Hedersrelaterat våld: hur beskrivs det i den politiska kontexten? En kritisk diskursanalys av begreppet hedersrelaterat våld och förtryck

Full text

(1)

C-uppsats Malmö högskola

15 p Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet VU 205 06 Malmö

01 2011

Hälsa och samhälle

Hedersrelaterat våld: hur

beskrivs det i den

politiska kontexten?

- En kritisk diskursanalys av begreppet

hedersrelaterat våld och förtryck

Katarina Jakovljevic

Anne Åkesson

(2)

2

Honour related violence:

how is it described in the

political context?

- A CRITICAL DISCOURSE ANALYSIS OF THE

CONCEPT OF HONOUR RELATED

VIOLENCE AND OPPRESSION

KATARINA JAKOVLJEVIC

ANNE ÅKESSON

.

Jakovljevic, K & Åkesson, A. Hedersrelaterat våld: hur beskrivs det i den politiska kontexten? En kritisk diskursanalys av begreppet hedersrelaterat våld och förtryck. C-uppsats Socionomprogrammet VU 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2011.

The concept of domestic violence pertains to different definitions of violence, one of which is the concept of honour related violence and oppression. This paper looks at honour related violence and oppression, as defined in policy documents at a central political level, and how various discourses stand in relation to social categories and power relations. Consequently, the theoretical and methodological premise of the paper has been based on discourse analysis and an intersectional perspective has been applied to gain further depth and breadth in the analysis of the material. The intersectional perspective houses various approaches to the understanding of specific phenomena based on factors of gender, ethnicity, sexuality and class.

The analysis concludes that the concept of honour related violence and oppression is a concept without a single scientific definition. There is, however, a general consensus in the political context that honour related violence and oppression is a collective force that can be directed at both sexes. The explanations for the violence in the studied documents vary from this kind of violence being seen as a cultural condition, to it being seen as part of the universal patriarchal oppression aimed at all women regardless of their background. Socio-economic factors are not mentioned as a possible explanatory factor.

Keywords: discourse analysis, intersectionality, honour related violence and oppression, social categories, culture, gender, class, sexuality.

(3)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning 4

1.1 Problemformulering 5

1.2 Syfte och frågeställningar 6

1.3 Disposition 6

2 Begreppsdefinitioner 6

2.1 Hedersrelaterat våld och förtryck 7

2.2 Skam och sexualitet 8

2.3 Jämställdhet 9

2.4 Kön och genus 10

2.5 Kultur och etnicitet 10

2.6 Klass 11

3 Tidigare forskning 11

3.1 Debatten kring begreppet HRV 11

3.2 Politiska och akademiska diskurser kring HRV 12

4 Teori 14

4.1 Diskursanalysens teoretiska rötter 14

4.2 Diskurs, diskursanalys och makt 15

4.3 Kritisk diskursanalys 16

4.4 Ett intersektionellt perspektiv på HRV 17

5 Metod 19

5.1 Urval av dokument 19

5.2 Begränsningar 20

5.3 Forskarens roll 20

5.4 Etiska överväganden 21

5.5 Diskursanalys som metod 22

5.6 Den tredimensionella modellen enligt Fairclough 22

5.6.1 Text 23

5.6.2 Diskursiv praktik 23

5.6.3 Social praktik 23

5.7 Kritik mot kritisk diskursanalys som metod och teori 24

6 Resultat och analys 24

6.1 Dokumentens innehåll 24

6.1.1 Regeringens handlingsplan 25

6.1.2 Handbok 25

6.1.3 Slutrapport från en nationell tillsyn 26 6.2 Urskiljbara diskurser kring HRV i dokumenten 26

6.2.1 Kollektivets betydelse 26

6.2.2 Sexualitet, heder och kultur 27

6.2.3 Särskild utsatt grupp kräver specifik kunskap 30

6.2.4 Särskilda behov kring HRV 32

6.3 Diskursanalytisk slutsats 34

7 Slutdiskussion 35

(4)

