BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad spelar det för roll?
Det är ju bara en bok...
En diskursanalys med intersektionellt perspektiv
av Askungen och Rödluvan i två olika utgåvor.
What does it matter? It’s just a book...
A discourse analysis with an intersectional perspective of Cinderella and Red
Riding Hood in two different editions.
Sofie Nilsson
Jenny Olsson
Förskollärarexamen 210hp 2019-06-10
Examinator: Anna Maria Hellborg Handledare: Mathilda Ernberg
2
Förord
Detta examensarbete har bidragit till många intressanta och djupa diskussioner oss emellan. Vi har lärt känna varandra ännu bättre tack vare det intensiva skrivandet som examensarbetet inneburit. Vi har gemensamt bidragit till alla delar i examensarbetet och tillsammans har vi formulerat stycke för stycke. Detta har gjort att vi fått ta och visa hänsyn för varandras olikheter vilket vi ser som en nyttig lärdom och bra för vårt framtida yrkesval.
Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete samt tacka vår handledare Mathilda Ernberg för mycket givande, intressant och bra feedback under arbetets gång.
Tack!
3
Sammanfattning
Titel: Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok... Författare: Sofie Nilsson och Jenny Olsson
Barnlitteratur är idag och sedan en lång tid tillbaka en viktig del av förskolans
pedagogiska material. Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005) skriver att ny litteratur har svårt att ta sig in i förskolans bokhylla. Detta medför att förlegade normer och värderingar i äldre litteratur fortfarande förmedlas på förskolan. Vi tänker genom detta att vår studie blir relevant och att det blir ett intressant ämne att undersöka.
Problemområdet i vår uppsats är hur budskap och normer förmedlas via barnlitteratur då vi vill öka medvetenheten hos pedagoger att kritiskt reflektera över det vi läser med och för barnen. Vi har gjort en diskursanalys och med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och genusteori har vi undersökt och synliggjort hur olika normer och budskap
framkommer i äldre och nyare utgåvor av Askungen och Rödluvan. Vi analyserar våra valda böcker med hjälp av fyra teoretiska begrepp. Begreppen är klass, genus, kön och etnicitet.
Uppsatsens resultat visar att klassiska Askungen och Rödluvan förmedlar äldre och förlegade normer. Nya Askungen och Rödluvan förmedlar normer och budskap som går att se idag, och som vi tänker utmanar de äldre normerna. Vi menar då att det blir viktigt att samtala med barnen om vad litteraturen säger oss och bidra med tankar som utmanar normer och värderingar. Detta för att barnen ska få förståelse för att olikheter är något som finns runt omkring oss då alla inte är stöpta i samma form.
5
Innehållsförteckning
Inledning ... 7 Syfte ... 9 Frågeställning ... 9 Disposition ... 9 Teoretiska perspektiv ... 10 Intersektionalitet ... 10 Genusteori ... 11 Begreppsförklaring ... 12 Klass ... 13 Genus ... 13 Kön ... 14 Etnicitet ... 14 Forskningsbakgrund ... 15 Barnlitteratur ... 15Genus och barnlitteratur ... 16
Genuspedagogik ... 17
Tidigare forskning ... 17
Metod och material ... 20
Kvalitativ forskningsmetod ... 20
Urval och material ... 21
Diskursanalys ... 22
Genusschema ... 22
Analysfrågor ... 23
6
Genomförande ... 24
Etisk reflektion ... 24
Empiri ... 25
Askungen - Walt Disney Company (1995) ... 25
Askungen - Jansson, Alexander och Jensfelt, Sofia (2018) ... 25
Rödluvan - Pixibok återberättad efter bröderna Grimm av Harris, Martin (2002) ... 26
Rödluvan - Jansson, Alexander och Jensfelt, Sofia (2018) ... 26
Analys ... 27
Håliga raggsockor och fina klänningar ... 27
Askungen ... 27
Rödluvan ... 29
Pappa bakar kanelbullar ... 31
Askungen ... 31
Rödluvan ... 32
Pimpus, pumpus, sa hen ... 33
Askungen ... 33
Rödluvan ... 34
Vi åker utomlands istället ... 35
Askungen ... 35 Rödluvan ... 37 Resultatdiskussion ... 38 Metoddiskussion ... 41 Fortsatt forskning ... 41 Referenslista ... 43
7
Inledning
Förskolan idag har vanligtvis många böcker och sagostunden har sedan många år tillbaka en central roll i förskolans verksamhet. Sagostunden kan bidra till att barnen får kunskaper om världen och möjlighet att identifiera sig med böckernas olika karaktärer. I samtal med barnen om det vi läst kan funderingar väckas och med samtalet som
utgångspunkt kan vi knyta an funderingarna till andra erfarenheter. Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö, 2018 s.15) ska arbetslaget “inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val”. Vi
identifierar en möjlig konflikt mellan vad som står i förskolans läroplan och den barnlitteratur vi ser i bokhyllorna på förskolan. Barnboksforskaren Lena Kåreland och fil. doktor i pedagogik Agneta Lindh-Munther (2005) hävdar att nyare litteratur, som vi tänker kan utmana förlegade normer, har svårt att ta plats på förskolan och en konflikt kan således skönjas då vi erbjuder barnen äldre litteratur med förlegade normer. Detta tänker vi kan ses som en motsättning mellan att arbeta för att motverka traditionella stereotyper och vad som presenteras i den barnlitteratur som erbjuds på förskolorna. Frågor som är relevanta att ställa om barnlitteraturen är: Vilkabilder av flickor och pojkar förmedlas via barnlitteratur på förskolan? Är barnlitteraturen som finns i förskolans bokhyllor könsstereotypa eller könsöverskridande (Wedin, 2014)? Kåreland och Lindh-Munther (2005) nämner att böckernas utformning kan påverka barnen i hur de uppfattar och förstår världen då barnlitteraturen förmedlar samhällets syn på bland annat vad som kan anses vara feminint och maskulint. Barnlitteraturens könsskapande ger alltså effekter av indirekta erfarenheter för barnen i deras skapande av kön och därför pekar vi på betydelsen av att undersöka hur flickor/kvinnor och
pojkar/män i samverkan med andra sociala kategorier gestaltas i barnlitteratur. Kåreland (2005) belyser betydelsen av att barn och pedagoger tillsammans samtalar om vad litteraturens text och bild förmedlar. Hon poängterar vidare att det är av särskilt stor vikt då det kommer till äldre utgåvor av barnlitteratur med föråldrade beskrivningar av normer och värderingar.
I denna uppsats analyserar vi två böcker om Askungen och två böcker om Rödluvan. Två av dem är vad som kan kallas klassiska berättelser, vilket Kåreland (2015) menar inte är en egen genre utan det är böcker som levt vidare under flera generationer. I
8
dagens samhälle kan de klassiska berättelserna ses förmedla värderingar som kan anses vara förlegade och i vissa fall till och med stötande. De två andra böckerna har samma grundhistoria som klassikerna men de har utformats ur ett normkritiskt och normkreativt genusperspektiv. De två omarbetade klassiska böckerna är utgivna av OLIKA-förlag som enligt deras hemsida (www.olika.nu) arbetar för en positiv förändring inom barnlitteratur. Kåreland (2009) skriver att flertalet undersökningar visar att förskolor inte når de krav som ställs på en genusmedveten pedagogik och därför menar hon att småbarnsböcker som ifrågasätter och problematiserar frågor rörande till exempel genus, kön och mångfald fyller en funktion.
Vår valda barnlitteratur undersöks ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på hur genus i intersektion med etnicitet, klass samt kön samverkar. Litteraturen speglar samhället genom de normer som råder och uppsatsen är främst relevant för personal inom förskolan, för att ur ett utbildningssammanhang få syn på hur normer och budskap förmedlas via barnlitteratur som används på förskolan. Detta i och med vårt uppdrag utifrån läroplanen och dess utökade kapitel kring språkutveckling med bland annat högläsning som metod. Läroplanen för förskolan lyfter även vikten av att motverka traditionella könsmönster:
Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på̊ barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheters och på̊ lika villkor, oberoende av könstillhörighet (Lpfö, 2018 s.7).
Avsikten med denna studie är inte att göra anspråk på “någon” sanning utan snarare att synliggöra ett sätt av flera att se på innehållet i barnböcker. På många platser i vår vardag exponeras vi idag för texter, några stöter vi på oundvikligt och andra texter möter vi med ett medvetet syfte (Boréus, 2015). Så är det även i förskolan, och vi som pedagoger har ett ansvar i vad vi väljer att presentera för bilder och texter för barnen (Kåreland, 2005).
9
Betydelsen av att faktiskt undersöka vad barnlitteraturen säger till oss i sina implicita och explicita budskap ligger i att texter påverkar samhället, bidrar till människors föreställningar om vad samhället är, samt påverkar relationen mellan människor (Boréus, 2015).
