1
Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängEftergymnasial utbildning– Individens
egna val?
Further education – the individual´s own
choice?
Emma Erlandsson
Sara Jigdal
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2010- 12- 07
Examinator: Jan Anders Andersson
2
Förord
Tack!
Vi vill tacka studie- och yrkesvägledarna som har tagit sig tid för att hjälpa oss att hitta våra intervjupersoner.
Vi vill självklart ge ett stort tack till alla ungdomar som tog sig tid och ställde upp och lät sig intervjuas. Utan era berättelser hade vi inte kunnat genomföra arbetet.
Vidare vill vi tacka vår handledare Nils Andersson för hans uppriktighet och professionella handledning.
Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete, där vi har stött och blött våra tankar och funderingar,
3
Sammanfattning
Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt
gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personerskänslor och upplevelser av
de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten,
individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomarvilka går
yrkesförberedande gymnasieprogram.Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen
resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken. Vår förhoppning är att detta resulterar i en ökad förståelse för våra framtida klienter i vår yrkesroll som studie- och yrkesvägledare.
Genom vår studie fann vi att flertalet av de sex individerna är benägna att ansöka till vidareutbildning efter gymnasietiden. Vidare fann vi i vår studie att samtliga individer kommer ifrån familjer vars utbildningstradition sträcker sig upp till gymnasiekompetens.
I vår studie ifrågasätter vi om de nya antagningsreglerna skapar mer balans, jämvikt mellan olika sorters habitus, i urvalet till högskoleutbildningarna eller om de ökar
snedrekryteringen till dessa. I vår studie diskuterar vi även hur vi tror att urvalsgruppen till högskolan kommer att förändras över tid. Om det i framtiden kommer att bli individer som främst eller mestadels kommer ifrån familjer med akademisk utbildningstradition som kommer att bemanna majoriteten av antalet utbildningsplatser.
5
Innehållsförteckning
INLEDNING OCH BAKGRUND ... 7
SYFTE... 8
FRÅGESTÄLLNING... 8
TIDIGARE FORSKNING ... 9
SÄNKA SÖKANDET TILL KOMVUX... 9
SVERIGES MÅL ATT ERBJUDA MEDBORGARNA MÖJLIGHETEN ATT UTBILDA SIG, OAVSETT BAKGRUND... 9
BETYGENS OLIKA FUNKTIONER... 11
ARTIKLAR FRÅN HÖGSKOLEVERKETS HEMSIDA... 11
BETYGSFÖRVÄNTNINGAR KONTRA BETYGSKOMPLETTERING... 12
TEORI... 14
METOD ... 18
GENOMFÖRANDE... 18
URVAL OCH AVGRÄNSNING... 19
FORSKNINGSETISKA PRINCIPER... 20
RESULTAT ... 22
CECILIA, OMVÅRDNADSPROGRAMMET MED INRIKTNING SKYDD OCH SÄKERHET... 22
MATS, OMVÅRDNADSPROGRAMMET MED INRIKTNING SKYDD OCH SÄKERHET... 24
ANGELICA,LIVSMEDELSPROGRAMMET... 26 ANTON,BYGGPROGRAMMET... 28 AGNES,OMVÅRDNADSPROGRAMMET... 29 ANALYS AV RESULTATET... 30 SLUTSATSER... 33 DISKUSSION ... 35 REFERENSLISTA ... 38 BILAGA 1... 41 BOURDIEUS MODELL... 41 BILAGA 2... 42 INTERVJUGUIDE... 42
7
Inledning och bakgrund
I århundraden har det svenska folket utbildat sig på olika stadier inom skolväsendet. Förr berodde det på klasstillhörighet och det ekonomiska kapitalet om en individ utbildade sig på högre nivå. På de senaste årtiondena har detta förändrats och fram tills idag har vidare-
utbildning varit en möjlighet för den som önskar en sådan. Från och med hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan. Dessa regler leder till att är det är ännu viktigare att eleven redan i gymnasietidens början vet vilken högskole-/ universitetsutbildning som han/hon är intresserad av efter gymnasiet.
De nya antagningsreglerna innefattar olika områden. Ett område är meritpoäng
(extrapoäng) som individen kan lägga till på sitt medelbetyg om individen fått godkänt betyg, eller högre, i en meritkurs. Till meritkurser räknas moderna språk, engelska, matematik och områdeskurser, vilka varierar beroende på områdesbehörigheterna. En individ kan som högst erhålla 2,5 meritpoäng (meritpoängsinfo), vilket resulterar i att det högsta jämförelsetalet en individ kan erhålla är 22,5 istället för 20,0 som det tidigare varit. Meritkurser kan t.ex. vara fördjupade kurser inom vissa ämnen, t.ex. för att bli antagen till civilingenjörsutbildningen är Kemi A ett behörighetskrav. Har man även läst Kemi B så räknas det som en meritkurs då det
ämnet anses värdefullt för civilingenjörsutbildningen(Skolverket). Det är viktigt att individen
redan i grundskolan och gymnasievalet tänker igenom vad han/hon vill studera efter gymnasietiden. Med tanke på att kunna få möjlighet att läsa t.ex. moderna språk i både grundskolan och fortsätta läsa moderna språk i gymnasiet och på så sätt generera högre
meritpoäng.Likaså är det viktigt för individen att tidigt planera in vilka meritkurser som
han/hon kommer att behöva ha i sitt framtida val av högskoleutbildning, då vissa
gymnasieprogram innehåller meritkurser medan andra gymnasieprogram inte innehåller sådana. Om gymnasie- programmet inte innehåller meritkurser måste individen själv välja att läsa meritkurser samt vilka dessa meritkurser ska vara (Högskoleverket).
Ett annat område är att det idag numera finns två antagningsgrupper, de med slutbetyg från gymnasiet eller Komvux och de med kompletterade betyg från Komvux (allastudier.se). Om en individ efter avslutat gymnasieprogram saknar ett betyg i en kurs som denna individ behöver för att söka till den önskade högskoleutbildningen, har denna individ inget annat val än att läsa in denna kurs på Komvux (allastudier.se). När individen sedan avklarat kursen på
8
Komvux hamnar individen automatiskt i kompletteringsgruppen, där konkurrensen är mycket hårdare för att komma in på den önskade högskoleutbildningen (allastudier.se).
Enligt vår erfarenhet, vilken vi införskaffat under genomförd praktik inom skolväsendet, som blivande studie- och yrkesvägledare, är att individer har olika egenskaper som i sin tur påverkar individens studieresultat, både positivt och negativt. Konsekvenserna av dessa nya antagningsregler leder till att pressen för tonåringar ökar, t.ex. för en niondeklassare att göra ett välgrundat och möjligen ett livsavgörande gymnasieval.
Syfte
Syftet med vår forskningsundersökning är att, utifrån ett sociologiskt perspektiv, undersöka
hur individernas habitus påverkar deras resonemang kringsittstudieval, fortsatta studier samt
om individernas handlingshorisont förändras i förhållande till de nya antagningsreglerna. Syftet är även att undersöka hur deras kunskaper om de nya antagningsreglerna till
högskola är, om de exempelviserhållit meritpoäng. Slutligen syftar studien till att försöka få
kännedom om vilka känslor, uppfattningar och upplevelser de har i förhållande till de nya antagningsreglerna till högskolan.
Frågeställning
• Hur påverkade habitusintervjupersonernasstudieval?
• Vilka kunskaper har intervjupersonerna om de nya antagningsreglerna till högskola?
9
Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att redovisa för den tidigare forskning bl.a. ifrån SOU (statens offentliga utredning) ifrån 2003:96, olika artiklar av Cliffordson och Broady & Börjessons sociala karta. De teoretiska perspektiv som vi anser är relevanta för vår studie är Beckers humankapitalskola och Bourdieus modell.
Sänka sökandet till Komvux
I skolverkets granskning (2004)vill skolverket uppmuntra till att sänka sökandet till Komvux
och att direktövergången från gymnasieskolan till högskolan blir så hög som möjligt. Detta främjar, ur ett samhällsperspektiv, att högskoleutbildade kommer ut i arbetslivet så snabbt som möjligt för att bemöta den efterfrågade arbetsmarknaden. Skolverkets siffror visar från år 2000 att andelen som kommer in på högskola/universitet, som har kompletterat sina betyg genom Komvuxstudier, sjunker.
