Betygsskillnaden mellan flickor och pojkar i idrott och hälsa

Lärande och samhälle

Examensarbete

Betygsskillnaden mellan flickor och

pojkar i idrott och hälsa

The grade difference between boys and girls in

physical education

Josefin Sjöqvist

Sabrine Barakji

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9, 240 högskolepoäng

Vårterminen 2019

Examinator: Torbjörn Andersson Handledare: Kutte Jönsson

1

Förord

Författandet av detta examensarbete har varit både roligt, utmanande, intressant och framför allt lärorikt. Att skriva i par har varit mycket givande och när vi träffats har det uppstått intressanta diskussioner och bra idéer. Uppsatsen utgår ifrån ett självständigt arbete på grundnivå av Josefin Sjöqvist men allt arbete som genomförts nu är gjort tillsammans. Vi har inte använt någon uttalad arbetsfördelning utan arbetat tätt ihop både med de skriftliga och mer praktiska delarna av uppsatsen.

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Kutte Jönsson för uppmuntran och glada tillrop under arbetet gång. Han har bistått med mycket hjälp och vägledning till två smått förvirrade själar. Vi vill även rikta ett stort tack till de lärare som ställt upp på intervjuer. Vi är mycket väl införstådda i dagens lärares pressade scheman och är oerhört tacksamma för att dessa sju tog sig tid att samtala om detta ämne med oss.

2

Sammanfattning

Länge har pojkar dominerat i betygen inom kunskapsämnet Idrott och Hälsa i skolan. På senare år har man kunnat se en förändring av detta då pojkar tenderar att i allt högre utsträckning inte uppnå betyget E eller högre enligt Skolverkets betygsstatistik. Syftet med detta examensarbete är att presentera orsaker som kan leda till skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg inom skolämnet idrott och hälsa i grundskolan ur ett lärarperspektiv och den övergripande frågeställningen är följande; Vad beror förändringen mellan flickors och pojkars betygsresultat i idrott och hälsa på, enligt lärare på fältet?

Fokus har varit att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju behöriga idrottslärare, som arbetat med grundskolans senare år, få insikt i hur de tänker kring denna förändring och vilka orsaker de tror kan ligga bakom. Studien tar avstamp i genusteori och resultatet visar att lärarna tror på snarlika orsaker till varför betygsstatistiken ser ut som den gör. Lärarna betonade framför allt att läroplansskiftet 2011 var en bakomliggande orsak till denna förändring. Skiftet gjorde ämnet mer teoretiskt vilket lärarna tror gynnar flickorna mer. Detta kopplar de i de flesta fallen till flickornas tidigare och högre mognadsgrad. Att teoretiska arbetsmoment gynnar flickor lyfts även i uppsatsen under “tidigare forskning”. Här lyfts också hjärnans utveckling och mognad, vilket generellt sett sker två år tidigare hos flickor än pojkar, som en bidragande orsak till att flickor presterar bättre i alla skolans ämnen än vad pojkar gör.

I diskussionen vävs tidigare forskning och resultat samman med våra egna tankar. Det är tydligt att det finns en tanke kring flera bakomliggande orsaker till varför betygsresultaten ser ut som det gör hos de idrottslärare vi intervjuat. I de flesta fall har lärarna sett en utveckling i sin egen betygssättning som speglar den som återges av Skolverkets statistik. Mer forskning behövs göras för att kunna vända en eventuell negativ trend där allt fler i mindre utsträckning blir godkända. Detta är dock något som behöver diskuteras inom alla skolans olika ämnen.

3

Abstract

For a long time, boys been most successful when it comes to grading in the subject of Sport and Health in school. In recent years, we have been able to see a change in the grading’s since boys tend to increasingly not achieve the grade E or higher according to the National Agency for Education's grading statistics. The purpose of this study is to present reasons that could contribute to the difference between the grades of girls and boys in Sport and Health in elementary school, from a teacher's perspective. The comprehensive question of issue is; What is the cause of the change between grades among girls and boys in Sports and Health, according to teachers on the field? The study has been focused at teacher in the secondary school, from year seven to nine.

The study is based on gender-scientific theory and through qualitative semi-structured interviews, seven qualified sports teachers have been interviewed about the reasons they believe could be the reason behind the change. The result shows that the teachers believe in similar reasons why the grading statistics look like they do. Factors such as the introduction of the new curriculum, the students 'and teachers' expectations of the sports subject and the concept of gender are highlighted as common themes in almost all interviews.

4

Innehållsförteckning

2 Syfte och frågeställning………..6

3 Bakgrund………....7

3.1 Betygskriterier för idrott och hälsa……….…....…….7

3.2 Betygsstatistik……….9 4 Tidigare forskning………11 4.1 Sociokulturella faktorer……….11 4.2 Biologiska faktorer………13 4.3 Idrottslektionens utformning……….14 5 Teoretiskt perspektiv………15 6 Metod………17 6.1 Semistrukturerad intervju………..17 6.2 Genomförande……….………17 6.2.1 Förberedelser……….18 6.2.2 Genomförande………...19 6.2.3 Databearbetning………....19

6.3 Validitet och reliabilitet………...20

6.4 Etiska överväganden…...………21

7 Resultat och analys………...23

7.1 En ny kursplan och vikten av teori och mognad……….23

7.2 Ett nytt betygssystem…………...………...25

7.3 Föreställningar om genus………26

7.4 Förväntningar på ämnet och skolan…...……….27

7.5 Den “friare” skolformen………..28

8 Diskussion och slutsats……….31

8.1 Diskussion………...31

5

1 Inledning

För tio år sedan (år 2008) gör Jan Björklund, som då var skol- och utbildningsminister, ett uttalande i Sydsvenska Dagbladet om ”upptäckten” av att pojkar presterar allt sämre i skolan och att detta måste åtgärdas. Flickorna är vinnarna i de nya pedagogiska metoderna och pojkarna, som inte är lika mogna som flickorna, blir lidande. Björklund menar att pojkar behöver fler manliga förebilder. Han menar att skolan framstår som en allt mer feminin plats och att det finns risk att pojkar känner att ”detta är inget för mig” (Sydsvenska Dagbladet, 13 juni, 2008).

Sedan dess har det kommit flera rapporter och utredningar som bekräftar Björklunds bild (SOU 2009:64; SOU 2010:53). Åtminstone det faktum att flickor lyckas bättre på högstadiet i skolan än pojkar. I alla ämnen utom ett. Fram tills för några år sedan var idrott och hälsa det skolämne som stod ut på så sätt att här lyckades pojkarna bäst. Men nu har det hänt något. I betygsstatistik gällande slutbetygen i årskurs nio från Skolverket kan vi sedan en tid tillbaka se hur andelen pojkar som blivit godkända i idrott och hälsa sjunkit. Läsåret 2016/2017 sjönk pojkarna så pass att flickorna var de som lyckades bäst i idrott och hälsa. Sedan tre år tillbaka kan vi även se att flickorna gått om pojkarna i största andel högsta betyg. Det är alltså nu fler som lyckas få A (Skolverket, 2018).

Som blivande idrottslärare ser vi detta som högst relevant för vår framtida yrkesroll. I läroplanen har en likvärdig utbildning en stor roll. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket, 2011). Med tanke på hur trenden ser ut bland betygsresultaten är det lätt att ställa sig frågan om detta verkligen är fallet.

I och med att detta är en relativt ny företeelse finns det ännu inte mycket legitim forskning publicerad kring bakomliggande orsaker till förändringen. Vi har därför valt att undersöka detta ur ett lärarperspektiv och vill med detta öka vår egen och andras förståelse till varför betygsresultaten just nu ser ut som de gör. Vi hoppas på att kunskapen som vi erhåller vid författandet av denna uppsats ska kunna bidra till att vi i framtiden kan tillgodose elevernas rätt till en likvärdig utbildning.

