• No results found

Vilka faktorer och arbetsmetoder gynnar elevers motivation att lära sig matematik?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vilka faktorer och arbetsmetoder gynnar elevers motivation att lära sig matematik?"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Naturvetenskap, Matematik & Samhälle

Självständigt arbete i matematik och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vilka faktorer och arbetsmetoder gynnar

elevers motivation att lära sig matematik?

What factors and working methods do benefit pupils’ motivation to

learn mathematics?

Johanna Segerström

Adela Djurdjevic

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet på grundnivå Slutseminarium: 2019-01-15

Examinator: Anna Jobér Handledare: Margareta Serder

(2)

Förord

Vi läser grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs F-3 med matematik som fördjupningsämne. I kursen självständigt arbete på grundnivå har vi fått möjligheten att formulera en frågeställning som vi ska utreda genom en kunskapsöversikt, vilket har relevans för vår framtida lärarprofession. Denna kunskapsöversikt består av vetenskapliga texter och relevanta styrdokument med syfte att utveckla vår förmåga att systematisk reflektera över vår kommande profession baserat på forskning.

Kunskapsöversikten som ni nu ska få ta del av är författad av Johanna Segerström och Adela Djurdjevic. Arbetsprocessen har bestått av ett samarbete som har inkluderat ett likvärdigt bidrag från båda parter, där varje del har framställts tillsammans. Arbetets delar utgörs av ett problemområde inom matematik, metod för relevant informationssökning, resultatet av den valda frågeställningen och en avslutande diskussion kring slutsatsen.

(3)

Sammandrag

Huvudsyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om vilka faktorer och arbetsmetoder som gynnar elevers motivation att lära sig matematik. Utifrån vår frågeställning skapade vi sökord för att få fram relevant forskning inom vårt område. I vår sökprocess använde vi oss av två databaser via Malmös lärosäte. Forskningen som vi redogör för behandlar tre viktiga faktorer och fyra arbetsmetoder som ska öka elevers motivation i matematik. Faktorerna som lyfts fram är lärarens roll, vårdnadshavares betydelse och summativ bedömning. Arbetsmetoderna som behandlas är berättelsen, flipped classroom, kooperativt lärande och formativ bedömning. Denna kunskapsöversikt visar att elevers motivation påverkas av lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder i matematik. Forskningen visar också att föräldrars inflytande i sina barns utbildning har en avgörande betydelse för barnens motivation och kunskapsutveckling. De forskningsresultat som vi har tagit del av tyder på att bedömning har varierade effekter för elevers motivation. Vissa elever motiveras genom att få betyg medan andra motiveras genom kontinuerlig respons av läraren i undervisningen.

Nyckelord: engagement, mathematics, methods to create motivation, motivation, motivation in mathematics, parental involvement, student assessment, student attitudes,

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

2. Syfte och frågeställning ... 5

2.1 Ledande begrepp ... 5

2.1.1 Motivation ... 5

2.1.2 Inre och yttre motivation ... 6

3. Metod ... 7

3.1 Urvalskriterier ... 7

3.2 Informationssökningsprocess ... 8

3.2.1 Databas Libsearch ... 8

3.2.2 Databas Eric via EBSCO ... 9

4. Resultat ... 10 4.1 Motivationsfaktorer ... 10 4.1.1 Lärarens roll ... 10 4.1.2 Vårdnadshavarens betydelse ... 11 4.1.3 Summativ bedömning ... 12 4.2 Arbetsmetoder ... 12 4.2.1 Berättelsen ... 12 4.2.2 Flipped classroom ... 13 4.2.3 Kooperativt lärande ... 14 4.2.4 Formativ bedömning ... 15

5. Slutsats och diskussion ... 16

5.1 Slutsats ... 16

5.2 Diskussion ... 17

(5)

1. Inledning

Denna kunskapsöversikt ska redogöra för forskning om hur elever motiveras att lära sig matematik ur ett internationellt perspektiv. Forskningen som vi fann genom vår sökprocess berör framförallt äldre elever som går i högstadiet och gymnasiet, då vi hittade få artiklar om yngre elevers motivation i matematik. Därför valde vi att inte specificera forskningen till elever som går i lågstadiet.

Petersen (2012) förklarar att i skolan har det skett många förändringar i olika ämnen. Däremot bedrivs matematikundervisningen fortfarande på ett liknande sätt som för ca 50 år sedan. Petersen (2012) menar att det kan finnas en negativ bild av matematikämnet hos elever, vilket beror på en enformig undervisning med utformade teoretiska modeller som inte lyckas fånga elevernas intresse. Matematikundervisningen består oftast av att använda sig av bestämda räkneformler för att beräkna ett rätt svar. Elevens självförtroende och attityd till matematikämnet kan påverkas, om eleven inte kan nå upp till lektionens ställda förväntningar. Petersen (2012) beskriver att den allmänna pedagogiska retoriken som varit ledande i skolan under senaste åren fokuserar mer på

individens utveckling och behov i undervisningen. Däremot har

matematikundervisningen inte alltid lyckats motivera och stimulera elevernas intresse, trots undervisningens anpassning efter elevens behov (Petersen, 2012).

