Lärande och samhälle
Barn-unga-samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Det är så man umgås idag”
- En studie om vårdnadshavarnas syn på surfplattan i förskolan.
”That´s how you associate a nowdays”
- A study of guardians views on the table in preschool.
Therese Evaldsson
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Morten Korsgaard Slutseminarium: 2018-01-22 Handledare: Carolina Martinez
2
Förord
Jag vill rikta ett särskilt tack till de vårdnadshavare som ställt upp på mina intervjuer, utan er hade studien inte kunnat genomföras. Jag tackar också min familj och mina vänner och kollegor för det stöd och den uppmuntran ni tillfört under denna process. Slutligen vill jag även rikta ett tort tack till min handledare Carolina Martinez för handledningen och för den konstruktiva kritiken jag fått under arbetets gång.
Tack!
3
Sammanfattning
Den här studien handlar om surfplattans existens i förskolan utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att undersöka hur vårdnadshavarna förhåller sig till digitala verktyg i förskolan samt hur de anser att det påverkar små barns lärande och utveckling. Studien utgår ifrån olika syner på barn och centrala begrepp har varit: ”det kompetenta barnet” och ”det sårbara barnet”, särskilt i förhållande till medieanvändning. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med intervjuer med fem vårdnadshavare och empirin är strukturerad i en tematisk analys uppdelad utifrån studiens frågeställningar.
Studiens resultat visar att det finns både förespråkare och till en viss del motståndare till användningen av surfplatta i förskolan, allt handlar om hur och varför man väljer att använda den som ett verktyg. Vårdnadshavarnas största oro angående användningen av surfplattan handlar främst om internet och skrämtid. Att barn ska bli påverkade av den reklam de ser på internet eller att de ska bli för stilla sittande är det som skrämmer vårdnadshavarna mest. Men resultatet visar även att de vårdnadshavare som själv använder sig av den digitala tekniken är även de som också är minst oroliga.
4
Innehållsförteckning
1. INLEDNING………...7
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR………..9
2. TIDIGARE FORSKNING………..10
2.1 DATORN OCH SURFPLATTAN I FÖRSKOLAN………..10
2.2 VÅRDNADSHAVARNAS SYN PÅ DIGITAL TEKNIK………11
3. TEORI……….13
3.1 BARNSYN……….13
3.1.1 DET KOMPETENTA BARNET………..13
3.1.2 DET SÅRBARA BARNET………...14
3.1.3 KOMPETENT VERSUS SÅRBAR………..14
3.2 BARNDOM OCH MEDIA………15
3.3 MORALISK PANIK………..15 4. METOD………...17 4.1 METODVAL………..17 4.2 URVAL………...17 4.3 GENOMFÖRANDE………...18 4.3.1 LITTERATURSÖKNING……….18 4.4 ANALYSMEDTOD………...19 4.5 TILLFÖRLITLIGHET………...19 4.5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDE……….20 4.5.1 INFORMATIONSKRAVET……….20 4.5.2 SAMTYCKTESKRAVET………20 4.5.3 KONFIDENTIALITETSKRAVET………...20
5
4.5.4 NYTTJANDEKRAVET………20
5. RESULTAT OCH ANALYS………..21
5.1 VÅRDNADHAVARNS SYN PÅ SURFPLATTAN……….21
5.1.1 SURFPLATTANS BETYDELSE FÖR UTVECKLING……….22
5.2 TANKAR OM SURFPLATTAN I FÖRSKOLAN………23
5.3 VÅRDNADSHAVARNAS INFLYTANDE I FÖRSKOLAN………..25
6. DISKUSSION……….27 6.1 METODDISKUSSION………..27 6.2 RESULTATDISKUSSION………27 6.3 SLUTSATS………29 6.4 VIDARE FORSKNING……….29 7. REFERENSER………30 BILAGA 1. INFORMATIONSBREV………33 BILAGA 2. INTERVJUFRÅGOR………..34
7
1. Inledning
”Är det bara jag som tycker att det är onödigt att de har ipad på en avdelning där barn mellan 1-3 år finns.?? Det borde föräldrar för sina barn välja om de ska se på HEMMA
eller inte… tycker jag. Någon som håller med mig, eller inte?” Boogiwoogie 2015
I citatet ovan delar en vårdnadshavare på forumet Familjeliv med sig om sin upprördhet över användandet av Ipads bland småbarn i förskolan. För i jämförelse med många av dagens vårdnadshavare växer barn idag upp med internet och digital teknik som en del av deras liv. Dagens samhälle förändras ständigt och för att man som individ ska kunna fungera i ett sådant samhälle behövs en digital kompetens (Skolverket, 2017). Behoven av ökad kompetens inom teknik kommer även ifrån EU. Bland Europeiska unionens åtta nyckelkompetenser som benämner de kvalifikationer som en medborgare behöver för ett livslångt lärande ingår idag digital kompetens (Europeiska unionen, 2011).
Utvecklingen av digitaliseringen i förskola och skola motiveras utifrån tre aspekter. Det första är inlärningsaspekten, den framhäver att datoranvändningen har lett till en förändring av både förskola och skolans arbetssätt men även en förändring i relationen mellan barn och vuxen. Den andra är arbetslivsaspekten, den utgör samhällets krav på att skolan ska förbereda barn inför framtidens arbetsliv. Den tredje och sista är demokratiaspekten som belyser att det är förskolans och skolans skyldighet att alla barn får en likvärdig utbildning inom ämnet (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001). Att medieanvändandet bland små barn ökat har både kritiserats men även på ett positivt sätt uppmärksammats. Detta har i sin tur lett till en allmän diskussion där vårdnadshavare, läkare, forskare och andra aktörer medverkat. Några av frågorna som diskuterats är: I vilken ålder är det lämpligt att börja tillbringa tid framför en surfplatta? Vilka negativa och positiva påverkan har surfplattan på barn? (Kenward & Thorell, 2015).
Som jag tidigare nämnt finns det delade meningar om barns användning av surfplattor inte bara i förskolan utan överlag. Barnläkaren Hugo Lagercrantz uttrycker att barn under två år inte bör använda surfplattan alls. Detta på grund av att surfplattan kan medverka till koncentrationsproblem, övervikt och försenad språkutveckling. Han betonar även att tid ifrån barns spontana lekar försvinner eftersom den istället läggs på medieanvändning
8
(Lagercrantz, 2013). I Statens medieråd (2017) som granskar barn och ungas medieanvändande i Sverige framhävs att debutåldern för medieanvändning och internet har gått avsevärt längre ner i åldrarna. Bara under det första levnadsåret använder fler barn internet dagligen jämfört med tidigare år. Undersökningarna visar även att en bidragande orsak till små barns ökning av medieanvändning är just förekomsten av surfplattan. Mellan åren 2012-2014 skedde en markant ökning av surfplattor i hemmet i alla åldersgrupper, det vill säga barn mellan 0-8 år. Denna ökningar har dock avstannat, däremot är det nu flera av barn som äger en egen surfplatta i de äldre åldersgrupperna. Forskaren Elza Dunkels har en annan uppfattning om barns medieanvändning. Hon menar att när det handlar om den tekniska utvecklingen måste man godta vissa nackdelar eftersom fördelarna är betydligt fler. Ökad allmänbildning och en större förmåga till kritiskt tänkande är några av dem (Dunkels, 2012). Även förskolans uppdrag lyfter fram fördelar med den tekniska utvecklingen. Att kunna samarbeta, kommunicera och söka sig ny kunskap är en nödvändighet i dagens samhälle. På sikt ska förskolan bidra med att barn lägger grunden för att tillgodogöra sig dessa kunskaper (Lpfö98 rev 16).