Syfte
Syftet med vår uppsats är att undersöka budskap och normer relaterat till klass, genus, kön och etnicitet i barnlitteratur. Vi vill öka medvetenheten hos pedagoger så att vi kritiskt ser på det vi läser och förmedlar till barnen via böckerna på förskolan.
Frågeställning
Hur förmedlas normer i barnböcker?
Vilka normer för klass, genus, kön och etnicitet synliggörs i våra valda barnböckers skilda versioner?
Disposition
I teoretiska perspektiv tar vi upp och förklarar innebörden av ett intersektionellt perspektiv samt genusteori. Därefter följer vår begreppsförklaring, som även den fungerar som utgångspunkt för tolkning i vår analys. I nästföljande avsnitt behandlar vi forskningsbakgrund med barnlitteratur, genus i barnlitteratur, genuspedagogik och tidigare forskning. Metod och materialavsnittet följer där kvalitativ forskningsmetod, urval och material, diskursanalys, genusschema, samt analysfrågor presenteras. Vi presenterar vår tolkning av OLIKA-förlag och dess arbete kring normkreativitet för att sedan avsluta avsnittet med en presentation av vårt genomförande av uppsatsen samt våra etiska reflektioner kring densamma. Vi presenterar sedan kortfattat vår empiri för att sedan gå in i analysen, som görs med hjälp av våra valda teorier, begrepp samt genusschemat. Slutligen följer en resultat- och metoddiskussion samt förslag på fortsatt forskning.
10
Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt beskriver vi de teoretiska perspektiv som lägger grunden för vår analys i uppsatsen. Stycket inleds med vår förståelse för intersektionalitet och genusteori. Därefter beskriver vi begreppen klass, genus, kön och etnicitet.
Intersektionalitet
Intersektionalitet kommer från det engelska ordet intersection som betyder korsning och är i Sverige relativt nytt. Dock introducerades begreppet redan i slutet av 1980-talet av Kimberlé Crenshaw som var aktiv inom Black Feminism-rörelsen i USA. Professorn i ekonomisk historia Paulina de los Reyes och professorn i genusvetenskap Diana Mulinari (2005) redogör att begreppet intersektionalitet har sitt ursprung i en
antirasistisk kritik mot den vita feminismens hegemoni och praktik för att möjliggöra en kritik av den traditionella genusforskningen. Maktrelationer kan förklaras genom ett intersektionellt perspektiv och skapar förståelse förvarför olikheter finns samt hur de är kopplade till varandra. Till exempel: Är en kvinna aldrig bara en kvinna, då gruppen kvinnor inte är en homogen grupp. de los Reyes och Mulinari menar vidare att det ej heller går att likställa två kategorier, exempelvis kvinna och man då det finns
föreställningar som hierarkiserar dessa positioner på olika sätt, vilka behöver synliggöras för att identifiera maktrelationer.
Genuspedagogen Eva-Karin Wedin (2014) menar att det finns flera normer som samspelar med kön och att vi alla är bärare av flertalet kategorier såsom social
bakgrund, etnicitet och ålder. Kategorin kön förändrar och förändras i samverkan med dessa andra kategorier och de los Reyes och Mulinari (2005) menar därför att dessa kategorier, även om de står ensamma, ger uttryck för en maktposition. Litteraturvetaren och professorn Maria Nikolajeva (2017) skriver att hon i sin forskning ser barnlitteratur som en makt- och förtrycksmekanism som upprepande bekräftar vuxna som norm och barn som avvikelse.
Universitetslektorn i pedagogik Angerd Eilard (2008) skriver att intersektionalitet handlar om möten mellan sociala hierarkier i människors identiteter och olika relationer. Maktordningar som uppstår kan ses upprätthållas i social och diskursiv praktik samt
11
institutionaliseras i samhällsstrukturen. Eilard menar vidare att inbördes hierarkiska relationer bidrar till att skapa dominerande majoritetskategorier såsom vuxen, svensk och man. Samtidigt skapar dessa kategorier motsvarande underordnade
minoritetskategorier, dessa blir då barn, invandrare och kvinna. Eilard skriver vidare att människans sociala position blir en kombination av bland annat kön, genus, etnicitet, social och kulturell bakgrund samt andra faktorer som rör vårt personliga liv.
Intersektionalitetsperspektivet används på så sätt enligt Eilard för att synliggöra hur dessa sociokulturella kategorier och maktordningar samspelar, genomkorsar och påverkar varandra.
Som en problematiseringav intersektionalitetsperspektivet går det att lyfta begreppets oändliga mängd av maktsymmetrier. Intersektionalitetsanalyser bör alltid baseras på enstaka val av maktsymmetrier, detta för att begreppet inte ska bli analytiskt
ohanterbart. Ytterligare kritik kommer från genusforskare som problematiserar vägkorsningsmetaforen. Detta med anledning av att vägkorsningen inte skildrar samspelet mellan kategorierna som hela tiden pågår och förändras utefter varierande kontexter (Lykke, 2012).
Genusteori
Genus sätter fokus på det sociala i manligt och kvinnligt med utgångspunkt i att det är något som skapas och inte något som är medfött. Manligt och kvinnligt hålls isär och människor delas ständigt in i kategorierna kvinnligt och manligt. I och med detta blir dessa motsatser till varandra, vilket också bidrar till att vi tillskriver flickor och pojkar motsatta egenskaper och beteenden. Dock är genus inte något statiskt utan våra
föreställningar om kvinnligt och manligt förändras i takt med att samhället förändras och ser därför olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen (Wedin, 2014).
Professorn i genushistoria Yvonne Hirdman (2001) beskriver hur mannen genom historien framställts som samhällsnorm och att det som män gör, och är, värderas högre än det som kvinnor gör och är. På detta sätt skapas en över- och underordning som talar om vad det kvinnliga könet kan och inte kan göra. Hirdman redogör vidare för att om en kvinna gör vad som kan anses vara typiskt manliga aktiviteter eller innehar något som
12
liknas med manliga egenskaper tenderar kvinnan att bli mer accepterad. Hirdman menar vidare att män kan utföra så kallat kvinnogöra men att det behöver ske under vissa former. En man kan alltså uppvisa kvinnliga attribut så länge det inte skadar hans maskulinitet. På olika nivåer skapar vi genus och genusordningen som Hirdman talar om skapas av strukturer i samhället, detta innebär enligt Wedin (2014) dock inte att alla pojkar eller män har en högre status än flickor och kvinnor.
Genus är de föreställningar, tolkningar, förväntningar och handlingar som förklarar vad flickor och pojkar, kvinnor och män, sägs vara i kraft av sitt kön. Genus är därmed att göra skillnad där ingen skillnad finns (SOU 2006:75). Litteraturvetaren Anna Grettve (2008) beskriver forskning som visar att kläder och kläddetaljer spelar en central roll för hur en enskild individ eller en grupp människor ifrågasätter sociala tillhörigheter och identiteter. Kläder med genuskodade detaljer kan ge läsaren en hänvisning om bärarens sociala tillhörighet. Forskaren inom samhällsvetenskap Bronwyn Davies (2003) menar att klädesdetaljer är starka symboler på feminina och maskulina sätt att vara. Kjolar och klänningar signalerar i allmänhet kvinnlighet medan byxor och rockar signalerar
manlighet.
Professorn i genusvetenskap Nina Lykke (2012) menar att begreppet intersektionalitet inom genusforskning på senare tid resulterat i att genusforskare arbetar med begreppet genus kontra andra sociokulturella kategoriseringar, normskapande diskurser och maktförhållande såsom etnicitet, klass, ålder etcetera. Hon skriver vidare att flertalet genusforskare anses eniga om att genus bör förstås intersektionellt då det bidrar till att medvetenheten om samverkande maktförhållande, exkluderande normer och skillnader ökar. Wedin (2014) menar att genom denna medvetenhet och genom att ha kunskaper kring hur olika könsnormer skapas i dessa samverkanskategorier skapas en förståelse för hur dessa formas och kan motverkas.
Begreppsförklaring
Begreppen vi avser att använda oss av i vår uppsats kommer i detta avsnitt att förtydligas för läsaren utifrån hur vi väljer att använda begreppen, detta för att begreppen kan förstås på många olika sätt.
