Den Nordiska Sydstaden - en utemiljö man längtar efter

Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö

Den Nordiska Sydstaden

En utemiljö man längtar efter

Giedre Marcinkeviciute

Avine Hassouri

2 Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö

Den Nordiska Sydstaden

En utemiljö man längtar efter

The Southern city of the north

– an outdoor space we seek for

Giedre Marcinkeviciute

Avine Hassouri

Kurs: Hållbar stadsutveckling – projektkurs BY602B Handledare: Per-Olof Hallin

Omfattning: 15 högskolepoäng Datum: 2010-06-07

3 Abstract

As climatic conditions have a great effect on the way outdoor space is used, it is therefore important to study in more detail future climatic changes in order to be able to give better solutions for the use of the outdoor space, and to prepare the new urban districts with better conditions. Heat and sun are two of the factors, which are desired in the Northern countries, whereas Southern countries need shade, especially during the warm months. Therefore planning the outdoor environment requires different approaches in the Northern climate to those in the Southern (warm) climate. We in the North are attracted to the Southern cities because of their different qualities, such as heat, the sea, the feeling of holiday, history etc. In contrast people from Southern countries are astonished by the nature to be found in the North, as well as the high quality of life each country has its own specific characteristics, which make it attractive for others.

Each city or district becomes more or less popular for different reasons. Cities should develop and new districts should be built for people to find their ideals, such as better jobs, dwellings and more enjoyable neighbourhoods. Those cities, which have more to offer in the form of education, jobs, culture/multi-culture has become more interesting. These qualities form the basis for cities to become livelier. To create more life and a longer stay in the city, which indeed is a characteristic of southern/ cosmopolitan cities due to climate and other conditions, is the subject of this work.

This work aims to design a concept with a Southern character for the new developing area of Varvsstaden for Peab, and includes theory as well as methods for the creation of the desired character, with specified questions. A pre-study, which collects basic data for planning the project, will lead to the concept, which will thus contain a list of indicators with possible ideas and solutions.

To be able to confirm our proposal, literature studies and interviews will be implemented in this work.

As a result of this report, we will be able to present a sample of those factors, which define a lively and sustainable outdoor space.

4 Sammanfattning

De klimatiska förutsättningarna har stor betydelse i val av användning av utemiljön, därför är det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förändringarna för att ge bättre möjlighet till användning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bättre villkor. Värme och sol är faktorer som är efterlängtade i Norden i motsättning till de sydliga länderna där skuggan är mer önskvärd speciellt under de varma månaderna. Det nordiska klimatet kräver andra inställningar för planering av utemiljön än vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden längtar till sydliga städer på grund av olika kvaliteter t.ex. värme, havet, semesterkänsla, historia m.m. Invånare i sydliga länder ser fram emot naturen i Norden och den höga livskvaliteten. Varje land har sina specifika kännetecken som gör det attraktivt hos andra länder .

Att en stad eller stadsdel blir mer populär än de andra har olika grunder. Städerna skall utvecklas och nya områden skall byggs för människor för att hitta sitt ideala jobb, boende och stadsdel. De städer som har mer att erbjuda i form av utbildning, jobb, kultur/mångkultur har blivit mer intressanta. De här kvaliteterna är några orsaker till att städerna blir mer livliga. Mer liv och en längre utevistelse i staden är karakteristiskt för sydliga/kosmopolitiska städer, på grund av klimatet och andra villkor, som även är ämnet på detta arbetet.

Detta arbete syftar till att skapa underlag för konceptet till en sydlig karaktär i det nyplanerade området Varvsstaden åt Peab. I arbeten ingår en teoridel och en metoddel med redovisade frågeställningar på de önskade karaktärerna samt en förstudiedel som innehåller planeringsunderlag för det fortsätta projektet som i sin tur ska leverera hela konceptet. Litteraturstudie och intervju genomförs i detta arbete för att styrka vårt förslag. Detta leder till en förstudie med ett smakprov av konceptet som innehåller indikatorer samt eventuella principer.

Som resultat av arbetet redovisar vi en kort sammanfattning av de faktorer som definierar en livlig och hållbar utemiljö.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning ... 7 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Varvsstaden ... 7 1.3 Problematisering ... 8 1.4 Syfte ... 9

1.5 Varför är PEAB intresserad? ... 9

1.6 Avgränsningar ... 10

2. Teori och metoddel ... 10

2.1 Teorigenomgång och teorianknytning ... 10

2.2 Metodredovisning ... 21 3. Förstudie ... 24 3.1 Projektdefinition... 24 3.2 Namn på projektet ... 24 3.3 Projektorganisation ... 24 3.4 Bakgrund ... 24 3.5 Syfte ... 24 3.6 Mål ... 24 3.7 Avgränsningar ... 25 3.8 Tidplan ... 25 3.9 Intressentanalys ... 25 3.10 Kravspecifikation ... 27 3.11 Planering ... 27 3.12 Milstolpar ... 27 3.13 Ganttschema ... 28 3.14 Projektansvarskort ... 28 3.15 Riskanalys ... 29 3.16 Framgångsfaktor ... 30 3.17 Plan för uppföljning ... 30 3.18 Kommunikationsplan ... 30 3.19 Resursbehov ... 30 3.20 Budget ... 30

6

4. Slutsatser och diskussion... 32

Referenser ... 35

Bildförteckning ... 37

Bilagor ... 38

Bilaga 1 - smakprov på koncept ... 38

7 1. Inledning

1.1 Bakgrund

Detta arbete är en magisteruppsats i hållbar stadsutveckling. Under arbetet kommer vi att skriva en förstudie till en extern partner som kan leda till fortsatt arbete med projektet. Projektet som kommer att behandlas i förstudien handlar om omvandling av området Varvsstaden. Samarbetspartner för projektet är PEAB som äger det planerade området. Projektet valdes utifrån PEABs önskemål om en ny tanke kring utemiljön samt utifrån våra egna kunskaper inom bygg och planering.

Förstudien kommer att skapa en planering av projektet som i sin tur skapar ett koncept som kan marknadsföras till beställaren. Konceptet handlar om ”sydstadskaraktär” i den ena delen av Varvsstaden med smågator som kallas Labyrintstaden. Denna stadsdel kommer att innehålla båda bostäder och lokaler, därför vill man skapa en speciell karaktär på utemiljön där människor kan vistas längre och oftare. Den kallas för ”sydstadskaraktär” eftersom Varvsstaden har samma potentialer som sydliga städer som t.ex. havet, semesterkänslan och en attraktiv utemiljö.

1.2 Varvsstaden

”Peab förvärvade Kockums industriområde år 2005 för att i samverkan med Malmö stad utveckla Varvsstaden till en ny attraktiv stadsdel. Varvsstaden är ett synnerligen attraktivt område, avgränsat av vatten mot öster och söder och beläget i gränszonen mellan Västra Hamnen och Malmö Centrum. Med sitt centrala läge, som en länk till stadskärnan, har Varvsstaden potentialen att integrera omgivningen och skapa ökad närhet till centrum för hela Västra Hamnen”1.Varvsstaden är redan i ett förändringsskede men det kommer att ta ytterligare ca 20 år innan den blir färdig. En del av de befintliga strukturerna och byggnaderna bevaras i området men även nya byggnader planeras.

I Vandkunstens (arkitektbyråns) förslag har de flesta hus tillgång till grönska och labyrintgatorna skapar en mer skyddad miljö från vinden samt en oväntad känsla och upplevelse av miljön. Området har möjlighet att locka besökarna dit, men de klimat-/mikroklimatiska förutsättningarna och karaktären av området har stor påverkan på detta.

1

8 1.3 Problematisering

Mer än 50 % av världens befolkning lever i städer och den globala trenden av migrationen till städerna fortsätter. Av den anledningen får vi tätare städer, som till följd skapar mer förorenade, bullriga och otrevliga områden. En reaktion på dessa problem i de senare åren är en hållbar stadsutveckling av våra städer.2

Hållbar utveckling av våra städer syftar till att förbättra levnadsvillkoren för sina tre miljarder invånare, genom en balans mellan tekniska framsteg och förbättringar inom hälsa, ekonomiska och sociala förhållanden. Frågan är både kravet på att tillgodose de grundläggande behoven i utvecklingsländerna, och förbättra livskvalitet i de industrialiserade länderna3.

