• No results found

Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

AUO SÄL III:4

Examensarbete

15 högskolepoäng

Att använda visuell feedback som ett

pedagogiskt verktyg

The Use of Visual Feedback as a Pedagogical Tool

Linda

Freij

Lärarutbildning 90hp

Ange datum för slutseminarium ex. 2009-09-14

Examinator: Nils Andersson Handledare: Anders Lindh

(2)
(3)

Sammanfattning

Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg.

The use of visual feedback as a pedagogical tool.

Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman. Detta kan i sin tur ge eleverna möjligheten att värdera sitt eget utförande genom att diskutera med läraren.

Eleverna kan granska sig själva, se kritiskt på sitt eget agerande och yrkesutförande. Detta har resulterat i spontana reaktioner från eleverna då de ser sig själva agera.

Nyckelord: Visuell pedagogik, praktisk utbildning, John Dewey, sociokulturella teorin, fenomenografiska teorin.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

2. Metod ... 8

2.1 Urval ... 8

2.2 Forskningsetik ... 9

3. Bakgrund ... 10

3.1 Serveringskunskaps mål och syfte ... 11

3.2 Översättningar av Serveringskunskaps mål och syfte, till praktiska moment ... 13

3.3 Procedur ... 15

4. Teori och litteratur genomgång ... 16

4.1 Inledning ... 16

4.2 John Dewey ... 16

4.3 Social kompetens ... 18

4.4 Sociokulturella teorin ... 19

4.5 Fenomenografiska teorin och problembaserat lärande ... 20

4.6 Tillämpning av teorier ... 21 5. Resultat ... 22 5.1 Fallbeskrivning, Elev 1 ... 22 5.2 Fallbeskrivning, Elev 2 ... 24 5.3 Fallbeskrivning, Elev 3 ... 26 5.4 Fallbeskrivning, Elev 4 ... 28

6. Analys och diskussion ... 30

7. Vidare forskning och utveckling ... 31

8. Referensförteckning ... 32

8.1 Tryckt litteratur ... 32

8.2 Elektroniska källor ... 34

(6)
(7)

1. Inledning

Det här är en undersökning om visuell feedback. Undersökningen riktar sig mest till

yrkeslärarna som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digitalvideoteknik. Att kunna välja olika tillvägagångssätt för att nå fram till de mål som fastställs i läroplaner och kursplaner. Jag har läst mycket i den kurslitteratur som vi fått tillgång till under

utbildningen på SÄL. Genom att sammanföra praktik och teori i realistisk miljö och genom att använda elevens tidigare erfarenhet så kan de fastställda målen nås och eleven når en viss professionell inriktning. Att filma detta och gemensamt med eleven individuellt se filmen, då det oftast alltid händer något oväntat runt hörnet och att fånga det på film ger enligt min uppfattning det bästa realistiska resultatet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka hur man kan utveckla undervisningen i

serveringskunskap på hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet genom att använda film och visuell feedback som pedagogiskt verktyg, för att tydliggöra mål och resultat för bland annat elever med särskilda behov.

För att uppnå syftet med arbetet ställer jag följande frågor

Hur kan man använda film som feedback i en lärsituation?

Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv?

(8)

2. Metod

Jag tänker använda digitalvideoteknik och filma den yrkesverksamma/praktiska lektionen, sedan analysera filmen tillsammans med eleven som en visuell positiv och negativ

feedback/återkoppling för att uppnå förståelse. För att kunna samla in allt datamaterial så kommer jag göra en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpa deskriptionsmetoden. ”Deskriptionen lämpar sig därför utmärkt för verk i översiktsform.” (R Ejvegård 2003. S. 32). Jag tänker filma elever när de utför sina praktiska moment exempel: Hur de bär ut mat till gästerna (bärteknik), hur de öppnar och serverar dryck. Att sedan se filmen individuellt med eleven och diskutera alla moment som de gått igenom, att eleven själv får se hur de agerar i matsalen. Här kan eleven också se om de har någon tyst kunskap, något som kan vara svårt för eleven att ta på/uppfatta själv, detta kan fångas på film/bild.

Jag har valt denna metod för att jag ska bearbeta, tolka och redovisa resultat av innehållet i mitt syfte. Genom att på ett nytt sätt utvärdera och reflektera över den visuella skildringen av lärprocessen. Jag kommer också att använda mig av en kvalitativ undersökning av elevens lärande. Denna metod passar bra eftersom jag vill spegla varje elevs subjektiva uppfattning och tolkning av filmen. Jag tittar på filmen tillsammans med eleven och talar med

honom/henne det de ser och uppfattar . Jag kommer också att använda mig av

klassificeringsmetoden för att skilja på de områden som jag berörde i frågeställningen. ”När

forskaren med hjälp av någon lämplig teknik samlat in de data han tror sig behöva så skall han tillämpa någon metod för att kunna analysera dessa data.” (R Ejvegård 2003. S. 35).

De vetenskapliga tekniker jag använt mig av är: Litteratursökning

Intervjumetodik

2.1. Urval

Jag har valt fyra stycken elever från den verksamhet som jag arbetar på. Urvalet av antalet elever har gjorts utifrån följande: diversifiering av bakgrund, ålder, kön, etnicitet och funktionshinder. Detta har jag valt för att kunna undersöka huruvida detta kan passa som pedagogiskt verktyg för en bred målgrupp elever. Dessa fyra har olika bakgrund och

(9)

kommer från SFI - Svenska för invandrare och en kommer från Komvux Lunds kommun. Detta betyder att de har olika utbildningsplaner men kunskapsmålen är likadana oavsett utbildning, det som skiljer sig är kraven från respektive kund i utbildningslängd och andra små nyanser. Tre av eleverna har ingen erfarenhet med sig i bagaget utan är nybörjare, en har erfarenhet med sig från sitt hemland men det är inte alltid så lätt, våra mål och kriterier för serveringskunskap ser oftast inte ut på samma sätt som i många andra länder, det kan betyda att eleven måste börja om men har ändå fördelen att exempelvis bärtekniken fungerar bättre än för en som är novis.

Jag har tänkt på mångfalden: det är två kvinnor och två män som filmas. Deras etnicitet är av olika slag. Två av eleverna har särskilda behov. Den ena eleven har diagnostik som innebär bland annat läs- och skrivsvårigheter, svårt att samarbeta i sociala sammanhang men också ett mera komplicerat behov eftersom dennes motorik inte fungerar riktigt för just att kunna utföra ett serveringsarbete. Den andre eleven på grund av en annan sjukdomsbild som gör att denne ser dåligt och glömmer lite mer än kanske du och jag.

Jag har valt dessa fyra just för deras olikheter och bakgrund för att i undersökningen kunna jämföra resultatet. Mitt intresse för att göra denna undersökning startade med att jag sedan en lång tid tillbaka använder mig av just att filma de eleverna och använda filmen som en visuell feedback och tycker att detta ger ett bra resultat men egentligen så har jag inget konkret bevis på det utan har mera varit en känsla och intuition, jag bara ser det!