13
Klass
Enligt social- och kulturantropologen Pierre Bourdieu (1986) kan samhällsklasser delas in i under- medel- och överklass. Vilken klass vi tillhör beror på hur mycket samt vilken typ av kapital vi har. Bourdieu menar att det är otillräckligt att endast se till det
ekonomiska kapitalet utan att ta hänsyn till övriga kapital och hävdar vidare att det finns tre olika sorters kapital: ekonomiskt, socialt och kulturellt. Det ekonomiska kapitalet består bland annat av inkomster eller ägande, det kulturella kapitalet innefattar till exempel utbildning, titlar eller olika kompetenser. Slutligen så innehåller det sociala kapitalet olika former av sociala relationer såsom släktskap eller att exempelvis känna inflytelserika personer. Tillsammans bildar de tre kapitalformerna det symboliska kapitalet som är det kapital som syns utåt då individen markerar sin status och grupptillhörighet. Detta kan göras genom olika val av kläder, konsumtion, utbildning etcetera, och går att koppla till samhällsklass. Även lektorn i didaktik Jörgen Mattlar (2008) förklarar klassteorier såsom under-, medel- och överklass som en värdering av en människas sociala position och detta skapar en hierarkisk ordning och maktrelationer mellan olika samhällsgrupper. Genusforskaren Anna Lundberg och lektor i
genusvetenskap Ann Werner (2012) skriver i ”Skriftserien om genusvetenskap” att klassförhållande inte kan förstås helt åtskilt från andra maktordningar, så som till exempel kön och etnicitet. Kategorierna påverkar och påverkas av varandra; det som ur en synvinkel kan ses som ojämlikhet utifrån klass kan ur en annan synvinkel ses som ett tecken på maktrelationer utifrån etnicitet. På grund av maktrelationerna och påverkan mellan kategorierna tänker vi att klass blir ett intressant begrepp i vår uppsats.
Genus
Universitetslektorn i barn- och ungdomsvetenskap Christian Eidevald (2009) beskriver tre olika perspektiv inom genusforskningen, han menar att vi varken är eller blir det ena eller det andra, utan istället görs vi på olika sätt och i olika situationer, detta utifrån olika diskurser och föreställningar. Eidevald menar vidare att på så sätt kan individer innefattas och förstås som både och, inte bara kvinnligt eller manligt. Docenten i genusvetenskap Ulrika Dahl (2016) skriver i ”Skriftserien om genusvetenskap” att begreppet kön används som biologisk uppdelning i två kategorier, man och kvinna. Detta medan genus står för de normer och föreställningar, uttryck och egenskaper som
14
samhället tillskriver dem. I denna uppsats kommer vi att utgå från genus som socialt konstruerat.
Kön
Då begreppet kön nämns i vår uppsats utgår vi primärt från binär könsuppfattning, det vill säga att det finns två kön, pojke/man och flicka/kvinna (RFSL, 2019). Samtidigt är vi medvetna om att det finns människor som identifierar sig som icke-binära, det vill säga att de inte identifierar sig som man eller kvinna utan snarare mellan, bortom eller inom båda könskategorierna (RFSL, 2019). Begreppet hen blir vid ett tillfälle relevant i vår analys och enligt RFSL:s begreppsordlista beskrives begreppet som ”könsneutrala pronomen som främst används om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män utan till exempel är intergender, genderqueer och icke-binära”.
Universitetslektor Anette Hellman (2010) visar genom sin avhandling att kroppsliga markörer som kan ses vara skillnader mellan kön bland annat kan vara frisyr, kläder i olika färgskalor, rörelser men också ålder, handlingar och beteende.
Etnicitet
Genusvetaren Tina Mattsson (2015) menar att begreppet etnicitet används på olika sätt och med olika innehåll. Hon menar att det i första hand hör samman med känslan av identitet och grupptillhörighet samt hur dessa är relaterade till aspekter som vart vi är födda, språk, religion, seder, bruk och slutligen som med någon form av gemensam historia. Hur etniska grupper och identiteter konstrueras och kombineras är föränderligt och varierar ständigt. Docenten i socialt arbete Hanna Wikström (2009, s.11) beskriver en vardaglig betydelse av etnicitet som “alla former av särskiljning av människor med hänvisning till ursprung, nationalitet, religion, kultur, samt hud- och hårfärg”. Vi kommer i vår studie att utgå från Wikströms beskrivning av det vardagliga
etnicitetsbegreppet och utgår främst från hud- och hårfärg samt kulturella symboler. Genom vårt valda analysmaterial ges vi endast möjlighet att tolka etnicitet utifrån bilderna då vi i texten inte kan identifiera någon etnicitet.
15
Forskningsbakgrund
I detta avsnitt presenterar vi kort barnlitteraturens bakgrund, genus i barnlitteratur samt genuspedagogik. Vi avslutar därefter avsnittet med en presentation av tidigare forskning som gjorts inom området för vår uppsats.
Barnlitteratur
Barnlitteratur är med största sannolikhet skriven, publicerad och värderad av en vuxen person. Detta kan enligt Kåreland (2009) innebära att det finns en maktkamp mellan barn och vuxna då de inte representerar samma kategori. Kåreland menar dock vidare att denna maktkamp på senare tid mjukats upp och att barnboken under de senare decennierna fått förändrad inriktning och syfte. Historiskt sett kunde barnboken fylla en direkt disciplinerande och uppfostrande funktion, i och med att förmedla riktlinjer för till exempel, religion, arbetsamhet eller renlighet (Kåreland, 2015).
Idag har barnboken närmat sig vuxenlitteraturen och har en estetisk medvetenhet och experimentlusta. Barnboken lyfter också svåra ämnen, vilket pekar på att
gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur har mjukats upp (Kåreland, 2009). Litteraturvetaren Kristin Hallberg (2001) menar att synen på barnet och barnets behov under skilda epoker format barnboken och dess innehåll. Hon skriver vidare att normer som nämns mer eller mindre implicita i barnböcker påvisar hur barnet uppfattas i samhället, det går alltså inte att studera barnlitteratur isolerat utan den bör ses mot bakgrund av samhällets utveckling. Förändringar i samhället återspeglas genom de tema och motiv som tas upp av barnboksförfattarna, då de tydligt belyser rådande
samhällsförhållanden samt hur vi ser på barnet.Samhället idag ser inte likadant ut som förr, något som återspeglas i dagens barnböcker är till exempel hur familjestrukturen beskrivs i flera olika konstellationer utöver den traditionella kärnfamiljen (Kåreland, 2009).
Nikolajeva (2017) menar att barnböcker ofta bedöms med detta är en bra barnbok, men frågor som är relevanta att ställa är: bra för vem? och för vilka barn är boken bra? Barnböcker är inte neutrala, varken sett ur ålder, kön eller ett kulturellt perspektiv. Wedin (2014) menar att genom text och bild i litteraturen förses barnen med modeller för hur flickor och pojkar kan vara. Därav betydelsen av att i förskolan vara medveten
16
om vilken barnlitteratur som finns att tillgå. Genom att tillsammans med barnen diskutera och prata om de föreställningar som litteraturen förmedlar kan barnens vyer utmanas och vidgas.
Genus och barnlitteratur
I all sorts skönlitteratur oavsett genre återfinns typiska genusmönster. Karaktärer byggs upp via dess tankar, handlingar och utseende och deras drag kan säga mycket om de normer och värderingar som råder i samhället (Nikolajeva, 2017). Kåreland och Lindh-Munther (2005) beskriver hur de allmänna feministiska utopierna om frigörelse från fasta könsroller även satte spår i barnlitteraturen. Kritiken växte sig stor mot den könsuppdelade barnlitteraturen under 1960-talet och senare under 1960- och 1970-talet väcktes intresset för kön och genus i barnlitteratur. Nikolajeva (2017) skriver om hur det i tidiga barnlitteraturstudier enbart gjordes beskrivningar av könsroller, det vill säga litteraturens sätt att skildra kvinnligt och manligt och även dess förhållande till verkligheten. När pojkar, flickor, kvinnor och män i barnlitteratur uppträder enligt samhällets rådande normer går det också att tala om könsstereotyper. Kåreland och Lindh Munther (2005) beskriver en studie som är gjord på 1960-talet, där små barns pekböcker styr flickor och pojkar mot särskilda intressen. Den skära pekboken var riktad till flickor och innehöll bilder föreställande frukt, kläder och en tallrik. Den blå pekboken var riktad till pojkar och innehöll bilder på bland annat bilar, bussar och flygplan. De beskriver vidare att pojkar ofta framställs i barnlitteratur som starka, aktiva och självsäkra. Detta medan flickor istället beskrivs med egenskaper såsom passivitet, anpassningsbara och räddhågsenhet. Vanligt är också att den manliga karaktären har en högre ställning än den kvinnliga karaktären (Kåreland, 2005). Nikolajeva (2017) skriver liknande då hon skriver att flickor framställs i barnlitteratur som snälla, väluppfostrade och duktiga medan pojkar beskrivs som busiga och äventyrliga. Litteraturpedagogen Agneta Edwards (2008) menar att litteraturen kan ses som en samhällsspegel som antingen kan befästa eller rucka på de traditionella mönster och roller som finns. Litteraturen som barnen möter formar deras världsuppfattning samt visar olika sätt att vara människa på. Det vi förmedlar till barnen via läsning kan bidra till att ge dem andra perspektiv och motbilder, istället för att bekräfta rådande normer kring hur pojkar/män och flickor/kvinnor är, förväntas vara eller ser ut (ibid.).