Som vårdnadshavare vill man såklart det bästa för barnet, dock är det svårt att ta ställning till vilket som är det bästa då flera artiklar och debatter lyfter både fördelarna och nackdelarna. Som förskollärare har man krav på sig att använda digitala verktyg i verksamheten men man har också en skyldighet att inom ramen för de nationella målen väga in vårdnadshavarnas synpunkter vid planering och genomförande av verksamheten. Förskolans uppdrag är även att vara ett komplement till hemmet där vårdnadshavarna ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan (Lpfö 98 rev 16). Min tanke är därför med denna studie att undersöka och få en uppfattning om vårdnadshavarnas förhållningssätt till surfplatta och vad dem anser att dess betydelse för barns lärande i förskolan är, men även om vårdnadshavarna någon gång försökt att påverka användningen av surfplattor i förskolan. Detta är även en viktig synpunkt i min yrkesrelevans eftersom enligt förskolans läroplan ska arbetet i förskolan ske i samarbete med hemmet och där man som vårdnadshavare ska ha möjlighet att kunna påverka verksamheten (Lpfö 98 rev 16). Föreliggande funderingar är även relevanta ur ett vetenskapligt perspektiv eftersom det saknas forskning på vårdnadshavarnas ställningstagande till surfplattans existens i förskolan.
9
1.1
Syfte och frågeställningar
Syftet med min studie är att studera hur vårdnadshavarna förhåller sig till digitala verktyg samt hur de anser att de påverkar små barns lärande och utveckling. För att kunna genomföra mitt syfte utgår jag ifrån dessa frågeställning:
- Hur ser vårdnadshavarna att surfplattan påverkar små barns utveckling och lärande samt vilka olika barnsyner blir synliga i vårdnadshavarnas resonemang? - Vad har vårdnadshavarna för tankar om användningen av surfplattan som
pedagogisk verktyg i förskolan?
- Känner vårdnadshavarna att de har delaktighet/inflytande i den pedagogiska verksamheten angående surfplattans roll?
10
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som jag anser ligger till grund för mitt arbete. I sökandet av litteratur som rör vårdnadshavarnas förhållningssätt till digitala verktyg i förskolan upptäcktes att forskningsfältet är begränsat. Däremot finns det mer forskning angående vårdnadshavarnas generella syn på digital teknik bland barn, och det är denna forskning som ligger till grund för den här studien.
2.1 Datorn och surfplattan i förskolan
Ljung-Djärf (2004) har i sin doktorsavhandling undersökt användningen av datorer i förskolans verksamhet. Studien visar att datoranvändningen i förskolan är viktig men samtidigt upplevs den som hotfull. En traditionell bild av verksamhetens huvudsakliga uppgifter har alltid varit lek, frisk luft, samspel med andra samt olika typer av motoriska övningar. Därför kan ibland digitaliseringens framväxt ses som ett hot. Ljung- Djärf (2004) menar att det inte är datorn i sig som upplevs hotfull, utan det är i vilket sammanhang den används. I sin studie har Ljung-Djärf (2004) tittat på datoranvändningen ifrån två olika vinklar, fritid och utbildning. I fritidssammanhang kopplas datoranvändningen ihop med problem och kan ge skadliga följder eftersom barn lär sig att använda våld via vissa datorspel. Hon lyfter även att datoranvändning kan resultera i att man kommer i kontakt med personer som inte är bra. I utbildningssammanhang däremot ses datorn som något positivt. Det är där barnen möter den bra datorn som bidrar till deras utveckling och lärande. Även Falkner (2007) har studerat datorspelande bland barn. Hennes resultat visar att de vuxnas negativa synsätt till datorspelande handlar till stor del om spelens våldsamma innehåll och det ohälsosamma med att sitta still.
Kjällander (2016) har också studerat digitala lärplattor i förskolan. Hennes undersökning visar att surfplattan är en självklar del av barns liv hemma. Därför anser hon att det skulle det vara konstigt om inte förskolan erbjöd digital teknik. Barn i förskoleåldrarna producerar tillsammans med digital media och med hjälp av surfplattan kan de beskriva sina kunskaper och åsikter långt innan de lärt sig prata. I en annan studie Kjällander (2013) gjort visar resultatet att barns åtagande ökar i den digitala lärmiljön. Barn och vuxna undersöker de digitala lärmiljöerna tillsammans och genom det sättet lär man sig av varandra. Studien visar även att alla barn inklusive de allra minsta har en tydlig avsikt med sina aktiviteter på surfplattan. Barn som ännu inte kan kommunicera med hjälp av
11
språket stöttar och ger varandra komplimanger och formar sina egna system kring bland annat turtagning och samarbete.
2.3 Vårdnadshavarnas syn på digital teknik
Genc (2014) har gjort en undersökning om hur vårdnadshavare till förskolebarn i Turkiet använder och uppfattar mobil teknik. I Studien medverkade 85 vårdnadshavare med barn i åldrarna 3-6 år. Undersökningen visar att den dominerande medieanvändningen bland barn är Tv-tittande. Ett barn tillbringar dubbelt så mycket tid framför en Tv i jämförelse med att titta/läsa i böcker. I snitt uppnår ett förskolebarn en total skärmtid på ca tre timmar varje dag. Övergår man då till smartphones så visar studien att dessa används framförallt i hemmet eller vid långa resor. Men några vårdnadshavare nämnde även att de användes vid måltider för att övertala barnen till att äta. Studien visar även att vårdnadshavare har installerat fler spel på surfplattan/smartphonen i underhållningssyfte än för lärande. Nästan hälften av vårdnadshavarna som deltog i studien hade en negativ inställning till användningen av smartphones. De ansåg att smartphonesanvändning kan orsaka fysiska och psykiska problem i framtiden, några exempel som tog upp var att barn riskerade att bli inåtvända och påverkade av strålningen. Av resterande hälft var hälften neutrala och hälften positiva till användandet av smartphones. De positiva lyfte fördelar som att barn utvecklar motoriska och kognitiva färdigheter, anpassar sig till tekniken samt förbättrar ett visuellt minne.
En annan studie gjord i Jordanien visar hur vårdnadshavare och förskollärare uppfattar teknik och digital media som hjälp till utveckling av barnkulturen. Det visade sig att både vårdnadshavarna och förskollärarna var övertygade om att teknik och digital media är av stor betydelse för att utveckla barnkulturen. Med dess hjälp kan man uppmärksamma barns kreativa förmåga genom att uppmuntra dem att söka, upptäcka och fortsätta experimentera. Studien baserades på olika aspekter som forskarna menade var grunden för att utveckla barnkulturen med hjälp av teknik och digital media, bland dessa ansåg både vårdnadshavarna och förskollärarna att mentala, moraliska, religiösa samt känslomässiga aspekter var av stor betydelse medan sociala, estetiska och fysiska aspekter var av mindre vikt (Fathi & Alkhawaldeh, 2017).