2.2. Forskningsetik

Jag har följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa är:

Informationskravet – forskaren informerar de berörda om syftet med forskningen. Samtyckeskravet – deltagarna i en undersökning har rätt att själva om de vill vara med.

Konfidentialitetskravet – alla personuppgifter är konfidentiella.

Nyttjandekravet – de insamlade uppgifterna får endast användas i det angivna syftet. (www.vr.se)

(10)

Filmerna kan därmed inte bli tillgängliga i framtiden för allmänheten. För att mitt

examensarbete ska bli godkänt måste däremot både examinator och opponent få tillgång till dem. Detta har jag lovat eleverna.

3. Bakgrund

Alla företag har en själ. Det här är min skolas värdegrund!

Respekt – allas lika värde.

Engagemang – vi står för det vi gör och tror på det.

Professionalism – våra insatser ger resultat och skapar värde. Ansvar – man kan lita på oss.

Detta är vår vision och våra värderingar. Jag tycker att det första man måste göra är att möta människor så som man vill bli bemött själv. Våra värderingar är mycket viktiga för oss människor oavsett kultur och bakgrund.

Jag har skrivit om social kompetens i teori och litteraturgenomgången för jag tycker att detta är ett oerhört viktigt område att beröra i skolans verksamhet. Att eleven skall kunna fungera väl i olika sociala situationer och olika sociala grupper, kunna samverka med andra personer på ett sätt som dels innebär att man fortsätter upprätthålla en god kommunikation med andra oavsett motpartens karaktär och intressen, men får för den delen inte inkräkta på den egna värdegrunden. Social kompetens innebär att kunna skapa broar till andra människor som man kanske inte delar sina värderingar med eller kanske tycker mindre bra om. En socialt

kompetent människa ska kunna möta människor av olika karaktär med öppna ögon och agera tillsammans med dem. I kursplanen Serveringskunskap betonar man att servicegivaren skall uppträda på ett korrekt vis.

I läroplanen för den frivilliga skolan betonar man alla människors lika värde oavsett etnicitet, kön, religion och sexuell läggning alltså en uttalad mångfald. Detta är grundstenar till

förståelse för olikhet och oliktänkande. Att respektera varandra är en bra grund för social kompetens.

”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön,

(11)

eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas.” (Lpf 94. S. 3).

3.1. Serveringskunskaps mål och syfte

Ämnets syfte

Syftet med utbildningen i ämnet serveringskunskap är att ge grundläggande kunskaper om och erfarenheter av servering på restaurang och hotell. Ämnet syftar också till att ge grundläggande kunskaper om drycker, ansvarsfull alkoholhantering samt om samspelet i arbetslaget och med gästerna.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

I början av människans utveckling använde man enbart händer och fingrar för att få i sig maten. Inom den västerländska kulturen används idag porslin, glas, bestick, dukar och

servetter. Speciella menyer utformas och skrivs ut på ett konstnärligt sätt. Måltider serveras på ett aptitretande och estetiskt tilltalande sätt på serveringsfat och tallrikar. Råvaror och drycker kommer inte bara från närregionen utan från hela världen. Till ämnet hör kunskaper om den historiska utvecklingen av serveringsformer.

En väl utförd servering, ett korrekt uppträdande och en hög servicegrad är medel för att gästen skall stå i centrum. Detta är centralt i ämnet serveringskunskap.

I ämnet ingår kunskap om olika serveringsformer, uppläggningssätt och sätt att presentera menyer. Olika serveringsformer aktualiserar olika typer av miljöfrågor, varför ämnet ger kunskaper om miljöaspekter på engångsartiklar, källsortering och val av material och rengöringsmedel i serveringsarbete.

Vid servering är ergonomiska aspekter centrala, både vad gäller själva arbetet och utrustningen. Sådana aspekter belyses därför ingående i ämnet.

I dag ställs höga krav på hotell- och restaurangbranschens måltidsservice, både vad gäller standard och servicegrad. För att möta dessa krav från gästerna måste kunskapen om servering vara bred och samspelet inom och mellan olika yrkeskategorier vara gott. Inom ämnet serveringskunskap behövs inte enbart specialistkompetens utan även kompetens för att

(12)

klara andra uppgifter inom restaurang- och hotellverksamhet, vilket också ingår i ämnet serveringskunskap.

Ämnet serveringskunskap består av sju kurser.

Kursen Ansvarsfull alkoholhantering ger kunskaper om alkoholhantering och

alkoholpolitikens historia, risker med alkoholförtäring samt ansvarsfrågor både för gäster och personal. Kursen är gemensam kurs inom hotell- och restaurangprogrammet.

Kursen Servering A ger kännedom och grundläggande kunskaper om enklare serveringssätt i gästmatsalar, kunskaper om enklare uppdukningar i gästmatsalar samt kännedom om

etikettsregler. Kursen är gemensam kurs inom hotell- och restaurangprogrammet.

Kursen Servering B behandlar serveringsmetoder, organisation i gästmatsalar, harmoni mellan mat och dryck samt försäljningsmetoder. Kursen är gemensam kurs inom inriktningen restaurang och måltidsservice på hotell- och restaurangprogrammet.

Kursen Barteknik är en grundläggande kurs för arbetet i en dryckesbar. Kursen är valbar och bygger på kunskaper motsvarande Servering C.

Kursen Bordsdekorationer behandlar blomsterarrangemang och dekorationer anpassade för olika årstider, högtider och teman. Kursen är valbar.

Kursen Servering C behandlar olika beställningsarrangemang och ger fördjupade kunskaper om serveringsmetoder och organisation i en gästmatsal. Kursen ger också kunskaper om hur man kan rekommendera mat och dryck för gäster. Kursen är valbar och bygger på kunskaper motsvarande Servering B.

Kursen Servering D ger grundläggande kunskaper i bordsuppdukningar där specialbestick används samt tillagning och servering framför gästerna. I kursen ingår att tranchera, flambera och filéa samt att utföra detta framför gäster. Kursen är valbar och bygger på kunskaper motsvarande Servering C.

(13)

3.2. Översättningar av Serveringskunskaps mål och syfte, till

praktiska moment

För att tydliggöra för eleven vilka kriterier som gäller vid den praktiska undervisningen och i filmningen så har jag översatt serveringskunskapens mål och syfte. Delar av dessa moment har jag filmat till den visuella feedbacken.

Att göra/gå igenom praktiskt Apotek & tillbehör

Se till att det finns olika typer av kalla kryddsåser + olja och vinäger exempelvis på salladsbuffén eller mis en place1 bordet. Salt & peppar/tandpetare på alla bord. Det skall fyllas på och göras rent varje dag.

Några exempel där apoteket kan komma till användning.

