• No results found

Hur kan vi som lärare aktivera elever mer fysiskt med enkla medel under skoldagen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur kan vi som lärare aktivera elever mer fysiskt med enkla medel under skoldagen?"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hur kan vi som lärare aktivera elever mer

fysiskt med enkla medel under

skoldagen?

Is it possible for teachers to more physically activate the children

at school during the school day with simple means?

Emma Olsson

Lena Persson

Lärarexamen 210hp Samhällsorienterande ämnen och barns lärande 2008-01-16

Examinator: Torsten Janson Handledare: Bodil Wesén

(2)
(3)

Sammanfattning

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka

pedagogiska vinster det kan föra med sig. Vi har tagit del av olika forskares tidigare resultat för att få en bättre kunskap om ämnet.

Våra frågeställningar i uppsatsen är följande:

• Hur kan vi som lärare aktivera elever mer fysiskt med enkla medel under skoldagen? • Hur påverkas elevernas fokuseringsförmåga av fysisk aktivitet?

• Hur påverkas elevernas inlärningsförmåga av fysisk aktivitet? • Vad tycker elever om fysisk aktivitet?

Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar.

Nyckelord: daglig fysisk aktivitet, motorisk utveckling, skolprestation, social utveckling, utomhusdidaktik

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. Introduktion/Inledning...6

2. Kunskapsbakgrund ...7

2.1 Styrdokument...7

2.2 Vad menas med fysisk aktivitet? ...8

2.3 Barns motoriska utveckling ...8

2.4 Social utveckling ...9

2.5 Positiva effekter av fysisk aktivitet i skolan...10

2.6 Motorisk träning ger förbättrade skolprestationer ...10

2.6.1 Bunkefloprojektet ...11

2.7 Utomhusdidaktik ...11

3. Syfte och Problemställning...13

4. Metod & Genomförande...14

4.1 Rönnbärsskolan ...14

4.2 Lingonskolan ...16

4.3 Sammanfattning...19

5. Resultat ...21

5.1 Resultat av observation på Rönnbärsskolan ...21

5.2 Resultat och analys av intervjuer från Rönnbärsskolan...21

5.3 Sammanfattning av resultaten från Rönnbärsskolan ...23

5.4 Resultat av observation på Lingonskolan...23

5.5 Resultat och analys av intervjuer från Lingonskolan ...25

5.6 Sammanfattning av resultaten från Lingonskolan ...27

6. Diskussion ...29

Referenser...35

(6)

1. Introduktion/Inledning

Det jag hör glömmer jag. Det jag ser minns jag. Det jag gör kan jag.

KONFUCIUS 500 F.KR.

Nu när vi närmar oss slutet av vår utbildning och snart är färdiga lärare, har vi reagerat på att elever inte erbjuds så mycket fysisk aktivitet. Vi har på allvar börjat fundera över hur vi som lärare med enkla medel kan både aktivera och stimulera våra elever fysiskt, dagligen i skolan. Vi har under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) tyckt oss ha sett att eleverna har mycket ”bänkundervisning”, där de rör sig lite. Vi tror att detta gör att eleverna inte orkar koncentrera sig i längden och riskerar därmed att förlora lusten till att lära. Anledningen till vårt val av ämnesområde grundas även på vår egen skolgång. Vi båda upplevde de praktiska ämnena som roligare och mer lärorika. Visserligen kan grunden till det vara att vi båda två hade lättare för praktisk inlärning då detta var mer konkret. Ett exempel kan vara att när vi läste om fåglar, så blev det mer lärorikt och framförallt mer konkret då vi fick gå ut och se fåglarna i

verkligheten.

2003 fick Lpo 94 tillägget ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen…” (Berneskog, 2006). Från våra upplevelser under vår utbildning, anser vi att många skolor inte erbjuder eleverna en chans för daglig fysisk aktivitet inom ramen för undervisning, då eleverna endast rör sig under rasterna. Detta är något som vi, som blivande lärare, har funderat en del över. Hur kan vi påverka denna situation och med enkla medel få in daglig fysisk aktivitet i skolan?

(7)

2. Kunskapsbakgrund

I kunskapsbakgrunden tar vi upp olika forskares resultat och vad de anser om fysisk aktivitet i skolan och diskuterar vad som menas med fysisk aktivitet och vad motorisk- och social utveckling innebär. Vi tar också upp vad styrdokumenten säger om fysisk aktivitet och hur man som lärare kan bedriva undervisning utomhus.

Under kommande rubriker kommer vi att använda oss av nedanstående ord, som vi har valt att förklara tydligare:

Motorik - Rörelse och muskelaktivitet

Grovmotorik - De stora kroppsrörelser vi gör med armar, huvud, ben och bål Finmotorik - De små kroppsrörelser vi åstadkommer med händer, fötter och ansikte Sensomotorik - Samordning mellan sinnesintryck och muskelreaktion

Koordination - Samordning mellan kroppsrörelser

Perception - Ger oss möjlighet att uppfatta helheter och bilda uppfattningar om världen omkring oss. Bearbetning av de intryck som vi får med våra sinnen. (Klinta, 1998; Nordlund m.fl., 2004)

2.1 Styrdokument

Ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll. Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, få upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor. Ämnet förmedlar en syn på idrott och hälsa som har betydelse för både uppväxttiden och senare i livet. Ämnet stimulerar och engagerar alla att själva ta ett ansvar för egen motion och fysisk träning (Skolverket, 2000).

I Lpo 94 står det att:

• ”skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar en nyfikenhet och lust till att lära” (Utbildningsdepartementet, 1998, s. 9).

• Eleverna ska lära sig att arbeta både tillsammans med andra och självständigt (Utbildningsdepartementet, 1998).

• ”skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan” (Utbildningsdepartementet, 1998, s. 10).

(8)

I kursplanen för idrott och hälsa står det att läsa:

• ”skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa” (Skolverket, 2000, s. 22).

• ”skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild” (Skolverket, 2000, s. 22).

2.2 Vad menas med fysisk aktivitet?

2003 inrättade regeringen ett nationellt centrum för främjande av god hälsa (NCFF) hos barn och ungdomar, placerat vid Örebros universitet. NCFF definierar fysisk aktivitet enligt följande: ”Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse utförda av skelettmuskulaturen som resulterar i en ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet omfattar således alla kroppsrörelser oberoende av syfte eller sammanhang” (www.oru.se). Fysisk aktivitet är alltså ett brett begrepp som

innefattar det dagliga livets aktiviteter och kan vara väldigt varierande. Olika grader av aktiviteter har olika hälsoeffekter på människan.

2.3 Barns motoriska utveckling

Människans motoriska utveckling betraktas ofta som en livslång process, och tycks följa ett visst mönster med olika faser. Dessa faser ser ungefär likadana ut för alla barn och handlar om att tidigare lärda kunskaper lägger grunden till nästa fas. Britta Holle (1978) beskriver i boken

Barns motoriska utveckling de grundläggande fyra faserna i barns utveckling:

1. Reflexrörelser (till exempel sök-, sug-, svälj-, bit- och tuggreflex)

2. Symmetriska rörelser (båda armarna rör sig, till exempel samtidigt efter samma mönster) 3. Viljestyrda, motiverade, differentierande rörelser (alla rörelser där barnet själv har en vilja, en tanke bakom sin rörelse)

4. Automatiserande rörelser (ständigt upprepade rörelser, till exempel gångrörelser)

För att få en väl utvecklad motorik är det viktigt att man även vid svårigheter följer de faser som utvecklingen sker i. Om ett barn inte behärskar en viss rörelsefärdighet, ska man gå tillbaka till fasen före och automatisera dessa motoriska färdigheter först, för att sedan kunna gå vidare till nästa fas. När man följer faserna i rätt ordning är chanserna större att inlärningen sker lättare (Holle, 1978). Ericsson (2005) håller med Holles teori om motorik och perceptuell

(9)

träning och att de olika utvecklingsstadierna lägger grunden för barnet att utvecklas vidare och exempelvis lära sig läsa eller skriva.