4

1 INLEDNING

I början på 1990-talet kritiserades Förenta Nationerna (FN) för att våld mot kvinnor inte prioriterades på dagordningen trots våldets stora utbredning. Detta resulterade i FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor som antogs 1993. Deklarationen fördömer fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot kvinnor vare sig det inträffar inom familjen, i samhället eller utförs av och accepteras av stater (www2.amnesty.se). Trots att Sverige kan ses som ett föregångsland vad gäller jämställdhet mellan män och kvinnor är mäns våld mot kvinnor fortfarande ett svårlöst samhällsproblem. Statistiska siffror belyser att det i genomsnitt avlider 30 kvinnor varje år på grund av dödligt våld, 17 av dessa dödas av en man som dem har eller har haft en nära relation med. Dock är mörkertalen stora, särskilt när förövaren står i nära relation till offret (Regeringens handlingsplan, 2007). Våld mot kvinnor är således ett stort och omfattande samhällsproblem världen över som är svårt att få bukt med. Detta blir också tydligt i Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport från 2010 som är en uppföljning av regeringens handlingsplan (2007) för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, där man skriver att våldsnivån för våldsutsatta kvinnor är oförändrad år 2010. Detta till trots att regeringen avsatte en miljard kronor för detta ändamål i perioden 2007-2010 (BRÅ, 2010).

I slutet på 1990-talet uppstod ett för Sverige nytt våldsfenomen mot flickor och kvinnor, nämligen det som har kommit att kallas för hedersrelaterat våld och förtryck. Sverige chockades av bland annat morden på Pela och Fadime1 som mördades av sina manliga släktingar i ”hederns” namn. Dessa dåd blev på ett sätt representativa för ett ”nytt våldsfenomen” som var svårt att förstå. I köldvattnet av dessa mord följde en enorm massmedial och politisk debatt kring denna nya sorts våld som främst drabbar flickor2 och meningarna gick isär rörande våldets

definition.

Våra egna förkunskaper kring hedersrelaterat våld var kunskapsmässigt

begränsade när vi påbörjade denna uppsats. Våra intryck av denna problematik har sitt ursprung i den massmediala uppmärksamhet kring ”hedersmord” som har förekommit i Sverige. Under vår utbildning på socionomprogrammet på Malmö högskola har begreppet återkommit och väckt ett intresse och en nyfikenhet hos oss kring den politiska debatt som har förts kring problematiken. Vi uppfattade att det fanns flera skilda åsikter kring hedersrelaterat våld samt om orsakerna till våldet.

En viktig aspekt i detta intresse för ämnet är att vi under utbildningens gång ofta har kommit in på problematiken med att kategorisera och generalisera och vad det

1 Pela mördades av sina farbröder i sin hemby i Irak den 26 juni 1999. Fadime mördades av sin far

i Uppsala den 20 januari 2002 (www.pelafadime.se). Med hänsyn till deras anhöriga har vi valt att inte skriva ut efternamnen.

2Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar även kvinnor, pojkar, män och homo-, bi- och

(5)

5 kan innebära för den grupp individer som blir drabbade. En annan aspekt som är av intresse är just den politiska, då den centrala politiska makten till stor del sätter agendan i vårt samhälle och beslutar vilka i vårt samhälle som utgör ett problem och vilka åtgärder som bör sättas in. Massmedia har också makt i vårt samhälle och skulle vara av intresse att studera i detta avseende men på grund av begränsad tidsram och omfattning på uppsatsen valde vi att endast studera fenomenet

hedersrelaterat våld ur ett politiskt sammanhang.

1.1. Problemformulering

De senaste decennierna har begreppet våld mot kvinnor kommit att inrymma flera olika kategorier av våld i Sverige, så som hedersrelaterat våld och förtryck. Det hedersrelaterade våldet kom som sagt att debatteras flitigt vid tiden för de första hedersrelaterade morden här i Sverige. Uppståndelsen fick ett stort politiskt genomslag via bland annat omfattande resurser för både kunskapsutveckling inom området och mer akuta lösningar som skyddsboenden speciellt avsedda för

hedersvåldutsatta (Regeringens handlingsplan, 2007).

