Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studieom könsmönster i restaurangundervisningen

Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL III:2

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar

en studie om könsmönster i

restaurangundervisningen.

Differences in Outlook Between Girls and Boys- A Study of Gender Patterns in Restaurant Teaching.

Författare Handledare

Katja Olsson Nils Andersson 2010 Examinator

2

1. Sammanfattning.

Jag valde att göra en studie om jämlikhet och jämställdhet och elevers och krögares syn på detta. Jag ville ta reda på om de gamla restaurangtraditionerna fortfarande levde kvar i sin starkt könsbundna roll eller om det är på väg att suddas ut.

Syftet med undersökningen är att vi inom skolan och våra elever ska vara med och påverka restaurangvärlden till att få en bättre jämställdhet och att vi i skolan ska verka för att alla elever oavsett kön ska vara starka i sig själva och känna att de kan jobba med vad som helst inom restaurang.

Metoden jag använde mig av var dels en enkät som ställdes till elever som går Hotell och restaurangprogrammet på Falkenbergs gymnasieskola. Jag gjorde även två djupintervjuer med krögare på olika typer av restaurang.

Resultatet som jag kommit fram till är att eleverna tycker att vi jobbar relativt jämställt i skolan och de har en bild av hur det ser ut på restaurangerna som stämmer med den tradition som varit. Vid intervjun så framkom det att krögarna idag inte alls beroende på om de anställer en pojke eller flicka utan de vill ha kompetent, samarbetsvillig personal som kan arbeta gränsöverskridande och i team. Krögarna ser gärna att det är blandade arbetsgrupper.

Nyckelord:

3

2

Innehållsförteckning

:

7.2 Kvinnor i en föränderlig tid. 8

7.3 Historik och tradition. 9

7.4 Från köns- och klassupdelad skola till skolan som en

Mötesplats för alla. 10

8. Bakgrund 11

8.1 Vad säger styrdokumenten 13

8.2 Programmål. 13

8.3 FN:s Konvention om mänskliga rättigheter. 13 8.4. Konventionen om barnens rättigheter. 14 8.5. Falkenbergs gymnasieskolas jämställdhetsplan. 14

8.6. Lpf 94. 15 8.7. Skollagen 15 8.8. Salamancadeklarationen. 16 9. Sammanfattning. 16 10. Teori/Metod. 17 11. Definitioner. 17 12. Forskningsetiska regler 18

4

13. Genomförande. 19

13.1 Studie ett: Elevenkät 20

14. Vad säger branschfolket. 28

14.1. Intervju ett 28 14.2 Intervju två 30 15. Resultatsammanställning. 33 16. Diskussion. 34 17. Referenser. 36 18. Bilaga 1 38 19. Bilaga 2 42

5

3. Förord

Jag hoppas att mitt examensarbete ska var intressant att läsa och ge en insikt i både hur elever inom Hotell och restaurangprogrammet uppfattar sig själva och om kommande yrkesinriktning beroende på vilket kön de tillhör.

Som pedagog arbetar jag aktivt för att stärka elevernas tro på sig själva och få dem att känna en säkerhet att jobba inom restaurangbranschen eller inom de offentliga köken oavsett om man är flicka eller pojke. Enligt min mening så kan vi som pedagoger i skolan hjälpa till att ändra på syn och traditioner på omgivningen i skola och samhälle om vi jobbar aktivt och medvetet för allas lika rätt, därför tycker jag att det här citatet passar bra in.

”Framgångens hemlighet är att aldrig släppa målet ur sikte” Benjamin Disraeli (1804-1881)

I deras kommande yrkesliv oavsett om de kommer att jobba som varmkökskock, kallskänka eller i de offentliga köken hoppas jag att de genom oss kommer att ha med sig en säkerhet, styrka och tro på sig själva från skolan så att de känner att de kan jobba inom vilket kök och göra karriär inom yrket när som helst oberoende vilket kön de tillhör.

Jag vill också rikta ett tack till alla de elever på Falkenbergs gymnasieskola som har varit med och svarat på mina frågor, tackar även medverkande lärare för att jag har fått stjäla en del av deras lektionstid.

Jag vill även ge ett tack till Nils Andersson, min handledare på Malmö högskola, som stöttat mig i mitt skrivande och gett mig kommentarer på vägen.

Jag vill även tacka alla kollegor inom de restauranger Elite Hotell Strandbaden och Restaurang Gustaf Bratt som ställt upp på mina intervjuer och delat med sig av sina uppfattningar och mångåriga erfarenhet om hur det ser ut i restaurangköket i dagsläget och hur det såg ut förr.

Ytterligare tack på vägen till mina kollegor, vänner och rektor på Falkenbergs Gymnasieskola som reflekterat över mitt arbete och gett mig stöttande ord på vägen.

6

4. Inledning.

”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och

möjligheter. Det sätt som flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras

uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av

könstillhörighet”( Lpf94)

I skolan skall man ständigt arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Styrdokumenten är tydliga vad det gäller vårt uppdrag att arbeta för jämställdhet mellan könen, där blir frågan om elevers uppfattning om sin syn på jämställdhet och kön intressant för mig, tycker de att det spelar någon roll om vilka

arbetsuppgifter man gör i köket beroende på om man är flicka eller pojke?

Restaurangbranschen har varit ganska traditionsstyrd vad det gäller manligt och kvinnligt i köket. Blir våra elever styrda av traditionen eller håller det på att ändra sig i takt med att samhället har utvecklat sig? Jag kommer i mitt arbete att försöka ta reda på det och visa resultatet i mina undersökningar.

Jag anser att arbetet i skolan kring jämställdhet är viktigt för att det i

förlängningen blir ett arbete för jämställdhet i ett framtida kommande yrkesliv. Vi som pedagoger i skolan ska jobba för att stärka elevernas tro på sig själva och allt de kan göra oavsett vad de har för kön, social eller kulturell bakgrund.

5. Syfte.

Syftet med den här studien är att se om flickor och pojkar uppfattar och ser sina restaurangstudier på olika vis för att de är flickor respektive pojkar. Jag vill undersöka hur eleverna på hotell och restaurangprogrammet uttrycker sig kring könsroller och hur dessa tar sig uttryck i restaurangundervisningen och i deras praktik. Jag har också för avsikt att ta reda på hur arbetsgivaren ser på elever när de kommer ut på praktik och inför en kommande anställning och i arbetslivet.

7

6. Frågeställningar.

 Vilken uppfattning har flickor och pojkar om jämställdhet i köksundervisningen?

 Vilken syn har flickor, respektive pojkar på vem som gör vad i restaurangundervisningen?

 Hur utrycker sig flickor respektive pojkar om kommande yrkesval?  Har arbetsgivaren olika sätt att se på flickor och pojkar och deras

position i köket?

 Är det någon skillnad i tankesätt hos arbetsgivaren vid en anställning?

7. Kunskapsbakgrund.

7.1 Forskningsläge.

Genusproblematik för kvinnor och män i restaurangbranschen

.

2008 fanns det 18 348 st restauranger i riket och branschen omsatte 58 281 Mkr.(statistiska centralbyrån)

Inom restaurangbranschen har det funnits en lång tradition att kvinnor har jobbat som kallskänkor och männen jobbat som kockar under en lång period, något som fortfarande till viss del lever kvar, men som långsamt är på väg att luckras upp. Det börjar bli mer jämnt fördelat och kvinnor och män jobbar numera till viss del i båda köken, men fortfarande är det en majoritet av kvinnor som jobbar som kallskänkor och män som kockar.

Enligt Ekström stödjer sig restaurangbranschen på ett antal profiler i form av välmeriterade kockar där männen står för uppvisningen på restaurang och männen dominerar även i tävlingssammanhang, Ekström kallar detta för

exhibitionistisk matlagning med avsikt att synas så mycket som möjligt i olika mediasammanhang. Kvinnorna står däremot för matlagningskonsten i de offentliga köken, majoriteten av dem som är anställda inom de kommunala köken såsom skolor äldreboenden m.m. är till största delen kvinnor.(Ekström 2004)

8

Även Wood talar om detta fenomen även om det till viss del har vänt där även kvinnor har börjat ta mark inom kockyrket i restaurang så är det fortfarande männen som är normen. (Wood 2004). Detta påstående styrks även utav facktidningen Restauratören från 2004.

