Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
”Fear Queer” eller Välkomna nya perspektiv?
- En kvalitativ studie om queerteoretisk aspekt på Bibeln och kristendom
To Fear Queer or Welcome new Perspectiv?
- A qualitative study of queer theoretical aspect of the Bible and Christianity
Christoffer Lindberg och Jennie Malmquist
Lärarexamen 270p Examinator: Erik Alvstad Religionsvetenskap och vetenskap Handledare: Zaid Lundberg
Abstract
Vi ämnar undersöka hur attityder gentemot queerteorier har förändrats och påverkat några prästers yrkesutövande. Målsättningen är att synliggöra utifall queerteorier på Bibeln används på ett aktivt praktiskt sätt eller enbart på ett akademiskt plan. Vi har använt oss av queerteorier utformade av Judith Butler och Gayle Rubin. Genom en intervjustudie utförda med kvalitativ analys, har vi kommit fram till att queerteorier tycks sträcka sig enbart till den akademiska sfären. I diskussion ställer vi oss frågan: vad queerteoriernas funktion är och varför de inte appliceras i större utsträckning?
Förord
Som samförfattare av denna uppsats har vi kombinerat våra styrkor och på så sätt kunnat skapa ett kärleksbarn i form av ett examensarbete. Jennie som har en akademisk bakgrund från Uppsala universitet i queerteori har kunnat bidra med tidigare forskning och litteratur bl.a. Gayle Rubin. Christoffer har breda kunskaper i genus och är väl insatt i Judith Butler. Dessutom har Christoffer ett inifrånperspektiv och därmed kunskap i HBTQ-världen vilket var hjälpsamt för detta arbete. Med Jennies lite mer abstrakta poetiska tankegångar och djupa livsfunderingar kombinerat med Christoffers effektivitet och akademiska klartänkthet känner vi att vi kompletterade varandra på ett utmärkt sätt och känner att vi har delat ett kollektivt och tagit ett jämställt ansvar i arbetsfördelningen. Båda sidor av våra personligheter blev således två sidor av samma mynt och kompletterade varandra.
På samma sätt som det finns ett citat som lyder: ”Att tycka om någon är en process där båda förändras. Vänskap är ett arbete” så har det här arbetet växt fram genom vänskap och är slutsumman av fyra års vänskap. Så tack Malmö högskola för att ni förde oss samman i en tid av förändringsprocesser i våra liv, vi båda blev betydligt rikare själsligt på kuppen.
Innehållsförteckning
1 Introduktionskapitel ... 5
1.1 Inledning... 5
1.2 Syfte ... 6
1.3 Frågerställningar... 6
2 Metod, struktur och urval ... 7
2.1 Metod ... 7 2.2 Intervjustruktur ... 7 2.3 Urval ... 9 2.4 Avgränsning ... 9 3 Teori ... 10 3.1 Queerteori ... 10
3.2 Den sexuella värdehierarkin ... 11
4 Tidigare forskning... 14
4.1 Queerteoretisk tolkning av Bibeln ... 17
5 Bakgrund och centrala begrepp ... 19
6 Historisk tillbakablick ... 21
7 Presentation av informanterna ... 24
8 Empiri och analys ... 26
8.1 Möjligheternas ekonomi ... 26
8.2 What about love? ... 27
8.3 Skramlar tomma grytor högst? ... 29
8.4 Vilka förväntningar sitter i den ”vita plastbiten”? ... 30
8.5 Är det 2014? ... 31
8.6 Här glider kingen in ... 32
8.7 Sex, Jesus och rock `n` roll ... 33
8.8 Dags för nya glasögon? ... 33
9 Slutsatser, resultat och avslutande diskussion ... 35
10 Referenslista ... 41
Bilaga 1 ... 43
1
Introduktionskapitel
1.1
Inledning
2013 blev Jonas Gardell uppmärksammad som den mest inflytelserika svenska personen på Twitter. Han diskuterar gärna samhällsfenomen och hur det är att leva som öppet homosexuell man. Han har även ett stort teologiskt intresse och har skrivit böcker om både Gud och Jesus. Genom hans krönikor har vi kunnat läsa om kristendom, homosexualitet och hur de förhåller sig till varandra. I våra (Christoffer och Jennie) tankar är det han som får ikläda sig rollen som frihetskämpe och vi ser honom stå utanför Uppsala domkyrka med plakat och skandera: Ropet ska skalla, Jesus till alla! Nu har det är förstås inte hänt för till skillnad från Jonas, som lever ett liv i offentlighetens öga, för de flesta HBTQ-personer en tyst kamp. Någonstans i Sverige sitter det kristna som inte känner sig välkomna i sin kyrka, det är vi övertygade om. Där man kanske lever som ensam HBTQ-person på orten. Där tankar om allas lika värde kanske inte nått den lokala kyrkan. Vi såg tydligt att homosexualitet i kristen skrud upprörde många när Ecce-homo utställningen kom 1998. Religiösa bilder porträtterades av HBTQ- personer och självaste Jesus utmålades som gay. Att koppla ihop homosexuella med kristendom upplevdes som oerhört provocerande då, men hur ser det ut nu?
Ingen har väl kunnat undgå att märka att begreppet queer har fått en popularitetsstämpel. Begreppet används flitigt både i media och av politiker. Har ordet begränsats till att bara vara ett politiskt ställningstagande eller förstår vi komplexiteten kring begreppet? Frågar du en genusvetare svarar hen antagligen att queer är en teori. Frågar du unga politiskt involverade, svarar de kanske, att det är aktivism. Frågar du en slumpvis vald person på stan, är det högst troligt att de svarar, att det handlar om bögar och schlager. Det finns inget givet svar på frågan, utan faktum är att alla har rätt på sitt sätt. Ja, det handlar om bögar och flator. Ja, det handlar om aktivism och akademiska teorier, men framförallt kanske queer är ett ställningstagande mot kategorisering och jämställdhet som vi ser i Sverige idag.
Utifrån våra intressen och realiteten i att vi verkar i en akademisk sfär, har vi valt att undersöka om queerteorier i Bibeln sträcker sig utanför den akademiska världen och praktiseras, eller om teorierna än så länge enbart figurerar i teoretiska termer. För att få insikt i teologiska praktiker, har vi valt att intervjua dem som använder Bibeln som arbetsredskap, nämligen präster. Har teori och praktik börjat mötas och i så fall på vilket sätt?
1.2
Syfte
Vi ämnar undersöka om queerteorier har förändrat och påverkat några prästers och pastors yrkesutövande. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder gentemot begreppet queer, kommer vi synliggöra huruvida queer bara figurerar i akademiska teorier eller om det även har fått ett eko i den praktiska världen?
1.3
Frågerställningar
Syftet har således gett upphov till frågeställningar som vi avser att besvara utifrån prästernas olika synsätt ifråga om queer och bibeltolkningar.
1. Appliceras queerteorier på Bibeln i informanternas församling och hur kommer det i så fall till uttryck?
2. Hur har attityden gentemot queerteorier förändrats och mottagits av informanterna?
3. Hur används queerteorier? Används de enbart inom akademiska kretsar så som teologivetenskap eller är det en tillämpad praktik som används ute i kyrkorna genom t.ex. queertolkningar på Bibeln?
Dessa frågor kommer vi ta med oss i uppsatsen och besvara genom analys och diskussion. Förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara t.ex. Är skapelseteologi HBTQ:s sanna religion? Varför är majoriteten av nyexaminerade präster kvinnor? Vad hände efter Ecce- homo? Detta är bara förslag på forskning vi hade sett som intressant och vi tror att det akademiska fältet som rör queer bara kommer öka då det är en väldigt spännande utgångspunkt att ha som forskare.
2
Metod, struktur och urval
I det här avsnittet kommer den kritiska metoden att förklaras samt tillvägagångsättet, hur urvalet av material gjorts och vilka avgränsningar som finns i uppsatsen.
2.1
Metod
Den analytiska metoden som används i denna uppsats är kvalitativ. Detta innebär att en djupare förståelse för materialet ska etableras. Fokus kommer att ligga på prästernas uppfattning och förståelse av begreppet queer. Förståelsen skapas genom ett sammanhang, i vårt fall prästernas uppfattning och synsätt på hur de förhåller sig till heteronormativitet i Bibeln.