Trenden från att leva i livlösa städer och bostadsområden som har åtföljt industrialisering, segregation av olika stadsfunktioner och beroendet av bilen har orsakat att städerna har

2

Hassouri,A., “Climate-adopted residential open space and urban sustainability”, Uppsats till Kursen: “Stadens utmaningar”, Januari 2010, s 1.

3 _{Gauzin-Müller D. “Sustainable architecture and urbanism - Concepts, Technologies, Examples” 2002, s 34} 1. Varvsstaden okt 2008 - program för parallella uppdrag - Vandkunstens förslag. Källa Peab, Karin Månsson

9 blivit tråkigare och mer monotona. Detta pekar fram betydelsen av stimulans och kvaliteten på utomhusmiljön.4

Godtagandet av utomhusmiljön beror huvudsakligen på mikroklimatiska förhållanden och de arkitektoniska utformningarna av utrymmet. Bekvämlighet, meteorologiska och/ eller sociala bekvämligheten påverkar människors beteende och deras användning av utomhusmiljön. Framgångsrika utomhusmiljöer lockar ett stort antal människor, skapar kulturell mångfald, ökar den ekonomiska vitaliteten och tillhandahåller platser för människor att träffas och umgås.5

I ett projekt som Varvsstaden som är en ”infill” av existerande industriområde, är det väldigt viktigt att området planeras och upplevs som attraktivt och beboeligt. Nybyggda område tar längre tid att accepteras inom samhället, men en vältänkt planering och utformning som stimulerar liv och aktivitet kan påverka godtagande av platsen. Studier visar att Västra Hamnen har fått en bra acceptans även om det är ett nybyggt område och detta beror på de kvaliteter platsen har 6. Varvsstaden har potentialen för att bli ännu mer lyckad än Västra Hamnen; närheten till centrum, mer skyddad från havets hårda vindar ger området bättre möjligheter. Dessutom kan Varvsstaden representera ett ännu mer varierat område i form av blandning mellan gamla industribyggnader och modern arkitektur som kan skapa en mer attraktiv miljö. Blandningen kan även vara i form av de aktiviteter och de ekonomiska möjligheter som området har att erbjuda sina invånare.

1.4 Syfte

Syftet med detta arbete är att teoretiskt utveckla ett planeringsunderlag inför ett arbete som leder till en stadsmiljö baserad på framtidens klimat och med en blandad, attraktiv och livlig karaktär i Varvsstaden. Detta utförs genom en förstudie som presenterar ett smakprov av konceptet. Frågan är på vilka grunder konceptet för en hållbar ”sydstadskaraktär” kan utvecklas? Vilka metoder är de mest användbara i projektet? Vad kommer ”sydstadskaraktär” innebära? Kan konceptet locka företaget?

1.5 Varför är PEAB intresserad?

PEAB kommer förmodligen att använda förstudien till fortsätt planering av Labyrintstaden. Klimatförändringar är ett aktuellt tema i Malmö, därför kan det vara intressant att bygga ett pilotområde med dessa förändringar i åtanke. Malmö är redan en blandad stad med folk från hela världen. Ett nytt blandat område som erbjuder mer variation på livsstil och stadsliv och som samtidigt tolererar blandningen och ger Malmö en nationell/internationellt rykte om en modern stad. En blandning av mångkulturella affärer och restauranger t.ex. falafelkiosk, ”All Frukts” handel eller ett lokalt bageri med stöd från ”Nordmils” ger

4

M. Wheeler,S & Beatley, T., “The Sustainable Urban Development Reader”, Second Edition. s101. Från Gehl J. ”Outdoor Space and Outdoor Activities”

5

Gehl J. “Life between buildings - Using public space”, 4th edition 2001 6

Lisa Tucker Cross och Rikard Küller, ”Utvärdering av stadsrum Bo01 i Malmö”, 2002 http://www.artinstitutes.edu/pittsburgh/pdf/utvardering_stadsrum_tucker.pdf

10 Varvsstaden kosmopolitisk själ. En sydstadlig karaktär ger Malmö en ny identitet och kartlägger den ännu en gång som ett hållbart exempel, samt förbättrar omständigheterna för boende med ett mer skyddat (klimatisk) och tryggare miljö som erbjuder liv dygnet runt. 1.6 Avgränsningar

Den litteratur vi tar upp i arbetet studeras inte grundlig då vi vill lämna de grundliga detaljerna för det fortsätta projektet. Vi kommer inte att redovisa ett komplett koncept utan ett smakprov i form av en presentation av en tabell med indikatorer för de önskade karaktärerna på det planerade området samt några exempel på hur de kan uppfyllas. Vi presenterar exemplen utifrån ett hållbart perspektiv som har klimatiska och sociala förutsättningar i åtanke.

2. Teori och metoddel

2.1 Teorigenomgång och teorianknytning

2.1.1 Stadstyps-utveckling i Sverige ur historiskt perspektiv

För att förstå vilken karaktär man strävar efter i Varvstaden måste man förstå hur olika stadsdelar/städer har utvecklats under en längre tid i Sverige. Det är också viktigt att studera den historiska utvecklingen av städerna för att hitta de typiska karaktärerna under den tiden. Den äldsta typen av stadsbebyggelse har i århundraden följt kvartersstadens princip som innebär att gator, torg och parker bildar de offentliga rummen som inramar kvarteren. Kvartersgränser markeras ofta fysisk med hus, murar, plank, staket och häckar.

I början av 1930-talet introducerades ett nytt begrepp inom stadsplanering – ”hus i parken”, som har gett förmån till ett rumsligt öppet stadsbyggande. Så gott som alla stadsrum fick en offentlig karaktär. Tydlig zonindelning var en viktig aspekt då man ville skilja på olika verksamheter från bostadsområden. Trafikåtskiljning blev viktigt då man prioriterade bilen. Den nya stilen blev populär och ledde till utveckling av olika husformer: punkthus, skivhus och lamellhus. 7

På 1950, 60 och 70-talet var det vanligt förekommande att stadsdelar utvecklades till att bli ABC-områden. En stadsdel byggd efter ABC-modellen separerade på arbetsområde, bostadsområde och centrum. Tanken var att människor skulle bo och arbeta inom samma stadsdel men i olika delar, där centrum var tänkt att fungera som den naturliga mötesplatsen. Följden blev också att mycket få människor befann sig i bostadsområdena under kontorstid, vilket gjorde det tomt och ödsligt. Samma företeelse uppenbarade sig även i arbetsområdena under kvällar och helger.

Man ifrågasatte den öppna stadsplaneringen på 80-talet och började komma tillbaka till det traditionella kvarterstänkande stadsplaneringen med ett modernt stadsrum. Idag arbetar

11 man i Sverige med en mångfald av stadstyper8: stenstad, småstad, trägårdsstad och parkstad.

De andra begreppen som man använder sig av i stadssammanhang nu är:

 Blandstad – man har bostäder, kontor och butiker på ett och samma område. Man kan säga att det är den gamla ABC–staden fast med modernare tankegångar9. I begreppet blandstad kan även blandade hustyper för verksamheter och boende inräknas, d.v.s. flerbostadshus, radhus, villor, kontorshus, gallerier o.s.v.

 Upplevelsestad – ett begrepp som utvecklades i Malmö med uppkomsten av nya stadsdelar som kunde erbjuda människor olika aktiviteter under hela dagen som t.ex. badstrand, cykel- och promenadstråk, hundrastplats, grill- och picknickplatser, kallbadhus, golfbana, parker, torghandel, restauranger, affärer, uteserveringar, o.s.v.

 Kulturhuvudstad – en Europeisk kulturhuvudstad är en stad i Europa som av EU utsetts till kulturhuvudstad och fått möjligheten att visa upp och utveckla sitt kulturliv10.

 Tätstad – man förtätar inom staden, man planerar bebyggelse så att den kan rymma så många bostäder och lokaler så möjligt. Förtätningar skapar fördelar med närheten till staden och minskat transportbehov men samtidig minskar grön- och rekreations- ytorna.

 Grön stad – det är en stad där man skapar grönska på både offentliga och privata platser. Olika ytor används för att plantera grönska som t.ex. tak och väggar.

Även i den övriga världen har man börjat komma tillbaka till det beprövade byggsättet. I vissa områden försöker arkitekter bryta mot globaliseringens likformighet och använda sig av traditionella byggnadsformer och inhemska material till sina projekt. Det bidrar till platsens kultur och identitet. På det sätet stärker man regionens egenart och ökar dess förutsättningar i den globala konkurrensen11.