Ericsson (2005) påpekar att man bör vara medveten om att motorisk förmåga bör ses som en färskvara och något som man måste underhålla för att det inte ska avstanna, särskilt vad det gäller balans- och koordinationsförmåga. För att stimulera en positiv motorisk utveckling på bästa sätt så måste man ge barnet möjlighet att röra på sig och uttrycka sig på så många olika sätt som möjligt. Ericsson tar även upp att i vissa fall kan koncentrationssvårigheter vara en följd av motoriska svårigheter och bristfälligt automatiserade kroppsrörelser. Arbetet i skolan blir mer tröttande för eleverna då uppmärksamheten på de motoriska momenten inkräktar på arbetsminnet och svårigheterna det för med sig kan skapa olust som minskar motivationen (Ericsson, 2005). För att kunna lära sig något måste man vara koncentrerad, det vill säga att kunna rikta sin uppmärksamhet på det som ska läras in (Ladberg, 1984).

2.4 Social utveckling

Kroppsmedvetenhet är en viktig del i hur man upplever sig själv och vilken självbild man har. Grindberg & Langlo Jagtøien (2000) påpekar att barn lever i en värld där leken (som oftast är en fysisk aktivitet) spelar en stor roll. Genom att barn gör saker tillsammans så skapar de förtroende för varandra och får träning i social kompetens. Att kunna behärska sin egen kropp och grundläggande motoriska rörelser ger barnet trygghet i olika sociala sammanhang. För de barn som har sämre förutsättningar till egen idrott på fritiden är de fysiska aktiviteterna och idrottslektionerna i skolan deras möjlighet till aktiv rörelse. Forskarna Lars-Magnus Engström och Göran Patriksson påvisar att elever som utfört idrott på fritiden, i exempelvis någon idrottsklubb, klarar sig bra socialt senare i livet. Dessa elever hade även bättre betyg i skolan (Nordlund, A., Rolander, I. & Larsson, L., 2004). De poängterar dock att man som läsare inte får dra den slutsatsen att idrottande elever får bättre betyg bara för att de idrottar, utan att det kan ha med att göra att de är psykosocialt stabilare. Detta resultat håller dock inte de norska forskarna Lavik och Oppegård med om. De menar på att de som tidigare varit aktiva inom någon idrottsförening på fritiden men slutat, har klarat sig sämre i livet än de som aldrig idrottat överhuvudtaget (Nordlund, A., Rolander, I. & Larsson, L., 2004). Nordlund m.fl. (2004) finner att orsaken till skillnaden i resultat mellan den svenska och norska

undersökningen är oklar. En möjlighet kan vara att Engströms undersökningsgrupp har varit något stabilare individer som har gått vidare till andra föreningsverksamheter.

(10)

2.5 Positiva effekter av fysisk aktivitet i skolan

Vi ska i detta stycke kortfattat ta upp elevers fördelar med att vara fysisk aktiv dagligen i skolan.

Nordlund m.fl. (2004) listar några positiva effekter vid fysisk aktivitet:

• Att övervinna svårigheter och få en ökad förmåga att koncentrera sig, ökar elevens självkänsla och deras jagmedvetande.

• Motoriken förbättras och inlärningsförmågan ökar. • Elevers välmående förbättras.

Faskunger & Hemmingsson (2005) nämner också några positiva effekter vid regelbunden, lättare fysisk aktivitet:

• Kondition och muskelstyrka ökar • Sömnen förbättras

• Förbättrar humöret

Nordlund m.fl. (2004) tar även upp några nackdelar med fysisk aktivitet, så som att negativ självkänsla och utslagning drabbar de ständiga förlorarna, vilket man som lärare måste vara uppmärksam på att inte låta ske. Det är även viktigt att hålla aktiviteterna på en lagom nivå så alla eleverna kan känna att de lyckats och är en vinnare.

2.6 Motorisk träning ger förbättrade skolprestationer

Britta Holle (1978) skriver att det krävs väl utvecklad motorik för att läs- och skrivinlärningen ska fungera väl. Resultaten av Ericssons (2003) undersökningar visar hur positivt den

motoriska träningen påverkar elevernas prestationer i svenska och matematik. De elever som fått grovmotorisk träning och därmed automatiserat dessa rörelsemönster, har samtidigt förbättrat sin finmotorik. De finmotoriska rörelserna är väldigt viktiga för läs- och skrivinlärningen och när de rörelserna är automatiserade underlättas läs- och

skrivutvecklingen markant. Ericssons undersökningar visar även att elever med motoriska brister, som fått utökad motorisk träning, förbättrar sina resultat på de nationella proven. Av detta kan man utläsa att elever som har förbättrat sin grovmotorik också har ökat sin

prestationsförmåga i andra skolämnen. Howard Gardner (1991) kritiserar skolans sätt att undervisa eleverna eftersom han anser att den teoretiska inlärningen tar alldeles för stor plats.

(11)

Han menar att många elever skulle göra större framsteg om andra sinnen än det visuella och auditiva användes i undervisningen. Med en sensomotoriskt främjande undervisning skulle även de andra sinnena komma till sin rätt och ha en positiv effekt på elevernas inlärning. Detta anser Ericsson (1998) är en av de viktigaste grundpelarna i Gardners teori.

2.6.1 Bunkefloprojektet

Bunkefloprojektet startade som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning med inriktning på hälsa och fysisk aktivitet. När Bunkefloprojektet startades hösten 1999 på Ängslättskolan i Bunkeflostrand infördes fysisk aktivitet som ett dagligt obligatoriskt ämne för årskurs 1 och 2 men i dagsläget har alla barn upp till sjunde klass fysisk aktivitet varje dag. Med hjälp av idrottsledare från olika föreningar genomförs den fysiska aktiviteten av lärarna på skolan. Aktiviteterna varierar, både promenader och spontan lek blandas med andra rörelseaktiviteter. Syftet med aktiviteterna är bland annat att förbättra motoriken och främja en hälsosam livsstil. Projektet syftar också till att öka barnens självförtroende, koncentrationsförmåga och sociala förmåga.

Varje år gör skolans idrottslärare tillsammans med skolsköterska och elevernas lärare motorikobservationer av varje elev i årskurs 1. Avsikten är att fånga upp och ge elever med svag motorik extra motorisk träning. De barn som behöver extra motoriskt stöd får

individuellt anpassad motorikträning i mindre grupp som de har en lektion i veckan. Rektorn på skolan anser att ämnet idrott och hälsa är så viktigt att det ska prioriteras på samma sätt som de traditionella kärnämnena, såsom svenska och matematik. Varifrån man tar tiden till dessa aktiviteter varierar väldigt mellan de olika årskurserna. Ibland har de valt att förlänga skoldagarna (Ericsson, 2005).

2.7 Utomhusdidaktik

Ett alternativ för att skapa en miljö för fysisk aktivitet, är att ta med eleverna utomhus. Lundegård m.fl. beskriver i boken Utomhusdidaktik (2004) att utomhuspedagogik används som en sammanfattande beteckning för undervisning och fostran som äger rum utomhus. Per Hedberg (2004) anser att i en bra fungerande skolsituation kan man använda sig av

utomhuspedagogik för att förstärka inlärningen i alla ämnen. Lars Owe Dahlgren & Anders Szczepanski (2004) håller med honom och skriver förutom detta att i dagens skolor borde lärande utomhus ses som ett viktigt komplement till den traditionella pedagogiken, där

(12)

lärande oftast sker inom fyra väggar. Detta håller Gunilla Ericsson till stor del med om. Hon menar på att ”upplevelsens betydelse är själva kärnan i ett utomhusdidaktiskt förhållningssätt” (Ericsson, 2004, s. 139). Upplevelsen är enligt Ericsson grunden till varaktigt lärande, då hela individen involveras genom olika sinnesintryck och gör att sammanhanget blir tydligt.

Dahlgren & Szczepanski (2004) menar att inne i klassrummet är det besvärligare att förmedla kunskap om natur och kultur eftersom det är svårare för eleverna att uppleva alla sinnen jämfört med undervisning i utemiljö där naturen är runt om dem och de kan se, känna, höra, smaka och lukta på omgivningen. Dahlgren & Szczepanski (2004) anser att alla kunskaps- och färdighetsområden kan utföras (mer eller mindre) i utomhusmiljö. Enligt Dahlgren & Szczepanski är det viktigt för elever i alla åldrar, speciellt för de yngre, att lärandet sker i olika sammanhang och situationer. Genom att använda skolgården, parken, soptippen, vattenreningsverket och/eller omgivningens natur och kulturlandskap, skapas en omväxling som ger möjlighet till mer rörelseintensiva inlärningsmiljöer. Med hjälp av dessa

rörelseintensiva inlärningsmiljöer tränas elevernas motorik, vilket gör att deras koncentrationsförmåga stärks.