På deras första sida kunde man läsa med rubrik:

”Nordiskt kocksymposium utan en enda kvinna. Jämställdhet på undantag.” I artikeln kan man sedan läsa att av de åtta nordiska kockar som var inbjudna fanns det ingen kvinna med.(restauratören, DanielHirsch, 2004)

Initiativtagaren till träffen hävdar att det blev så för att de tyngsta och ledande

köken i Norden styrs av män. Arrangemanget fick en hätsk jämställdshetsdebatt att blossa upp som även nådde in i det danska folketinget. Varför det är så beror säkert på många saker och jag kommer inte att gå in på det djupare här, men det bekräftar hur det har sett ut tidigare och att jämställdheten har en bit kvar att gå inom restaurangköken.

I skolan verkar vi för att både flickor och pojkar ska lära sig att jobba mer gränsöverskridande och att våra elever, utan hänsyn till kön ska ge sig ut i ett kommande yrkesliv där de ska känna att de behärskar att jobba både i det varma och kalla köket och att kön inte ska spela någon roll.

Inom restaurangbranschen finns det nästan ingen forskning alls om hur det ser ut mellan kvinnor och män. Forskning som rör det allmänna området ”restaurang” är mest inriktat på måltiden, genom att belysa råvarorna, mat och dryck, men inget om arbetssätt och förhållanden och om människorna som utför arbetet inom kök och matsal.

Jag kommer här genom djupintervjuer med människor som jobbat inom restaurangbranschen under många år se hur deras syn ser ut i nutid och om de upplever att arbetet i köket har ändrat sig över tid och om de uppfattar att det fortfarande är indelat i manligt och kvinnligt.

7.2 Kvinnor i en föränderlig tid.

Jag vill här ge en kort historiebild om hur det har sett ut för kvinnorna på

arbetsmarknaden, det har hänt mycket genom århundraden och jag ger främst en bild av hur 1900-talet har sett ut.

”tiden får enligt vår mening i hög grad sin prägel av det faktum att den ena hälften av mänskligheten befinner sig utanför ledningen, upptagen med att forma om sig efter radikalt förändrade förhållanden och oviss om sin egen livsstil, sina egna önskningar och sin målsättning. Men kvinnans ställning i

9 samhället är sådan icke på grund av någon naturens ordning utan genom en mänsklig och därför ofullkomlig ordning”

Citatet är hämtat från boken Kvinnohistoria (2004) och året var 1938 och stod i en statlig utredning som kallades ” kvinnornas kris”. Skriften visade svart på vitt att kvinnorna hade en underordnad plats i samhället. Den första genuskonflikten hade här kommit i skrift och den uppstod i egentligen redan långt tidigare som en följd av den nya tiden, industrialismen, 1800-talet.

Kvinnor började organisera sig i förbund om sin rätt som medborgare i

samhället. Fredrika Bremer förbundet bildades 1884 och de stred för sin rätt som kvinnor i samhället. Denna konflikt följde sedan kvinnorna in i den formella demokratin och i Sverige valdes fem kvinnor in i riksdagen 1921, även det år då den allmänna rösträtten tillämpades. Kvinnorna hamnade i ett årtionde där det egentligen var meningen att de skulle samverka mellan könen, men det blev snarare en segregering under det årtiondet, kvinnor slogs för sina rättigheter men de gjorde det mer i sin värld. På 1930 -1960 talet så kom det någon form av ändring på genuskonflikten, författaren kallar det för ”husmoderskontraktet”, folkhemmet började sin uppbyggnad.

Härefter så gick det lite fram och tillbaka med kvinnor i arbetslivet, mycket beroende på om man var gift eller inte. Det var många som fortfarande ansåg att den gifta kvinnan skulle stå för den sociala omsorgen hemma samtidigt som en del kvinnor började förvärvsjobba. Det här pågick fram till 1971 då

sambeskattningen avskaffades och kvinnors rätt till lönearbete slogs fast. Samhället gick in i ett tillväxtsamhälle och 1970 talet blev en omvälvande period där kvinnor fick tillträde till arbetsmarknaden och politiken och genuskonflikten fick luft ännu en gång.

Författaren säger också att utan kvinnors önskan om arbete och förändring hade det aldrig gått.

7.3 Historik och tradition.

I lärarförbundets skrift (2004) skriver Sandberg om att vi tillsammans inom skolans värld måste verka för att vi ska uppnå en jämställdhet i skolan för att på så vis kommer vi att höja kvaliteten i skolans verksamhet och i förlängningen bidrar vi till ett mer jämställt samhälle. Vi ska ge flickor och pojkar samma förutsättningar till att utvecklas och nå sin fulla potential som människor.

Genom åren har det varit livliga diskussioner om huruvida flickor och pojkar ska undervisas tillsammans eller inte och förr motiverades den typen av undervisning med att flickor och pojkar hade olika behov, men allt eftersom samhället har förändrats har också synsättet på undervisningen i skolan ändrat sig och i läroplanen från 1994( Lpf 94) är jämställdhet en del av skolans

10

värdegrund och skolan har en skyldighet att aktivt och med en medvetenhet främja både flickors och pojkars lika möjligheter att utveckla sig.

7.4 Från köns- och klassuppdelad skola till skolan som en Mötesplats för alla. ”1962 slogs skolreformerna samman till en gemensam grundskola med sammanhållen utbildning för flickor och pojkar. I de utredningar som föregicks 1962 års läroplan tog diskussionen om könsskillnadernas betydelse i skolan och i utbildning ny fart. Det ansågs att könsskillnaderna inte var så stora, att de motiverade särskilda undervisningsformer anpassade för flickor. Principen att könen ska samutbildas och samundervisas slogs fast”

”Läroverken försvann från det svenska utbildningssystemet 1966 och från och med år 1971 omfattade gymnasieskolan också fackskola och yrkesskola. ” (Tallberg Broman, Pedagogiskt arbete och kön 2002)

Genusmönster utvecklas i relation till tradition och samhällsbetingelser Boken tar upp mycket historia om hur skolan och läroverken har sett ut från början, första läroverken som bara var för pojkar som kom i huvudsak från de borgerliga skikten, söner till män som var akademiker och egna företagare. De skulle bli de nya maktherrarna som styrde landet och att få utbilda sig var hög status för dem.

Mycket har hänt sen dess i både i skola och samhälle, och idag är det viktigt att skolan är öppen och tillgänglig för alla. Vi har flera av våra styrdokument som påtalar vikten av att vi ger alla lika rätt till lika utbildning. Alla som jobbar i skolan idag bör vara medvetna om genus och kön.

I samhället i dag pratas det mycket om jämställdhet och vi jobbar mot att vi ska arbeta. I skolan idag har vi många elever som är från andra kulturer och där kan man ibland känna att det finns många motsägelsefulla genusförväntningar. Hos oss skulle det inte förekomma att någon exempelvis väljer att avstå från städning av kök för att man anser att städning är kvinnligt och att man kommer från en annan kultur. Vi jobbar för en jämlikhet i skolan.

I forskningen finns ofta förekommande påståenden om att pojkarna är mer högljudda och dominerar klassrummen (pedagogiskt arbete och kön, 2002) men jag tycker inte att jag upplever det på det sättet. Flickor kan vara rätt högljudda de med, precis som att det finns många pojkar som är tysta. Ungdomar över lag i dag tar för sig av det som skola och samhället erbjuder oavsett om man är flicka eller pojke. Inom restaurang branschen idag håller könsrollerna också på att

11

luckras upp, även om det ännu fortfarande är mer vanligt att tjejerna håller till i kallskänken och killarna i varmköket.

Genus och genusmönstren är starkt föränderliga och i takt med att samhället förändras, förändras också rollerna. I skolan idag så försöker vi aktivt jobba mot ett jämställt samhälle och arbetsklimat. Jag som pedagog inom Hr programmet ska se till att alla oavsett kön verkligen får göra allt som förekommer inom ett kök och servering oavsett om det anses vara kvinnlig eller manligt. Vi måste hjälpas åt både i skola och yrkesliv att sudda ut gränserna för vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Det är inte bara inom restaurang som det har varit mycket kvinnligt manligt utan även i många andra yrkesgrupper och Tallberg Broman tar även upp att inom pedagogyrkena har det gått från manlig till kvinnlig dominans och det är först på gymnasieskolan som det börjar jämna ut sig, i förskolan och tidigare år i skolan är det till stor del kvinnor som arbetar.