Forskningen fördjupas i en mindre mängd inhämtat material istället för att generalisera en större mängd. I boken Kvalitativ analys, skriven av Staffan Larsson, står det följande:
Som nämnts handlar kvalitativ metod om hur man gestaltar något – hur man kan göra en så god beskrivning av ett sammanhang som möjligt. En sådan beskrivning kan ju i och för sig handla om vad som helst, men i vårt fall speciella fall handlar det om människors sätt att uppfatta sin omvärld.1
Bengt Starring och Per–Gunnar Svensson, som har skrivit boken Kvalitativ metod och
vetenskapsteori, understryker Larssons argument, att metoden används i de situationer när
upplevelse och mening är det som ska undersökas.2
Beroende på vilken förförståelse personen besitter förändras förståelsen och tolkningen av
texten.3 Detta beror på att de olika förkunskaper och intressen personer innehar ger upphov till att personen som betraktar, associerar informationen på olikt sätt än någon annan och därför upplever något annorlunda.
2.2
Intervjustruktur
Kvalitativa intervjuer kan utföras på olika sätt. Normalt sätt delar man upp det i begreppen; strukturerade, semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Skillnaden är graden av struktur i själva intervjun. En strukturerad intervju har fasta svarsalternativ och lämnar inte
1
Larsson, Staffan, Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi, Studentlitteratur, Lund, 1986, sid 11
2
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund, 1994, sid 58
3
möjlighet för vidareutvecklade svar. Semi-strukturerad intervju innebär att specifika teman introduceras i samband med att följdfrågor ställs och diskuteras med informanten. Är en intervju ostrukturerad, diskuterar forskaren och informanten obegränsat kring ett tema som forskaren har introducerat4.
Semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer blir därför flexibla och relevanta för den här uppsatsen eftersom dessa synliggör både vad som görs i vederbörandes församling men även vad som inte görs, vilket för vår del kan vara lika informativt. Därför kommer intervjun att kännetecknas av två metoder: semi-strukturerad och ostrukturerad. Detta för att vi inte vill riskera att missa väsentlig information.
Det finns olika sidor av vad kvalitativa forskningsintervjuer vilket Steinar Kvale tar upp i
Den kvalitativa forskningsintervjun. Syftet är att få insikt i informantens livsvärld och dennes
relation till den. Därför letar man efter en helhet där man väger in både upplevelser, känslor och handlingar. Det är dem som forskaren sedan analyserar och tolkar. Därför bör man försöka få så detaljerade men förutsättningslösa beskrivningar av informanten som möjligt. Detta kräver att forskaren är lyhörd, nyfiken, har ett kritiskt tänkande och en metaförmåga om sig själv och sina föreställningar. Kvale menar därför att intervjun bör vara fokuserad, ett mellanting mellan strukturerad och ostrukturerad är att föredra. Intervjun rekommenderas därför att hållas inom ramarna för det valda temat men för den saken skull inte vara stängd för nya perspektiv. Vi vill härmed förtydliga att man inte alltid får tydliga svar, utan att det blir ibland en tolkningsfråga ur forskarens perspektiv. 5
Vi vill akta oss för att tvinga på våra egna uppfattningar och åsikter på informanterna, eftersom det är deras åsikter som vår undersökning bygger på. Det är därför viktigt för oss att informanten känner att vi verkligen lyssnar och är ute efter deras uppfattningar och inte för att ge dem våra. För att våra informanter skulle känna sig så avslappnade och trygga som möjligt gav vi dem valmöjligheten att själva bestämma plats för intervjuerna. Det enda krav vi hade var att det fanns ett visst mått av avskildhet då vi inte ville att informanterna skulle störas av distraktioner som skulle kunna uppstå om man t.ex. träffades på ett café. Samtliga informanter valde att träffas på sin hemmaarena d.v.s. i deras respektive kyrkor.
Vi valde att båda skulle närvara vid samtliga intervjuer. Dels p.g.a. demokratisk arbetsfördelning men även för att båda skulle ”uppleva” intervjun och kunna dra tolkningar lättare. Även om intervjuerna spelades in får man inte samma känsla som att vara på plats och se gester och ansiktsuttryck. Därför var det viktigt för oss att närvara tillsammans. Vid
4
Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö, Liber AB, 2002) s. 299-302
5
intervjuerna valde vi att Jennie ställde frågorna medan Christoffer antecknade. Detta var ett medvetet val eftersom vi var rädda att informanterna skulle känna sig hämmade i sina åsikter om det framgått att Christoffer var homosexuell. Eftersom informanternas ståndpunk om HBTQ var okänd för oss innan intervjuerna ville vi helt enkelt inte ta den risken.
2.3
Urval
Vad som utgör lämplig och relevant information för en given studie bestäms av forskningens syfte.6 Vi har valt att genomföra ett ändamålsenligt val av källor, vilket innebär ett val av källor som på lämpligaste sätt kan användas för att besvara våra frågeställningar. Denna typ av urval är baserad på forskarens egen kunskap och omdöme när det kommer till vad det finns för information att tillgå i ämnet.
Kvalitativ intervju är en tidkrävande undersökningsprocess. En intervju varar mellan en till tre timmar. På grund av dess omfattning måste antalet informanterna begränsas. Vid behov av kompletterande information, är intervjumetoden så pass flexibel att det går att återknyta till informanterna för en uppföljningsintervju. 7 Tidsbegränsningen ligger till grund till vårt urval av informanter. Vi anser att våra informanter ger en varierad syn på vårt forskningsområde, eftersom det finns variationer både i kön, ålder, sexualitet och aktiv yrkesutövning. Med tanke på den tid vi har förfogat över, anser vi att antalet är fullt tillräckligt för ett forskningsarbete på den här nivån.
2.4
Avgränsning
Vad gäller avgränsningar i föreliggande studie har vi valt att endast fokusera på protestantiska präster och pastorer då det är den största riktningen av kristendomen i Sverige. Eftersom våra informanter är aktiva idag, ligger vår fokus på nutid, även om historiska förändringsprocesser kommer vägas in i analysen. Alla intervjufrågorna som presenteras i Bilaga ett kommer inte lyftas i denna uppsats då svaren inte alltid var relevanta för vår undersökning.
6
Mikkelsen, Britha (2005) Methods For Development Work and Research: A New Guide ForPractitioners, 3rd edition, Sage Publications India Pvt Ltd, New Delhi, sid 160
7
Holme, Idar Magne. & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa
3
Teori
I detta avsnitt ger vi en överblick av de teoretiska perspektiv, som vi har lutat oss mot vid våra intervjuer. Vi fann vårt empiriska underlag d.v.s. våra intervjuer väldigt komplexa och informativa därför valde vi att använda oss av två teorier snarare än en. Dessa teorier är utformade av Judith Butler och Gayle Rubin och presenteras närmare nedan.
3.1
Queerteori
Trots att Judith Butler ser sig själv främst som feminist, har hon blivit bland de tyngsta namnen inom queerteori. Butler menar att queerteorins primära syfte är att problematisera heterosexualitet som en priviligierad form av sexualitet bland andra sexuella preferenser, där
heterosexualitet blir en maktfaktor. 8 Queerteorier har sitt ursprung i flera akademiska ideologier och teoretiska synsätt, ett av dessa är homosexuella forskningsstudier. Genom att belysa maktperspektiv har queerteorin funnit inspiration från traditionell feminism, då denna har ett genuskritiskt perspektiv. Queerteorin har till skillnad från feminismen störst fokus på
sexualitet.9
Judith Butlers queerteori beskriver i boken Gender Trouble, menar att en människas
identitet inte är fixerad, utan en samhällskonstruerad social struktur. 10 Butler applicerar begreppet performativitet för att förklara hur människor tillskrivs identitet utifrån genus, som sedan förstärks genom ytterligare sociala mönster. Kön och genus är inte biologiskt eller något vi ärver genetiskt. Det är först när man föds som samhället tilldelar ditt kön, och läkarna på sjukhuset utropar ”det är en pojke/flicka”. Alltså är vi redan från födseln indoktrinerade in i föreställningarna om hur ett visst kön ”ska” vara, det blir en diskussion om vad som är ”manligt/kvinnligt” och ”pojkigt/flickigt”. Genus blir därför en social applicering av förväntningar utifrån kön och därmed en instabil struktur. Butler hävdar att genus är ett inlärt socialt beteende och därför inte borde existera. Som hon skriver:
There is no gender identity behind the expression of gender; that gender is performatively constituted by the very ’expressions’ that are said to be its result.”11
8
Butler, Judith, Undoing gender, Routledge, New York, 2004, sid 1
9 Ekström, Malin (2010). ”Queerteori”. I Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.) (2010). Människor och
makter 2.0 [Elektronisk resurs] : en introduktion till religionsvetenskap. 2. uppl. Halmstad: Högskolan i
Halmstad, sid 88
10
Butler, Judith, Gender trouble: feminism and the subversion of identity, Routledge, New York, 2006, [1999], sid 23
11
Butler menar att det finns en kulturell kontext som människor måste anpassa sig till när det
gäller normativa ideal rådande kön, genus och sexualitet.12 Passar identiteten inte in i de konstruerade rådande mallarna, skapas på så sätt en förvirring och den uppfattas som onormal. På samma sätt blir de normativa identiteterna stärkta av att de anses som ”normala” och de får utgöra anpassningsnormen för människor. Heterosexualiteten tar positionen som att vara det ”normala” och det optimala och därför det obligatoriska. Butler anser att om regleringen av skapandet av identiteter inte begränsas, kommer en förändring av könsidentiteter aldrig ske. För att nya könsidentiteter ska bli möjliga, måste patriarkala strukturerna utmanas.