6

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att presentera orsaker som kan leda till skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg inom skolämnet idrott och hälsa i grundskolan ur ett lärarperspektiv.

Vår huvudfrågeställning är följande: Vad beror förändringen mellan flickors och pojkars

betygsresultat i idrott och hälsa på, enligt lärare på fältet?

För att besvara den frågeställningen kommer vi att arbeta utifrån följande frågor; Hur ser betygsskillnaderna ut mellan flickor och pojkar i skolämnet idrott och hälsa? Varför finns det en skillnad i betygsresultaten mellan flickor och pojkar inom ämnet idrott och hälsa samt vilka orsaker kan ligga till grund för den pågående förändringen?

I vårt framtida yrke som idrottslärare anser vi att det är av vikt att vara medvetna om at t det finns vissa betygsskillnader mellan flickor och pojkar och ha vetskap om vad de beror på. Vi har valt ovanstående frågeställningar för att vi hoppas kunna främja en likvärdig, rättvis och jämställd utbildning.

7

3 Bakgrund

I följande kapitel redogör vi för bakgrundsinformation kring ämnet som kan göra det lättare för läsaren att sätta sig in i resultaten. Här presenteras betygssystemet samt den betygsstatistik som ligger till grund för uppsatsens frågeställning.

3.1 Betygskriterier för idrott och hälsa

Inget annat land i Europa har betygssystemet i skolan genomgått så stora förändringar de senaste åren som Sveriges. Fram till millennieskiftet var forskningen på området relativt begränsad i Sverige men under de senaste åren har betyg och bedömning diskuterats i allt högre grad, både i Sverige och på internationell nivå. I andra länder ligger fokus vid forskning kring bedömning i idrott och hälsa på att klargöra vad det är läraren faktiskt bedömer i sin undervisning och vid betygssättning i form av till exempel förmågor, kunskaper och personliga erfarenheter. När det kommer till den svenska bedömningsforskningen har fokus istället legat på relationen mellan lärarens betygssättning och styrdokumenten (Lundahl, Hultén, Klapp & Mickwitz, 2015).

2011 implementerades den nya läroplanen för grundskolan, förkortad Lgr 11. Redan vid införandet av den förra läroplanen; Lpo 94, frångicks det normrelaterade betygssystemet och istället infördes ett mål- och kriterierelaterade system. Tidigare hade elevernas prestationer jämförts med varandra och resultatet baserat utifrån det snarare än eleven egna faktiska prestation. Dagens mål och- kriteriebaserat betygssystem innebär istället att eleverna inte jämförs med varandra utan deras prestationer ska bedömas i förhållande till de mål som finns i kursplanen (Jönsson, 2012).

En av de stora skillnaderna som följde med införandet av den nya läroplanen 2011 var införandet av nya betyg. Från att ha använts sig av icke-godkänt (IG), godkänt (G), väl godkänt (VG) och mycket väl godkänt (MVG) under arbetet med Lpo 94 övergick man nu till ett femstegs-betygsystem med F (för underkänt) och sedan E, D, C, B och A i den ordningen där A motsvarar det högsta betyget. Det nya betygssystemet innebär att eleverna kan få 12,5 eller 17,5 poäng genom att landa på ett D eller B i slutbetyg utöver

8

10, 15 och 20 poäng som följde med från det gamla systemet för G/E, VG/C och MVG/A (Skolverket, 2012).

Numera är betygskriterierna för idrott och hälsa konstruerade på följande sätt:

E C A

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till

aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och

träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och

till viss del underbyggda

resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika

förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge

enkla beskrivningar av risker

som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera

nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till

aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och

träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser

relativt väl till takt, rytm och

sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade

och relativt väl underbyggda

resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt

god anpassning till olika

förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med

relativt god säkerhet orientera

sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge

utvecklade beskrivningar av

risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser

väl till takt, rytm och

sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra

välutvecklade och väl

underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika

förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge

välutvecklade beskrivningar av

risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

9

För att få ett D eller B krävs det att man uppfyller kraven för betyget under och mer än övervägande del av betygskriterierna för betyget över (Skolverket, 2011).

3.2 Betygsstatistik

I flertalet studier och granskningar av betygsstatistik har vi under en tid tillbaka kunnat se att flickorna generellt sett varit de som lyckats nå högst resultat i den svenska skolan (Heikkilä, 2015; SOU 2009:64; SOU 2010:53). Det ämne som urskiljer sig från de övriga har dock varit idrott och hälsa där pojkar under en lång tid varit de som dels nått högst betyg, dels blivit godkända i större utsträckning. Under de senaste åren har dock detta också börjat ändras och läsåret 2016/2017 var det 91,5 % av flickorna som gick ut nian med betyg i idrott och hälsa, motsvarande siffra bland pojkarna låg på 90,7%. Nu har alltså flickorna bäst resultat i samtliga ämnen i skolan. Efter läsåret 2017/2018 nådde pojkarna återigen bättre resultat i idrott och hälsa än flickorna men, som illustreras i grafen nedan, kan vi se att skillnaden i betygsresultaten under de senaste åren har blivit allt mindre, främst för att pojkarnas resultat har sjunkit.

1.0 Diagram över andelen elever som nått minst godkänt/E-nivå i idrott och hälsa i Sverige 2008/2009 - 2017/2018. Källa: SiRiS, Skolverket, 2018

10

Samtidigt som vi ser att antalet pojkar som nått G/E eller högre minskat de senaste åren går det också lätt att utläsa ett annat mönster. I nedanstående graf ser vi hur flickor de tre senaste åren gått om pojkar vad gäller den andel elever som når högsta betyg.

2.0 Procentandel av flickor och pojkar som nått MVG eller A i idrott och hälsa 2010/2011 - 2017/2018. Källa: Sveriges Officiella Statistik, Skolverket, 2018

11

4 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning inom området. Forskningen kring denna företeelse i just idrott och hälsa är begränsad men det finns desto mer forskning kring orsaker som kan ligga bakom flickornas större framgångar i skolan generellt sett. På grund av detta väljer vi att även lyfta fram denna forskning här.

4.1 Sociokulturella faktorer

Motivation och elevernas deltagande i skolan kallas ofta studieengagemang och beskrivs som de viktigaste förutsättningarna för att eleven ska klara sig bra i skolan. Elever med högre motivation presterar bättre och når högre resultat än andra elever, de är mer intresserade och mer uppmärksamma. Bristande engagemang verkar också vara den främsta anledningen till att elever inte lyckas med sina studier och hänger ihop med både skolk och koncentrationssvårigheter. Studier har också visat att studieengagemang kan kopplas samman med elevernas välmående och deras helhetsuppfattning av skolan. Det har också visat sig att dessa elever i större utsträckning tenderar att fortsätta sin utbildning efter gymnasiet (Högdin, 2007). Liknande resultat har framkommit vid studier i till exempel England, där menar man att flickor generellt sett är mer positi vt inställda till skolan överlag (Henry, Lagos, Berndt, 2012).

Det finns flera faktorer som påverkar elevernas studieengagemang och en av de största verkar vara vuxnas stöd och uppmuntran. Här talas både om vikten av föräldrars stöd och motivation men även lärarens förmåga att engagera (Högdin, 2007). Undersökningar har också visat att pojkar i större utsträckning ser en koppling mellan föräldrarnas intresse för skolan och deras studieengagemang medan flickor anger läraren och dennes förmåga att motivera som den största bakomliggande orsaken till deras studieengagemang. Flickor anger i större utsträckning än pojkar att de är motiverade till att prestera bra i skolan (Högdin, 2006).