Sveriges mål att erbjuda medborgarna möjligheten att utbilda
sig, oavsett bakgrund
Enligt SOU (statens offentliga utredning) från 2003:96 framgår det att Sverige har som mål att vara ledande inom kunskap, samt att kunna erbjuda medborgarna möjligheten att utbilda sig, oavsett vilken bakgrund de innehar. Innebörden av att skapa jämlika chanser innebär att minska den sociala snedrekryteringen. Det ska vara individens egen prestation och förmåga som styr och inte den sociala bakgrunden, etnicitet, kön .m.m. som avgör individens framtids- visioner, vilket förhoppningsvis höjer individens lön. Verkligheten visar att studenter som kommer ifrån studievana miljöer är överrepresenterade vid högskolor och universitet. Två av tre barn till högre tjänstemän börjar läsa på högskola några år efter gymnasiet, till skillnad mot de studenter vars föräldrar är arbetare där det är ca en av fem som läser vidare efter studenten.
10
Vilken betydelse kan det få om alla grupper i samhället kan delta i utbildning oavsett bakgrund? Det framkom i långtidsutredningen 1999/2000 att den demografiska utvecklingen ser ut så att färre individer ska försörja allt fler människor, detta för att vi lever längre. Därför är utbildning en viktig faktor då denna ökar sysselsättningsmöjligheterna som i sin tur ökar den arbetskraftstillgång, som då tas tillvara, på ett effektivare sätt. I SOU 2003:96 refererar
man till rapporten Trender och prognoser (2002) som tar upp de faktorer som kan ses på lång
sikt angående utbudet och efterfrågan på arbetskraft. På tio års sikt kommer det att bli mer balans mellan de som är högskoleutbildade och de som är gymnasieutbildade. På tjugo års sikt lutar det åt att det uppstår brist på gymnasie- och högskoleutbildad arbetskraft. Samt att det i framtiden är viktigt att skapa bra förutsättningar för att bredda grupperna som studerar på en eftergymnasial utbildning. Genom åren har befolkningens utbildningsnivå ökat. År 2003 var det fyra femtedelar av befolkningen i 25-64 års ålder som hade en gymnasial utbildning eller högre.
Ett vanligt begrepp som används för att se sambandet mellan social bakgrund och val av utbildning, är social snedrekrytering. Detta begrepp innebär att barn ifrån olika
samhällsklasser rekryteras till utbildning i olika hög utsträckning. Social bakgrund kan definieras efter föräldrarnas utbildningsnivå eller inkomsttillhörighet. I denna utredning har man valt att utgå ifrån samhällsklass, enligt en socioekonomisk indelningsgrund (SEI) i följande grupperingar: högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän, företagare/lantbrukare, facklärda arbetare och icke facklärda arbetare.
De studenter som ingår i den yngsta åldersgruppen, 21 år gamla eller yngre, som börjar läsa på högskola verkar vara den grupp som är mest skev när det gäller den sociala
fördelningen. Dessa siffror visar en indikation där man undrar över om de yngre, som kommer från studieovana miljöer, behöver mer tid på sig innan de väljer att studera på högskola/universitet. I en studie från högskoleverket (2002) som omfattas av alla studenter som började studera vid högskola och universitet läsåret 1993/94, samt är 24 år eller yngre. Studerande från arbetarfamiljer har studieresultat som är likvärdigt jämfört med
medelstudenters resultat.
Statens syfte under 1990-talet var att satsa på vuxenutbildningen för att överbygga utbildningsklyftor både inom och mellan olika sociala grupper. Höstterminen år 1995 var det knappt 45 procent, som var 21 år eller yngre och hade en treårig gymnasieutbildning, som läste upp sina betyg mot året 2000 då ökningen var 60 procent. Slutsatsen är att de flesta inte kompletterar, läser upp sina betyg, på komvux av anledningen att de inte har godkända betyg. År 1999 och år 2000 hade ca 32 procent av dem som studerade, som var under 25 år, på
11
Komvux föräldrar med gymnasieutbildning på max två år. De unga som studerar på komvux kommer oftare ifrån studieovana miljöer jämfört med högskolestuderande i samma
åldersgrupp.
Betygens olika funktioner
Christina Cliffordson är professor på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes stora forskningsintresse berör bl.a. urval och antagning till högskoleutbildningar. Hon forskar även kring betygens påverkan på elevernas motivation och lärande (Cliffordson, presentationssida). Den uttalade funktionen för betygen är för det första att dessa ska motivera eleverna i deras studiegång. För det andra för att påvisa elevens
kunskaper och färdigheter och för det tredje för att vara en grund i urvalssituationen till fortsatt utbildning (Comp). I fokus för projektet Comp ligger frågor som berör betygens
jämförbarhet mellan skolor, lärare och tidpunkter.För lärarna kan betyg te sig som ett
maktinstrument, vilket stimulerar vissa elevers motivation och samtidigt missgynnar det andra
elevers motivation (Gram).Detta leder i sin tur till en marginalisering och eliminering av
elever.Cliffordson säger att betygsförväntningar kan påverka elevens ansträngningar i positiv
riktning, men säger vidare att det är rimligt att tro att tidigare erhållna betyg kan påverka eleven i negativ riktning mot framtida erhållning att betyg (Comp).
En farhåga hon beskriver i studien är att eleverna blir alltmer medvetna om vilka strategier han/hon ska använda för att generera ett så högt slutbetyg, ifrån gymnasiet, som möjligt. Detta genom att t.ex. välja till en eller flera lättare valbara kurser och på så sätt få möjlighet att reducera sitt slutbetyg, vilket leder till att eleven kan välja att ta bort sämre betyg ifrån mer avancerade kurser. Resultatet av denna strategi blir att jämförelsetalet stiger till elevens vinning (artikel 1).
Artiklar från högskoleverkets hemsida
En undersökning som gjorts av högskoleverket visar att kunskapen om de nya
antagningsreglerna till högskolan är otillräcklig bland eleverna som planerar att läsa fortsatt utbildning efter gymnasiet (artikel 2). Resultaten visar att omkring hälften av de 742
tillfrågade ungdomarna ansåg sig vara väl pålästa om de nya antagningsreglerna (ibid). Vidare visade resultatet av undersökning att ungdomarnas sociala bakgrund spelade relativt stor roll i deras kunskap om de nya antagningsreglerna till högskolan. Ungdomar vars båda föräldrar
12
hade akademisk bakgrund hade störst kunskap om de nya antagningsreglerna till högskolan (ibid).
En annan artikel (artikel 3) som publicerats på Högskoleverkets hemsida handlar om att det nya antagningssystemet är komplicerat, vilket leder till att det ställs mycket högre krav på den enskilda ungdomen. Artikeln menar att det är elever med hängivna föräldrar som främst gynnas då det är allt viktigare att i allt tidigare ålder göra rätt val inför framtida möjligheter att antas till högskolan. Vidare står det i artikeln att den grupp som drabbas hårdast av de nya antagningsreglerna är dels de som gick ur gymnasiet före år 2003, då dessa personer inte får tillgodoräkna sig meritpoäng och därmed inte kan få ett högre jämförelsetal än 20,0.
De sistnämnda har tidigare innan införandet av de nya antagningsreglerna, konkurrerat med dem som gått ur gymnasieskolan med toppbetyg. Tidigare upplevde de med toppbetyg orättvisa över det dåvarande antagningssystemet, då de konkurrerade med personer som fått möjlighet att komplettera på Komvux. Idag upplever de med toppbetyg sannolikt mer rättvisa över det nya antagnings- systemet, då de numera får konkurrera med sina jämlikar (ibid). Artikeln menar att det viktigaste i nuläget är att föräldrar och elever blir väl medvetna om de
nya antagningsreglerna.De positiva effekterna som artikeln belyser angående det nya
antagningssystemet är att det gynnar de elever som satsar i gymnasiet samt att allt fler elever väljer att läsa kurser som matematik och moderna språk under sin gymnasietid. Slutligen säger artikeln att det är positivt att eleverna blivit mer kunskapsfokuserade samtidigt som det är tråkigt att det nya antagningssystemet är så komplicerat att det försvårar situationen för elever som kommer ifrån studieovana hem. Kritiken mot de nya reglerna har i vissa fall fått oönskade följder för sökande, för personer med äldre betyg. Enligt Regeringskansliets
hemsida (publicerad 28 juli 2010, uppdaterad 20 augusti 2010) avser Regeringen att förändra antagningssystemet så att sökande med äldre betyg kompenseras och kan konkurrera på lika villkor till högskolan. Frågan bearbetas med syftet att förändringen kan gälla inför
antagningen till läsåret 2011/2012.