Är det då som Butler skriver, att heterosexualitet är den enda accepterade könsidentiteten? Detta borde i så fall visas i prästernas yrkesutövning, genom deras uppfattning av nya perspektiv på den, ofta ansedda patriarkala, Bibeln. Eller håller könsuppfattningarna på att luckras upp? Är så fall queer nästa naturliga steg efter kvinnornas inkludering i kyrkan? Detta är frågor vi kommer besvara i resultatdelen och slutdiskussionen.
3.2
Den sexuella värdehierarkin
I artikeln ”Thinking Sex: Notes Towards a Radical Theory of the Politics of Sexuality”, skriven av Gayle Rubin, menar hon att sexualitet utgör ett hierarkiskt system.
12
fig 113
Hon anser att västerländsk kultur betraktar sexualitet som destruktivt då den ofta har ett
maktelement, dock accepteras sexualiteten om den uttrycks enligt vissa regler. 14 Sex genomsyras av intressekonflikter och politiska manövrar, både avsiktliga och oavsiktliga. I det avseendet är sex alltid politisk. Det är enligt Rubin därför omöjligt att se med någon klarhet angående politik, ras eller kön, så länge dessa är tänkt som biologiska enheter snarare än som sociala konstruktioner. Likaså är sexualiteten ogenomtränglig för politisk analys, så länge som det i första hand är tänkt som ett biologiskt fenomen eller en aspekt av individens
psykologi.15 Sexualiteten är lika mycket en mänsklig produkt som är dieter, transportmetoder, formerna av arbete, olika typer av underhållning, produktionsprocesser, och schabloner av förtryck menar Rubin. När man börjar förstå sex i samhällsanalytiska termer och med historisk förståelse kan man börja få en mer realistisk förståelse för sex.
Rubins matrix, som visas på sidan 11, symboliseras genom två cirklar, där den inre cirkeln representerar det accepterade och det ”normala”. Den yttre cirkeln påvisar således det ”onormala” och förkastade sexuella beteendet. Utifrån den här matrixen, går det att utläsa att önskvärt sex är monogamt, heterosexuellt och i reproduktionssyfte.
Rubin menar att en av poängerna med värdehierarkin är att demonstrera att sexualitet har en egen värdegrund, som på många sätt är oberoende av andra hierarkier.
13
Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer? Natur och kultur, Stockholm, 2006, sid 86
14
Rubin, Gayle, 1984. ”Thinking Sex: Notes Towards a Radical Theory of the Politics of Sexuality”. I Badmington, N. & Thomas, J. (red.) (2008). The Routledge critical and cultural theory reader. London: Routledge, sid 290
15
/…/ det är inte all heterosexualitet som faller inom ramarna för det utpekat normala. Snarare är det en viss, favoriserad variant av heterosexuellt liv som faller inom heteronormativiteten. På så sätt kan man säga att heteronormativiteten inte enbart osynliggör, demoniserar och förlöjligar ickesexualitet. Den presenterar också en väldigt skev bild av vad heterosexualitet är. För, som vi vet, finns det ju inte enbart ett sätt att vara heterosexuell på.16
Speglas den sexuella värdehierarkin i Gamla Testamentet? Eller är Bibeln normbrytande? Utifrån den här teorin, går det att se föreställningar om sexualitet i Bibeln som inte faller inom de accepterande ramarna för sexualitet? Genom prästernas förståelse, går det att se en historisk förskjutning av vad som anses ”normalt”? Appliceras det då genom deras utövning? Vi kommer återknyta till dessa funderingar utifrån vår analys för att sedan besvara dem under resultatkapitlet.
16
4
Tidigare forskning
Att teckna en bild av den, för uppsatsen, mest relevanta forskningen är sällan en helt enkel uppgift. Inom arbetet med denna uppsats visade sig denna uppgift dock vara särskilt utmanande eftersom vår infallsvinkel inte tycks vara närmre undersökt – och kanske just därför är särskilt intressant. Därför kommer vi nedan att presentera de mest tongivande forskarna inom queerteori.
Roland Boer har skrivit boken The Earthy Nature of the Bible – fleshly readings of sex,
masculinity, and carnality. Boken är en fristående fortsättning på hans artikel ”Knocking on
Heavens Door”, och han fokuserar, i första hand, på Gamla Testamentet. Boer visar på nya sätt att tolka Bibeln, där han belyser sexualitet och nytänkande perspektiv. Enligt egen utsago handlar Boers forskning om:
/…/ flora and fauna, hooker hermeneutics, hairy queens and anal dildos, Jeremiah the masturbator, Ezekiel the autofellating prophet, prophetic hygrophilia, and the bestial and necrophiliac practices of the Hittites.17
Boer använder sig teorier utformade av bl.a. Sigmund Freud and Claude Lévi-Strauss. Författaren hävdar att Bibeln är en mycket mer erotisk bok än vid vad den verkar vid första anblicken. Som citatet ovan visar så använder sig Boer av sensationsskrivning, där han ibland läser in ganska extrema idéer. Han tar upp ämnen som t.ex. onani, nekrofili, dildos och tidelag i Bibeln. Vi har använt Boer som en inspiration för andra bibeltolkningar som utmanar heteronormativitet.
Nästa bok fokuserar även den på Gamla Testamentet. I boken Jonathan loved David:
Manly Love in the Bible and the Hermeneutics of Sex, skriven av Anthony Heacock,
diskuteras olika sätt att tolka Bibeln ur ett queerperspektiv. Heacock menar att det finns tre olika inriktningar:
1) Politisk-teologisk tolkning: är vad Heacock kallar den vanligaste ”klassiska tolkningen”, den som oftast ges ur t.ex. ett historiskt perspektiv, där Jonathan drivs mer av en politik pliktkänsla gentemot David som sin kung. Den utesluter inte att det kan finnas en äkta vänskap, men att den i första hand drivs av ett politiskt maktspel och allianser inte minst för att legitimera Davids status som kung.
2) homoerotisk tolkning: lägger störst vikt på sex men behöver inte nödvändigtvis kasta
17
Boer, Roland, The earthy nature of the Bible: fleshly readings of sex, masculinity, and carnality, Palgrave Macmillan, Basingstoke, 2012, sid 1
bort tanken om Jonathans och David som en politisk relation men läser in ytterligare aspekter, kärlek eller enbart sex, i berättelsen. Heacock skriver att denna tolkning ofta drivs av en homosexuell agenda där det finns ett intresse av att ifrågasätta normen runt Bibeln och dess sexualitet. En del förespråkare av den homoerotiska tolkningen anser dock att den politiska aspekten är oviktig och att det är just den sexuella biten som är av intresse. Här läser man gärna in kärleksbegrepp som metaforer för sex.
3) Homosociala tolkningen: har sitt ursprung i att heterosexuella tenderar att umgås med andra med samma kön och därigenom får en social vinning. Skulle kunna ses som en medelväg mellan de övriga två tolkningarna. De som förespråkar denna tolkning menar att de andra två är för snäva i sitt synsätt. Här tittar man lite bredare på andra aspekter som kulturanalys, intimitet, sexmönster och vänskapsförhållanden. Man tenderar att fokusera mer på vänskapen mellan Jonathan och David, men utesluter för den sakens skull inte att de inte skulle kunna vara sexpartners. Den viktigaste utgångspunkten att ha i den här tolkningen är att förstå kontexten, hur manlig vänskap ser ut i aktuell tidsera.