Den generella statistik som finns kring könsfördelning inom läraryrket visar att närmare 75 % av de som arbetar inom skolan är kvinnor (SCB, 2015). Här finns en tydlig avvikelse

12

när det kommer till könsfördelningen bland lärare i idrott och hälsa. 2018 var fördelningen inom ämnet ca 35 % kvinnor och ca 65 % män (Skolverket, 2018).

Jonsson (2014) menar att det finns en etablerad “antiplugg”-kultur som etablerades på 70-talet och som än idag finns kvar. Diskussionen kring denna “kultur” ökar uppfattningen om att pojkar är ointresserade av skolan och sin utbildning. På grund av detta finns det risk att lärare har en förutfattad mening om att pojkar inte bryr sig lika mycket om sin utbildning som flickor gör. Detta leder i sin tur till att pojkarna påverkas av lärarens uppfattning och då inte heller bryr sig. På detta sätt riskerar de klassiska manliga idealen och inställningen om att pojkar inte bryr sig om skolan att återproduceras och leder då till en “ond spiral”.

Zimmerman (2018) undersöker också denna problematik. Med hjälp av intervjuer med elever från den senare delen av den svenska grundskolan kommer han fram till att eleverna själva anser att det går emot den manliga normen att vara duktig i skolan. Alternativ ska man vara duktig utan att behöva studera. Zimmerman talar om en “social kostnad” som drabbar de pojkar som ändå är ambitiösa och presterar bra i skolan. Denna “kostnad” visar sig genom att när man bryter en norm leder det till exempelvis en ökad risk för att förlora status och eller bli retad. Detta går dock inte att applicera på just idrottsundervisningen då det där framkommer att man som pojke blir “cool” om man är tuff och stark, bra på idrott och vågar göra saker. Även i till exempel Kanada har studier visat att pojkar i större utsträckning föredrar fysiska aktiviteter fram att läsa och skriva (Blair & Sanford, 2004) . Zimmerman hänvisar även till Connell (2011) som menar att idrotten är ett globalt fenomen i könsordningen. Genom att det främst är män som bli globala idrottsstjärnor reproduceras en positiv syn på dominans och tävlingslystnad där det viktigaste är vara bara bäst.

Kutte Jönsson refererar i sin artikel Om idrott, maskulinitet och feminism (2015) till Connell (1995) angående att idrotten generellt sett är ett område där maskulinitet och genuskonstruktioner framträder som tydligast. Det finns en maskulinitet som är dominerande och som man tvingas förhålla sig till inom den idrottsliga arenans ramar. Connell menar att alternativen är att försöka bli en del av maskuliniteten eller att utmana den genom att konstruera en annan typ av maskulinitet. Enligt Fagrell (2000) är den idrottsliga arenan en plats där flickor och pojkar lär sig att förhålla sig till kvinnligt och

13

manligt. Genom sitt idrottande får flickor och pojkar en kroppslig kompetens inom en könsordning där gränserna för det manliga och det kvinnliga upprätthålls. Fagrell menar att flickorna lär sig hur kvinnlig idrott iscensätts och pojkarna lär sig hur manlig idrott iscensätts.

I dagens samhälle ser vi en genusdebatt som kommit att påverka klassrumsklimatet. Samuelsson och Eriksson (2008) menar att tack vare den medvetenheten som nu finns om genusforskning och könsmönster i klassrummet missgynnas inte flickor i undervisningen på samma sätt som tidigare. Studier har visat att pojkar under lång tid fått ta störst plats i klassrummen och att flickorna därmed fått stå tillbaka. Pojkarna verkar idag fortfarande få mest utrymme och uppmärksamhet i klassrummen men numera av “fel sort” som till exempel genom tillsägningar och tillrättavisningar.

4.2 Biologiska faktorer

Skillnaden mellan flickors och pojkars skolresultat verkar dock inte bara kunna förklaras genom yttre påverkningar och till exempel effekten av traditionella ideal och normer. Lenroot med flera publicerade 2007 en amerikansk artikel om de biologiska orsakerna till skillnaden mellan pojkars och flickors beteende. Vid tio till elva års ålder är flickors hjärnor som störst och för pojkar ligger åldern på fjorton till femton år. Den begynnande minskningen av hjärnan som sedan följer är ett tecken på mognad och alla de ”kontakter” i hjärnan som visat sig inte behövas för personen i fråga försvinner.

Hjärnans utveckling är kraftig under puberteten och påbörjas cirka två år tidigare hos flickor än hos pojkar. Detta länkas alltså samman med den senare mognaden av pojkar. Bland annat med stöd av Lenroot med flera sammanställdes en svensk rapport från Delegationen för jämställdhet i skolan med Martin Ingvar i spetsen år 2010. Här dras slutsatsen att skillnaden mellan pojkar och flickor inte endast är ett resultat av sociala faktorer utan även att skillnaden mellan könen avspeglar sig i biologiska faktorer som till exempel hjärnans form, dess mognad och den hormonella påverkan på hjärnan. Flera exempel ges på situationer som gynnar vissa och missgynnar andra på grund av skillnaderna mellan könen. Här följer några: tidig introduktion av moment där man

14

behöver styra sin egen kunskapsinhämtning gynnar de barn som är mogna tidigt vad gäller koncentration och uppmärksamhet, ofta flickor. Individuell träning har ersatt gruppträningsmoment i många skolor. Även här gynnas mogna barn med god koncentrationsförmåga, återigen ofta flickor. Dock menar man att moment som betonar den individuella prestationen i tävlingsform har en tendens att utmana pojkar mer, vilket gör att de också pressar sig mer för att nå längst. Ingvar (2010) menar att detta skulle kunna vara en förklaring till att pojkar presterat bättre än flickor i ämnet idrott och hälsa. Studier har också visat att denna typ av undervisning var vanligt förekommande innan införandet av Lgr 11. När man följde Lpo94 dominerades undervisningen av lagidrotter och höga prestationer inom tävlingsidrotten på fritid resulterar vanligen i höga slutbetyg (Svennberg, 2017).

4.3 Idrottslektionens utformning

Zimmerman (2018) och Ingvar (2010) ger tillsammans en av de möjliga förklaringarna till varför idrott och hälsa tidigare varit det enda ämnet där pojkar länge nått högre resultat än flickor. Pojkar tycks enligt författarnas studier gynnas av moment med tävlingsinslag. I en svensk studie publicerad 2016 undersöktes den fysiska aktiviteten under 39 lektioner i idrott och hälsa. Sammanlagt deltog 149 elever i studien, 63 gick i andra klass, 66 i femte klass och 19 i åttonde klass. De delade upp lektionerna i sju olika kategorier, bollspel, bollekar, orientering, dans, lekar, kondition och gymnastik. Endast då man hade bollekar märktes någon anmärkningsvärd skillnad i fysisk aktivitet mellan pojkar och flickor, då pojkar var mest fysiskt aktiva. Studien lyfter dock vikten av att inte ta lätt på detta eftersom bollaktiviteter visat sig vara den vanligaste formen av fysisk aktivitet på idrottslektionerna. Cirka en tredjedel av undervisningen ägnas åt det. Forskarna bakom studien och artikeln väljer också att problematisera den generellt sett relativt låga fysiska aktiviteten som ligger på knappt 30 % av lektionens innehåll, vilket vid en lektion på 45 minuter endast motsvarar 10–15 minuter. Den låga fysiska

aktiviteten menar forskarna dock kan förklaras genom att idrottsundervisningen i den svenska skolan inte bara behandlar idrott utan även hälsa. Detta kan i sin tur göra att undervisningen får inslag av mer teori (Fröberg, Raustorp, Pagels, Larsson &

15

5 Teoretiska perspektiv

I detta kapitel presenterar vi vilket teoretiskt förhållningssätt som ligger till grund för uppsatsen. Detta examensarbete tar avstamp i det genusvetenskapliga fältet och nedan följer en presentation av genusbegreppet samt hur könsskillnader kopplas till

skolframgång.