Biff Rydberg, Biff Greta, Biffstek med lök, Pastarätter, Pytt i panna Bordsformationer

Träna att sätta borden i olika bordsformationer exempelvis; T-bord, U- bord, E-bord, långbord.

Bärteknik

Tyskt grepp; träna framdukning & avdukning varje dag, även om vi inte har öppet. Franskt grepp; träna framdukning & avdukning varje dag, även om vi inte har öppet. Festvåningsarbete

Tränas på Hotel Hiltons festvåning. Bordsformationer, bärteknik, framdukning & avdukning, kaffeservering i bufféform.

Kassaarbete

Träna att räkna ihop gästnotor.

Träna att dela gästnotor/3 personer/5 personer/10 personer… osv. Träna att redovisa din kassa för respektive kassaansvarig.

Träna att ta emot och räkna kassorna från dina kolleger (kassa ansvarig), räkna och redovisa kassan skriftligen på dagrapporten, redovisa till din utbildare.

Måltider & matsedelsteknik

(14)

Läsa och gå igenom/förstå matsedeln

Dela upp varje rätt och ta reda på allt innehåll exempelvis; rödvinssås mjöl m.m Lär dig de fem grundsmakerna, smaka på dem.

Redovisa på ett förståeligt sätt. Serveringsmetod/drycker

Träna att hälla upp dryck i glas på rätt sätt, ta reda på det rätta arbetssättet. Träna hälla upp vin från vinflaska (finns tomma vinflaskor som kan fyllas och

användas med vatten). Serveringsmetoder mat

Träna lägga för mat för gästen från fat (rollspel/träna på varandra). Tänk på att tallrikarna måste finnas mis en place. Ta reda på det rätta arbetssättet.

Träna bjuda/gästen tar själva från fat (rollspel/träna på varandra). Tänk på att tallrikarna måste finnas mis en place. Ta reda på det rätta arbetssättet.

Träna tallrikservering, Tysk bärteknik/Fransk bärteknik.

Träna att lägga upp mat från serveringsbord med sked och gaffel. Tänk på att tallrikarna måste finnas mis en place. Ta reda på det rätta arbetssättet.

Träna buffé servering, tränas på Hotel Hilton AFU (Arbetsplatsförlagd utbildning) perioden eller i rollspel. Ta reda på det rätta arbetssättet.

Service & uppträdande

Träna varje dag under den praktiska lektionen. Tänk på hur DU pratar och agerar och uppträder i ditt arbetssätt.

Uppdukningens ABC

Träna uppdukning se rutiner i boken Servering & dryckeskunskap inför varje praktisk lektion.

Träna uppdukning av olika menyer exempelvis; Laxpaté med löjromsgräddfil

Lammstek garni Ostbricka

Smultronglass med grädde

sky

(15)

Räkfylld avokado

Gödkalvstek med stuvade kantareller Mandeläpplen

Hummersoppa

Filé Mignon black and white Färsk frukt med druvor

Sniglar med vittbröd Sjötunga Walewska

Glasscoupe med färska bär

3.3. Procedur

Jag ville filma eleverna i olika situationer. Dessutom ville jag filma vårt samtal när eleven såg ”sin egen film”. Resultatet skulle alltså bli två stycken filmer: en lärsituation och en visuell feedback, det vill säga vårt samtal om elevens agerande på filmen.

När jag bestämt mig för vilka och hur många jag skulle filma så frågade jag var och en om de ville vara med. Samtliga tyckte att det var ok. Dock var samtliga tveksamma att filmerna skulle bli allmänt tillgängliga på internet. Jag informerade dem om varför jag ville filma den visuella feedbacken och att det var till mitt examensarbete och således syftet med filmningen och intervjun.

När jag filmat eleven i den praktiska miljön så fick jag ta över filmen till ett USB minne för att spela upp och visa filmen som jag brukar göra men våra nätverkstekniker hade tyvärr spärrat datorerna för att kunna spela upp vissa program och detta gjorde att det blev lite mera komplicerat än att bara spela upp.

Någon hade lånat skolans videokamera och tyvärr tappat den så att linsen gått sönder vilket resulterade i att jag har fått låna en videokamera privat vid varje tillfälle som är åtta gånger, så det var helt plötsligt tids pressat på grund av att videokameran skulle återlämnas efter varje gång, när då inte datorn helt plötsligt ville ta emot programmet som jag sparat och spela upp

(16)

filmen i så skapade det problem och frustration. Jag löste detta efter en tid genom att konvertera den råa video filen till divx avi och då blev det användbart.

Genom att filma den visuella feedbacken så kunde jag gå tillbaka till de olika sessionerna och därmed se elevernas ansiktsuttryck, kroppsspråk men också deras reaktion på vad de såg, jag kunde skriva ner citaten och kombinera detta med intervju delen under feedbacken.

4. Teori och Litteraturgenomgång

4.1. Inledning

I det här kapitlet tänker jag ge en bakgrund till min undersökning genom paralleller till de filmer/visuella feedback som jag gjort och några valda pedagogiska teorier och litteratur. När jag för första gången möter en ny klass är det viktigaste för mig att fort lära mig deras namn, varje elev måste få känna sig unik i gruppen/klassen. Vissa utbildningar såsom

gymnasium, komvux ska betyg sättas då är det viktigt att man som utbildare verkligen känner sina elever bra, både till namn samt deras kunskap. Detta grundar sig i respekt mot eleven. Orlenius nämner ”att man måste skapa en god moralisk miljö, vilket anses vara avgörande för

lärandet”. (K Orlenius 2001. S. 98).

4.2. John Dewey

John Dewey var professor i filosofi och pedagogik som var oerhört inflytelserik författare av pedagogisk litteratur. Hans betydelse och tankar lever kvar 50 år efter hans död. Enligt Dewey finns det två sidor i vår utbildningsprocess en psykologisk och en social.

Att skapa en avslappnande miljö så att eleven känner sig trygg i sin tillvaro och på så sätt lättare kan ta till sig lärdomen. Ett exempel ifrån min utbildningssituation är att eleven får ta med sig sin egen musik till vår uppdukningslektion, en praktisk lektion där en av de

pedagogiska modeller jag använder är den progressiva ”learning by doing” av John Dewey, är ett sätt att skapa en avslappnande/trygg miljö. Dewey hade stort inflytande på det man kan kalla ”reform pedagogik” som är ett samlingsnamn för reformer av mål, medel, och metoder inom skolans värld. Allt enligt principen ”frihet under ansvar”, detta är ett bra sätt för

(17)

vuxenyrkesutbildning. Deweys pedagogik som är en av de grundläggande i svenska skolan handlar bland annat om när eleven ställs inför olika problem så startar en tankeverksamhet. Denna metod passar bra i praktisk utbildningsmiljö, ett exempel är ”hur gör man en

sockerkaka?”. (G Arfwedson G Arfwedson 2002. S. 68).

Eleverna behöver se mening och sammanhang i det som ska läras.