Betygsförväntningar kontra betygskomplettering
Genom Högskoleverkets utvärderingar (Högskoleverket, 2006)har man funnit att
studenternas förutsättningar för högskolestudier verkar bli allt sämre (Wikander m.fl., 2009). Cliffordson menar att en stor bidragande faktor till studenternas sämre förutsättningar är de sänkta kunskapskraven i gymnasieskolan. Det har även visat sig att majoriteten av individer som har jämförelsetalet 20,0 har kunnat uppnå detta genom betygskomplettering. Vidare diskuterar hon om betygskomplettering, vilket oftast sker genom tentamen på kommunal
13
vuxenutbildning, faktiskt innebär en ökning av kunskaper och färdigheter hos individen. Hon har funnit i en av sina studier att betygskomplettering innefattar så kallade tomma
betygsenheter. Dessa uppstår då en person genomför betygskomplettering genom tentamen, vilket är ett tillvägagångssätt som inte betyder att personens kunskaper och färdigheter i det ämnet ökar samtidigt som betyget gör det. Detta i sin tur leder till att dessa betyg inte kan påvisa förväntningarna på individens framtida studieresultat (Wikander m.fl., 2009). Flera av hennes studier har visat att de målrelaterade betygen har bättre prognosförmåga än både högskoleprovet och de normrelaterade betygen har för de tekniska och naturvetenskapliga programmen. Däremot har de normrelaterade betygen och högskoleprovet bättre
prognosförmåga för de humanistiska och samhällsvetenskapliga programmen. Hon drar därför slutsatsen att de målrelaterade betygen har minst lika god prognosförmåga som de
normrelaterade betygen har, trots de tidigare påpekade problemen med betygsinflation och kompletterade betyg (ibid).
Det finns olika syn på innehåll och mål mellan högskolan och gymnasieskolan. Detta kan vara en relativt stor bidragande faktor till varför prestationerna på högskoleutbildningar försämras (ibid). Idag på de svenska gymnasieskolorna är det inte en självklarhet att varje gymnasieprogram ger högskolebehörighet och ifrån rikspolitikernas håll har det skapats en plan för att man ska implementera en gymnasieskola med tre utbildningsvägar, varav endast en är direkt högskoleförberedande (ibid).
En social karta över gymnasieskolan
Broady och Börjesson, (2008), beskriveren social karta över utbildningssystemet, en karta
som genom elevens tillgångar i bagaget visar vad han/hon kommer att utbilda sig till.
Författarnaskriver att egenskaper som kön, socialt ursprung och skolframgång spelar stor roll
för vilken väg inom utbildningsväsendet eleven tar. Den sociala kartan binder samman elevens tillgångar/ egenskaper med vilket avstånd eleven har till andra elever. På samma sätt binder kartan samman utbildningar efter deras tillgångar/egenskaper och beräknat avstånd till andra utbildningar, ju mer lika elever och/eller utbildningar, desto närmare varandra och tvärtom. Detta betyder t.ex. att man finner ungdomar, vars föräldrar har akademisk bakgrund, i studieförberedande gymnasieprogram på den sociala kartan. Elevens sociala ursprung är indelat i 64 olika kategorier, 32 kategorier var det ursprungligen innan författarna delade in pojkar och flickor för sig i varsina kategorier. Genom ett sociologiskt perspektiv betraktar författarna gymnasieskolan som en hierarki, vilken bygger på elevernas egenskaper, tillgångar och framtidsutsikter. Författarna har funnit att en egenskap spelar mycket större roll än andra
14
och det är kön, vilket skapat mansdominerade och kvinnodominerade gymnasieprogram. Artikeln beskriver en del förändringar som skett sedan 1990-talet, vilka har mycket att göra med friskolornas framväxt. När friskolorna började uppstå i kommunerna blev de kommunala skolorna sporrade att omvandla utbildningarna så att dessa fick unika inriktningar, för att på så sätt kunna behålla sina elever och även locka till sig nya elever. Författarna drar slutsatsen att det är olika slags eliter som tjänat mest på dessa förändringar och har nu bättre möjlighet att finna utbildningsvägar för just sina barn. Andra förändringar som författarna hittat
resulterar i att betygens betydelse stigit, vilket bl.a. missgynnar elever ifrån lägre sociala skikt. Slutligen nämner artikeln att olika studieval och dess faktiska konsekvenser är det främst grupperna närmast utbildningssystemet som har kunskaper om.
Teori
Humankapitalteori
Becker har konstruerat humankapitalteorin dvs. människornas samlade arbetsförmåga och
kompetens(Eklund, 2007).Han har även gjort studier om hur människor väger
marginalnyttan (avkastningen) mot marginalkostnad. När individen funderar över att studera på högskola/ universitet står individen inför ett investeringsbeslut som innebär att
marginalkostanden när man som student offrar tid och får försämrad ekonomi under några år (när man studerar) samt ev. studielån som ska betalas tillbaka. Individens beslut att börja studera beror på den positiva avkastningen, dvs. avkastningen är större än kostnaden. Becker skriver även att utbildning kan ses som vilken investering som helst, som är kunskapshöjande och som leder till ökning av ens inkomst och socialt dvs. individens humankapital ökar. När individer överväger att studera funderar de över vilken marginell avkastning de räknar med att få på det humankapital som de bygger upp genom utbildningen. Detta sätt att tänka påverkar även, menar Becker, människors syn på familjebildning, vem man väljer som partner och hur många barn man vill ha, alltså man överväger vad man vinner på det utifrån den uppoffring det innebär.
I SOU 2003:96 som också skriver om humankapitalskolan av Becker (1964) vilken fokuserar på personens utbyte eller förtjänst av utbildning. Det innebär att utbildning utöver den obligatoriska skolan kan tolkas som ett individuellt investeringsbeslut. Dessa beslut innefattar individens bestämmande av olika val angående att utbilda sig eller att börja arbeta med en gång. Investeringskostnaden för att utbilda sig är den uteblivna lönen under
15
utbildningstiden. Efter avslutade studier höjs individens lön och utvecklade arbetsuppgifter börjar innefattas i individens arbete, vilket ökar personens livskvalitet samt höjer tillväxten i samhället. Så länge värdet är högre än kostnaden för att utbilda sig är det inget som hindrar individen att utbilda sig ytterligare.
Sociala rum
Viktiga begrepp som ingår i Pierre Bourdieus modell (La Distinction, 1979) är habitus, fält och kapital vilka tar sin utgångspunkt mellan objektiva (de sociala fältens, rummen,
positioner) strukturer samt de förkroppsligade strukturerna dvs. habitusstrukturer (Bourdieu, 1999). Han påpekar att i varje ögonblick, i alla samhällen, stöter man på olika antal sociala positioner som är förknippade med ett antal aktiviteter och tillgångar. T.ex. att högutbildade
individer oftastspelar golf, då det är en dyr sport, och har ett fritidsboende. Han vill förklara
och visa förhållandet mellan de sociala positionerna samt mellan olika habitus och de val, ställningstaganden, som individerna utför i olika områden som t.ex. sport, musik, politik m.m.
I det sociala rummet (bilaga1) har individerna, eller grupperna, blivit uppdelade beroende på deras position, deras olika yrkeskategorier. De är även fördelade efter de två differenteringsprinciperna: kulturellt och ekonomiskt kapital. Desto närmare individerna befinner sig, i det sociala rummet dvs. med liknade kapital, desto mer har de gemensamt och tvärtom.
Det går inte att konstruera det sociala rummet utan att veta avstånden i rummet, vilket organiserar individernas handlingar och föreställningar. I modellen försöker Bourdieu visa skillnaderna/avstånden mellan olika yrken, teoretiska klasser och livsstilar men även de som ligger nära varandra. De som är högst upp i det sociala rummet har väldigt lite gemensamt med dem som är längst nere i rummet. Ju närmare individerna står varandra i rummet desto mera benägenhet har de att dras till varandra genom sina egenskaper och sin smak och vice versa. Om de skulle stöta på varandra av ren tillfällighet så skulle de inte riktigt förstå/begripa varandra och de skulle inte trivas tillsammans.
Inom familjen sker det tillväxt av olika kapital vilket överförs mellan generationerna dvs. att familjen stärker sin enhet för att kunna överföra och reproducera sina kapital till kommande generationer, t.ex. som inställning till utbildning eller familjenamnet osv. Det finns även familjemedlemmar som inte vill anpassa sitt liv efter tidigare generationer. Det innebär en klyvning som står emot familjens kollektiva intressen, t.ex. inställningen till olika val som barnafödande, konsumtion, utbildning .m.m. Alltså olika typer av kapital som de
16
ekonomiska, symboliska och främst det sociala kapitalet. Det sociala kapitalet innebär en förutsättning för ett resultat av en framgångsrik förvaltning av det kapital som
familjemedlemmarna innehar.