Skolans uppgift är bland annat att förmedla kunskaper och att fostra. I skollagen

(2010:800) står det att jämställdhet ingår i skolväsendets värdegrund. Jämställdhet är ett smalt begrepp som syftar till likvärdiga villkor mellan kvinnor och män. Vidare står det att jämställdhet handlar om genus och innebär de uppfattningar och förväntningar som kan kopplas till kvinnor och män. Uppfattningar kring manligt och kvinnligt kan ha effekten av att hindra barn och elever från att utvecklas. Skollagen trycker på att barn och elever ska utvecklas maximalt inom skolverksamheten, vilket innebär att de inte ska hindras av könsspecifika krav (Skollagen/SFS/2010:800).

I forskningen framstår manlighet och kvinnlighet som något som konstrueras. Dels av flickor och pojkar, kvinnor och män, dels av de institutioner och sammanhang där människor befinner sig i (Björnsson, 2005). Raewyn Connell (2008) är en av flera som menar att genusbegreppet belyser hur “manligt” och “kvinnligt” görs. Genusbegreppet är till för att beskriva de sociala och kulturella aspekter som konstruerar könen, till skillnad från de biologiska faktorerna. Svaleryd (2003) menar också att genus syftar till den moderna genusforskningen som utgör två system av motsatta kategorier vari människorna placeras. Dessa är manligt och kvinnligt och utifrån dessa tillskrivs individer olika egenskaper beroende på vilket biologiskt kön de har. Det finns således en homogen uppfattning kring hur genusbegreppet kan förstås.

Raewyn Connell anses vara en av de som grundat maskulinitetsforskningen och menar att maskulinitet är uppbyggt kring en hegemoni, en ledande position som många strävar efter och som omgärdas av vissa värderingar. De egenskaper och beteenden som

16

Den ändras över tid och olika manligheter premieras under olika tidsepoker, kulturer eller socioekonomiska grupper (Connell, 1995).

Skolan som institution deltar i processen att konstruera manligt och kvinnligt genom att “ordna” den sociala tolkningen av världen. Detta görs genom att man i skolan värderar beteenden, ämnen, attityder och så vidare. Lärarens handlingar och värderingar spelar roll när det gäller att skapa och återskapa bilder av könsmönster (Björnsson, 2005). Fagrell (2000) menar att den idrottsliga arenan bör ses som en av de praktiker och institutioner där barn förhåller sig till kön utifrån flera perspektiv, dels symbol iskt och dels normativt. Fagrell (2000) menar att barn genusifierar världen genom att associera kvinnliga och manliga attribut och värderar dessa utifrån normativa referensramar.

När man började med samundervisning inom skolämnet idrott och hälsa under 1980-talet blev resultatet att flickorna fick anpassa sig till den manliga idrottskulturen. Tanken med sammanslagningen var att mildra stereotypa könsmönster och skapa en mer jämställd undervisning. Dessvärre blev flickorna reformens förlorare eftersom idrotter som dans och träning till musik fick stå tillbaka till förmån för tävlingsidrott. Betygen kom till stor del att baseras på bollspel och idrottsresultat (Carli, 2004). I dagens skolverklighet är det pojkar som tenderar att prestera sämre än flickor eftersom flickornas könsidentitet tycks ha förändrats och därmed eventuellt anpassats. Flickor verkar ha breddat sin könsidentitet och med uppmuntran från samhället, skapat sig fler möjligheter som inrymmer en framtid med både familj och arbete. Detta har inte i samma utsträckning gällt pojkarna trots samhällets försök till en mer modern maskulinitet. För pojkar handlar det fortfarande till stor del om att hävda sig, hålla hög status och söka popularitet hos sina jämnåriga (Björnsson, 2005).

17

6 Metod och urval

Den metod som använts vid arbetet med denna uppsats är av kvalitativ art i form av intervjuer. Sammanlagt har sju intervjuer utförts. De har spelats in och sedan transkriberats. I detta kapitel kommer vi presentera vilket typ av intervju vi valt och hur vi gått tillväga med förberedelser och genomförande samt sammanställningen av dem. Här diskuteras också validiteten och reliabiliteten av uppsatsen samt överväganden som gjorts kring forskningsetiska aspekter.

6.1 Semistrukturerad intervju

Vi har valt att arbeta utifrån semistrukturerade intervjuer eftersom vi tror att det är det mest effektiva sättet att få en nyanserad syn av svaren på våra frågeställningar. Observationen kunde ha gjort för genomföra studien, dock hade vi då fått ha en annan utgångspunkt där vi själva skulle tolka våra observationer. I och med att vårt syfte var att lyfta bakomliggande orsaker till betygsskillnader ur ett lärarperspektiv kändes inte observationer som rätt metod. Även en kvalitativ enkät som metod valdes också bort då vi önskade få en djupare förståelse kring problematiken och vi ansåg att det fanns en risk att en enkät skulle avgränsa svaren från informanterna mer än vid intervjuer.

En semistrukturerad intervju byggs upp kring ett antal förutbestämda frågor eller teman som samtalet sedan centreras kring. Den intervjuade har här möjlighet att påverka innehållet mer än vid en strukturerad intervju. Den som intervjuar måste lyssna mer aktivt och vara beredd att ställa följdfrågor (Alvehus, 2013). Under intervjun använder man sig av öppna frågor och den som intervjuas påverkar följdfrågorna genom sina svar. Vid en semistrukturerad intervju kan deltagarna uppleva intervjun som lättsammare än vid en strukturerad intervju. Detta kan bidra till en avslappnad stämning och vilket också gör deltagarna mer bekväma. Det man bör vara vaksam på vid denna typ av intervjuer är att samtalet lätt skulle kunna hamna på ett sidospår. Därför är det viktigt att den som intervjuar är fokuserad och håller sig till ämnet (Bryman, 2018)

18

6.2 Genomförande

I följande avsnitt presenteras metodens genomförande uppdelat i tre olika delar som en form av ett för-, under- och efterarbete.

6.2.1 Förberedelser

Detta examensarbete grundar sig i ett självständigt arbete på grundnivå som skrevs på hösten 2017 av Josefin Sjöqvist. Mycket av den tidigare forskningen som presenterats här kommer därför därifrån. De tillägg som behövts göras kommer från sökningar gjorda i Malmö universitets sökkatalog Summon. Sökord som använts är “manliga”, “ideal”, “skola”, “idrott” och “bedömning”.

Efter sammanställning av den tidigare forskningen valde vi vilket teoretiskt perspektiv vi ville använda. I och med examensarbetets ämne och syfte kändes ett genusperspektiv som det självklara valet.

Vid arbetets början hade vi två personer vi visste att vi skulle kunna intervjua, från våra respektive praktikskolor. Utöver dessa kontaktade vi även två andra personer vi känner sedan innan som båda varit verksamma i yrket i minst tio år. En av dessa personer är inte längre verksam som idrottslärare ute på fältet utan arbetar numera på universitetsnivå med att utbilda framtida idrottslärare. Med uppsatsens syfte och frågeställningar i åtanke tänkte vi att det kunde vara intressant att undersöka även denna typ av lärarperspektiv på området.