Utifrån våra egna erfarenheter ifrån verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat att matematikundervisningen oftast styrs av matematikboken. Detta anser vi kan bero på att lärare känner sig stressade inför att producera nytt material och hinna med att planer inför kommande lektioner, vilket kan resultera till att läroboken blir en central del av undervisningen. Om undervisning blir för enformig och lärobokstyrd kan detta innebära att vissa elevers motivation att lära sig matematik minskar. Samtidigt finns det elever som föredrar att räkna i matematikboken. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka hur matematikundervisning kan bidra till motivation hos elever.

(6)

2. Syfte och frågeställning

Huvudsyftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vilka faktorer och arbetsmetoder som gynnar elevers motivation att lära sig matematik. I vår kunskapsöversikt kommer vi att sammanställa vetenskaplig forskning som belyser vår frågeställning ur olika perspektiv. Skolverket (2003) menar att matematikundervisningen styrs framförallt av läroboken vilket har bidragit till att elever förlorar sin motivation och lust att lära matematik, eftersom undervisningen har blivit alltför enformig. Skolinspektionen (2009) bekräftar att läroboken i matematik fortfarande har en central roll i undervisningen. Skolinspektionens tidigare kvalitetsgranskningar uppger att en minskning av lärobokens dominans till förmån för olika läromedel och undervisningsmaterial kan bidra till att öka elevers motivation samt förbättra utbildningens kvalitet i matematik (Skolinspektionen, 2009).

Vi har valt att utforma en kunskapsöversikt med syfte att redogöra hur elever kan motiveras för att vilja lära sig matematik och har formulerat följande frågeställning som utgångspunkt för detta arbete:

• Vilka faktorer och arbetsmetoder gynnar elevers motivation att lära sig matematik?

Denna fråga anser vi vara relevant för vår framtida lärarprofession och därför vill vi fördjupa oss i hur man kan motivera elever att vilja lära sig och utvecklas i ämnet matematik.

2.1 Ledande begrepp

För att underlätta förståelsen för de begrepp som kommer att behandlas har vi valt att redogöra för begreppen motivation, inre motivation och yttre motivation.

2.1.1 Motivation

Wery och Thomson (2013) definierar begreppet motivation som en individs önskan att delta i lärandeprocessen. Motivation bidrar alltså till att eleven vill delta och engagera sig i matematikundervisningen. För att veta om elever är motiverade menar Tambunan (2018) att läraren kan observera vilka elever som är engagerade i undervisningen, kan

(7)

arbeta individuellt eller i grupp och om de visar intresse för matematikämnet. Detta innebär att motivation är en inre egenskap som tar sig i uttryck på ett sätt som kan observeras av andra individer.

2.1.2 Inre och yttre motivation

Motivation kan enligt Petersen (2012) delas in i två delar som består av inre och yttre motivation. Inre motivation uppstår när en elev deltar i en aktivitet av nyfikenhet eller intresse för att lära och utveckla nya kunskaper samt för att slutföra arbetsuppgifter (Wery & Thomson, 2013). Petersen (2012) beskriver att när en elev drivs av inre motivation bidrar detta till att de matematiska begreppen bevaras bättre i långtidsminnet, vilket gör att individen känner sig tryggare att besvara och utföra nya arbetsuppgifter. Tambunan (2018) förklarar att när elever drivs av inre motivation kan detta observeras genom att de är aktiva under lektionen och vill delta i enskilda uppgifter eller gemensamma gruppdiskussioner. Vidare beskriver Tambunan (2018) att dessa elever visar intresse för att lära sig både i och utanför skolan samt att de kan koppla deras matematikfärdigheter till andra skolämnen.

Yttre motivation sker enligt (Wery & Thomson, 2013) när eleven blir belönad och uppmuntrad av en annan individ eller genom konkreta belöningar som exempelvis pengar eller betyg. Belöningen kan även vara icke konkreta, till exempel genom verbalt beröm, ett leende eller en klapp på axeln. En elev som drivs av yttre motivation behöver uppmuntras och utmanas av läraren för att delta i aktiviteter samt för att slutföra uppgifter. Elever som drivs av yttre motivation utför endast uppgifter för att uppnå belöning eller för att undvika straff.

(8)

3. Metod

I detta avsnitt beskrivs sökprocessen och våra urvalskriterier. Friberg (2017) förklarar att en detaljerad redovisning av sökprocessen är väsentlig för att en läsare ska kunna bedöma artiklarnas relevans som valts ut i en kunskapsöversikt.

Vi inledde sökprocessen med att söka efter forskning kring motivation och matematik. Utifrån vår frågeställning skapade vi sökord för att få fram relevant information inom vårt område.

3.1 Urvalskriterier

Olsson och Sörensen (2011) menar att en systematisk litteraturstudie förutsätter ett vetenskapligt förhållningssätt. Syftet med sökprocessen är att identifiera relevanta vetenskapliga artiklar, rapporter samt tidskrifter som kan vara en grund för bedömningar och slutsatser. För att skapa en systematisk och effektiv sökprocess har vi använt oss av två välkända databaser Libsearch samt Eric via EBSCO.