Enligt författaren Tallberg, Broman (2002) kan man läsa om att eleverna själva inte tycker att det spelar så stor roll om de har manliga eller kvinnliga lärare, det är mer de personliga egenskaperna enligt eleven som gör att man tycker läraren är bra eller ej. Jag anser själv att det är viktigt att man får fram sitt budskap till eleverna på ett sätt som de förstår, sen vilken väg man får gå är en del av vårt pedagogiska tänkande men om man är tjej eller kille ska inte ha någon betydelse.

Det är viktigt att vi i skolan försöker att tänka på ett medvetet och öppet sätt och att vi ser till att alla får lika mycket uppmärksamhet vad vi än har för kön.

8. Bakgrund.

Jag redogör här för hur undervisningen i karaktärsämnena är upplagd under de tre åren som våra elever går på Hotell och restaurangprogrammet i Falkenberg. Min enkätundersökning har genomförts med elever som valt restaurang, men jag redogör ändå här för hur elevernas skolgång ser ut i helhet inom programmet.

Köks och servisarbetet inom restaurang och skolan är indelat i två kategorier, kallkök, där arbetar man som kallskänka med förrätter, salladsberedning, brödbak, desserter, sillinläggningar m.m. Tradition är/har varit att det oftast är kvinnor som jobbar i denna avdelning i restaurangbranschen.

Varmkök, där arbetar man med att laga all varm mat till luncher och À la carte mat, tradition är/har varit att det är männen som jobbar med detta inom

restaurangbranschen. I servering lär de sig om uppdukning, tallrik och fatservering m.m.

12

I restaurangundervisningen i skolan ska alla ha lika stor undervisning både i det varma, kalla köket och servering. Eleverna i skolan följer ett köksschema som ger dem lika mycket undervisning i alla tre avdelningarna men kan även ändras något under tiden beroende på om alla elever är på plats och utifrån hur mycket vi har att göra i våra två restauranger.

Inom hotell och restaurangprogrammet är undervisningen upplagd på följande vis vad det gäller deras karaktärsämnen. Under de tre åren som eleven går på skolan har de minst 15 veckors praktik, dels förlagt på våra egna restauranger och dels utlagt olika hotell och restauranger i landet. I årskurs ett jobbar de praktiskt i kök och servering en dag i veckan där de får lära sig grunderna i matlagning och i servering, men också att servera riktiga gäster utifrån i vår lilla restaurang som har ca 30 sittplatser. I åk ett läser även alla eleverna

hotellkunskap.

I åk två gör eleverna ett val om de ska fortsätta inom hotell eller restaurang, de har då två heldagar med restaurang, servering på vår andra restaurang, denna är betydligt större och trycket ökar därmed, här har vi plats för ca 70 ätande gäster. Även här är det gäster utifrån som kommer och äter och vi har även en bra

samverkan med krögarna som besöker oss regelbundet som ätande gäster.

Vi jobbar för att eleven ska få en så lik miljö som med det verkliga arbetslivet som möjligt. I åk två får även restaurangeleverna möjlighet att pröva på en första praktik på ett offentligt kök och ett restaurangkök under de två terminernas gång under sammanlagt fem skoldagar. De eleverna som väljer hotell har praktik två dagar i veckan under hela åk två på något utav våra hotell i staden.

I åk tre gör eleverna ytterligare ett val, restaurang eller servering då är eleverna ute på praktik även kallad Apu i fyra veckors perioder, varvat med inneveckor på skolan. Eleverna har under sina tre år på skolan möjlighet att välja till karaktärsämnen i sina individuella val som gastronomi, barkunskap, dryckeskunskap, blommor och dekorationer.m.m.

Vi jobbar aktivt för att alla ska tillgodogöra sig lika mycket kunskap inom alla områdena.

Vårt mål och syfte inom skolan och programmet är att ge eleven en styrka, säkerhet och självförtroende så att de sedan kan gå ut i ett kommande yrkesliv inom privata restauranger eller offentliga kök och jobba både som kock och kallskänka eller servis oavsett vilket kön man tillhör. Ingen elev ska behöva lämna oss med en oro för att man inte kan utföra vilket jobb som helst beroende på vilket kön man tillhör.

13 8.1 Vad säger styrdokumenten?

Jag redogör här för vad som står i Styrdokumenten, de som avser programmålen för Hotell och Restaurangprogrammet, FN:s konvention om mänskliga

rättigheter, Fn:s konvention om barnets rättigheter, Jämställdhetsplanen för Falkenbergs gymnasieskola, Lpf 94, Skollagen samt Salamancadeklarationen.

8.2 Programmål.

Skriften från skolverket belyser i programmålet om att restaurangbranschen är under förändring och att gränserna mellan de traditionella yrkesområdena är på väg att luckras upp. De som jobbar i yrket behöver ha kompetens för vidgade arbetsområden. Oavsett vilken yrkesfunktion man har, ställs krav på förmåga att arbeta i lag, planera arbetet, ansvara för en god kvalité och ekonomi, samt att ha ett öppet sinne och vara serviceminded och flexibel.

Utbildningen ska verka för att utveckla initiativförmåga, servicekänsla och förmåga att möta gäster med olika bakgrund, behov och krav. Hotell och restaurangnäringen är ständigt under uppbyggnad och förändring och inom näringen och turistsektorn skapas många nya arbetstillfällen.

Utbildningen ska verka för att ge grundläggande kunskap för arbete inom olika typer av restauranger, storhushåll och hotell.

”Svensk restaurangtradition är en bärande del i utbildningen”. (skolverket.se)

8.3 FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

Konventionen är ett universellt ramverk för alla de världens länder som har anslutit sig till de olika konventionerna och jobbar för arbetet med de mänskliga rättigheterna.

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap”.

”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt”. (Artikel 2)

http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=71& module_instance=6

14 8.4 FN:s konvention om barnens rättigheter.

”Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande frihet, förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av

förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk.”

(

https://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-i-olika-versioner/barnkonventionen-hela-texten#tjugonio

Barnkonventionens grundtankar är att barn ska ha fullt och lika människovärde. Konventionen innehåller 54 artiklar och alla utgår om principer för barnets bästa. År 1989 antogs barnkonventionen efter flera års diskussioner och tack vare konventionen så har barn idag rätt att få sina basbehov tillgodosedda, rätt till skydd mot utnyttjande och rätt till att påverka och utrycka sin åsikt och att få den respekterad.

Jag har även titta på ytterligare ett styrdokument om vad min skola säger i vår jämställdhetsplan.

8.5Falkenbergs gymnasieskolas jämställdhetsplan.

Planen för jämställdhet på Falkenbergs gymnasieskola är ett levande och aktivt dokument. Varje år genomförs en enkät i skolan med eleverna i åk två där olika jämställdhetsfrågor tas upp och behandlas därefter utav en sammansatt jämställdhetsgrupp på skolan för att på så sätt se till att vi har en jämlik skola där alla känner att de har samma rättigheter.

Planen säger att handledare ska jobba förebyggande och diskutera jämställdhet med våra elever under de tre åren som de går i skolan, i planen finns diskussionsfrågor för läraren att ta upp med klassen. Varje lärare har en skyldighet att se till att ge flickor och pojkar lika mycket plats och tillgång i skolans olika miljöer.

Varje lärare ska även se till att eleverna arbetar könsblandat. Är det en enkönad klass ska läraren se till att samverka med andra grupper på skolan av motsatt kön. Vi har bra exempel på skolan där teknikeleverna (killar) samverkade med estetelever (tjejer) och resultatet blev vacker glaskonst i alla former, idrottslärarna ordnar även dans varje år där de ser till att blanda olika grupper med varandra.

15

Det är inte bara lärare och rektorer som ser till att vi ska ha en jämlik skola, utan även eleverna har skyldighet att ta upp orättvisor i dessa frågor med handledare eller rektor och resultatet av dessa diskussioner ska dokumenteras. Jämställdhetsplanen är en del av skolans värdegrund.