Dessutom valde vi att skriva ut att vi sökte ytterligare personer att intervjua i en facebook-grupp för idrottslärare. Därigenom kom vi i kontakt med ytterligare tre personer. Totalt har alltså sju idrottslärare intervjuats och alla har varit verksamma i minst tio år, det vill säga att de alla har arbetat med både Lgr 11 och Lpo 94 på högstadiet. Vi gjorde ett aktivt val att rikta in oss på lärare som undervisat minst tio år. Detta på grund av att den största statistiska förändringen i betygsresultaten sker kopplat till läroplansskiftet.

Inför intervjuerna hade vi en tydlig övergripande frågeställning; vad lärarna själva trodde att förändringen i betygsresultaten för flickor respektive pojkar berodde på. Detta var

19

givetvis också en av de frågor vi ställde till lärarna. Vi hade även förberett frågor gällande hur deras egen betygssättning såg ut i förhållande till Skolverkets statistik, hur de arbetar med genus samt vad de ansåg om läroplansskiftet (se bilaga 1).

6.2.2 Genomförande

Fyra av intervjuerna genomfördes på varje lärares respektive arbetsplats, alltså på fyra olika skolor. Vi valde att utföra intervjuer med lärarna var för sig eftersom detta kan bidra till en ökad objektivitet hos de intervjuade. Om flera personer hade intervjuats tillsammans skulle deras svar kunna ha påverkats av varandra vilket kan det leda till en subjektivitet hos deltagarna. Inom den kvalitativa forskningen är detta något man vill undvika (Bryman, 2018).

De övriga tre intervjuerna har utförts via Skype då deltagarna bott och varit verksamma långtifrån Malmö. Vid alla intervjuerna har vi båda deltagit och vi har turats om att vara den drivande parten. Samtliga intervjuer har varit 30 - 45 minuter långa. Genom att kunna intervjua även via Skype har vi fått möjlighet att komma i kontakt med idrottslärare från olika delar av landet vilket vi ser som en stor tillgång. Genom att inte behöva lägga tid på att åka till olika skolor har vi också kunnat vara mer tidseffektiva och fokusera mer på andra delar av arbetet. Att intervjua via Skype (eller liknande tjänst) upplevde vi inga nackdelar med utöver en gång då antingen vi eller den vi intervjuade hade lite ostabil uppkoppling.

Intervjuerna har spelats in på mobiltelefon, dels för att vi båda ville kunna vara delaktiga i själva intervjuandet istället för att ta anteckningar men också för att kunna återge intervjun så korrekt som möjligt senare. Det finns vissa nackdelar med att spela in intervjuerna. Deltagarna skulle till exempel kunna störas eller känna sig begränsade av att spelas in. Vid intervjuerna har vi därför inlett med att fråga om det är okej om vi spelar in innan själva intervjun börjat (Alvehus, 2013).

6.2.3 Databearbetning

Efter att intervjuerna genomförts började arbetet med att transkribera dem. När alla intervjuer var överförda till textform valde vi att gå igenom dem på jakt efter konkreta svar på eventuella bakomliggande orsaker till skillnaden i betygsresultaten mellan flickor

20

och pojkar. Vi fann snabbt att flera informanter gett liknande svar. Eftersom vi hade valt att göra en semistrukturerad intervju följde vi inte ett protokoll med givna frågor utan vissa frågor som vi tänkte ställa uteblev till exempel för att informanten själv togs upp det vid en annan fråga. Av denna anledning kände vi att det enklaste sättet att bearbeta våra svar och sedan presentera dem var att dela upp dem i olika teman och arbeta vidare utifrån det. Vi är mycket medvetna om att det finns välutvecklade digitala verktyg för detta men vi valde ändå att använda de klassiska verktygen papper och överstrykningspenna för att markera gemensamma teman i de transkriberade texterna. Genom att en viss färg kopplade till ett specifikt tema gick det lätt att se vilka informanter som hade svarat vad.

6.3 Validitet och reliabilitet

Validitet används för att avgöra huruvida studien undersöker det den är avsedd att undersöka. Reliabilitet avser istället hur noggrant studien är gjord och om man skull e få samma resultat igen om studien genomfördes vid ett annat tillfälle (Trost, 2010).

Studiens syfte, frågeställning och empiriska material står i relation till varandra och utgör således en röd tråd genom denna uppsats. Detta förstärker validiteten i denna studie. Det är emellertid viktigt att poängtera att svaren som ges och som presenteras i vår resultatdel, inte kan betraktas som en generell uppfattning. Svaren bygger enbart på lärarnas tankegångar kring studiens syfte och frågeställningar.

För att en studie av kvalitativt slag ska uppnå en så bra validitet som möjligt påpekar Trost (2010) att objektivitet vid intervjutillfällena är av stor betydelse. Det är viktigt att inte vägleda informanterna att svara på förutbestämda sätt. Även om detta är svårt att ta hänsyn till när man gör semistrukturerade intervjuer, är det något vi ändå försökt ha i åtanke. Genom en semistrukturerad intervju har vi ställt intervjufrågor som sedan kunnat förändras i takt med de svar vi fått och i takt med intervjuernas gång. Detta har lett till att intervjufrågorna anpassats till den person som intervjuas för att få en så bred och nyanserad bild som möjligt av svaren. Resultatet av denna uppsats bör ses som en hjälp i idrottslärares betygssättning framöver, resultatet är därmed giltigt för främst lärare som betygsätter i idrott och hälsa.

21

Intervjupersonerna för denna uppsats har varit idrottslärare som är mellan 40 och 60 år gamla. De har alla varit verksamma och arbetat både med Lpo94 och Lgr 11. Av de sju personer som intervjuades var en av deltagarna kvinna, resterande var män. Resultatet kunde ha blivit annorlunda om vi intervjuat lika många kvinnliga som manliga idrottslärare. Samtidigt är inte könsfördelningen inom idrottsläraryrket jämn utan män är överrepresenterade inom yrkeskåren. En jämn könsfördelning bland informanterna hade således inte varit representativ för yrkeskåren. Om svaren vi hade fått från den enda kvinnan i studien hade skiljt sig mycket från svaren vi fått från de manliga informanterna hade det dock kanske varit bra att överväga att försöka kontakta ytterligare en eller två kvinnor att intervju men nu stämde svaren från henne in relativt väl in med de övriga svaren. Därav kändes det överflödigt. Dessutom lyckades vi endast få tag i en kvinnlig informant trots att försök gjordes till att kontakta fler. Det är den främsta anledningen till att könsfördelningen hos informanterna ser ut som den gör, fler män erbjöd sig helt enkelt att ställa upp på intervjuer.

För att få en öka chansen av en objektiv bild av frågeställningen och bredda möjligheten till olika perspektiv valde vi att tillfråga lärare från olika skolor och olika verksamhetsområden.

Både validitet och reliabilitet är omstridda begrepp när det kommer till kvalitativ forskning eftersom kvalitativ forskning ofta är väldigt komplex vilket gör det svårt att analysera den med sådana konkreta och smala begrepp. Dels är forskaren sitt eget verktyg vid kvalitativa intervjuer vilket ökar risken för att olika forskare tolkar resultat på olika sätt, dels är det högst troligt att intervjuerna inte skulle bestå av exakt samma svar om intervjuerna genomfördes igen med andra personer. Att enskilt studera reliabiliteten i kvalitativa studier är svårt och det enskilda begreppet och fenomenet är bättre lämpat vid kvantitativa studier (Trost, 2012; Justesen och Mik-Meyer, 2011 & Svensson 2010).