2.1.2 Nya städers utmaningar

Vid utvecklandet av dagens samhälle eftersträvas funktionsblandade stadsdelar med mycket liv och rörelse. Planerare och stadsbyggnadspolitiker vill skapa levande stadsdelar som påminner om innerstaden med både bostäder, lokaler och naturliga mötesplatser. 12

Städerna spelar en viktig roll i den globala konkurrensen samtidigt som städernas fysiska och miljömässiga utveckling spelar en viktig roll i klimatförändringarna. De stora utmaningarna för framtidens stad är att hantera klimatförändringarna (i relation till den fysiska

8

Kjell Forshed och Ola Nylander, ”Bostadens omätbara värden”, 2003, s94-101 9

Webbsida http://sv.wikipedia.org/wiki/Blandstad 10

Webbsida http://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturhuvudstad

11 _{Jürgen Tietz, ”Den moderna arkitekturens historia”, 2008, s115-116} 12

Caroline Lewenhagen och Carl Talling, examensarbete ”Hur skapas en attraktiv stadsdel? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?”, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi

12 stadsutvecklingen) på ett konkurrens- och miljömässigt bra sätt. Samtidigt som livskvaliteten blir viktigare inte minst i relation till klimatet men även vad en stad har att erbjuda sina invånare spelar stor roll i den globala världen, där alla är på jakt efter bättre liv och flyttar gärna runt för att hitta det.

Tidigare forskning om platser i staden har i huvudsak behandlat utformningen av den fysiska miljön samt den sociala miljöns betydelse för uppkomsten av platsidentitet och social delaktighet. Utformningen av platsens fysiska miljö har visat sig vara viktig för människors upplevelser och tillfredsställelse. Senare forskning har visat att ett positivt socialt klimat ökar känslan av tillhörighet och tillfredsställelse i ett bostadsområde, vilket i sin tur leder till ökad social samverkan mellan grannarna.13

De aktiviteter människor deltar i under en vardag är mycket beroende på omgivningen och möjligheterna som platsen ger. Den gemensamma för alla, frivilliga och sociala, aktiviteter är att de endast sker när de externa förutsättningarna, för att stanna till och röra sig ute, är bra. När det är i alla avseenden behagligt att vara i miljön.14

I dagens samhälle flyttar folk till olika delar av landet eller även världen för att hitta sina ideala platser. Det är många som bosätter sig där en längre period av deras liv, men å andra sidan är det andra som inte kan tänka sig att bo i länder som inte har samma standarder, eller inte känns som hemma. Frågan är vad som gör en stad/stadsdel mer intressant än de andra? Vad är grunden till att folk flyttar runt för bättre livskvalitet och vilka är de kvaliteterna? Med hjälp av litteratur och (senare under projektets tid) intervjuer försöker vi att definiera nord och sydstadskaraktär samt att söka efter och lista ut de karakteristiska omständigheterna från syd/nord som folk strävar efter. Även de faktorer som gör en stad/stadsdel blir mer populär än de andra skall studeras.

Kreativitet: ”The lifeblood of cities”

”Kreativiteten hos de som bor i och bedriver en stad definierar stadens succé. Kreativitet handlar inte bara om en ständig uppfinning, men också att ta itu med den gamla. ”15 D.v.s. att en stad inte behöver bygga nytt hela tiden för att bibehålla kreativiteten och attrahera fler. Kreativitet kan handla om att behålla den gamla arkitekturen som ett kulturarv för att behålla karaktären samt att ge en ny identitet och funktion som passar bättre i det moderna samhället.

De här exemplen handlar inte bara om byggnaderna men också om den atmosfär och karaktär som de ger till staden.

13

Utvärdering av stadsrum Bo01 i Malmö, Lisa Tucker Cross och Rikard Küller 2002

Http://www.artinstitutes.edu/pittsburgh/pdf/utvardering_stadsrum_tucker.pdf

14

Gehl, J. “Life between buildings, Using public space”, 4th edition 2001, s 173

15

13

Kultur

Kultur är rustningen av resurser som visar att en plats är unik och karakteristisk. Resurser av det förflutna hjälper att inspirera och ger förtroende för framtiden, samtidigt son det hjälper oss att anpassa oss till förändring med att förankra vår känsla av existens. Det visar att vi kommer någonstans ifrån och har en bakgrund. Kulturella arv är mer än bara byggnader, det är rustningen av kulturella resurser som visar att en plats är unik och särpräglad.16 Kultur är en av de faktorer som uppmuntrar folk att resa till nya delar av världen för att uppleva olika traditioner och vanor.

16 _{Charles Landry, ”The creative city – a toolkit for urban innovators”, 2000, s39} 2. Hotel NewYork i Rotterdam, ett exempel på ett

kontorshus som har förvandlats till ett hotell och ett populärt café. Källa Avine Hassouri

3. Bokhandeln Selexyz i Dominikanska kyrkan i Maastricht. Källa Avine Hassouri

4. Svensk midsommar som attraherar turister till Sverige. Källa Avine Hassouri

5. Hollandsk Queen´s day som uppmuntrar invånare och turister från hela världen. Källa Avine Hassouri

14

Attraktivitet

Hur vet vi om en stadsdel upplevs som attraktiv eller inte är svår att besvara eftersom det inte finns en tydlig definition av vad som avses med en attraktiv stadsdel. Vad en individ upplever som attraktivt i en stadsdel är i högsta grad subjektivt. Allmänt borde dock en attraktiv stadsdel mena en stadsdel där människor väljer att arbeta, bo och vistas. Hur en sådan stadsdel skall skapas har förändrats över tiden.

Trots att det inte finns en entydig definition av begreppet attraktiv stadsdel kan en del faktorer nämnas som var för sig bidrar till att en stadsdel upplevs som attraktiv.

 Naturgivet fysiskt kapital, de naturtillgångar och miljökapital i form av grönområden, vackra vyer, vattennära läge, parker etc. som finns i en stad.

 Tillverkat realkapital, infrastrukturen och beståndet av bostäder och lokaler.

 Humankapital, den högteknologiska kompetensen i företag samt förekomsten av högskolor eller universitet.

 Kulturellt kapital, såsom teater, konserthus, museer m.m.

 Trygghetskapital, hur säkerheten ser ut på gator och torg.

 Relationskapital, människor har relationer till andra människor i staden eller närliggande städer samt till staden i sig, en känsla av ”community”.17

17

Caroline Lewenhagen och Carl Talling, examensarbete ”Hur skapas en attraktiv stadsdel? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?”, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi

7. Promenaden i Helsingborg, attraktiv vy. Källa Avine Hassouri 6. En park i Rotterdam, naturkapital

människor och kulturellt kapital. Källa Avine Hassouri

15

Livlighet

Att uppleva andra människor utgör en särskilt färgglad och attraktiv möjlighet till stimulans. Jämfört med upplevelsen av byggnader och andra livlösa ting, är upplevelsen av människor som talar och rör sig mycket starkare och erbjuder en mängd sensuell variation. Det handlar om det viktigaste ämnet i livet: människor18. Med en bra planering av stadsmiljön samt aktiviteter kan en livligare stad utformas.

Arkitektur

Den attraktiva staden är en fråga om design - design i form, färg, struktur, full av variation och kontrast men ändå harmonisk. Där byggnader, offentliga och privata, grupperas i intressanta massor och siluetter. Attraktiv arkitektur attraherar invånare, arkitekter och andra för att uppleva staden samt att skapa turism och ekonomisk framgång.

18 _{Gehl, J. “Life between buildings, Using public space”, 4th edition 2001}

8. Ett livligt torg I Malmö. Källa Avine Hassouri 9. En livlig gata i Bryssel. Källa Avine Hassouri

10. En attraktiv studentbostad i Köpenhamn. Källa Avine Hassouri

11. Arkitektur kan skapa turism, Österrike. Källa Avine Hassouri

16

Sydstad

Det räcker med att söka på internet om karaktären av sydliga städer för att få resultat om strandstäder med soligt och varmt klimat. En sydstad påminner de flesta om vackra stränder, smala gator med linor mellan fönster och stora terrasser med blomsterkrukor. Man tänker på värme och solen vid havet samt en god siesta mitt på dagen. 19

I sydliga länderna i motsats till de nordiska länderna är skuggan mer önskvärd än solen. De smala gatorna möjliggör en behaglig utomhusmiljö där barn kan leka och äldre njuta av en livlig vy. I flera årtionden har många med tillräckliga resurser flyttat till Medelhavet, Atlanten öar och kustområden för de klimatmässiga fördelarna och lägre levnadskostnader. 20

Vi har tillgång till mer natur i Norden än i andra sydliga städer men i Sydeuropa är närheten till havet och parken viktigare. För många människor i Sydeuropa är det ingen valmöjlighet om de vill bo nära grönskan eller ej.21

Kombinationen av värmen och brist på natur i närheten av staden påverkar även typ av aktiviteter i staden. De här faktorerna kan orsaka att folk är mindre aktiva och vill sitta mer på kaféer och i skuggan för att njuta av en behaglig temperatur.