Bourdieu (1999)skriver även om statens inverkan på individen vilken har en avgörande
påverkan till att producera samt reproducera verktygen för att konstruera den sociala verkligheten. Staten är en instans som bl.a. har som uppgift att reglera aktörerna och har ett ständigt inflytande genom alla krav som staten påtvingar individerna. Staten grundlägger även klassificerings- principer som ålder, kön, kompetens, utbildning osv. samt den symboliska effektiviteten som påverkar instiftelseriter, t.ex. som bildar grunden för hur skolsystemet ser ut (med en vår- och hösttermin) och vilka som ingår i den. Detta leder till att staten har en roll där de visar vilka som är utvalda och vilka som står utanför systemet t.ex. de som är
arbetssökande. Staten skapar förutsättningar för en samordning av olika habitus, som ligger till grund för de grundläggande valen som tillsammans skapar det som ses som
”självklarheter” som bär upp det sunda förnuftet.
Enligt Bourdieu (1999) som skriver vidare att varje social klassrepresenterar en viss typ
av habitus. Vilket i sin tur producerar sociala beteenden som kommer ifrån sociala villkor som fokuserar på olika kapital, personliga egenskaper, t.ex. kulturellt och ekonomiskt kapital. Habitus begreppet kan även beskrivas genom de tillgångar som sammanför enskilda individer eller en grupp av individer. Ex. en person som befinner sig i miljön omvandlar
klasspositionen till en passande livsstil. Habitus innebär att individen handlar utifrån vad som
bör/förväntas göras i en given situation, dvs. att man känner av de doldamöjligheterna som
finns i det sociala rummet. Habitus är det kall, den dolda lagen, som styr individernas riktning mot en viss skola eller studieinriktning. Individen handlar omedvetet och utan att förklara handlingen för de andra i dennes närhet som har samma synsätt.
Broady (1991) som har granskat Bourdieus teori skriver att båda begreppen, habitus och kapital, hänger samman men att habitus är en del av kapitalets existensform. Människors habitus skapas av olika samband med olika typer av kapital, t.ex. om man är ”född” och uppvuxen i en familj där det kulturella kapitalet är större än det ekonomiska kapitalet. Skillnader mellan personers habitus kan därmed relateras till den sammansättningen av de medfödda eller de anskaffade kapitalen. Man kan också förklara habitus genom att människor hanterar sina kapitalinnehav på olika sätt, dvs. att människors habitus styr deras sätt att investera, lägga samman eller omvandla kapital.
17
Enligt habitusmodellen betraktas människan som en ”bägare” av sociala normer eller strukturer där de sociala strukturerna finns lagrade inom oss. Dessa dispositioner som
konstruerar habitus är inte permanenta, de är bara seglivade långsammaatt förändra.
Habitus påverkar individernas handlingar på grund av deras enskilda habitus som har ett visst bestämt register av olika strategier, i relation till de aktuella omständigheterna, vilket ger aktörerna ett visst bestämt handlingsutrymme. Detta innebär att individernas beteenden är ett resultat av deras vilja samt deras aktiva handlande. Individernas förmåga att leva sitt liv förklaras med hänvisning till deras habitus. I en del sociala sammanhang känner personen sig som hemma och deras habitus är lika de övrigas habitus och i andra situationer kan personen känna sig obekväm och att han/hon inte passar in. Det finns det tre alternativ till individernas handlande mellan habitus och de sociala förutsättningarna. Det första alternativet är att individen stannar kvar i det sociala rummet, dvs. att aktörens habitus är så pass starkt, och omvandlar på något sätt de givna sociala villkoren. Eller så flyr personen därifrån, dvs. att de sociala villkoren var starkast, och det sista alternativet är en förändring av individens habitus.
18
Metod
I detta kapitel kommer vi att berätta om vårt tillvägagångssätt för studien med kvalitativa intervjuer, vårt urval, vår avgränsning samt forskningsetiska principer.
Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få möjlighet att undersöka olika
handlingsmönster hos elever som går sista åretpå gymnasiet (Trost, 2005). Samt för att få en
djupare förståelse för hur eleven själv upplever sin tillvaro och få fram vilka känslor han/hon bär på i samband med sin studiegång (ibid). Vår undersökning syftar till att ge svar på frågor gällande förståelse samt att försöka hitta mönster. Våra kvalitativa data är baserat på ett litet urval, vilket leder till att det i statistisk mening inte är representativt för den svenska
befolkningen (ibid). Vår undersökning hade lämpat sig bra för både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning, då en kvantitativ undersökning hade gett oss ett bredare och mer generellt resultat medan en kvalitativ undersökning ger oss mer förståelse för personens resonemang, handlingsmönster och personens upplevelser (ibid).
Vår kvalitativa undersökning har en låg grad av standardisering, vilket bl.a. leder till att vi får möjlighet att ställa följdfrågor på intervjupersonens tidigare svar (ibid). Vidare har vi valt ut att använda oss av semistrukturerade intervjuer, vilka kommer att hjälpa oss att hålla oss till ämnet och ställa de frågor vi önskar att ställa samtidigt som det finns utrymme för oss att följa upp och ställa följdfrågor till det som eleverna säger. Vidare ger denna intervjuform stor möjlighet för eleven att beskriva sina upplevelser/känslor/handlingar med sina egna ord (Bryman, 2002). På så sätt känner vi oss tryggare i att vi kommer att få möjlighet att få det material som vi behöver för att genomföra vårt examensarbete samtidigt som vi under intervjuprocessens gång kommer att få nytt och oväntat material som kan bli mycket användbart i vårt examensarbete.
Genomförande
När vi frågade eleverna informerade vi dem även om de etiska aspekterna som Dalen (2008) skriver om att det är väldigt viktigt att få informanternas frivilliga samtycke, att de själva vill vara med i undersökningen. Vidare informerade vi dem om att de kommer att vara anonyma i vår undersökning och att deras samtal kommer att raderas efter att vi transkriberat
19
intervjuerna på datorn. Vi genomförde varsin provintervju (Dalen, 2008) där vi ämnade testa vår intervjuguide, hur det fungerade att spela in ljudet på mobilen och diktafonen samt att vi finslipade våra färdigheter som intervjuare. Detta gjorde vi för att därefter få möjlighet att justera intervjuguiden, ljudinspelandet o.s.v. efter behov. Vi utgick ifrån vår intervjuguide (bilaga 2) där vi kunde använda oss av områdes- principen som Dalen (2008) skriver om, vilken innebär att man börjar med stora och övergripande frågor där intervjupersonen känner sig avslappnad och där frågorna sedan specificeras och blir mera känslofrågor. Vi spelade in ljudet på mobilen och diktafonen som sedan raderades efter vi hade transkriberat dem enskilt på datorn. Under våra kvalitativa intervjuer, där vi enskilt, p.g.a. tidsbristen, intervjuade vi ungdomarna individuellt på skolorna. Intervjuerna var strukturerade i den meningen att vi höll oss till vårt specifika ämne, men inte i den meningen att intervjufrågorna hade specifika svarsalternativ (Trost, 2005).
Urval och avgränsning
På grund av vår strama tidsrymd för detta arbete kommer vi att begränsa vårt urval till att beröra sex stycken gymnasieelever som läser tredje året på gymnasiet. Tidigare
undersökningar (Artikel 2, Högskoleverket) visade att ungdomar vars båda föräldrar hade akademisk bakgrund hade störst kunskap om de nya antagningsreglerna till högskolan. Då vi har Bourdieus habitusbegrepp som utgångspunkt för vår studie antar vi att ungdomar, vars båda föräldrar har akademisk bakgrund, går studieförberedande gymnasieprogram. Då det redan existerar tidigare forskning kring dessa individers kunskaper om de nya
antagningsreglerna till högskolan valde vi att styra vårt urval av intervjupersoner till elever
som går yrkesförberedande gymnasieprogram.Dalen (2008) skriver om antalet informanter
inte kan vara för stort p.g.a. att det är en krävande tidsprocess, eftersom det tar tid att
genomföra intervjuerna och bearbetningen av dem. Därefter kommer vi att plocka ut det som är relevant för vår undersökning och skriva löpande text i berättelseform. Vidare
rekommenderar Trost (2005) att man ska planera in ett relativt litet antal intervjuer och genomföra dessa till att börja med. Märker sedan intervjuaren att intervjuerna gett allt för lite användbart material kan intervjuaren välja att planera in ytterligare ett par intervjuer för att på så sätt samla in tillräckligt med användbart material till sin studie.