Friberg (2017) förklarar att det finns olika avgränsningsfunktioner att använda sig av i databaserna. Dessa avgränsningar underlättar sorteringen av icke relevanta dokument. I vår sökprocess exkluderades forskning som var äldre än år 2000 eftersom vi ville få fram forskning som belyser vårt område ur ett nutida perspektiv. Vi är medvetna om att detta kan medföra uteslutning av relevant forskning ur ett historiskt perspektiv som hade varit intressant att jämföra med nutida forskning. Detta bedömde vi dock skulle bli ett alltför omfattande arbete.

Vår sökprocess avgränsades vid varje sökning med ”peer-reviewed” för att urskilja vetenskapliga artiklar. Vi granskade artiklarnas rubrik, nyckelord och sammandrag för att avgöra vilka som var relevanta för vår frågeställning. Denna procedur gäller alla våra sökprocesser. Denna kunskapsöversikt inkluderar forskning som explicit studerat unga elevers motivation i skolämnet matematik, inklusive effekter av olika arbetsmetoder och externa faktorer som kan påverka motivation. De artiklar som inte uppfyller dessa kriterier har därför exkluderats i sökprocessen.

(9)

3.2 Informationssökningsprocess

3.2.1 Databas Libsearch

Den första sökningen gjordes med nyckelorden matematik AND motivation. Sökresultatet blev 139 träffar. För att smalna av sökningen valde vi att använda nyckelorden matematik AND undervisning OR ledarskap AND motivation, vilket resulterade i 29 träffar. I processen inkluderades en artikel av Petersen (2012) som motsvarade samtliga sökkriterier. Petersens (2012) artikel fokuserar på pedagogiskt ledarskap och hur berättelsen kan användas som en arbetsmetod i matematikundervisningen för att motivera elever. De 28 artiklar som exkluderades i denna process handlade om motivation inom andra skolämnen och inte specifikt om matematikämnet därför valde vi att utesluta dessa.

Nästa sökning gjordes på engelska för att utvidga vårt material, då de flesta artiklar är skrivna på detta språk. Vi använde nyckelorden motivation och mathematics vilket gav ett stort antal träffar. Efter att ha läst igenom ett antal artiklar fann vi nya nyckelord som vi kunde använda i vår sökprocess. Följaktligen beslöt vi oss för att ändra samtliga sökord till methods to create motivation AND mathematics som gav 143 träffar. Då valde vi att smalna av sökningen med att tillföra fler specifika sökord som methods to create motivation, mathematics instruction, students AND mathematics classroom. Denna sökning gav 19 träffar och i denna process inkluderades en artikel av Cribbs och Linder (2013) som motsvarade våra sökkriterier. Artiklarna som exkluderades i denna sökprocess behandlade olika metoder för teknologi i matematikämnet som vi inte är bekanta med i Sverige.

I den tredje sökningen ändrade vi våra sökord för att vi ville undersöka om interaktion påverkar elevers motivation i matematik eftersom vi hade läst om detta i föregående artikel. Nyckelorden som vi använde var matheamatics education AND student interaction, mathematics learning AND student learning motivation, träffbilden gav 435 artiklar. Därefter smalnade vi av sökningen genom att tillägga nyckelorden student achievement OR students outcomes. Träffbilden gav 16 artiklar och i denna sökning inkluderades en artikel av Razak (2016) som redogör för kooperativt lärande som en metod till att skapa motivation hos elever. De 15 artiklar som uteslöts i denna sökning

(10)

ansåg vi inte var relevanta eftersom dessa var inriktade på specifika spel och program vid användning av datorer.

3.2.2 Databas Eric via EBSCO

Inledningsvis sökte vi på nyckelorden motivation in mathematics som resulterade i 351 träffar. För att avgränsa materialet använde vi sökorden motivation in mathematics AND student motivation, mathematics education OR teacher role, student attitudes OR student engagement, mathemathics motivation AND student mathematics. Denna kombination genererade i 24 träffar. I denna sökning inkluderades slutligen tre artiklar, nämligen Tambunan (2018), Herges, Duffiled, Martin och Wageman (2017) samt Durksen, Way, Bobis, Anderson, Skilling och Martin (2017). Vi valde att sortera bort de resterande artiklar då dessa fokuserade på könsskillnader, programmering och motivation inom andra skolämnen.

I nästa steg gjorde vi en förfining av sökningen med nyckelorden mathematics AND motivation AND engagement, class, teaching AND learning OR parental involvement AND student motivation AND motivation in education, vilket gav 25 matchningar. Anledningen till att vi använde parental involvement i denna sökning var för att vi fick inspiration ifrån föregående artiklars nyckelord. Vi inkluderade två artiklar av Gonzales-DeHass, Willems och Holbein (2005) och Muir och Geiger (2015), som redogör för förhållandet mellan föräldraansvar och elevers motivation samt hur ett omvänt klassrum kan öka elevers motivation i matematik. I denna process exkluderades artiklar som var inriktade på att undersöka vuxnas motivation och prestation.

Tredje sökningen gjordes med nyckelorden mathematics motivation AND student assessment, eftersom vi ville undersöka mer djupgående hur bedömning i matematik kan påverka elevers motivation. Vi ansåg att sökorden kändes relevanta i sökprocessen, då tidigare artiklar nämner att bedömning kan påverka elevers motivation i matematik och detta kan vi bekräfta genom egna erfarenheter. Sökningen gav 12 träffar och två av dessa artiklar inkluderades i denna sökning, nämligen Klapp (2017) och Jones, Bradley och Love (2018). Vi valde att exkludera de resterande artiklarna eftersom de handlade om bedömning men inte inom matematikämnet och saknade relevant information om motivation.