Vi som utbildar i yrkesutbildningar har praktiska lektioner som ska gå hand i hand med de teoretiska så vi måste vara flexibla i vårt sätt att lära ut. Att använda sig av elevens tidigare erfarenheter och lägga till en viss professionell inriktning kan höja elevens självrespekt och i sådant fall prestera mer. Att filma eleven individuellt i dennas praktiska lektion och sedan gemensamt se filmen som en visuell feedback där diskussioner uppstår och målet av lektionen blir tydligare. Detta ger ett stöd för lärandet och ett nytt perspektiv för eleven, att se en

objektiv bild av en situation som de själva utför. ”PISA - undersökningen visar att det är

viktigt med återkoppling till eleverna för att deras lärande ska stimuleras men inget sägs om vilken typ av återkoppling som gäller.” (Pedagogiska magasinet 2009. S. 81). Ofta så mäter vi

lärare kunskapen i form av teoretiska fakta prov som sedan kan bli en del av betyget!

I praktiska ämnen så måste teori och praktik gå hand ihand. Under den yrkespraktiska

utbildningsmiljön så är det mestadels elevens förmåga att utöva faktakunskapen praktiskt som kan leda till ett självständigt tänkande. Med hjälp av den visuella feedbacken som verktyg kan jag som lärare styrka deras faktakunskap, då våra elever känner sig hemma i mediala miljöer så krävs det av skolans lärare att vi nyttjar dessa verktyg för att på ett annorlunda och

igenkännande sätt nå vägen till kunskap. Genom visuell feedback så tränas också elevens seende, vad det är de ser, hur de tolkar vad de gör och varför gör de på detta vis. Genom att omsätta bilder till ord på den visuella erfarenhet de fått av den visuella feedbacken/filmen, alltså i en återberättelse kommer visuella kunskaper till stånd. Detta är en lärprocess i sig.

Målet för en utbildare är att alla ska klara utbildningen! Men vissa elever är svagare än andra, som utbildare är det lätt att man ibland hjälper de svagare mer. Är det jämlikhet? Det är viktigt att man hittar en bra balans. Man kan ibland få duktiga elever att hjälpa de andra lite, den duktiga eleven lär sig mer genom att lära/visa den andre/andra. Detta är ett sätt att samtidigt skapa en god relation i klassrummet/utbildningsplatsen, alla hjälps åt.

(18)

En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter……

Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet.”

(LPO 94/98) (K Orlenius 2001. S. 68).

Detta exempel kan man använda som riktlinjer för elevens eget ansvar och kunskapssökande.

4.3. Social kompetens

Vi får inte glömma bort den sociala kompetensen och de värderingar som är en viktig del i skolvärlden. ”Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt

uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor.” (Lpf 94. S. 5). Detta är inte en teori men är för

den delen inte bortglömd för när det gäller vuxenutbildning är detta ett svårt ämne, lära någon hur de ska bete sig. Det står också i komvux kurskatalog med inriktning restaurang och storhushåll att ”Social kompetens, serviceanda och förmåga att arbeta i grupp är viktiga

egenskaper” (Kurskatalog för kommunal vuxenutbildning i Malmö, hösten 2009. S. 33).

Men social kompetens är något som man behöver i alla yrken, speciellt behövs det inom service branschen. ”En väl utförd servering, ett korrekt uppträdande och en hög servicegrad

är medel för att gästen skall stå i centrum. Detta är centralt i ämnet serveringskunskap.”

(Hotell och restaurangprogrammets kursplan för serveringskunskap).

Hur ska eleverna veta exempelvis i mötet med gästen att de uppför sig socialt

korrekt/serviceinriktat? Genom att se dessa moment/situationer på film/visuell feedback så blir dessa ögonblick synliga och mera accepterade för vidare diskussion. Vuxna måste se värdet av sina kunskaper och erfarenheter som bas för det nya lärandet. Därför är det viktigt med individualisering.

När jag filmar eleven så filmas deras yrkesutförande individuellt, vi ser filmen/visuella feedbacken också individuellt och när de ser filmen med sina faktiska yrkeskunskaper så kan de se vad och vilka praktiska moment de har nytta av, vi kan också se filmen om igen så att eleven hinner se de olika momenten som de utför för att nå full förståelse.

(19)

Social kompetens är något som vi kan lära oss från vaggan till graven, det finns stora möjligheter att utveckla vår sociala kompetens själva, men även med andra i grupp. Vi talar om ett livslångt lärande. Det borde vara en självklar träning i varje utbildningssituation, från grundskolan och framåt. Med social kompetens kan man nå så betydligt mer som människa. Ett exempel från min egen erfarenhet är att arbeta med den sociala kompetensen där just en visuell feedback med personliga kommentarer hur eleven arbetar och gör under den praktiska lektionen. En bra dialog tillsammans med eleverna, prata om positivt kontra negativt (etik och moral), försöka lära sig att läsa av olika situationer, olika människor.

I serveringsutbildningen är det mycket viktigt att just dessa ämnen tränas så eleven kan läsa av en gäst, samt ha en social kompetens på ett yrkesprofessionellt sätt. Det är viktigt att eleven får känna ett ansvar, t ex i vår utbildningsmiljö ansvara för ett antal bord eller hela matsalen, olika ansvarsområden. Med detta sätt höjer man nivån för eleven själv. Läraren ingriper bara när eleven inte förstår eller vill ha utbildarens stöd och feedback.

”Det är alltså i sociala praktiker som lärandet kommer till stånd.”

(S Claesson 2002. S. 33).

4.4. Sociokulturella teorin

Det sociokulturella perspektivet betyder att stor vikt tillmäts kommunikationen, framför allt mellan den lärande och utbildare i skolan. (K Orlenius 2001. S. 216).

En pedagogisk modell som jag använder mig mycket av är den sociokulturella – Vygotskijs teori, där grundtanken är helhetsperspektiv.

Man koncentrerar sig på kulturen, kommunikationen och sammanhanget.

1. Utveckling och användning av intellektuella (eller psykologiska/språkliga) redskap. 2. Utveckling och användning av fysiska redskap (eller verktyg).

3. Kommunikation och de olika sätt på vilket människor har utvecklat former för samarbete i olika kollektiva verksamheter

(R Säljö 2000. O Granberg 2004. S. 83).

I den praktiska lektionen så är det viktigt med just kommunikation.

”Människor har olika bakgrunder, erfarenheter, personligheter och skilda meningar – vi ser därför på världen ur något olika synvinklar.”

(20)

Detta är något som man måste tänka på i vuxenyrkesutbildning.

Hur vi kommunicerar med varandra är en stor del i lärandet. Många elever når bäst förståelse genom studieuppgifter och praktisk tillämpning. Då måste jag som lärare ge klart

formulerade, tydliga och även skriftliga instruktioner/arbetsmetoder så att alla förstår i yrkesutbildningen. Om kommunikationen misslyckas så kan en eller flera av eleverna tvivla på sig själva, förlora självförtroendet, hur ska jag då som lärare nå fram? Jag anser att en bra start och en god kontakt samt kommunikation är ett av de viktigaste för lärlingen som befinner sig hos sin mästare.