Vi valde att använda oss av gymnasieelever som läser tredje året på gymnasiet därför att dessa
elever kommer inom en snar framtid fram till sitt ev.sökande till fortsatt utbildning. Vår
20
gymnasieeleverna i årskurs 3 mer än gymnasieeleverna i t.ex. årskurs 1.Vi kommer att ta
hjälp av studie- och yrkesvägledarna på skolorna, för att spara tid, vilka hjälper oss att hitta elever och/eller fråga dessa om de frivilligt vill ställa upp på att intervjuas.
Denna avgränsning har vi gjort för att annars skulle omfattningen bli allt för stor för vårt examensarbete och tidsmässigt skulle det inte vara möjligt att göra en mer omfattande forskningsundersökning.
Forskningsetiska principer
Vetenskapsrådet (2002) anser att samhället och dess medlemmar ställer krav på att forskning bedrivs samt att den styrs mot väsentliga frågor och slutligen att den håller en hög kvalitet. Detta kallar vetenskapsrådet för forskningskravet. För att skydda samhällets medlemmar som är delaktiga i forskning har vetenskapsrådet infört ett individskyddskrav. Detta för att
förhindra att individen kan utsättas för psykisk eller fysisk skada, kränkning, förödmjukelse m.m.
Vetenskapsrådet (2002) menar att individskyddskravet är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. Forskningskravet och individskyddskravet måste alltid vägas gentemot varandra i en forskningssituation. Forskaren måste tänka på vilken nytta
forskningen kan ge samhället samtidigt som han/hon måste överväga vilka konsekvenser som kan drabba forskningens deltagande individer, både på lång och kort sikt.
Individskyddskravet delas i sin tur in i fyra andra slags krav vilka är:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Här nedan följer utförligare beskrivningar om dessa fyra krav (Vetenskapsrådet, 2002).
o Informationskravet: Undersökningens syfte samt hur undersökningen i stora drag
kommer att genomföras skall redovisas för den deltagande individen, likaså skall deltagaren informeras angående på vilket sätt undersökningens resultat skall redovisas.
o Samtyckeskravet: Deltagaren måste ge sitt samtycke, godkänna sitt deltagande, för
medverkandet i undersökningen. En annan regel inom samtyckeskravet är att
deltagaren självständigt bestämmer om, hur länge och på vilka villkor de medverkar. Likaså är det deltagarens rätt att, när helst han/hon önskar, avbryta sin medverkan
21
utan att detta beslut kan få negativa följder för deltagaren. Slutligen berör detta krav bl.a. beroendeförhållanden, vilka forskaren så långt som möjligt skall undvika.
o Konfidentialitetskravet: Innefattar främst tystnadsplikt vars utgångspunkt är att
forskaren beaktar det som främst den deltagande individen kan uppleva som t.ex. kränkande. Vidare innefattar konfidentialitetskravet att den deltagande individen icke skall kunna identifieras av utomstående vid t.ex. en offentlig publicering.
o Nyttjandekravet: En regel som innefattas av nyttjandekravet är att allt material som
samlas in under undersökningen endast får användas för forskningsändamål.
De forskningsetiska principerna har fungerat som ramar i vår urvalssituation vilket bl.a. resulterat i att vi undvikit beroendeförhållanden och förvissat oss om att deltagarna deltagit av
22
Resultat
I detta kapitel kommer vi att redovisa vårt insamlade resultat ifrån våra sex intervjuer, varje
enskild intervju är skriven i berättelseform, med inslag av citat.Samtliga intervjupersoner har
fingerade namn för att säkerställa deras anonymitet.
Cecilia, omvårdnadsprogrammet med inriktning skydd och
säkerhet
Cecilia går sista år på omvårdnadsprogrammet med en lokal inriktning som heter skydd och säkerhet. Hon bor ca 1.5 mil utanför staden i en förort med sin mormor och morfar i en lägenhet. Släktens utbildningstradition på mammans sida är att vidareutbilda sig efter grundskolan. Mormodern utbildade sig till undersköterska och arbetade inom psykiatrin och
morfadern var utbildad lärare.Hon har ingen vetskap om hennes farföräldrars
utbildningsbakgrund.
”Min mamma är undersköterska hon har läst till kurser på kvällstid efter gymnasiet, på folkhögskola. Min pappa har jobbat på posten, han hade nog ingen vidareutbildning. Så jag går i min mammas fotspår, kan man säga!”
Vid tidpunkten för gymnasievalet hittade hon en ny inriktning till omvårdnadsprogrammet som hette skydd och säkerhet.
”Här kan jag läsa vidare till polis, ambulans, ambulanssjukvård, brandman och räddningstjänst. I detta program ingår alla ämnen för att kunna söka vidare till brandman och polis. Det var främst polis som jag valde detta program men senare när man började läsa om räddningstjänst så har jag även blivit intresserad av det.”
Cecilias släkt stöttade henne i hennes val av gymnasieprogram för att det främst var ett yrkesförberedande program. Cecilia ångrar inte sitt gymnasieval utan hon känner att detta program är det bästa för henne.
”Min mamma tyckte att jag skulle välja ett program där jag blir något på när jag är klar. Först jag var inne på att välja innebandygymnasiet för jag tycker det är det bästa som finns, men då blir man ju inget efter det, inget jag kan jobba med.”
Hon vill göra många olika saker efter gymnasiet, troligen kommer hon resa direkt efter
23
som undersköterska, både till vikariat och till vidareanställning. Efter det vill hon studera vidare men hon är osäker på om det blir till polis eller brandman, det får tiden utvisa. Cecilia säger först att hon inte har någon kännedom om de nya antagningsreglerna till högskola. Senare under samtalet framkommer det att hon ändå vet en del när hon får höra
begreppen meritkurser och meritpoäng.Hon fick information av studie- och yrkesvägledaren i
samband med sitt besök. Hon ville fråga om meritpoäng och om de valbara kurserna inför det sista året, så hon sedan kan söka vidare.
”Jag vet att det finns meritpoäng men jag vet inte riktigt förstått vad det innebär. Det jag förstår så har jag fått meritpoäng för att jag läst till matte b. Jag fattar det som att vi får tillräckligt med programpoäng i vårt program så jag har inte tänkt så mycket på det. Men jag antar att det är bra för man väl större chans att komma in på högskolan. Iv- valen där väljer jag hellre kurser som jag tycker är roligt, som jag vill läsa och inte något som är helt ointressant bara för att få meritpoäng. Sen är det bara att söka flera gånger till högskolan tills jag kommer in, det är väl inga problem med det. ”
Hon hade även lite kunskaper om de nya antagningsreglerna till högskola för personer med
betyg ifrån komvux.Hon tycker att den andra regeringen skulle ha vunnit för deras skolsyn
var mycket bättre, för den nuvarande regeringen har minskat platserna på komvux. Cecilia anser att det kan hända mycket under gymnasietiden som påverkar livet och vardagen. Man klarar inte av att studera t.ex. när en nära anhörig går bort och man därför får svårt att
fokusera på studierna. Alla förtjänar en andra chans men inte om man missköter sina studier.
Anders, handels- och administrationsprogrammet
Anders går sista året på handels- och administrationsprogrammet. Han bor centralt i förhållande till staden i en lägenhet tillsammans med sin mamma.
”Jag vet inte riktigt vad min släkt tycker om utbildning men jag vet att min mamma anser att det är bra med utbildning efter gymnasiet. Det blir lättare att hitta jobb inför
framtiden.”
Han berättar vidare om sin mormor och morfar som han var lite osäker på om de hade någon vidareutbildning. Mormodern var hemmafru och morfadern arbetade som soldat och efter det som trädgårdsmästare. Mamman har läst lite kurser på komvux efter grundskolan och idag arbetar hon som städerska på deltid. Han har ingen vetskap om pappans utbildning eller vad han arbetar med.
Under högstadietiden var Anders skoltrött och hade inte många godkända betyg. Först under det sista året började han kämpa för att höja sina betyg. När 9:an var slut hade han godkänt i
24
alla ämnen, utom i två. För att få godkända betyg läste han ett år på IV för att sedan söka igen och kom in på handels- och administrationsprogrammet.
”Min mamma påverkade inte mig så mycket vilket program jag skulle söka till, hon sa du får själv välja det är ditt liv. Hon hade supportat mig oavsett vilket program jag hade valt.”