De andra faktorerna som gör sydliga städer attraktiva är god mat och gott vin, historia och identitet av platsen och en blandning av invånare och turister.

Nordisk miljö

Att skapa en behaglig miljö är en fråga om skydd från dåligt väder. Vädret skiljer sig från område till område och land till land. Klimatiska villkor måste vara basen i varje individuell ort. I Skandinavien är korrelationen mellan klimat och graden/karaktären av aktiviteter mer

19 _{Yuri Kazepov, “Cities of the Europe”, 2006, s79} 20

Webbsida http://eprints.whiterose.ac.uk/1516/1/warnes.a.m2.pdf 21

Översiktsplan för Helsingborg, seminarium den 21 maj, 2001

http://www.helsingborg.se/upload/Bygga%20och%20bo/Oversiktsplaner/OP/Processen/seminarium.pdf

12. Italien, en sydstad med liv även på kvällen. Källa Avine Hassouri

17 extrem. Studier22 visar att under de månader som temperaturen är högre, är graden av utomhusaktiviteter också högre, därför är anpassning av utemiljön till klimatiska förutsättningar viktigare.

Det finns även andra faktorer i nordiska länder och kulturer som påverkar typ och grad av aktiviteter utomhus och gör att Norden upplevs annorlunda. Förhållande till naturen23, förkärlek till trämaterial24, jakt efter nordisk ljus25, välfärd, individualism och demokratiska attityder26 är principer som skiljer Norden från andra länder.

Labyrintstaden

Begreppet labyrintstad i detta arbete handlar om gatunätets utformning som påminner om en labyrint. Inspirationen är hämtad från den medeltida staden som är planerad med tanke på klimatet samt upplevelsen av staden.27

De viktigaste frågorna i den medeltida staden är oavbruten erfarenhet av rummet samt simultan kontinuitet. Detta betyder att man har en oavbruten erfarenhet av rummet i form av en serie av rörelser som är relaterade till varandra och den totala levande erfarenheten.28 Man har alltid ett motiv framför sig för att gå vidare och upptäcka nya stadsrum och upplevelser. En levande erfarenhet av fysiska staden stimulerar människor för att använda stadsrummet och välja att vara ute. I Varvsstaden har man 3D torget, som är kvarståendebyggnad av den gamla Varvsstaden, framför sig för att upptäcka och uppleva.

22

Gehl, J. “Life between buildings, Using public space”, sida 117. 4th edition 2001 23

Macarena San Martín, ”Skandinaviska hem”, 2008, s25,68,91,198 24

Catalogue 1, ”Hemma – berättelser på en bomässa”, 2001, s27 25 _{Ingrid S., Tove G., ”Nordisk ljus hemma”, 2004}

26

Webbsida http://sv.wikipedia.org/wiki/Norden#Samh.C3.A4lle.2C_v.C3.A4rderingar_och_ekonomi 27

Intervju med Karin Månsson, 10 04 13 28 _{N.Bacon, E. “Design of cities”, 1974, s34}

14. Längtan efter natur och naturliga material, Sverige. Källa Giedre Marcinkeviciute

15. Ett ganska tomt rådhustorg i Tallin. Källa Giedre Marcinkeviciute

18

Blandstad

Tanken med blandstad är att undvika sovstäder och istället skapa en levande stad. Blandstad uppkom som en reaktion mot den zonerade staden med liv och rörelse endast vissa tider på dygnet. Visionen från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg är att: ”Alla ska kunna, vilja och våga befolka stadens gator och andra offentliga rum.” Tanken med blandstad är att integrera funktioner till så stor del som möjligt dels för att åtminstone några har nära till jobbet men också för att skapa liv och rörelse under större delen av dygnet.29

De typer av blandning som vanligtvis avses är:

 Funktionell blandning: funktioner som bostäder, handel, kultur, nöjesliv o.s.v. skall planeras i samma kvarter för att alla individuella funktioner kan överleva.

 Social blandning: olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper och sociokulturella grupper) skall vara blandade i ett kvarter för att skapa social blandning samt social hållbarhet. Även boende former och storleker skall vara varierade.

 Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, materialmässigt och höjdmässigt. Ju fler arkitekter och byggbolag som delar på en ritning och exploatering av området desto större blandning av arkitekturen skapas.

29

Gustavsson T. ”Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm”, Magister uppsats, Blekinge Tekniska högskolan, 2004

16. Labyrint gator och stora motivet, Leiden. Källa Avine Hassouri

17. En Labyrintgata som leder till en oväntad öppning (torg), Tyskland. Källa Avine Hassouri

19 2.1.3 Hållbarhetsaspekter

Hållbarhet som begrepp är invecklat och komplicerat. Ofta handlar det om jordens resursförbrukning men det handlar även om social rättvisa, ekonomisk rättvisa, jämlikhet, biologisk mångfald, framtidsvisioner, o.s.v. Med andra ord kan man säga att hållbarhet betyder att världen av idag redan ska betraktas med morgondagens ögon30.

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.31

Hållbar stadsutveckling är: “Improving the quality of life in a city, including ecological, cultural, political, institutional, social and economic components without leaving a burden on the future generations.”32

Det är en process i ständig förändring som sätter människan i centrum som kräver förmåga till helhetssyn och samordning. I detta arbete handlar hållbarhet om de aspekter som bidrar till en god utomhusmiljö. De förutsättningar som möjliggör en längre utevistelse till invånare i Varvstaden.

1. Social hållbarhet

Social hållbarhet betyder att försöka ta kommande generationer i beaktande och att leva med en medvetenhet om att våra åtgärder påverkar andra och världen. Därför tar social hållbarhet en större världsbild i samband med äktenskap, familj, föräldraskap, skilsmässa, samhälle, kultur, medborgarskap och globalisering. Det handlar även om trygghet,

30

Jürgen Tietz, ”Den moderna arkitekturens historia”, 2008, s116 31

Webbsida http://www.naturvardsverket.se/en/In-English/Menu/Swedens-environmental-objectives--for-a- sustainable-society/Swedens-environmental-objectives/The-system-of-environmental-objectives/The-national-environmental objectives/A-Good-Built-Environment/

32

Wheeler, S.M. & Beatley, T. “Towards Sustainable Development”, bok “The Sustainable Urban Development Reader”, s59-63

18. En blandad arkitektur; gammal som ny, Rotterdam. Källa Avine Hassouri

19. Blandad funktion-handel och bostäder, Almere. Källa Avine Hassouri

20 delaktighet av invånarna och att vara demokratisk. I ett socialt samhälle möts olika kulturer och erfarenheter på lika villkor, samverkar och berikar varandra. Ett Socialt hållbart samhälle gäller allas rätt till det goda livet.

I detta arbete spelar social hållbarhet en större roll, att uppmuntra folk för att använda utemiljön är resultatet av ett välplanerat samhälle samt en tryggare utemiljö som har goda möjligheter för boende och ger dem en känsla av ”community”.

2. Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet är en utveckling där mänsklighetens hantering av jordens resurser sker utifrån ett rättvist perspektiv med fokus på naturens livsavgörande förutsättningar. Allt levande har rätt till ren luft, friskt vatten, giftfri näring och möjlighet till reproduktion. För en ekologiskt hållbar utveckling måste klimatförändringen motas och den biologiska mångfalden skyddas.

I detta arbete handlar ekologisk hållbarhet om inte bara om klimatanpassade material och former men även om de sociala aktiviteter som bidrar till ekologisk hållbarhet i området. Aktiviteter kan ordnas för barn eller vuxna som förstärker relationen mellan boende samtidig som de förbättrar de ekologiska förutsättningarna.

