Fair Trade - något för skolan?

Malmö högskola

Examensarbete

Fair Trade

– något för skolan?

Fair Trade

– a subject for school?

Elin Lindqvist

Lärarexamen 270 hp Examinator: Mats Lundström

Geografi, miljö och lärande Handledare: Inge-Marie Svensson 2011-05-31

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att undersöka om organisationen Fair Trade:s normer och värderingar går ihop med skolans värdegrund och om ett arbetsmaterial om FT teoretiskt skulle fungera i skolan. Detta har undersökts genom en kvantitativ metod, enkätundersökning, på en gymnasieskola där syftet var att ta reda på elevernas tankar och kunskap om

organisationen och om de skulle vilja arbeta med FT i skolan och i så fall på vilket sätt. 61 av 62 elever har hört talas om FT och 51 elever har hört talas om det utanför skolan vilket tyder på att skolan inte använder organisationen FT som arbetsmaterial i skolan. Hälften av

eleverna skulle vilja lära sig mer om organisationen och 40 elever tror att de kommer att vara mer engagerade i organisationen och deras varor om de får studera det i skolan. När man jämför FT:s värderingar med skolans finns det många likheter vilket tyder på att FT som ett arbetsmaterial i skolan skulle gynna eleven till att skapa handlingskompetens och

engagemang inom mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Däremot visar det också att skolans styrdokument redan innefattar de värdeladdade begrepp som FT står för vilket visar att det är upp till läraren att tolka styrdokumenten och själv välja vilket arbetsmaterial han eller hon vill använda i sin undervisning.

Nyckelord: enkätundersökning, fairtrade, handlingskompetens, rättvisemärkt, rättvis handel, skolan, styrdokument, värdegrund

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

2 Syfte och frågeställning ... 6

2.1 Frågeställning ... 6

3 Litteraturgenomgång ... 7

3.1 Tidigare forskning ... 7

3.2 Fair Trade i andra länder ... 11

4 Vad är Fair Trade? ... 12

4.1 Vilka är Fair Trade? ... 13

4.2 Vilka andra organisationer finns det? ... 13

4.3 Är Rättvis handel och Fair Trade samma sak? ... 13

4.4 Vad betyder hållbar utveckling och har det någon koppling till Fair Trade?... 15

5 Våra styrdokument ... 16

5.1 Vem är det som utformar våra styrdokument? ... 17

6 Metod ... 18

6.1 Utförandet ... 18

6.2 Reliabilitet och validitet ... 19

7 Resultat ... 21

8 Diskussion ... 27

8.1 Vilka uppfattningar har eleverna om Fair Trade och dess medverkan i utbildningen i skolan? ... 27

8.2 Skulle organisationer som Fair Trade kunna ta plats i skolans styrdokument eller enbart användas som arbetsmaterial i skolan? ... 29

8.3 Genom att studera Fair Trade i skolan, tror eleverna själva att de skulle engagera sig i organisationen senare i livet? ... 31

6

1 Inledning

Det ämne som jag valt att undersöka har vuxit fram under en längre tid. Min förkärlek till vin, choklad, te och kaffe har funnits länge och efter en tid insåg jag att jag helt plötsligt gått över till en del produkter som var Fair Trade-märkta. Jag var inte medveten om min handling, jag hade varit stolt över mig själv om jag faktiskt hade agerat medvetet. Däremot började jag studera Fair Trade-märkningen och om organisationen i allmänt. Jag var fast och kände att det är på det här sättet jag vill visa världen att jag bryr mig. Hur startade denna omedvetna handling? Kunde det knytas ihop med skolan? Jag insåg att jag ville ta reda på elevers tankar om organisationen Fair Trade och om att studera denna organisations normer och värderingar, skulle göra att eleverna senare i livet skulle göra denna medvetna handling till att faktiskt köpa produkterna, som jag inte gjorde.

2 Syfte och frågeställning

Mitt syfte med detta examensarbete är att undersöka om en organisations normer och värderingar, som Fair Trade finns med, eller skulle kunna ta större plats, i våra styrdokument. Detta genom att studera Fair Trade:s grundläggande normer och värderingar samt de olika styrdokumenten för den frivilliga skolan. Syftet med studien är även att ta reda på vilka uppfattningar elever har om organisationen Fair Trade och vad organisationen står för. Detta för att ta reda på hur stort intresse eleverna har av att studera organisationen Fair Trade i skolan, samt om de genom att göra det tror att de själva skulle engagera sig mer i organisationen senare i livet.

2.1 Frågeställning

 Vilka uppfattningar har eleverna om Fair Trade och dess medverkan i utbildningen i skolan?

 Skulle organisationer som Fair Trade kunna ta plats i skolans styrdokument eller enbart användas som arbetsmaterial i skolan?

 Genom att studera Fair Trade i skolan, tror eleverna själva att de skulle engagera sig i organisationen senare i livet?

7

3 Litteraturgenomgång

3.1 Tidigare forskning

. I de tre olika levnadsberättelserna finns det några gemensamma teman som gjort att Almers dragit vissa slutsatser om vad som styr utvecklandet av en handlingskompetens. Dessa är; känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från vuxna och tillit till vuxna, social gemenskap kontra utanförskap.

som empati, frustration, sorg, handlingslust och

hoppfullhet. Det skulle även kunna vara reaktioner som göra att engagemanget blir varaktigt,

som glädje i att agera, glädje över att komma till sin rätt, glädje över att känna sig uppskattad av andra för sina handlingar, känsla av en inre tillfredsställelse över att uppleva mening.

8

Vilja och förmåga att ta ställning, kritiskt förhållningssätt, värdemässiga ställningstaganden och en vakenhet/beredskap för att ompröva sina egna synsätt och ställningstaganden, beslut och handlingar (Almers, 2009 s 235).

Med handlingsimpregnering menar Almers att det är något vi får med oss från barnsben. Varje individ har valmöjligheter, vi kan göra egna handlingsval. Handlingsinriktade förebilder finns överallt för att se till att förändra förhållandena i världen. Handlingsimpregneringen handlar också om språket som vi får med oss från våra föräldrar men också begrepp introducerande av miljörörelsen, som ekologiskt fotavtryck. En engagerad handling skulle kunna beskrivas som en lek men även något som känns meningsfull eller lustfyllt.

Tillit från och till vuxna kan beskrivas i Almers berättelser som frihet under ansvar. Grundläggande för engagerade handlingar var tilliten från vuxna, en tillit som då också vill besvaras. Vilket gör att unga individer vet vad de ska göra eller bör göra.

Social gemenskap kontra utanförskap tas upp i berättelserna genom att framhäva att gemenskapen i föreningslivet har spelat en stor roll i utvecklandet av handlingskompetens. Föreningslivet har agerat som en övningsarena för fler handlingar som påverkar förhållandena i världen och för personlig utveckling. Föreningslivet har gjort att man har fått vissa handlingserfarenheter. Att den sociala gemenskapen är viktig förstår man när den sätts i konstras mot utanförskap. För att känna tillit och ha mod nog för att agera och handla behöver

9

man känna sig inkluderad, känna gemenskap och gemensamma mål. En grupptillhörighet där man känner sig informerad och medveten kan ibland till och med kännas exklusiv, vilket kan medföra en starkare handlingskompetens (Almers, 2009 s 230-242).

För att tänka mer kreativt, om hur man skulle kunna arbeta med FT i skolan så har professorn Heike C Alberts (2010) forskat om, och kommit fram till i sin artikel, Using Cocoa and

Chocolate to Teach Human Geography, just det som rubriken säger. Förutom att man ska lära

eleverna allmän kunskap och akademiska färdigheter i skolan vill man att eleverna ska lära sig kritiskt och kreativt tänkande (Highschool). För att nå den kunskapen behöver man en varierad undervisning. Alberts menar att man kan använda sig av olika mat-ämnen för att lära ut geografi, i hans specifika fall, kakaobönan och sedan den färdiga chokladen. Man kan använda sig av mat som ämne i skolan för att mat är en stor del av varje människas liv. Alberts menar att choklad och dess huvudingrediens kakao är ett bra ämne för att lära ut geografi i skolan eftersom choklad är en av världens mest uppskattade maträtter. Bara genom att tala om choklad, dess ursprung och tillverkning kan man beröra olika delar av geografiämnet, ekonomisk, kulturell, politisk och social.