Problemet med hedersrelaterat våld är fortfarande aktuellt. Inte minst med tanke på att det i skrivande stund skett ännu ett hedersmord där en 62-årig man häktades den 18 november 2010 för sannolika skäl misstänkt för mord på sin 21-åriga styvdotter. Mannens advokat uppger att hans klient förklarat motivbilden som hedersrelaterad. Styvdottern hade tidigare varit gift men skilt sig.

”Det är väl vad som faller in under termen hedersmord. Flickan har vanhedrat honom i hans roll som familjens överhuvud. Det är hans bild av det hela” (Försvarsadvokatens uttalande i Dagens Nyheter den 18.11.2010)

Artikeln i Dagens Nyheter är lika kort som angivet ovan vilket tyder på att uppståndelsen kring hedersrelaterade brott inte är lika stort och omvälvande idag som det var för ett decennium sedan. Men befästandet av begreppet

hedersrelaterat våld är dock ett faktum och regeringen och övriga aktörer har satsat mycket tid och resurser på att bekämpa denna sorts våld.

Fokus i denna uppsats berör hedersproblematiken utifrån politiska diskurser på central nivå. Diskurser utgörs av de specifika utsagor som existerar i en särskild kontext i syfte att beskriva ett fenomen (Bergström & Boréus, 2003). Centrala politiska beslut har stor påverkan på vad som betraktas som aktuella

samhällsproblem och utgör ett ramverk för de lösningar som tillämpas. Den offentliga politikens uppgift består bland annat av att organisera och skapa mening. Grupper erkänns via kategoriseringar och händelser etiketteras som politiska problem för att lösas. Offentlig politik som vill förbättra exempelvis kvinnors eller invandrares situation inrymmer en dubbelhet då politiska kategoriseringar och lösningar kan verka frigörande samtidigt som de kan innebära skapandet av nya problem. Målet att förbättra och förändra tillvaron för vissa sociala grupper kan innebära cementering av vissa idéer och värden

kopplade till enskilda grupper, då definitioner av gruppen låser fast utpekande aspekter som blir kännetecknande för gruppens identitet (Carbin, 2010). Kategoriseringar som syftar att lösa problem inom sociala grupper kan således skapa nya problem för grupperna, men utan en kategorisering och definition av hedersvåld kan utsatta komma att negligeras och varken samhället eller enskilda

(6)

6 individer få chans till medvetande- och frigörelse. Detta visar på att begreppet hedersrelaterat våld är mycket komplext och kan tillämpas många olika nyanser av förståelse.

1.2 Syfte och frågeställningar

Vi ställer oss härmed undrande till vilka förklaringar till det hedersrelaterade våldet som belyses i centrala politiska diskurser. Det övergripande syftet med uppsatsen är således att undersöka vilka diskurser kring hedersrelaterat våld som går att urskilja i politiska dokument. Intresset ligger även i att problematisera diskursernas makt att kategorisera sociala grupper. För att kunna göra detta har vi valt ut tre politiska dokument, som berör hedersrelaterat våld ur olika vinklar. Vi har sökt svar på följande frågeställningar:

Vilka diskurser kring hedersrelaterat våld och förtryck går att urskilja i de politiska dokumenten?

Hur står sig dessa diskurser i förhållande till sociala kategoriseringar och maktordningar?

1.3 Disposition

Efter att ha presenterat uppsatsens inledning, problemformulering, syfte och frågeställningar som en bakgrundsbeskrivning inför uppsatsens ämne följer begreppsdefinitioner för att utveckla förklaringar kring begreppet hedersrelaterat våld och förtryck som är relevanta för uppsatsen.