Varje år har skolan ett tema att jobba efter och förra årets tema var genus där vi inom hotell och restaurangprogrammet tog fasta på det och ordnade en temadag med samtliga våra elever i åk ett, två och tre och samverkade med livsmedelsprogrammet. Vi genomförde olika aktiviteter som boxning, föreläsning, och hotellfrukost där alla elever och lärare som tillhörde programmen var aktiva under hela dagen.

8.6 Lpf94.

I Lpf 94 står det att läsa följande,

Precis som programmålen för hotell och restaurangutbildningen tar även lpf 94 upp att utvecklingen i yrkeslivet innefattar att gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och krav ställs på att man har en egen medvetenhet och ödmjukhet även för andras kompetens.

Skolan ska verka för att elever uppmuntras att utveckla sin förmåga och sina intressen utan några fördomar på vad som är kvinnligt och manligt och jobba för en jämställdhet mellan könen.

Vi som pedagoger i skolan ska ge eleverna en insikt i de värden som samhället grundar sig på och jobba aktivt så att ingen utsätts för diskriminering på grund av kön. ”Skolan ska skapa de bästa samlade betingelserna för elevers bildning,

tänkande och kunskapsutveckling Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.” (Lpf94)

8.7 Skollagen.

Jag citerar ett utdrag ur skollagen då jag tycker att det är viktigt att belysa att vi faktiskt har en lagstiftning som klart och tydligt talar om vad som gäller för våra elever i vårt svenska samhälle.

”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig varhelst den anordnas i landet.”(skollagens första

16 8.8 Salamancadeklarationen.

Salamancadeklarationen antogs i Spanien 1994 och den handlar om hur man på bästa sätt ska ge undervisning till barn i behov av särskilt stöd.

Varje barn har rätt till undervisning och måste få möjlighet att uppnå en acceptabel utbildningsnivå. Varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov.(s 9)

Salamanca uppmanar och anmodar regeringen att prioritera förbättringar av utbildning så att skolan kan ta emot alla barn oavsett individuella skillnader eller svårigheter (s 9)

Uppmuntra och underlätta medverkan från föräldrarna i planeringsarbetet.

Den vägledande principen som ligger till grund för Salamancas handlingsram är att skolorna skall ge plats för alla barn, utan hänsyn till deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar. Skolorna måste finna vägar för att när det gäller att med lycka resultat ge undervisning åt alla barn.(s 14)

9. Sammanfattning.

Jag har funnit att den röda tråden genom samtliga dokument är att varje individ i samhället/skolan har samma rättigheter oavsett hur elevens bakgrund ser ut. Skolan ska vila på en demokratisk grund med grundläggande principer, där jag som lärare i samverkan med kollegor och elever måste arbeta för att skolan ska vara till för alla och där jag kan se alla individers olikheter som en värdefull tillgång oavsett vad eleven har för bakgrund vad det gäller kön, socialt eller kulturellt arv.

Samtliga dokument talar även om att alla individer är olika, vilket innebär att jag som lärare måste anpassa min undervisning efter varje klass/elev för att denna ska få ut maximal kunskap och glädje i skolan och utvecklas efter sina bästa förutsättningar.

För mig innebär det att jag måste vara flexibel i mitt sätt att arbeta och tänka och möta varje elev och utveckla just deras egna unika egenskaper och tro på sig själva.

FN-dokumenten och Salamanca-deklarationen är konventioner och rekommendationer, men är inte rättsligt bindande och målet med Salamanca-deklarationen är att utbildningen ska vara för alla.

17

10. Teori/Metod.

Jag kommer att använda mig utav positivistisk undersökning genom elevenkät som kommer att genomföras med elever i åk ett, två och tre där de ska få svara på olika frågor om de upplever någon skillnad mellan flicka och pojke i restaurangundervisningen och om det är generellt som traditionen säger att flickor hellre väljer kallköksarbete och pojkarna varmköksarbete.

Jag har valt att bara inrikta mig på flickor och pojkar inom restaurang/kök och har inte för avsikt att undersöka om hur elever inom hotell upplever jämlikhet.

Frågorna i enkäten är inte byggda på någon särskild teori utan frågorna är ställda utav eget intresse för att jag i min undersökning ville få fram svar på hur eleverna upplevde skolan och praktik och om de hade någon förutfattad mening om hur kommande yrkesliv ser ut beroende på om man var flicka eller pojke.

Jag kommer även att göra en hermeneutisk undersökning, genom djupintervjuer med anställda som har flerårig och bred erfarenhet inom olika restauranger. Här kommer en jämförelse att göras på olika typer av restauranger, dels den lilla A´la carte restaurangen och dels ett större konferenshotell, båda ligger i Falkenberg.

11. Definitioner.

Thurén (2007) menar att när man inte är överens om något, kan det bero på att man ser olika betydelser på olika sätt av ett och samma begrepp, med hänsyn till det tar jag därför upp och definierar olika begrepp som jag anser kan vara av vikt för min studie.

Med ordet ”könsroller” menar jag de socialt och kulturellt betingade skillnaderna mellan könen, exempelvis skillnader i beteende, normer, resurser, värderingar och status. Könsrollen omfattar också föreställningar om hurrelationen mellan man och kvinna ska bete sig i samhället (Bonniers svenska ordbok, 2002)

Kessler och Mcenna (1978 m.fl. i Paetcher, 2005) beskriver ordet könsroller som förväntningar på hur man skall bete sig beroende på vilket kön man har. I min studie undersöker jag om det finns traditionella könsroller hos mina elever i deras restaurangundervisning.

Med ordet ”Jämställdhet” innefattas mäns och kvinnors lika rättigheter.

(Bonniers svenska ordbok, 2002) För mig som pedagog innebär det att kön inte skall vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling. Det inkluderar därmed

18

bland annat att oavsett om man är man eller kvinna ska man ha samma möjligheter till utveckling i skolan som i kommande yrkesliv.

Enligt min egen uppfattning är det att ge flickor och pojkar ett val att arbeta könsövergripande, att det inte ska spela någon roll vem som gör vad i en restaurangmiljö eller offentligt kök.

Som pedagog får därför inte heller mina eventuella förväntningar styra verksamheten i vad jag anser vara kvinnligt och manligt. Skolan i dag har tagit en klar ställning till jämställdhet, det finns tydliga krav på undervisningen.

”Läraren skall verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen” ( Lpf94)

I boken Kvinnohistoria skriver Yvonne Hirdman (2004) om jämställdhet. I vår tid talar man inte längre om jämlikhet mellan man och kvinna, 1976 började man i stället använda ordet jämställdhet och det blev ett samlingsord för mäns och kvinnors relation i samhället. Ordet jämlik ansågs bli för stort medan ordet jämställd handlade mer om att ställas jämte, bredvid.

12. Forskningsetiska regler.

Jag redogör här för vilka regler som finns för att forskningen kommer att vara etiskt riktig och hur jag sedan följer dessa.

I en forskning så finns det fyra regler att följa. Den första regeln som kallas för ”informationskravet” innebär att man informerar personerna som medverkar i arbetet, varför de är med och att det är en frivillig medverkan. Man ska även uppfylla det som kallas för ”samtyckeskravet” vilket innebär att den

medverkande ska godkänna deltagandet i undersökningen. Där finns även ett krav på ”konfidentialitet” vilket innebär att jag talar om för de medverkande att de är anonyma. Den sista regeln är att man endast använder sig av de

införskaffade uppgifterna i sin undersökning och detta krav kallas för ”nyttjandekravet” (Vetenskapsrådet, 2008)

19

13. Genomförande.

Jag har valt att dela ut en enkät till elever i åk ett, två och tre som går på Falkenbergs gymnasieskola, Hotell och restaurangprogrammet.

Jag har informerat varje klass var för sig vad syftet med min enkät kommer att vara, både muntligt och även i inledande skrift i enkäten, och att jag kommer att använda mig utav deras svar enbart för mitt arbete.

Jag har även talat om att enkäten är helt anonym, jag kommer att spara enkäterna några månader för att examinatorn ska kunna se att den är gjord i verkligheten och sedan kommer enkäterna att förstöras.

Enkäten kommer att ske på undervisningstid i de olika klasserna med tillstånd från deras lärare och handledare och rektor. Enkäten är frivillig att svara på. Jag sammanställer enkätsvaren genom ett webb baserat program. Enkäten lägger jag som en bilaga och även svaren i sin helhet.