(13)

3. Syfte och Problemställning

Under vår praktik har vi uppmärksammat att fysisk aktivitet inte förekommer särskilt mycket under en vanlig skoldag. Detta har fångat vårt intresse och det känns relevant för oss att i vårt framtida yrke som lärare, få veta om vi kan aktivera och stimulera elever mer fysiskt med enkla medel under skoldagarna och genom detta väcka nyfikenhet och lust till att lära. Vi vill även få så mycket kunskap som möjligt om fysisk aktivitet som vi kan ta med oss ut på de skolor som vi ska jobba på. Vår frågeställning lyder som följande:

• Hur kan vi som lärare aktivera elever mer fysiskt med enkla medel under skoldagen? • Hur påverkas elevernas fokuseringsförmåga av fysisk aktivitet?

• Hur påverkas elevernas inlärningsförmåga av fysisk aktivitet? • Vad tycker elever om fysisk aktivitet?

(14)

4. Metod & Genomförande

Vi har varit ute på två skolor i två olika kommuner och hälsat på och båda skolorna är bekanta för oss sedan tidigare. Vi har valt att kalla vår första skola för Rönnbärsskolan och vår andra skola kallar vi Lingonskolan. Båda namnen är fiktiva.

Vår visit på Rönnbärsskolan var ett inledande besök till vår uppsats för att se hur det fungerar på en skola som redan har fysiska aktiviteter minst 30 minuter dagligen med eleverna. Vi observerade en av aktiviteterna som de kallar för ”Hela skolan gympar” som förklaras under rubriken 4.1. Vi intervjuade även några elever efteråt för att få veta vad de tycker om fysisk aktivitet i skolan.

Den andra skolan vi besökte var Lingonskolan. Där gjorde vi sammanlagt 4 besök. Vi har gjort observationer, elevintervjuer, själva genomfört en fysisk aktivitet inomhus och en fysisk aktivitet utomhus. De fysiska aktiviteterna beskriver vi i kapitel 4.2.

4.1 Rönnbärsskolan

Rönnbärsskolan är en F-3 skola som är belägen i ett stort villaområde. På Rönnbärsskolan jobbar lärarna aktivt med att få in fysisk aktivitet i skolan dagligen. De har ett projekt som heter ”Hela skolan gympar” där lärarna och elever gympar tillsammans till musik på

skolgården. Tre tisdagar i månaden har de gympa till musik och den fjärde tisdagen i månaden har de en hinderbana runt skolan som eleverna får följa. De har även idrott en gång i veckan och ”gåing” tre gånger i veckan. Gåing innebär att hela skolan promenerar tillsammans i ca 30 minuter och detta sker de dagarna då de inte har någon annan fysisk aktivitet just för att eleverna ska vara fysisk aktiva varje dag.

Vi besökte skolan den dagen då de skulle ha ”Hela skolan gympar” ute på gården. Vi valde att observera denna fysiska aktivitet eftersom Rönnbärsskolan har lyckats få in fysisk aktivitet dagligen i skolan. Under vår observation antecknade vi allt vi kunde se och som vi trodde oss ha nytta av. Vi fokuserade även på elevers kropps- och ansiktsuttryck under ”Hela skolan gympar”. Vi valde att titta extra mycket efter:

• Hur aktiva var eleverna på passet?

(15)

• Vad gjorde de elever istället som intresset avtagit på?

• Hur pass aktiva var lärarna som deltog tillsammans med eleverna i ”Hela skolan gympar”?

Efter observationen ute på skolgården, valde vi även att göra fyra elevintervjuer, där vi tog ut två pojkar och två flickor. Eleverna vi intervjuade gick i årskurs 1. Vi kunde tyvärr inte videofilma intervjuerna då vi inte fick tillstånd av skolan. Istället valde vi att använda oss av den klassiska metoden penna och papper. En av oss intervjuade eleverna en och en medan den andre antecknade svaren. Anledningen till att vi gjorde så, var för att personen som

intervjuade inte skulle behöva anteckna och på så sätt riskera att det blev avbrott i samtalet. Dessutom gjordes detta för att personen som förde intervjuerna inte skulle ha ”för mycket” att göra och därmed riskera att inte hinna anteckna hela svaret. Vi ville heller inte gå miste om själva intrycket av eleverna som vi fick vid intervjuerna så som gester och mimik som ofta går förlorade vid bandinspelning (Trost, 2005).

Elevintervjufrågorna var följande:

• Vad tycker du om ”Hela skolan gympar”? • Tycker du om fysisk aktivitet?

• Varför tror du att det är bra med fysiska aktiviteter under skoldagen?

• Vilken av följande aktiviteter gör ni i skolan där du känner att du använder din kropp mest?

• Vilken fysisk aktivitet tycker du bäst om?

Doverborg & Pramling Samuelsson (2004) skriver, att tidpunkten för en barnintervju är viktig. Om eleverna är hungriga, trötta eller om de blir störda i sin lek, är det inte lika lätt att motivera och få dem intresserade av intervjun. Därför valde vi att intervjua dem direkt när de kom in efter ”Hela skolan gympar”, då de rört sig utomhus och förhoppningsvis var piggare och mer intresserade på vad vi hade att fråga dem. Vi tog ut eleverna en och en och innan vi började med intervjuerna berättade vi för eleverna vad ämnet handlade om, vad vårt syfte var med intervjun och frågade dem om de ville ställa upp på att svara på våra frågor. Vi

poängterade för dem att intervjun var frivillig att medverka i. Anledningen till att vi valde att intervjua eleverna en och en var för att varje elev skulle få lika stor chans till att uttrycka sina åsikter och känna att vårt intresse låg på just den eleven (Doverborg & Pramling Samuelsson,

(16)

2004). Intervjuerna tog cirka 10 minuter per elev, en ganska lagom tid då elever i den åldern, 7 år, tröttnar lättare än äldre elever. Detta för att de inte har lika stor erfarenhet och

språkförmåga som en äldre elev (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2004).

4.2 Lingonskolan

Vi har även valt att besöka en F-6 skola belägen i ett innerstadsområde. Vi har kännedom om skolan sedan tidigare och vet därför att det inte förekommer så mycket fysisk aktivitet under skoldagen mer än den traditionella idrottslektionen och på rasterna. Denna skola besökte vi under fyra tillfällen där vi genomförde våra aktiviteter i en klass 2 med Montessoriinriktning.

Vid vårt första besök var vi i klass 2 under en 70 minuters lång lektion. För att stilla elevernas nyfikenhet på varför vi var med i deras klassrum, förklarade vi det som att vi bara var och hälsade på. Ur forskningsetiskt perspektiv är detta inte det mest etiskt riktiga

tillvägagångssättet då vi inte talat sanning för eleverna, men vi ville inte påverka dem så att de skulle agera annorlunda om de vetat vårt verkliga syfte, som var att observera hur de betedde sig under lektionen. Vi var med under hela lektionen då eleverna jobbade med egen planering i svenska och matematik och observerade eleverna i följande:

• Hur länge orkade eleverna vara fokuserade på sin uppgift? • Vad hände när de ”tappade” fokus?

• Hur var stämningen bland eleverna i klassrummet? • Hur agerade läraren?

Vi passade även på att skicka ut lappar till elevernas målsmän för att få deras godkännande att få filma deras barn vid våra kommande besök (se bilaga 1).