Alberts anser att det roligaste, mest kreativa vore att starta arbetsområdet med att prova olika choklad, låta eleverna aktivera sig. Sedan kan man komma in på ekonomisk geografi och tala om Fair Trade, som idag är mycket stort och människor i de rikare länderna börjar ifrågasätta varifrån deras varor faktiskt kommer och hur de är producerade. De ser också andra änden av produktionsledet, hur har människorna det som producerar varan? Hur ser deras liv ut? Här menar Alberts att eleverna skulle kunna leta bakgrundsinformation för att hålla debatt mellan chokladproducenterna som vill hålla nere priset på chokladen samt de etiska organisationer som arbetar på plats för att se till att arbets- och livs- förhållanden är bra. Eleverna skulle även kunna skriva artiklar till en tidning eller sätta ihop en egen temadag där eleverna informerade om FT, där man skulle ge ut choklad till klasskompisar och familj. Hur regelverket ser ut i EU jämfört med resten av världen är ett ämne att ta upp. Detta är politiskt, kulturellt och socialt. Vad är choklad och hur mycket procent av vissa delar måste vara med i chokladen för att det ska få kallas choklad? Vi talar om EU-regler, handelsblock och prissättning. Att tala om mänskliga rättigheter är också en viktig del i arbetsområdet under de politiska och sociala delarna. Vi kan då också tala om länder och kartan som geografiskt hjälpmedel. Alberts menar att man många gånger under terminens gång kan komma tillbaka till ämnet choklad och återknyta till detta och på det sättet lära eleverna om samhällsgeografi. Genom att

10

aspekterna i ämnet är olika får eleverna en helt annan helhetsbild än att studera ämnet på vanligt vis i skolan (Alberts, 2010).

Gunne Grankvist (2010) har som syfte i sin forskningsrapport, Värderingar och preferens för

rättvis handel (fair trade) hos gymnasielever, att ta reda på vilka värderingar hos

gymnasieelever som samverkar och kanske påverkar deras preferens för rättvis handel. I den senaste rapporten använde han sig av LOV-instrumentet (List of Values) vid datainsamlingen. Instrumentet är skapat för att föra en lista över värderingar som innehåller frågor som är relevanta för det vardagliga livet som självrespekt, trygghet och känslan av att höra till. De ord som återfanns på LOV-listan och som också återgav starkare preferens för rättvishandel var varma relationer till andra och självförverkligande. Alltså att de individer som hade starkare preferens för rättvis handel var de som lyckats skapa goda relationer till andra personer, var uppmärksamma på andras känslor och levde ett rikt socialt liv. Dessa individer hade också en positiv självbild och ett gott självförtroende med en optimistisk syn på framtiden. Grankvist kom också fram till att dessa individer hade tendens att söka utmaningar i både arbetslivet och på fritiden. Sammanfattningsvis menar Grankvist att individer med mer positiv inställning till rättvis handel verkar vara en socialt framgångsrik individ med gott självförtroende (Grankvist, 2010).

Helena Johansson (2009) har i sin rapport, Vad uppnås genom rättvisemärkning? analyserat effekterna av märkningen Fair Trade (rättvismärkt i Sverige). Hon tar upp frågor som; Lönar det sig att vara FT-certifierad? Kan alla fattiga jordbrukare och all deras produktion omfattas? Vad är effekterna av ett minimipris? Efterlevs kraven som ställs för certifieringen? Johansson (2009) menar att en omfattning av alla 880 miljoner fattiga jordbrukare i utvecklingsländerna, inom FT och ett minimipris, inte är möjligt. Det finns inte tillräckligt med resurser för att finansiera ett minimipris för alla dessa jordbrukare. Det räcker inte med de redan bidragande konsumenterna. Hon menar då att FT enbart kan fungera som en nischmarknad, gynna få fattiga men inte möjlighet till att hjälpa alla fattiga.

Johansson (2009) tar upp att det är många i ledet, livsmedelsbutik, grossist, inköpare och kooperativ, innan bönderna faktiskt får den andel de ska ha. Dessutom kostar det att upprätthålla systemet. Eftersom det inte i dagsläget handlar om så stora volymer blir produktionskostnaden för varje vara högre än för en konventionell produktion. Sedan kostar själva certifieringen samt kontroll av detta. Slutsatsen menar hon är att minimipris är ett

11

ineffektivt sätt att stödja någons inkomst på. Eftersom vi inte kan garantera att den del av merpriser som konsumenterna betalar faktiskt når fram till jordbrukarna. Själva priseffekten som FT vill få fram menar Johansson (2009) inte är det mest effektiva sättet. Genom att hjälpa till i produktionen och genom ett minimipris och FT premium, bygga skolor och förbättra samhället anser hon inte är effektivt. Hon menar att ett direkt bidrag hade varit mer effektivt. Då slipper pengarna gå genom hela produktionsledet samt man slipper konstanden för själva märkningen. Dessutom kan fler ta del av den större summa pengar som då tillhandahålls jordbrukarna. Sammanfattningsvis menar Johansson (2009) att FT har vissa positiva effekter som att man ger konsumenter en möjlighet att aktivt bidra till en bättre värld och för den som är certifierad kan det vara gynnsamt när världsmarknadspriserna sjunker till låga nivåer. Däremot kan märkningen inte få någon betydande effekt på världens fattigdom, samt att det brister i pengaflödet i produktionsledet från konsument till producent. För en långsiktig inkomstutveckling bör man satsa på en omvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar (Johansson, 2009).

3.2 Fair Trade i andra länder

Andra länder som arbetar med FT i skolorna kan bilda så kallade Fair Trade-skolor. Dessa skolor är kopplade direkt till FT och har ett avtal med vissa riktlinjer som skolan, lärarna och även eleverna bör följa. Varför man vill att sin skola ska vara en FT-skola är för att skapa medvetenhet och tillgänglighet för produkter som har FT-märkningen. För eleverna handlar det om att ta till sig ny kunskap, att de har ett positivt inflytande på samhället, är en del av något globalt och har roligt. För lärarna handlar det om att genom FT kunna arbeta med en stor del av läroplanen, ge eleverna möjlighet att delta och ta ansvar i olika frågor och uppmuntra till kritiskt tänkande. Några utav de riktlinjer skolorna behöver följa är att man ska ta upp FT i klassrummet, servera FT kaffe och te i lunchrummet och ha några temadagar om FT. Vissa utav de länder som använder sig av Fair Trade-skolor är Holland, England, Irland och USA (fairtrade.ie).

12

4 Vad är Fair Trade?

Fair Trade is an organised social movement which promotes standards for productions practices and delivery procedures, working conditions and labour remuneration, enviromental care and social policies in supply chains of certified goods. A widley recogniced definition of Fair Trade presents it as a trading partnership, based on dialogue, transparency and respect, seeking greater equity in international trade. According to its supporters, Fair Trade contributes to sustainable development by offering better trading conditions and securing the rights of producers and workers in the South.

(Ruben, 2009 sid 19)

Ruben (2009) påstår att efter den stora kaffekrisen under 1990-talet så har Fair Trade (nu kallat FT) nått sitt mål med att förbättra det som de små producenterna får tillbaka på sina kaffeodlingar och på det sättet påverkat kvalitén på deras liv samt stärkt positionen av den egna organisationen lokalt, regionalt och globalt. Målet skulle alltså kunna vara uppfyllt, dock uppkommer nya mål för organisationen och nu vill man förändra så mycket som möjligt inom olika varugrupper. Det började med kaffe men inkluderar nu även frukt (mest bananer), kläder, kosmetika, vin, honung, växter, sportbollar, bomull och nötter mm. År 2009 har 570 producerande organisationer i 57 utvecklingsländer certifikatet Fair Trade.