Jag kommer att göra en sammanställning av enkäten där jag kopplar samman de olika frågorna med min frågeställning.

Jag har även gjort informella intervjuer med människor som har jobbat många år inom restaurangbranschen, där har jag valt ett större konferenshotell, Elite

Hotell Strandbaden och en mindre A´la carte restaurang, Gustaf Bratt. Båda restaurangerna ligger i Falkenberg. Jag informerade restaurangerna vad mitt syfte var med frågorna och att jag kommer att använda mig utav deras svar i mitt arbete.

Samtalen skedde på de respektive restaurangerna i avskild miljö. Jag avtalade tid med dem jag skulle intervjua och jag ställde frågor både till män och till

kvinnor.

De personer som har medverkat kommer att förbli anonyma i mitt arbete och jag benämner dem som mannen och kvinnan i min skrift.

De jag har intervjuat har fått skriva på att de medverkat och godkänt att ställa upp med svar på mina frågor, jag gick även igenom de svar som de lämnat till mig med dem innan jag skrev ner dem i mitt arbete och de ska även få ta del av skriften i arbetet.

Vid intervjuerna användes papper och penna och jag förde anteckningar under samtalets gång. Samtalet fick flyta fritt och jag ställde samma frågor till båda restaurangerna. Jag redovisar svaren i sin helhet i arbetet.

20 13.1 Studie ett: Elevenkät

I en utav mina studier valde jag att göra en enkät, den delades ut till åk ett, två och tre i hotell och restaurangprogrammet, totalt går det 65 elever på

programmet och jag har fått in 60 enkäter.

Det är 30 flickor och 30 pojkar som svarat fördelat på tre årskurser.

Jag kommer att bearbeta och reflektera över svaren här och även redovisa

enkäten i sin helhet. Jag redovisar inte svaren här i den ordningsföljd som de har i enkäten. Jag kommer även att redovisa hur många flickor och pojkar som svarat på de olika frågorna i anknytning till diagrammen.

Upplever du som elev att vi jobbar jämställd i köket.

I min frågeställning ställer jag mig frågan om vilken uppfattning flickor respektive pojkar har om jämställdhet i köksundervisningen och enligt min enkät, så svarade 55 elever ja, att de tycker att vi jobbar jämställt och 5 elever svarade nej de tycker inte att vi jobbar jämställt på frågan, resultatet är relativt tillfredsställande men målet är självklart att 100% av våra elever ska känna att vi jobbar jämställt.

Av dessa 55 elever som svarade ja på frågan var 27 stycken pojkar och 28 stycken flickor, det var alltså relativt likt svarat.

Av de 5 som svarade nej så var det 3 pojkar och 2 flickor.

91.7 % 8.3 % 1 2 (55) (5) Ja Nej

21

Eleverna fick även svara på om de tyckte att vi jobbade som ett team, dvs. att alla hjälps åt oavsett om man är flicka eller pojke med alla förekommande uppgifter i köket.

Här ser svaret lite annorlunda ut 43 elever svarar ja på frågan och upplever därmed att vi hjälps åt oavsett om man är pojke eller flicka, 17 elever svarade däremot nej och upplevde att alla inte hjälptes åt, jag ser en skillnad i årskurs 3, majoriteten av våra elever svarade att vi jobbar jämställt, men det var betydligt fler svaranden i årskurs 3 som upplevde att de inte jobbade som ett team. Jag vet inte vad det kan bero på, men kanske är det olika klimat och stämning i de olika klasserna som gör att de uppfattar teamkänslan olikt. Fördelningen på flickor pojkar var jämt svarat.

Upplever du att vi jobbar som ett team, dvs, att alla hjälps åt oavsett om man är flicka eller pojke med alla förekommande uppgifter i köket?

71.7 %

28.3 %

1 2

(43) (17)

Ja Nej

I min enkät så ville jag även ta reda på om eleverna upplevde det som lättare att jobba med någon utav samma kön. Där är det endast 11 elever av 60 som tyckte att det faktiskt var lättare att jobba med någon utav samma kön, men i det stora hela så verkar kön inte ha så stor betydelse eller vikt för dem.

Det var betydligt viktigare för dem vem man jobbade med tillsammans i klassen, speciellt i åk ett var det mer viktigt att man jobbade med någon man kände eller tyckte bra om.

Det kan ju kanske vara så att i åk ett söker man trygghet hos varandra om man känner sig lite osäker. De elever som går i åk två svarar endast 2 stycken att det tycker att det är viktigt vem man jobba med, övriga i åk två tycker inte att det spelar någon roll alls. I åk tre var det lite mer blandat resultat, kanske man kan koppla det till att det var många i åk tre som inte heller tyckte att de jobbade som ett team.

Totalt var de 22 elever av 60 som tyckte att det var viktigt vem man jobbade med och för de övriga 38 hade det ingen betydelse alls vem de jobbade med. Jag har även talat med de eleverna jag har, åk två, deras uppfattning är att vi jobbar tillsammans lärare och elever allt ska göras och vi gör det ihop.

22

Hur uttrycker sig flickor respektive pojkar inför kommande yrkesval.

De fick frågan av mig om de i framtiden tror sig kommer att jobba som varmkökskock, kallskänka eller inget av alternativen.

27 av eleverna tror att de kommer att jobba som varmkökskockar, av de 27 eleverna var 20 stycken pojkar och 7 stycken flickor.

19 elever svarade att de tror att de kommer att jobba som kallskänkor och av de 19 eleverna var 14 stycken flickor och 5 stycken pojkar. 16 elever svarar att de inte tror sig kommer att jobba alls som varm eller kallköks kock.

Här ser man att precis som traditionen visar är det en majoritet av pojkar som tror sig kommer att jobba som varmkökskockar och en majoritet av flickor som kallskänkor, men enkäten visade även, glädjande nog att det faktiskt var 5 stycken pojkar som trodde att de skulle jobba som kallskänka i framtiden.

Tror du att du i framtiden kommer att jobba som

25.8 %

30.6 %

43.5 %

1 2 3

(16) (19) (27)

23

Är det mest kvinnor eller män som jobbar i det varma köket på restaurang?

Elevernas uppfattning om hur det ser ut i våra restaurangkök visade sig vara följande.

43 av 60 trodde att det var mest män som jobbade på den varma sidan i restaurangköket. Resterande 17 trodde inte att det var någon skillnad alls inom köket på restaurang.

Tradition och historiskt sätt så är det fortfarande en majoritet av män som dominerar i det varma köket på restaurang.

Inom de offentliga sektorernas kök är det däremot fortfarande en majoritet av kvinnor som jobbar.

Svaret som eleverna gav visar att de uppfattar restaurangbranschen som mansdominerad, vilket även stämmer med hur verkligheten ser ut.

Tror du att det är mest män eller kvinnor som jobbar i det varma köket på restaurang? 0 % 71.7 % 28.3 % 1 2 3 (0) (43) (17)

24

Intresserar sig eleven mer för det kalla eller varma köket?

33 elever svarar att de intresserar sig mer för det kalla köket, av de 33 eleverna är det en majoritet av flickor, 22 stycken flickor och 11 stycken pojkar.

Av dem som svarade att de är mer intresserade av det varma köket, totalt 27 svarande, majoriteten här är pojkar, 22 pojkar och 5stycken flickor.

Allt eftersom deras utbildning fortskridit så har eleverna ändrat sin syn på de respektive köken och det svaret redovisas nedan.

Intresserar du dig mer för det?

55.6 %

44.4 %

1 2

33 27

Kalla köket varma köket

Har eleven ändrat sin syn på de respektive köken från åk ett till tre?

Om du går i åk 2 eller 3, tycker du att du ändrat din syn på kallköket respektive varmköket från åk 1, allt eftersom du skaffat dig mer kunskap?

82.5 %

2.5 %

15 %

1 2 3

(33) (1) (6)

Ja ändrad syn Nej inte ändrat syn ingen skillnad

Jag tolkar deras svar som att eleven har fått med sig en större säkerhet och tyst kunskap och att de utvecklat sig och är mer trygga med att vara i båda

25

Upplever du att det är enklare att jobba i?