Pedagogik handlar även om lärarens förmåga att tillsammans med eleven avgöra vad som är bra för denne och att genomföra det på ett taktfullt sätt. Redan när eleven kommer till skolan har de kunskaper och erfarenheter men också nyfikenhet. Genom att jag låter eleven träna sig att vara hovmästare och leda gruppen redan när denne är novis, kan de successivt träna sig i diskussioner och därmed dela med sig av händelsen till sina kurskamrater. Detta medför att eleven blir bättre och mera säker i sin yrkesutveckling. I den sociokulturella teorin kallas detta för ”Jigsaw method” (S Claesson 2002, S. 31). Som lärare så måste man i sitt arbete knyta an till detta, vara tillgänglig och lyhörd när det behövs.

”Kommunikationen är det centrala, vilket i ett skolsammanhang kan betyda dialog, smågruppssamtal, kommunikation via dator osv.” (S Claesson 2002. S. 31).

4.5. Fenomenografiska teorin och problembaserat lärande

Jag har börjat arbeta med yrkesbedömningar som är en kartläggning inför en validering. Jag ser att film och visuell feedback verkligen kan vara ett bra verktyg som synliggör

bedömningen.

Den fenomenografiska teorin passar bra in. Fenomenografiska teorin skapades av Ference Marton på 70-talet vid Göteborgs universitet där han och hans forskningsgrupp var

engagerade med bland annat ”kartlägga vilka uppfattningar som finns av vissa fenomen” (S Claesson 2002. S. 33). En av arbetsmetoderna jag använder i min utbildningsmiljö är PBL (problem baserat lärande). Eleven får lösa uppgifter själv som till exempel: bordsformationer (servering), recept (kök). Eleven får läsa instruktioner och därefter lösa dem på ett metodiskt vis. Nästa steg efter yrkesbedömning och validering är en eventuell komplettering för att

(21)

uppnå kursmålen. Eleven får kännedom om kursmålen och dess uppbyggnad, får tillgång till vald kurslitteratur och där av möjlighet att få teoretiska kunskaper, detta blir om det lyckas förståelse. Eleven får praktisk tillämpning i realistisk miljö. Om man blir filmad och sedan ser filmen som visuell feedback så kan kännedom, förståelse och tillämpningen knytas samman och därmed i sin tur ge eleven möjlighet att värdera sitt eget utförande och diskutera

tillsammans med läraren vad som behöver kompletteras.

Jag som yrkeskunnig kan snabbt bilda mig en uppfattning om vilken tyst kunskap eleven besitter. Detta är en bra arbetsmetod som jag kommer att använda mer.

”Jag uppskattar det (kunskapen) inte på något särskilt sätt, jag bara vet det, jag hör det

egentligen inte, jag ser det inte, skriver det inte; det bara finns där.”

(S Claesson 2002. S. 36).

Detta är mycket vanligt i vuxenyrkesutbildning utifrån den erfarenhet jag har.

4.6. Tillämpning av teorier

I vårt samtal medan vi tittar på elevens film så lägger eleven märke till sitt agerande i de praktiska momenten. Han/hon kan ”lära genom att se sig själv göra” och därmed uppfatta både förtjänster och brister i sitt agerande. Möjligheten att se sig själv agera på film blir som en teknisk utveckling av Deweys princip ”learning by doing.” För att utveckla sin sociala kompetens så krävs det medvetenhet om den egna förmågan att samspela med omgivningen. I filmen ser och kan eleven upptäcka sitt samspel med gästerna och reflektera kring detta i samtalet med läraren. I vårt samtal kan eleven utveckla sina intellektuella verktyg - sin

reflektionsförmåga och därmed sätta ord på sitt lärande. De praktiska färdigheterna kan också utvecklas genom att vi ser på filmen och diskuterar. Än en gång är kommunikation ett viktigt verktyg för lärandet allt enligt den sociokulturella teorin. När en elev fått en ny, uppgift som denne självständigt löst och som filmats kan vi gemensamt utvärdera och diskutera punkter som: elevens problemlösningsförmåga, nyvunna kunskaper och inlärningsbehov. Denna utbildningssituation har sin plats i ett problembaserat förhållningssätt till lärande där målet är givet och vägen dit är valfri för eleven.

(22)

5. Resultat

Jag har valt fyra stycken elever i individuella undervisningssituationer.

Det är utbildaren som inspirerar eleven i utbildningarna i första hand, det är en självklarhet att utbildaren själv har en god social kompetens, moral och etik.

Jag har översatt kursmålen så de passar till praktiska moment som jag nämnt i bakgrunden, 3.2. Översättningar av Serveringskunskaps mål och syfte, till praktiska moment.

Under filmningen går eleven igenom några steg från varje kursmoment. De väljer själva vilka moment som passar in i situationen. Förarbete, underarbete och efterarbete. Det som jag filmar är underarbete och efterarbete mestadels. Sedan visar jag denna film individuellt som en visuell feedback där genomgång och diskussioner av händelsen äger rum.

5.1. Fallbeskrivning, Elev 1

Den första undervissningssituation är det en elev som läser SFI (Svenska för invandrare) integrerat med yrkesinriktning. Denna elev går SFI/yrkesutbildning/serveringsutbildning. Har yrkeserfarenhet från olika stora hotell i Irak. Vi kan kalla honom elev 1. Har vid olika tillfällen arbetat praktiskt med serveringsmetoder för mat och dryck. Målen/styrdokumenten säger att avsnittet ska ge grundläggande kunskaper om olika serveringsmetoder såsom fatservering, tallrikservering, val av olika uppläggningsbestick, service och beteende. Den andra undervisningssituationen är kombinera mat och dryck, vett och etikett, organisation i gästmatsalar samt försäljningsmetoder. Jag har vid ett tillfälle filmat elev 1 i dennes praktiska lektion med ovanstående inslag/metoder som han själva väljer utifrån kursmålen.

När vi sedan såg filmen som en visuell feedback gemensamt så blev den lärandes reaktion väldigt positivt. Elev 1 var glad och tyckte att det såg bra ut men samtidigt kunde han se vad som var mindre bra. Jag och elev 1 diskuterade olika metoder som att han kanske skulle tänka på hur han planerar/organiserar sitt arbete i matsalen. Jag ställde också lite frågor angående den visuella feedbacken.

Dessa frågor ställdes under/efter den visuella feedbacken:

1. Beskriv det du kan se och vad du tycker som är bra i lektionen.

Svar: Stressad/stel pga. kameran. Elev 1 kunde se att han lade besticken för

(23)

detta från förra gången han var på besök. Kunde också se vad ha skulle ha hunnit med.