Riktlinjerna för FT är (1) att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för producenter som inte har dessa förutsättningar. (2) Stärka bondens organisation och kapacitet. (3) Rättvisa priser utbetalas. (4) Främja rättvisa mellan könen. (5) Förbättra arbets – och livsvillkoren för arbetarna. (6) Förbättra skyddet mot naturen. (Ruben, 2009)

På den internationella hemsidan för FT (faritrade.net) beskriver man att för producenterna betyder FT att de får det pris för sin vara som ska täcka deras kostnad för en hållbar produktion, förbättrat rykte, långtidskontrakt i handelsrelationer och anständiga arbetsförhållanden för arbetarna. Kunden ska veta att när den köper en FT-märkt vara, är den producerad efter de riktlinjer som FT står för. De handelstermer som FT utövar mest är att sätta ett minimipris som ska betalas till producenten för dess vara. Priset ska täcka det som vi tagit upp tidigare. Lyckas producenten att hålla dessa avtal får de även ett extratillägg kallat FT Premium som ska investeras i det samhälle där produktionen är verksam.

Det kostar tid och pengar att få små bönder och deras produktion att leva upp till FT standard och krav och sedan se till att den nya FT-produkten gagnar producenten. Detta är svaret på varför det inte finns så många produkter som idag är FT-märkta. Dock så används pengarna

13

från FT Premium till att lära bönderna att producera hållbara produkter genom att använda sig av hållbara odlingstillverkningsmetoder som ex. kompostering och återvunna material (Fairtrade.net).

4.1 Vilka är Fair Trade?

Dessa organisationer ansvarar för Fair Trade. Fairtrade International (FLO) är ett icke vinstdrivande bolag som ansvarar för de strategiska direktiven inom FT. FLO-Cert är ett oberoende certifieringsbolag som inspekterar producenter och mellanhänder så att de lever upp till FTs standard. Fairtrade Labelling Initiatives är nationella organisationer som agerar på den lokala marknaden i de olika länderna, alltså 23 länder runt om i världen. Dessa organisationer låter också företag i det aktuella landet att använda FT-märkningen. Fairtrade Producer Networks är sammanslutningar som tillåter FT-certifierade producenter att ingå och vara med och påverka beslut om framtiden. Producenterna kommer från länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Fairtrade Marketing Organizations är även de nationella organisationer som agerar i det egna landet med att marknadsföra FT (Fairtrade.net).

4.2 Vilka andra organisationer finns det?

En annan stor organisation är WFTO (World Fair Trade Organization) som precis som Fairtrade vill stötta de fattigaste producentgrupperna. De vill ha en öppen dialog mellan alla aktörer och stödja produktutveckling och export. De vill se till att det utbetalas ett rättvist pris till producenterna samt jämställdhet mellan män och kvinnor i en säker i miljö. De ser till att barnarbete inte förekommer samt ser till att hela utvecklingen inte skadar miljön. Till skillnad från FT så är WFTO inte någon produktmärkning utan de sätter sin märkning på själva företaget och inte på varorna. Dock hänger WFTO och FT ihop då de på WFTOs hemsida (wfto.com) ser den ena märkningen som en företagsmärkning och den andra som en produktmärkning. Dessa båda organisationer ingår alltså under samma paraplyorganisation (wfto.com).

4.3 Är Rättvis handel och Fair Trade samma sak?

Rättvis handel växte fram i mitten av 1900-talet som en försvenskad version av olika handelsorganisationer från bl a USA som ”Ten Thousand Villages” - en världsbutikrörelse.

14

Samtidigt i Europa bildades många så kallade ATOs (Alternative Trading Organizations). En känd organisation startade i Holland på 1960-talet, SOS Wereldhandel senare kallat Fair Trade Organisatie. Rignell (2002) talar då om Solidarisk Handel och konsumenterna vill då handla med hela länder i stället för multinationella företag, där målet var att bryta handelsmönster som man uppfattade som orättfärdiga och kränkande. Det var starten mot ett gemensamt mål för alla organisationer som agerar för rättvis handel. I Sverige grundades Föreningen för Rättvis Handel 1996. Efter det har Föreningen renodlat sina olika namn och sina direktiv. Från början kallades vissa butiker för U-landsbodar som senare gjordes om till

Världsbutiker, som det heter över hela Sverige idag. Det viktigaste av allt var att begreppet

Rättvis Handel sades vara en direkt översättning av Fair Trade och detta kopplade samman alla organisationer runt om i världen (Rignell 2002).

På hemsidan för Rättvis Handel (rättvishandel.net) skriver man att rättvis handel är ”olika vägar mot samma mål” (rättvishandel.net). Varor som kallas rättvist handlade är antingen certifierade Fairtrade/Rättvisemärkt eller så kommer varan från en producent som uppfyller WFTOs (World Fair Trade Organization) kriterier för rättvis handel. Det kan även vara att man försöker uppfylla krav på etisk handel, alltså organisationer som vill att den konventionella handeln tar ansvar för under vilka förhållanden varorna tillverkas. Sättet att arbeta på och resultaten kan vara annorlunda mellan olika organisationer men målet är detsamma. Man vill förbättra livs och arbetsvillkor för producenter och deras anställda.

Från Rättvisemärkt till Fairtrade skriver man på den svenska hemsidan för Fair Trade

(fairtrade.se). På hemsidan kallar man de olika organisationerna, som också arbetar med Rättvis Handel, för systerorganisationer. Dessa systerorganisationer har sedan några år tillbaka börjat använda sig av det internationella ordet Fair Trade, vilket har resulterat i en gemensam handling att helt övergå till beteckningen Fair Trade i Sverige. 2004 gick Sverige över till en gemensam internationell certifieringsmärkning, Fairtrade. Detta för att förenkla handeln med Fairtrade-märkta varor samt förstärka kommunikationen kring märket och även förstärka konsekvenserna av en handel med dessa varor (faritrade.se).

15

4.4 Vad betyder hållbar utveckling och har det någon koppling till Fair Trade?

Jennifer A Elliot använder sig, i sin bok An introduction to sustainable develompent, av Brundtlandkommissionen definition på hållbar utveckling; ”Development which meets the

needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elliot, 1994 sid 1). Elliot vill i sin bok belysa, att vi idag har en större medvetenhet

om vilka effekter vårt slösande av resurser har på miljön. De mönster och processer vi använder oss av idag kan inte förse de behov som vissa av världens människor behöver och har rätt till. Dessutom med den ökade standarden som kommer med utveckling blir en större del människor lidande. Elliot tar upp att det finns nya mönster och processer för en mer hållbar utveckling. Hållbar utveckling bör ske både i den naturliga miljön och i den mänskliga miljön. Det hon kallar utvecklingsländer, ligger ofta i tropikerna och det tropiska ekosystemet är mycket skört och kan därför lätt komma ur balans. I dessa länder lever stora mängder av människor som kämpar på gränsen för att överleva. Elliot menar här att en människa som måste kämpa för sin överlevnad till en sådan grad, bidrar till att förstöra den naturliga miljön runt omkring. Medan den naturliga miljön försämras, försämras även levnadsstandarden för människorna och den mänskliga miljön. Det blir en ond cirkel. Om man tänker sig detta i de redan sköra tropikerna är behovet av en hållbar utveckling stor. Samtidigt anser Elliot att det inte finns någon skillnad på hållbar utveckling mellan utvecklingsländerna och de redan utvecklade länderna. För att förstå sig på hur man använder resurser på rätt sätt och hur förhållandena ser ut i utvecklingsländerna så måste man förstå de underliggande processerna som kan vara allt från den lokala produktionen till varor på den globala markanden, men även levnadsstandarden hos de producerande bönderna. En bonde tänker inte bara på typ av jord, klimat och läge (naturliga miljön) när han väljer vilken typ av gröda han ska odla utan han ser även till vilka priser han kan få på världsmarknaden (mänskliga miljön). Hållbar utveckling kommer i framtiden kräva att vi agerar på alla nivåer och genom att arbeta med hållbar utveckling inom den mänskliga miljön förstärks kanske även den naturliga miljön (Elliot 2004).