Under vårt andra besök var vi i samma klass under samma lektion, det vill säga egen

planering i svenska och matematik. Vi hade i förväg bestämt med läraren att när vi märkte att eleverna blev rastlösa och tappade fokus på sin uppgift, fick vi ta över i klassrummet och hålla i en mindre fysisk aktivitet. Vi valde att endast en av oss skulle hålla i den fysiska aktiviteten så att den andre kunde fortsätta att observera. Den fysiska aktiviteten bestod av en lek som kallas för ”Gör si, gör så”. Denna lek går ut på att läraren gör en rörelse och säger ”gör så”. Eleverna ska då göra samma rörelse, men om läraren gör en rörelse och säger ”gör si”, ska eleverna stanna kvar i föregående rörelseposition. Vi var noga med att få in rörelser i leken

(17)

där eleverna fick vara fysiskt aktiva, exempelvis sätta sig ner, resa sig upp, hoppa på ett ben, hoppa grodhopp med mera. Under leken observerades:

• Verkade det som att eleverna tyckte om lektionsavbrottet? • Var de aktiva under leken?

• Förändrades stämningen i klassrummet?

Genom att se hur aktiva eleverna var under ”Gör si, gör så”, vad deras ansiktsuttryck och kroppsuttryck förmedlade, tycktes vi oss kunna se om de uppskattade lektionsavbrottet.

Aktiviteten pågick under 10 minuter och därefter fick eleverna återgå till sina arbeten och vi observerade då följande:

• Förändrades elevernas uppmärksamhetsförmåga efter aktiviteten? • Förändrades stämningen i klassrummet?

Under vårt tredje besök var vi återigen i samma klass och på samma lektion. Vi gjorde som under vårt andra besök, att när vi märkte att eleverna blev okoncentrerade avbröt en av oss lektionen och genomförde leken ”Gör si, gör så”. Precis som vid vårt andra besök, höll en av oss i leken medan den andre observerade eleverna. Under leken observerades samma punkter som vid första besöket.

Efter lektionen gick eleverna ut på rast och vi gjorde i ordning ett av grupprummen för att där inne kunna genomföra våra intervjuer med eleverna. Innan vi började med intervjuerna berättade vi för eleverna vad ämnet handlade om, vad vårt syfte var med intervjun och att intervjun skulle filmas. Vi klargjorde även att hela intervjun var sekretessbelagd och att det var frivilligt deltagande (Patel & Davidson, 2003). Vi tog sedan ut eleverna en i taget utan inbördes ordning. Vi poängterade för eleverna innan intervjun började att deras svar och åsikter var väldigt viktiga för vår undersökning och att det som sades, togs på fullaste allvar. Detta för att vi ville få barnen att känna sig viktiga och speciella för att intervjun skulle bli både rolig och intressant för alla medverkande (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2004). Vi intervjuade samtliga barn i klassen som var närvarande den lektionen, 2 flickor och 6 pojkar. De andra fyra eleverna var frånvarande på grund av annan aktivitet. Till denna

intervjuomgång valde vi att använda oss av ljudupptagning i form av videofilm. Patel & Davidson (2003) menar att när man gör en intervju och samtidigt sitter och antecknar, är risken stor att man missar något som sägs. Eftersom vi skulle intervjua fler elever denna gång,

(18)

ville vi inte riskera att råka ut för detta så vi valde att filma våra intervjuer. Fördelen med att filma var att vi i efterhand kunde sitta i lugn och ro och bearbeta och analysera svaren vi fått och även kunna spola bandet vid behov så att vi verkligen inte missat något. En annan anledning till att vi filmade och inte valde enkäter till eleverna var för att vi ville ha så ärliga svar som möjligt vilket vi anser man får vid personlig kontakt. Vår intervju var även en observation eftersom vi valde att filma eleverna. Detta gjorde vi för att få en mer ärlig och fyllig bild av det som sades. Ibland kan den person som intervjuas känna sig besvärad av att bli filmad, därför valde vi att ha videokameran stående på ett ställe och inte röra den under intervjuns gång (Trost, 2005). Ytterligare en anledning till att vi filmade var att vi i efterhand skulle kunna se elevernas kroppsspråk. Eftersom vi hade fler elever att observera denna gång, kunde det lätt hända att vi missade små detaljer i kroppsspråket på eleverna som kan komma att ha betydelse för analysen, speciellt under intervjuerna då den som blir intervjuad kan säga en sak, medan dennes kroppsspråk säger något helt annat (Doverborg & Pramling

Samuelsson, 2004).

Alla intervjuer tog sammanlagt 1 ½ timme att genomföra och observera eftersom vi delade upp arbetet, en intervjuade och den andre observerade och antecknade små detaljer från samtalet. Elevintervjufrågorna var följande:

• Vad tycker du om leken ”Gör si, gör så”?

• Varför tror du att vi gjorde leken mitt i lektionen?

• Tycker du att ni får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan?

• Vilken av följande aktiviteter gör ni i skolan där du känner att du använder din kropp mest?

• Vilket är det roligaste ämnet i skolan?

• Det pratas mycket om att fysisk aktivitet är bra. Varför tror du att det är viktigt att röra på sig?

• Blir du ofta trött på lektionerna?

• Vad tycker du man kan göra om man blir trött på lektionen?

Det var öppna elevintervjuer och det fanns inga förutbestämda alternativ till svaren.

Vid vårt fjärde besök var vi återigen i samma klass och på samma lektion. Vi gjorde som under våra andra besök, att när vi märkte att eleverna blev okoncentrerade avbröt en av oss

(19)

lektionen för en fysisk aktivitet. Denna gång fick eleverna ta på sig sina ytterkläder för vi skulle genomföra vår fysiska aktivitet utomhus. Som vid våra andra besök, höll en av oss i aktiviteten medan den andre observerade eleverna. Ute på gården började vi med att dela in dem i grupper om tre och därefter lekte vi ”Hittaleken” med eleverna. Detta innebär att med hjälp av förskrivna kort ska eleverna genomföra de olika uppdragen. Några exempel på detta kan vara att:

• Hitta något som är högre än din lärare.

• Hitta något som har samma form som en cirkel. • Hitta något rött.

• Hitta något som är kortare än din fot. • Hitta något som är längre än din arm.

Fördelen med denna aktivitet är att eleverna får springa runt på gården för att kunna genomföra de olika uppgifterna. En annan fördel med denna aktivitet är att som lärare kan man själv bestämma vad som ska stå på lapparna och kan då till exempel ha olika

matematiska tema. Under leken observerades samma punkter som vid våra andra besök.

Efter att eleverna genomfört denna fysiska aktivitet gick vi tillbaka till klassrummet för fortsatt lektion. Inne i klassrummet observerade vi återigen om elevernas

uppmärksamhetsförmåga förändrades och om stämningen i klassrummet förändrades.

4.3 Sammanfattning

Rönnbärsskolan

• Observation av ”Hela skolan gympar” • 4 Elevintervjuer

Lingonskolan Dag 1

• Klassrumsobservation

Dag 2

• Klassrumsobservation innan fysisk aktivitet • Genomförande av fysisk aktivitet inomhus • Klassrumsobservation efter fysisk aktivitet

(20)

Dag 3

• Klassrumsobservation innan fysisk aktivitet • Genomförande av fysisk aktivitet inomhus • Klassrumsobservation efter fysisk aktivitet • 8 Elevintervjuer

Dag 4

• Klassrumsobservation innan fysisk aktivitet • Genomförande av fysisk aktivitet utomhus • Klassrumsobservation efter fysisk aktivitet

(21)

5. Resultat

I detta kapitel kommer vi att redovisa våra resultat från våra observationer, intervjuer och från våra genomförda aktiviteter på skolorna.

5.1 Resultat av observation på Rönnbärsskolan

När vi var på Rönnbärsskolan observerade vi när skolan genomförde ”Hela skolan gympar”. Det 30 minuter långa passet började bra då alla elever och alla klasslärare hade intresset på topp och var aktiva. Redan efter 5-10 minuter såg vi hur lärare efter lärare avböjde från aktiviteten och ställde sig passiva vid sidan och tittade på. Efter cirka 15 minuter började vi se en tendens på en lite grupp pojkar, att deras intresse avtog då de började tramsa med varandra. Detta överfördes sen till fler elever i deras närhet och till slut var de en grupp på tio elever som inte gympade längre utan lekte istället med varandra. En intressant observation vi gjorde då, var att ingen av lärarna som var med under aktiviteten brydde sig om detta lekande och tillrättavisade eleverna. Utan de stod mest för sig själva och pratade med varandra.

5.2 Resultat och analys av intervjuer från Rönnbärsskolan

Tabellerna är baserade på eleverna egna svar.