3. Ekonomisk hållbarhet

En ekonomi som växer behöver inte innebära ett ökat uttag av naturresurser. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom att omsättningen av material effektiviseras. Varor kan ersättas med tjänster eller så kan återanvändningen av vissa varor ökas. Både konsumtionsmönster och teknologi behöver styras för att negativa effekter på ekosystemet skall minimeras. Den lokala ekonomin ska vara mer i fokus för att nå ett ekonomiskt hållbart samhälle.

Varvstaden har goda möjligheter för att stimulera den lokala ekonomin och detta ska göras med tanke på de sociala aspekterna av platsen för att bidra till en livligare stadsmiljö.

21 2.2 Metodredovisning

2.2.1 Arbetsgång

Till en början ordnade Malmö högskolan ett mingel med intressenter för att skapa möjligheter för studenterna för ett självständigt arbete under utbildningen – ”Hållbar stadsutveckling”. Där har studentetrna presenterat sina idéer för intressenterna och de i sin tur har berättat om sina önskemål. Detta arbete har valts i samarbete med Peab. Tillsammans med 2 andra studenter har vi haft ett gemensamt möte på Peab med Karin Månsson Där presenterade hon ca 8 olika teman om Varvsstaden. Efter mötet har vi efter en diskussion om våra relevanta kompetenser, delat in oss i 2 grupper och valde var sitt ämne. Arbetet började med en grovskiss om vad som skulle göras, d.v.s. syfte och mål med arbetet. Nästa Steg var att definirera de möjliga intressenterna till projektet och kontakta dem för att förstärka våra argument om arbetets betydelse. Under arbetsgången har ansvaret för olika delar delats mellan deltagarna baserat på deras kompetenser och erfarenheter. Båda deltagarna har kompletterat varandra med sina synpunkter under möten varje vecka.

Senare har arbetet utvecklats enligt skolans mall för förstudien. I den ingick: projektdefinition, namn på projektet, bakgrund, syfte, mål, avgränsningar, tidplan, intressentanalys, kravspecifikation, planering, milstolpar, ganttschema, projektansvarskurs, riskanalys, framgångsfaktorer, plan för uppföljning, kommunikationsplan, resursbehov och budget. Dessa punkter har vi följt i kronologisk ordning med avstämning med lärarna och handledaren. För att styrka vissa rubriker har vi kontaktakt intressenter och handledare. Förstudien har även grundats på kurslitteratur33.

Parallellt med förstudien har en litteraturstudie för teoridelen genomförts. Med hjälp av litteratur och diskussioner mellan deltagarna, Karin Månsson och handledaren på skolan har de viktigaste aspekterna som leder oss till konceptet tagits fram, t.ex: sydstad, nordisk miljö, blandstad, labyrintstad, arkitektur, kultur, attraktivitet, kreativitet, hållbarhetsaspekter, stadens utmaningar m.m. Litteraturen har tagits fram med hjälp av väsentliga titlar och beskrivningar. Under tiden har kontakten med Karin Månsson hjälpt oss med den röda tråden för att tydliggöra målet samt namnet av projektet som ändrades från ”Sydstadskaraktär i Varvsstaden” till ” Den Nordiska sydstaden”.

Resultatet presenteras med ett smakprov av några exempel på hur en sydstadskaraktär i Norden åstadkommas. Smakprov av konceptet presenteras som text och två tabeller då det blir lättare att fortsätta med projektet genom att fylla ut tabeller och göra en checklista eller liknande. Vi har valt att arbeta med det sist då all relevant information var insamlad och bearbetad.

Revidering av projektet kommer att ske efter en presentation med en utskrift av arbetet.

22 2.2.2 Metoder

Detta arbete är indelat i två generella delar där man använder liknande metoder för att ta fram väsentlig information. Del 1 behandlar en teori- och metoddel som ingår i magisterexamens uppsats och är baserat på kvalitativ litteraturstudie, bildanalys och ostrukturerade intervjuer. Del 2 behandlar förstudien och är baserat på kvalitativ litteraturstudie, indikatorstudie, strukturerade intervjuer och telefonintervjuer med intressenter.

Kvalitativ litteraturstudie

Med kvalitativ forskning lägger man vanligtvis vikt på ord och inte kvantifiering under datainsamlingen. De viktiga punkterna under datainsamlingen är i detta fall individernas uppfattning och tolkning av den sociala verkligheten samt generalisering av teorier34. Detta har använts mest för att styrka de karaktärer som var önskvärda i projektet. Hur informationen har tolkats kommer avspegla karaktärens typ.

Litteraturstudie har görts på tryckta och e- böcker, informationsportaler samt artiklar på nätet. De böcker som har studerats är kurslitteratur, böcker från Malmö högskolans bibliotek om stadsutveckling i Sverige och Europa samt inrednings, arkitektur och böcker om hållbar stadsutveckling från personlig samling.

Den insamlade datans pålitlighet är avgörande för arbetet då man ska kunna styrka den om projektet genomförs och tas i bruk.

Bildanalys

I arbetet har diverse foto och illustrationer med relevant miljö studerats för att styrka karaktären med visualisering. Bilderna kommer från egna insamlingar samt är godkända för användning av beställaren.

Indikatorstudie

Indikatorer används ofta för att komma fram till ett mått på ett visst begrepp. Oftas behövs flera indikatorer för att definiera ett begrepp på rätt sätt. I arbetet har indikatorstudie använts främst i smakprovsframställning där tre olika stadskaraktärer har undersökts: nordstad, sydstad och blandstad. Indikatorer som vi har använt kommer från diverse källor och egna uppfattningar. Indikatorer har placerats i en tabell där vi har sorterat dem i olika perspektiv: sociala, arkitektoniska, klimatiska o.s.v.

Ostrukturerad intervju

Detta är en intervju där man behandlar ett tema eller en frågeställning. Sättet att ställa frågorna är informellt och oftast kommer följdfrågor efter diskussion35. Ostrukturerade intervjuer i detta fall har använts endast med beställaren och handledaren.

34

Allan Bryman, ”Samhällsvetenskapliga metoder”, 2009, s 35 35 _{Allan Bryman, ”Samhällsvetenskapliga metoder”, 2009, s 470}

23

Strukturerad intervju

Detta är en intervjuform där alla respondenter får samma frågor att besvara i samma följd och samma formulering.

I detta fall har alla intervjuer inletts med generell beskrivning om vem vi är och vad vi gör samt en kort beskrivning av projektet. De frågorna som har använts i detta arbetet är:

1. Hur mycket vet du/ni om ombyggnationen av Varvstaden? 2. Vilka krav har du/ni till ombyggnation av Varvstaden generellt?

3. Vilka krav har du/ni för vårt projekt som behandlar utemiljön i blandstadsmiljö i det valda förslaget till Varvstaden?

4. Vad är sydstadskaraktär för dig/er?

5. Har du/ni andra synpunkter eller kommentarer?

6. Vad tycker ni folk förväntar sig av en sydlig stad/ Varvsstaden?

Telefon intervju

Detta är en intervju där man intervjuar via telefon istället för direkt. Det kräver mindre tid och resurser. De som har intervjuats via telefon är ”Nordmills” och Malmö stad.

Intervju via mejl

Detta är en intervju där man frågar frågor via mejl istället för direkt. Det kräver mer tid för att få svar men samtidigt minskar de resursbehovet. Det är även en flexibel intervjuform om man gör intervju i andra länder då det kan skilja sig mellan tidszoner. De som har intervjuats via mejl är Vandkunsten och Malmö stad.

2.2.3 Förstudie till koncept.

Som det har nämnts tidigare börjar arbetet med en förstudie som leder till ett smakprov av konceptet som har utvecklats på teoretiska grunder. Förstudien handlar om definition av projektet samt syfte och mål. En intressentanalys förstärker arbetet och intressenternas krav skapar möjligheter för högre kvalité av arbetet. Projektets åstadskommande försäkras med en noggrann planering av tid, ansvar och resurser. I slutet presenteras ett smakprov av konceptet som handlar om de önskade karaktärerna från syd samt karaktären i projektets omgivning, Norden. Dessutom har en studie om städernas nya utmaningar fört oss till nya karaktärer, som t.ex. blandstad som leder till en hållbar stad. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling är grunden i arbetet.