Pursuit of sustainable development requires:

 A political system that secures effective citizen praticipation in decisionmaking

 An economic system that provides for solutions for the tensions arising from disharmonious development

 A production system that respects the obligation to preserve the ecological base for develompent

16

 An international system that fosters patterns of trade and finance

 An administrative system that is flexible and has the capacity for self correction (Elliot 1994 sid 4)

5 Våra styrdokument

På flera ställen tar styrdokumenten upp att det är skolans uppdrag att hos eleven utveckla kunskaper kring att handla rätt i samhället, att förstå sig på hur förhållanden mellan olika områden fungerar, att man ska skapa solidaritet inför sina medmänniskor utanför den närmaste gruppen. Styrdokumenten är i detta fall; kursplanen för Geografi A, Lpf 94 (Läroplanen för den frivilliga skolan) och skollagen. Jag har valt att föra fram vissa formuleringar som jag anser viktiga för min studie.

Det styrdokument som är direkt kopplat till geografiämnet är kursplanen geografi A. Där tas bland annat upp att eleverna ska kunna se samband mellan befolkningsfördelningar, ökad resursförbrukning och förstå konsekvenser av miljö och levnadsvillkor i olika delar av världen. Eleverna ska också förstå olika ekonomiska parametrar i näringslivet och hur det påverkar arbetsfördelningen globalt (Skolverket, 2011 geografi A)

De grundläggande värdena som tas upp i Lpf 94 (läroplanen för den frivilliga skolan) visar på att skolväsendet vilar på demokratins grund och att eleverna ska förstå och känna för varje människas egenvärde och respektera vår gemensamma miljö. Skolan ska också överföra värden och se till att individen har all kunskap för att kunna verka i samhället. Man ska ha ett miljöperspektiv i undervisningen som ska ge eleverna kunskap om att hindra skadlig miljöpåverkan och skapa ett förhållningssätt till globala miljöfrågor. Eleverna ska förstå samhällets funktion och att man kan anpassa samhället för att skapa hållbar utveckling. Dessutom bör man ha ett internationellt perspektiv i undervisningen för att elevens ska kunna se sin del i det globala sammanhanget och skapa internationell solidaritet (Skolverket Lpf 94, 2011).

Under kategorin normer och värden tas det upp att skolan aktivt ska försöka påverka eleverna till att agera efter samhällets värderingar och praktiskt använda dessa i vardagliga handlingar. Några utav dessa mål är;

17

Skolan skall sträva mot att varje elev

 vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

 respekterar andra människors egenvärde och integritet,

 förstår och respekterar andra folk och kulturer,

 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och

 visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Skolverket Lpf 94, 2011 sid 6)

Vi ser likheter mellan skolans värderingar och målsättning och FTs riktlinjer. Riktlinjerna för FT är (1) att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för producenter som inte har dessa förutsättningar. (2) Stärka bondens organisation och kapacitet. (3) Rättvisa priser utbetalas. (4) Främja rättvisa mellan könen. (5) Förbättra arbets – och livsvillkoren för arbetarna. (6) Förbättra skyddet mot naturen (Ruben, 2009).

5.1 Vem är det som utformar våra styrdokument?

Skolverket är en central förvaltningsmyndighet som vill stärka kvalitén för kunskap och samhällsförankringen hos barn och vuxna inom skolan. För att kunna göra detta har de en koppling till regeringen. De sätter alltså riktlinjer för hur undervisningen ska bedrivas. De reviderar kursplaner, betygskriterier och övriga styrdokument samt ansvarar för det nationella provsystemet och hjälper till att stödja likvärdig bedömning (Skolverket, 2011).

18

6 Metod

Utifrån Ann Kristin Larsens bok Metod helt enkelt (2009) har jag använt mig av den kvantitativa metoden och då mer ingående, enkäter. I enkäterna finns det både öppna och slutna frågor, vilket Larsen menar är bra eftersom det finns både fördelar och nackdelar med att enbart ha det ena eller det andra. Även Bo Johansson och Per Olov Svedner tar upp detta i sin bok Examensarbetet i lärarutbildningen (2006), där de menar att enkät som metod är den svåraste, trots metoden ser lätt ut kräver den mycket arbete, som väl genomarbetade frågor, disponering och bearbetning. Har man dessutom öppna frågor kan bearbetningen av svaren kräva mycket tid. Utifrån mitt syfte skulle jag lika gärna kunnat använda mig av observationer och kvalitativa intervjuer då jag vill undersöka attityder och elevers förhållning till ett visst ämne. Johansson & Svedner (2006) menar att enkät som metod inte är tillräckligt bra när man vill undersöka synsätt, förhållningssätt eller breda frågeområden. Trots detta vill jag argumentera för att mitt syfte är att ta reda på om det finns belägg för att organisationen FT:s normer och värderingar redan finns att finna i våra styrdokument eller om vi kan införa ett lärandemål i kursplanen för att arbeta med dessa. För att få svar på detta har jag tagit reda på elevers kunskap om organisationen och deras attityder till att studera detta i skolan. För att få fram vettig data anser jag att det var nödvändigt att använda mig av en kvantitativ metod för att göra undersökningen så realistisk som möjligt trots att undersökningen i sig var mycket liten. Jag anser inte att en observation av eleverna hade gett mig svaren på mina frågor. Däremot hade jag kunnat komplettera mina enkäter med intervjuer. Mitt val av att inte använda mig av intervjuer bestäms av att själva arbetet i sig inte är stort och bearbetning av enkäterna har tagit en stor del av tiden. Fördelarna med metoden jag valt är att jag har fått in många svar och kan därför hävda att majoriteten tycker si eller så, samt att en del av mitt syfte är att diskutera om Fair Trade och dess inträde i skolans värld är viktigt och i så fall på vilket sätt man vill arbeta med detta. Då eleverna har fått öppna frågor har många alternativ dykt upp och kan diskuteras fritt i mitt arbete. Genom observation eller intervjuer hade jag inte fått samma möjlighet, då tiden inte hade räckt till för att analysera materialet från dessa.

6.1 Utförandet

Undersökningen tog plats tisdagen den 5 april på en gymnasieskola i Malmös närområde. Det är tre klasser som utgör urvalet, då inte alla i dessa klasser ville vara med i undersökningen. Jag valde ut dessa klasser eftersom jag visste att samtliga elever var över 18 år och de

19

behövde då inte målsmans tillstånd för att delta. Jag har, i utdelandet av mina enkäter, förhållit mig inom den forskningsetik som Johansson och Svedner (2006) tar upp i sin bok. Inför varje grupp som jag bett svara på mina enkäter har jag förklarat mitt syfte med undersökningen och bett eleverna svara så ärligt som möjligt för att öka validiteten på mitt arbete. Jag upplyste alla om att de inte behövde delta om de inte ville samt att deras anonymitet skulle vara skyddad. Jag såg även till att alla elever var över 18 år då jag ansåg att be målsman om lov skulle ta extra lång tid och bortfallet skulle kunna vara för många för denna relativt lilla undersökning (Johansson & Svedner, 2006). Undersökningarna tog plats i tre vanliga klassrumsmiljöer. Jag tog i min studie med en klass från samhällsvetenskapliga programmet, en från naturvetenskapliga programmet och en klass från lingvistiska programmet. Jag har medvetet valt att inte använda mig av ett genusperspektiv i studien och kommer därför inte redovisa fördelningen mellan tjejer och killar.