Den enda studien där man behandlar vårdnadshavarnas syn på användningen av digitala medier i förskolan är i Kjällanders undersökning Plattan i mattan- digitala lärplattor och
12
vårdnadshavarna arbetet med surfplattorna i förskolan. De oroade sig för barnens skärmtid och vilka risker det medförde, men de ville även veta vad syftet med användningen var. Under studiens gång ändrades deras syn och de ville istället veta vilka applikationer som förskolan använde sig av för att då själva kunna introducera dessa i hemmet.
Förutom oron för den ökade skärmtid finns det många vårdnadshavare som oroar sig för barns internetanvändning. Livingstone & Haddon (2009) har i sitt forskningsprojekt EU
Kids Online studerat barn och internet i Europa. Resultatet från studien visar att
vårdnadshavare som själva använder internet är mindre oroliga än vårdnadshavare som inte använder det. Livingstone & Haddon (2009) skriver att om internetanvändningen ökar bland vuxna kan det tillföra en minskad oro över barns internetanvändning.
13
3. Teori
Här kommer jag att presentera de teorier som kommer att användas som analysverktyg för att kunna förstå och tolka den insamlade empirin. Ett sätt att närma mig vårdnadshavarnas synsätt är att analysera deras syn på barn, och barn och digitala medier. Detta är relevant inte minst då tidigare forskning har visat att diskussioner om barn och medier både idag och historiskt ofta genererar olika bilder av barnet, vanligtvis det kompetenta versus det sårbara barnet (Martinez, 2016). Därför beskriver jag bilden av olika syn på barn i teoridelen. Jag kommer även att presentera de centrala begrepp som används i texten.
3.1 Barnsyn
Hur man tolkar människan och det mänskliga beteendet är många och olika men det finns även en rad olika tolkningar om barn och barns beteende. Så man uppfattade barn förr är inte detsamma som idag (Askland & Sataöen, 2014). Under de senaste decennierna har det skett ett paradigmskifte som delar perioden före 1960-talet från 1970-talet och framåt. Ett paradigmskifte innebär att en eller flera grundåsikter har förändrats på ett betydelsefullt sätt. Detta skifte medförde även en viktig förändring av synen på barn i samhället. Det bidrog till att forskarna ändrade sina grundläggande förståelser om vad barn är och hur man ska förstå deras utveckling. Vilken barnsyn man har, är format efter vår egen uppväxt och erfarenheter. Detta avspeglar sig sedan i de förväntningar vi har på ett barn (Sommer, 2008).
3.1.1 Det kompetenta barnet
Det vanligaste synsättet på barn idag är det kompetenta barnet. Men för att kunna förstå vad ett kompetent barn är behöver man veta vad begreppet kompetens innebär (Lundström, 2016). Sommer (2008) beskriver begreppet enligt följande ”kunnande” och ”skicklighet”. Han betonar även att det gäller att vidta en viss försiktighet vid användandet av begreppet, eftersom ordet kan ha olika betydelser i olika sammanhang.
Barn är idag redan från födseln sociala och meningsskapande individer. De skapar sin egen kunskap och identitet samtidigt som de tidigt ingår i samspel med både vuxna och barn (Asklund & Sataöen, 2014). Barn har vissa medfödda förmågor det vill säga grundkompetenser, men utvecklar de flesta motoriska, emotionella, sociala och kognitiva
14
kompetenserna under barndomstiden. Under livets gång uppstår nya kompetenser medan andra försvinner och vissa befintliga utvecklas. Man kan alltså vara kompetent inom vissa områden och inkompetent inom andra, det går aldrig att uppnå full kompetens inom alla kunskapsområde (Sommer, 2008).
3.1.2 Det sårbara barnet
Före paradigmskiftet ansåg man att barn föddes som beroende, sårbara och utsatta. Man hade en klassisk uppfattning om att barn var svaga, behövde beskyddas och värnas om (Sommer, 2008). Begreppet sårbarhet syftar på i vilken omfattning ett barn är mottagligt för en negativ påverkan gällande beteende och utveckling (Askland & Sataöen, 2014). Men även om barnsynen förändrats och barnets sårbarhet överdrivits är det viktigt att ändå framhäva att barn fortfarande är sårbara och känsliga, dock inte i samma bemärkelse som tidigare.
Numera talar man om barn som resilienta, vilket på svenska kan översättas till flexibla och motståndskraftiga (Sommer, 2008). Sommer (2008) förklarar barns förväntade normalutveckling genom att jämföra med ett plastmembran. Till en början har membranet en bestämd form, tillkommer det ett tryck på membranet ändras den ur sprungna formen. Men upphör tycket snabbt återgår membranet till sin normalform. Är det däremot ett ständigt tryck stelnar membranet i sin onormala form. Detta är något som förändras med tiden, för en del människor är sårbarheten starkt framträdande i vissa perioder jämfört med andra. Medan för andra människor där den ständigt finns under större delen av livet.
3.1.3 Kompetent versus sårbar
Sommer (2008) menar att man är verken helt sårbar eller helt kompetent. Utan det handlar om att i olika utvecklingsprocesser har man som individ olika relationer. Vi förändras över tid och är olika påverkningsbara under vårt livsförlopp. Att man i en situation är sårbar betyder inte att man är de i alla situationer. Eller att i en ålder vara mer sårbar är inget som är konstant genom livet utan kan ändras i en annan ålder. Det samma gäller kompetens. Även om små barn tidigt redan äger flera utvecklad kompetenser är det fortfarande flera som måste utvecklas under barndomstiden.
15
3.2 Barndom och media
Idag är det lika uppenbart för det flesta barn att stoppa en smartphone i fickan som det förr var att stoppa sten. Barns fritid kännetecknas numera av olika medier som anpassas efter deras intressen i vardagslivet, därför pratar man om att dagens barndom är en mediegeneration (Tingstad, 2006). Även Buckingham (2013) hävdar att det mer eller mindre finns en digital generation. Teknisk utveckling påverkar både barn och vuxna. Det är bara frågan om hur och vad vi använder teknik till som avgör vilka konsekvenserna blir. Falkner (2007) framför att nuförtiden ses digitalt spelande som något socialt, man betraktar det som en virtuell lekplats.
Den amerikanske föreläsaren och författaren Prensky (2001) skriver att dagens ungdomar är först med att växa upp med den digitala tekniken. I hela sitt liv har de varit omringade av olika digitala leksaker och verktyg. Prensky (2001) väljer att kalla denna generation för ”Digital Natives” vilket på svensk kan översättas till ”Digitala infödingar”. Till denna kategori tillhör barn som är födda i slutet av 1900-talet och som alltid haft den nya tekniken som en del i sin vardag. Han menar att denna generation har det digitala språket som en form av modersmål. Motsvarande generation benämner Prensky (2001) ”digital immigrants” som på svenska översätts till ”digitala invandrare”. Till denna generation tillhör människor som senare i livet har lärt sig använda digital teknik.
3.3 Moralpanik
Populärkulturen har ända sedan antikens Rom ansetts vara ett hot mot barndomen. Den har kopplats ihop med barns fritid, där omsorgspersoner och vårdnadshavarna har haft en begränsad kontroll. Mediehistorien är belamrad av flera olika slags medier som bemötts av stark respons (Boëthius, 1991). Medieproducenter hävdar att reklam uppfattas ha en negativ verkan på barns psykiska och fysiska hälsa. Den skapar framför allt överdrivna materiella önskemål och behov. Barn uppfattar reklam som information därför saknar dem förmågan att urskilja och förstå avsikten med annonser. Reklam gör även så att barn blir involverade i handelsvärlden för tidigt (Martinez, 2016).
