamma vissa elever och kritisera andra, påverka elevens jaguppfattning och självkänsla samt skolprestationer. Elever i den
mångkulturella skolan upplever att de får uppmärksamhet för fel saker genom att
uppmärksamma det negativa hos dem istället för det positiva. Läraren uppmuntrar de duktiga eleverna men brister ofta i positiv uppmärksamhet till de som behöver det mest.
29
Evenshaug & Hallen (2001: 258) menar att självkänsla och skolprestationer går hand i hand. De elever som har dålig självkänsla presterar inte lika bra som elever med samma
begåvningsnivå men bättre självkänsla. Elever som får tillsägelser slutar bry sig om skolan och börjar skolka. Lärare har en avgörande del i barns utveckling. Genom tillsägelser kan elevens självkänsla påverkas på ett sätt som eleven inte kan hantera. Hur barn reagerar på tillsägelser beror på barns egen självkänsla och relationen till läraren (Brodin, 1998:113). I den mångkulturella skolan måste eleverna av annat etniskt ursprung betraktas som en resurs och en tillgång för skolan. Lärarna bör använda sig av en undervisningsform och ett
förhållningssätt som strävar efter att nå alla elever. När undervisningen och förhållningssättet inte fungerar tillfredsställande drabbas i första hand de elever som är i störst behov av
uppmuntran och stöd. Undervisningen i en mångkulturell skola ska handla om att ge elever kulturella alternativ snarare än att följa en normalitet som inte längre dominerar (Ljungberg 2005:110).
5.4 Skolans värsting
Att benämna vissa personer i den mångkulturella skolan med olika stereotyper kan vara ett sätt att skydda sig eller till och med vara en ursäkt till varför vissa saker är på ett visst sätt. Därför är det lättare att beteckna någon för värsting och en annan till offer. Samir var under en period skolans värsting länge men valde att anstränga sig för att bevisa att lärarna hade fel om att han var ett omöjligt fall. Det var något som tog oerhört mycket energi då han upplevde att lärarna ignorerade hans ansträngningar. Elever som blir till skolans värsting är enligt min mening inga ”värstingar” utan det är istället de elever som visar att de tycker något annat, vill något annat än sina kompisar och att de är stolta över det. Lärarna uppfattar en sådan attityd som trotsighet och ovilja till att anpassa sig till rådande normer.
5.5 Inte duga
Lärare har en avgörande del i barns utveckling. Genom tillsägelser kan elevens självkänsla påverkas på ett sätt som eleven inte kan hantera. Hur barn reagerar på tillsägelser beror på barns egen självkänsla och relationen till läraren (Brodin, 1998:113). Amie är den person som talade mest om hur svårt det kändes att inte vara accepterad av sina lärare. Lärarna ville
30
att hon skulle vara som de flesta andra i klassen. Metoden de använde för att normalisera henne upplevde hon som ideliga tillsägelser och tjat. Längtan efter att vara normal gjorde hennes vistelse i skolan ännu svårare. Hon lade all fokus på att försöka duga och passa in. Samir berättar att en lärare sa eftersom han inte bryr sig om skolan kunde han istället börja jobba på en pizzeria.
Att känna sig otillräcklig, att kämpa varje dag för att duga i lärarens ögon krävde mycket av de här eleverna, Amie och Samir är exempel på elever som ständigt försöker blidka lärarna och som ständigt misslyckas.
31
6. Avslutande diskussion
Som det förekom tidigare är studiens syfte att undersöka hur lärarnas förhållningssätt
påverkar eleverna i den mångkulturella skolan. Sammanfattningsvis har elever med en annan etnisk bakgrund i den mångkulturella skolan påverkats starkt av sina lärares förhållningsätt. Det visade sig att före detta elevers lärare ofta anmärkte på deras bristande kunskaper i det svenska språket. Lärarna valde ett förhållningssätt som fokuserade på bristerna istället för på framgångarna. Då eleverna var ambitiösa upplevdes lärares förhållningssätt som ännu mer förnedrande.
Ungdomarna i intervjun uppfattas som problem av sin lärare på grund av att de uppför sig annorlunda i klassen jämfört med de andra kompisarna. Lärarna strävar efter att alla elever ska passa in i en norm som inte längre är allmängiltig.