De här tre behöver dock inte alltid ha tydliga åtskillnader, utan kan glida in i varandra.18 Heacock menar att det finns en tendens, från kristet läge, att begränsa Bibelns författares intention och vidare tolkning av bibelstycken. Han hävdar att historiska bibeltolkningar är i första hand tolkningar ur en dominerande ideologiskt intresse rörande kön, etnicitet, klass och sexualitet. Vår uppsats tar fasta i Heacocks användande av queer-hermeneutik, där kontentan inte är vad en text betyder, utan hur en text uppfattas av läsaren och dynamiska förhållanden mellan de två d.v.s. läsaren och texten.
The Queer Bible Commentry19, är en antologi där forskare och pastorer har kommenterat
bibelböckerna ur ett queerperspektiv. Författarna utforskar teorier ur ett historiekritiskt perspektiv och fokuserar både på hur det går att tolka bibeltexter, men även vilken påverkan dessa teorier har på HBTQ-samhället. Den röda tråden i de olika författarnas slutsatser är att det finns möjligheter att lyfta fram queertolkningar i princip i alla delar av Bibeln.:
Fanny Ambjörnsson har skrivit en väldigt bra översiktsbok i att förstå begreppet ”queer”. I sin bok Vad är queer diskuterar hon både begreppets bakgrundshistoria, den teoretiska
18
Heacock, Anthony, Jonathan loved David: manly love in the Bible and the hermeneutics of sex, Sheffield Phoenix Press, Sheffield, England, 2011, sid 35
19
Redaktörerna av boken har följande bakgrund: Dr Deryn Guest är lektor i biblisk hermeneutik på
Birminghams universitet, Dr Robert E Goss, Rev Dr Mona West och Thomas Bohache är samtliga pastorer i USA.
bakgrunden och erbjuder sin insyn i HBTQ-världen. Ambjörnsson erbjuder inga lösningar utan boken kan ses som ett uppslagsverk i begrepp och överblick i queertankar. Fokus ligger på hur det ser ut i Sverige på 2000-talet.
Lars Gårdfeldt skriver i avhandlingen Hatar Gud alla bögar, att han vill synliggöra förtryckets tekniker och diskrimineringen av HBTQ-personer och hur detta upprätthålls av kyrka och samhälle. Han vill framhålla befrielseteologi som ett alternativ för att inkludera queerpersoner. Avhandlingen är en fördjupning och komplettering av en kalender som han tidigare gett ut tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson Wallin år 2004. Avhandlingen skildrat olika livsöden och sätter dessa i relation med olika helgon.
Vi skulle här vilja passa på att lyfta fram att Gårdfeldts syn på homosexuella i kyrkan inte delas av alla i HBTQ-världen. Erik Johansson är homosexuell präst i Svenska kyrkan (arbetar idag i Uppsala som missionssekreterare för EFS internationella mission) och förespåkar istället celibat för homosexuella då han anser att samkönade handlingar står i strid med Guds
ord om äktenskap.20 I och med att sex enbart ska idkas i äktenskapliga former och samkönade relationer inte godkänns anser Johansson att celibat är det bästa alternativet. Johansson och Gårdfeldt hade en medial pajkastning efter SVTs program Uppdrag granskning som hette ”Bögbotarna”. Ett program som handlade om hur en del präster i Svenska kyrkan sa sig försöka bota homosexualitet. Programmet blev en riktig vattendelare där flera rasade på sociala medier, både för och emot kyrkan. Vi vill med detta exempel visa att HBTQ har en ansträngd relation till kyrkan och att det upprör i kristna kretsar, tydligen även i det ”egna” lägret.
David Enstedt har skrivit en doktorsavhandling i religionsvetenskap vid Göterborgsuniversitet 2011. Han diskuterar kristen tro och sexualitet och hur de två förhåller sig till varandra framförallt när det kommer till homosexuella förhållanden. Enstedt undersöker hur beslutet om en välsignelseakt möjliggjordes för samkönade par och vad det har för konsekvenser för synen på sex. Bl.a. diskuterar han hur sodomi historiskt sätt var kopplat till handlingen snarare än till personerna som utövade det. Därmed kan man inte koppla sodomi direkt till homosexualitet då det tidigare även innefattade heterosexuella
sexakter.21 En del av Enstedts avhandling är en intervjustudie där han intervjuar dels kristna HBTQ-personer, dels präster som var med och undertecknade prästdeklarationen 2005 (se bilaga 2). Han har till skillnad från denna studie valt de två motsatta lägren, för och emot i
20
http://www.sydsvenskan.se/sverige/homoprast-ser-sin-sexualitet-som-synd/
21
Enstedt, Daniel, Detta är min kropp: kristen tro, sexualitet och samlevnad, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2011, sid 16
debatten om samkönade relationer i kristen tro. Enstedt skriver även om kyrkans historiska roll i det gradvis ökande sekulariserande Sverige.
Den ökade samhälleliga differentieringen har inneburit att Svenska kyrkan har förlorat sitt tidigare inflytande inom områden som utbildning och kultur. De samhälleliga områden där kyrkan tidigare haft en betydande roll övertogs efterhand av staten och andra parter i det alltmer specialiserade samhället.22
Det har alltid varit en utmaning för kyrkan att modernisera sig och Enstedt diskuterar om lagen om samkönade äktenskap var ett nödvändigt beslut för kyrkan för att överleva. Detta resonemang kommer att lyftas igen i diskussionsdelen.
4.1
Queerteoretisk tolkning av Bibeln
Det finns vissa bibelberättelser som är populärare i HBTQ-sammanhang än andra. Vi nämner två av dessa i den här uppsatsen, Rut och Noomi och David och Jonathan. För att ge läsare som inte är bekanta med historierna kommer vi här nedan presentera dem kortfattat.
Rut och Noomi är släkt med varandra genom giftermål. Noomi är svärmor till Rut men
sonen, Ruts make, har avlidit. Noomi har en svärdotter till, Orpa, vars make har följt samma öde. Noomi uppmanar båda sina svärdöttrar att bege sig till sitt hemland för att hitta nya makar. Orpa ger sig av men Rut vägrar att lämna Noomi. Rut sa:
Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka. Dit du går, går också jag, och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill jag dö, och där vill jag bli begraven. Herren må göra mig vad som helst- endast döden skall skilja oss åt.23
Detta textstycke används ofta i den heterosexuella vigselakten men är i själva verket en dialog mellan två kvinnor. I queerteoretiska tolkningar hävdar man ofta att Rut och Noomi är kära. Genom att erkänna att Rut och Noomi har en kärleksrelation, oavsett hur den må sett ut, vill man att relationen ska synliggöras. Att osynliggöra människor är också ett slags förtryck. En av tankarna med queerläsningar av Bibeln är att hitta passager som inte är uttalat anti-gay utan bevisa att det finns plats för flera sorts relationer i Bibeln, att verka som en motvikt till alla som påstår att Bibeln hävdar att homosexalitet är en synd.
David och Jonathan: David, som är Ruts barnbarn, lyckas förarga kungen Saul. Sauls son
Jonathan har dock fattat tycke för David. När Saul planerar att mörda David lyckas först
22
Enstedt, 2011, sid.65
23
Jonathan övertala sin far att låta bli. Med tiden ångrar dock sig Saul och vill återigen mörda David. Jonathan vill inte tro att Saul vill mörda David men gillrar en fälla för att få fram sanningen. Jonathan hjälper David att undkomma sin far och David flyr upp i bergen. Saul visar tydliga tecken på hur mycket han ogillar Davids och Jonathans relation och menar att de drar skam över hans hus. Han kallar Jonathan horunge och försöker döda även honom, men Jonathan undkommer. David och Jonathan tar ett tårfyllt avsked av varandra med följande ord:
De kysste varandra under tårar, och tillslut grät David våldsamt. Då sa Jonathan till honom: ”Farväl. Vi båda har svurit varandra en ed i herrens namn: Herren skall vaka över förbundet mellan mig och dig och mellan våra efterkommande för all framtid.” Så gick David sin väg mellan Jonathan återvände till staden.24
I queertolkningar vill det ofta framhävas att David och Jonathan var älskare då det flertalet gånger i bibeln uttrycker att de har varma känslor för varandra och för att Saul uppfattade deras relation som något skamligt. Denna bibelberättelse är således väldigt populär i homoerotiktolkningar, precis som Heacock nämner. Ett annat bibelstycke som ofta lyfts fram i queerläsningar är Höga Visan då det är en text med, enligt många, flera erotiska metaforer och att det handlar om just kärlek. Dock är Höga Visan inget som berör vår undersökning så därför kommer vi inte ta upp den för någon diskussion. För den intresserade är det ett tips på fortsatt läsning om man är intresserad av queerläsning.