6.4 Etiska överväganden

Inför arbetet med denna uppsats satte vi oss väl i Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

22

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å.). Vid författandet av denna uppsats har vi värnat om deltagarnas tilltro och integritet genom att, i enlighet med Vetenskapsrådet (2017), informerat samtliga deltagare om syftet med intervjuerna och vad de kommer att leda till. Vi har informerat deltagarna om rättigheten att dra sig ut under arbetets gång ifall de önskar och att eventuella namn som uppkommit under intervjuerna och som vi sedan använt oss av i resultatdelen har fingerats. Väljer någon att dra sig ur kommer vi omedelbart också att förstöra allt material som berör den personen.

Informanternas identitet eller arbetsplats går att härleda genom uppsatsen. Det inspelade materialet förvaras säkert så att ingen obehörig kan ta del av dem och transkriberingarna som gjort har fingerats direkt. Vi har också varit tydliga med att material självfallet endast kommer att användas till denna uppsats och inte i något annat syfte. Även om informanternas egen betygssättning diskuterats har intervjuerna inte berört enskilda elever.

För att underlätta processen för oss själva valde vi att dels kontakta fyra personer som vi kände sedan innan och de övriga tre fick vi kontakt med via ett forum på facebook. I alla fallen har vi alltså direkt varit i kontakt med den vi tänkte intervjua och inte gått via rektorer. I och med uppsatsens syfte anser vi inte att det är nödvändigt att gå via rektorer för att få dennes godkännande. Vi har inte heller använt oss av någon form av skriftlig information kring undersökningen som informanterna fått ta del av utan ansett att det varit tillräckligt med muntlig information och överenskommelser.

23

7 Resultat och analys

I följande kapitel presenteras resultatet och analysen av de insamlade empiriska materialet. Alla intervjuer har rört högstadiet av grundskolan och därav slutbetyget i årskurs nio. Vi har intervjuat sju personer, sex män och en kvinna. I följande text är deras namn fingerade. Sebastian som är 42 år, verksam i Småland och intervjuades den tjugonionde november. Lennart 46 år, verksam i Skåne och intervjuades den tjugoandra november. Isak är 59 år, har varit verksam i Skåne och intervjuades den sjätte december. Idag arbetar han på ett av landets universitet med att utbilda blivande lärare i idrott och hälsa. Anette är 40–45 år, verksam i Skåne och intervjuades den fjärde december. Kalle är 43, verksam i Skåne och intervjuades den elfte december. Per är 40 år, verksam i Stockholm och intervjuades den elfte december och Lars-Inge och är 45 år, verksam i Halland och intervjuades den sjunde december.

Samtliga informanter är eller har arbetat som idrottslärare och med betygssättning och alla har varit verksamma inom både “Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994” (förkortad Lpo 94) och “Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011” (förkortad Lgr11) på högstadiet. Efter att ha intervjuat samtliga informanter framkom det liknande svar som vi valde att göra teman utav. Vi upplevde det som enklare att organisera resultatet utefter dem istället för de frågor som intervjun utifrån ifrån. Vissa teman kan gå lite in varandra och vara en reaktion på varandra men för att skapa en lättöverskådlig struktur har vi ändå valt att göra följande uppdelning:

7.1 En ny kursplan och vikten av teori och mognad

Flera av informanterna vittnar om att skillnaden i betygsresultaten beror på skiftet till den nya läroplanen som implementerades 2011. I och med läroplanens skifte blev det ett större fokus på teori inom idrott och hälsa. Sebastian menar att han i och med införandet av den nya kursplanen (Lgr 11) ser en tydlig skillnad i sin egen betygssättning och att det har skett en förändring till flickornas fördel.

24

Jag tycker att jag kan se skillnad i alla fall jämfört med den nya och den gamla kursplanen. Där någonstans har det skett en förändring i min egen

betygssättning. Sen har jag inte full koll exakt på hur mycket som skiljer och såhär men magkänslan säger att det skett en förändring där, och det är ju till tjejernas fördel. - Sebastian

Detta spårar han till att han själv nu har mer teoretisk undervisning än tidigare. Han menar att flickorna har en större fördel när det kommer till det teoretiska för att de är mognare och där av ser fördelen i att ha teoretisk kunskap i ämnet.

Även Anette och Kalle är inne på samma spår. De ser också en stor skillnad sedan införandet av Lgr 11. Anette, Kalle och Per uttrycker också att flickor har försprång i de övriga teoretiska ämnena och att detta även blivit gällande inom idrottsämnet som blir allt mer teoretiserat. De menar att idrottens nuvarande utformning inte gynnar pojkar i lika stor utsträckning som tidigare.

Jag tror det hänger ihop med flickors mognad, flickor är mer studiemedvetna eller villiga att ta till sig även faktabaserad kunskap som man behöver läsa även hemma.

– Per

Lars-Inge hänvisar även han till en mer teoretiserad undervisning och att detta skulle vara till flickornas fördel. Han menar att han upplever att flickor överlag kanske är lite mer studievana och på så sätt har lättare för det. Han upplever även att flickorna i större utsträckning “har mer inre driv och vill någonting”. Han menar också att flickor numera i större mån vågar göra saker de inte kan sedan innan. Om det finns flera sätt att ta sig igenom en hinderbana utmanar flickor sig gärna medan pojkarna tar den lätta vägen, oavsett om de hade kunnat klara de svårare eller inte.

Jag vet ju bara hur det ser ut på den lilla skolan där jag arbetar på. Jag har ju mer än dubbelt så många A för tjejer som för pojkar men däremot brukar killar överlag stanna på ett B för antingen orkar de inte ta tag i det eller så tycker de att det är svårt och inte ger sig möjligheten att nå hela vägen. De är duktiga men når inte riktigt ända fram. Lars-Inge

25

7.2 Ett nytt betygssystem

Inte bara det nya innehållet i kursplanen utan även det nya betygssystemet kan ha bidragit till förändringen i betygsresultaten. Lars-Inge menar att i och med de nya kraven inom betygssättningen, att eleven måste uppnå A i alla betygskriterier, har gjort att flickor numera lyckas bättre än pojkarna.

Jag har en känsla överlag att tjejer har lättare för dans exempelvis och att tjejer och lättare för de teoretiska/muntliga målen i ämnet och för att nå ett A måste du ju nå det i alla målen. - Lars-Inge

Även Sebastian menar att de hårdare kraven inom bedömning drabbar pojkarna hårdare. Att alla nio betygskriterierna måste uppnås för att få ett så högt betyg som möjligt skapar problem för de elever som har svårigheter för ett enda kriterie, om resterande förmågor ligger på A och ett på E kan det ändå bara resultera i ett D. Även han lyfter de teoretiska förmågorna så som till exempel att se samband mellan kost, motion och hälsa samt rörelse och rytmik som problematiska för pojkarna, även om han på senare tid upplevt en viss förbättring inom rytmik-området.

Nio förmågor i idrotten är det ju som man ska checka av och det är klart, är du på E-nivå på den teoretiska biten så begränsar ju den bedömningen ganska mycket i slutbetyget.

Hade man inte haft det teoretiska kravet och att man ska ha kunskap kring det är jag helt övertygad om att det är jättemånga killar som hade haft åtminstone ett steg högre i betygen. - Sebastian

Lennart menar också att med det nya betygssystemet har kraven på en rättssäker bedömning ökat. Innan såg man de fysiskt duktiga pojkarna och “glömde bort” att betygsätta det som inte rent fysiskt syntes; alltså det teoretiska. Sedan införandet Lgr 11 menar han att den benägenheten troligen minskat allt mer. Detta understryker också Sebastian, att det blivit en allt hårdare kontroll av allt vad gäller betyg och bedömning sedan Lgr 11 kom. Sebastian uttrycker då också en frustration över att det idag handlar mycket om att ha “ryggen fri” när det kommer till bedömningen. Även om det är bra att det blivit säkrare upplever han att man ibland inte känner sig betrodd.