Begreppet moralpanik skapades redan 1964 av Marshall McLuhan med det var först 1972 i och med Standley Cohens studie Folk Devils and moral panics som moralpanik blev en teoretisk modell. Startpunkten för moralpaniken i svensk mediehistoria är ”Nick Carter- litteraturen” därefter har det regelbundet uppstått ny oro kring nya medier (Gustafsson &
16
Arnberg, 2013). Från att från början handla om litteratur och folkvisor till att idag handla om Ipad och datorspel. Moralpaniken är förknippade med olika barn och ungdomskulturer som upplevs som hot mot samhällets värderingar och där massmedia är av stor betydelse. En moral panik artar sig enligt följande: Först uppstår olika varningar som tyder på den kommande katastrofen. När den äger rum ger massmedierna en förstorad och förvrängd bild av vad som hänt och händelsen utmålas då som extremt hotfull. Samtidigt startar en bearbetning av händelsen där man utnyttjar upprördheten för att främja de egna teorierna (Boëthius, 1991). I moralpaniken beskriver man ofta barn som sårbara och lättpåverkade av medier (Martinez, 2016).
17
4. Metod
I detta kapitel kommer jag beskriva och motivera val av metod, urval samt genomförandet av min insamlande empiriska studie. Jag redovisar även hur jag analyserat det empiriska materialet samt vilka forskningsetiska övervägande som gjorts i samband med undersökningen.
4.1 Metodval
Studien bygger på en kvalitativ metod. En kvalitativ metod intresserar sig för meningar, handlingar och samband (Alvehus, 2014). Studien bygger på en hermeneutik forskningsansats där målet är att förstå ett fenomen istället för att förklara det. Att använda sig av en hermeneutik ansats passar bäst då studiens syfte är att komma åt informanternas egna upplevelser (Westlund, 2015). Den kvalitativa metoden som valts för studien är intervjuer med vårdnadshavare. Larsen (2012) skriver att i kvalitativa intervjuundersökningar träffas forskaren och informanten och på detta sätt minskar man risken för bortfall. Som forskare har man även möjlighet att komplettera med att ställa följdfrågor och på det viset få ett djupare svar.
Det mest effektiva sättet att få veta hur en människa tänker och känner kring ett specifikt ämne är att genomföra en intervju (Alvehus, 2014). I studien användes semistrukturerade intervjuer, vilket betyder att forskaren utgår från en lista med förbestämda frågor som ställdes i en bestämd ordningsföljd och där intervjupersonerna fick svara med egna ord (Patel & Davidson, 2012). Frågorna var indelade i olika teman för att lättare kunna få en tydlig överblick och alla intervjupersoner som medverkade i studien fick samma frågor, se bilaga 2Larsen (2012) skriver att det är bra att börja varje avsnitt med några meningar om vad frågorna ska handla om, på det sättet blir deltagarens svar bättre.
4.2 Urval
Alvehus (2014) menar att i alla undersökningar måste någon form av urval göras. Jag har valt att genomföra min studie på en landsbygdförskola belägen i en mindre ort i södra Sverige. I studien användes en form av strategiskt urval där totalt fem vårdnadshavare medverkade, alla med ett barn från varje avdelning på förskolan. Genom att använda sig av ett strategiskt urval väljer forskaren medvetet ut lämpade deltagare som hen anser kan
18
belysa undersökningsfrågorna (Larsen, 2012). Som forskare vill man få tag på människor som kan stå i relation till de frågor som ska undersökas (Alvehus, 2014).
Jag valde även att sammansätta intervjugruppen utifrån deltagarnas kön och vilken ålder deras barn var i. Intervjugruppen bestod av två män med barn i åldrarna fem och fyra samt tre kvinnor med barn i åldrarna två, tre och fem. Min tanke var att kvinnor och män med barn i olika åldrar kan ha olika uppfattningar om digitala verktyg. Jag har även själv en god relation till den valda förskolan, vilket jag kände underlättade för alla deltagare då det redan fanns en bra tillit till varandra.
4.3 Genomförande
Det första som gjordes var att kontakta de utvalda vårdnadshavarna via mail med ett informationsbrev gällande studiens syfte samt att deras medverkan var frivillig och att man när som kunde avbryta sin medverkan.
Därefter avtalades en tid med vårdnadshavarna där dem själva fick bestämma var intervjun skulle äga rum. Alla vårdnadshavare ansåg att det var lättast i samband med hämtning eller lämning på förskolan, därför valdes personalrummet ut som plats eftersom vi där kunde genomföra intervjuerna ostört. Alla intervjuer skedde under en vecka och tog ca 30-40 min att genomföra per tillfälle. Under intervjuerna fördes det både anteckningar och digitala inspelningar där alla deltagare innan intervjuerna startade blev tillfråga om deras godkännande till att samtalet spelades in. Johansson & Karlsson (2013) menar att det är bra att föra anteckningar samtidigt som man spelar in ifall tekniken strular. Patel och Davidson (2012) skriver att nackdelen med ljudinspelning kan vara att deltagarnas svar påverkas och det blir inte samma spontana svar, men detta var inget jag märkte i mina intervjuer. Skillnaderna mellan intervjuerna var istället att vissa deltagare svarade mer utförligt än andra vilket medförde att jag istället fick ställa fler eller färre följdfrågor. Följdfrågorna var en viktig del i intervjun för att inte ta något förgivet utan få veta intervjupersonernas egna tankar och funderingar.
4.3.1 Litteratursökning
I min litteratursökningsprocess utgick jag ifrån mina frågeställningar, där jag plockade ut betydelsefulla nyckelord som jag sedan använde som sökord i ett flertal databaser. Bland annat Google Scholar, Summon samt Libsearch. Sökorden har använts både på svenska
19
och engelska. Mina nyckelord har varit surfplatta, förskola, utveckling, lärande, pedagogiskt verktyg, digitala verktyg, barnsyner samt delaktighet och inflytande.
Jag har även fått mycket inspiration från olika avhandlingar och examensarbete genom att titta på deras referenslistor. Målet har varit att hitta litteratur som berör förskola och vårdnadshavare men då denna litteratur varit begränsad har jag även använt mig av litteratur som handlar om skolan och vårdnadshavare.
4.4 Analysmetod
Samma dag som intervjuerna genomfördes transkriberades materialet medan det fortfarande var färskt i minnet. Patel och Davidson (2012) skriver att det finns vinster med att göra regelbundna transkriberingar eftersom de kan ge tips på hur undersökningen ska fortsätta. När alla intervjuer var klara och allt material transkriberat, lästes det empiriska materialet noggrant igenom och sorterades upp i olika kategorier. Då det insamlade materialet motsvarade tolv sidor var nästa steg att minska ner det. Med utgångspunkt ifrån mina frågeställningar analyserades de intressanta delarna av den insamlade empirin mer detaljerat. Dessa delar användes sedan som en del av argumentationen mot befintliga teorier och tidigare forskning i texten. Alvehus (2014) skriver att denna variant av analys kallas för en tematisk analys, där man först sorterar, reducerar och sedan argumenterar för skillnader eller likheter.