6.2 Reliabilitet och validitet

Om jag räknar de frågeformulär jag gav ut hade jag inget bortfall, förutom att vissa frågor besvarades blankt. Då räknar jag inte svar som ”vet ej” eller blankt som bortfall. Att jag inte hade något bortfall på de frågeformulär jag delade ut kan bero på att jag var närvarande när frågorna besvarades och såg till att alla lämnade in. Däremot hade jag valt ut tre klasser för att få ett urval på ca 100 elever, då 100 personer är en bra siffra när man vill ha kvantitativa svar (Johansson & Svedner 2006). Eftersom jag vill belysa om det faktiskt finns ett intresse hos eleverna att studera organisationen FT i skolan anser jag att ett kvantitativt svar är det jag är ute efter. Dock var ena klassen halvklass vid tiden för undersökningen samt att vissa elever inte var på plats. Tillsammans med de elever som valde att inte delta gav det mig en deltagarsiffra på 62 elever. På det sättet hade jag en del bortfall mot vad jag förväntade mig. Jag borde ha använt mig av fyra klasser, då jag skulle ha räknat med ett visst bortfall av elever som inte var närvarande eller inte ville svara på enkäten. Då hade jag nått siffran 100 som jag var ute efter och då också en högre validitet i resultatet. Jag valde att i mitt frågeformulär använda mig av ordet Fairtrade och Rättvisemärkt som samma sak. Några elever kanske har hört Fairtrade och andra Rättvisemärkt. För min undersökning gör det ingen skillnad vad jag har skrivit i mitt frågeformulär då produktmärkningarna idag agerar på samma sätt och mot samma mål. Underlag som stödjer detta finns på den svenska hemsidan för Fairtrade (fairtrade.se). Eftersom jag inte vet hur eleverna tänkte när de svarade på frågorna i enkätundersökningen eller hur sanningsenligt de svarade kan man säga att reliabiliteten är

20

relativt låg. Hur jag utformat mina frågor kan också bidra till reliabiliteten. Jag utförde inte någon pilotundersökning vilket hade kunnat göra mina frågor bättre och ge resultatet högre validitet. Som jag nämnde tidigare hade jag kunnat komplettera enkäterna med intervjuer. Intervjuer skulle ha gett mig djupare svar på mina frågor om elevers attityder och kunskap om FT där jag hade kunnat ställa nya frågor under intervjuns gång för att öka validiteten på elevernas svar, eftersom enkätfrågor inte garanterar att eleverna svarar som de faktiskt tycker. Det blir lättare vid en intervju att se om de tillfrågade svara ärligt eller inte.

Min analysmetod har varit att räkna svaren och lägga in de slutna frågorna i diagram för att lättare få en översikt över dessa svar samt en sammanfattning av de öppna frågorna som ska kunna diskuteras i avsnittet avsätt för detta. Mitt mål med diagrammen och mitt sätt att analysera mina resultat är att vi ska komma fram till vilka svar som är ytterligheterna och då också se dem lättare i diagrammen.

21

7 Resultat

Som grund för min undersökning skapade jag ett frågeformulär som elever på ett gymnasium i Malmös närområde, fick svara på. Denna kvantitativa undersökning gav 62 svar (frågeformulär, se bilaga 1). För att underlätta förståelsen av resultaten använder jag mig av formulärfrågorna som överskrift och kommer, för enkelhetens skull, att referera till olika diagram.

Fråga 1. Har du hört talas om Fair Trade/Rättvisemärkt?

Detta var en fråga med möjligheterna att enbart svara ja eller nej. Som vi ser i figur 1 svarade alla ja på frågan förutom en, alltså 61 elever av 62.

Figur 1: Antal elever som hört talas om Fair Trade.

Fråga 2. Har du hört talas om Fair Trade utanför skolan, i så fall i vilket sammanhang?

Figur 2: I vilket sammanhang har eleverna hört talas om Fair Trade.

Detta var en öppen fråga där eleverna kunde svara fritt. Som vi ser i diagrammet i figur 2 var det 27 elever som svarade mataffären. 18 elever gav svaret varor eller matvaror och gav då exempel som kaffe, banan, glass, cola, choklad och kläder. Genom reklam svarade 8. På Tv

22

svarade 8. 8 elever hade läst om det i tidningar. Det var 3 elever som svarade att de sett märkningen på stan och nämnde då ord som Fairtrade-stad och affären Klotet. Det var 4 elever som svarade att de hört talas om FT under en fika. 4 elever svarade att de inte kommer

ihåg vart de har hört talas om FT. Under kategorin Övrigt i diagrammet finns svaren som

enbart nämnts en eller två gånger. Det var svaren hemma, informationsblad, utbytesår på Nya Zeeland, Internet och kompisar. Utav de som svarade varor var det 7 elever som nämnde att de tyckte att det finns för lite varor att välja mellan, därför hör man inte så mycket om dessa varor och man köper inte dem.

Fråga 3. Har någon lärare tagit upp Fair Trade i skolan och i så fall i vilket sammanhang?

Figur 3: Antal elever som har hört talas om Fair Trade i skolan.

Detta var en öppen fråga där man kunde svara fritt. Dock gav majoriteten svaret nej vilket vi ser i diagrammet i figur 3, alltså 51 elever. Det var 11 elever som svarade ja och dessa elever gav då följdsvaren; på miljökunskapen 4 elever, på en temadag svarade 4 elever, på samhällskunskapen svarade 2 samt på naturkunskapen.

Fråga 4. Vad anser du Fair Trade är för något och hur tror du det påverkar människor?

Detta var en öppen fråga där eleverna kunde svara fritt. Resultatet har gett upphov till uppdelningen de elever som vet vad FT är och de som inte vet samt inte är säkra. Jag kommer först att nämna de svar som visar på att eleverna vet vad FT är för något. Jag har nedan gjort en sammanställning på svaren, alltså är allt citat från det eleverna svarat på frågan. De 48 svar som visade på att eleverna visste en del om FT varierade men de flesta gick ut på att folk som arbetar med en produkt ska bli behandlad på ett bra sätt med bra lön och bra arbetsvillkor.

23

Varor ska produceras på ett rättvist sätt, vilket hjälper människor i världen att få det bättre ställt. En elev svarade att FT är en indikation på att varorna har producerats under bra förhållanden, arbetsplatser och levnadsvillkor. FT är emot barnarbete och för rättvisare löner. Under produktionen av varorna ser man över de mänskliga rättigheterna och att produkten är miljövänlig. FT är en stämpel som garanterar bra förutsättningar för producenterna, rimliga arbetstider, löner och rättvisa villkor. En produkt har framställts på ett demokratiskt och rättvist sätt. FT hjälper till att ha mer rättvisa förhållanden som leder till en mer homogen inställning i världen. En elev svarade att FT är en ideell organisation som kämpar för människans rättigheter och arbetsförhållanden i länder där detta inte är en självklarhet.

Det fanns 14 svar som visade på att eleverna inte vet vad FT är för något. En elev svarade att FT är ett varumärke som inte alla fattiga eller små bönder har råd med. FT är en svår uppgift svarade en elev. Några elever svarade att de inte hade någon aning om vad FT gör. Det är något osjälviskt. Några elever svarade med blanksvar.

Fråga 5. Skulle du vilja lära dig mer om Fair Trade?

Detta var en sluten fråga där man kunde svara ja eller nej. Som vi ser i diagrammet i figur 4 blev det lika mellan svaren, 31 elever svarade ja och 31 elever svarade nej.

24

Fråga 6. Om du skulle arbeta med Fair Trade i skolan tror du att du då skulle bli mer engagerad i Fair Trade, och vad det står för, senare i livet?

Figur 5: Antal elever som tror att det är bra att läsa Fair Trade i skolan för senare engagemang.

Även denna fråga var sluten med svarsalternativen ja och nej. På frågan svarade 40 elever ja och 21 elever nej samt en svarade blankt som vi ser i diagrammet i figur 5.

Fråga 7a. Skulle du kunna tänka dig att handla Fair Trade-märkta varor?

Figur 6: Antal elever om hur ofta de kan tänka sig handla Fair Trade-varor.

Detta var en sluten flervalsfråga där man kunde svara Alltid, Så ofta jag kan, Ibland och

Aldrig, som vi ser i diagrammet i figur 6svarade majoriteten, 29 Ibland. 22 elever svarade Så ofta jag kan, 6 svarade Alltid och 2 elever svarade Aldrig.

25

Fråga 7b. Motivera varför du svarade som du gjorde på fråga 7a?