(11)

4. Resultat

I detta avsnitt presenteras sökprocessens resultat av forskningen (Friberg, 2017). Resultatdelen beskriver de olika faktorer och arbetsmetoder som enligt de artiklar som inkluderats i översikten påverkar hur elever kan motiveras i matematikämnet.

4.1 Motivationsfaktorer

4.1.1 Lärarens roll

Syftet med Cribbs och Linders (2013) amerikanska studie var att undersöka hur en lärare i en femteklass motiverade sina elever i matematik eftersom de hade visat sig ha högre nivåer av motivation än andra elever på skolan. Resultatet i studien samlades in genom nio klassrumsobservationer, elevintervjuer och en lärarintervju. Läraren i studien använde mycket tid till att skapa goda relationer med eleverna och att se till varje individs behov. Just detta skapade enligt eleverna motivation till att vilja lära sig matematik. I detta klassrum användes varierade arbetssätt för att kunna tillgodose elevers olika förutsättningar i undervisningen och därmed anpassa instruktionerna utifrån deras behov. Forskningsresultatet av Cribbs och Linder (2013) visar att när elever får möjlighet att utveckla en god relation med läraren och använda sig av olika tillvägagångssätt i undervisningen, stimuleras deras lust och motivation att lära sig nya saker.

Tambunans (2018) studie syftar till att identifiera den mest dominerande faktorn som kan gynna elevers intresse och motivation i matematik. Forskningsresultatet baserades på datainsamling utifrån frågeformulär till eleverna. Frågeformuläret innehöll frågor om elevers intresse och motivation för matematikämnet samt deras åsikter om läraren som motivator. Studien utfördes i sju skolor och omfattade de elever som gick i åttondeklass, vilket var 209 elever totalt. Tambunans (2018) forskningsresultat pekar på att lärarens inställning till matematik har en dominerande faktor för elevers intresse och motivation i inlärningsprocessen. Utifrån datainsamlingen av elevsvaren visar resultatet att det är viktigt läraren skapar tydliga lärandemål, varierade inlärningsmetoder och ett positivt klassrumsklimat. Detta leder till att eleverna känner glädje för att lära sig nya saker och ökar deras motivation samt lust för att prestera bättre i matematikundervisningen (Tambunan, 2018).

(12)

En kvalitativ australiensisk forskningsstudie av Durksen et al. (2017) framhäver påverkan av interaktion mellan lärare och elever vad gäller elevernas motivation. I studien deltog sex matematiklärare och omfattade intervjuer med dessa lärare samt en videoinspelad lektion. Forskningsresultatet pekar på att uppskattning i form av beröm eller belöning kan bidra till att motivera elever i matematik, genom positiv feedback med syfte att utveckla deras matematiska förmågor. Vidare redogör Durksen et al. (2017) att en-till-en interaktioner mellan lärare och elev har visat sig ha en positiv effekt för elevers motivation i matematik. Utifrån en-till-en interaktioner kan läraren uppmärksamma om eleverna har förstått de instruktioner som förmedlats eller om de behöver ytterligare förklaring för att komma vidare i arbetsprocessen. Detta kan även gynna högpresterande elever eftersom de behöver stimuleras genom utmanande matematikuppgifter.

4.1.2 Vårdnadshavarens betydelse

I en amerikansk undersökning av Herges, Duffield, Martin och Wageman (2017) granskades 65 elevers prestation och motivation i högstadiet, utifrån föräldrars medverkan samt föräldrars inflytande i matematik. Eleverna fick fylla i ett frågeformulär om vilka faktorer som de ansåg påverkade deras motivation i matematikundervisningen. Studien lyfter fram att föräldrar har en stor inverkan på barns prestationer eftersom de kan uppmuntra och stötta deras matematiska insatser samt målsättning. Forskarna bekräftar att föräldrars medverkan och inflytande över barnets matematikutveckling kan påverka deras engagemang i matematik genom kontinuerlig kommunikation mellan föräldrar och lärare. Enligt Herges et al. (2017) hade de högpresterande eleverna en mer positiv attityd till matematik, särskilt om de fick stöd från sina föräldrar. Detta innebär att de presterade bättre jämfört med lågpresterande elever med mindre föräldrastöd.

I en vetenskaplig studie av Gonzalez-DeHazz, Willems och Holbein (2005) undersöks hur föräldrars engagemang kan relateras till elevers motivation i matematik. Studien grundar sig på information som samlats in från vetenskapliga studier och inriktar sig på elever som går i grundskolan samt gymnasiet. Resultatet pekar på att när föräldrar är engagerade som resurser för akademiska aktiviteter i hemmet blir bron mellan miljön i skolan och hemmet mer tydlig för barnen. Eleverna blir mer effektiva att behärska akademiska uppgifter i skolan när föräldrarna stödjer deras lärandeprocess genom att bygga nya koncept i hemmet. Gonzalez-DeHazz et al. (2005) förklarar att barnen blir mer

(13)

motiverade när deras föräldrar visar ett aktivt intresse, entusiasm och ett emotionellt stöd för deras lärande som förstärker värdet av skolan. När föräldrar ger sina barn uppmuntran eller beröm för deras betyg, skapas en yttre motivation och nyfikenhet att vilja utveckla nya kunskaper i skolan.