Han valde detta gymnasieprogram främst för att det är ett brett program.
”Det finns mycket man kan arbeta med när man går detta program, för vi läser olika ämnen och olika yrken. Jag kan inte tänka mig något annat program som skulle passa mig bättre. Jag kände att jag gjorde ett bra val, för denna är den utbildning som känns bäst och det är mycket praktik.”
Hans framtidsplan är att efter studenten läsa vidare antingen på yrkeshögskola eller på högskola.
”Jag funderar på civilekonom den är på högskolan men på yrkeshögskolan vet jag inte riktigt än, bara det är inom ekonomi och marknadsföring. Det är mera praktik på yrkeshögskolan än på en högskoleutbildning där de samarbetar mycket med arbetslivet där de nästan ”garanterar” jobb efter utbildningen. Det känns jobbigare på högskolan med mera plugg än på yrkeshögskolan med mera praktik men detta vet jag inte egentligen, det är bara något som jag tror, har inte fått det bekräftat.”
Anders är relativt upplyst om de nya antagningsreglerna för att kunna söka till högskola.
”Om meritpoängen är det orättvist tycker jag för de som gick ut 2009 får inte
meritpoängen så de får inte de här poängen. För max poängen höjdes nu, de andra har inte det. Det tycker jag är konstigt jag vet inte varför de gjorde det. Jag har pratat med syv om vilka kurser jag behöver för att komma in på utbildningar efter gymnasiet och de kurserna ingår redan i mitt program. De iv- kurser jag har valt så bryr mig inte om de har
meritpoäng eller inte.”
Han har också kunskaper om hur det påverkar en om man kompletterar betyg genom komvux före man söker in till högskola, dvs. hamnar i en mindre attraktiv urvalsgrupp
”Om man vill höja ett betyg från IG så hamnar man i ett annat urval som är betydligt lägre. Det tycker jag är dåligt för de som går på komvux. Jag tror att man missar mycket. Jag menar på gymnasiet så kanske man inte vet riktigt vad man vill och kanske inte läser en kurs som man egentligen behöver för att komma in på högskolan. Det är ganska jobbigt att det är så.
Mats, omvårdnadsprogrammet med
inriktning skydd och
säkerhet
Mats bor ca 1.7 mil utanför staden i en mindre ort, med sina föräldrar och sin bror. Familjen anser att utbildning är viktigt.
25
”Det är jätteviktigt om man vill komma någonstans så behöver man utbildning. Jag tycker att de anser att de tycker att det viktigt att ha en plan på vad man vill bli i livet. Om jag inte skulle veta vad jag ville bli så finns de där som ett stort stöd.”
Utbildningstraditionen i hans släkt både på sin mammas - och pappas sida, är att endast farfadern som har en vidareutbildning efter grundskolan som murare. Ingen av föräldrarna har slutfört sina gymnasiestudier, därför har de läst och utbildat sig på kurser under livets gång. Mamman har läst datakurser på komvux på kvällstid samt läst kurser i design och började sedan arbeta med det. Idag arbetar mamman på ett tryckeri där hon bland annat trycker tryck på tröjor. Pappan har arbetat med lite allt möjligt och idag kör hans pappa färdtjänst.
Mats berättar vidare att av hans familj är det främst pappan som påverkat/stöttat hans gymnasieval, för de delar samma intresse och dröm om att utbilda sig till polis.
”Klart att jag blir påverkad av mest min pappa som var inriktad av att jobba som militär och polis men han kom inte in på polisutbildningen. Vi har båda haft intresse av det så det har varit både mitt och hans mål så han har stöttat mig mest att nå mitt mål när jag blev intresserad av polis.”
Mats är mycket nöjd med sitt gymnasieval för han känner att han får de bästa möjligheterna och förberedelserna för att kunna söka till polis och ambulansförare inom polisen.
”Jag känner att jag får de bästa möjligheterna i detta program när jag vill bli polis. Denna linje har mycket mer att erbjuda i min inriktning emot andra linjer det är mycket praktiska saker där man får testa på mycket olika saker som t.ex. få se hur det är hos polisen, militären, sjukvården, ambulansen och räddningstjänsten.”
Mats är påläst och har fått information av bl.a. studie- och yrkesvägledaren på skolan om vad som krävs och vad som ökar hans möjligheter för att kunna nå sitt mål.
”Jag kan en del om vad som krävs för att jag har funderat och pratat mycket med familj och släkt, har även varit och frågat hos polisen. Även några i släkten som är poliser. Jag vet att det är ca tjugo i intagning och det är inte många som bli antagna till polisutbildningen som är under tjugofem år. Så har man bred kunskap även inom vården t.ex. som sköterska eller har ambulanskunskaper, för de söker sådana som har den kunskapen då har man större chanser att komma in.”
Han är målinriktad när han berättar om sina planer på att studera vidare vilket han vill göra relativt snart efter studenten. Han resonerar som så att under tiden han väntar på att komma in på sjuksköterskeutbildningen på högskolan, för att därefter sedan söka in till polishögskolan, får han jobba som undersköterska.
Mats är osäker och vet inte riktigt vad de nya antagningsreglerna till högskolan innebär men han tror att det handlar om meritpoäng.
”Meriter är väl antal alltså poäng läst per kurs eller? Nej jag har ingen koll på det. När jag har valt mina valbara kurser så har jag kollat upp med syv- en att jag hade rätt kurser för
26
att kunna söka vidare till in till polis. För att kunna söka till sjuksköterska och
ambulansförare så behövde jag välja till matte b. så den läste jag i tvåan så den är klar. Jag har valt kurser som jag vill läsa för att jag vill och som jag behöver ha för att kunna komma in på vidare utbildningar. Jag har inte haft koll på vilka kurser som ger extra meritpoäng eller inte.”
Han visste även lite om de nya antagningsreglerna när det gäller komvux, att man inte längre kan läsa upp ett ämne som man redan fått godkänt i, vilket man kunde göra tidigare.
”Jag har hört att nu får man inte läsa upp betygen utan det är det godkända betyget som gäller, så man har det betyget som man har och kan inte läsa upp det längre till VG eller MVG. Det är ju jättebra att kunna läsa upp senare om man vill kunna sökain på en utbildning för att kunna jobba med det man vill. Sen förstår jag tanken är att de vill att ungdomar ska plugga mera på gymnasiet och inte tänka att det tar jag senare på komvux. Det stämmer ju inte längre, nu studerar man nog hårdare under gymnasiet när man vet om detta.”
Angelica, Livsmedelsprogrammet
Angelica går tredje året på Livsmedelsprogrammet. Hon bor på landsbygden utanför staden tillsammans med sina föräldrar i deras hus, storebrodern har flyttat hemifrån. Hon tycker att föräldrarna anser att det är viktigt med utbildning, i alla fall om man har läshuvud. Släkten på mammans sida har högskolestudier som utbildningstradition och släkten på pappans sida har gymnasiestudier som utbildningstradition. Pappan har även gått olika kompetensutbildningar via sin arbetsgivare, men dessa har inte ägt rum på högskola.
I samband med gymnasievalet var hon väldigt skoltrött och bestämde sig för att ta ett studieuppehåll för att arbeta med travhästar under ett års tid.
”Efter studieuppehållet hade jag planerat att börja på gymnasiet. Men min blivande arbetsgivare ringde mig i april och meddelade att han inte hade möjlighet att ta emot mig i sitt stall. Jag fick panik och tänkte igenom mina alternativ. Jag kände behov av praktiskt lärande och tog med min skoltrötthet i mina tankar. Resultatet blev
Livsmedelsprogrammet.”
Familjen påverkade henne i gymnasievalet genom att först vara väldigt positivt inställda till att hon faktiskt skulle söka till gymnasiet. När hon väl börjat gymnasiet visade det sig att hon hamnat i en klass där de övriga klasskamraterna hade svårt med många av de teoretiska skolämnena, hennes valmöjligheter angående
fördjupningskurser var väldigt begränsade. Detta ledde till att föräldrarna blev lite skeptiska till hennes gymnasieval. Själv tror hon att det faktum att hon gick ur grundskolan med bra betyg är en bidragande faktor till varför föräldrarna reagerade på detta vis. Hon känner att föräldrarna anser att detta program inte kan stimulera henne till att prestera maximalt efter hennes förmåga. När hon beslutade att ta ett
27
uppehåll i sina studier för att arbeta med travhästar hade de inga större invändningar. Hon tror att föräldrarna hade varit mer tillfreds om hon blivit antagen till
travgymnasiet i Göteborg, vilket även hon drömde om. Men hon insåg att hon behövde ett studieuppehåll för att kunna prestera lika bra på gymnasiet som på
grundskolan. När hon gått en termin på Livsmedelsprogrammet så började hon känna, precis som föräldrarna, att detta program inte var ultimat för henne.