63.9 %

36.1 %

1 2

(38) (22)

Kallkök Varmkök

38 elever upplever att det är enklare att jobba i kallköket, av de 38 så är det en större andel av flickor som går i åk ett som intresserar sig för det kalla köket. De var 12 flickor och 5 pojkar i åk ett som upplevde det enklare att vara i kallköket.

I åk två så ser det lite annorlunda ut, här är det 6 flickor och 2 pojkar som intresserar sig mer för det kalla köket och slutligen i åk tre är det 7 flickor och 6 pojkar som intresserar sig mer åt det kalla köket.

Min egen reflektion av detta är att eleverna kanske tycker att det är något lättare att jobba i kallköket i åk ett därför att det finns mer recept att följa än vad man gör i det varma köket.

Båda köken jobbar mycket med ”tyst kunskap” eleverna ska lära sig att känna smak och konsistens och kunna bearbeta råvaran därefter till ett kommande bra slutresultat. Men i exempelvis bakning av kakor och desserter finns det i regel alltid ett recept att följa och de kan mer förlita sig på receptet än sin ”tysta kunskap”. När de sen har gått ut skolan så har de förhoppningsvis fått med sig så mycket kunskap på vägen att de känner sig säkra på sig själv och sin kunskap, att de kan jobba i vilket avdelning som helst inom köket.

26

I vilken avdelning har eleverna varit i när det varit ute på praktik?

Under sitt första år i gymnasieskolan har inte eleverna någon praktik. De elever som går i åk ett motsvarar den första kolumnen och de är 46.7% .

Jag får därför inget 100% svar på frågan. Eleverna i åk två och tre har varit ute på praktik och frågan är därför riktad till dem.

Eleverna i åk två och tre har svarat och av dem är det 33,3% av eleverna som varit lika mycket i båda avdelningarna i köket, 10% av eleverna har varit mest i varmköket och 10% av eleverna har varit mest i kallköket.

Vid intervjun med krögarna så sade de att de försökte se till att eleven fick vara i båda avdelningarna men att det hade även med att göra om eleven var mer intresserad av den ena avdelningen eller den andra.

Krögarna uppmuntrar till att eleven oavsett flicka eller pojke ska vara i båda avdelningarna. Åk 1 46.7 % 10 % 33.3 % 10 % 1 2 3 4 (28) (6) (20) (6)

27

Om eleven själv får välja inför kommande praktik eller när de varit ute på praktik, vilken avdelning hamnar de i ?.

Frågan är även ställd till åk ett inför deras kommande praktik.

Om du själv får välja när du varit ute på praktik eller inför kommande praktik, vill du då helst vara i ?

18.3 %

10 %

71.7 %

1 2 3

(11) (6) (43)

Kallköket varmköket vill vara i båda köken

Av svaren att döma så vill majoriteten av eleverna vara lika mycket i båda avdelningarna inför och på sin praktik. Jag tycker personligen att det är

glädjande siffror eftersom vi jobbar för att de ska tycka lika mycket om att vara i båda avdelningarna och ha med sig en säkerhet oavsett om man är flicka eller pojke

Kanske kan vi vara ännu ett steg på väg att sudda ut könsgränserna här, då det visar sig att majoriteten av eleverna faktiskt vill vara i båda köken.

Det blir dock lite motsägelsefullt när jag frågade vad de tror sig komma att jobba med i framtiden.

Det visade sig att fortfarande är det traditionen som styr och det var en majoritet av pojkar som sade sig vilja jobba i varmkök respektive majoritet av flickor som ville jobba i kallköket, men även där hade jag ett resultat som visade att det även var ett antal pojkar (5 stycken) som trodde sig i framtiden att de skulle jobba som kallskänka och att det var ett antal flickor (7 stycken) som trodde att de skulle jobba i varmköket så jag väljer att tro på den fortsatta trenden att vi är på väg att sudda ut gränserna.

28

14. Vad säger branschfolket.

Jag har även gjort informella intervjuer med människor som jobbat länge inom restaurangbranschen för att se hur de har sett/ser på synen på flickor och pojkar över tid. I min frågeställning så vill jag ta reda på hur arbetsgivaren ser på flickor och pojkar och dess position i köket och även hur arbetsgivaren ser på flickor och pojkar vid en eventuell kommande anställning. Jag ställde samma frågor till båda restaurangerna.

 Hur såg det ut i restaurangköken när du började jobba en gång i tiden?  Anser du att ni jobbar jämställt på restaurangen?

 Vid en eventuell nyanställning, spelar kön någon roll då?

Hur gör ni när det kommer en elev från restaurangskolan till er på praktik, gör ni någon skillnad på om det kommer en kille eller en tjej?

 Vilken avdelning hamnar eleven i först, kallkök eller varmkök?

14.1 Intervju ett.

Den första restaurangen jag var på är en lite mindre A´la carte restaurang. De sysslar både med lunchservering och på kvällarna har de en A´la carte matsal, omsätter ca 11 M SEK.

Mannen jag talar med har jobbat där sedan många år tillbaka och kan därför ge sin version av en historisk bild av hur han har upplevt skillnaden på flickor och pojkar från förr till nu. Jag ber honom berätta hur det såg ut på restaurangen när han en gång började jobba.

Han berättar att för ca 20 år sedan när han började jobba på restaurangen så var det enbart män som jobbade i det varma köket och de hade en kvinna som

jobbade som kallskänka, de gånger hon var ledig så förberedde hon de uppgifter som skulle göras i kallskänken och sedan så gick någon utav männen in och ordnade till det sista och skickade fram det som skulle serveras från

kallskänkssidan. Kvinnan som jobbade på restaurangen gick däremot aldrig över i varmköket och arbetade där, utan var hon på jobbet så var hon i kallskänken och något annat var helt otänkbart. Mannen jag talar med berättar att förr så höll man mer på sina positioner, det fanns en slags rangordning, detta gällde även bland männen, man var anställd som köksmästare, första eller andra kock,

29

kallskänka och nisse. Nissen var en alltiallo som fick rycka in och göra enklare sysslor som en förberedelse till kockarna, nissen var i regel en yngre pojke. Mannen berättar att det har skett förändringar över tidens gång och att gränserna suddas ut allt mer och i dagsläget på restaurangen så jobbar det två män och en kvinna, men de går runt alla på de olika stationerna som köket har och hjälps åt med alla förekommande uppgifter som finns i köket. Nissen lever till viss del kvar men används mer på sommaren när det är större tryck på restaurangen och de behöver förbereda mer, nissen kan i dag vara både en flicka eller pojke. Det viktiga idag är inte vilket kön man tillhör utan att de finns en bred kompetens, nyfikenhet och vilja att utvecklas och att personkemin fungerar.

Den är särskilt viktig betonar mannen.” Fungerar det inte oss i mellan skulle vi inte kunna få fram och hålla en jämn kvalité på maten och det är ju det vi lever på, bra rykte ger mer ätande människor på restaurangen. ”Vi jobbar också i ett relativt litet kök så då är det ännu viktigare att vi förstår varandra, men det skulle precis lika gärna kunna vara två kvinnor och en man som jobbade här, kön

spelar som sagt ingen roll.” Att gränserna har suddats ut allt mer beror dels på att hela samhället i sig har förändrats och har blivit mer jämställt, men det har även en ekonomisk aspekt, som arbetsgivare berättar mannen att han vill ha en bred kompetens så att vi det inte blir så sårbart om någon är sjuk eller behöver vara ledig. ”Det som krävs är att de som jobbar hos oss måste kunna gå in i båda köken oavsett vilket kön de tillhör.” Jag frågar om han tycker att de jobbar jämställd på restaurangen idag? Mannen svarar att han upplever det som att de är väldigt jämställda.

”Vi delar på alla förekommande uppgifter och sysslor och det spelar ingen roll vem av oss som gör vad, vi går runt här och jobbar som ett team och det är aldrig någon som tänker på om det är en man eller kvinna som utför uppgiften.” Jag ställer frågan om han skulle anställa någon idag och det kommer in en ansökan från en kvinna och en från en man, de är likvärdiga i kompetens, vem skulle han välja?