4.1.3 Summativ bedömning

Klapps (2017) studie bygger på enkäter som besvarats av ett nationellt representativt urval av svenska grundskoleelever i årskurs sex och sju. I studien undersöktes hur summativ bedömning kan påverka elevers motivation och prestation i matematik. Klapps (2017) resultat visar att högpresterande elever påverkas mindre negativt av betyg jämfört med lågpresterande elever, eftersom högpresterande elever har större förståelse för syftet med betyg och motiveras därför genom att få betyg. Lågpresterande elever påverkas negativt i sin motivation eftersom de är medvetna om att deras kunskaper kommer att betygsättas. Elevens kognitiva förmågor, erfarenheter och förutsättningar kan där med påverka resultatet vid summativa bedömningen. Därför menar Klapp (2017) att summativ bedömning har varierande effekter på elevernas motivation och prestation.

4.2 Arbetsmetoder

4.2.1 Berättelsen

Syftet med Petersens (2012) svenska studie var att undersöka hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att motivera och stärka elevers självbild. Studien genomfördes i årskurs ett på gymnasiet tillsammans med fyra matematiklärare som undervisade i sex klasser med sammanlagt 124 elever. Forskaren gjorde ett antal observationer i matematikundervisningen och individuella intervjuer genomfördes med de fyra lärarna. För att studera hur berättelsen påverkade elevers motivation och attityder i matematikundervisningen användes enkätundersökningar. Petersen (2012) förklarar att berättelsen ska utgå från ett sammanhang där matematikuppgifter kopplas ihop med vardagsupplevelser som ska motivera elever att engagera sig och kunna ta till sig innehållet lättare. Strukturen i berättelsen behandlar fyra frågeställningar: Var är vi? Vad gör vi? Hur gör vi det? Varför gör vi det vi gör? Läraren väljer ett innehåll som kan kopplas till det matematikavsnitt som ska behandlas under lektionen. Berättelsen kan vara hämtad från en nyhetsartikel, annan relevant källa eller från eget producerat material.

(14)

exempelvis reklam för mobiltelefoner vilket går att koppla till elevernas vardag. Med hjälp av de fyra frågorna kan olika matematiska aspekter att synliggöras. Läraren ställer de fyra frågorna till eleverna relaterat till det aktuella ämnet för att få eleverna att börja reflektera och utvidga sina föreställningar om matematikämnet. Detta bidrar till att matematiken blir mer intressant och tydlig på ett vardagsnära vis för eleven (Petersen, 2012).

Petersens (2012) forskningsresultat pekar på att lärarna och eleverna har upplevt berättelsen som ett positivt inslag som komplement till räkneövningar under matematiklektionerna. Elevenkäterna tyder på att berättelsen har ökat deras intresse och motivation till att själva lösa matematikuppgifter. Vidare beskriver eleverna att kopplingen mellan skolmatematik och vardagsmatematik har gjort att ämnet fått ett tydligare sammanhang. I lärarintervjuerna framgår det att diskussionerna kring skolmatematik och vardagsmatematik har ökat elevernas uppfattningar för hur användbar matematik är för dem. Vidare förklarar lärarna att berättelsen har lyckats motivera eleverna och stärka deras självbild, då de har visat ett större intresse för att delta i undervisningen.

4.2.2 Flipped classroom

Muir och Geigers (2015) australiensiska studie baserades på undersökningen av en högstadieklass med 27 elever för att granska deras uppfattningar om fördelarna med

flipped classroom. Granskningen genomfördes under en termin och utgick från

elevintervjuer samt lärarintervjuer. Flipped classroom beskrivs som ett alternativ till traditionella klassrumsinstruktioner där eleverna behöver förbereda sig utanför skoltiden inför matematikundervisningen genom att engagera sig med material som har förberetts av läraren. Eleven kan på så vis delta i undervisningen med en grundläggande förståelse för de begrepp som ska behandlas under lektionen. Detta medför att läraren har mer tid för att integrera med eleverna och ge individuella instruktioner. Muir och Geiger (2015) förklarar att digital teknik är en viktig aspekt i flipped classroom eftersom det tillåter läraren att tillverka och presentera olika läromedel som kan anpassas till elevers olika behov. Detta medför att läraren kan spela in beskrivningar av olika matematiska områden och förklaringar av matematiska modeller samt begrepp. Detta möjliggör att eleven kan titta på inspelningen efter sin egen takt, pausa och gå tillbaka för att repetera

(15)

informationen. Arbetssättet erbjuder alla elever en personlig utformning i utbildningen med en flexibel miljö och växlande lärandemetoder.