Därefter följer ett avsnitt med tidigare forskning kring ämnet. Teoridelen följer härefter där vi närmare presenterar den diskursanalytiska teorin, den kritiska diskursanalysen samt dess rötter i socialkonstruktivismen. I detta avsnitt presenterar vi även det intersektionella perspektivet som kommer att ingå i vår analys av resultatet tillsammans med diskursanalysen. Det intersektionella perspektivet tillåter oss att få en mångdimensionell bild av diskursernas

förklaringsmodeller kring HRV3, vilket bidrar till en reflekterande analys av vårt resultat. Efter teoriavsnittet följer metoddelen som inbegriper bland annat

tillvägagångssätt, urval av empiri, etiska aspekter och en redogörelse av den kritiska diskursanalytiska metoden som vi har valt att tillämpa. Vårt resultat presenteras efter metodavsnittet och analysen kommer att integreras i detta avsnitt. I den avslutande slutdiskussionen återkopplar vi vårt syfte med vår uppsats och för en diskussion kring de resultat vi kommit fram till.

2 BEGREPPSDEFINITIONER

Olikafenomen och begrepp definieras olika beroende på vem som beskriver dem. För att lättare kunna ta till sig innebörden av vissa begrepp som omnämns i denna uppsats, har vi valt att definiera dem i detta avsnitt. Anledningen till varför vi har

3Vi har även valt att förkorta termen hedersrelaterat våld till HRV i resten av uppsatsen, en

(7)

7 valt just de begrepp som återfinns nedan, är att vi förutom den diskursanalytiska teoretiska ansatsen ska tillämpa ett intersektionellt perspektiv på vår analys. Det intersektionella perspektivet inrymmer olika kategorier av förståelse för specifika fenomen (exempelvis hedersrelaterat våld) utifrån kön, etnicitet, sexualitet och klass (Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007). Genom att skifta fokus mellan dessa olika kategorier kan en större förståelse och en mer rikhaltig analys göras av olika situationer, i vårt fall de politiska diskurserna kring hedersrelaterat våld.

2.1 Hedersrelaterat våld och förtryck

Den offentliga politikens beskrivningar av HRV står i fokus för denna uppsats, så dessa beskrivningar kommer att behandlas i vår resultatdel. I detta avsnitt beskrivs däremot HRV utifrån litteratur och nätbaserad information från bland annat kvinnojourer. Den diskurs vi valt att belysa existerar inte enbart inom den offentliga politikens gränser, varför det blir motiverat att även inhämta kunskap kring fenomenet från andra källor.

Enligt Nationalencyklopedin (NE) är:

”Hedersvåld, hedersrelaterat våld, våldsakt eller tvångsåtgärder där skälet anges vara att återupprätta familjens eller släktens heder.

Hedersvåld hänger samman med tribala samhällen och tribala normer i områden av världen där staten och dess institutioner är svaga och individerna beroende av den hjälp och det skyddsnät som familjen och klangemenskapen utgör. Våldet drabbar oftast kvinnor som bryter mot den sexuella normen och t.ex. hävdar sin egen rätt att välja make. När den felande dödas brukar detta kallas hedersmord; i Sverige rubriceras gärningen som mord” (http://www.ne.se/hedersvåld).

För att ett mord ska betraktas som hedersmord måste vissa kriterier vara

uppfyllda. Det måste handla om ett kollektivt åtagande att tillvarata släktens och familjens heder. Detta involverar släktens rättigheter över den enskilde individen och samtidigt den enskilde individens skyldighet att underkasta sig kollektivet. Det handlar också om en tro att man genom att begå ett mord kan ”tvätta” bort skammen. Makt och kontroll över kvinnors sexualitet står därmed i fokus och de yngre förväntas lyda de äldre (Wikan, 2003).

Definitioner av HRV såsom de förekommer hos olika kvinnojourer och övriga nätbaserade sidor kommer nedan att exemplifieras genom citat, för en tydligare redogörelse.