Frågan är öppen och eleverna har fått svara fritt, vilket har gett varierade svar. Jag ger nedan en sammanfattning av svaren, allt är utdrag från elevernas svar från frågeformulären. De flesta eleverna som svarade Ibland och Så ofta jag kan på fråga 7a gav följdsvaret att det svaret de gav på fråga 7a är hur de hade agerat om de hade haft mycket pengar, nu är de fattiga

studenter och agerar därför inte på det sättet de svarade på fråga 7a. Svaren varierade men

innebar samma sak, man vill stödja organisationen men har inte råd, men vill bidra till utveckling, man vill veta vart pengarna tar vägen, veta mer om organisationen, kläderna håller sig inte till modet, man kan inte påverka föräldrarnas inköp och det tar tid att välja rätt vara. Svaren sammanfattar att eleverna vill veta mer om varorna de ska köpa, de vill ha bättre kvalitet på varorna men att de är för dyra. Andra elever svarade att det inte finns tillräckligt med varor på marknaden och att det därför är svårt att köpa FT-märkta varor. De elever som svarade Alltid på ovanstående fråga svarade på denna fråga att det känns bättra att köpa FT-varor och att man vill bidra till utveckling och förbättring. De 2 elever som svarade aldrig gav blankt svar som motivering.

Fråga 8. Hur skulle du vilja arbeta med Fair Trade i skolan, ge några roliga och konkreta förslag 0 5 10 15 20 25 30

S var pos itivt S var negativt B lankt

A n t a l

Figur 7: Antal elever som vill arbeta med Fair Trade i skolan.

Detta var en öppen fråga där eleverna fått svara fritt. I diagrammet i figur 7 visas siffrorna på de som svarade positivt, negativt och blankt på frågan. 26 elever svarade positivt och gav olika förslag på undervisning, medan 19 elever svarade negativt och 17 svarade blankt. Vi

26

räknar ihop negativa svar och blankt svar och får då siffran 36. De elever som svarat negativt utryckte sig med att de inte ville studera FT i skolan, de vill lära sig viktigare saker i skolan, det borde inte ersätta annan undervisning. De elever som svarat positivt skriver att temadag är bra, föreläsningar, grupparbeten, jämföra skillnader mellan FT-varor och icke FT-varor. Andra tyckte att man skulle se film, bjuda på FT-kaffe och choklad utanför matsalen, fältundersökning, göra film och besöka butiker som säljer FT – varor. Några tyckte att man kunde spela rollspel och en elev tyckte att man kunde åka på studieresa till ett utvecklingsland för att besöka FT-producenter.

27

8 Diskussion

Jag har valt att dela upp min diskussion i tre delar, efter mina frågeställningar. På det sättet får jag med alla delarna och ser även om jag fått svar på mina frågor. Frågorna går in i varandra vilket kan skapa en viss upprepning. I diskussionen knyter jag an till litteraturen jag använt mig av samt den information jag fått fram om FT.

8.1 Vilka uppfattningar har eleverna om Fair Trade och dess medverkan i utbildningen i skolan?

Som enkäterna visar vet eleverna en del om organisationen FT, och vi kan anta att de har lärt sig detta utanför skolan då 51 av 62 elever svarade att de inte hört talas om det i skolan. Dock ska nämnas att hälften, 31 st, av personerna svarade att de inte ville lära sig mer om FT. Detta visar på att intresset för organisationen inte är stort. 61 elever har någon gång hört talas om FT, vilket visar på en spridning av märket och dess ståndpunkt. Detta kan också visa på att eleverna har hört det någonstans innanför skolan eller utanför, i någon form av informellt lärande (djupare kunskap än ett märke som syns på en vara), men inte lagt märke till det eller tänkt på det. Jag anser annars att det är underligt att de flesta elever kan en del om själva organisationen bara genom de varor de mött i affären. Varifrån har de fått informationen som så många kunde nämna på frågan om vad FT handlar om?

Eftersom våra styrdokument tar upp hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och ett utvidgat miljöperspektiv kan vi med säkerhet säga att dessa delar berörs i skolan. Att det sedan inte berörs genom att nämna FT kan vi också säga med säkerhet eftersom 51 av 62 elever svarade att de inte hade hört talas om FT i skolan. FT står för att se till att småskaliga producenter får drägligt betalt, samt har bra livs och arbetsförhållanden. De ska producera sina varor genom en hållbar produktion samt värna om miljön. Detta kan vi utläsa från informationen jag tagit upp tidigare i undersökningen. Skulle vi då med säkerhet kunna säga att kunskapen som jag efterfrågar att eleverna bör lära sig genom att studera FT redan finns i styrdokumenten och att eleverna redan lär sig detta i skolan? Skulle vi då kunna säga att genom att läsa om FT bara skulle vara ett sätt att variera undervisningen? Tar vi upp det som Heike C Alberts (2010) menar så säger han att man måste variera sin undervisning och att göra det intressant för eleverna. Genom att använda sig av kakao berör han olika delar av geografin. Tar vi en titt på FT kan vi se att detta ämne inte bara kan ge oss olika perspektiv inom de olika geografiska

28

disciplinerna utan också intressera eleverna med varor såsom att prova choklad, kaffe och te med mera. För att använda mig av Alberts teori anser jag att FT och organisationens värdegrund har ett kreativt och roligt innehåll för att använda sig av i skolan, för att kunna beröra inte bara de punkter jag tagit upp från styrdokumenten utan även ekonomisk, kulturell, politisk och social geografi. Däremot skulle vi kunna påstå att den värdegrund som FT står för redan står att finna i våra styrdokument, genom att studera dessa finner vi ord som mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, att förstå samband och verkan mellan platser och människor och att vi ska lära känna känna med våra medmänniskor. Alltså behöver vi inte lägga till just organisationen FT:s värdegrund till våra styrdokument utan enbart använda FT:s innehåll till en mer varierad undervisning. Jag anser dock att man skulle forska vidare inom FT och deras mer framträdande roll i skolan för att utveckla någon form av arbetsmaterial för skolan att använda. Precis som Almers (2009), Alberts (2010) och Grankvist (2010) alla tar upp i sina olika studier behöver eleverna en bra uppväxtmiljö, trygga förebilder, varierad undervisning, alltså kunna visa framfötterna och få beröm för detta, vilket jag anser i slutändan handlar om roliga och kreativa undervisningstillfällen där vi utmanar eleverna och låter dem arbeta med arbetsområden som lärare inte brukar använda sig av. Här menar jag att skolans styrdokument verkar som ramar för vad läraren ska förmedla i skolan. FT:s normer och värderingar håller sig inom ramarna för vad styrdokumenten säger men FT som ett nytt innehåll, arbetsmaterial håller sig tydligt utanför ramarna för vad skolan brukar göra, än så länge. Detta anser jag att skolan bör ändra på, eftersom informationen om organisationen jag funnit tyder på att deras normer och värderingar inte skiljer sig nämnvärt från skolans. Däremot ska man vara kritisk till organisationen och dess påverkan. Detta är också viktigt att lära eleverna. Hur väl följer de sina egna normer och värderingar? Hur är det med vinstmarginalen? Detta är frågor som jag skulle ha granskat närmare i min undersökning samt något man skulle kunna forska vidare inom.

Trots att elevdemokrati är viktigt ska man också känna till att det är skolverket som bestämmer vad som ska tas upp och hur undervisningen i skolan ska bedrivas. Min fråga är enbart menad att fråga eleverna om de skulle vara intresserade av att läsa om FT i skolan. Eftersom intresse är en viktig faktor till kunskap. Eftersom intresset var ganska svalt hos eleverna och många redan visste lite om organisationen, skulle man kunna tänka sig att inte använda FT som ett arbetsmaterial i skolan. Trots detta anser eleverna att de själva kommer engagera sig i organisationen som FT senare i livet om de studerade det i skolan, vilket gör att jag anser att det är viktigt att använda sig av det i undervisningen.

29

8.2 Skulle organisationer som Fair Trade kunna ta plats i skolans styrdokument eller enbart användas som arbetsmaterial i skolan?