”Jag känner mig understimulerad och besviken på utbildningen och lärarna. Anledningen att jag inte hoppat av är att jag inte ville gå ett extra år i gymnasiet. Nu när jag är inne på sista år på programmet ångrar jag att jag inte bytte program och sökte till t.ex.
naturvetenskapliga programmet. Där känner jag att jag hade presterat bättre och även att jag hade fått fler likasinnade runt omkring mig. I denna klass känner jag mig ensam om att vilja prestera mer och även i mina försök att uppmana lärarna att erbjuda fler fördjupade kurser.”
Idag känner hon att ett extra år egentligen inte var något att hänga upp sig på. Hennes framtidsdrömmar är att få möjlighet att studera till läkare, hon säger att hennes bästa chans att uppnå den drömmen är om hon söker sig till Danmarks läkarutbildning. Hon tror att hennes chanser är minimala om hon skulle söka sig till den svenska
läkarutbildningen, där konkurrensen är hårdare. Om läkardrömmen går i kras funderar hon på att studera till lärare.
Hon är relativt upplyst om de nya antagningsreglerna till högskolan. Hon har hört talas om meritpoäng. Hon vet även att det nu existerar två urvalsgrupper av dem som söker till högskolan på gymnasiebetygen.
”Jag är medveten om att jag kommer att behöva läsa upp mina betyg på Komvux och på så sätt hamna i kompletteringsgruppen. Jag tycker att de nya antagnings- reglerna är orättvisa då det inte är möjligt för alla elever att läsa alla nödvändiga kurser på gymnasiet. Själv har jag blivit nekad av gymnasieskolan att läsa flera kurser som jag hade behövt få betyg i för att få behörighet till högskolan. Jag tror att det är ganska vanligt att grundskoleelever blir skoltrötta och därför söker sig till praktiska program för att helt enkelt orka gå i skola i ytterligare tre år.”
Om de nya antagningsreglerna skulle vara rättvisa så känner hon att alla elever skulle uppmanas att läsa teoretiska program. Informationen hon fått om de nya antagningsreglerna till högskolan har hon fått dels genom Internet, men även genom att studie- och
yrkesvägledaren på skolan haft mycket informationsblad utlagda på skolan som varit tillgängliga för samtliga elever.
28
Anton, Byggprogrammet
Anton går tredje året på byggprogrammet. Han bor på landsbygden utanför staden
tillsammans med sina föräldrar och storasyster, hans storebror har flyttat hemifrån. Han tror att föräldrarna tycker att det är viktigt med utbildning för att man genom utbildning sedan ska kunna få ett bra jobb och för att på så sätt kunna försörja sig själv. Utbildningstraditionen i Antons närmaste släkt är främst upp till och med gymnasiekompetens, de flesta av killarna i släkten har gått byggprogram. Generellt är det praktiskt inriktade gymnasieprogram som är vanligast i släkten. Mamman har läst till förskolelärare på högskolan medan pappan gick byggprogrammet på gymnasiet, därefter arbetat främst som snickare.
Han tror att storebrodern påverkade honom ganska mycket i gymnasievalet då denne själv gått byggprogrammet.
”Det var ju inte så att brorsan tvingade mig att söka byggprogrammet, men hans positiva snack om programmet motiverade mig att söka dit. Farsan påverkade mig på så sätt att då han alltid fixat och grejat hemma och bett om min hjälp med detta så har han väl format mig åt snickerihållet så att säga. Jag kände även att det vore skönt att gå ett praktiskt inriktat program, som bygg, där betygen baseras mycket på hur man presterar på den praktiska delen.”
Han berättar vidare att han upplevde att föräldrarna kände att det var ett bra gymnasieval han gjorde, delvis för att de kände att man lätt kan få arbete efter studenten. Anton resonerar likadant och har därför inga planer på att vidareutbilda sig direkt efter gymnasiet. Om han kommer att läsa vidare i fram- tiden så tror han att den vidareutbildningen kommer att handla om IT, då han känner att IT kommer att bringa arbete långt in i framtiden. Han känner att byggprogrammet passar honom relativt bra.
Jag gillar inte att läsa så mycket utan spenderar hellre tiden med att skapa någon- ting. Om jag fick ändra på något i programmet skulle det vara upplägget för praktiken som i dagsläget äger rum två dagar i veckan. Upplägget resulterar i att jag aldrig får följa ett projekt från början till slut vilket jag skulle önska att jag fick göra.”
Efter gymnasiet vill han arbeta som snickare i något år. Efter det så har han en framtidsdröm om att få att åka till USA och arbeta där ett tag, förhoppningsvis som snickare.
Han har endast hört lite grann om de nya antagningsreglerna till högskolan, främst om meritpoäng. Likaså har han hört talas om de nya reglerna angående betyg som man inför- skaffat genom studier på Komvux samt att man inte längre får läsa upp betyg i ett ämne på Komvux om man redan fått ett godkänt betyg i ämnet på gymnasiet. Han tror att han inte fått så mycket mer information om de nya antagningsreglerna till högskolan p.g.a. att han inte
29
visat intresse för fortsatta studier. Information har han fått ifrån studie- och yrkesvägledaren på skolan.
”För min egen del tycker jag att de nya antagningsreglerna till högskolan är rättvisa. Mina lärare har sett till att vi elever får möjlighet att läsa de kurser som ger behörighet till fortsatta studier. Därför erbjuds jag, och mina klasskamrater, att få stanna kvar efter schemalagd tid på skolan och läsa kurser som inte är inlagda på schemat. Vi erbjuds t.ex. att läsa in matematik ända upp till E behörighet. Jag själv planerar inte att läsa så långt inom matematiken, men jag är ändå tacksam över att möjligheterna existerar.”
Agnes, Omvårdnadsprogrammet
Agnes går sitt tredje år på omvårdnadsprogrammet, vilket hade så få sökande det året hon sökte att skolan slog ihop hennes renodlade omvårdnadsklass tillsammans med eleverna som gick OPSP, vilket är en blandning av samhällsvetenskaps- och omvårdnadsprogrammen. Hon bor på landsbygden utanför staden tillsammans med sin mamma och styvpappa i deras hus. När hon har lust åker hon till sin pappa och styvmamma vilka inte bor i samma stad som
Agnes, därför blir inte besöken så frekventa. Hon har inga syskon.
Hon upplever att familjen anser att det är viktigt med utbildning samt är av den uppfattningen att man idag och inte kommer någon vart i samhället utan att ha en bra utbildning.
Utbildningstraditionen i den närmaste släkten är främst upp till och med gymnasiekompetens. Mamman gick ett samhällsvetenskapligt program, styvpappan gick ett industriprogram med inriktning mot grävmaskineri, pappan började arbeta direkt efter grundskolan och styv-
mamman gick naturvetenskapliga programmet och därefter studerade hon till sjuksköterska på högskolan.
”Jag fick inte godkänt i engelska på grundskolan så mina valmöjligheter blev väldigt begränsade. Bland de program jag hade att välja mellan var jag mest intresserad av OP. I valsituationen kände jag att jag inte skulle orka gå ett år på IV ihop med omotiverade elever, trots att detta år hade givit mig chansen att få G i engelska och kunnat söka till andra gymnasieprogram. Jag insåg att om omgående gymnasiestudier skulle bli av var jag tvungen att antingen söka till BF eller OP. Jag kom fram till att jag hellre ville läsa om sjuka och gamla än om barn.”
Under gymnasietiden har hon inte haft några problem med att få godkänt i engelska. I sitt gymnasieval upplevde hon inte att familjen påverkade henne. Mamman avrådde henne dock ifrån att söka omvårdnadsprogrammet, då mamman har stor erfarenhet av arbetet inom
äldreomsorgen. Efter att hon kom in på programmet har inte mamman fortsatt med avrådandet utan nu finner hon sig i att Agnes går detta program. För att omvårdnadsprogrammet skulle vara ultimat för henne skulle lärarna behöva informera mer omfattande om de viktiga valen som eleverna behöver göra under gymnasietiden.