4.5
Tillförlitlighet
Validitet och reliabilitet är vanliga begrepp som används i vetenskapliga sammanhang när man vill diskutera studiens tillförlitlighet. Reliabilitet handlar om hur vidare studiens resultat är upprepningsbart medan validitet granskar hur forskaren studerat det som uttalats i studiens syfte (Alvehus, 2014). Jag menar att min studie har en hög validitet då syftet och frågeställningarna utformades i början av arbetsprocessens gång och har sedan dess varit oföränderliga. Däremot anser jag att studien har en låg reliabilitet eftersom den insamlade empirin består av personliga intervjuer med individuella svar som därmed inte är upprepningsbara. Då mitt urval har varit avgörande för studiens resultat är jag medveten om att mitt resultat skulle kunna förändras om jag gjort intervjuer med andra deltagare.
20
4.6 Forskningsetiska överväganden
Att anlita människor i forskning och utvecklingsarbete resulterar i flera etiska frågor, därför har Vetenskapsrådet utarbetat fyra etiska grundregler för hur forskare ska tillvarata intresset hos de människor som deltar i forskningen. Dessa fyra är: Informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Johansson & Karlsson,
2013).
4.5.1 Informationskravet
Medverkarna i forskningen ska informeras om studiens syfte men även om att deltagandet är frivilligt och att man när som helst har rätt att avbryta. Detta fick deltagarna i min studie ta del av genom ett informationsbrev (bilaga 1) som skickades ut till de utvalda vårdnadshavarna.
4.5.2 Samtyckeskravet
Samtycke ska alltid tas in. Medverkarna beslutar själva över sitt deltagande och forskning får enbart ske på människor som gett tillåtelse. Vid bokningen av intervjuerna gav
deltagarna ett muntligt besked om de ville medverka eller inte i min studie.
4.5.3 Konfidentialitetskravet
Individerna i undersökningen ska inte kunna kännas igen, därför måste personuppgifter tas om hand så att inte obehöriga kan ta del av dem. Deltagarna i min studie är anonyma
och jag har även valt att benämna intervjupersonerna för enbart vårdnadshavare.
4.5.4 Nyttjandekravet
Uppgifter insamlade om individuella individer får enbart tillämpas för den befintliga studien. Därför kommer allt material som använts i min undersökning förstöras när studien är slutförd (Vetenskapsrådet, 2011).
21
5. Resultat och analys
I det här kapitlet kommer jag att presentera empirin varvat med resultat och analys utifrån studiens frågeställningar. Inledningsvis presenteras vårdnadshavarnas allmänna syn på surfplattor samt hur dem tror att de påverkar små barns utveckling och lärande. Därefter redovisas vårdnadshavarnas tankar om användningen av surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan och i sista delen av analysen kommer vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet i verksamheten vara i fokus.
5.1 Vårdnadshavarnas syn på surfplattan
Vid tidpunkten för intervjuerna har surfplattan blivit en naturlig del i de flesta svenska hem. Alla vårdnadshavare som deltog i studien uppgav att de har minst en surfplatta hemma som används av alla familjemedlemmar. Genom intervjuerna framkom det att den vanligaste anledningen till att vårdnadshavarna införskaffade en surfplatta var för eget bruk, men att den senare mer och mer även började användas av barnen, utan att vårdnadshavarna själv medvetet introducerat surfplattan för dem. Istället menar vårdnadshavarna att den här tekniken finns som en naturlig del hos barn och att det är barnen som hjälper och introducerar nya saker för dem. Alla vårdnadshavare som deltog var även överens om att den digitala median är en viktig del för barnen i dagens samhälle men även i framtiden. Detta kan relateras till Prensky (2001) som menar att dagens barn är växer upp med den nya tekniken, det är en självklar del av barndomen idag.
”Känns ju som att de måste ju ha de för att hänga med, ger man de inte nu kommer de efter sen. Det är de nya helt enkelt. Känns som en nödvändighet, jag är ändå positiv till de men så klart under ordnade former då ju” (Vårdnadshavare).
Analysen visar att deltagarna i undersökningen anser att den digitala tekniken är det nya, något som är nödvändigt i dagens samhälle. Deltagarna framhäver också att de har regler kring hur barnen får använda surfplattan hemma. Alla betonar att barnen får använda surfplattan vid kontrollerade former. Några utav vårdnadshavarna berättade att de alltid sitter med under tiden surfplattan används, medan resterande menar att de inte sitter med men försökte alltid ha koll på vad barnen tittar på genom att i alla fall var i samma rum. Hur länge barnen får använda surfplattan varierar också från familj till familj men i
22
genomsnitt handlar det om ca 30 min upp till en 1 timme om dagen. Något som tydligt framkommer i analysen är att de vårdnadshavare som själv använder surfplattan eller internet har inte lika mycket regler som de som bara använder den lite eller inget alls. Vårdnadshavarna anser även att surfplattans användningsområde påverkas av barnens intresse och vilken ålder barnet befinner sig i. Barn mellan ett och två år använder sig mest av Netfix för att se på film vilket ses som en oskyldig aktivitet. Men från och med tre år och framåt anser vårdnadshavarna att barnen började bli mer påverkade av vad dem ser. Vilket visar en idé om det sårbara barnet (Sommer, 2008).
”Det är lite läskigt som på Youtube att de kan komma in på vad som helst om man sitter där och trycker. Det styrs även mycket av vad det är på plattan, om man tittar på kläder och saker, de påverkas mycket”
(Vårdnadshavare).
Nästan alla vårdnadshavare i undersökningen framhävde sin oro för just användningen av internet och reklam. De menar att barn påverkas mycket av vad de ser på surfplattan vilket leder till att det skapas ett habegär hos barnen som då vill köpa de kläder och saker de sett. Detta beteende är något som vårdnadshavarna vill skydda sina barn mot. I denna situation ser vårdnadshavarna sina barn som sårbara och påverkningsbara individer. Detta är i linje med vad Sommer (2008) menar att skulle de inte bli beskyddade skulle det kunna få negativa konsekvenser med tanke på deras beteende och utveckling. Vårdnadshavarna var även eniga om att barn påverkas lättare än vuxna av reklam, speciellt då den reklam som är i samband med barnprogrammen. Oron för hur människor reagerar på mediekonsumtionen är inget nytt utan är ständigt återkommande så fort något nytt kulturfenomen uppstår. Detta blir då den nya syndabocken som påverkar människors liv på ett negativt sätt (Tingstad, 2006).
5.1.2 Surfplattans betydelse för utveckling och lärande
Att surfplattan ses som ett bra hjälpmedel framkom tydligt i studien, men att den skulle vara av betydelse för barns utveckling och lärande var det ingen som direkt trodde. Å ena sidan konstaterade vårdnadshavarna att barn i lägre åldrar ser och vet mer idag än tidigare och att de möjligtvis berodde på surfplattans lansering, eftersom det med hjälp av surfplattan är lättare att söka sig till information än vad det tidigare varit. Men å andra sidan var det ingen som tvivlade på att barn inte skulle kunna lära sig dessa saker utan surfplatta. Några av vårdnadshavarna reflekterade även över sin egen barndom och
23
menade på att när dem själva var små kunde de inte färger eller räkna på andra språk än sitt eget modersmål, något som barn idag har lärt sig tidigt. Detta framhäver vårdnadshavarna som något positivt. Här ser vårdnadshavarna sina barn som kompetenta individer som skapar sin egen barndom.