2. Beskriv det du kan se och vad du tycker som var mindre bra i lektionen.

Svar: Såg att han skulle ha bytt besticken till rätt bestick/grillbestick innan maten kom ut. Såg att han tog för mycket tallrikar/små assietter på en gång. Kom på att han skulle använda sig av en annan bärteknik vid denna typ av avdukning.

3. Förklara hur det känns att se sig själv på film

Svar: Tyckte att det kändes jättebra, sa att ”i vanliga fall kan jag inte se mig själv hur jag är och gör samt hur jag dansar med tallrikarna”

4. Förklara hur visuell feedback är utvecklande för dig

Svar: Han hade lite svårt att svara på denna fråga men han sa att han ska försöka arbeta utan att stressa, sakta ner takten, arbeta i en lugnare takt. Därför valde jag nästa fråga istället, kanske den var enklare att förstå.

5. Hur har visningen av filmen påverkat din självinsikt av ditt lärande?

Svar: Elev 1 är van att arbeta efter ett annat system och i ett annat språk. När han var i sitt hemland så var elev 1 hovmästare och ansvarade för X antal servitörer, elev 1 utövade bara sin yrkesprofession när det var sultaner och höga regeringsmän m.fl. På grund av detta var han var rädd för att han glömt sitt yrke när han kom hit. Men han var glad att han kunde se att han kan fortfarande. Hans yrkesstolthet har vuxit/växer.

6. Vad ger detta dig för feedback? Tycker du att det var bra?

Svar: Han kunde se sin känsla och servicenivå när han såg filmen fick en positiv bekräftelse av att se sig själv agera

(24)

5.2. Fallbeskrivning, Elev 2

Denna lärande går AF/yrkesutbildning/serveringsutbildning. Elev 2 har ett funktionshinder som gör att hennes EQ- emotionell intelligens är på en lägre nivå och har vissa svårigheter med motoriken. Detta funktionshinder har gjort att elev 2 har svårt att samarbeta med de andra i gruppen emellanåt. Elev 2 blir väldigt ofta arg och ledsen, kan inte hantera sina känslor alltid. Elev 2 har ingen yrkeskunskaper sedan tidigare.

Målen/styrdokumenten säger att avsnittet ska ge grundläggande kunskaper om olika serveringsmetoder såsom fatservering, tallrikservering, val av olika uppläggningsbestick, service och beteende. Den andra undervisningssituationen är kombinera mat och dryck, vett och etikett, organisation i gästmatsalar samt försäljningsmetoder. Då elev 2 har på grund av sitt funktionshinder svårare att utföra vissa moment som exempelvis bärteknik så har jag valt lättare bordsservering. Jag har vid ett tillfälle filmat elev 2 i dennes praktiska lektion med ovanstående inslag/metoder som hon själva väljer utifrån kursmålen. Vi tittade på filmen samtidigt som vi diskuterade och den visuella feedbacken var full igång. Elev 2 blev däremot lite ledsen fick tårar emellanåt i ögonen.

Detta var vad hon såg och kommenterade:

1. Ser direkt att hon skulle ha kunnat duka av de tomma kuverten som står på ett av hennes bord

2. Att hon skulle ha tagit bort menyn på det andra bordet i samma mening

3. Tyckte att kläderna på stolen inte passade in, skulle ha hängt upp dem på klädhängaren 4. Ser sin egen vett och etikett, hur hon går/agerar emot gästerna

5. Tekniken av avdukningen blev tydlig och positiv

6. Ser att hon borde ha jobbat med båda borden samtidigt. (Skulle vilja ställa in sin hjärna som en äggklocka.)

7. Diskuterade att avdukningen skett från fel håll, fick feedback att servicen som hon gav överväger reglerna höger/vänster… detta var mycket bra för elev 2 att se själv. När vi

(25)

tagit upp detta i den praktiska lektionen så har hon inte riktigt förstått, nu när hon själva såg situationen blev det tydligt.

8. Ser att det finns en fördel med rätt bärteknik – bära tre tallrikar i vänster och

tillbehöret i höger då kunde alla gästerna ha fått mat samtidigt, men såg också att hon skulle ha tagit ut tallrikarna först så alla fick mat samtidigt sedan tillbehöret.

9. Elev 2 tycker att hon har en bra hållning och att kaffeserveringen gick jättebra. 10. Det fungerade mycket bra i matluckan

Dessa frågor ställdes efter den visuella feedbacken: 1. Förklara hur det känns att se sig själv på film

Svar: Roligt, det är jag, men samtidigt är jag någon annan.

2. Förklara hur visuell feedback är utvecklande för dig

Svar: Ser vad som jag är bra på och kan se på vad jag ska bli bättre på. Lärt mig hur jag ska sätta tillbehören rätt. Kommer i framtiden att tänka på att jag ska vara lite gladare.

3. Hur har visningen av filmen påverkat din självinsikt av ditt lärande?

Svar: Tyckte det var positivt, smågrejer att rätta till, funderar och vet hur jag kan rätta till det jag ska bli bättre på.

4. Vad ger detta dig för feedback? Tycker du att det var bra?

Svar: För min del är detta det bästa sättet, filmen speglar det jag gör, jag ser och kan rätta till mig själv utan att någon annan säger att jag gör fel.

Denna fråga var ett tillägg för jag vet att elev 2 var lite nervös inför kameran. 5. Var det värt att känna lite nervositet från kameran, nu när du sett resultatet?

Svar: Skulle inte vilja bli filmad igen, tyckte det var jobbigt fast än att resultatet var så positivt och gav mig en bra samt givande feedback.

(26)

5.3. Fallbeskrivning, Elev 3

Elev 3 går Komvux Lund/yrkesutbildning/serveringsutbildning. Elev 3 har ingen yrkeserfarenhet från branschen men har lite service vana från sitt hemland.

Målen/styrdokumenten säger att avsnittet ska ge grundläggande kunskaper om olika serveringsmetoder såsom fatservering, tallrikservering, val av olika uppläggningsbestick, service och beteende. Den andra undervisningssituationen är kombinera mat och dryck, vett och etikett, organisation i gästmatsalar, samt försäljningsmetoder. Jag har vid ett tillfälle filmat Elev 3 i dennes praktiska lektion med ovanstående inslag/metoder som hon själv väljer utifrån kursmålen.

Elev 3 tittade på filmen samtidigt som vi diskuterade och den visuella feedbacken var fullt igång. Blev mycket överraskad att hon såg så professionell ut. Då hon själv tycker att hon har svårt att uttala, beskriva för gästerna på korrekt Svenska. Elev 3 har stora krav på sig själv och sitt lärande.

Detta var vad hon såg och kommenterade:

1. Ser att hon förklarade för gästerna och att det ser bra ut när hon samtalar med dem. 2. Kunde inte se att hon skulle ha dukat av de tomma kuverten.