Muir och Geigers (2015) forskningresultat tyder på att läraren och eleverna var positiva över sina erfarenheter av flipped classroom. Eleverna nämnde i intervjuerna att de ansåg att lärarens online resurser var lättare att förstå än läroboken eftersom läraren arbetar med frågan i videon och går igenom de olika stegen på ett tydligt sätt. Resultatet av elevintervjuerna tyder på att flipped classroom uppfyllde deras önskan om kompetens vilket även leder till ökad motivation. Vidare beskriver eleverna att de uppskattade lärarens videofilmer eftersom de innehåller en mer personlig känsla. Detta bidrog till att eleverna kände sig motiverade att engagera sig i matematikuppgifterna. Läraren uppgav i intervjun att flipped classroom frigör tid eftersom läraren inte behöver spendera mycket tid vid tavlan för att hålla i genomgångar. Läraren kan på så vis lägga mer fokus och tid på att hjälpa eleverna individuellt med matematikuppgifter vilket har gynnat deras kunskapsutveckling på ett positivt sätt. Eleverna anser att de har blivit mer självständiga med att engagera sig i arbetsuppgifter och är mer motiverade inför att möta nya utmaningar.

4.2.3 Kooperativt lärande

I Razaks (2016) experimentella forskning genomfördes observationer för att undersöktes hur interaktion påverkar elevers motivation utifrån två kooperativa inlärningsmodeller i matematik. Studien utfördes i två indonesiska gymnasieskolor och genomfördes i två grupper med totalt 30 elever i varje grupp. Den första gruppen fick använda sig av modellen Think Pair Share. Razak (2016) beskriver att denna inlärningsmodellen bygger på att elever får tänka individuellt och sedan diskutera sina tankar samt påståenden med en klasskamrat. När paret har kommit fram till en lösning samarbetar de med andra elever och delar med sig av sina idéer för att finna den bästa lösningen. Vidare beskriver forskaren att den andra gruppen fick använda sig av modellen Numbered Heads Together vilket bygger på att elever blir indelade i mindre grupper för att gemensamt lösa en arbetsuppgift. Läraren tilldelar varje elev i gruppen ett nummer och när varje grupp har kommit fram till en gemensam lösning utser läraren vilket nummer som ska redovisa gruppens resultat.

(16)

Utifrån resultatet av Razaks (2016) observationer framgår det att interaktionerna i de kooperativa inlärningsmodellerna har haft varierade effekter för elevers motivation i matematik. Razak (2016) observerade att vissa elever som använde sig av modellen

Numbered Heads Together inte var delaktiga i gruppdiskussionerna. Forskaren anser att

detta kan bero på att eleven förlitar sig på sina kamrater att lösa uppgiften och väljer därför att inte vara lika delaktig i lärprocessen. Utifrån resultatet framgår det att Think

Pair Share har genererat i bättre läranderesultat till skillnad från modellen Numbered Heads Together, eftersom eleverna uppmanades att först tänka själva och ta eget ansvar

över sitt lärande. Eleverna motiverades av att samarbete med andra elever för att utbyta sina idéer och finna den bästa lösningen tillsammans.

4.2.4 Formativ bedömning

I Jones, Bradley och Loves (2018) amerikanska studie undersöktes hur formativ bedömning kan tillämpas i högstadiet för att motivera elever att lära sig matematik. Formativ bedömning är en aktiv process och ett verktyg som används av läraren för att ge elever återkoppling i undervisningen. Arbetsmetoden gör det möjligt för läraren att identifiera elevers styrkor och svagheter samt vägleda eleverna i lärprocessen genom kontinuerlig respons. Enligt Jones et al. (2018) kan formativ bedömning tillämpas genom

Quick Quiz för att öka elevers motivation och reflektionsförmåga i matematik. Quick Quiz

används som ett prov och består av fem frågor som eleverna ska kunna besvarainom tio minuter. Resultatet av testet ger läraren dokumentation av elevens matematiska kunskaper som kan användas som underlag vid formativ bedömning.

Av Jones et als. (2018) forskningsresultat framgår det att formativ bedömning bidrar till en mer öppen kommunikation mellan läraren och eleven för att samtala om vart eleven ligger kunskapsmässigt samt vilka mål som ska sättas upp inför nästa moment. Jones et al. (2018) resultat pekar på att formativ bedömning har positiva effekter för elevers motivation eftersom återkoppling av läraren bidrar till att de blir mer engagerade i sitt eget lärande och vill ompröva sina matematiska strategier för att utvecklas vidare.

(17)

5. Slutsats och diskussion

Huvudfrågan i denna kunskapsöversikt är att redogöra för vilka faktorer och arbetsmetoder som gynnar elevers motivation till att lära sig matematik. I detta avsnitt kommer resultatet av frågeställningen att sammanfattas och några slutsatser att dras. Resultatet kommer även att placeras i förhållande till lärarprofessionen och redogöra för vilka konsekvenser resultatet kan medföra i vår framtida yrkesprofession. Diskussionsavsnittet kommer att innehålla förslag om vad vi anser hade kunnat undersökas i ett kommande examensarbete.