”Jag skulle uppskatta om förskolan kom med bra appar till mig som vi kan träna på hemma. Den här appen kan du sitta tillsammans med ditt barn och träna” (Vårdnadshavare).
De flesta av vårdnadshavarna anser att det finns flera program och applikationer som man skulle kunna använda för att hjälpa barn i lärandesituationer, men att det då är ett måste att de används på rätt sätt. De framhäver att ger man bara ett barn en surfplatta i syfte att de ska lära sig till exempel uttal så brister poängen med det hela. De menar på vem hjälper och rättar barnet när de säger fel uttal, det är väldigt lätt att annars bara träna vidare fast på fel sätt. Men tillsammans med en vuxen som hela tiden förklarar och rättar anser dem att det var jättebra verktyg. Vårdnadshavarna ser barnen som passiva mottagare, det vill säga sårbara, och att de behöver de vuxnas hjälp för att fyllas med kunskap och färdigheter. Enligt Sommer (2008) är sårbara barn även beroende av vuxna, vuxna som stöttar deras utveckling med planerade aktiviteter. Dock anser vårdnadshavarna att det finns så många applikationer så det är svårt att veta vilken man ska ha. Prensky (2001) menar att barn lär sig lättare det digitala språket. Det ”digitala immigranterna” som inte vet så mycket om den digitala världen använder sig av barnen för att tillägna sig mer kunskap och för att hänga med.
5.2 Tankar om surfplattan i förskolan
Analysen visar att det finns delade meningar om surfplattans existens i förskolan. Hälften av vårdnadshavarna från studien tycker att barn har tillräckligt med skärmtid hemma och inte behöver mer i förskolan. Detta gällde speciellt de barn som går den allmänna förskolan det vill säga femton timmar i veckan. Vårdnadshavarna menade på att den lilla tid då barnen är i förskolan är det bättre att man leker och gör andra saker än att tillbringa den tiden framför en surfplatta. Den andra hälften vårdnadshavare tycker att det är bra att man lägger grunden i förskolan eftersom samhället i sig bygger på den digitala tekniken.
24
”Det kan ta överhand över fantasin där man får allting färdigt och att man tappar lek, precis som när man själv var liten att man var ute i skogen och lekte. Det blir kanske för mycket platta och spel”
(Vårdnadshavare).
Även här kan man se att det finns en oro över att barn ska bli negativt påverkade av surfplattan. Vårdnadshavarna ser barnen som särskilt utsatta i medievärlden, att skärmtiden ska ta överhand och att fantasin och kreativiteten ska komma i skymundan och att man tillslut måste ha en surfplatta för att kunna leka. Ännu en gång jämför de med sin egen barndom, hur det var när de själva var små. Istället för att sitta en och en med varsin surfplatta var man ute och lekte i skogen. Falkner (2007) menar att tidigare sågs datorspelandet som en samhällsfarlig aktivitet. Medan det numera är vanligare att inom forskningen se datorn som en verklig lekplats som resulterar i samma erfarenheter som utomhuslek gjorde för tidigare generationer. Oftast är det dem vuxna som hindrar att sociala mötesplatser skapas vid datorn då en vanlig regel är att sitta en i taget.
Det framkom även i analysen att några av vårdnadshavarna hade en rädsla för att barnen skulle bli lämnade själva med surfplattan. Inte för att de egentligen trodde att det skulle hända på en förskola men de poängterade ändå tydligt att surfplattan inte skulle användas som en ersättning för annat eller blir en slags barnvakt.
”Ja men till viss mån, framför allt dokumentationsredskap, så dem får lära känna” (Vårdnadshavare).
Att surfplattor används som dokumentation redskap i förskolan anser alla vårdnadshavare är bra, dock var det någon av vårdnadshavarna som menade på att det behöver inte just vara en surplatta utan att en kamera skulle fungerade lika bra. Kameran är introducerad och har funnits i förskolans verksamheter under en längre tid. Regelbundet uppstår det ny oro när nya medier introduceras i samhället. Dessa moralpaniker kopplas ihop med barnkulturen som på olika sätt anses hota samhällets värderingar (Gustafsson & Arnberg, 2013).
Vid flera tillfällen under intervjuerna framkom det att vårdnadshavarnas syn på användningen av surfplattan i förskolan är ett utmärkt tillfälle att låta barnen bekanta sig med den digitala tekniken. De poängterar att till skillnad från förr så kretsar hela livet och allt du gör runt en telefon eller Ipad. Vårdnadshavarna ser användningen mer
25
eller mindre som en medfödd kompetens. Däremot hävdar Buckingham (2013) att risken med att se barn som kompetenta kan medföra att man glömmer att det finns områden som barn är i behov av att lära sig mer om.
”Inte alla barn som har föräldrar som kanske har råd att ha en surfplatta och då kan det vara bra för dem att få veta vad det är på förskolan och lära sig hur en sådan fungerar” (Vårdnadshavare).
Utifrån analysen ser man att vårdnadshavarna har ett demokratiskt synsätt. De menar att vilket socialt förhållande barn än lever i så har dem rätt att få samma förutsättningar som alla andra, därför är det bra att man använder sig av surfplattor i förskolan så att alla har det med sig när man sen börjar skolan.
5.3 Vårdnadshavarnas inflytande i förskolan
I slutet av intervjuerna handlade frågorna om vårdnadshavarnas syn på sin delaktighet i förskolan och vilket inflytande de känner att de har när det gäller surfplattans existens. De vårdnadshavare som deltagit i studien är medvetna om att förskolan där deras barn går använder sig av surfplattor i olika situationer. Detta är inget nytt för vårdnadshavarna utan surfplattan har funnit på förskolan i några år nu. Men å andra sidan är det ingen av vårdnadshavarna som egentligen har någon koll på varför och hur förskolan använder sig av surfplattor, mer än då som dokumentationsredskap.
”Nej, jag har som sagt inte en aning om hur, vad, varför, vem som får använda surfplattan (Vårdnadshavare).
Det framkom genom intervjuerna att vissa av vårdnadshavarna inte har så bra koll på vem som får använda surfplattan mer än att barnen själva ibland kommit hem och berättat att dem haft den. Detta skapar funderingar, istället framhävde vårdnadshavarna önskan att få tydlig information om hur barnen får använda surfplattan i verksamheten.
”Nej, jag har väl inte tänk på att dem har Ipad där, det är för nytt för mig. Smartboard, projicera okey, då gör man saker tillsammans, blir inte att man sitter framför en skärm och stänger ute omvärlden”
(Vårdnadshavare).
Att sitta ensam framför en skärm och stänga ute sin omvärld är även något som vårdnadshavarna upplever som skrämmande, de ser en risk med att användningen av
26
digital teknik kan göra att man blir isolerad och asocial. I stället betonar de vikten av att göra saker tillsammans, antingen barn- barn eller barn-vuxen. På det sättet ser vårdnadshavarna barnen som kompetenta individer som kommunicerar och samspelar med varandra. Dem betonar att man lär sig mer tillsammans med andra än om man sitter där själv.
Analysen visar att det är ingen av vårdnadshavarna som anser att förskolan ska helt vara en frizon från den digitala tekniken, i det här fallet, surfplattan. Återigen framhäver dem att det är så samhället och framtiden ser ut. Att vara delaktig i förskolans verksamhet tycker alla är av stor betydelse, de framhäver att på så sätt är man delaktig i sina barns lärande. Men å andra sidan ha ett inflytande i förskolans verksamhet var det ingen av dem som direkt anser att dem har.