Man skulle kunna säga att queerläsning av bibeln mycket handlar om en ambition att ”ta tillbaka” ordet som man anser att kristna anhängare har gjort exklusivt anspråk på. Man vill få en röst i en bok som tycks definiera så många människor. Precis som i alla andra aspekter på samhället har man en önskan att inkluderas över här.
24
5
Bakgrund och centrala begrepp
I detta avsnitt förklarar vi centrala begrepp för uppsatsen och hur de definieras inom ramarna för den här uppsatsen. Det är således våra egna definitioner av begreppen utifrån vår förståelse av läst litteratur.
”Queer” är ett begrepp som från början användes av hegemonin (maktfaktor genom ledarskap) i syfte att nedvärdera ett ej ansett normativ liv, exempelvis homo- och transsexualitet. Begreppet har under 1900-talets andra hälft, speciellt under 70-, 80- och 90-talen återtagits och används nu som ett paraplybegrepp på ickenormativitet. En stor del av syftet med begreppet är just bredden som det inbegriper. Det kan exempelvis ringa in en form av sexualitet, kön eller preferens. Dock är poängen med begreppet att just inte kunna ringa in ”queer”, att inte ha någon ram eller definition på vad det exakt betyder ”Heteronormativitet” När heterosexuell läggning får representera vad som är normalt/önskvärt. Det blir en norm som man mäter efter och förväntar sig. Det betyder att allt annat än just den ”normala heterosexuella läggningen” räknas som en avvikelse och därmed anses det vara utanför normen. Därför blir andra läggningar/böjelser automatiskt ickenormativa eftersom de sätts i kontrast till det som anses vara ”normalt”. De blir strukturerade binära oppositioner som kräver varandra för att definieras, precis som svart/vit eller man/kvinna. För att veta vad det ena är måste man också veta vad det andra är. Det är alltså mer ett system som värderar det förväntade heterosexuella beteendet än fokus på själva heterosexualiteten i sig.
”Sexuella värdehierarkier” En värderingsskala där man mäter hur önskvärt eller vilken status ett visst sexuellt beteende har av samhället. Den sexuella värdehierarkin värderar visst sorts sex högre som t.ex. monogamt, heterosexuellt, inom sin åldersgrupp och reproduktivt. Motsatserna blir alltså dåliga. Detta system att mäta sexualitet har som mål att visa att det finns en sexuell mångfald som sträcker sig bortom hetero- och homosexualitet. Man kan alltså vara heterosexuell och ändå ägna sig åt ”sämre sex”. Detta visar att sexualitet har sig egen hierarki och oskrivna lagar
”Performativitet” kan i detta sammanhang beskrivas som handlingar som ”gör” eller ”skapar” kön. Det är de handlingar som upprätthåller de normer som finns kring kön i
samhället idag. Det kan exempelvis handla om hur man tröstar ett gråtande barn beroende på vilket biologiskt kön barnet har eller det faktum att läkare redan vid födseln konstaterar att den nyfödda människan antingen är man eller kvinna, osv. Det är alltså tanken om att den sociala uppdelningen kring vad som är manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom medvetna eller omedvetna handlingar.
”Präst” kommer från ordet presbyteros och betyder gammal (i tron inte i ålder). Är alltid vigd av en biskop och arbetar i Svenska kyrkan. Har tystnadsplikt. Har alltid en 4årig teologisk universitetsutbildning och ett och halvt års vidareutbildning i kyrkans regim.
”Pastor” betyder herde. Arbetar inom en frikyrka och har inte tystnadsplikt. Teologisk utbildning är inget krav. Har ofta genomgott någon teologisk högskola men det är alltså inget måste. Församlingen väljer själv sin pastor.
”Emancipation” Annat ord för befrielse/frigörelse från en omyndighetsförklaring och rättslöshet. Det är alltså en jämlikhetssträvan. Så när man pratar om emancipatoriskt syfte menas det att man vill bidra till jämställdhet genom sin process.
”Skapelseteologi” är en teologi som i första hand fokuserar på att Gud har skapat världen men för den sakens skull inte nödvändigtvis behöver veta hur hen gjorde.
Skapelsetron placerar allting runtomkring oss – människor, kultur, djur och natur – i ett sammanhang. Den anger som förutsättning att alla enskildheter i verkligheten, materiella såväl som andliga, står i en djup och i grunden oförklarlig gemenskap. Skapelsetron som trosform tilldelar varje enskildhet en plats i helheten och gör varje enskildhet beroende av alla andra.25
25
Ekstrand, Thomas & Martinson, Mattias 2004, Tro och tvivel – systematiska reflektioner över kristen tro, Studentlitteratur, Lund sid. 58
6
Historisk tillbakablick
Detta avsnitt ämnar visa den historiska processen som lett fram till dagens lagstiftning. Den kan ses som en återblick med historiska hållpunkter på kyrkans väg mot att närma sig HBTQ- samhället. Nedan följer några viktiga årtal och beslut i fråga om homosexuell samlevnad. Denna lista är från Svenska kyrkans hemsida och kan måhända kännas en smula tillrätta lagd och bör därför analyseras lite närmre.26 Därför har vi tagit kyrkans information och satt den i kontrast till andra källor.
1951: I ett biskopsbrev tog Svenska kyrkans biskopar avstånd från kriminalisering av homosexuella handlingar. Så står det på Svenska kyrkans hemsida vilket står i ganska tvär kontrast till Enstedts bok där följande citat ur Ett brev i en folkets livsfråga hittas:
Det är en synnerligen angelägen uppgift för läkarvetenskapen att finna medel att medicinskt frigöra de homosexuellt inriktade från deras abnorma drift. Angeläget är att den, som är homosexuellt inriktad utan att äga tillräcklig behärskning i sin karaktär, icke får sådan befattning med ungdom, att fara för dess förförelse uppstår.27
Så att man tar avstånd från kriminalitet kan man kanske hävda men man väljer även att ta avstånd från homosexualiteten i sig. Det var snarare en önskan om att bota homosexuella från dess begär och promiskuösa natur.
1972 Tillsatte biskopsmötet en utredning som resulterar i boken De homosexuella och
kyrkan (1974). I boken drogs slutsatser som var radikala för sin tid. Bland annat hävdades att
det ur ”psykologiska synpunkter är angeläget, att de homosexuella uppnår varaktiga och stabila förbindelser”. En konsekvens av utredningens överväganden var vidare att ”inga hinder principiellt skulle föreligga för en homosexuell att inneha kyrkliga tjänster”. Det sades dessutom att någon form av välsignelsehandling skulle kunna övervägas. Samtidigt kan man i
De homosexuella och kyrkan hitta citat som: ”De ser i den homosexuella kärleken bara en
naturlig handling som står i strid mot anständighet och god smak.”28 Så attityden är lite dubbel, det är tydligen både ”naturligt” men samtidigt oanständigt att ha homosexuellt sex. Den sexuella värdehierarkin är tydlig.
1988: På kyrkomötet väcktes en motion om utarbetande av förslag till kyrklig välsignelseakt för homosexuella par. En utredning tillsätts och rapporten blir färdig 1994.
26
http://www.svenskakyrkan.se/omoss/samkonade-aktenskap
27
Enstedt, 2011, sid. 67
28
31
Gårdfeldt, 2005. Sid. 20
Anledningen till att utredningen tar så lång tid kan tänkas bero på den svårighet man står inför då det finns delade meningar om huruvida homosexualitet och homosexuella handlingar är samma sak. Det fanns flera, bl.a. ärkebiskop Bertil Werkström som ansåg att homosexuella
bör leva i celibat.29
1994: Rapporten Kyrkan och homosexualiteten (Svenska kyrkans utredningar 1994:8) offentliggörs. Samma år antog riksdagen lagen om registrerat partnerskap, som trädde i kraft 1 januari 1995. Läronämnden, där samtliga biskopar ingick, konstaterade i sitt yttrande till kyrkomötet att Svenska kyrkan inte ska uttala att homosexuellt partnerskap är moraliskt orätt, utan att det ska bejakas. Biskopsmötet gav anvisningar hur man håller en förbön för ett ingått partnerskap. Här kan vi se hur det skapas ett eget ”rum” för homosexuella som Gårdfeldt refererar till. Istället för att använda samma förbön eller vigselakt som man använder till heterosexuella vigslar konstruerar man en egen för HBTQ. Homosexuella fick inte heller
bjuda in släkt och vänner för att bevittna förbönen. Inte heller orgelmusik fick erbjudas.30 1997: I kyrkomötet väcktes en motion om välsignelseakt för homosexuella i öppet kyrkorum. 1998: Svenska kyrkans teologiska kommitté får i uppdrag av centralstyrelsen och kyrkomötet att fortsätta bearbetningen av de principiella frågorna kring homosexuell samlevnad.