Intervjuer med 4 elever i åk 1

Tabell 1. Vad tycker du om ”Hela skolan gympar”? Pojkar Flickor

Roligt 1 1

Tråkigt 1

Jobbigt 1

Flickan som svarade att hon tyckte ”Hela skolan gympar” var jobbigt, berättade för oss att hon inte tycker om att bli svettig och andfådd och därefter sätta sig i klassrummet och fortsätta jobba. Som hon uttryckte sig, ”det är jobbigt när det kliar på kroppen”.

Tabell 2. Tycker du om fysisk aktivitet?

Pojkar Flickor

Ja 1 2

(22)

Pojken som inte tycker om fysisk aktivitet är samma pojke som i tabell 1 svarade att ”Hela skolan gympar” är tråkigt. Han berättade att han tycker att det är fånigt med dans och musik och att han blir retad av sina kompisar.

Tabell 3. Varför tror du att det är bra med fysiska aktiviteter under skoldagen? Pojkar Flickor

För att man ska bli piggare 1

För att man ska må bra 1

Vet ej 1 1

Här var svaren ganska olika, både mellan flickornas svar och pojkarnas svar. De elever som svarade att de inte visste varför de har fysisk aktivitet varje dag i skolan, kan vara beroende av elevernas ålder och även att de har för lite kunskap om vad fysisk aktivitet är. De som svarat att man blir piggare och för att man ska må bra, var mer fysiskt aktiva under ”Hela skolan gympar” än de andra två eleverna.

Tabell 4. Vilken av följande aktiviteter gör ni i skolan där du känner att du använder din kropp mest?

Pojkar Flickor

”Hela skolan gympar” 1

Hinderbana 1

Idrott 1 1

”Gåing”

På denna fråga är svaren väldigt spridda. Vi tror att anledningen till att ingen av eleverna svarat ”gåing”, är på grund av att promenader har blivit en del av elevernas vardag och ser därför inte detta som en fysisk aktivitet, vilket inte många barn gör.

Tabell 5. Vilken fysisk aktivitet tycker du bäst om? Pojkar Flickor

”Hela skolan gympar” 2

Hinderbana 2

Idrott ”Gåing”

Pojkarna har svarat att de föredrar hinderbana jämfört med flickorna som snarare har ”Hela skolan gympar”, som är mer likt aerobics, vilket innebär rörelser till musik. Detta kan vara, som vi observerade, att pojkar kan ha svårare med taktkänsla och koordination än flickor.

(23)

Pojkarna tröttnade fortare på denna aktivitet, då de fick koncentrera sig mer på varje rörelse. Vid hinderbana behövs ingen taktkänsla eller koordination, utan då krävs mer uthållighet och viss mått av styrka. Flickan som i tabell 1 svarade att ”Hela skolan gympar” är jobbigt, har här svarat att hon tycker bäst om ”Hela skolan gympar”, tror vi kan bero på att det är en relativt ny aktivitet som fortfarande lockar.

5.3 Sammanfattning av resultaten från Rönnbärsskolan

Trots skolans stora engagemang med att aktivera eleverna fysiskt, visste endast hälften av eleverna vad fysisk aktivitet och hälsa innebar. Under vår observation reagerade vi på lärarnas bristande engagemang. I början var de med och gympade med eleverna, men det tog inte mer än 5-10 minuter förrän de passivt ställde sig vid sidan. De första eleverna där intresset avtog, var en mindre grupp pojkar. Under intervjuerna framgick det att pojkarna föredrog hinderbana framför ”Hela skolan gympar” som mestadels är rörelser i takt till musik. Överlag tycker de flesta eleverna att det är skoj med fysisk aktivitet och hälften av våra intervjuade elever kan se dess fördelar.

5.4 Resultat av observation på Lingonskolan

Vid vårt första besök på Lingonskolan, satt vi med i klassrummet och observerade eleverna under skolarbetets gång. Lektionen var på 70 minuter och stämningen i klassrummet började lugnt. Efter cirka 30 minuter kunde vi se en tendens till rastlöshet hos enstaka elever. De började småprata med eleverna runt om sig och ljudnivån ökade i klassrummet. Vi fick intryck av att eleverna började bli rastlösa och uttråkade och de började skruva på sig i sina stolar. Vi blev då nyfikna på lärarens agerande och hur hon skulle hantera situationen. Till en början gjorde hon ingenting, utan lät lektionen fortlöpa. Hon sa inte ifrån förrän de rastlösa eleverna började störa de elever som fortfarande var koncentrerade på sin uppgift.

Tillsägelsen bestod då bara av en tillrättavisning där hon bad eleverna gå till sina bänkar och fortsätta jobba. Det dröjde inte länge förrän de rastlösa eleverna var uppe och gick runt i klassrummet igen. Så fortsatte det under resterande lektion.

På vårt andra besök var vi med under samma lektion i samma klass. Även denna gång blev lektionen som under vårt första besök, högljudd med rastlösa elever. När vi märkte detta, avbröt en av oss lektionen och samlade eleverna på golvet. Där genomförde vi leken ”Gör si, gör så” där eleverna fick röra på sig ordentligt. Detta observerades under tiden av den andre.

(24)

Den första reaktionen från eleverna var att eleverna ifrågasatte lektionsavbrottet, men när leken förklarats och satts igång, blev eleverna positiva till avbrottet. De flesta av eleverna förstod leken med en gång, men eftersom vi märkte att inte alla förstod leken, repeterade vi den flera gånger. Det positiva med leken var att alla eleverna verkade tycka om den och var aktiva hela tiden. Efter leken fick eleverna återgå till sina planeringar och fortsätta jobba. Vi märkte att stämningen hade förändrats radikalt, från en högljudd klass till en lugn och arbetsvänlig miljö. Läraren blev överraskad av den lugna stämningen i klassrummet efter leken och hur fokuserade eleverna var på sitt eget arbete igen.

När vi besökte klassen för tredje gången, var proceduren den samma, eleverna arbetade med egen planering och vi observerade dem. Denna gång fick vi avbryta lektionen efter cirka 25 minuter eftersom ljudnivån redan hade ökat kraftigt på en del av eleverna. Vi avbröt lektionen med leken ”Gör si, gör så”. Denna gång visste eleverna hur leken gick till så därför kunde aktiviteten påbörjas fortare. Det vi observerade var att eleverna utstrålade glädje och större entusiasm. Då vi pratat med läraren sen tidigare och fått veta att det finns elever i klassen som inte uppskattar tävlingsinriktade moment, valde vi att endast köra en tävlingsomgång som en avslutning, då några av eleverna bett om det och vi ville tillgodose allas behov. Efter cirka 10 minuter avbröt vi leken, dock ville eleverna att vi skulle fortsätta eftersom de tyckte leken var rolig och det tog därför lite längre tid för dem att återgå och fokusera på sina uppgifter än vid vårt förra besök. När de väl satt sig ner, jobbade eleverna lugnt resterande tid av lektionen.

Sista gången vi var på besök i klassen, observerade vi samma saker som vid föregående besök. Efter 30 minuter valde vi att avbryta lektionen då vi vid de föregående besöken märkt att eleverna började bli rastlösa vid den tiden och även för att vi skulle genomföra vår fysiska aktivitet utomhus. Väl ute på gården förklarade vi leken, delade in eleverna i grupper om tre och satte fram lådan där de förskrivna korten låg. Detta lektionsavbrott blev lite annorlunda jämfört med tidigare avbrott då de fick röra sig fritt på gården. Eleverna var väldigt

engagerade i leken och ville hinna med så många kort som möjligt. Efter 15-20 minuter gick vi in i klassrummet igen. Den resterande tiden av lektionen fick de fortsätta att arbeta med sina egna planeringar. När vi denna gång observerade eleverna kunde vi se en tydligare förändring hos eleverna än vid våra andra besök. Det märktes tydligt att de varit ute och sprungit eftersom de satt lugnt i sina bänkar och var väldigt fokuserade på sina uppgifter och arbetsmiljön var behaglig.

(25)

5.5 Resultat och analys av intervjuer från Lingonskolan

Tabellerna är baserade på eleverna egna svar.