3. Säger att hon ser sig själv kolla saker som behövs göras, ”Kollar läget”.

4. Ser att hon tappar koncentrationen när hon blir stressad, hon har precis varit på praktik och vissa moment gör de inte där som vi gör här.

5. Tyckte också att kameran stressade henne lite.

6. Märkte att hon blev nervös vid kaffeserveringen, men rättade till det utan att det märktes. Diskuterade att det såg och är proffsigt handlande/agerande.

7. Tappar besticken men ser själv att hon inte gör en stor sak av situationen, tycker själv att hon ser proffsigt ut.

8. Såg inte att hon förbereder sig för avdukning, utan hon gör andra små saker och cirkulerar runt bordet per automatik. Detta var bra/utvecklande för henne att se.

(27)

9. Elev 3 arbetar och agerar på ett mycket professionellt sätt.

Dessa frågor ställdes efter den visuella feedbacken:

1. Beskriv det du kan se och vad du tycker är bra i den praktiska lektionen.

Svar: Bra att se de misstag jag gjorde så jag kan tänka på det till nästa gång. Viktigt och lärorikt med den praktiska lektionen.

2. Beskriv det du kan se och vad du tycker är mindre bra i den praktiska lektionen. Svar: Såg misstagen tydligt som exempelvis flaskan på brickan, men jag gjorde så på min arbetsplatsförlagda utbildning (praktik).

3. Förklara hur det känns att se sig själva på film

Svar: Det kändes bra trodde inte att jag jobbade så här bra! Det ser jättebra ut jag har fått bekräftelse på att jag gör rätt.

4. Förklara om och hur visuell feedback är yrkesutvecklande för dig.

Svar: Jag har tänkt, är jag verkligen redo och har känt mig osäker i min roll. Den visuella feedbacken beskriver det jag, så nu vet jag att jag kan. Hade inte förväntat mig detta resultat av filmen/visuell feedback.

5. Hur har detta påverkat din självinsikt av ditt lärande? Svar: Jag vet inte, tänker inte på det.

6. Hur/vad ger detta dig för feedback, var det bra eller dåligt, motivera ditt svar.

Svar: Super bra, den visuella feedbacken har gett mig mycket och jag vill gärna ha en dvd till mig själv så jag kan se den igen. Lärorikt att se sig själv i detalj.

(28)

5.4. Fallbeskrivning, Elev 4

Elev 4 går AF/yrkesutbildning/serveringsutbildning. Elev 4 har en sjukdomsbild som gör att hans minne är på en lägre nivå, han har vissa synskador som gör att han har svårigheter att se exempelvis om det finns vatten i ett glas. Elev 4 har ingen yrkeskunskaper från branschen men han är musiker och har en vana att prata med publik som gör att han känner sig väldigt bekväm i rollen som servitör.

Målen/styrdokumenten säger att avsnittet ska ge grundläggande kunskaper om olika serveringsmetoder såsom fatservering, tallrikservering, val av olika uppläggningsbestick, service och beteende. Den andra undervisningssituationen är att kombinera mat och dryck, vett och etikett, organisation i gästmatsalar, samt försäljningsmetoder. Jag har vid ett tillfälle filmat elev 4 i dennes praktiska lektion med ovanstående inslag/metoder som han själva väljer utifrån kursmålen.

Elev 4 tittade på filmen samtidigt som han gjorde små bekräftelser/ljud (hm…/jaaaa). Vi började och diskutera efter en liten tid och den visuella feedbacken var full igång. Han tyckte att det såg bra ut. Jag kunde se i hans ansiktsuttryck att han var eftertänksam.

Detta var vad han såg och kommenterade:

1. Ser att han pratar klart och tydligt till kollegerna i köket men också till gästerna. 2. Kunde se att det ser illa ut att komma med notan före han dukat av flaskorna från

bordet.

3. Pratar ibland lite väl länge med gästerna.

4. Elev 4 ser att han gör en massa småfel när han är stressad. 5. Tyckte också det såg bra ut.

6. Elev 4 har bra hållning och för sig bra i matsalen. Diskuterade detta och han har lite svårt att säga att det verkligen ser bra ut. Men till sist säger han att han fått bättre hållning nu när han går serveringsutbildning, måste tänka hur han för och rör sig. 7. Elev 4 tycker att han utvecklats i sin yrkesroll mycket positivt.

(29)

8. Vi diskuterade att Elev 4 behöver öka takten men behålla sitt lugn. Han ska träna olika serveringsmoment så han kan känna sig mera självsäker och sedan successivt öka takten.

Dessa frågor ställdes efter den visuella feedbacken:

1. Beskriv det du kan se och vad du tycker är bra i den praktiska lektionen. Svar: Generellt ser det bra ut, är positiv med gästerna.

2. Beskriv det du kan se och vad du tycker är mindre bra i den praktiska lektionen. Svar: Jag ser småfel som flaskorna ut för sent, slarvar med avdukningen. Jag vill få undan avdukning/framdukning snabbt, men ser här att det blir helt fel.

3. Förklara hur det känns att se sig själva på film

Svar: Känns ok! Det är jättebra att se vad man själv gör, vissa saker gör jag per automatik. Jag blir eftertänksam att så här ser det ut och det är både positivt och negativt synvinkel.

4. Förklara om och hur visuell feedback är yrkesutvecklande för dig.

Svar: Ja det är rätt självklart! Enklare att se det jag gör på film än i ord. Måste tänka mer på att jag gör vissa saker för att jag känner mig stressad.

5. Hur har detta påverkat din självinsikt av ditt lärande. Svar: Bra sätt att se sig själv.

6. Hur/vad ger detta dig för feedback, var det bra eller dåligt, motivera ditt svar. Svar: Mycket bra! Synliggör hur man ter sig i yrket/träningen. Tycker att jag vuxit mera, bättre självkänsla det är stärkande att se sig själv. Utifrån vad jag presterat innan i gymnasiet så har jag vuxit oerhört mycket.

(30)

6. Analys och diskussion

Intervjupersonerna har tyckt att den visuella feedbacken var mestadels positiv och

utvecklande för dem, men det finns också en sida där de kände sig nervösa och spända inför kameran.

I teori- och litteraturgenomgången (kapitel 4.2 - 4.5) samt i tillämpning av teorier (kapitel 4.6) har jag valt teorier som jag använder mig av under filmningen, i det därefter filmade samtalet samt här i mitt examensarbete.

Då den visuella feedbacken är tidskrävande, det skulle ha varit bra om den var med i deras individuella studieplan. Så som dagens skola ser ut så är det näst intill omöjligt att ha med den utan man får lägga in detta när det passar tidsmässigt.