1999 Biskoparna omarbetade sina pastorala råd angående förbön för dem som ingått partnerskap. Kyrkan tog nästa steg mot en kyrklig akt, så att anhöriga kunde närvara vid förbönen.
2002: Teologiska kommitténs samtalsdokument ”Homosexuella i kyrkan” lades fram för kyrkomötet. Utgångspunkten tas i den tystnadens kultur som länge präglat de homosexuellas situation i samhälle och kyrka. I kyrkomötets beslut ingick att inbjuda till samtal på bred front i stift och församlingar för att öka kunskapen och för att främja homosexuellas inkludering. Gårdfeldt menar att samtliga fyra utredningar (1974,1998,1994,2002) är ambivalenta. Å ena sidan vill kyrkan bereda plats för HBTQ i kyrkan men samtidigt upprätthåller de en
kyrkoordning där det blir fortsatt möjligt att diskriminera HBTQ-personer.31 För att återigen återknyta till Rubins så blir heterosexualitet något som används för att befästa det heteronormativa, utan det ”onormala” har man inte heller något ”normalt”.
2003: Projektet Normgivande mångfald pågick, där Svenska kyrkans församlingsförbund arbetat tillsammans med försvarsmakten, rikspolisstyrelsen, Ekumeniska gruppen för kristna
29
Enstedt, 2011, sid. 74
30
HBTQ-personer (EKHO) och fackliga organisationer mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
2004: Teologiska kommittén anordnade en tv-sänd hearing kring ”Kärlek, samlevnad och äktenskap”. Forskare och andra sakkunniga samt företrädare för samhällsinstitutioner och olika kyrkor och trostraditioner sökte precisera centrala frågeställningar och ge underlag till Svenska kyrkans ställningstaganden i samlevnadsfrågor.
2005: Kyrkomötet beslutade om en ordning, det vill säga en kyrklig akt för välsignelse över registrerat partnerskap. Kyrkomötet förtydligar sitt ställningstagande och tar avstånd från fördömande, skuldbeläggande och diskriminering på grund av sexuell orientering: Kyrkan skall aktivt motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering. Svenska kyrkan bör inte sanktionera eller driva en organiserad verksamhet i syfte att ”bota” homosexuella från deras läggning. Homosexuell orientering, eller ett liv i partnerskap, är inte ett motiv för att vägras vigning till kyrklig tjänst. Samma år går prästdeklarationen (se bilaga två) ut där 864 präster går ut för att säga att de vägrar viga samkönade par.
2009: Kyrkomötet beslutade om att äktenskapet kan omfatta såväl par av olika kön som par av samma kön och om en vigselordning för både homo- och heterosexuella par.
2010: Kyrkomötet beslutade att uppmuntra stiften att anordna utbildning i HBTQ-frågor, det vill säga i frågor som rör homo- och bisexuella samt transpersoner.
2012: Försöksordningarna i förslaget till ny kyrkohandbok innehåller en enda vigsel.
2013: Kyrkostyrelsen får i uppdrag att uppmuntra alla stift att sträva efter att i möjligaste mån genomföra HBTQ-certifiering på arbetsplatser i Svenska kyrkan.
Vi kan se en tydlig historisk progression i arbetet mot att inkludera HBTQ-personer och att deras vigsel snart är likvärdig den heterosexuella. Dock kanske inte historien löpt fullt så
spikrakt som den Svenska kyrkan vill påskina på deras hemsida 32 . Det finns fortfarande väldigt konservativa strömningar i Svenska kyrkan (enligt våra informanter bl.a. i Göteborg och Växjö) där man är välkommen att se homosexualitet som något ”onormalt” och ”avvikand”.
32
7
Presentation av informanterna
Vi har valt att använda oss av fiktiva namn för att det fanns önskemål att vara anonym.
Vi tyckte att anonymitet var en god idé i denna undersökning eftersom vi ville ha så ärliga svar som möjligt och inte politiskt eller teologiskt tillrättalagda svar. Vi ville att informanterna skulle känna sig bekväma att uttrycka åsikter som kunde upplevas som ”fel” eller politisk inkorrekta. Eftersom majoriteten av informanterna arbetar i små samhällen med få församlingar hade vi inte kunnat garantera anonymitet om vi publicerat deras riktiga identitet. Vi har valt att kalla informanterna vid namn eftersom vi upplever det lättare för läsaren att följa vem som är vem snarare än att kalla dem informant 1, -2 och -3.
Nils är en 58 årig man och är verksam som pastor i frikyrka i två olika församlingar. Båda församlingarna ligger i mindre samhällen och har ungefär 60 medlemmar vardera där större delen är av en äldre generation. Dock ser uppdraget olika ut i församlingarna, hur församlingsmedlemmarna vill jobba gentemot samhället.
Nils har varit verksam i 15 år men hade ett uppehåll på 12 år då han tappade motivationen. Han utbildade sig på 80-talet genom en treårig pastoratutbildning på högskola. Han beskriver utbildningen som traditionell, med tydlig profilering och med få föreläsningar men med mycket praktisk utövning. Nils lever i ett heterosexuellt förhållande och har barn. Nils har alltid bott i mindre samhällen och det är även på mindre orter han har varit verksam som pastor. Han beskriver sig som väldigt social men känner ändå en stor press genom sitt yrkesutövande. Han upplever ofta att församlingen kräver mer energi än vad han har att ge och att det ger upphov till stress. Han ger stundtals intrycket av att han är trött på livet som pastor.
Martin är en 42 årig man och är präst inom Svenska kyrkan. Han arbetar i ett samhälle där majoriteten av befolkningen arbetar utanför byn. Detta gör att det stundtals kan vara svårt att nå samhällsmedborgarna då de ofta är verksam dagtid på annan ort. Han har en tjänst med inriktning mot barn och unga och är relativt ny i sin församling. Församlingen har ca 7000 medlemmar där majoriteten är 50år och nedåt. Han uttrycker en saknad av den äldre generationen i kyrkan och säger att detta gör församlingen väldigt ”ung”.
Martins utbildning började med en grundkurs som Svenska kyrkan anordnade. Därefter följer fyra år på teologen i Lund där han läste historia och filosofi. Sedan följer ett år på pastoralinstitutet där han fick träna på de praktiska bitarna av prästerskapet (jordfästningar,
bröllopet, etc.) Slutligen prästvigdes han och blev tilldelad en församling där man har skyldighet att stanna i ett år. Han beskriver hur utbildningen i Lund var väldigt akademiskt präglad och att man stundtals även behövde hålla igång ”själavården” d.v.s. varför man vill bli präst. Han har nu varit verksam präst i fyra år och älskar det. Han offrar gärna personlig tid i förmån för sitt kall. Martin lever i ett homosexuellt förhållande. Martin ger ett väldigt karismatiskt intryck och upplevs som väldigt engagerad och entusiastiskt.
Anna är en 32 årig kvinna som är präst inom Svenska kyrkan. Hon arbetar i en storstad. Församlingen har ca 12000 medlemmar med jämn spridning mellan åldrarna.
Anna läste först en magisterexamen i religionsvetenskap därefter gick hon utbildningsåret vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Hon har till skillnad från de två övriga informanterna haft en större valmöjlighet i teoretiska kurser d.v.s. hon har kunnat välja sin inriktning utifrån hennes intressen. Hon har precis avslutat sitt tjänstgöringsår i den tilldelade församlingen och blev sedan erbjuden tjänst där. Anna lever inte i en relation men ser sig själv som heterosexuell. Även om Anna är relativt ny i sin yrkesroll upplevs hon som väldigt bekväm i den. Hon ger ett lugnt och behagligt intryck men ändå med lite ”fart” i. Hon har en bakgrund i försäljning och service och beskriver sig själv som genuint intresserad av människor. Hon poängterar att det är viktigt att inte glömma bort sig själv som privatperson och vara skild från sin yrkesroll, ”Min tro bär jag alltid med mig, men jag behöver inte vara präst 24h om dygnet.”.