”Tänker att det finns ju en läroplan som förskollärarna ska följa, jag som förälder kan inte påverka något i den” (Vårdnadshavare).
Vårdnadshavarna var alla överens om att det finns en läroplan som förskolan måste följa, och att de kan vara med och påverka sitt eget barns utveckling. Men att de skulle kunna ha inflytande i förskolans verksamhet var det ingen direkt som hade tänkt på. Dock menade de att skulle de vara helt missnöjda med något allvarligt i verksamheten hade dem talat om de för berörd personal. Men som i det här fallet angående surfplattans existens, var det ingen som hade haft en tanke på att ifrågasätta även om de framkom att de hade några funderingar på användningen.
27
6. Diskussion
I detta kapitel diskuteras och utvärderas till en början val av metod. Därefter följer en diskussion av studiens resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar. Syftet med denna studie har varit att se hur vårdnadshavare förhåller sig till digitala verktyg i förskolan. Kapitlet avslutas med en slutsats och förslag på vidare forskning.
6.1 Metoddiskussion
Då jag valt att ha semistrukturerade intervjuer kunde jag ställa öppna frågor till deltagarna. På så sätt blev samtalet mer naturligt och flytande, det blev även lättare att ställa följdfrågor. Enligt Alvehus (2014) får deltagaren mer möjlighet att påverka intervjuerna när de är semistrukturerade. Istället måste intervjuaren vara mer effektiv i lyssnandet och arbetet med att ställa följdfrågor. Valet av metod har däremot tagit mycket tid av själva processen, framför allt transkriberingen av intervjuerna. Studien har begränsats till ett urval på fem vårdnadshavare, vilket jag inte anser kan representera alla vårdnadshavares ställningstagande. För ett mer trovärdigt resultat hade det varit bra med fler åsikter från vårdnadshavare från olika förskolor. Detta skulle kunna bli möjligt om jag även använt mig av enkäter på så sätt hade jag kunnat få en bredare översikt om vad fler vårdnadshavare tänker om surfplattor.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet visar att bland de vårdnadshavare som deltagit i studien finns det både de som är förespråkare till användningen av surfplattor i förskolan men även de som är mer försiktiga men ändå inte helt motståndare. Till skillnad från Kjällanders (2016) undersökning är det ingen av vårdnadshavarna som har ifrågasatt surfplattans existens i förskolan. Alla respondenter förhåller sig positivt till att surfplattan är ett bra hjälpmedel i det pedagogiska arbetet, framför allt då som ett dokumentationsredskap. Men då under förutsättningen att den används som ett komplement till andra aktiviteter. Det framkom även att surfplattan ses som ett bra verktyg för förskolan att erbjuda barnen utifrån ett demokratiskt synsätt, eftersom man då möjliggör för barns lika värde och rättigheter. Enligt förskolans läroplan ska förskolan vara ett komplement till hemmet och skapa bästa möjliga förutsättning för varje barn att utvecklas (Lpfö 98 rev 16).
28
I min undersökning kunde jag tydligt se att vårdnadshavarnas största oro för användningen av surfplattor handlar om internet och skrämtiden. Med internetanvändning påverkas man mycket av allt man ser och hör, bland annat via reklam. Jag upplever det som att vårdnadshavarna vill skydda sina barn från köptrycket som reklam ofta medför, och precis som producenterna framhäver i Martinez (2016) studie lyfter även vårdnadshavarna här att reklamen som kommer i Youtubeklippen i samband med barnprogrammen är dem som påverkar barnen mest. Dessa reklamklipp är ibland inte ens reklam för barn och det är det som jag upplever är mest skrämmande för vårdnadshavarna. Skärmtiden är en annan sak som framhävdes som skrämmande, framför allt vad som händer med barnen här och nu, att de bland annat blir för stilla sittande och avskärmade från verkligheten. Medan i Genc (2014) studie oroade vårdnadshavarna sig för vilka psykiska och fysiska problem som skulle uppstå i framtiden av all denna skärmtid. I relation till internetanvändningen och skärmtiden kan man se att barn framställs som sårbara individer som de vuxna måste beskydda. Denna moraliska panik som uppstå kring nya medier kan jag se tydligt i undersökningen i relation till internet och skärmtid, och detta tycker jag är något positivt. Att som människa ha en viss moralisk panik över nya samhällsfenomen anser jag bara är sunt förnuft. Man ska inte acceptera allt nytt som kommer ut på marknaden utan att kritiskt granska det. För man vet ju faktiskt inte till en början hur detta påverkar oss som människor.
Utifrån min undersökning kan jag även konstatera att de vårdnadshavare som själv använder sig av surfplatta eller internet i någon form är mer förespråkare för barnens användning. Vilket även Livingstone & Haddon (2008) skriver i sin forskning att i och med att internetanvändningen ökar bland de vuxna kan det bidra till att oron för barns internetanvändning minskar. Jag tror att när man själv vet vad det handlar om så är det inte längre så skrämmande.
I min undersökning framkom det att i utbildningssyfte ser vårdnadshavarna surfplattan som ett bra verktyg, medan precis som i Ljung-Djärf (2004) studie är det i fritidssammanhang som detta verktyg upplevs som ett hot mot barndomen. I analysen klargör vårdnadshavarna att barn ofta kan och vet mer om surfplattan än dem själva, och långt innan barnen har ett verbalt språk gör dem sig förstådda med hjälp av den. Kjällander (2013) menar att barns vilja att lära ökar i den digitala miljön. Alla barn har en klar avsikt med sina aktiviteter på surfplattan, de formar sina egna metoder kring samarbete, kommunikation och turtagning. I utbildningssammanhang ses barnen som
29
kompetenta individer som skapar sin egen kunskap och identitet, själv eller i samspel med andra.
6.3 Slutsats
Sanningen idag är att allt fler små barn använder sig av digitala medier i lärandesyfte men även som underhållning. Utifrån studien kan jag dra slutsatsen att vårdnadshavarna ser surfplattan som ett användbart hjälpmedel både i hemmet som i förskolan men att dem känner en viss oro över användandet. Vårdnadshavarna har inte riktigt klart för sig hur användandet i förskolan går till vilket då kan upplevas skrämmande. Mer introduktion och tydligare riktlinjer tror jag skulle öka vårdnadshavarnas förståelse för surfplattans existens i förskolan.
6.4 Vidare forskning
Jag ser flera möjligheter att forska vidare kring hur barn egentligen påverkas av moralpanik. Vilken reklam är det barn titta på? Är det egentligen samma som den vårdnadshavarna upplever om skrämmande? Detta hade jag tyckte vara intressant att veta mer om.
30
Referenser
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001) Bland barn och
datorer. Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund, Studentlitteratur
Alvehus, Johan (2014) Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm, Liber AB
Askland, Leif & Sataöen, Svein Ole (2014) Utvecklingspsykologiska perspektiv på
barns uppväxt. Stockholm, Liber AB
Buckingham, David (2013) ”Is There a Digital Generation? I Buckingham, David & Willett, Digital Generations: Children, Young People and the New Media. London, Routledge
Boëthius, Ulf (1991) ”Populärkulturen – finns den?” Tidskrift för litteraturvetenskap. Nr 2, 1991.