5.1 Slutsats

Utifrån resultatet av forskningen som analyserats, har tre väsentliga faktorer lyfts fram som kan gynna elevers motivation till matematikinlärning. Den första faktorn är lärarens inställning till matematik vilken enligt Tambunan (2017) kan påverka elevers motivation. Läraren har en avgörande roll för hur elever kommer att uppfatta matematikämnet, antingen genom ett positivt eller negativt synsätt. Dessutom har läraren ett avgörande uppdrag att lyfta fram fördelarna med att lära sig matematik och hur detta kan gynna eleverna i längden. Enligt Cribbs och Linder (2013) kan läraren även motivera och stimulera elevers lust att lära sig nya saker genom att använda varierade arbetsmetoder i matematikundervisningen. Detta medför att läraren har lättare att tillgodose fler individers behov i undervisningen. Den andra faktorn som påverkar elevers motivation i matematik är deras föräldrar. Forskning av Herges et al. (2017) bekräftar att föräldrar kan motivera sina barn att prestera bättre i matematik genom uppmuntran, beröm och insyn i undervisningen. Gonzalez-DeHazz et al. (2005) forskning pekar på att barn blir motiverade när de har engagerade föräldrar som lyfter fram värdet av skolan och visar intresse för deras lärande i matematik. Utifrån forskningen vi läst anser vi att föräldrarnas inställning till matematik är avgörande för hur deras barn kommer att uppfatta matematikämnets relevans och betydelse. Med detta menar vi att när föräldrar är engagerade i sina barns utbildning får de bättre inblick över var barnet befinner sig kunskapsmässigt och vilket stöd de behöver få för att komma vidare med deras matematikinlärning. Den tredje faktorn som påverkar elevers motivation i matematik är enligt Klapp (2017) summativ bedömning. Högpresterande elever blir mer motiverade av

(18)

högpresterande elever inte når upp till det önskade betyget, kan detta leda till att eleven drivs av yttre motivation för att prestera bättre i kommande bedömningsmoment för att uppnå ett högre betyg.

I vår sökprocess fann vi fyra arbetsmetoder som enligt forskningen bidrar till att öka elevers motivation i matematik. Den första arbetsmetoden som vi nämner är berättelsen vilket bygger på att koppla matematik med vardagsupplevelser. Forskning av Cribbs och Linder (2013) pekar på att matematik finns överallt omkring oss och därför behövs matematiken knytas an till verkligheten. Eleverna behöver veta hur matematiken kan gynna dem i det verkliga livet. När elever får en förståelse för ämnets relevans motiveras de att ta till sig innehållet lättare. Den andra arbetsmetoden som vi beskriver är flipped

classroom. Enligt Muir och Geigers (2015) forskning bidrar flipped classroom till ökad

motivation eftersom eleverna får engagera sig med digitala resurser i matematikundervisningen. Elevers intresse för matematik ökar när de får ta till sig informationen i sin egen takt genom inspelade klipp av läraren vilka behandlar olika beskrivningar av matematiska områden. Den tredje arbetsmetoden som redogörs är kooperativt lärande (Razak, 2016). Av forskningsresultatet framgår det att Think Pair

Share bidrog till positiva effekter för elevers motivation i matematik. Eleverna

motiverades av att delta i diskussioner med andra klasskamrater för att gemensamt komma fram till en effektiv lösning. Den fjärde arbetsmetoden vi funnit som påverkar elevers motivation i matematik är formativ bedömning. Enligt Jones et al. (2018) ökar elevers motivation i matematik när de vägleds av läraren genom kontinuerlig respons på deras arbetsinsatser. När eleverna förstår vad de behöver utveckla och hur de ska gå vidare med att lösa detta, blir de mer engagerade till att slutföra arbetsuppgifterna och lära sig nya saker. Utifrån forskningsresultatet är vår slutsats att när elever utvecklar en djupare förståelse för matematikämnet motiveras de till att vilja utveckla nya matematiska kunskaper och lösa utmanande uppgifter självständigt.

5.2 Diskussion

I vår kommande yrkesprofession är det viktigt att vi förstår vilka konsekvenser som kan medföras utifrån våra egna uppfattningar och attityder för matematik. När matematiken blir begriplig för eleven och lärandet blir meningsfullt ökar deras motivation för inlärning. Vad vi kan utläsa utifrån den insamlade forskningen är att lärarens och föräldrars attityder

(19)

för matematiken samt lärarens val av arbetsmetoder är avgörande för elevers inställning och motivation. Vi har även insett att det är viktigt att läraren skapar en god relation med elevernas föräldrar för att göra det lättare att utveckla elevernas motivation i matematik samt att de får möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper vidare i hemmet. Om föräldrar är vana vid en läroboksstyrd matematikundervisning kan detta bidra till att föräldrarna blir oroliga och bekymrade när de inser att läraren använder sig av andra arbetsmetoder som exempelvis flipped classroom eller kooperativt lärande. Föräldrarnas uppfattning och inställning till lärarens metoder i undervisningen kan påverka elevernas attityder till matematikämnet. Därför anser vi att det är viktigt att läraren utvecklar en god relation med föräldrarna och bygger upp ett förtroende genom att kontinuerligt informera föräldrarna om barnens kunskapsutveckling utifrån de arbetsmetoder som använts i matematikundervisningen. Tillsammans kan vi stötta elevers lärande och motivation för vidare utveckling.