Intervjuer med 8 elever i åk 2

Tabell 1. Vad tycker du om leken ”Gör si, gör så”? Pojkar Flickor

Roligt 6

Klurig 1

Svår 1

De flesta av eleverna som var med och gjorde leken ”Gör si, gör så” tyckte att det var ett roligt avbrott på lektionen. Då båda flickorna svarade att den var både klurig och svår, började vi fundera på varför. Ett alternativ kan vara att de inte riktigt förstod leken från början. Det tog ett par omgångar för dem att förstå leken och det var inte förrän i slutet av aktiviteten som de förstod innebörden. Slutsatsen vi drog av detta är att det är viktigt att tänka på att när man som lärare introducerar en ny aktivitet, bör den upprepas vid flera tillfällen, så att alla elever får en chans att förstå den.

Tabell 2. Varför tror du att vi gjorde leken mitt i lektionen? Pojkar Flickor

För att vi skulle få en paus/vila 4

Ha roligt en stund 2

Vet inte 2

Svaren i tabellen visar på att eleverna känner att leken var ett bra avbrott på lektionen och att de uppskattade att få röra på sig en stund. Flickornas svar på denna fråga är en tydlig

indikation på att det är viktigt för oss lärare att tänka extra mycket på hur viktigt det är att förklara och upprepa nya aktiviteter för eleverna.

Tabell 3. Tycker du att ni får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan? Pojkar Flickor

Ja 5 2

Nej 1

De flesta av eleverna svarade ja på denna fråga. Den pojke som ensam svarade nej, tyckte att de har för kort idrottslektion varje vecka och efterlyste även mer fysiska aktiviteter under skoldagarna.

(26)

Tabell 4. Vilken av följande aktiviteter gör ni i skolan där du känner att du använder din kropp mest? Pojkar Flickor Idrotten 5 1 Leker 1 Simmar 1

Då 6 av 8 elever svarat att de känner sig mest kroppsligt aktiva under idrottslektionen visar detta på att idrotten är deras tillfälle att få röra på sig ordentligt.

Tabell 5. Vilket är det roligaste ämnet i skolan? Pojkar Flickor

Idrott 2 2

Matte 2

Geografi 2

Hälften av de intervjuade eleverna tycker att idrott är det roligaste ämnet i skolan på grund av att de föredrar aktiviteter när de får vara aktiva med sin kropp. Resterande elever som svarade matte och geografi, berättade att de inte är förtjusta i exempelvis fotboll, som är mer

tävlingsinriktat då de känner sig mer pressade till att prestera bra. Däremot sa de att de föredrog aktiviteter så som vår lek ”Gör si, gör så” eftersom det är mer individuell prestation och de behöver inte känna någon press från sina kamrater.

Tabell 6. Det pratas mycket om att fysisk aktivitet är bra. Varför tror du att det är viktigt att röra på sig?

Pojkar Flickor För att man inte ska bli tjock 1

Bra för blodcirkulationen 1

Så man orkar jobba mer/längre 1 1

Så man får energi 1 1

Bra för kroppen 2

Det är intressant och se hur olika elevernas medvetenhet är om fördelarna med fysisk aktivitet. Detta trots att skolan inte jobbar aktivt med fysisk aktivitet dagligen och hälsomedvetenhet.

(27)

Tabell 7. Blir du ofta trött på lektionerna? Pojkar Flickor Ja 1 Nej 3 Ibland 2 2 Aldrig

Hälften av eleverna svarade att de ibland blir trötta på lektionerna, även om vi under våra observationer har sett att de flesta av eleverna blir trötta någon gång under de långa

lektionerna. Den pojke som svarade ja på denna fråga är en pojke som har svårt för att sitta still och tyckte det är jobbigt med bänkundervisning.

Tabell 8. Vad tycker du man kan göra om man blir trött på lektionen? Pojkar Flickor

Ta en vilopaus 1 1

Fortsätta jobba 3 1

Dricka vatten 1

Gå runt lite 1

Hälften av eleverna svarade att när man blir trött på lektionerna ska man bara fortsätta att jobba. Detta kan bero på att i deras klass arbetar de med sina individuella planeringar och har relativt stor valmöjlighet att själva välja vad de vill jobba med. Blir de trötta av att jobba med exempelvis matematik, kan de självmant byta till ett annat ämne när de vill och de får då automatiskt in en paus utan att de tänker på det. De andra eleverna svarade att man kan ta en paus, upp och gå lite och kanske ta något och dricka då det är något som klassen tillsammans har kommit överens om att man får/kan göra när man är lite trött.

5.6 Sammanfattning av resultaten från Lingonskolan

Efter genomförda aktiviteter med eleverna har vi sett en tydlig skillnad på deras

uppmärksamhetsförmåga före och efter genomförd fysisk aktivitet. Efter den genomförda leken ”Gör si, gör så” med eleverna, frågade vi vad de ansåg om leken och 6 av 8 svarade att de tyckte den var rolig medan de andra två svarade att den var lite klurig och ibland svår. Efter aktiviteten kunde vi se hur eleverna lugnt och fokuserat jobbade vidare med sina

uppgifter. Detta resultat fick vi även vid våra andra besök. Det framgår från våra intervjuer att eleverna tycker om att röra på sig och gör det gärna. När vi frågade eleverna om de tycker att de får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan, svarade en av pojkarna att han gärna skulle

(28)

vilja ha längre idrottslektioner och mer fysiska aktiviteter under skolveckan. För att vara en skola som inte har så mycket fysisk aktivitet på schemat, visste eleverna en hel del om de positiva effekterna av att röra på sig.

(29)

6. Diskussion

Redan innan vi påbörjade vår undersökning, hade vi inställningen att fysisk aktivitet är positivt för elever och deras skolprestation. Detta kan ha påverkat vårt upplägg av frågor vid elevintervjuerna och även då det inte var vår mening, kan elevernas svar ha blivit lite

påverkade av vår positiva inställning till fysisk aktivitet. Trots detta, vet vi att elevernas egna åsikter kom fram då intervjuerna fördes i ett samtal och eleverna fick uttrycka sina tankar och åsikter fritt.

Då vårt mål var att ta reda på om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet under skoldagarna, valde vi att besöka en skola där det redan finns daglig fysisk aktivitet på schemat och en skola där det inte förekommer så ofta. När vi besökte vår första skola, Rönnbärsskolan, observerade vi när skolan genomförde en daglig fysisk aktivitet och vi gjorde även 4 elevintervjuer. Då vi inte fick ett godkännande från skolan för videofilmning av intervjuerna, skrev vi svaren för hand. Vi märkte snabbt att denna metod inte var hållbar då det är svårt att få med allt eleverna säger. Patel & Davidson (2003) menar att när man gör en intervju och samtidigt sitter och antecknar, är risken stor att man missar något som sägs. Vi valde därför endast att göra 4 intervjuer och därefter sätta oss och skriva ner deras svar så noggrant som möjligt medan vi hade intervjuerna aktuella i huvudet. Vi använde inte ljudupptagning, för som vi skrev i metoden, ville vi inte gå miste om intrycket av eleverna som vi fick, så som gester och mimik som ofta går förlorade vid bandinspelning (Trost, 2005). När vi besökte vår andra skola, Lingonskolan, gjorde vi elevobservationer, 8 elevintervjuer, egna aktiviteter både inomhus och inomhus. På denna skola fick vi tillåtelse att filma eleverna vid intervjuerna vilket gjorde att vi i efterhand, i lugn och ro kunde sätta oss och bearbeta och analysera svaren. Eftersom vi vid detta intervjutillfälle hade fler elever och fler frågor var det viktigt för oss att få intervjuerna på film för att inte missa små detaljer i kroppsspråket

(Doverborg & Pramling Samulesson, 2004).