24 3. Förstudie

3.1 Projektdefinition

Varvsstaden – den nordiska sydstaden. Långa utekvällar, mat och gourmé, gröna små gränder, en paus, småhandel, dans och liv finns i alla gatuhörn. En stad med blandning av människor, byggnader och verksamheter som ger förutsättningar till ett modernt hållbart levnadssätt.

3.2 Namn på projektet

Den nordiska sydstaden – en utemiljö man längtar efter 3.3 Projektorganisation

Roll Namn Telefon E-post.

Projektbeställare PEAB- Karin Månsson 040- 357511 karin.mansson@peab.se Projektledare Konsultfirma AG

Projektdeltagare Giedre Marcinkeviciute (ingenjör)

0735-607689 giedremar@spray.se Projektdeltagare Avine Hassouri (arkitekt) 0735-827871 avine_h@hotmail.com

3.4 Bakgrund

Varvsstaden är belägen ganska utsatt med tanke på kanalen, havet, utfyllningsmarken, föroreningarna samt en aktiv industri. Med tanke på att temperaturen stiger i världen kommer Malmö i framtiden ha ett annorlunda klimat. Samtidigt söker sig människor från Sverige till länder med småstadskaraktär och smala gator och gränder för att uppleva något annat än de har hemma. Frågan är hur man kan förvandla Varvstaden från en utsatt industristad till den upplevelsefulla staden. Exempel som Västra Hamnen har lyckats att locka folk under fina soliga dagar men kan inte erbjuda en mer skyddad trevlig miljö för att vistas ute längre en ganska blåsig dag, därför är det intressant att undersöka möjligheterna för att bygga ett område som optimerar förutsättningarna för att vistas ute längre och locka fler till området.

3.5 Syfte

Syftet med detta projekt är att ta fram de förutsättningar som förlänger utevistelsen på ett dygn under de nordiska årstiderna samt skapa bättre stämning i labyrintstaden. Projektet kommer att hjälpa PEAB med krav (bestämmelser) i projekteringen av detta område som i sin följd kan öka värdet av området för framtida försäljning. Detta kan även ge Malmö stad ett nytt rykte som sydstad (sydlig i Sverige med kontinental karaktär).

3.6 Mål

Uppdragets mål är att ta fram ett koncept till PEAB som hjälper arkitekten/planeraren med att ta fram förutsättningar till en blandstad med hållbar sydlig (kontinental) karaktär som människor strävar efter, samt att anpassa det med ett nordiskt klimat och miljö i grunden. Klimat och mikroklimat är nyckelord i arbetet, för att de förutsättningar som påverkar klimatet i området kommer att ha stort inflytande på projektet. Konceptet behandlar de

25 förutsättningar som skapar en hållbar sydstadskaraktär, vilket relaterar till ett integrerat hållbarhetsbegrepp.

Ett mer utvecklat exempel på de förutsättnigar samt förslag som skapar konceptet presenteras senare i Bilaga 1, Tabell 2. I den presenteras vissa delmål som t.ex.:

 Social

- Längre utevistelse

- Trygghet i labyrintstaden - Livligt uteliv på gränderna

- Ökad identitet och upplevelsegraden

 Ekologisk

- Förbättrat uteklimat - Hållbart material

- Grönska och ekologisk mångfald

 Ekonomisk

- Blandade verksamheter på gatunivå - Små företag/lokala företag

- Ökat värde på lokalerna i Varvsstaden 3.7 Avgränsningar

Vi arbetar utifrån Vandkunstens design i Labyrintstaden, varför inga förslag på hur områdets planering ska se ut eller ritningar av området kommer att levereras från vår sida.

3.8 Tidplan

Startdatum 2010-07-01 (preliminärt) Slutdatum 2010-10-30 (preliminärt) 3.9 Intressentanalys

Närheten till centrum gör att man vill skapa en naturlig förlängning av centrum till den modernare stadsdelen. Där finns även andra verksamheter och organisationer som kan få nytta av utvecklingen av Varvsstaden på ett långsiktigt hållbart sätt. Därför är det intressant att studera om de andra verksamheterna är intresserade av en studie om sydstadskaraktär även i Sverige och i Varvstaden.

PEAB är ett företag inom bygg och anläggning som äger det planerade området. PEAB är huvudintressent i vårt arbete eftersom de både finansierar och utför projektet. Kontakt personen på PEAB är Karin Månsson som är projektbeställaren.

Malmö stad är en viktig intressent i projektet eftersom de är en av projektbeställarna som har planmonopol. Kommunen kan ha intresse i vår förstudie genom att få en attraktiv utemiljö som i sin tur kan leda till gott rykte som hållbar sydstad. Kontaktpersonen på Malmö stad är planförfattare, Björn Engdahl som jobbar på stadsbyggnadskontoret.

26 Vandkunsten är en arkitektbyrå som har valts av PEAB för att gå vidare med förslaget. De kan vara intressenter av projektet på grund av fortsätt design av området eftersom det inte är bestämt vilken arkitektbyrå som ska rita det slutliga förslaget. Vandkunsten känner till planer och området, därför kan de vara en resurs i vårt arbete.

Grannområden/grannverksamheter som vi undersöker består av Västra hamnen, Dockan och Nordmills. Dessa grannar kan både påverka och påverkas av Varvsstadens ombyggnation. Därför är de enligt PEAB viktiga intressenter till förstudien. Den viktigaste intressenten av dessa är Nordmills som redan har haft inflytande på planeringen av kommunikation via kanalen. Kontaktperson på Nordmills är Erling Koch som är platschef. Boende (fastighetsmäklare) och allmänheten är intressenter i vår förstudie för slutanvändning av området. Varvstaden kommer att få ett bra rykte bara om boende och brukare är nöjda.

Intressent Önskemål och förväntningar på projektet Resurser och kompetenser som är viktiga för projektet Maktposition/ inflytande Viktni ng Strategi i förhållande till intressenter PEAB Genomförbar, kostnads och tidseffektivt. Projektledning, budget, tid, underkonsulter. Projektbeställare, ressursägare, projektledare, intern mottagare

5 Intervjuer och bra kontakt, utbyte av information. Vandkunsten Ge framtidsvision, underlättar utformningen. Planer, ritningar, beskrivningar.

Projektdeltagare 4 Intervju via mejl.

Malmö stad Levererar popularitet, skapar inkomst och arbete, uppfyller krav, mångfald på alla sätt. Ledning och organisering, projektstöd, reklam, kravbeskrivningar , pengar. Projektbeställare, projektdeltagare

5 Intervju via mejl och via telefon med

kontaktperson.

Grannområde Leder till ökat intresse för egna områden, tar inte all uppmärksamh et. Exempel på redan byggda platser, tolerans, råd.

Brukare 4 Studera offentligt

material, intervju via telefon och direkta intervjuer. Boende (fastighets mäklare) Praktisk, attraktiv, populär boende. Krav från de sökande efter boende, tips och råd.

Brukare 4 Intervju med

intresserade mäklare.

27 3.10 Kravspecifikation

Intressent Krav Viktning Acceptanskriterier

PEAB Det ska vara realistiskt

förslag som ger en WOW faktor.

5 Vårt projekt ska vara

tids- och

resurseffektivt samt tillföra något nytt till huvud projekt.

Malmö stad Prioritera gående och

cyklister med smala gator som motverkar vindproblematiken samt verksamheter mot huvudstråket.

5 Projektet ska inriktas

på de gående och cyklande. Trafik utformningen ska vara noggrann.

Grannområde (Nordmils)

Arbetet ska gå efter livsmedelstillstånd (se Länsstyrelsen) och hänsyn till buller ska tas.

5 Arbetet ska vara igång

dygnet runt, alla dagar.

3.11 Planering

För att projektet ska levereras i tid och för att bedöma en rätt räkning av tid och budget, kommer vi ändvända en noggrann planering med milstolpar, Ganttschema, projektansvarskort, riskanalys, kommunikationsplan, plan för uppföljning, framgångfaktorer, resursfördelning och budget. Dessa punkter kommer följas upp varannan vecka på ”måndagsmöten”.

3.12 Milstolpar

Milstolpe Nr. Beskrivning Acceptanskriterier Start den Slut den

Nr.1

Klimatstudie

Undersöka hur klimatet kommer att förändras i norden och i Malmö. Hur många grader temperaturen och hur många meter i havet det kommer att stiga.

Genomsnittlig förändring i Sverige. Siffror och kort beskrivning.