17
Genuspedagogik
Genuspedagogik är ett samlingsnamn för metoder som avser att synliggöra hur olika föreställningar om kön påverkar flickor och pojkars förutsättningar. Genuspedagogik syftar till att bryta rådande könsnormer för att skapa bättre förutsättningar för barn att få leva sina liv utan de eventuella begränsningar som traditionella och normativa
föreställningar om kön kan ha (Kåreland, 2015).
Eidevald (2011) skriver att det finns två dominerande metoder för genuspedagogiskt arbetet i förskolan. Ena arbetsmetoden innebär att förskolan arbetar med könsneutralitet, vilket innebär att bland annat material och miljöer är utan tydlig könskodning. Den andra metoden innebär att förskolan arbetar med kompensatorisk pedagogik. Med det menas att förskolan arbetar med blandat könskodat material för att utmana och kompensera barnen om de uppfattas uppfostras i vad som anses vara traditionella könsmönster. Litteraturen i förskolan kan användas som ett redskap och föra genusarbetet framåt, barnlitteraturen kan ses som den tredje pedagogen. Kåreland (2015) skriver att kompensatorisk pedagogik handlar om att barn oberoende sitt kön ska få vara på olika sätt.
Tidigare forskning
Vi har sökt internationellt publicerad forskning för vår studie via databasen ERIC via EBSCO och har då använt sökorden: Picture books, Childrens literature samt ethnicity. Vi fann flertalet vetenskapliga artiklar och genom att läsa några av artiklarnas abstract kunde vi avgränsa antalet till en artikel som passar vår studies syfte och frågeställning. Vi fann barnlitteraturprofessorn Melanie Koss (2015) studie ”Diversity in
Contemporary Picturebooks: A Content Analysis”, som är gjord i USA men vi menar att den är överförbar till svensk förskolekontext. Koss skriver om hur barn behöver kunna spegla sig i böcker och dess karaktärer för att ges möjlighet att se sig själva och sitt liv representerat.
Fil. dr, biträdande professorn Maria Simonssons doktorsavhandling ”Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel” (2004) har vi sedan tidigare läst i vår
utbildning till förskollärare och därmed vetskap om vad den handlar om samt hur vi kan använda den i vår uppsats.
18
Barnboksutgivningen har enligt Svenska barnboksinstitutets (2019:03) nyutgivna publikation ”Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet: En dokumentation” mer än fördubblats under 2000-talet. Simonsson (2004) skriver i sin etnografiska
doktorsavhandling ”Bilderboken i förskolan” att alla dessa böcker som ges ut inte når barnen då flertalet urval sker på vägen av vuxna personer, exempelvis via bibliotekens inköp.
Simonssons avhandling handlar om bilderbokens roll i förskolan. Syftet är att ”ge en ökad förståelse för hur barns bilderboksanvändande ser ut på förskolan” (2004, s.17). Detta för att generera kunskap om bilderbokens funktion som medium för förskolebarn att förstå världen och sig själva. Genom att under sammanlagt tretton veckor aktivt delta på två 3–5-årsavdelningar på två olika förskolor fick Simonsson insyn genom
observationer, samtal och intervjuer kring hur barnen interagerar med bilderböcker både under planerade pedagogiska aktiviteter och enskilt i sin lek.
Simonsson (2004) förklarar i sin avhandling att bilderböcker har en kommunikativ kraft att förmedla budskappå olika nivåer till barn och att den under lång tid använts som ett pedagogiskt verktyg. Förskolepersonalen i studien använder böckerna för flera ändamål i förskolan, bland annat för att utveckla barnens språk. Ur ett pedagogiskt perspektiv så ansåg inte pedagogerna att det finns några begränsningar i val av böcker då det gäller att lära sig saker. Dock menar de att det finns olämplig litteratur men att den mest handlar om begriplighet i form av till exempel långa texter. Böcker som förskolepersonalen anser att barnen bör ta del av är vad som beskrivs som klassiker och moderna klassiker då de säger sig vilja föra in barnen i en kulturgemenskap och förmedla något som de menar att varje barn bör känna till. Författare som de benämner som kulturella ikoner och benämner borgar för kvalitet är bland annat Astrid Lindgren, Lennart Hellsing och Bröderna Grimm (ibid.).
Koss (2015) skriver i sin studie att bilderböcker förmedlar kulturella och samhälleliga värderingar som hjälper barn att lära sig om och förstå sin omvärld. Barnen lär sig genom böckerna att ifrågasätta stereotyper och att utveckla sitt kulturella perspektiv, något som kan påverka barnens tankar om sig själva och hjälpa dem att utveckla en positiv självbild. Genom barnlitteratur som behandlar olika kulturer kan barn identifiera sig med både sin egen och andras kulturer, vilket gör böcker till ett hjälpmedel för att bland annat förstå diskriminering. Barn kan påverkas negativt och få dålig självkänsla
19
om de inte kan identifiera sig med en bok eller se hur deras liv inte finns representerat. Får de aldrig se sig själva representerade så kan barnen uppfatta det som att deras liv och erfarenheter är oviktiga (ibid.).
Vidare fokuserar hennes studie på hur karaktärer och befolkningar ur perspektiven etnicitet, kön och funktionshinder är representerade i samtida bilderböcker. Vår tolkning av Koss studies begrepp är att white innebär ljushyade och black mörkhyade. Resultaten som Koss (2015) fick fram utifrån hennes begreppsförklaring av etnicitet visar att 75% av huvudkaraktärerna i böckerna framställs som ljushyade medan 15% framställs som mörkhyade. 6% relaterade hon till Asien, Latinamerika med flera, av de resterande 4 % av karaktärerna kunde hon inte identifiera etnicitet. I samma studie presenterar hon utifrån hennes analyserade böcker att 57 % av huvudkaraktärerna är män och bara 36% är kvinnliga. Resterande karaktärer benämner hon som neutrala då hon utgår från binär könsuppfattning i sin studie.
Edwards (2008) lyfter betydelsen av en bredd av bokutbud, detta för att inte fastna i ett slags tema eller i en slags skildring av världen. Många olika sorters böcker gynnar barnen och kan bidra till igenkänning och en positiv självbild för alla barn något som även Koss (2015) påpekar genom sin forskning. Svenska barnboksinstitutets (2019:03) publikation visar att nya undersökningar av bilderböcker publicerade i Sverige med mörkhyade personer representerade, har ökat jämfört med 2014 års bokutgivning.
20
Metod och material
Detta avsnitt inleds med en beskrivning av kvalitativ forskningsmetod. Underrubriker som sedan följer är urval och material, diskursanalys, ett kortare avsnitt om Nikolajevas (2017) genusschema samt våra analysfrågor som vi använder oss av när vi analyserar böckerna. Vidare presenterar vi OLIKA-förlag och dess arbete, för att slutligen presentera vårt genomförande av uppsatsen och våra etiska reflektioner.
Kvalitativ forskningsmetod
Forskning kan grovt indelas i kvantitativ och kvalitativ metod. Skillnaden mellan dessa kan beskrivas så som att kvantitativ forskning ger resultat i siffror, det vill säga faktorer som går att kvantifiera. Kvalitativ forskning ger istället resultat med tyngdpunkter baserade på ord. Inom den kvalitativa forskningen eftersträvas att förstå hur människor i sociala sammanhang uppfattar verkligheten. Ofta söks förståelsen i begreppen vad, hur och varför (Bryman, 2011).
Vårt metodval för uppsatsen grundar sig i att vi utifrån vårt syfte och vår frågeställning vill skapa en förståelse för hur normer och budskap förmedlas i vald barnlitteratur. Inom kvalitativ forskning är begreppet tolkning centralt, utgångspunkten är att verkligheten kan uppfattas på flera olika sätt och att det således inte finns en absolut och objektiv sanning (Alvehus, 2013). En kvalitativ metod för uppsatsen kan förklaras som lämplig genom att den kunskapsteoretiska ståndpunkten är tolkningsinriktad (Bryman, 2011). Uppsatsens fokus ligger i att skapa en förståelse för den bit av verklighet som illustreras genom sagorna. Universitetslektorn i företagsekonomi Johan Alvehus (2013) skriver: “Att tolka innebär att se något “som” någonting”, han menar att automatiskt tolkar vi det vi ser ofta som uppenbart och självklart. Genom att utveckla vårt seende och tänka bortom det uppenbara kan vi lära oss att se något annat än det uppenbara och självklara för oss skriver han och menar vidare att detta kan resultera i att det uppenbara inte ses som lika självklart. Tolkande forskning bidrar med att vi skapar oss en nyanserad förståelse och utvecklar vårt sätt att studera vår omvärld.
Kritiker menar dock att den kvalitativa forskningen är svår att generalisera utöver kontexten den producerades i. Den kvalitativa forskningsmetoden som utförs på
21
sig i forskningen. Detta är något som kan ses som en kritik mot kvalitativa undersökningar (Bryman, 2011).