Vi tycker det har varit väldigt intressant och givande att få besöka två helt olika skolor, en med daglig fysisk aktivitet och en där det inte förekommer så ofta. Nordlund m.fl. (2004) nämner som en positiv effekt av fysisk aktivitet att elevers motorik förbättras och att

inlärningsförmågan ökar. I våra undersökningar har vi tyvärr inte sett att inlärningsförmågan har ökat då vår begränsade tid inte gav oss utrymmer för en så omfattande undersökning. Vi har däremot kunnat se att elevernas fokuseringsförmåga har förbättrats efter den fysiska

(30)

aktiviteten och att arbetsmiljön i klassrummet blivit lugnare. Holle (1978) skriver att det krävs väl utvecklad motorik för att läs- och skrivinlärningen ska fungera väl. Även Ericsson tar upp att i vissa fall kan koncentrationssvårigheter vara en följd av motoriska svårigheter och bristande automatiserade kroppsrörelser. För att stimulera en positiv motorisk utveckling på bästa sätt så måste man ge barnet möjlighet att röra på sig och uttrycka sig på så många olika sätt som möjligt (Ericsson, 2005). Genom att eleverna är fysiskt aktiva blir deras

kroppsmedvetenhet tydligare, som är en viktig del i hur eleverna upplever sig själva och vilken självbild de har. Även den sociala kompetensen är viktig för elevernas självbild, att inte bara utföra fysisk aktivitet i skolan, utan även på fritiden kan göra eleverna mer trygga i sig själva. Det finns många olika utbud av diverse idrottsaktiviteter som barn kan vara aktiva i på sin fritid men för de barn som har sämre förutsättningar till egen idrott på fritiden är de fysiska aktiviteterna och idrottslektionerna i skolan deras möjlighet till aktiv rörelse.

Grindberg & Langlo Jagtøien (2000) menar på att i den värld barn lever i idag spelar leken (som oftast är en fysisk aktivitet) en stor roll. Genom att barn gör saker tillsammans så skapar de förtroende för varandra och får därmed träning i social kompetens. Vår ”Hittalek” är ett exempel på hur eleverna kan skapa förtroende för varandra genom att de får jobba i grupp, som i sin tur leder till en träning av social kompetens. I denna lek kan de även få träning på att kunna behärska sin egen kropp och grundläggande motoriska rörelser som ger barnet trygghet i olika sociala sammanhang, helt beroende på vad läraren har för pedagogiskt syfte med leken.

När vi intervjuade eleverna gav vi dem olika förslag på fysiska aktiviteter (där vi även lade till idrott) som de utövar på sina skolor. När vi frågade dem vilken av de olika aktiviteterna de kände att de använde sin kropp mest fysisk, svarade 2 av 4 elever på Rönnbärsskolan och 6 av 8 på Lingonskolan att idrott var den aktivitet då de kände att de använde sin kropp mest. Det är tydligt att majoriteten av dessa elever förknippar idrott med fysisk aktivitet och det har fått oss till att undra, varför just idrott är den lektion då eleverna känner sig mest aktiva? Kan det bero på att eleverna har bytt om till idrottskläder och befinner sig i en annan miljö? Har själva namnet ”idrott” någon påverkan? Vi frågade även eleverna vilken som var deras

favoritaktivitet/ämne och intressant nog svarade ingen av eleverna på Rönnbärsskolan idrottslektionerna. Pojkarna på Rönnbärsskolan föredrog hinderbanan som de har var fjärde tisdag runt hela skolgården och flickorna på Rönnbärsskolan föredrog ”Hela skolan gympar” när de gympar i takt till musik. Deras ”vanliga” idrottslektioner har blivit något av en vardag för dem och projektet ”Hela skolan gympar” är något nytt och annorlunda som lockar mer.

(31)

Som Dahlgren & Szczepanski (2004) skriver är det viktigt för elever i alla åldrar, speciellt för de yngre, att lärandet sker i olika sammanhang och situationer. På Lingonskolan svarade hälften av eleverna att idrott var det roligaste ämnet. Vi tror att det kan bero på att eleverna inte har så mycket fysisk aktivitet, så idrottslektionen är något annorlunda för dem och det blir deras chans att få ”springa loss”, som är raka motsatsen till att sitta i en bänk och arbeta. Till alla eleverna vi intervjuat, ställde vi frågan varför de tror att det är bra med fysisk aktivitet. 2 av de 12 intervjuade eleverna visste inte varför, medan de andra 10 svarade att det är bra för kroppen, man blir piggare, bra för blodcirkulationen och liknande. Precis som Faskunger & Hemmingsson (2005) och även Nordlund m.fl. (2004) nämnde som positiva effekter av fysisk aktivitet, har dessa elever förstått att det finns fördelar med att röra på sig. Det som för oss är intressant i denna fråga, var att de två eleverna som svarade att de inte visste varför det är bra med fysisk aktivitet, är två elever från Rönnbärsskolan där de jobbar mycket med fysisk aktivitet dagligen. Så för att skolan ska kunna uppnå strävansmålet att ”i sin undervisning sträva efter att eleven stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa” (Skolverket, 2000, s. 22) tror vi att som lärare måste man prata mer med eleverna om hälsa och tydliggöra för dem vad det innebär att vara fysiskt aktiv och även dess förmåner.

Vi har funderat på om bortfallet på Lingonskolan kan ha påverkat vårt resultat eftersom vi endast fick svar från 2 flickor. Svaren i tabellerna 3 och 5 tror vi kunde ha sett lite annorlunda ut om fler flickor hade deltagit, eftersom frågorna handlar om elevernas åsikter om de tycker att de får tillräckligt med fysisk aktivitet i skolan och vilken aktivitet i skolan de känner att de använder sin kropp mest i.

En observation som vi har diskuterat mycket är när vi var på Rönnbärsskolan för att titta på när de hade ”Hela skolan gympar”. Till en början var alla klasslärarna engagerade och var ett gott föredöme för eleverna. Men efter ett kort tag avtog deras intresse och de ställde sig vid sidan och pratade med varandra istället. Det var bara läraren som höll i aktiviteten som verkligen var hundra procentigt aktiv under hela tiden. Då undrar vi, hur vill de att eleverna ska vara aktiva och med i aktiviteten om inte deras egna klasslärare är det? ”Hela skolan gympar” är ett bra tillfälle för lärarna att få röra på sig och genom att lärarna visar ett hälsosamt beteende, är de goda förebilder för eleverna.

(32)

När vi gjorde den fysiska aktiviteten utomhus, med eleverna på Lingonskolan under vårt fjärde besök, delade vi upp dem i grupper med 3 elever i varje. Vår tanke med

gruppindelningen var att i Lpo 94 står det följande:

• Eleverna ska lära sig att arbeta både tillsammans med andra och självständigt (Utbildningsdepartementet, 1998).

Då detta är en klass där eleverna jobbar mycket självständigt med sina egna planeringar och inte så mycket i grupp, tyckte vi att det var väldigt viktigt att låta eleverna samarbeta och lösa uppgifterna tillsammans. Genom att barn gör saker tillsammans så skapar de förtroende för varandra och får träning i social kompetens (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000). Vi gjorde detta för att i klassen finns det elever som har en väldigt stark och tydlig vilja och elever som inte syns och hörs lika mycket. Vi ville att alla elever skulle få träda fram och vara lika delaktiga i uppgiften. Utifrån vår observation av leken såg vi att alla elever var lika delaktiga och från deras ansiktsuttryck och kommentarer, uppskattades leken. Detta kan bero på att eleverna fick komma utomhus, ”utanför de fyra väggarna” och enligt Ericsson (2004) är upplevelsen grunden till varaktigt lärande.

Vi håller med Hedberg (2004) som menar på att i en bra fungerande skolsituation kan man använda sig av utomhuspedagogik för att förstärka inlärningen i alla ämnen. När vi

genomförde vår aktivitet utomhus hade vi i förväg valt att det övergripande temat på våra kort, skulle vara matematiskt baserat. Eleverna var väldigt engagerade i leken och ville hinna med så många kort som möjligt. Vi tror att detta kan bero på miljöombytet ut till skolgården vilket skapade en större nyfikenhet för eleverna och de fick arbeta mer fysiskt med sina kroppar. Som lärare, tycker vi att man inte behöver vara rädd för att flytta sin undervisning utomhus då detta bara stärker elevernas nyfikenhet och lust till att lära.

Vi har funderat en del över varför eleverna på Lingonskolan var så entusiastiska vid våra fysiska aktiviteter och kommit fram till att det kan beror på att de blev sedda på ett nytt sätt och att vi kom in och bröt deras rutiner, som ett överraskningsmoment i deras vardag. För att hålla dessa överraskningsmoment vid liv, anser vi att ett bra förslag kan vara så enkelt som att vid några tillfällen, kan två lärare byta klasser under den fysiska aktiviteten. Detta gör då att elevernas nyfikenhet inte stillas efter några gånger.