Om vi börjar med kursplanen för Geografi A så ser vi på de två citaten jag tagit med att de berör i allra högsta grad FT och organisationens värdegrund. Eleverna ska förstå resursförbrukning och omvandling av landskapet samt dess påverkan på miljö och olika levnadsvillkor, samt global arbetsfördelning. Ser vi utifrån dessa kriterier så är det samma som FT utgår ifrån och vill informera om. Detta är en del av deras värdegrund och det är viktigt att individer som vill agera inom FT förstår detta. Att det då passar bra ihop med vår egen kursplan är intressant då nästan alla eleverna svarade att de inte hade hört talas om FT i skolan. Det skulle också kunna vara så att man tar upp dessa värderingar i skolan men inte nämner just FT, vilket skulle kunna bero på hur läraren tolkar kursplanen eller läroplanen. Att jag kan få FT att passa in på många ställen i kursplanen och i läroplanen (Lpf 94) visar också på att skolan har många olika perspektiv på lärandet och att det är upp till läraren att tolka hur, när och var dessa värderingar ska tas upp. Läroplanen tar upp grundläggande värden och normer där miljö, demokrati, respekt och mänskliga rättigheter tas upp. Även där visar styrdokumenten vilken bredd de har och att skolverket, skolan vet hur de vill fostra eleverna. FT:s värderingar ligger i att värna om mänskliga rättigheter, demokrati, ekonomiskt stöd, respekt och hållbar utveckling där Ruben (2009) visar på FT:s riktlinjer där slagordet är rättvisa. Likheterna är många men allt ligger i hur läraren tolkar styrdokumenten.

Ellen Almers (2009) har olika förslag till hur individer utvecklar en handlingskompetens för hållbar utveckling. Eftersom jag har tagit upp att FT arbetar för hållbar utveckling påstår jag nu att FT går under Almers tanke. Almers (2009) talar om att mycket av handlingsberedskapen sker i individens tidigare år (ungdomsåren), uppväxtmiljön, gemenskapen med andra och på något sätt fostran. Som jag var inne på tidigare så har skolan en viss fostrande roll, vilket vi ser i styrdokumenten, men också tillika finns skolan till för eleven under uppväxtåren och kan därför inverka mer eller mindre på eleven. Med detta sagt är det alltså viktigt att skolan ser till att eleverna får möjlighet till att förvärva dessa egenskaper som Almers menar gör eleverna, individerna handlingskompetenta inom hållbar utveckling. Är det då vettigt att kräva att FT ska tas upp i våra styrdokument? Vi har redan konstaterat att FTs normer och värderingar finns med i styrdokumenten beroende på hur man tolkar dem. Den andra frågan blir då varför man ska använda sig av FT och inte andra

30

organisationer? FT är en stor organisation som finns över hela världen, vars värdegrund fungerar bra ihop med vår skolas värdegrund. Tittar vi på andra organisationer som jag tagit upp i min undersökning så kom jag fram till att FT på ett eller annat sätt tillhör WFTO, de bara står för lite olika perspektiv men att läsa det ena eller det andra skulle inte göra mycket skillnad. Idag försöker man samla ihop de olika organisationerna under ett och samma märke. Precis som i Sverige där vi successivt kommer övergå till att kalla märket för FT i stället för rättvisemärkt. Det jag fått fram är att skolan är en viktig del i individers utveckling av handlingskompetens inom hållbar utveckling. Genom att orden hållbar utveckling finns med i styrdokumenten finns det heller inget som hindrar lärarna från att undervisa om FT eller liknande organisationer och jag kan till och med tycka att de borde göra det eftersom det är ett bra arbetsområde som kan agera ämnesövergripande och man kan använda sig av det över en längre period precis som Alberts föreslår med sin kakao-undervisning. Dock ska vi också lära eleverna att tänka kritiskt vilket gör att vi ställer frågan; fungerar verkligen FT? Helena Johansson (2009) tar i sin rapport upp dessa frågor. Hon har granskat FT som organisation och kommit fram till att den är positiv på många sätt men bara i liten skala och kan aldrig rädda världen från fattigdom. Hon får oss att öppna ögonen för vad som faktiskt kan hända inom organisationen och ställer oss frågor som vem ser till att deras regler efterlevs på FT-gårdarna? Och hur stor del av pengarna får producenterna på riktigt? Genom denna kritik kan man också ifrågasätta varför man då ska ta upp FT i skolan över huvudtaget. Jag anser att det lilla positiva som till och med Johansson (2009) anser att FT faktiskt gör för världen är värt att ta upp med eleverna. Vilket också kan medföra att eleverna finner intresse i andra liknande organisationer.

Att FT och hållbar utveckling hänger ihop ser vi bland annat när vi läser Ruerd Rubens bok

The impact of Fair Trade där han förklarar att FT bidrar till hållbar utveckling genom att

erbjuda bättre handelsförhållanden och kunskap om mänskliga rättigheter världen över. Dessutom pekar FTs riktlinjer mot att producenterna måste arbeta på ett hållbart sätt för att kunna kalla sig FT-märkta.

Jag förstår att när jag nu diskuterar om en privat aktör ska användas i styrdokumenten för skolan, betyder att vi ska använda alla olika privata företag, produktmärkningar. Varför ska vi använda just FT? Eftersom FT är en stor organisaiton som verkar globalt, har jag valt att fokusera på just den organisationen. Då denna studie är begränsad så har jag inte haft möjlighet att undersöka andra organisationer. Däremot har jag funnit att det finns andra länder

31

som använder sig av FT i skolan. Dock har dessa länder då med hjälp av vissa riktlinjer ingått i det som kallas FT-skola. Eftersom denna information är tagen från en FT hemsida så har inte detta kritiskt granskats. Förutom detta så visar det på att andra länder faktiskt använder sig av FT som ett arbetsmaterial för att göra eleverna mer medvetna om de globala mänskliga rättigheterna och gör att eleverna lättare tar sitt sociala ansvar. Som en slutsats av detta skulle kunna vara att FT, vars normer och värderingar är tätt sammanlänkande med vår skolas värdegrund, inte behöver ingå i våra styrdokument då de egentligen redan finns där. Dock kan man använda sig av FT som arbetsmaterial så länge man som lärare också lär eleverna att vara kritiska mot den informationen de får fram angående organisationen.

8.3 Genom att studera Fair Trade i skolan, tror eleverna själva att de skulle engagera sig i organisationen senare i livet?

En utav frågorna i enkäten var; Om du skulle arbeta med Fairtrade i skolan tror du att du då

skulle bli mer engagerad i Fairtrade, och vad det står för, senare i livet? 40 elever svarade ja

på frågan. Detta trots att hälften (31 st) av alla svarade att de inte vill lära sig mer om FT. Varifrån kommer denna tron på att skolan kan komma att förändra deras initiativtagande till FT-köp senare i livet när de idag faktiskt inte handlar med dessa varor? Frågan är hur mycket sanning det ligger bakom elevernas svar. Har de svarat på ett visst sätt för att de vet hur man bör svara på sådana frågor? Almers tar upp det som hon kallar tillit till och från vuxna där individer som känner tillit till vuxna vet hur de bör agera, alltså kan mina resultat ha lägre validitet eftersom eleverna svarade som de vet att de bör svara och inte som de faktiskt känner. Många utav eleverna vet faktiskt vad FT är för något och vad de står för och eftersom 51 av 62 elever svarat att de inte läst om FT i skolan måste de ha fått sin kunskap någonstans ifrån. Svaret på detta är mataffären då 27 av 62 svarade det på frågan var de hört talas om FT. Eleverna har svarat att de stöter på FT-märkta varor lite överallt. Eftersom de inte läst om det i skolan men ändå kan svara relativt bra på frågan om vad det är för något visar på att de har tagit till sig kunskapen och förstår vad organisationen handlar om. Spelar det då någon roll om de läser om det i skolan eller inte? Kommer de verkligen att agera annorlunda senare i livet, när de har råd med det? Detta är frågan som min studie inte riktigt kan svara på. Jag har väckt frågan och den skulle krävas en djupare forskning om. Det är dock fascinerande att tänka att på något sätt fungerar Almers teorier i praktiken, till en viss del. Vi har redan nu nått en tydlig gräns med eleverna, då de redan vet mycket om FT som organisation, utan att egentligen ha nämnt det i skolan. Dock har skolan funnits där. Man har fostrat individerna,

32

gett dem möjlighet till god gemenskap, grupptillhörighet, tillit till och från vuxna och talat om bl a värdegrund och existentiella frågor. Detta har på något sätt bidragit till en kunskap om att man bör agera på ett visst sätt. Eleverna har i de flesta fall svarat att de skulle köpa FT-varor,

ibland eller så ofta de kan, om de hade haft råd. Eleverna visade direkt sin kunskap och

ståndpunkt men gjorde också ett val att antyda att, jag vet vad som är rätt man kan inte i dagsläget agera därefter. Detta, anser jag, tyder på att Almers teorier fungerar i praktiken, sen kan vi ta det ett steg längre och tala mer om det i skolan för att göra eleverna mer handlingskompetenta och då inte bara för hållbar utveckling utan för olika organisationer, mänskliga rättigheter och miljöaspekter.