Utifrån olikheterna hos våra informanter kan vi se variationer i både ålder, kön och sexuell läggning, vilket ger oss en komparativ bredd. Vi har valt präster och pastor som inte har någon känd historik av att ta ställning för eller emot HBTQ-samhället. Hade vi valt präster och pastorer som hade varit tydligt för eller emot hade det inte blivit någon undersökning utan bara ett konstaterande av deras åsikter. Givetvis är vi medvetna om att resultatet kunde blivit helt annorlunda med tre andra informanter men uppsatsen har bara som ansats att dra slutsats utifrån våra utvalda informanter.
8
Empiri och analys
I detta avsnitt kommer vi att redovisa och analysera resultaten av våra intervjuer. Vi har valt att dela upp empirin tematiskt för att förtydliga intervjuerna och våra diskussioner med informanterna.
8.1
Möjligheternas ekonomi
Eftersom det finns en viss tidsskillnad i informanternas examinering frågade vi hur möjligheten för kompetensutveckling såg ut? Både Martin och Anna som är verksamma inom Svenska kyrkan beskriver att det finns goda möjligheter för kompetenshöjning om man vill. Dessutom finns det obligatoriska utbildningsdagar där biskopen sammankallar alla präster i stiftet. Nils däremot beskriver situationen som väldigt annorlunda i sina församlingar då ekonomin sätter gränser för vidareutbildning men pastorerna i området träffas månadsvis för att utbyta erfarenheter och tankar sinsemellan. Som ensam präst finns det ibland en saknad efter kollegor uttrycker Nils. Han menar att Svenska kyrkan har haft större ekonomiska möjligheter till utbildning i och med tidigare skatteintäkter. I Nils fall är det upp till församlingen att besluta hur de ekonomiska medlen ska disponeras. Här kan vi därmed se att Nils kompetensutveckling i mycket högre grad regleras av församlingen och i förlängningen även deras målsättningar och intressen. Präster i Svenska kyrkan som är en mycket större organisation blir därför inte detaljstyrda i samma utsträckning. Martin och Anna har även större möjlighet att gå utvecklingskurser utifrån sina egna intressen. Nils tror dock att i takt med att svenska kyrkans förmögenhet minskar kommer utbildningsglappet minska. Vi ställer oss lite tvivlande till detta då Svenska kyrkan är Sveriges största kristna organisation och där med ständigt få tillskott av nya ekonomiska medel. Många mindre församlingar får förlita sig enbart på medlemsavgifter och privata donationer.
”Det är därför jag har två 50 % anställningar. Kyrkan som anställde mig först hade helt enkelt inte råd att ha kvar mig på heltid.” säger Nils. Istället har han fått bli en varannan vecka präst. ”Men det är kanske modernt?” säger han och skrattar. 33
Dock berättar han vidare att det är jobbigt att flänga från ställe till ställe. Båda församlingarna ligger en bit från hans hemkommun och han har därför ett övernattningsrum i båda kyrkorna han är verksam i.
33
Vi frågade vad relevant fortbildning hade varit för dem idag. Här blev det ganska tydligt att man hade olika personliga fokus. Både Nils och Anna förespråkade fortbildning i att möta dagens mångkulturella samhälle.
Vi har t.ex. haft kvinnocafé berättar Anna. Det var jättepopulärt bland invandrarkvinnorna i området. När de visste att det inte fanns några män på plats kände de sig bekväma att hälsa på i vår kyrka. Vi gjorde inget speciellt, vi fikade och pratade om all möjligt. Jag fick många spännande livshistorier den dagen. Då spelade religion ingen roll, vi var kvinnor framför allt annat. 34
Nils pekar speciellt ut muslimer som en grupp han vill bemöta och samverka med. I Nils ena församling finns tydliga geografiska band till Sverigedemokraterna och det blir därför en omöjlighet att inte bemöta rasism och mångreligiositet. Anna som är verksam i en mångkulturell stad kan knappast undgå kulturmöten och detta blir därför en naturlig del av hennes jobbsituation. Martin till skillnad från övriga två, har många funderingar över konceptet familj och heteronormativitet.
Martin säger:” Jag använder gärna inte ordet familj överhuvudtaget för att det jag menar tolkas oftast in till kärnfamilj /…/ vi hade familjegudstjänst igår och bara det, namnet, kommer att ändas, alltså man tänker mamma, pappa, barn och Volvo.” 35
Här ser vi en tydlig praktisk tillämpning där Martin vill utmana heteronormativiteten. Han vill som han uttrycker det ”inte ta ordet kärnfamilj i munnen”. Han betonar dock att denna ”allergi” mot ordet kärnfamilj är högst personlig och att begreppet familj används flitigt i majoriteten av Svenska kyrkans församlingar. Martin använder hellre begreppet ”nära och kära”.
8.2
What about love?
Vi går vidare i våra intervjuer och ställer frågan om det har förekommit samkönade vigslar? Samtliga svarar nej. Anna ställer sig positiv till att viga samkönade par men har ännu inte fått frågan och likaså Martin. Dock är det viktigt att påpeka att det finns direktiv från Svenska kyrkans ledning att som präst får man inte neka att viga ett homosexuellt par om man prästvigdes efter att lagen om samkönade äktenskap trädde i kraft år 2009, är man prästvigd innan har man dock rätt att neka. Anna ser det som en naturlig del av arbetet och har ingen personlig preferens i frågan. Nils däremot berättar att det har funnits påtryckningar från församlingarna att kyrkan ska ta ett ställningstagande i frågan. Som verkställande vigselförrättare har dock Nils undvikit frågan eftersom den ännu inte har varit aktuell. Han
34
Intervju med Anna 2014-10-10
35
36
Intervju med Nils 2014-10-08
37
Intervju med Anna 2014-10-10
ansåg att diskussionen istället tenderade att hamna i ett ”rätt och fel” perspektiv och det fanns en tydlig vilja från församlingen vad han skulle tycka. Församlingen har diskuterat om man borde ha temadagar där frågan skulle kunna diskuteras men dessa planer skrotades eftersom det fanns ett, som Nils uttryckte det till en församlingsmedlem, förutbestämt svar.
Det är ju inte lönt att vi har en temadag, du har ju redan bestämt vad vi ska tycka sa jag till honom. Sen dess har han (församlingsmedlemmen) inte nämnt det igen.36
Därför har inget officiellt ställningstagande gjorts och frågan lämnats hängande i luften. Däremot märks en tydlig skillnad i attityder gentemot homosexuella relationer informanterna emellan. Martin är givetvis positivt inställd som den homosexuella man han är. Anna är positivt inställd men vi märker att det inte är en ”hjärtefråga” för henne. Hon ser det med som en privatsak mellan två individer.
Nils är tydligt obekväm när vi ställer frågor om homosexualitet och säger sig vara villig att viga par i lagens mening, för att sedan uttrycka att det är en provokation mot den kristna tron. Vi drar slutsatserna att han inte tycker att de två är förenliga. Här kan vi se en tydlig åtskillnad när vi analyserar deras ordval gentemot hur Gud ställer sig gentemot homosexuella. Martin säger:” Om Gud kan älska alla, måste inte vi kunna det då?”. Medan Nils uttrycker sig på följande vis:” Om Gud älskar oss, måste vi orka att älska varandra”. Andemeningen är samma men Nils uttrycker att det är en större belastning att älska alla jämfört med Martin. Nils tycker inte heller att begreppet ”familj” är en kyrklig fråga utan ser det mer som enbart en politisk fråga. Återigen upplevde vi att Nils besvarade frågan på ett undvikande sätt och tyckte ofta inte det var kyrkans ansvar.