Eleven får kännedom om kursmålen och dess uppbyggnad i början av utbildningen. hans/hennes förkunskaper och förutsättningar ligger till grund för hur utbildningen ska anpassas för att målen ska nås på bästa sätt. Eleven får teoretiska kunskaper genom litteratur och praktisk övning i realistiskmiljö. Genom att bli filmad i den praktiska miljön och sedan se filmen som en visuell feedback kan kännedom, tillämpning och förståelse knytas samman. Några citat från intervjuerna som belyser detta är: ”smågrejer att rätta till, funderar och vet hur jag kan rätta till det jag ska bli bättre på.”, ”Synliggör hur man ter sig i yrket/träningen. Tycker att jag vuxit mera, bättre självkänsla det är stärkande att se sig själv. Utifrån vad jag presterat innan i gymnasiet så har jag vuxit oerhört mycket”.

Detta kan i sin tur ge eleven möjlighet att värdera sitt eget utförande genom att diskutera med läraren. Eleven ser vad som kan förbättras och under tiden denne ser filmen kan den anteckna, spola fram och tillbaka till olika filmsekvenser och se den om och om igen. Tack vare detta digitala verktyg har eleven möjlighet att begrunda vad denne gör, hur de agerar och vilka moment som de kan komma att förbättra. Eleven kan hitta egna lösningar som hur de ska göra i fortsättningen för att underlätta och utveckla sitt arbete. ”När någon företeelse, handling

eller ett fenomen fått en specifik innebörd har ett lärande skett, hos en individ, en grupp eller i samhället.” (A-L Rosvall & S Selander. 2008. S. 23).

Att se sig själv på film kan vara både negativt och positivt. Eleverna ser inte bara sitt eget yrkesagerande utan ser också hur de kände/känner i vissa moment/situationer. För de elever

(31)

som har ett speciellt behov kan filmen vara en känslomässig berg- och dalbana då jag upptäckt att kameran kan skapa någon form av panikkänsla hos den lärande. Eleven kan granska sig själv, se kritiskt på sitt eget agerande och yrkesutförande. Detta har resulterat i spontana reaktioner från eleverna då de ser sig själva agera. ”Det klassiska provet i skolan,

där eleven sitter ensam med en uppsättning frågor på och papper och penna som enda tankestöttor, säger allt mindre om människors reella kunskaper.” (R Säljö. Pedagogiska

magasinet nummer 1 februari. 2009. S. 27).

Filmerna och den visuella feedbacken ger också läraren en möjlighet använda filmen som ett pedagogiskt verktyg. Läraren kan stoppa filmen och diskutera samt visa var och hur eleven skulle eller ska göra. För läraren kan filmen också användas som underlag att involvera eleven i dennes egen lärprocess. Då varje elev får kännedom om lärandet skapas möjligheter till individuell utveckling och ett mera översiktligt ansvarstagande. Genom denna flexibla undervisningsform med digitalt verktyg och återkommande samtal kring lärandesituationen alltså en visuell feedback, kan man möta individers olika behov. Människor lär hela livet och i alla situationer, genom att se/studera film/filmerna så uppmärksammas aktuella kunskaper hos eleven.

7. Vidare forskning och utveckling

Under detta arbete har jag fått flera frågeställningar som jag skulle vilja få svar på.

Jag tänker fortsätta att filma eleverna och att använda mig av visuellfeedback i framtiden men jag tänker filma dem i flera olika etapper som exempelvis från kursstart, mittermin och i slutet. Att låta eleverna ta del av sitt lärande med hjälp av visuell feedback, har jag blivit ännu mera nyfiken på hur eleverna får och om de har fått lärdom. Vad är nästa steg i lärprocessen? Kan den med hjälp av dessa visuella etapper se vad som är kvar att lära? Kan filmerna vara betygsgrundande? Går detta pedagogiska verktyg att jämföra med en traditionell skrivning? Det kan ju vara ett dokumenterat praktiskt prov.

Min vision är att i vår lärportal lägga in elevernas filmer under deras personliga sida, för att de ska få möjlighet att använda filmen som studiematerial, idag så måste de ha tillgång till en DVD spelare och det är det inte alla som har i dessa tider. Mitt mål är att jag ska få eleverna att själva börja med hjälp av filmerna göra sin egen studieplanering till respektive

(32)
(33)

8. Referensförteckning

8.1 Tryckt litteratur

Andersson Håkan 1999. Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg, Studentlitteratur

Arfwedson Gerd B och Arfwedson Gerhard 2002. Didaktik för lärare. HLS förlag. Andra upplagan.

Claesson Silwa 2002. Spår av teorier i praktiken. Studentlitteratur.

Dysthe Olga 1996. Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur.

Ejvegård Rolf 2003. Vetenskaplig metod. Studentlitteratur. Upplaga 3:5.

Granberg Otto 2004. Lära eller Läras. Studentlitteratur.

Hartman Jan 2004. Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur. Upplaga 2:5.

Johansson Bo & Svedner, Per-Olof 2001. Examensarbete i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget i Uppsala

Nilsson Björn och Waldemarsson Anna-Karin 1990-1994. Kommunikation – samspel mellan

människor. Studentlitteratur. Andra upplagan 1994.

Orlenius Kennert 2001. Värdegrunden – finns den? Runa förlag. Upplaga 1:5.

Rosvall Anna-Lena & Selander Staffan 2008. Design för lärande. Författarna och Nordstedts Akademiska förlag.

Sparrman Anna 2006. Barns visuella kulturer. Studentlitteratur

(34)

Säljö Roger 2000. Lärande i praktiken. Prisma.

8.2 Elektroniska källor

Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94

http://www.skolutveckling.se/demokrati_jamstalldhet_inflytande/demokrati_vardegrund(SALSA–

rapporten http://www.skolverket.se/sb/d/1637 ).

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, http://www.vr.se/

8.3. Tidsskrifter

Pedagogiska magasinet nummer 1 februari, 2009

References

Related documents

Om du väljer att inte lämna in den kan kommunen inte räkna ut ditt avgiftsutrymme och därmed accepterar du att betala för insatserna utan ev.. Ändringar under året ska

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem skriva en artikel om en orm.. Varje grupp väljer en orm från listan nedan, eller tar reda på mer om en speciell

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem välja en blomma från filmen att lära sig mer om?. Arbetet kan svara på frågor som: Var

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem arbeta vidare kring olika bergarter.. Varje grupp väljer en bergart från listan nedan, eller tar reda på mer om

Varje grupp skriver varje begrepp på ett litet papper (A5/A6) och skriver en kort förklaring, i egna ord, vad begreppet betyder. De kan med fördel ta hjälp av för- klaringarna

Låt gärna eleverna svara på frågorna under filmens gång, enskilt eller i grupper om 2–4.. Frågorna är indelade efter filmens kapitel för att du ska kunna pausa om någon

Låt eleverna skriva klart sina svar efter filmen, innan du går igenom dem gemensamt och sam- manfattar på tavlan.. Hur

Låt eleverna skriva klart sina svar efter filmen, innan du går igenom dem gemensamt och sammanfattar på tavlan?. Inbördeskrigets bakgrund och orsaker – Nord, Syd, och slaveriet