10 07 05 10 07 12

Nr.2

Litteraturstudie

Göra en litteraturstudie på de karaktärer som studeras och diverse stadsstrukturer som är relevanta för projektet. Relevant information om de undersökta ämnena: sydstad, nordstad, labyrintstad, hållbarhet. 10 07 13 10 08 30 Nr.3 Inventering Göra inventeringar på relevanta jämförelseobjekt/platser i omgivningen och via internet i världen. 2-3 område i Sverige, 2 i Danmark, 2-4 internet inventeringar i Sydeuropa. 10 07 25 10 09 10

28

Nr.4

Undersökning

Göra en undersökning bland de som vistas i det inventerade området. Enkät.

De relevanta frågorna för att ta fram bra statistik. Minst 100 svarade. 10 07 25 10 09 10 Nr.5 Sammandrag Sammanfatta inkommen information. Rätt statistik utformning. Relevanta delar kopplade till varandra.

10 09 10 10 09 20

Nr.6 Revidering Revidering av arbetet. Alla parter har gett samtycke om arbetet.

10 09 15 10 09 30 Nr.7

Utformning

Presentera mallen som ett koncept för den nordiska sydstaden.

Utforma en snygg och informationsrik överlämning av arbetet. 10 10 01 10 10 25 3.13 Ganttschema Måndagsmöte 3.14 Projektansvarskort

Milstolpar Giedre M. Avine H. Karin M. ISU Malmö stad

Nr.1 Klimatstudie b U/B, a r R

Nr 2 Litteraturstudie U/B, a U/b A

Nr.3 Inventering U/B, a U/B, a R

Nr.4 Undersökning U/B, a U/b

Nr.5 Sammandrag U/b, a U/B, a I I I

Nr.6 Revidering U/b U/B, a R r I

Nr.7 Utformning U/B, a U/B, a R

Förklaringar av förkortningar: U – utfört arbete, B – fattar huvudbeslut, b – fattar delbeslut, R – ska rådfrågas, r – kan rådfrågas, I – ska informeras, a – har ansvar för arbetets utförande, A – överför kompetens.

Milstolpe/tid JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER Milstolpe1 Milstolpe2 Milstolpe3 Milstolpe4 Milstolpe5 Milstolpe6 Milstolpe 7

29 3.15 Riskanalys

Händelse som kan påverka projektet negativt Bedö mning av sannol ikhet (1-5) Bedömni ng av konsekve ns för projektet (1-5) Samm anväg da risker

Hur hanteras risken i projektet?

Ansvarig för bevakning/åtgärd

Risker vid milstolpar Missbedömning av

klimatfrågor

2 4 8 Använda sig av pålitliga

källor. Kritisk studera avvikelser.

Projektdeltagare Arkitekt

Kunskapsbrist 2 3 6 Anlita en sakkunnig

person vid behov.

Projektdeltagare Arkitekt Missbedömning av vikten på inventeringsplatser 3 4 12 Samla relevant information från platser. Om möjlig hitta alternativa

inventeringsplatser.

Projektdeltagare Arkitekt

Brisfällig enkät 2 5 10 Studera noggrant enkät

utformning. Beskriva brister i projektet. Projektdeltagare Ingenjör Missbedömning av tid för sammandragning 3 4 12 Följa tidschema noggrant. Koncentration på relevant information. Projektdeltagare Arkitekt Interna risker Felfördelning/felbe dömning av tid 3 3 9 Följa noggrant

tidschema. Jobba med relevant information.

Projektdeltagare Ingenjör

Sjukdom 3 4 12 Ta in extra personal vid

långvarig frånvaro. Kontakta beställaren. Alla projektdeltagare Externa risker Ändringar av projekt (PEABs projekt)

2 5 10 Anpassa projektet efter

ändringar så länge det inte avviker radikalt från grundidén. Projektdeltagare Ingenjör Missuppfattning av konceptet 4 5 20 Förtydliga konceptet med kompletteringar. Alla projektdeltagare Andra risker Budget/mantimmar missbedömning 3 4 12 Följa budgetplanen noggrant. Använda flextid som

kompensation till vissa delar om möjligt.

Projektdeltagare Ingenjör

Man glömmer viktiga projekt delar

4 4 16 Göra ett bra arbete och

förklara brister i rapporter.

Alla

30 3.16 Framgångsfaktor

Arbetets framgångsfaktorer är:

 Blandade kompetensområden/utbildningar hos projektdeltagare.

 Erfarenheter av internationellt arbete.

 Förtroende mellan projektdeltagare.

 God kännedom av områden som Västra hamnen, Dockan, Varvsstaden, Universitetsholmen m.m.

3.17 Plan för uppföljning

Under arbetet skall alla pågående aktiviteter kontrolleras. Genom ett ”måndagsmöte” varannan vecka kan ansvarskort övervakas. Tid och budget skall också följas upp vid ”måndagsmöten”. Milstolpar och ganttscheman ska avstämmas vid samma tillfälle.

Projektbeställaren ska informeras vid större avstämningar och ändringar i projektet. 3.18 Kommunikationsplan

Den interna kommunikationen sker enligt ganttscheman och projektansvarskort. Kommunikation sker via telefon, internet och möten.

Den externa kommunikationen sker enligt milstolpeplanering och projektansvarskort. Kontakter sker personlig och via internet och möten.

Presentation av mål sker via en gemensam examensredovisning och privat diskussion med extern samarbetspartner. Arbetet överlämnas på överenskommelse som t.ex. pdf samt tryckt kopia.

3.19 Resursbehov

Resurser som krävs för projektet är:

 Två datorer med internetuppkoppling

 Två jojo/resekort

 Tillgång till bibliotek

 Två mobiltelefoner

 Fotokamera

 Mänsklig kompetens/konsulter vid vissa milstolpar 3.20 Budget

”Konsultfirma AG” är ett handelsbolag startat av arkitekt Avine Hassouri och ingenjören Giedre Marcinkeviciute. Kostnader för detta projekt beräknas med sammanlagda arbetstimmar. Timarvode för företagets konsulter är 570 kr/h inkluderat egna avgifter och moms på 25 %.

31 För att beräkna rätt kalkyl gör vi indelning av arbetstimmar för varje milstolpe som redovisas som Bilaga 2.

Kostnader:

87 arbetsdagar under perioden 01 07 10 – 31 10 10. Sammanlagt blir det 210 timmar för 2 st konsulter enligt Bilaga 2. Det blir 119700 kr.

 5500 kr externa konsulter (1000 kr/h i 5.5 timmar).

 1000 kr resor till och från inventerings platserna - faktureras enligt utlägg .

 1000 kr övriga administrativa kostnader, brev, utskrifter, tryckning, foto osv. - faktureras enligt utlägg .

 Summa 119700+5500+1000+1000=127200 kr

32 4. Slutsatser och diskussion

Industrialisering och funktionsuppdelning har gett oss tråkigare och mer enformiga städer. Uteaktiviteternas omfång och karaktär hänger till mycket stor del samman med den fysiska miljöns utformning. Det är möjligt att med den fysiska planläggningen för att ge uteaktiviteterna bättre eller sämre villkor, att skapa levande eller livlösa städer. Ett rikt liv i de offentliga stadsrummen kan ge oss möjlighet till upplevelser av andra människor, vilket är det mest intressanta som finns för oss.

Om det finns mötesmöjligheter, liv och aktivitet i stadens offentliga rum, så finns det också möjligheter att se och höra andra människor, färdas bland dem, och se människor fungera i olika situationer. Att uppleva andra människor ger stor tillfredställelse och uppmuntrar folk att delta i pågående aktiviteter eller bara ta en paus för att titta på andra. En stad/stadsdel som blir populärare än de andra är attraktiv, kreativ, har en blandning av människor och funktioner, mm.

Syftet med hållbar utveckling av våra städer är förbättring av invånarnas levnadsvillkor med en balans mellan teknologisk framgång och förbättring av ekonomisk, ekologisk och sociala förutsättningar. Den sociala livligheten är mycket beroende på de klimatiska villkoren. En välplanerad och skyddad miljö leder till ett behagligare uteliv som är en viktig aspekt i ett socialt hållbart samhälle. Även den ekonomiska hållbarheten kan bero på existens av människor i utemiljön. En ekologisk livsstil och utomhusmiljö orsakar bättre kondition av utevistelsen.