Vi gick vidare med att fråga om de ansåg att det fanns ett kristet synsätt på hur en familj ska se ut. Anna menar att den traditionella bilden av en familj är mamma, pappa och barn men att de i hennes församling aktivt jobbar med att luckra upp den föreställningen:
Vår församling består lika mycket av ensamstående föräldrar, änklingar och ”plastfamiljer”. Skilsmässor är i dag vanliga och kyrkan måste göra sitt yttersta för att välkomna alla.37
Nils tycker att idealet mamma, pappa och barn snarare är ett mänskligt och politiskt ideal som sedan applicerats även på kristendomen. Historiskt sett var till exempel månggifte vanligare på Jesus tid. Nils ger stamfadern Abraham som exempel på en man med mer än en kärleksrelation. Martin betonar att när hans kyrka talar om familj så menar man helt enkelt både stora och små individer. Han anser dock att idealet om kärnfamiljen oftast fabriceras från amerikanskt håll då mycket material kyrkan använder sig av kommer ifrån amerikanska
frikyrkor. Han uttrycker att han upplever USA betydligt mer heteronormativt och mindre jämställt än Sverige, även om Sverige inte kan anses som bra. Bl.a. lyfter han fram löneglappet mellan män och kvinnor som ett exempel på områden där genustänket haltar efter:
Finns det något alls som skiljer en manlig och kvinnlig präst? Nä inte alls! Och ändå så är det stora löneskillnader. Det är ju jättedåligt. Så jämnställda är vi i Sverige.38
8.3
Skramlar tomma grytor högst?
2005 gick det ut en prästdeklaration där 864 präster i Svenska kyrkan protesterade mot samkönade äktenskap då man ansåg det stod i strid mot deras uppfattning om att den kristna förordningen gällde relationer mellan man och kvinna. Man ansåg inte att Guds ord tillät vigning av andra sorters relationer. Vi var nyfikna på hur våra informanter ställde sig till denna högljudda protest. Anna ansåg att det måhända var ett uttryck av desperation från en förlegad syn. Precis som kvinnofrågor har gått framåt i tiden måste övriga samhällsfrågor också göra det. Majoriteten av underskrivande präster var äldre män därtill och många var inte längre yrkesaktiva. Nils vill inte ge uttryck för en speciell uppfattning då han vid tillfället inte själv var aktiv som pastor. Martin uttrycker att förändring och utveckling alltid kommer vara tufft för människor. I förändring kommer det alltid finnas en opinion, speciellt i känsligare frågor. Martin förklarar att givetvis är detta en väldigt personlig brännpunkt för honom och säger:
”Vilka är ni att bestämma vad Gud gillar eller inte gillar? Hur vågar ni definiera min Gud så där mellan tummen och pekfingret? Var gick Jesus? Överallt! Vem pratade han med? Alla!”
Han ser det som en liten minoritet som fick väldigt mycket mediautrymme och inte är representativ för dagens organisation. Det är ingen ovanlighet att en opinion får stort medialt utrymme när åsikterna anses som lite kontroversiella. Kanske fick det motsatt effekt då många kyrkor, till exempel Lunds domkyrka, började jobba mot HBTQ-certifieringar och uppmuntrade till utbildning i HBTQ-frågor. Här kan vi dra analytiska paralleller med det mediautrymme Carola fick när hon gick ut och sa att homosexuella kunde botas med förbön. En persons röst fick helt plötsligt tala för en majoritet kristna.
38
8.4
Vilka förväntningar sitter i den ”vita plastbiten”?
Martin kallar skämtsamt sin prästkrage för ”den lilla vita plastbiten”. Det finns alltid stereotypa bilder av alla yrkeskategorier och så givetvis även inom kyrkans ramar. Vi frågade våra informanter hur stereotypbilden av en präst ser ut och även hur informanterna hade mottagits i församlingen. Martin beskriver att det finns väldigt tydlig social kodex för hur en präst ska föra sig. Präster förväntas vara ledare, kunna vett och etikett och samspela i rådande kontext. Han upplever dock att det finns en stor skillnad på förväntningar mellan manliga och kvinnliga präster. Kvinnor tillåts vara färggladare, ha kjol och roliga nagellack medan en manlig präst i shorts hade väckt ett ramaskri. Han upplever att han oftast välkomnas med öppna armar från församlingen. Fördomarna mot hans sexuella läggning har istället kommit från teologiskt håll där han blev upplyst på prästutbildningen om att han skulle brinna i helvetet. Endast två gånger i sitt yrkesutövande har det tydligt uttalats att hans tjänster inte var önskvärda på grund av hans sexuella läggning. Anna tillhör faktiskt en förmodad framtida majoritet där utvecklingen just nu visar på en tydlig kvinnlig utbildningsdominans. Hon upplever inte att någon har höjt på ögonbrynet för att hon är en kvinnlig präst och att majoriteten av hennes kurskamrater var kvinnor. Detta ser hon som en väldigt positiv utveckling och hon ger Lund som exempel. Lund var första stiftet i Sverige som hade en kvinnlig biskop och länge refererades det till Lund som det biskopslösa stiftet i teologiska kretsar, ”Vilket vi ska komma ihåg är bara 14 år sedan” säger Anna och skrattar. Anna menar att det historiskt sett har funnits en väldigt tydlig mansdominans där männen har fått göra anspråk på den kristna tron men hon tycker att där finns en tydlig progression. Anna vill inte kalla sig själv feminist då hon tycker att det har fått en negativ klang men är väldigt intresserad av jämställdhetsfrågor. Hon har aldrig känt att hon förväntas klä sig på ett visst sätt för hon är präst utan tycker att hon ges möjligheten att uttrycka sin kvinnlighet. ”Men jag hade inte hållit en gudstjänst i kortkort, det är mer en fråga om vett och etikett”. Med sitt uttalande visar ändå Anna att det finns vissa förväntningar och sociala konstruktioner av genus som man bör följa. Det är inte kjolen i sig som är socialt accepterad det är det faktum att det sitter på en kvinna som gör det okej, samma kjol på en man hade ansetts vara en provokation.
Nils uttrycker att de förväntningar som församlingen har på honom stundtals är höga. Man förväntas ha en väldigt hög stresströskel, vara ständigt tillgänglig och lite av en ”superman”. Han uttrycker inga förväntningar utifrån sitt biologiska kön vilket kanske inte är så konstigt då han representerar det mer traditionella, heteronormativa och ”önskade” prästskapet. Detta
stödjer en tanke vi har om att majoritetsgrupper i mindre utsträckning reflekterar över minoritetsgruppers problematik. Det handlar om dominans gentemot den andra och genom sin dominans befäster man även sin makt. Därför tror vi att en dominant grupp sällan vill höja den undergivnas roll då de är i ständigt förhållande till varandra. Om minoriteten reser sig så kommer det i viss mån vara på bekostnad på majoriteten. I teorin i alla fall. På samma sätt tror vi att heterosexuella kristna i mindre utsträckning funder på inkludering av HBTQ-personer då de helt enkelt inte reflekterar över dem i sin egenskap av majoritet. Det blir ett osynliggörande förtryck som Gårdfeldt talar om även om det säkert stundtals sker helt omedvetet hos dem som gör det. Majoriteten blir den standard som allt ställs mot och jämförs med. Majoriteten tas därigenom för given, till den ställs inga frågor och därför behöver den heller inte formulera några svar. Det är alltid lättare att behålla initiativet om man är den som ställer frågorna, den som agerar. Den som reagerar, vilket minoriteter alltid tvingas till, är påpassad, kontrollerad och får sitt handlingsutrymme och sin frihet begränsad.
8.5
Är det 2014?
Alla tre informanterna uttrycker vikten av att vara tidsaktuella i sina predikningar. Vi frågade hur mycket från rådande samhällskontext som inkluderas i gudstjänsterna. Alla var rörande överens om att de inspirerades av nyhetsflödet och aktuella debatter. Martin säger:
Tänk om jag hade kommit till kyrkan och inte läst om Utöya, det hade ju blivit helt fel. Då får man slänga den predikan man gjort och bara tänka om.39
Däremot blir detta urval baserat på väldigt personliga preferenser. Endast en av de tre informanterna hade någonsin uppmärksammat prideveckan. Han såg det som ett utmärkt tillfälle att prata om att ”älska din nästa”. Återigen fick vi bekräftat av övriga två informanter att mångkulturalitet var ett ämne man hellre lyfte fram. Martin tycker inte att den teologiska kopplingen alltid behöver vara så tydlig, dock måste det finns en igenkänningsfaktor för församlingen. Nils tycker det är viktigt att man ihop med det dagsaktuella ska få fram ett historiskt budskap och att den teologiska kopplingen måste vara tydlig. Anna vill gärna lyfta fram det humanitära i den kristna tron och tar gärna hjälp av världskatastrofer för att belysa vikten av medmänsklighet.
Ta t.ex. tsunamikatastrofen som hände för några år sen, vi har aldrig sett så mycket donationer i vårt humanitära arbete tidigare. Folk verkligen kom samman och genuint ville hjälpa.40
39
Interju med Martin 2014-10-06
40