Spontant svarar mannen, då skulle det vara personkemin som avgjorde, men vid en liten eftertanke kanske det skulle kunna spela in till viss del om kvinnan var i en ålder där det kanske var eventuella barn på gång. Det kunde det ju skapa vissa problem för honom som arbetsgivare då han i så fall måste söka efter en ersättare, han ville gärna ha samma personal anställda hos sig under en lång tid. Ja kanske och med viss tvekan i sitt svar säger han att han skulle välja mannen då, men enbart om de var likvärdiga i kompetens, hade kvinnan bättre

kompetens och fungerade bra med personkemin skulle han absolut utan tvekan anställa henne.

Han talar också om att jargongen inom restaurang kan vara ganska rå men hjärtlig och det allra bästa var när man jobbade i mixade arbetslag, det blir en lite mjukare ton när det är en kvinna med i arbetet eller vice versa.

Mannen berättar att under några år var de enbart män som jobbade på

30

Han har aldrig under sina år inom restaurangen enbart arbetat med kvinnor, men han skulle tycka att det hade varit trevligt och intressant att få göra det någon gång, men det allra bästa är ändå att jobba i mixade lag.

Sedan frågade jag hur de gör när det kommer en elev från restaurangskolan och ska praktisera hos er? Gör ni någon skillnad på om det kommer en kille eller tjej? Vilken avdelning hamnar eleven oftast i först? Mannen säger att eleverna oftast börjar i kallskänken och det är oavsett om det är en kille eller tjej som kommer. ”I regel blir det lite lättare för både oss och eleven att de börjar där”

”Svensk restaurangtradition är en bärande del i utbildningen ”. (skolverket.se)

Det råder alltid en viss nervositet hos eleven om det är första gången de är där på praktik och det brukar oftast ha en lugnande inverkan på dem att börja i kallskänken, men sen får de självklart komma in på den varma sidan med. ”Eleverna är viktiga för oss, de är ju våra framtida anställda och jag vill ju som arbetsgivare att de ska ha en bred kompetens och inte vara rädda för att gå in i det varma köket. Sen beror det också på hur framåt eleven är, vissa elever tycker att det känns tryggare att vara kvar i kallskänken och då kan det hända att de är där större delen av sin praktik och det är ingen skillnad på om det är en flicka eller pojke, vi har haft båda delarna här och är eleven lite framåt och nyfiken så försöker vi se till att de får lika stor del i båda köken.”

”Ibland händer det att eleven är och praktiserar mer än en gång hos oss och vid andra perioden så går eleven oftast in i det varma köket direkt om han eller hon vill det, vi försöker att lyssna på vad eleven vill lära sig mer av och försöker att ha en löpande dialog med dem.”

14.2 Intervju två.

Den skedde på ett större konferenshotell, de har en omsättning på ca 55 Mkr och de har både lunch och kvällsservering och har mycket konferensmiddagar såväl stora som små sällskap.

Jag talar först med en man som jobbar som första kock och har jobbat många år inom restaurangen, jag talar även med en kvinna som även hon har jobbat många år inom samma restaurang för att få höra hennes åsikt om hur hon har sett på restaurangmiljön, kvinnan har inte jobbat lika många år som mannen men har stor erfarenhet. Kvinnan är anställd som en av två kallskänkor och hon går även in och jobbar på den varma sidan om det skulle behövas, men hennes huvudsakliga uppgift är att jobba som kallsänka.

Intervjun börjar på samma sätt som den förra, jag frågar om hur han såg på köksarbetet förr fram till nu. Mannen berättar att förr så var det enbart män som jobbade i det varma köket och att de då hade två kallskänkor som enbart jobbade som kallskänkor och de var båda två kvinnor, männen i det varma köket gick aldrig över på den kalla sidan utan det fick de två kvinnorna sköta och de

31

jobbade alltid pass där de bytte av varandra. Han berättar att det ”bara var så” något annat kom aldrig på tal. Mannen tänker efter en stund och säger att ”traditionen var så, men nu har gränserna börjat suddas ut allt mer och i dagsläget är det flera utav männen i det varma köket som även går över i

kallköket”. Han är själv en av dem som gärna jobbar i båda köken och tycker att det är roligt att få göra det. Frågan glider direkt över i om han upplever att de jobbar jämställt? ”Ja på sätt och vis så gör vi ju det även om det nu råkar vara så att det faktiskt är två kvinnor som jobbar som kallskänkor, men den ena av dem går ju även över i det varma köket och vem som helst av oss män går gärna in och jobbar på den kalla sidan, vi hjälps åt så mycket vi kan, det är det viktigaste och det är en stor skillnad från förr, då männen höll sig i varmköket och

kvinnorna i kallskänken”. Mannen säger att han är glad att det har ändrat sig över tidens gång.

Nästa fråga jag ställer är om hur de gör när de får in en elev som ska praktisera hos dem, gör ni någon skillnad på om det är en flicka eller pojke som kommer in och i vilken avdelning hamnar eleven i först? Mannen svarar att oftast så hamnar de i regel i kallköket oavsett om det är en kille eller tjej som kommer in för att det är lite lättare för dem att lära känna köket och lite tryggare att ha dem där första dagen, sen försöker de se till att eleven får vara på båda sidor men han upplevde det ändå som att merparten av eleverna som är pojkarna är i större del i det varma köket och att merparten av flickorna stannar kvar i kallskänken,

mannen säger också att han tror att det beror på att det är lättare att ha

gemensamma saker att prata om med pojkarna som kommer in vad det gäller fritidsintressen och eftersom de har två kvinnor som jobbar i kallskänken blev det samma sak där och att han upplevde det som att flickorna oftast kände en större trygghet i att få vara i kallskänken. Mannen säger även att det även beror på hur framåt eleverna är om de vågar tala om att de gärna vill vara med på båda sidorna. ”Den här restaurangen är ju ganska stor och vi producerar mycket mat och jargongen är precis som på andra restauranger rå men hjärtlig.”

Jag frågar om vem han skulle anställa om det kom in en ansökan från två likvärdiga sökanden, den ena från en pojke den andra från en flicka? Mannen svarar att han skulle vilja anställa vilken som, men idag är det inte viktigt vilket kön de har på den som blir anställd utan att restaurangen i stället vill ha en bred kompetens på de som jobbar där och att oavsett om man var pojke eller flicka kan gå i båda köken, det är mer ett krav idag och

arbetsmarknaden är mycket mer slimmad och kräver därför en mångsidighet hos de som söker, i dagsläget har de en kallskänka som ibland går in i det varma köket om det behövs, men det är mer i undantagsfall. De är också i färd med att anställa ytterligare en kallskänka om det blir en man eller kvinna vet han inte men oavsett så ska den nya kunna gå i båda avdelningarna. Han tycket att det är bra om alla kan göra allt i båda köken men eftersom det är ett stort kök är det bra

32

om det finns någon på varje sida som är huvudansvarig och för tillfället är det en kvinna på kallskänkssidan, men för ett par år sedan var det en man som hade det övergripande ansvaret i kallskänken. I det varma köket är det en man som har det övergripande ansvaret, han är köksmästare, mannen berättar att de har en kvinna som jobbar som hotellchef och basar över hela anläggningen, det är även en kvinna som är restaurangchef på stället, ”så vi är faktiskt väldigt jämställda här i våra chefpositioner”.

I den första intervjun som jag gjorde sades det att vid en eventuell anställning och kvinnan var i en ”gravid ålder” och det stod mellan en man och kvinna så hade mannen kanske en något större chans gentemot kvinnan att få jobbet om det inte var så att kvinnan hade mer erfarenhet, jag tog därför upp den frågan här med. Mannen svarar att eftersom restaurangbranschen är ganska rörlig vad det gäller personalomsättning mot andra branscher så skulle han inte reflektera över vilken ålder kvinnan var i utan han hade tvärtom gärna anställt en kvinna idag eftersom de var är män än kvinnor som jobbar i köket idag, precis som vid förra intervjun så tycker han att det är viktigare med en bred kompetens och att man har ett socialt och trevligt bemötande och oavsett om man är kvinna eller man. De ska gilla att jobba och helst tillsammans säger mannen med ett skratt. ”Mixade arbetslag är alltid bra och fördelaktigt.”