Kvinnorjouren Somaya definierar HRV enligt följande:

”Det är när man hänvisar till kultur, religion eller tradition för att begränsa framför allt kvinnors livsutrymme och där ett starkt hot om repressalier finns om hon inte lever upp till olika krav såsom

sexualitet, rykte och status. Både kvinnor och män kan falla offer för hedersrelaterat våld och både män och kvinnor kan vara förövare” (www.somaya.se)

(8)

8 Falkenbergskvinnojour gör följande definition:

”Det hedersrelaterade våldet uppmuntras av kollektivet. Den person som behöver lämna sin familj för att undkomma våldet måste därför också ibland bryta med sitt sociala sammanhang… Den kollektiva dimensionen av hedersrelaterat våld innebär dessutom att hotet kan komma från flera olika potentiella förövare”

(www.falkenbergskvinnojour.se)

Kvinnojouren Terrafem ger slutligen denna definition:

”Med hedersbegreppet menas att män utövar sin makt över kvinnan och i synnerhet hennes sexualitet. Hedern symboliseras av kvinnans oskuld. Därmed vilar familjens heder på kvinnorna, oavsett ålder... Hedersbegreppet förekommer i många samhällen, både bland låg- och högutbildade. Företeelsen hittas bl.a i länderna kring Medelhavet, i Mellanöstern och Brasilien” (www.terrafem.org).

Definitionerna skiljer sig lite från varandra. Men återkommande teman som kan urskiljas är att HRV utförs av ett kollektiv (familjen och omgivningen) som kommer utsätta den utsatta individen för repressalier ifall denna bryter mot de normer kring heder som existerar inom gruppen. HRV ställs även i relation till kultur, skam, sexualitet, klass och makt.

2.2 Skam och sexualitet

Det som särskiljer HRV jämfört med annat våld mot kvinnor enligt sociologen Purna Sen är att relationerna mellan könen i HRV sammanhang är en del av det kollektiva intresset att kontrollera flickans oskuld och kvinnans sexualitet. Enligt Purna Sen har även kvinnorna i kollektivet en del i utövandet av kontrollen, även om det i grunden rör sig om patriarkal kontroll. Flickor och kvinnors sexualitet är således familjens och omgivningens angelägenhet (Schlytter, 2010).

Ur en biologisk aspekt så anses flickor bli kvinnor den dag de får sin första menstruation och i samma period blir flickorna medvetna om sin sexualdrift. Resonemanget lyder att flickor/kvinnor har en medfödd förmåga att kunna föda barn och därför en medfödd sexualdrift. Här skiljer sig det manliga åt mot det kvinnliga då mannen inte kan föda barn. Kvinnors sexualitet kan skiljas från födandet genom kontroll över sexualiteten och på så sätt kan även kvinnors födande kontrolleras (a a).

Schlytter (2010) tar vidare upp två bilder av kvinnan. Dels en bild av jungfrun som ren och asexuell som en spegelbild av manligheten. Manligheten

representerar i detta avseende det goda. Den andra bilden är föderskan som en sexuell varelse och oren. I detta sammanhang blir kvinnan en negation av mannen medan jungfrudomen ingår i manligheten. Kvinnan är en förutsättning för

manligheten samtidigt som den manliga tankevärlden sätter ramarna för jungfruns handlande. Att kontrollera kvinnans sexualitet och speciellt den ogifta flickans oskuld, är hedersrelaterat i det avseende att oskulden är en förutsättning för den manliga hedern.