Urval och material
Vi har för vår uppsats valt att analysera fyra böcker. Från början valde vi att endast analysera två klassiska barnböcker, som vi båda har en relation till och som vi genom tidigare erfarenhet tänker förmedlar normer och budskap som inte passar i ett modernt samhälle. Därtill menar vi att de båda böckerna är aktuella och går att finna på
förskolan. Då vi fann att barnböckerna även finns i modernare tappning beslutade vi oss för att även ta med dem i analysen då de förmedlar normer och budskap från en nyare tid vilket kan bidra till att både barn och pedagoger vidgar sina referensramar.
Ytterligare en anledning till att vi även ville ta med de modernare böckerna är att de äldre versionerna av böckerna enligt Nikolajeva (2017) kan ses som förlegade ur ett normkritiskt perspektiv.
Målet är inte att jämföra böckerna utan istället undersöka de implicita budskap som böckerna kan förmedla. Böckerna vi har valt till uppsatsen och som utgör vår empiri är för barn i ålder 3–5 år. De modernare böckerna är båda utgivna 2018 av OLIKA-förlag och ingår i deras serie MODERNA sagor. En av de klassiska böckerna kommer från Walt Disney och är utgiven 1995 av RICHTERS förlag. Den andra klassikern är en pixibok som är en återberättad version av bröderna Grimms klassiker, utgiven av Bonnier Carlsen 2002.
Vi har valt att utgå från ett målstyrt urval av barnlitteratur till vår uppsats. Forskaren Alan Bryman (2011) menar att ett målstyrt urval i huvudsak handlar om att välja ut enheter utefter de forskningsfrågor som formulerats och som ska besvaras. Detta innebär att vi har tagit hänsyn till vårt syfte och vår frågeställning när vi gjorde vårt urval av barnlitteratur. En kritik som kan riktas mot kvalitativ ansats kan röra sig om urvalsstorleken, detta då den kvalitativa ansatsen använder data i liten mängd och inte ger möjlighet att generalisera (Larsen, 2009).
22
Diskursanalys
Humanioraforskarna Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000) beskriver
diskurs som ett “bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”. Därmed kan en diskurs förklaras vara hur en viss grupp förhåller sig till och talar om ett särskilt fenomen. Diskursanalys är ett verktyg som används för att analysera olika föreställningar om världen, det vill säga analyser av verkligheten.
Sociologen Ann Kristin Larsen (2009) menar att diskursanalys utgår från att det inte finns en sann verklighet, utan genom forskning konstrueras flera subjektiva
verkligheter. Med språket som hjälp skapar vi representationer av verkligheten, dessa är dock inte speglingar av en redan existerande verklighet utan istället bidrar
representationerna till att skapa den. När språket används konstrueras en verklighet och genom att namnge ting eller grupperingar skapas sammanhang, det vill säga att
verklighet har producerats. Beroende av de positioner som intas framträder olika bilder av verkligheten. Professorn i barn- och ungdomsvetenskap Mats Börjesson och
docenten i sociologi Eva Palmblad (2007) menar precis som Larsen (2009) att texter och bilder finns i verkligheter, samtidigt som de föreställer andra verkligheter.
Professorn i statsvetenskap Kristina Boréus (2015) menar att centrala diskursanalytiska begrepp är att ringa in det underförstådda och undersöka vad som stängs ute. En
diskursanalys är lämplig för vår studie då vårt syfte är att analysera hur normer och budskap förmedlas via vår valda barnlitteratur genom att synliggöra maktrelationen mellan tidigare nämnda och definierade kategorier, med genus som huvudfokus.
Börjesson och Palmblad (2007) skriver att diskursanalys kan tillämpas på nästan vilken text som helst, till exempel så kan det vara läromedel, tidningar eller böcker.
Genusschema
Nikolajeva (2017) skriver om genusstrukturer i barnlitteratur och menar att det går att särskilja tilldelade manliga och kvinnliga egenskaper åt. Genusschemat är uppdelat utefter en uppfattning av kvinnliga och manliga egenskaper som motsatser till varandra, vilka hon kommit fram till genom sin barnlitteraturforskning. Då vi är färgade av våra tidigare erfarenheter tänker vi att genusschemat hjälper oss att vara objektiva i vår
23
analys. Karaktärernas egenskaper analyseras och identifieras och genom genusschemat identifierar vi egenskaperna som indikerar genustillhörighet på ett likvärdigt sätt.
Män/pojkar Starka Våldsamma Känslokalla, hårda Aggressiva Tävlande Rovgiriga Skyddande Självständiga Aktiva Analyserande Tänker kvantitativt Rationella Kvinnor/flickor Vackra Aggressionshämmande Emotionella, milda Lydiga Självuppoffrande Omtänksamma, omsorgsfulla Sårbara Beroende Passiva Syntetiserande Tänker kvalitativ Intuitiva
Nikolajeva (2017) menar vidare att föreställningarna om könsförknippade egenskaper inte alltid har sett likadana ut, utan de förändras över tid och rum.
Analysfrågor
Vi har tillsammans utarbetat våra analysfrågor för att undersöka de olika barnböckerna, dess karaktärer och handlingar på ett likvärdigt sätt. Genom att använda oss av samma frågor till våra fyra böcker möjliggör det att vi kan undersöka normer och budskap med hjälp av samma teoretiska ram, empirin behandlas då likvärdigt. Vi vill poängtera att det är vi som tolkar barnböckerna med hjälp av litteratur och forskning som vi har valt samt att det är våra frågor som utgör grunden för analysen.
Frågorna lyder:
Vilka egenskaper har de olika karaktärerna? Hur beskrivs de olika karaktärerna i ord? Vilka aktiviteter utför de olika karaktärerna? Vilka yrken och roller har de olika karaktärerna?
Hur beskrivs karaktärernas utseende och klädsel genom bilderna?
OLIKA-förlag med en medveten agenda
OLIKA-förlags slogan är “ut med stereotyper - in med möjligheter” och böcker utgivna av OLIKA-förlag tar upp olika människors perspektiv. Det går att läsa på deras hemsida
24
att deras tanke med böcker är att de ska spegla samtidens mångfald i sätt att vara och sätt att leva samt att de ska bidra till ett jämställt och jämlikt samhälle. Genom att läsa normkreativa böcker i förskolan normaliserar vi olikheter och utmanar de förlegade stereotyper samt bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att vara sig själva (OLIKA, u.å).
Genomförande
Då vi utgår från ett målstyrt urval har vi valt vår empiri utifrån vårt syfte. Vi diskuterade vilka böcker som vi själva har en relation till och som vi vet finns på förskolan, valet föll då på Askungen och Rödluvan. Då vi fann att böckerna även finns i nyare tappning ville vi undersöka hur även dessa förmedlar normer och budskap utan att genomföra en komparativ studie.
Vi började med att läsa sagorna var för sig, för att sedan sätta oss tillsammans och ställa våra analysfrågor till böckerna. Därefter skapade vi en tabell för varje bok vilket gjorde att vi fick en tydlig bild av böckernas karaktärer och miljö. Utifrån denna tabell gjorde vi ett urval av sekvenser i böckerna som vi sedan analyserade med hjälp av
genusschemat och våra teoretiska begrepp. Tabellen, våra analysfrågor och genusschemat bidrog till att analysen kunde genomföras på ett likvärdigt och mer objektivt sätt.
Etisk reflektion
Något som läsaren av vår studie behöver ha i åtanke är att det är våra tolkningar och föreställningar som ligger till grund för uppsatsen. Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att forskare alltid gör tolkningar då de analyserar texter i en diskursanalys. Då det är vi som forskare som valt teorier, litteratur och forskning att tolka vår empiri med är vi väl medvetna om att vi påverkar studiens utgång. Vi är färgade av våra tidigare erfarenheter och genom detta kan vi ha förutfattade meningar kring både vald litteratur och valda begrepp. Vi menar att framskrivningen och tolkningen av våra teoretiska begrepp, våra analysfrågor och genusschemat hjälper oss att behandla och tolka empirin på ett objektivt sätt.
25
Empiri
Nedan kommer vi att kort presentera vårt valda analysmaterial. Presentationen av böckerna som ligger till grund för vår analys är menad som en kort introduktion för att ge läsaren inblick i böckernas innehåll. Då böckerna saknar sidnumrering, kommer vi i analysen då vi använder oss av citat, att påbörja sidräkningen från den sida där sagans text börjar.
Askungen - Walt Disney Company (1995)
Askungen bor med sin styvmor och sina styvsystrar sedans hennes far dog. Askungen blir behandlad som en piga och utför alla hushållssysslor. Hon får även bo på vinden. När prinsen bjuder in till bal för att finna sig en fru säger styvmodern åt henne att hon får gå om hon har en klänning, något hon aldrig hinner sy då hon hela tiden får nya sysslor. Hennes gudmor, den goda fen trollar fram en fin klänning och glasskor som Askungen kan ha på balen. Fen trollar även fram häst och vagn, dock med en förmaning om att förtrollningen endast varar fram till tolvslaget. Väl på balen träffar Askungen prinsen som blir förälskad i henne. Askungen tvingas lämna balen i all hast då klockan nästan slagit tolv, i farten tappar hon den ena glasskon som hovet åker land och riket runt med för att finna kvinnan prinsen förälskat sig i. Till slut finner de Askungen som gifter sig med prinsen för att tillsammans leva lyckliga i alla sina dagar.