Vi är medvetna om att denna kunskapsöversikt har brister då vi har varit tvungna att begränsa vår insamlade forskning till arbetets omfång. Det kan förekomma fler faktorer och arbetsmetoder som kan vara avgörande för elevers motivation i matematik. De arbetsmetoder som framkommit utifrån vår sökprocess har oftast varit inriktade mot högre årskurser som högstadiet och gymnasiet, dock anser vi att dessa skulle fungera lika väl för de lägre årskurserna. Arbetsmetoderna kan behövas ändras och tillämpas för att de ska vara lämpliga för lägre årskurser. I vår sökprocess insåg vi att det inte fanns lika mycket forskning om yngre elevers motivation i matematik. Vi anser att det borde forskas mer om elevers motivation i de lägre årskurserna eftersom deras uppfattningar och erfarenheter av matematikämnet kommer ligga som grund för deras inställning till ämnet i kommande skolår. Som framtida lågstadielärare kommer vi fokusera på att utveckla en undervisning som erbjuder variation och flexibilitet för att öka elevers lust samt motivation till att lära. Detta anser vi kommer att vara betydelsefullt för elevens vidare kunskapsutveckling.

I ett kommande examensarbete anser vi att det skulle vara intressant att undersöka hur elevers motivation påverkas vid läroboksstyrd undervisning i förhållande till varierad undervisning. Detta skulle kunna undersökas utifrån observationer, lärarintervjuer och elevintervjuer. Vi anser också att det skulle vara intressant att undersöka om läraren tar

(20)

6. Referenslista

Cribbs, J. D., & Linder, S. M. (2013). Teacher Practices and Hybrid Space in a Fifth-Grade Mathematics Classroom. Mathematics Educator, 22(2), 55–81.

Durksen, T. L., Way, J., Bobis, J., Anderson, J., Skilling, K., & Martin, A. J. (2017). Motivation and Engagement in Mathematics: A Qualitative Framework for Teacher-Student Interactions. Mathematics Education Research Journal, 29(2), 163–181. doi:10.1007/s13394-017-0199-1

Razak, F. (2016). The Effect of Cooperative Learning on Mathematics Learning Outcomes Viewed from Students’ Learning Motivation. Journal of Research and

Advances in Mathematics Education, 1(1), 49-55. doi:10.23917/jramathedu.v1i1.1785

Friberg, F. (red.). (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gonzalez-DeHass, A. R., Willems, P. P., & Holbein, M. F. D. (2005). Examining the Relationship Between Parental Involvement and Student Motivation. Educational

Psychology Review, 17(2), 99–123. doi:10.1007/s10648-005-3949-7

Herges, R. M., Duffield, S., Martin, W., & Wageman, J. (2017). Motivation and Achievement of Middle School Mathematics Students. The Mathematics Educator,

26(1), 83–106.

Jones, J. P., Bradley, G., & Love, S. (2018). The Quick Quiz: An Unplugged Assessment for the Math Educator’s Toolbox. Clearing House: A Journal of Educational Strategies,

Issues and Ideas, 91(2), 78–84. doi:10.1080/00098655.2017.1386003

Klapp, A. (2018). Does Academic and Social Self-Concept and Motivation Explain the Effect of Grading on Students’ Achievement? European Journal of Psychology of

(21)

Muir, T., & Geiger, V. (2016). The Affordances of Using a Flipped Classroom Approach in the Teaching of Mathematics: A Case Study of a Grade 10 Mathematics Class.

Mathematics Education Research Journal, 28(1), 149–171. doi:

10.1007/s13394-015-0165-8

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Petersen, A-L. (2012). Matematik behöver också en berättelse - ett pedagogiskt ledarskap med fokus på elevens motivation [VISIONS 2011: Teaching]. Acta Didactica Norge,

6(1).

Skolinspektionen. (2009). Undervisning i matematik- utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet (2009:5). Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella

kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.

Tambunan, H. (2018). The Dominant Factor of Teacher’s Role as a Motivator of Students’ Interest and Motivation in Mathematics Achievement. International Education

Studies, 11(4), 144–151. doi: 10.5539/ies.v11n4p144

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational Strategies to Enhance Effective Learning in Teaching Struggling Students. Support for Learning, 28(3), 103–108. doi: 10.1111/1467-9604.12027

References

Related documents

(Sveriges kommuner och landsting 2016).. För att kunna delta i den politiska diskussionen krävs information som ska vara offentlig för alla. Information går till exempel att dela på

Recently we have ported D IVE to the CAVElib™ environment † and this paper describes application programming support for immersive users and our experience in using

In the preparation of the skis the technicians are exposed to PFASs emitted from the ski wax.The exposure of a number of fluorinated compounds was assessed by continuous sampling

We have analysed the blood, air and aerosol with respect to 13 perfluoro- carboxylic acids (PFCAs), 4 perfluorosulfonic acids (PFSAs), 3 fluorote- lomer alcohols (FTOHs),

The experiments use query results gathered from a large corpus of SPARQL queries executed at more than 2,000 time points of the DBpedia Live dataset, which covers a period of

A) …. jag inte pluggat tillräckligt mycket för det. I matematik är det viktigt för mig att jag får bättre resultat på proven än andra elever. I matematik är det viktigt för

föräldrarnas bakgrund tydligt av en lärare som menar att hen idag får utöva sin profession som lärare till skillnad mot tidigare skolor hen arbetat på. Läraren anser

Om intervjufrågorna till lärarna hade handlat om de elever vi först intervjuade och om observationerna hade inriktat sig specifikt på de intervjuade eleverna hade