26

Det handlar mycket om att ha ryggen fri i det här jobbet nu för tiden, oavsett pappers eller digital form på omdömen och bedömning. Lite tråkigt men tyvärr är det så. Man kan ju tycka att efter examen och legitimation men ändå blir du inte betrodd alla gånger utan du måste ha allt på ett papper. Det kan jag störa mig på... Att vi inte är mer betrodda. - Sebastian

7.3 Föreställningar om genus

Vid intervjuerna framkommer två olika förhållningssätt till genus; Anette och Per pratar om de fysiska skillnaderna som finns mellan könen och trycker på dess betydelse för idrottens tidigare utformning. Samtidigt som det finns en biologisk skillnad mellan könen menar Anette att betygssättningen är densamma, oberoende om man är pojke eller flicka, vilket kan vara en bidragande orsak till att statistiken ser ut som den gör.

Den nya läroplanen är bra på ett sätt för man får med lite av teorin kring idrott och hälsa men samtidigt för de som är väldigt duktiga på det praktiska och svagare kring det teoretiska är denna läroplanen väldigt hård. – Anette

En ökad medvetenhet både inom skolans värld och generellt i samhället anser Lennart vara den största bidragande orsaken till förändringen i betygsresultaten. Han menar att han åtminstone i sin egen undervisning de senaste åren blivit mycket mer medveten om hur pojkarna ofta tar betydligt större plats än flickorna. Genom att pressa tillbaka pojkarna och ge flickorna mer utrymme (så att de ligger på en jämn nivå) ser han nu att flickorna både gått om vad gäller minst antal underkända och flesta A i betyg. Genom att flickorna har fått ta mer plats än tidigare har deras resultat höjts markant. I vissa klasser riskera r det att bli extremt tydligt hur “tillbakapressade” flickorna är av “stora stökiga pojkar”. Då menar Lennart att det är lärarens uppgift att gå in och dämpa pojkarna för att ge alla möjlighet att ta plats och utvecklas. Han lyfter den generella ökade medvetenhet om jämställdhet i samhället. Han tror att vi hade sett den förändring i betygsresultaten som vi gör idag oavsett om den kommit en ny läroplan 2011 eller inte. Hade det inte kommit någon ny läroplan tror han att förändringarna kunnat vara desamma ändå, på grund av den generella ökade medvetenheten kring genus och jämställdhet.

27

Den som stör det är den som jag hugger. Sen om det är en pojke eller flicka. Nu råkar det ju vara fler pojkar i början så enkelt är det. Vilket gjorde att tjejerna har ju fått mer plats. Du hinner se dem som försöker gömma sig vid väggen vilket gör att deras resultat höjs ju markant. Från att inte göra någonting eller helst bara försvinna till att ha gjort saker och faktiskt prestera. Och det behöver inte vara höga mål men det kan vara mål. Vilket gör att de tjejerna som har varit duktiga som aldrig kommit till skott och fått pratat därför dem andra stökade som var duktiga har ju fått höras och då har också deras resultats höjts också. - Lennart

7.4 Förväntningar på ämnet och skolan

Gamla förväntningar och förutfattade meningar om ämnet idrott och hälsa verkar hos vissa elever fortfarande finnas kvar. Det ger Sebastian uttryck för. Han menar att det skapar problem när pojkarna kommer ner till idrottshallen och vill sätta tänderna i en motorisk utmaning eller göra något med fart och fläkt för att mötas av en teorilektion. Denna besvikelse tar sedan uttryck som ointresse för de teoretiska uppgifterna. Lars-Inge talar också om denna problematik;

… det finns människor som har en förväntad syn på ämnet. Så blir det inte som de har tänkt sig, utan lite annat. De kanske bara hade velat hålla på med bollsport och ser ämnet som bara bollsport. Sen vet jag inte riktigt vad de får det ifrån... Men den här bilden de har av ämnet kontra vad vi ska bedöma är ju en helt annan och den är svår att förändra hos eleverna upplever jag. Och då blir eleverna nedstämda och inte glada när de får sitt betyg fast egentligen känner de att de kan så mycket mer.

Även Isak talar om förväntningarna som finns på ämnet och hur samhället förändras i en takt som inte skolan hänger med i vilket i sin tur skapar problem för framförallt

pojkarna;

Skolan, den är lite grann som den alltid har varit. Medan samhället rusar på i en annan riktning, mycket mycket snabbare. Skolan är på något vis… alltså det är

28

något ganska cementerat och ganska ålderdomligt. Oftast sker det saker, moderna saker kring pedagogik men det är mycket snabbare ute i andra organisationer och företag än vad det sker i skolan. Det finns en tröghet och man är inte så förändringsbenägen. Och jag tänker på de ungar som växer upp idag, jag ser på mina barnbarn och på min 8 månaders Linus som redan kan swipa, han vet hur en fjärrkontroll funkar till appletvn. Jag tror de här ungarna och speciellt killar, de är speciellt intresserade av sådant här och spelen är framför allt utvecklade för att tilltala killar. (...) Jag tror många av killarna är understimulerade. (...) tjejer har lättare för att strukturera sig. – Isak

Lennart lyfter in en annan aspekt av förväntningarna på ämnet. Han tror helt klart att det faktum att undervisningen i idrott och hälsa på högstadiet i större utsträckning bedrivs av manliga lärare kan spela in på att pojkarna tidigare haft bäst betyg här. Till skillnad från den övriga statiken bland lärare (där kvinnor är vanligast förekommande) finns det manliga förebilder här som också ofta stämmer ihop med tankar om det “manliga idealet”. Detta gör att pojkarna haft något att se upp till som fattats i de flesta andra skolämnena. Lennart menar också att nu läggs de klassiska “manliga idealet” åt sidan allt mer inom skolämnet idrott och hälsa vilket också gör att det som tidigare var något motiverande för eleverna inte längre är lika viktigt för dem.

7.5 Den “friare” skolformen

Lennart menar att vi inte bara fått en kursplan med nytt innehåll de senaste åren utan att vi ser en förändring inom hela skolvärlden. Han anser att det finns en tydlig skillnad när eleverna arbetar med teoretiska uppgifter. Tidigare har nämnts att de tillfrågade anger flickornas högre mognadsgrad som en bidragande orsak till att de klarar de teoretiska delarna bättre. Lennart menar dock att skolan sedan en tid tillbaka blivit allt “friare” och självständigare i den bemärkelsen att eleverna i större mån ska kunna resonera, kunna dra slutsater och förstå samband. Informanten menar att den tidigare katederundervisningen och handuppräckningen gynnade de som hördes mest (pojkarna) men också var lättare att hantera eftersom undervisningen inte var självständig på samma sätt som idag och det var ett större fokus på faktakunskaper istället för självständigt tänkande. Han berättar om hur

29

det kan se ut när han presenterar en uppgift och mottagandet mellan flickor gentemot pojkar;

Jag har ju gett uppgiften, eller gått igenom saker och sedan gett uppgiften och sen (sagt); “Varsågod och lös”. Jag hjälper ju väldigt få tjejer att strukturera. ”Ja men du måste du göra den, nu måste du göra så och sen så”, alltså en klar trappstege. Det finns i mina arbeten men just att förstå den. Medan tjejer frågar ”om jag gör såhär istället? Och jag svarar ”Varsågod”. Alltså det här att gå utanför. Många flickor har tyckt att det är jobbigt med folk över allt och huller om buller, att synas på det sättet. Och då när man öppnar upp den porten att det finns andra vägar också är det fler som har lyckats bättre. Och även riktigt bra. Pojkar behöver du ofta styra hårdare för att det ska bli riktigt bra. ”Jag tycker det saknas det... det...” Det här med det fria tänkande, att äga sitt egna lärande, har pojkar svårare med än vad flickor har.