Elevernas identitetskapande i den mångkulturella skolan utformas och påverkas av lärarens förhållningssätt genom att läraren tar hänsyn till det som passar in och är normalt. Då en elev hamnar utanför dessa ramar upplevs eleven som en belastning och som ett problem som är svårt att hantera. Lärarna i dagens mångkulturella skola behöver mer kunskap om olikheterna som eleverna uppvisar och stöd för att kunna hantera dessa.
Enligt Ljungberg (2005:110) mångkulturell pedagogik är ett sätt att skaffa sig större insikt om sig själv genom att se utifrån andras kulturella perspektiv. Den insikt är baserad på
självreflektion som innebär att analysen ska handla om jaget i relation med andra.
Undervisningen i en mångkulturell skola ska handla om att ge elever kulturella alternativ snarare än att följa en normalitet som inte dominerar längre (Ljungberg 2005:110).
Det är viktigt att arbeta med den mångkulturella pedagogiken i skolan eftersom skolan ska spegla elevernas utveckling i identitetskapande. Hur läraren arbetar med elever med annan etnisk bakgrund än svensk är avgörande för deras identitetsskapande och deras
skolprestationer. Lärare i den mångkulturella skolan ska vara uppmärksam på och ställa frågor som hjälper dem att förstå hur han/hon kan skapa en miljö i klassen som passar för alla i elevgruppen oavsett bakgrund. Det är viktigt att tillsammans med eleverna föra samtal om hur det bör vara i skolan.
32
6.1 Tankar kring framtida forskning
Skolan har en avgörande roll i samhället, inte bara genom förmedling av kunskap utan även som förmedlare av de normer och värderingar som samhället byggs på. För att lärarna ska kunna förmedla dessa på ett inkluderande sätt till elevgruppen krävs att läraren har kunskap om sina elevers bakgrund och insikt om att normer och värderingar inte är statiska utan ständigt förändras om än i långsam takt.
Syftet med den här studien är att diskutera och ta reda på hur lärarens förhållningssätt
påverkar elever med en annan etnisk bakgrund i en mångkulturell skola. Studien lägger fokus på elevuppfattningar och deras erfarenheter från grundskolan.
Framtida forskningstankar är att göra en djupare studie på en skola i Malmö i vilken lärarnas perspektiv på det egna förhållningssättets effekter på elever med annan etnisk bakgrund inkluderas. Vad kan bli den långsiktiga effekten av att fortsatt hävda rådande normer även då de exkluderar en stor del av dagens elever? Vilka normer och värderingar tål att förändras och vilka är orubbliga? Dessa är några av de frågor som jag vill besvara i min framtida forskning.
33
7. Referenser
Brodin, Marianne (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad – Etnicitet och institutionell praktik. Linköping: UniTryck
Helle Schjellerup, Nielsen(2006). Gemenskap och utanförskap om marginalisering i skolans värld. Stockholm: Liber
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Ljungberg, Caroline (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella - En paradox? Malmö: Prinfo Team Offset &Media
Lärarens handbok: läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 7. uppl. (2008). Lund: Studentlitteratur.
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund.
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig 2011-02-16
34
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1
Till föräldrar och vårdnadshavare
Mitt namn är Zohra Fahim Bosevska. Jag är lärarstudent från Lärarutbildningen i Malmö som skulle vilja genomföra en intervju med ert barn och önskar därmed ert tillstånd för detta. Jag vill informera att jag både kommer att intervjua barn och vuxna och att barnen inte kommer att bli intervjuade individuellt utan det blir samtal i grupper.
Studien handlar om lärarens förhållningssätt och dess påverkan på elever. Som verktyg i datainsamlingen kommer jag att använda mig av en diktafon. Jag kommer att följa de regler som finns kring forskning med barn och vuxna i Sverige och som sammanfattas av Vetenskapsrådet i skriften Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Reglerna innebär i korthet att det insamlade materialet enbart kommer att användas för denna studie och betonar även anonymiteten och frivilligheten för intervjun.
Ja Nej
Mitt barn får vara med och delta i intervjun:
Barnets namn: _____________________________________
X den: __________________________
Föräldrars/vårdnadshavares underskrift:___________________________________________
Har ni några frågor eller synpunkter får ni gärna kontakta mig!
Hälsningar
Zohra Fahim Bosevska LL080183@stud.mah.se XXXX-XXXXXX
35
8.2 Bilaga 2
Intervjufrågor