30
”När det var dags att välja inriktning berättade lärarna bara snabbt om vilka inriktningar som fanns, vilket resulterade i att jag valde inriktning psykiatri istället för internationell inriktning då jag var rädd att det var höga krav på kunskaper i engelska. Nu har det visat sig att den internationella inriktningens utlandspraktik kan göras på svenska institutioner utomlands, så jag har känslan av att mina svagheter i engelska inte hade varit något hinder för att gå den inriktningen.”
Efter gymnasiet vill hon antingen jobba som undersköterska, studera till sjuksköterska för att sedan kunna studera till ambulanssjuksköterska eller åka utomlands och arbeta som aupair. Framtidsdrömmen är att bli polis, en dröm som hon haft i många år.
Hon berättar att informationen, om de nya antagningsreglerna till högskolan, hon fått handlar dels om meritpoäng. Hon säger att vid de tillval av kurser som hon erbjudits stod det efter varje kurs hur mycket meritpoäng den kursen bringar. Hon vet även lite om vad de nya antagningsreglerna säger om komvuxstudier, att man inte längre kan läsa upp ett betyg i ett ämne om man redan har godkänt i ämnet.
”Den delen tycker jag är bra för jag har hört att det varit många elever som förbättrat sina betyg genom komvuxstudier, vilket resulterat i stora kostnader för samhället. Men jag är tveksam om de två nya gruppindelningarna kan sägas vara rättvisa. Jag är frustrerad över att lärarna och främst studie- och yrkesvägledaren inte har informerat mer om detta. Då lärarna och studie- och yrkesvägledaren varit dåliga på att informera har jag, med hjälp av mamma, själv letat reda på informationen via Internet.”
Slutligen tycker Agnes att det är tråkigt att det ska bli mer fokus på skillnader mellan de praktiska och teoretiska gymnasieprogrammen.
”Jag skulle önska att man kunde gå vilket gymnasieprogram man än önskar och ändå få behörighet till alla högskoleutbildningar. Genom den nya gymnasieskolan är jag orolig för att kommer det att bli allt fler elever som går teoretiska program bara för att eleverna vill hålla dörrarna öppna för fortsatta studier och inte för att det är dessa program som de är mest intresserade av.”
Analys av resultatet
I detta kapitel kommer vi att analysera vårt resultat med hjälp av den tidigare forskningen, de teoretiska perspektiven som vi presenterat tidigare i vår studie. Vi kommer även att göra jämförelser mellan de olika intervjuerna i detta kapitel.
Majoriteten av intervjupersonernas familjers utbildningstraditioner sträcker sig upp till gymnasiekompetens. Resultaten visar även att de flesta av personerna i intervjupersonernas sociala rum studerade på yrkesförberedande gymnasieprogram, endast ett fåtal av personerna i intervjupersonernas sociala rum har vidareutbildat sig. Enligt Broady (1991) betraktas
31
där de sociala strukturerna finns lagrade inom oss. Enligt Bourdieu finns det även
familjemedlemmar som inte vill anpassa sitt liv efter tidigare generationer som står emot familjens kollektiva intressen, t.ex. genom inställningen till olika utbildningsval. Detta leder till att resultaten visar på en snedrekrytering av intervjupersonernas gymnasieval. Vidare visar resultaten att kompletterande studier, t.ex. genom komvux studier och folkhögskolestudier, har skett relativt ofta bland medlemmarna i intervjupersonernas sociala rum. Majoriteten av intervjupersonerna säger sig behöva gå vidareutbildning för att kunna arbeta med det de
strävar mot. EndastAnton känner sig tveksam till om han någonsin kommer att gå vidare-
utbildning i framtiden. Detta kopplar vi till Bourdieu (1999) vilken skriver att inom familjen
sker det tillväxt av olika kapital som överförs mellan generationerna, som inställning till utbildning, t.ex. som i Mats berättelse där även hans pappas dröm var att studera och arbeta som polis.
Vidare i resultaten syns skillnader i intervjupersonernas familjers utbildningsbakgrund. Några av familjemedlemmarna har börjat arbeta direkt efter att de avslutat grundskolan men
majoriteten har genomfört en gymnasieutbildning. Generellt syns det att de kvinnliga familjemedlemmarna sökt sig till kvinnodominerade gymnasieprogram och yrken och att de manliga familjemedlemmarna sökt sig till mansdominerade gymnasieprogram och yrken. Detta kopplar vi också till Broady & Börjessons (2008) sociala karta över gymnasieskolan.
Enligt Bourdieu representerar varje social klass en viss typ av habitus. Habitusi sin tur
producerar sociala beteenden som kommer från sociala villkor som fokuserar på olika kapital, personliga egenskaper, t.ex. kulturellt och ekonomiskt kapital. Majoriteten av samtliga
familjemedlemmar har läst yrkesförberedande gymnasieutbildningar och inte vidareutbildat
sig efter gymnasiet. Utav de familjemedlemmar som läst högskoleutbildningarär majoriteten
kvinnor.
Vårt resultatfår stöd av den offentliga utredningen SOU (2003:96), vilken säger att
verkligheten visar att studenter som kommer ifrån studievana miljöer är överrepresenterade vid högskolor och universitet. Det framkom av resultaten att några av intervjupersonerna valde sitt nuvarande gymnasieprogram efter vilket de upplevde skulle ge mest kompetens till deras framtida fortsatta studier. I berättelserna framkom det att några av dem valde sitt nuvarande gymnasieprogram för att de efterfrågade praktiskt lärande. Ett fåtal av manliga intervjupersonerna kände att de påverkades i sitt gymnasieval av deras manliga
familjemedlemmar. Agnes valde sitt nuvarande gymnasie- program för att hennes
handlingshorisont krympte i och med det icke godkända betyget i engelska. Några av dem förmedlade känslor av, och är övertygade om, att deras nuvarande gymnasieprogram upplevs
32
som det bästa möjliga för dem som individer. Ett fåtal av intervjupersonerna är nöjda med sitt nuvarande gymnasieprogram men skulle vilja ändra på ett par detaljer för att de skulle bli helt nöjda. Angelica förmedlade känslan av att inte vara nöjd med sitt nuvarande
gymnasieprogram då hon känner sig understimulerad och ensam. Detta resultat drar vi paralleller till habitus begreppet (Bourdieu, 1999) som är det kall, den dolda lagen, som styr agenternas riktning mot en viss skola eller studieinriktning. Detta genom att Angelica, genom sitt habitus, blivit präglad av föräldrarna att anstränga sig i sina studier då de ser henne som ett läshuvud och nu befinner sig i en klass där övriga elever inte blivit präglade på samma sätt.
I resultaten framkom även att de flesta av intervjupersonerna upplevde att de fick stöd av familjen i sitt gymnasieval medan Agnes blev avrådd att söka till det önskade gymnasie- programmet. Enligt Broady (1991), vilken har granskat Bourdieus hela teori, skriver om habitus som ett resultat av individernas beteenden, deras vilja samt deras aktiva handlande. Individernas förmåga att leva sitt liv förklaras med hänvisning till deras habitus, vilket i sin tur ger individerna ett visst bestämt handlingsutrymme. Vidare ur berättelserna kan vi urskilja ett mönster där främst Agnes handlingsutrymme krymper i samband med de nya
antagningsreglerna till högskolan. För hon kommer att behöva läsa en del kurser på komvux efter gymnasiestudierna för att på så sätt kunna söka vidare till medicinutbildningen.
Vi ser likheter med vårt resultat och med humankapitalteorin, vilken handlar om när individen har beslutat sig för att börja studera på högskola, dvs. att nyttan blir större än kostnaden i ett långt perspektiv. Detta beslut kan bero på den positiva avkastningen, dvs. att avkastningen är större än kostnaden. Utbildning ses som en investering som är
kunskapshöjande och som leder till ökning av individens inkomst och socialt berikande, dvs. individens humankapital ökar. Majoriteten av intervjupersonerna upplever att deras familjer anser att det är viktigt med utbildning, mycket p.g.a. att jobbmöjligheterna stiger i samband
med utbildning. Endast Anders känner sig tveksam till familjens åsikterangående utbildning,
men han upplever att hans mamma tycker att det är viktigt med utbildning. Ett mönster som kan urskiljas i de samtligas berättelser är att de anser att det är viktigt med utbildning för att sedan kunna erhålla ett bra arbete i framtiden. Detta anseende skiljer sig dock åt angående vilken utsträckning man pratar om, några anser att gymnasieutbildning är viktig medan andra tycker att vidareutbildning är viktig.
Resultaten visar vidare att några av intervjupersonerna erhållit informationen om de nya antagningsreglerna ifrån enskilda samtal, antingen inbokade eller spontana, med
gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare. Anton erhöll informationen om de nya