Så som andra informanter menar att flickornas fördel inom de teoretiska går att härleda till en tidigare mognad menar Lennart att även detta går att härleda till en tidigare mognad hos flickorna. Det vill säga anpassningen till det mer självständiga arbetet alltså;

De (pojkarna) är senare i utvecklingen; där är alla dem sakerna som påverkar. Givetvis så tittar man på flickor i sjuan som är lite mognare så hajar de läget och förstår att jag måste producera, jag måste klara av att tänka själv. På en helt annan nivå än vad pojkarna gör. Så man måste strukturera pojkarna.

Tittar man på pojkars skillnader; den yngsta pojken till den äldsta flickan i sjuan kan jag ha nästan en fem/sex år mellan dem, alltså fysiologiskt. Då ska vi inte glömma bort att hjärnan också är där då. Sedan skillnaden från den mognaste pojken till den minst mogna flickan är kanske väldigt liten. Jag tror ändå att det mellan äldsta tjejen och yngsta killen är stor, stor skillnad. Där tror jag den stora skillnaden är och de omogna pojkarna inte hajar. Där av kommer många efter.

Även Sebastian är inne på detta spår, att “skolan som den är nu inte riktigt är uppbyggd för killar” just vad gäller utvärderingar, att resonera och reflektera. Han har en känsla av att det begränsar pojkarna. Han uttrycker vidare en lite frustration över att det som en gång var kärnan inom idrottsämnet nu får stå mer och mer åt sidan;

30

Sedan skolan som den är nu är inte riktigt uppbyggd för killarna. Tittar man på de “praktiska ämnena”, idrott, musik, slöjd, bild. Går man in och tittar i kursplanen är det inte bara praktiskt de ska göra utan i alla ämnen är det någon form av teoretiska bitar. Utvärderingar, någon form av resonemang, någon form av reflektion man ska göra. Och jag kan ju vara helt fel ute men min känsla är att det är där någonstans det begränsar killarna. Hade man bara sett till, i idrotten till exempel, till det motoriska, alltså att det hade varit… eller i alla fall stått över det teoretiska. Att man kanske måste ha någon bas av teorikunskaper men det är inte tvungen att ha ett A där för att kunna nå ett A i ämnet. För där kan jag tycka att grabbarna generellt sätt är mer motoriska än tjejerna. Det tycker inte jag speglas i betygen. Och det är ju fler förmågor än det motoriska men någonstans tycker jag ju kärnan i ämnet idrott och hälsa är ju att röra på sig, att vara aktiv.

31

8 Diskussion och slutsats

I följande kapitel kopplas den tidigare forskningen, resultatet samt analysen samman med våra egna tankar och åsikter till en avslutande diskussion och slutsats.

8.1 Diskussion

Flickor har varit de som generellt sett lyckats nå högst betygsresultat i den svenska skolan. Idrott och hälsa har varit det ämne där pojkar i högre utsträckning blivit

godkända och varit de som dominerat bland de högsta betygen. Nu håller det på att ske en förändring kring detta. Pojkar tenderar att tappa i resultat och flickor ser ut att hålla samma nivå eller nå högre betyg inom idrott och hälsa. Majoriteten av de idrottslärare som intervjuades kunde relatera till detta och lyfte exempel från verkligheten där de upplevde att så var fallet.

Resultatet av denna studie har gett flera olika förklaringar på varför förändringen i nom betygsresultatet ser ut som det gör. Den anledning som flest informanter tryckt på har varit att flickor har en större fördel av den allt mer teoretiserande undervisningen sedan införandet av den nya läroplanen 2011.

En av informanterna uppger att denne känner en viss frustration över att ämnet blir allt mer teoretiskt. Han anger att han ser en markant skillnad i sin egen undervisning, som blivit allt mer teoretisk, jämfört med för tio år sedan. En studie gjord av Fröberg, Raustorp, Pagels, Larsson och Bolderman (2017) visar att genomsnittet av fysisk aktivitet ligger på knappt 30 % av en lektion, vilket vid ett undervisningstillfälle på 45 min skulle motsvara ungefär 13,5 minut. Eftersom lärarna upplever att flickorna är starkare i de icke fysiska momenten och pojkarna i de fysiska är det inte så konstigt om flickorna därmed lyckas prestera bättre.

Flera av informanterna anger även flickors mognad som en stor bakomliggande orsak. De menar att flickor mognar tidigare och på så sätt också är mognare än sina manliga

32

klasskompisar. Inom forskningen talar man främst om en mental mognad och inte en kroppslig. Studier har visat att hjärnan generellt mognar cirka två år tidigare hos flickor än hos pojkar (Lenroot et al., 2007; Ingvar, 2010). Detta kopplar bland annat Ingvar (2010) till att flickor, på grund av sin tidigare mognad, gynnas mer av lärandesituationer där eleverna får styra sin egen kunskapsinhämtning. Även en av de intervjuade lyfter detta. Han menar att pojkarna vid teoretiska uppgifter måste styras mer medan flickor generellt sett har lättare för att arbeta självständigt och tänka “utanför boxen”. Ingvar (2010) menar att pojkar, som mognat senare, gynnas av individuella prestationer i tävlingsform vilket är en möjlig förklaring till att pojkar tidigare lyckats bättre i idrott och hälsa. Flera av de intervjuade menar att efter införandet av den nya läroplanen har sådana moment i undervisningen ersatts av andra och mer teoretiska moment. Inte bara har alltså det som gynnat pojkarna försvunnit utan det har även tillkommit delar som i större utsträckning gynnar flickorna.

Vid intervjuerna har det även framkommit tankar om att elevernas förväntningar på själva ämnet kan ligga bakom förändringen av betygsresultat. Två av informanterna uppger att pojkarna i större utsträckning kommer ner till idrottshallen och förväntar sig en motorisk utmaning eller vill göra något fysiskt. När de sedan möts av en teoretisk lektion menar de intervjuade att de blir besvikna och har svårt att finna motivationen till att prestera bra i de teoretiska uppgifterna. En av informanterna lyfter detta som ett eventuellt genomgående problem i skolans värld. Som att utvecklingen går mycket snabbare i resten av samhället men skolan i stor utsträckning inte hänger med. Eleverna, och framför allt pojkarna, har förväntningar gällande teknik och utveckling som skolan inte lyckas motsvara vilket gör dem ointresserade och uttråkade.

Det nya betygssystemet anges av vissa informanter också som en bidragande faktor. De menar att de hårdare kraven på att man måste uppnå samma nivå på alla betygskriterier för att kunna nå ett visst betyg också bidrar till att pojkarna betygsresultat sjunkit. Två av informanterna tar upp just rörelser till musik och det mer teoretiska momentet att hur kost och motion påverkar hälsan som mer problematiskt för pojkar än flickor. Tidigare, under Lpo 94, fanns det möjlighet att vikta mer när det kom till betygssättning och en god förmåga i ett moment kunde väga upp en annan sämre förmåga i något annat. Den möjligheten finns inte idag och det menar vissa av de vi intervjuat göra att pojkarna tappar intresset och motivationen i större utsträckning än flickor. Detta skulle även kunna