Kvinnan som jag sedan intervjuar har inte riktigt lika lång erfarenhet som de båda männen jag talat med och kan därför inte riktigt ge någon direkt erfarenhet från förr, men hon säger precis som de andra att det var väl en tradition förr att var man kvinna så jobbade man i kallskänken och även om det till viss del lever kvar så är det i dags läget mycket rörligare och hon går själv in i varmköket om det behövs, enda anledningen att hon inte är där mer än vad hon behöver är för att hon tycker att det är roligare att jobba i kallskänken och anser sig själv vara bättre på det, ”men visst det är alltid kul att variera sig lite så att man inte fastnar i ett fack och man får också bättre förståelse för varandras arbete när man vet vad alla håller på med”.

Den andra kvinnan som jobbar på restaurangen, jobbar enbart på den kalla sidan men hon har också varit där i många år och anställdes som kallskänka.

Kvinnan jag talar med nu berättar att när hon anställdes var det i huvudsak för att vara i kallskänken, men arbetsgivaren ville även att hon skulle kunna gå in i det varma köket vid behov, vilket hon gärna gör. Kvinnan bekräftar aven det som mannen talade om att praktik eleverna hamnar oftast först i kallskänken, men det beror även på hur mycket det är att göra i de olika avdelningarna och hon talar också om att det har stor betydelse hur framåt eleven själv är, om de uttrycker att de gärna vill vara på någon sida mer än den andra brukar de försöka se till att eleven får vara det. ”Bättre att eleven lär sig så mycket som möjligt och hellre får vara på ena sidan mer än att de inte lär sig något alls för att de inte vill vara där, pojke eller flicka har ingen större roll, det viktiga är att de är lite framåt och vågar fråga när de är där.”

33

Kvinnan tycker precis som de andra att man jobbar allra bäst i blandade arbetslag men att hon hellre personligen jobbade med mer män än med mer kvinnor.

15. Resultatsammanställning.

Om jag sammanställer det som sagt vid båda intervjuerna med de som jobbar i branschen så visar det sig att traditionen förr var att det var mer kvinnor än män som jobbade i kallskänken och att männen var i det varma köket, men att det i dagsläget har blivit mycket rörligare och att arbetsgivaren hellre frågar efter bred kompetens än kön, båda restaurangerna tyckte att det var bäst och roligast att jobba om man var blandat arbetslag.

Hela samhället har ändrat sig och det gäller även restaurangbranschen. Vid praktik för eleverna hamnade de i regel först i kallskänken, men det berodde inte på kön utan på att arbetsgivaren tyckte att det var lättare både för eleven och för dem själva att ha dem där första dagen och sen lite beroende på eleven själv ville så kunde de vara på vilken sida som, men båda ställena ville ge eleven så

mycket kunskap de kunde.

Av elevernas svar så önskar sig en klar majoritet av att få vara lika mycket i båda köken, eleverna vill ha en så bred kunskapsplattform som möjligt och det är precis i linje med vad arbetsgivaren önskar med. Arbetsgivaren anställde lika gärna en flicka som pojke, det var mer viktigt med kunskap, arbetsvillighet, flexibilitet och personkemi än kön. Kön hade inte någon avgörande del alls.

Enkäten visar att majoriteten av eleverna också hade en tro på att det var mer män än kvinnor som jobbade i det varma köket på restaurang vilket här även har bekräftats av de som jag intervjuat, även Wood (2004) och Ekström(2004) har talat om att branschen inom restaurang varit mansdominerad. Men branschen är under förändring och jag ser vid mina intervjuer att arbetsgivaren är villig och har en öppenhet till att ändra på det som varit tradition.

Eleverna svarade även ja i majoritet på om de tyckte att de var lättare att jobba i kallskänken, där var det fler som tyckte att det var lättare att jobba i kallskänken och de hamnade i regel oftast alltid i det kalla köket först vid sin praktik, men bytte sedan över så att de fick vara ungefär lika mycket på båda sidor.

Eleven upplevde det som lite tryggare och säkrare att börja i kallskänken och denna uppfattning delades av arbetsgivaren då denna ansåg att det var lite tryggare och enklare för båda parter att eleven började i där för att någon dag senare växla över. Både de jag har talat med i branschen och eleverna vid enkäten tycker att det jobbas mer jämställt.

Eleverna har gett sin syn på hur vi jobbar i restaurangundervisningen i skolan och arbetsgivarna har gett sin version om hur det är i verkligheten, resultatet är att det än så länge är en mer jämställdhet inom köksundervisningen under

34

studietiden än vad det än så länge är inom branschen men att det är på väg att suddas ut.

Inom både skola och restaurang så jobbar man idag mer övergripande som ett team över gränserna.

16. Diskussion.

När jag började mitt arbete så var det även för att jag ville se om min bild stämde med skola respektive verklighet, även jag har ju en bild av hur det har sett ut och ser ut och eftersom jag har haft/har förmånen att fortfarande jobba inom båda skolans verksamhet och även har en fot kvar i restaurangbranschen. Jag har haft i stort sett en likvärdig uppfattning med dem som jag har intervjuat. Det som var verkligt intressant är att se vad eleverna tyckte och att det glädjande nog är en majoritet som tycker att vi jobbar som ett team och jämställd i skolan. Genom detta arbete kommer jag att jobba vidare för att vi varje år genomför en enkät inom vårt program på skolan om vad eleverna tycker är bra och mindre bra inom karaktärsämnena så att vi kan jobba för ett ännu mera jämställd samhälle i förlängningen.

Jag hoppas och tror att vi ger våra elever de bästa värderingarna genom oss själva som personer i deras omgivning och det som skolan har i sin värdegrund. Vår ambition både som pedagoger och medmänniskor är att vi ska stärka deras tro och självsäkerhet och att de aldrig ska känna att de är mindre värda för att de har ”fel” kön.

Jag hoppas att vi kommer att ge dem en känsla av att det är viktigt att jobba över gränserna och att vi alltid ska jobba som ett jämställt team.

I programmålet för Hotell och restaurangprogrammet kan man läsa.

”Svensk restaurangtradition är en bärande del i utbildningen”. (skolverket.se) Svensk restaurangtraditioner har haft starka könsbundna uppdelningar av arbetsuppgifter vad det gäller kvinnligt och manligt. Enligt min undersökning så är det på väg att suddas ut om man tittar på hur det såg ut förr gentemot nutid. Det är fortfarande en bit kvar att gå och jag tror och hoppas att våra elever kommer att påverka framtiden i en positiv utveckling och att vi får in mer pojkar i kallköket och mer flickor i varmköket.

Arbetsgivaren säger att det inte har någon som helst betydelse längre vad det är för kön på dem de anställer, kompetens, arbetsvillighet och lagsamarbete är det som gäller idag.

I vårt arbetslag inom restaurangprogrammet är vi för övrigt tre kvinnor och tre män som jobbar tillsammans med våra elever och jag hoppas att eleverna ser att

35

vi jobbar samspelt och jämställt så att det helt enkelt ska vara en naturlig situation för dem.

Jämställdhet är egentligen inget som vi borde behöva tänka på, men vi har fortfarande en bit kvar att gå i samhället innan vi kan släppa den tanken helt och hållet och jag som pedagog i skolan ska tillsammans med mina kollegor jobba med styrka och stolthet vidare mot jämställdhet mellan könen.

36

17.Referenser.

Falkenbergs gymnasieskola – Jämställdhetsplanen 07/08

Hirdman Yvonne m. fl. (2004) Kvinnohistoria. Risbergs, Oskarshamn

Lpf 94. Skolverket.(2006) Stockholm

Malmström, S Györki, I, Sjögren P (2002) Bonniers svenska ordbok. Albert Bonniers förlag AB, Stockholm

Paetchter, C (1998) Educating the other. RoutledgeFalmer. London

Salamancadeklarationen (1994) Svenska Unescorådets skriftserie

Sandberg A, (2002) Jämställd skola -strategier och metoder. Lärarförbundet. Nordisk bokindustri Försäljnings AB

Skollagen (1 kap. 2§)

Skolverket (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. AB Dangårds grafiska. Stockholm

Tallberg Broman I.( 2002) Pedagogiskt arbete och kön. Studentlitteratur. Lund

Thurén T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB. Malmö

Vetenskapsrådet.(2008) Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning.

Citat:

Citat av Benjamin Disraeli (1804-1881