Totalt var det 36 elever som svarade antingen negativt eller blankt på frågan om att ge konkreta förslag till undervisning. Det betyder att 26 elever svarade positivt och gav olika förslag. Några utav dessa förslag var temadag, grupparbeten, jämföra FT – varor mot vanliga

varor, bjuda på choklad och kaffe utanför matsalen osv. Precis som Heike C Albert (2010) tar

upp i sin artikel, så anser jag att eleverna bör lära sig mer kritiskt och kreativt tänkande. Alberts anser att man kan använda sig av kakaons hela produktionscykel för att lära olika discipliner för geografi, där han även tar upp FT som en del av den ekonomiska geografin. Jag menar att genom att använda sig av FT i skolan, på det sättet som Alberts använder sig av chokladen, kan vi beröra minst lika många olika discipliner som Alberts tar upp om inte fler. Som Alberts tog upp vill vi lära våra elever kritiskt och kreativt tänkande, varpå även vi lärare måste använda oss av det, alltså mer varierad undervisning. Genom att göra undervisningen roligare och mer varierad tror jag att Almers tankar och teorier, om hur individerna utvecklar en handlingskompetens, kommer att fungera bättre, då den typen av undervisning kommer att generera en tryggare grupp människor som mår bättre med sig själva. Dessa människor som enligt Almers forskning kommer ha utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling och förhoppningsvis inom andra perspektiv också. Jag menar att Ellen Almers (2009) forskning är intresseväckande men det skulle vara intressant att undersöka hur hennes teorier faktiskt fungerar i skolan. Jag har enbart spekulerat utifrån vad jag kan tolka ur hennes forskningsresultat men det handlar inte om själva skolan utan uppväxtåren, vilket gör att ha skolan som en inriktning skulle kunna vara intressant.

Gunne Grankvist (2010) menar att ambitiösa individer med ett socialt rikt liv och med ett bra självförtroende lättare skulle köpa och använda sig av produkter inom rättvis handel. Det är väl dessa individer skolan försöker skapa? Ellen Almers är inne på samma spår när hon

33

undersöker hur unga människor utvecklar någon form av handlingskompetens för hållbar utveckling. Det första jag reagerade på var att hon tar upp att upplevd kompetens bidrar till en viss vilja att agera. Det får mig som lärare att vilja ge eleverna mer kunskap för att bidra till yttre bekräftelse som till slut resulterar i en handling i t ex organisationer som FT. Sammanfattningsvis av själva frågan blir att hälften av eleverna inte vill studera FT i skolan vilket kan medföra att eleverna inte har något brinnande intresse för just det ämnet vilket medför att om det skulle tas upp skulle det inte ha den positiva effekt som forskarna Almers, Alberts och Grönkvist antyder att den skulle ha. Dock behöver undervisningen inte heller handla om just FT för att deras teorier eller tankar ska fungera. Tydligen vet eleverna en del om organisationen trots att de inte läst om den i skolan men de tror ändå att de skulle bli mer engagerade i FT om de skulle studera organisationen i skolan vilket visar på att eleverna vet att de måste läsa ämnen i skolan som de inte är intresserade av, för att det ska generera ett visst engagemang senare i livet. Kan det vara en bra anledning till att studera FT i skolan? Jag skulle vilja påstå att vi inte kan svara på denna fråga då den i en djupare mening kräver undersökning över en längre period och ett antal fler individer. Detta för att faktiskt testa om att läsa om organisationen FT:s normer och värderingar i skolan skulle påverka individerna senare i livet.

Avslutningsvis vill jag säga att jag anser att min studie har varit för liten för att visa på något säkert resultat. Enkätundersökningen är dessutom inte heller den bästa. Dels kan jag inte framhålla att validiteten är hög bland eleverna som svarat på frågorna samt om jag har tolkat deras svar rätt. När jag väljer att räkna in ett visst svar tillsammans med något annat liknade gör jag ett val och dessa val styr även resultatet. Hur jag sedan selektivt valt ut information och citat från olika böcker och rapporter visar också på ett val jag gjort och detta kan också styra själva resultaten av undersökningen. Jag skulle givetvis ha haft med mer information om kritik mot FT. Jag har heller inte varit tillräckligt kritisk inför det material jag samlat in, då den litteratur jag funnit är skrivna av individer på insidan av organisationen, vet vi inte med säkerhet att alla data jag funnit är korrekt.

34

9 Referenser

Elliot. A, Jennifer (1994). An introduktion to sustainable development – the developing world. London: Routledge

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Kristianstad: Studentlitteratur Rignell, Hans (2002). Rättvis Handel – Rörelse i rätt riktning. Stockholm: Tranan Ruben, Ruerd (2009). The impact of Fair Trade. Wageningen:Academic Publishers

Internet

Alberts, HC (2010). Using Cocoa and Chocolate to Teach Human Geography, Journal of Geography, 109, 3, pp. 105-112. Hämtad 19 maj 2011.

Almers, Ellen (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling [Elektronisk resurs] : Tre

berättelser om vägen dit. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Hämtat från

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:211689. Hämtat 20 maj 2011

Aronsson, Charlie (2011). Rättvis Handel – Olika vägar mot samma mål [www]. Hämtat från http://www.rattvishandel.net/fairtrade/om_rattvis_handel.aspx. Hämtat 18 maj 2011

Fairtrade Irland (2011). Fairtrade school [www]. Hämtat från

http://www.fairtrade.ie/get_involved/fairtrade-schools.html. Hämtat 10 juni 2011 Grankvist, Gunne (2010). Värderingar och preferens för rättvis handel (fair trade) hos

gymnasielever [Elektronisk resurs]. Trollhättan: Högskolan Väst. Hämtat från

http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:308137. Hämtat 24 maj 2011

Homé, Jean-Louis (2011). Fairtrade – International [www]. Hämtat från http://www.fairtrade.net. Hämtat 18 maj 2011

Höiden, Ola (2010). Fairtrade – Sverige – Från Rättvisemärkt till Fairtrade [www]. Hämtat från http://www.fairtrade.se. Hämtat 18 maj 2011

Johansson, Helena (2009). Vad uppnås med rättvisemärkning? [www]. Hämtat från http://www.agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport_20091.pdf. Hämtat 10 juni 2011

Skolverkets hemsida (2011) Kursplan Geografi A. Hämtad från

http://www.skolverket.se/sb/d/2503/a/13845/func/kursplan/id/3064/titleId/GE1201%20-%20Geografi%20A. Hämtad 20 april 2011

Skolverkets hemsida (2011) Läroplan för den frivilliga skolan (Lpf 94). Hämtad från http://www.skolverket.se/sb/d/193/url. Hämtad 20 april 2011

35

Skolverkets hemsida (2011). Skolverkets uppgift [www]. Hämtat från http://www.skolverket.se/sb/d/187/a/13462. Hämtat 10 juni 2011

WFTO (2011). World Fair Trade Organization [www]. Hämtat från http://www.wfto.com. Hämtat 19 maj 2011

36

Bilaga 1

Fairtrade

Tjej Kille

Ålder________

Program_____________________________________________________________

1. Har du hört talas om Fairtrade/rättvisemärkt? (ringa in ditt svar)

JA NEJ

2. Har du hört talas om Fairtrade utanför skolan, i så fall i vilket sammanhang? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 3. Har någon lärare tagit upp Fairtrade i skolan och i så fall i vilket sammanhang? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ 4. Vad anser du att Fairtrade är för något och hur tror du att det påverkar människor? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________