Boogiewoogie (2015) Ipad på förskolan?! Familjeliv.(Forum barn 1-2 år- föräldrar). 1 Oktober. https://www.familjeliv.se/forum/thread/75823699-ipad-pa-forskolan
Dunkels, Elza (2012) Vad gör unga på nätet? Lund, Gleerups Utbildning AB
Europeiska Unionen (2011) Nyckelkompetenser för livslångt lärande. Tillgänglig på internet (2018-01-05)
http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1440138058184/keycom p_sv.pdf
Falkner, Carin (2007) Datorspelande som bildning och kultur. En hermeneutisk studie
av datorspelande. Tillgänglig på internet (2018-01-03) Västra Frölunda, Intellecta
DocuSys http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:134688/FULLTEXT01
Fathi, Ihmeideh & Alkhawaldeh, Mustafa (2017) Teachers' and parents' perceptions of the role of technology and digital media in developing child culture in the early years.
Children and Youth services Review, Volume 77, Pages 1-208. Tillgänglig på internet
(2017-12-13)
http://www.sciencedirect.com.proxy.mah.se/science/article/pii/S0190740917301330?vi a%3Dihub
31
Forskingsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2011).
Stockholm, Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet; http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Genc, Zulfu (2014) Parents´ Preceptions about the Mobile Technology Use of preschool Aged Children. Procedia Social and Behaviora Sciences
Gustafsson, Tommy & Arnberg, Klara (2013) ”Moralpanik som analytiskt verktyg i mediehistorisk forskning” i Gustafsson, Tommy & Arnberg, Klara Moralpanik och
lågkultur. Genus- och mediehistoriska analyser 1900-2012. Stockholm, Bokförlaget
Atlas
Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013) Att involvera barn i forskning och
utveckling. Lund, Studentlitteratur
Kenward, Ben & Thorell, Lisa (2015) Surfplattor både bra och dåligt för barn https://www.svd.se/surfplattor-bade-bra-och-daligt-for-barn
Kjällander, Susanne (2013) Appknapp – peka, lek & lär i förskolan. Tillgänglig på internet (2017-12-27)
http://appknapp.se/slutrapport/SV_rapport_appknapp_slutversion.pdf
Kjällander, Susanne (2016) Plattan i mattan – digitala lärplattor och didaktisk design i
förskolan 2013-2016. Tillgänglig på internet (2017-12-05)
https://www.uppsala.se/contentassets/ef5f63b9d1d44487a99c96096077246e/plattan-i-mattan.pdf
Lagercrantz, Hugo (2013) Mycket tid framför skärm splittrar barns liv. Läkartidningen. Nr 1-2 volym 110: 16-17.
Larsen, Ann Kristin (2012) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Lund, Gleerups Utbildning AB
Livingstone, Sonia & Leslie, Haddon (2009) Eu Kids Online: Final Report. LSE, London: EU Kids Online. Tillgänglig på internet (2017-12-08)
www.lse.ac.uk/collections/EUKidsOnline/
Ljung-Djärf, Agneta (2004) Spelet runt datorn- datoranvändande som
32 Tillgänglig på internet (2017-12-05)
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4788435/1693299.pdf
Lundström, Martina (2016) Det synliga barnet- barns perspektiv i kvalitetsarbete. Stockholm, Lärarförlaget AB
Martinez, Carolina (2016) ”They Are Totally Unfiltered”: Constructions of the Child Audience among Swedish Advertising Producers. Televison & New Media, 2016, Vol 17(7) 612-628.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2012) Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur
Prensky, Marc (2001) Digital Natives, Digital Immigrants. From On the Horizon MCB University Press, Vol. 9 No. 5, October 2001. Tillgänglig på internet (2017-12-05)
https://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf
Skolverket (2017) Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Stockholm, Elanders Sverige AB
Skolverket (2016) Läroplan för förskolan (Lpfö 98), (Ny, rev. Utg.) Stockholm, Elanders Sverige AB.
Sommer, Dion (2008) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Andra
reviderade utgåvan. Stockholm, Liber Ab
Statens medieråd (2017) Småungar och medier – 2017. Tillgänglig på internet (2018-01-05).
https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/smaungarmedier2017.2343.ht ml
Tingstad, Vebjorg (2006) Barndom under lupen. Oslo, Cappelen Akademisk forlag
Westlund, Ingrid (2015) Hermeneutik. I Fejes, Anders & Thornberg, Robert Handbok i
33
Bilaga 1. Informationsbrev till intervjupersonerna.
Till föräldrar på NaturGlimtens förskola som medverkar i min
undersökning.
Hej,
Jag studerar på förskollärarprogrammet vid Malmö Högskola och för närvarande skriver jag mitt examensarbete. Jag ska genomföra en undersökning om IKT-s (Informations- och kommunikationsteknik) och Ipad-s betydelse för små barns lärande i förskolan. Detta är just nu ett populärt ämne då det finns många tankar och åsikter om i vilken omfattning den digitala tekniken ska användas av barn både i hemmet och i förskolan. Syftet med min studie är att belysa spänningsfältet mellan IKT kontra vårdnadshavarnas fördomar om hur de digitala verktygen påverkar små barns lärande och utveckling. Jag har valt att samla in material genom att intervjua vårdnadshavare till barn mellan 2-5 år, därför vänder jag mig till Dig och ber att få intervjua Dig inom ämnet. Du får bestämma över villkoren för din medverkan och har även möjlighet att ta del av studien när den är klar. Ditt bidrag till min undersökning kommer att vara konfidentiell, dvs. att det är bara jag som har tillgång till uppgifterna och bär också ansvaret för att de ska behandlas enligt vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Alla anteckningar och inspelningar ska efter undersökningens färdigställande förstöras.
Inom sju dagar kommer jag att kontakta dig för att få veta när och var Du vill att intervjun ska genomföras.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Therese Evaldsson Allerum, den 6 november 2017
34
Bilaga 2. Intervjufrågor
Intervjufrågor
InledningsfrågorHur många barn har Du under fem år? Vad vill Du berätta om dina medievanor?
Vårdnadshavarnas syn på medians innebörd samt deras förhållningssätt till barns medieanvändande
Vad anser Du om medians relevans idag men även i framtiden? Vad anser Du om småbarns relation till medier idag?
Vilken/vilka medier tillämpar ni hemma?
Hur använder Ditt/dina barn surfplattan hemma?
Har Ni regler kring hur barnet/barnen använder surfplattan hemma? Argumentera ditt svar.
Vårdnadshavarnas uppfattning om surfplattan i förskolan Hur ser Du på användningen av surfplatta i förskolan?
Vilka för respektive nackdelar ser Du med införandet av surfplattor i förskolan? Vad anser Du om surfplattans betydelse för småbarns utveckling och lärande i förskolan?
Vad tror Du barn kan lära sig med hjälp av surfplattan?
Ska surfplattan användas i det pedagogiska arbetet i förskolan?
Upplever Du som vårdnadshavare att du kan påverka användningen av surfplattan i förskolan?
Har Du någon gång försöka att påverka förskolans användning av surfplattor? Ska förskolan vara en frizon från den digitala tekniken? Varför? Varför inte? Är det någonting som är av betydelse för Dig som du vill tillägga vad det gäller surfplattor i förskolan?