Askungen - Jansson, Alexander och Jensfelt, Sofia (2018)
Askungen bor i källaren till huset som hennes faster och två kusiner bor i. Dagligen har hon sysslor att utföra. En dag kommer en inbjudan från Prinsessan i kungariket, det vankas en stor bal och alla är bjudna. Kusinerna får nya smycken och kläder medan Askungen får uppmaningen om att hon inte får gå. När kusinerna och fastern är iväg börjar Askungen att gråta, sparkar till skurhinken som börjar skaka. Ut hoppar den goda fen, som hjälper henne med alla sysslor medan Askungen tar på sig klänningen hon har gjort. Fen trollar fram häst, vagn och ett par glasskor för att sedan berömma Askungen för hennes häftiga klänning. Askungen får en förmaning om att magin varar till
26
i all hast får lämna då klockan närmar sig tolv. På vägen tappar Askungen den ena glasskon och Prinsessan skickar ut skoagenter för att finna ägaren till skon. Ägaren till glasskon är Askungen och de tu gifter sig.
Rödluvan - Pixibok återberättad efter bröderna Grimm av
Harris, Martin (2002)
Rödluvan handlar om en söt liten flicka på väg genom skogen med en korg fika till sin mormor. Vargen, listig som få ställer frågan om vart Rödluvan är på väg och snart är Vargen i mormors stuga. Mormor slukas och så även Rödluvan när hon väl kommer fram. Jägaren som kommer förbi hör höga snarkningar och fattar snart misstankar. Jägaren skär upp Vargens mage och räddar mormor och rödluvan, som klarade sig helskinnade. Då Vargen vaknar är buken fylld av sten så vid branten stupade Vargen och dog. Mormor fick sitt vin, jägaren tog Vargens skinn och Rödluvan lovade att lyda sin mamma hädanefter.
Rödluvan - Jansson, Alexander och Jensfelt, Sofia (2018)
Rödluvan handlar om en pojke som av sin pappa får en sydd kappa i hans favoritfärg röd, därav namnet Rödluvan. I skogen träffar Rödluvan på Vargen som ger ett förslag om att plocka blommor till morfar som väntar hemma i stugan. Medan Rödluvan plockar blommor tar Vargen sig hem till morfar och slukar honom hel. När Rödluvan kommer fram slukas även han av Vargen, som sedan somnar. Skogvaktaren hör
snarkningarna och tar sig till stugan, väl på plats ser hon hur det rör sig i Vargens mage. Hon räddar Rödluvan och morfar, sedan fyller dem magen med kanelbullar, något de vet att Vargen inte tycker om. Vargen vaknar och skogvaktaren pekar uppmanande på att Vargen bör tänka på vad hon äter. Skogvaktaren erbjuder Vargen jobb i skogen, varpå hon en dag får syn på Rödluvan i skogen och blir fundersam, honom åt jag ju upp tänkte hon.
27
Analys
Detta avsnitt presenterar vår analys utifrån rubriker som vi har formulerat och som grundar sig i våra teoretiska begrepp: klass, genus, kön och etnicitet. Vi har begränsat vår uppsats till fyra begrepp för att det inte ska bli analytiskt ohållbart såsom Lykke (2012) problematiserar intersektionalitetsperspektivet. Våra analysfrågor hjälper oss att nyansera och identifiera normer och budskap i böckerna vi valt. Då våra valda
teoretiska begrepp samverkar med varandra kommer dessa att korsa varandra i
avsnitten, vilket gör att det förekommer en del upprepningar. Utifrån de los Reyes och Mulinaris (2005) förklaring och vår förståelse för intersektionalitet kan vi se hur våra valda teoretiska begrepp samverkar med varandra. För att göra analysen så tydlig som möjligt tematiserar vi avsnitten i två underrubriker, Askungen och Rödluvan. I dessa avsnitt kursiverar vi nya och klassiska, för att göra det tydligt för läsaren vilken bok som analyseras. Då vi i analysen av klassiska Rödluvan använder oss av begreppen förr, forntida och dåtiden syftar vi på ett samhälle runt 1900-talets början. Detta har vi tolkat genom karaktärernas kläder, utseende och aktiviteter. Underrubrikernas innehåll
kommer att variera i storlek, då vi finner olika mycket att analysera i de olika böckerna. Än en gång påpekar vi att avsikten med vår studie inte är att göra anspråk på en sanning, utan snarare att undersöka normer och budskap i valda delar av vår valda barnlitteratur.
Håliga raggsockor och fina klänningar
Under denna rubrik undersöker vi hur klass utifrån vår definition och förståelse av begreppet skapas i interaktion med andra sociala kategorier.
Askungen
Då Askungens far dör i den klassiska Askungen kan det enligt Bourdieus (1986) teori om socialt kapital antas att Askungen förlorar sin status och sin tidigare sociala position. Istället för fadern blir det Askungens styvmor som blir familjens överhuvud och
därigenom får högre social status, något som ger styvmodern möjlighet att visa sitt sanna jag. Bourdieu menar vidare att ekonomiskt kapital inte enbart avgör klass, vilket kan ses då Askungen efter balen får prinsen. Trots att hon blir fattig i och med faderns
28
död kan vi tolka det som att hon behåller en del av sitt sociala kapital. Hon kan konsten att föra sig och visar stil vilket kan ses som en annan form av kapital än det materiella. En form av socialt kapital som styvmodern och framförallt styvsystrarna verkar sakna, vilket bidrar till att framställa systrarna som mer osympatiska än Askungen.
Askungen blir behandlad som en tjänsteflicka i både den nya och den klassiska Askungen och hamnar på så sätt längst ner i hierarkin. Mattlar (2008) menar att
klassbegreppet inte ska förstås som en värdering av människor, utan istället menar han att det är en värdering av en människas sociala position. Askungen kan genom Mattlars förklaring tydligt tolkas tillhöra underklassen då hon behandlas som tjänstefolk och framställs genom text och bild i boken som att hon är den med mindre materiella resurser. Detta synliggörs genom att Askungen, i båda sagorna, själv får tillverka sin balklänning och därigenom beskrivs Askungen ha ett begränsat ekonomiskt
handlingsutrymme. Bourdieu (1986) skriver om ekonomiskt kapital som en faktor till status som bidrar till lägre/högre klass. I båda böckerna jämställs Askungen med
tjänstefolket och tvingas utföra en stor del av hushållets alla sysslor. Något som befäster hennes underklassposition är de sysslor Askungen blir beordrad att utföra i både den
klassiska och den nya sagan. Askungen ska alltid utföra det smutsiga arbetet med att
rensa ut askan ur den öppna spisen eller vedpannan. Då hon alltid var smutsig av aska gavs hon namnet Askungen, vilket kan tolkas som nedlåtande och att de som kallar henne så utövar en sorts makt gentemot henne. De som beordrar henne att utföra sysslorna kan enligt Mattlars (2008) förklaring av klassbegreppet tolkas tillhöra överklassen.
”Du!” hånskrattade de elaka styvsystrarna. “Du kan inte gå på balen. Titta bara som du ser ut!” (Walt Disney Company, 1995 s.4).
Styvsystrarnas kommentar om Askungens utseende kan tolkas som ett sätt att nedgöra Askungens position som kvinna genom att hänvisa henne till sin underklass, då hon enligt styvsystrarna inte passar in på balen på grund av hur hon ser ut och är klädd. Grettve (2008) skriver att enskilda kläddetaljer kan bidra till att läsaren ges en uppfattning om bärarens sociala tillhörighet samt att kläderna kan tolkas som tecken som säger något om vem, och vad någon är. Bilderna i både klassiska och nya
29
kläder och smycken. Bourdieu (1986) menar att en individ genom klädvalet markerar sin status och grupptillhörighet vilket går att koppla till samhällsklass. Askungen i den
klassiska boken beskrivs som vacker och bär typiskt feminina kläder såsom klänning,
förkläde och huvudduk. Davies (2003) menar att dessa kläder ingår i kategorin kvinnligt. Trots att Askungen i den nya boken är normbrytande och bär vad som kan anses vara manliga kläder såsom kängor, byxor och storskjorta förändrar inte det Askungens position som underordnad. Istället kan det förstås bidra till att förmedla hennes underklass. Maktordningen som förmedlas i båda böckerna blir tydligast när det kommer till balen och Askungen får sy och ordna med sina kläder själv medan
kusinerna och styvsystrarna får nya fina kläder. Om vi tolkar Askungens position utifrån Bourdieus (1986) teorier när han talar om att status inte enbart fås genom ekonomiska faktorer kan vi se att Askungen i båda böckerna är begränsad utifrån klass, manliga och kvinnliga egenskaper samt genom sociala strukturer och relationer.