(33)

I Lpo 94 står det att:

• ”skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar en nyfikenhet och lust till att lära” (Utbildningsdepartementet, 1998, s. 9).

Detta är ett mål som vi har diskuterat fram och tillbaka en hel del under arbetets gång. Strävar verkligen skolan efter att varje elev utvecklar en nyfikenhet och lust till att lära? Är det att utveckla en nyfikenhet och lust till att lära när eleverna blir satta i en skolbänk med böckerna framför sig? Vi påstår inte att fallet är så i alla skolor, men våra erfarenheter ute i skolans värld, visar på att det är så överlag. Vi anser inte att endast bänkundervisning är ett sätt att utveckla en nyfikenhet på.

När Lpo 94 kom tonades de tävlingsinriktade momenten i idrott ner och fokus lades mer på att främja hälsa och välbefinnande. För ett aktivt lärande, betonas det i Lpo 94 att det skapande arbetet och leken är väsentliga delar i skolan (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000). Att leka fram lärandet i skolan kan vara fysiskt. Exempel på detta kan vara att hoppa fram tabeller, lära sig udda och jämna tal genom att hoppa och även att lära sig hela alfabetet fysiskt. Detta har vi sett ute på skolorna vi besökt, att eleverna har tyckt att det varit väldigt roligt och lärorikt och att de konkreta exemplen har varit mest givande.

Det vi vill ha fram med detta arbete är inte att eleverna i dagens skolor ska bli elitidrottare, utan att de ska få en mer fysiskt vardag och att de elever som inte har möjligheten till fysisk aktivitet på sin fritid, ska få en möjlighet att röra på sig mer i skolan. Om dessa elever får minst 10 minuter om dagen, är det nästan lika mycket som en fysisk aktivitet utanför skolans portar. Detta är därför ett gott alternativ.

Vi anser att vår undersökning har uppfyllt sitt syfte då vi verkligen känner att vi som lärare kan aktivera elever mer fysiskt med enkla medel, så som olika fysiska lekar där läraren kan lägga in pedagogiska inslag, under skoldagen. En enkel lek i klassrummet eller att ta med eleverna ut på skolgården, kan räcka för att aktivera eleverna tillräckligt. Som lärare finns det ingen anledning att vara rädd för att leken ska ta över lektionen så länge man tydliggör för eleverna att det inte är fri lek, utan en lek med pedagogiskt syfte. Av vårt resultat har vi kommit fram till att eleverna tycker om fysiska aktiviteter och som Dahlgren & Szczepanski (2004) nämner är det viktigt för elever i alla åldrar, att lärandet sker i olika sammanhang och situationer.

(34)

I vår undersökning har vi kommit fram till att elevernas fokuseringsförmåga har förbättrats efter den fysisk aktivitet och att arbetsmiljön i klassrummet blivit lugnare. Vid vidare forskning skulle vi vilja undersöka närmare och under en längre tid hur elevers

inlärningsförmåga påverkas av daglig fysisk aktivitet och även ta del av lärares åsikter och tankar om enkel fysisk aktivitet på schemat.

(35)

Referenser

Berneskog, Ann-Charlotte. (2006). Fysisk aktivitet under hela skoldagen. Uppsala. Kunskapsföretaget.

Bjerstedt, Åke. (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund. Studentlitteratur.

Dahlgren, Lars Owe. & Szczepanski, Anders. (2004). I kapitlet Att lära in ute – Naturskola i Utomhusdidaktik. Redaktörer Lundegård, Iann., Wickman, Per-Olof. & Wohlin, Ammi. Lund. Studentlitteratur.

Doverborg, Elisabet. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2004). Att förstå barns tankar. Eskilstuna. Liber AB.

Ericsson, Gunilla. (2004). I kapitlet Att lära in ute – Naturskola i Utomhusdidaktik. Redaktörer Lundegård, Iann., Wickman, Per-Olof. & Wohlin, Ammi. Lund. Studentlitteratur.

Ericsson, Ingegerd. (1998). Pedagogik och motorik – motorikens betydelse för utveckling

och inlärning. Malmö. Malmö Högskola.

Ericsson, Ingegerd. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö. Malmö Högskola.

Ericsson, Ingegerd. (2005). Rör dig – lär dig. Stockholm. SISU Idrottsböcker.

Faskunger, Johan. & Hemmingsson, Erik. (2005). Vardagsmotion : vägen till hållbar hälsa :

fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm. Forum.

Gardner, Howard. (1991). Så tänker barn - så borde skolan undervisa. Jönköping. Brain Books AB.

(36)

Hedberg, Per. (2004). I kapitlet Att lära in ute – Naturskola i Utomhusdidaktik. Redaktörer Lundegård, Iann., Wickman, Per-Olof. & Wohlin, Ammi. Lund. Studentlitteratur.

Holle, Britta. (1978). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling. Stockholm. Natur & Kultur.

Johansson, Bo. & Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbete i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala. Kunskapsföretaget.

Klinta, Cia. (1998). Självtillit, kommunikation och rörelseglädje. Värnamo. Ekelunds förlag.

Ladberg, Gunilla. (1984). Utvecklingspsykologi. Arlöv. Berlings.

Lundegård, Iann., Wickman, Per-Olof. & Wohlin, Ammi. (2004). Utomhusdidaktik. Lund. Studentlitteratur.

Nordlund, Anders. , Rolander, Ingemar. & Larsson, Leif. (2004). Lek, idrott och hälsa ute (2:a uppl.). Stockholm. Liber.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur.

Skolverket. (2000). Kursplaner och betygskriterier. Västerås. Skolverket och Fritzes.

Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna : Lpo 94 : Lpf 94. Utbildningsdepartementet. Stockholm.

Internet:

NCFF. (2006). Fysisk aktivitet – en definition.

(37)

BILAGA 1

071127

Hej!

Vi är två lärarstudenter som läser sista terminen på Malmö Högskola och ska nu skriva vårt examensarbete. Vi skulle vilja intervjua ert barn i vår undersökning, som

handlar om hur pedagoger kan aktivera eleverna mer fysiskt under en skoldag. Samtalen kommer att filmas och som efter användandet raderas. Det är bara vi två som har tillgång till filmen och detta är konfidentiellt. Om ni ger er tillåtelse till detta, var snäll och skriv under nedan och skicka tillbaka lappen till skolan senast fredag

den 30/11. Hoppas att det går bra trots kort varsel.

Med vänliga hälsningar Lena Persson och Emma Olsson

Jag godkänner att mitt barn blir intervjuat________________________

Figure

Tabell 3. Varför tror du att det är bra med fysiska aktiviteter under skoldagen?  Pojkar  Flickor
Tabell 1. Vad tycker du om leken ”Gör si, gör så”?  Pojkar  Flickor
Tabell 4. Vilken av följande aktiviteter gör ni i skolan där du känner att du använder din  kropp mest?  Pojkar  Flickor  Idrotten  5  1  Leker  1  Simmar  1
Tabell 7. Blir du ofta trött på lektionerna?  Pojkar  Flickor  Ja  1  Nej  3  Ibland  2  2  Aldrig

References

Related documents

Den miljö som undervisningen sker i har enligt instruktörerna stor betydelse för kommunikationen. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det miljön i vilken ett kommunikativt

Teorin menar också att det därför är möjligt att studera män genom kvinnor, efter som att kvinnor är medhjälpare till skapandet och upprätthållandet av genusstrukturer..

Det faktum att jag faktiskt inte rör det keramiska objektet med mina händer, att jag tar mina händer från leran när jag skapar är nytt, det blir som en väntan på att något

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

En staccatoartad prosodi är bland annat kännetecknande för förortsslangen, och då uttalsdragen inte kan kopplas till något specifikt förstaspråk betraktas inte detta sätt att

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg

Uppsatsen skall presentera en sammanhängande bild av hur det går till när ”systemet för handling” på detta sätt förhandlas fram och konstrueras av aktörerna själva,

The non-collaborative stands by the commercial stakeholders of sustainable tricycle are imminent in Nigeria and the assertion made by some literary works (Byrne and