Utifrån våra studier kan man konstatera att olika städer med olika geografiska och klimatiska förutsättningar har annorlunda tendenser att upplevas. De faktorer som gör Sydstaden mer attraktiv är värme, sol, semesterkänsla, historia, kultur av mat och vin, o.s.v. I Norden är andra aspekter som natur, välfärd och ett demokratiskt tänkande som förvånar många utlänningar. Ett nybyggt område som Varvsstaden har möjligheten att erbjuda de bästa förutsättningar för invånarna i Norden som önskar sig välfärd och hållbara levnadsvillkor med sydliga drag. Platsen har potentialen för att erbjuda historia och kultur av det gamla industriområdet med ett hållbart byggande, av nya intressanta byggnader, som har ett spår av historien och uppmuntrar en blandning av människor och verksamheter.

33 Nedan kommer några faktorer36 som beskriver hur en stad/stadsdel borde utformas för att skapa en attraktiv utemiljö i Norden:

 Variation i byggnaders ålder och skick. Ett varierat byggnadsbestånd utgör en bas för ett bra stadsliv.

 Naturliga mötesplatser, på offentliga platser som möjliggör spontana och planerade möten där alla människor oberoende av social status kan delta.

 Småskalighet, skapa ett mänskligt perspektiv i byggandet där kvartersstrukturen, byggnaderna och omgivningen är överblickbara.

 Funktionell variation. Området bör innehålla mer än en funktion dvs. både boende och kommersiella lokaler. Detta skapar en mer levande stadsmiljö med ökat underlag för service och bättre kommunikationer.

 Möjlighet att sätta personlig prägel på den byggda miljön, där människor anger sin omgivning den livsstil eller subkultur de identifierar sig med genom hur de inreder och använder sitt hem/lokal.

 Genomströmning, tillgänglighet och goda kommunikationer. Genomströmning av människor i området är en oerhört viktig aspekt för att kunna skapa ett rikt stadsliv och en förutsättning för att ge underlag för service och butiker. Genomströmning är dessutom viktigt för att skapa spontana möten och en integrering av kunskap och verksamheter. Tillgängligheten och kommunikationerna beror på närheten till den allmänna kollektivtrafiken.

 Klimatanpassad stadsplanering, anpassning av den fysiska miljön till klimatiska villkor av platsen ökar möjligheterna för behagligare och längre utevistelse.

 Identitet och unika karaktärsdrag. Genom att tillvarata och eventuellt förstärka ett områdes unika karaktärsdrag genereras områdets identitet. Karaktärsdragen består av historien, nutiden och framtiden samt miljötillgångar. Identiteten bör även marknadsföras utåt för att ständigt attrahera nya människor.

 Befolkningstäthet. Antalet personer som arbetar, bor och rör sig i ett område bör vara så många att en koncentration av människor samt ett folkliv skapas.

Sammanlagt kan man säga att utemiljön har en stor betydelse för människor. För att bygga framtidens städer som är hållbara måste man lägga stor vikt på omgivningarna och inte bara på själva byggnaderna. Genom att integrera de sydliga karaktärerna man längtar efter i Norden kan man förstärka de sociala och ekonomiska visionerna i en nordisk stad.

Under arbetsgång har vi teoretiskt utvecklat ett planeringsunderlag inför ett arbete som leder till en stadsmiljö baserad på framtidens klimat med en blandad, attraktiv och livlig karaktär i Varvsstaden. Detta har utförts med en förstudie som presenterar ett smakprov av konceptet i Bilaga 1 av detta arbete. Under Bilaga 1 har några konkreta förslag på hur en

36

Caroline Lewenhagen och Carl Talling, examensarbete ”Hur skapas en attraktiv stadsdel? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?”, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi

34 livlig blandstad kan planeras här i Norden presenterats. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har varit basen för att skapa konceptet. Tanken har inte varit att kopiera en karaktär i Norden som inte kommer att fungera men att integrera de potentialerna som finns i sydliga städer i Norden för att skapa en hållbar livlig stad. En sydstadskaraktär innebär de förutsättningar som gör utevistelsen längre, behagligare och mer trivsam.

De metoder som är mest användbara i arbetet är en litteraturstudie om de viktigaste aspekterna som påverkar genomföringen av konceptet, som klimatiska frågor samt de karaktärer som har nämnts under arbetet. Även en studie om befintliga stadsmiljöer med goda och dåliga rykten samt utformning av dessa miljöer skall genomföras. Under metoddelen kan man läsa mer om de metoder som har valts för att skapa konceptet.

Konceptet av en sydstadskaraktär innebär en blandstad med en blandning av människor och fysisk planering av utemiljön. En stadsdel som är mångkulturell och har mycket att erbjuda i form av liv; natt och dag, kultur, utbildning, arbete, mm. Detta koncept ger Varvsstaden samt Malmö ett bra rykte och kan locka flera till området. Projektet kan bli ett pilot projekt som Peab kan använda i framtiden för att breda ut sin marknad och öppna nya. Att breda marknaden och arbeta i andra områden som har gjorts tidigare kan hjälpa företaget att ta sig bättre genom ekonomiska kriser.

Sammanfattningsvis kan man säga att detta arbete är en förberedelse för ett större projekt och därför är det ett flexibelt underlag som kan användas även i andra områden än Varvsstaden.

35 Referenser

Andersen, E.(Grude, Haug) ”Målinriktad projektstyrning”, 2009, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-24613-0

Bacon E., N. “Design of cities”, 1974, Penguin, Books, ISBN 0-14-004236-9 Bryman, Allan ”Samhällsvetenskapliga metoder”, 2009, Liber AB, Sahara

Printing, Egypten, ISBN 978-9147-06402-1

Catalogue 1 ”Hemma – berättelser på en bomässa”, 2001,Palmeblads Tryckeri AB”, Göteborg, ISBN91-631-0981-6

Cross, L. T., Küller, R. ”Utvärdering av stadsrum Bo01 i Malmö”, 2002, webbsida

http://www.artinstitutes.edu/pittsburgh/pdf/utvardering_stadsru m_tucker.pdf

Forshed, K., Nylander, O. ”Bostadens omätbara värden”, 2003, Sandstens Tryckeri AB, ISBN 91-86462-29-6

Gauzin-Müller, D. “Sustainable architecture and urbanism - Concepts, Technologies, and Examples”, 2002, Birkhäuser publishers for architects, ISBN 3-7643-6659-1

Gehl, J. “Life between buildings, Using public space”, 4th edition 2001, The Danish Architectural Press, ISBN 87-7407-241-2

Gustavsson, T. ”Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm.”, Magister uppsats, Blekinge Tekniska högskolan, 2004

Kazepov, Y. “Cities of the Europe”, 2006, Blackwell Publishing, isbn-13:978-1-4051-2133-0

Landry, C. ”The creative city – a toolkit for urban innovators”, 2000, ISBN: 1-85383-613-3

Lewenhagen, C., Talling, C. Examensarbete ”HUR SKAPAS EN ATTRAKTIV STADSDEL? Vad kan Södra Värtahamnen lära av Hammarby Sjöstad, Kista, Nacka Strand och Eriksberg?”, 2002, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi

Malmö stad och PEAB Program för parallella uppdrag, okt 2008 Månsson, Karin Intervju, 10 04 13

San Martín, M. ”Skandinaviska hem”, 2008, LOFT Publikations, ISBN 978-84-96936-49-2

36 Seminarium Översiktsplan för Helsingborg, den 21 maj, 2001

http://www.helsingborg.se/upload/Bygga%20och%20bo/Oversikt splaner/OP/Processen/seminarium.pdf

Sommar,I.,Gyllenstierna T. ”Nordisk ljus hemma”, 2004, Bokförlaget Forum, ISBN 91-37-12337-8

Tietz, J. ”Den moderna arkitekturens historia”, 2008, Tandem Verlag GmbH h. f. ullman, ISBN: 978-3-8331-4774-6

Wheeler, M.S, Beatley, T. “The Sustainable Urban Development Reader”, artikel ”Outdoor Space and Outdoor Activities” av Gehl. J., Second Edition, 2008, ISBN 978-0-415-45382-0 Webbsidor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Blandstad http://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturhuvudstad http://sv.wikipedia.org/wiki/Norden#Samh.C3.A4lle.2C_v.C3.A4rd eringar_och_ekonomi http://eprints.whiterose.ac.uk/1516/1/warnes.a.m2.pdf