Rödluvan
Tidsepoken som skildras i den klassiska Rödluvan visar ett samhälle från förr där
normen är att kvinnan arbetar hemma såsom Kåreland (2005) menar när hon skriver att i äldre typiska flickböcker stod hemlivet och vardagen i fokus. Ett forntida samhälle framkommer genom tolkningar av bilderna i boken, där Rödluvan och hennes mamma framträder i vad som kan ses vara tidstypiska kläder från förr, såsom klänning med förkläde och huvudduk, samt att deras boende målas fram som primitivt då bilderna visar ett väldigt enkelt hem genom dess torftiga inredning och mammans enkla hushållsredskap. Med anledning av vår tolkning av ett dåtida samhälle går det att anta att den traditionella kärnfamiljsnormen som Kåreland (2009) beskriver är den som råder i den klassiska Rödluvan. Kåreland påpekar vidare att det var vanligare med giftermål förr och att normer som syns i dåtidens barnlitteratur skildrar den tiden. Rödluvans pappa är inte omnämnd varken i bild eller i text och vi kan då anta att han befinner sig på sitt arbete och kvinnan /mamman utför därför hushållssysslorna något som Kåreland (2005) också nämner när hon skriver om kvinnoschabloner. Jägaren i sagan är en man och ses utanför sitt hem i skogen på sitt arbete, han kan antas vara den som är
familjeförsörjare i sitt hushåll. Normerna som förmedlas marginaliserar kvinnan då hon ska vara hemma och sköta hushållet och ta hand om barnen. Det är inte
30
mammans/kvinnans uppgift att tjäna pengar och detta kan tolkas som att kvinnan på så sätt blir beroende av mannen. Genom att mannen inte representeras som omsorgsperson för barnet blir hon låst till hemmet och får därigenom ett begränsat handlingsutrymme. Även mannen kan ses med ett begränsat handlingsutrymme, då han inte representeras som omsorgsperson.
“När han kom in i stugan och såg vargen höjde han geväret. Men så kom han att tänka på att vargen nog ätit upp mormor och att hon kanske fortfarande levde” (Harris, 2002 s.18).
Då vargen slukat både mormor och Rödluvan kommer jägaren till undsättning, han hör någon som snarkar men fattar misstanke då ljudet är så högt. Han går in i stugan och höjer geväret men hejdar sig då han misstänker att mormor ligger i vargens mage. Hans intuition, hans kunskap och hans misstanke räddar mormor och Rödluvan då han bestämmer sig för att klippa upp vargens mage istället för att skjuta honom. Jägaren som är man, familjeförsörjare och smart kan enligt Bourdieu (1986) antas ha mer makt och högre upp i hierarkin än de övriga karaktärerna i och med flertalet samspelande kapital, han är hjälten i sagan. Med det intersektionella perspektivet enligt Eilards (2008) beskrivning ses jägarens maktposition då han förklaras som vuxen, man och ses med västerländskt utseende. Enligt Eilard motsvarar detta en majoritetskategori. I den nya Rödluvan bor Rödluvan och hans pappa i ett enkelt hus ute i skogen. Det syns inga moderniteter i form av dator, telefon eller tv vilket gör det svårt att tidsbestämma sagan men det kan antas att det inte är en saga som utspelar sig i nutid. Stugan är enkelt inredd med enkla möbler i trämaterial och bilderna i sagan kan enligt Bourdieus (1986) materiella klassförståelse som refererar till ekonomiskt kapital, förstås som att de inte tillhör någon överklass. Dock finns det en hel del böcker i huset vilket kan tolkas som att de är litterärt intresserade och enligt Bourdieus (1986) teorier om kulturellt kapital får de då högre status. Detta kan ses som en samverkan mellan ekonomiskt och
kulturellt kapital då det inte enbart går att fastställa en människas klassposition genom att bara se ett kapital.
31
“-Vargar tycker inte om sötsaker. Om vi lägger kanelbullar i Vargens mage tror hon att ni ligger kvar. Och då vill hon nog aldrig äta människor igen” (Jansson och Jensfelt, 2018 s.23).
Skogvaktaren kan ses som en eftertänksam (tolkas genom kroppsspråket då hon håller handen precis vid tinningen som att hon tänker) misstänksam (genom att hon blir
misstänksam mot ljudet inifrån morfars stuga) och smart (skär upp magen på vargen och lär henne en läxa) kvinna. Enligt Grettves (2008) beskrivning av klädesdetaljer och hur de kan bidra till vår tolkning av någon, kan vi tolka skogvaktarens klädsel genom bilderna och då kan hon antas tillhöra en högre klass än de andra karaktärerna. Genom sina propra kläder som är tillverkade i vad som synes vara fina material med
blommönster, samt smycket som hon bär runt halsen (kan även tolkas vara en stor guldknapp) och sina stövlar beprydda med stora guldknappar kan hon enligt Bourdieus (1986) teori förstås som framställd med ekonomiskt kapital och därmed tilldelas större handlingsutrymme och mer makt då hon bland annat är den som tar beslut kring vargens vara eller icke vara.
Pappa bakar kanelbullar
Under denna rubrik undersöker vi hur genus utifrån vår definition och förståelse skapas i interaktion med andra sociala kategorier.
Askungen
Omslaget till den klassiska Askungen berättar för oss att Askungen är kvinna då vi tolkar bilden genom Nikolajevas (2017) genusschema. Vi ser kvinnligt tilldelade
egenskaper såsom vacker, mild och omhändertagande. Hon beskrivs även i text som just vacker. Vi tolkar bilderna i boken som att hon ska förstås som omsorgsfull då hon ses ta hand om djuren. Omslaget till nya Askungen berättar för oss att Askungen är stark (då hennes armmuskler tydligt syns) och hennes kroppsspråk med händerna i sidorna förmedlar att hon ser självsäker och självständig ut. Detta är enligt Nikolajevas
genusschema manliga egenskaper. Dock har Askungen tiara, långklänning och uppsatt hår vilket i linje med Grettves (2008) påstående kan vara indikationer på vem och vad
32
någon är. Dessa kan läsas som symboler vilka berättar om könstillhörighet, i detta fall bekräftar symbolerna Askungens könstillhörighet som kvinna.
“Gabriella! Petronella! Kungen har bjudit oss till en stor bal på slottet. Hans son, den stilige unge prinsen, ska välja sig en hustru som sedan en gång ska bli drottning, och rikets alla unga flickor är inbjudna” (Walt Disney, 1995 s.4).
En dag ankommer ett brev till Askungen och hennes familj som berättar att prinsen bjuder in till bal för att han ska välja sig en hustru. Genom att prinsen får välja sig en hustru kan den valda (bortvalda) kvinnan ses som underordnad då val indikerar
bestämmandet över ett viljelöst objekt att välja till eller bort. Således kan prinsen förstås som subjektet som väljer och vrakar medan Askungen, tillsammans med de andra kvinnliga positionerna till utbud, är passiva och objektifierade inför äktenskapet. Enligt Nikolajevas (2017) genusschema är passivitet en typiskt kvinnlig egenskap, något som inte går att finna hos Askungen i den nya sagan. Askungen får där frågan av prinsessan om hon vill stanna på slottet, något som kan tolkas att Askungen innehar egenskaper som aktiv och kan fatta egna beslut. Detta ger enligt Nikolajevas genusschema Askungen manliga egenskaper och kompetenser som leder till ett större
handlingsutrymme och om möjligt ger det henne också en större social acceptans så som Hirdman (2001) beskriver att maskulinitet kan tilldela en kvinna.
Klänningen har en framstående roll i både den nya och den klassiska Askungen och i den klassiska sagan blir genus särskilt tydligt. Detta i linje med Eidevalds (2009) resonemang; att vi varken är eller blir, utan istället görs. Styvsystrarna och styvmodern känner inte igen Askungen på balen med anledning av hennes vackra klänning som förstärker hennes skönhet och femininitet samt höjer hennes status bland de andra kvinnorna. Klänningen som kläddetalj förmedlar tydligt till läsaren att Askungen är kvinna i båda böckerna, men det förmedlar samtidigt hur en flicka ska uppföra sig och se ut (Davies, 2003).
Rödluvan
Den klassiska Rödluvans omslag förmedlar direkt genom kläder och frisyr att Rödluvan är en hon. Rödluvan har klänning, förkläde, röd luva och långa flätor. Davies (2003) menar att klädsel och frisyr kan vara en tydlig kroppslig markör av vad som kan anses
33
vara manligt och kvinnligt. Hon menar vidare att under kategorin kvinnligt ingår bland annat klänning, sjal, band och handväska. Det gör att nya Rödluvans omslag kan tolkas som att Rödluvan är en hon då Rödluvan på detta omslag bär en cape, något som ser ut att vara en klänning och bär på en korg. Då vi öppnar böckerna blir könsmarkörer tydliga i både den klassiska och den nya Rödluvan. De utgår båda från binär
könsuppfattning, som vi tidigare definierat vår förståelse av, då Rödluvan benämns som han eller hon i böckerna.
“Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne” (Harris, 2002 s.1).
Rödluvan beskrivs i den klassiska boken som söt och rar, egenskaper som enligt Nikolajevas (2017) genusschema tolkas som kvinnligt och i denna bok är Rödluvan en flicka och benämns som en hon. Detta befäster rådande föreställningar om hur flickor förväntas vara i denna tidsepok. Kåreland (2015) menar att barnlitteraturens syfte förr var att förmedla det rätta beteendet, god moral och uppfostran. Genusuppfattningen förändras dock över tid och i den nya Rödluvan framgår inga direkta egenskaper genom texten utan istället får läsaren tolka bilderna och då kan ses att bilderna står i kontrast till Nikolajevas (2017) genusschema. Båda böckerna förmedlar ett barn som är omtänksamt då hon/han är på väg till mormor/morfar för att bjuda på fika. Sett ur genusschemat så är omtänksamhet en kvinnlig egenskap. Rödluvan i den klassiska sagan framställs med flera, enligt genusschemat, kvinnliga egenskaper som befäster genusnormen. Den nya Rödluvan kan enligt Nikolajevas (2017) genusschema tolkas vara normbrytande då den går utanför ramarna kring vad som kan anses vara manligt/kvinnligt.
Pimpus, pumpus, sa hen
Under denna rubrik undersöker vi hur kön, utifrån vår definition och förståelse, samverkar med sociala kategorier.
Askungen
Både den klassiska och den nya sagan om Askungen framställer en binär
34
finns inget utrymme för tolkningar utan de har ett givet kön, som är särskilt tydligt i den
klassiska versionen av Askungen där Prinsen ska välja sig en hustru. Detta gör att
rollerna i sagan blir tydliga, så som Davies (2003) skriver om, när hon skriver om könsrelationer. En normbrytande karaktär genom dess icke-binära könsframställning skönjas i den nya Askungen. När fen talar framskrivs denne vara en hen och bilderna i den nya Askungen tydliggör inte fens biologiska kön om tolkningen utgår från klädsel och utseende. Fen med sitt blå/gula hår, blå halsduk och blå stjärnmönstrade klänning har en androgyn framtoning, en framtoning som Kåreland och Lindh-Munther (2005) beskriver som svår att könsbestämma. Då fen beskrivs som hen öppnar det upp för möjligheter i sagan och frångår samhällets utgångspunkt, som enligt Hirdman (2001) är manligheten som norm.
Rödluvan
I den klassiska Rödluvan ser vi tydliga binära könskategoriseringar. Alla karaktärer framskrivs som han eller hon och om vi tolkar bilderna bekräftar dessa vad texten förmedlar. Rödluvans könstillhörighet görs förstådd i den klassiska sagan genom könade egenskaper, såsom att vara söt och rar, något som går in under kvinnliga egenskaper i Nikolajevas (2017) genusschema. Rödluvan i den klassiska sagan kan, förutom att vara undertryckt genom feminisering och sin framskrivna könstillhörighet som flicka, även tolkas vara underordnad på grund av att hon är ett barn, såsom
Hellman (2010) menar. I den nya sagan kan Rödluvan trots sin manliga könstillhörighet och självständighet ses som underordnad. Nikolajeva (2017) skriver att hon i sin
forskning ser barnlitteratur som en makt- och förtrycksmekanism som upprepande bekräftar vuxna som norm och barn som avvikelse.
I den klassiska Rödluvan finner vi jägaren, som med sina typiska manliga egenskaper syns med mest mod och makt i sagan, vilket också innebär ett befästande av rådande normer kring manlighet (Hirdman, 2001). I den nya sagan stiger skogvaktaren i hierarkin trots sin kvinnliga könstillhörighet och det är denne som framskrivs som hjälte, med manliga egenskaperna som Nikolajeva (2017) skriver om. Den som besitter de typiska maskulina egenskaperna oavsett könstillshörighet stiger i hierarkin och framskrivs som hjälten i båda sagorna genom att vara den som räddar Rödluvan och mormor/morfar. Härigenom kan vi se hur de manliga egenskaperna är
35
könsöverskridande i skapandet av över- och underordningar. Wedin (2014) menar att vi förknippar olika företeelser med manlighet eller kvinnlighet. I nya Rödluvan ser vi Rödluvans pappa ståendes i förkläde och med en plåt kanelbullar framför sig, detta är något som kan ses utmana hans genusidentitet och manlighet då detta kan ses som kvinnliga sysslor.
Vargen i den klassiska Rödluvan ser farlig ut med sina lömska ögon och dreglande mun. Fara kan med hjälp av Nikolajevas (2017) genusschema tolkas till de manliga
egenskaperna aggressiv, känslokall och våldsam samt kodas maskulint. Om vi utgår från Hirdmans (2001) genusperspektiv som säger att det manliga är norm kan Vargen i den nya Rödluvan ses som normbrytande och avvikande då Vargens könstillhörighet (hona) inte uppträder enligt rådande könsnormer.
Vi åker utomlands istället
Under denna rubrik undersöker vi hur etnicitet utifrån vår definition och förståelse av begreppet skapas i interaktion med andra sociala kategorier. Detta avsnitt analyseras främst genom bilderna då texten i böckerna inte på ett tydligt sätt förmedlar någon uttalad etnicitet.
Askungen
Den tydliga normen som förmedlas i den klassiska Askungen är att vara ljushyad och boken representerar inte en etnisk diversitet. Det går inte att tyda någon annan etnicitet än huvudkaraktärernas, varken i bild eller text. I den klassiska Askungen är att vara ljushyad ingen faktor för förtryck eller makt, det är andra faktorer som spelar in. I den nya Askungen är huvudkaraktärerna (Askungen och hennes familj) ljushyade och inga kulturella eller religiösa symboler kan skönjas. Ingenstans i texten kan vi se etnicitet beskrivas men om vi istället tolkar bilderna ser vi människor med olika hud- och hårfärg och varierande kläder som kan tolkas beteckna olika nationstillhörigheter, vilket kan förstås som en del av ett övergripande etnicitetsbegrepp. På balen är
människorna där för att träffa prinsessan, som själv porträtteras som mörkhyad. Det är just mötet med prinsessan som är målet för alla karaktärer/deltagare och det är det som för dem samman och är deras gemensamma nämnare. Deltagarna på balen målas fram i
36
bild som både kvinnor och män, könstillhörigheter som kan tolkas genom bland annat frisyrer, kläder och accessoarer, så som Davies (2003) beskriver kodning av
könstillhörande. I bilderna föreställande balen framställs människor med olika hudfärg, hårfärg, ögonfärg så som Wikström (2009) menar att det går att synliggöra olika etniciteter. Även de kläder och smycken i olika material som baldeltagarna bär, kan härledas till olika delar av världen. Miljön som visas fram i den nya Askungen kan tolkas som att Askungen bor i ett västerländskt hem, källarväggen där Askungen har sitt rum är gjord av tegel, medaljongtapeterna kan refereras till ett överklasshem, likväl som inredningens gulddetaljer. Prinsessans hem porträtteras annorlunda. Där är glada färger, stora blomkrukor med färgglada blommor och inredningsdetaljer såsom en tron
utsmyckad som en stor påfågel i guld, vilket berättar för oss att det kan vara någon med en annan etnicitet än Askungen som bor i huset, då vi tolkar det som andra former för kulturella symboler än de vi ser hos Askungen. Dock ser vi inte hur det gör någon skillnad för sagan. Vi skulle kunna tolka det som att det i sagan inte innebär att man tillhör underklass eller överklass för att man tillhör en annan etnicitet.
Båda sagorna är hierarkiska men på olika sätt. Etnicitet tänker vi inte bidrar till någon hierarki i våra valda Askungen-böcker, de olika etniciteter som syns i nya Askungen förefaller naturligt och att det är naturligt med mångfald.
Prinsessan kan tolkas ha mest makt i sagan då det är hon som bjuder in folket till bal och att det är hon som senare i sagan beordrar ut skoagenter för att finna ägaren till glasskon. Trots att hon benämns som hon och därmed tillhör den enligt Hirdman (2001) underordnade könstillhörigheten kvinna förmedlar boken via prinsessans handlande att hon befinner sig på en maktposition, där hon har rätt att beordra folk.
Prinsessan följer Nikolajevas (2017) genusschema för kvinnliga egenskaper då hon bland annat kan ses vara vacker, då hon frammålas med fina smycken, kläder i fina material samt så är hon sminkad med bland annat läppstift. Prinsessan kan också ses som omfamnande och omtänksam genom sina kroppsrörelser, då hon bland annat på flera bilder sträcker ut armarna som kan tolkas som inbjudande.