(9)

9 Begreppet skam är mångtydigt och diffust, och omnämns ofta i samband med begreppet heder. Som Wikan (2003) skriver handlar hederskontrollen också om en tro att man genom att begå ett mord kan ”tvätta” bort skammen. Enligt Scheff är skam den mest dominerande av alla känslor på grund av att den fyller fler funktioner än vad andra känslor gör. Dels är skam en nyckelkomponent hos medvetandet och den moraliska känslan. Skam signalerar vid moraliska

överträdelser till och med utan ord eller gester.Skam uppstår också i situationer där de sociala banden hotas. Scheff menar att skam bör betraktas som en

relationskänsla då den är en signal på osäkra och hotande sociala relationer. Skam har också en del i reglerandet av alla våra andra känslor som till exempel ilska, rädsla, skuld och kärlek. I vilken grad vi låter dessa komma till uttryck är beroende på hur mycket vi skäms för dessa känslor. I vissa fall kan vi känna så mycket skam för dessa känslor att de helt trycks undan (Dahlgren & Starrin, 2004).

2.3 Jämställdhet

Sverige anses vara ett av världens mest jämställda land. Vi anser att en definition av begreppet jämställdhet behövs för att kunna sätta hedersproblematiken i en svensk kontext.

På 1970-talet blev jämställdhetsfrågan en integrerad del av politiken och 1979 fick Sverige en jämställdhetslag (Björnberg & Kollind, 2003). Jämställdhet definieras i jämställdhetslagen som att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom olika samhällsområden (Evertsson & Nyman, 2008). Via lagstiftning ville politiker främja en jämn könsfördelning i samhällets alla sektorer. Målet är att undanröja faktorer som bidrar till könssegregering och diskriminering utifrån kön (Björnberg & Kollind, 2003).

Den svenska jämställdhetspolitiken utgår ifrån tanken om att förändringar i yttre villkor leder till att roller, rutiner och uppgifter omförhandlas inom familjen. Om kvinnor får större chanser till heltidsarbete kommer männen automatiskt ta på sig mer hushållsarbete viket utgår ifrån tanken att par rationellt förhandlar fram den arbetsfördelning som ger mest ekonomisk nytta för hela familjen (Grönlund & Halleröd, 2008). Den allmänna definitionen för ett jämställdhetsideal verkar således utgå ifrån att en jämnare ekonomisk fördelning skulle leda till större jämlikhet mellan könen.

Jämställdheten har fört med sig förtjänster i form av att kvinnor i Sverige i större utsträckning idag kan leva ett självständigt och ekonomiskt oberoende liv blir möjligheterna att lämna ett dåligt förhållande goda. Förutom välfärdsinsatser är det mellanmänskliga stödet från exempelvis föräldrar, övrig släkt samt vänner ett ovärderligt skyddsnät i sådana situationer (Grönlund & Halleröd, 2008). I relation till vårt uppsatsämne kan man fråga sig om alla kvinnor har samma möjligheter att lämna destruktiva familjeförhållanden?

Trots en framgångsrik jämställdhetspolitik som har bidragit till att den

traditionella familjeuppdelningen anses förlegad i Sverige, bland annat för att kvinnor i hög grad lönearbetar idag, pekar feministiska studier på att det råder en

(10)

10 strukturell ojämlikhet mellan könen inom alla samhällsområden. Ojämlikheten visar sig både i den politiska/ekonomiska- och familjesfären, samt via kulturell nedvärdering och sexuellt våld mot kvinnor (Gemzöe, 2006). Trots

jämställdhetssatsningar utsätts kvinnor fortfarande för våld, vilket visar att juridiska och policymässiga förändringar inte nödvändigtvis skapar förändring eller leder till god implementering (NCK rapport, 2010). Jämställdhetspolitik ger således formellt lika förutsättningar för män och kvinnor men informellt kvarstår ett traditionellt fördelningsmönster inom familjen där kvinnor trots allt drar det största lasset avseende hem och barn (Björnberg & Kollind, 2003).

2.4 Kön och genus

Utifrån ovanstående presentation av jämställdhet övergår vi till en definition av den feministiska tanken kring patriarkatet eller genussystemet som det också kallas. I korta drag kan man säga att feminism existerar för att samhället behandlar de två könen olika. En sådan feministisk, politisk kritik för med sig insikten om att kön som kategori bestämmer människors position i samhället vari det kvinnliga könet anses underordnat det manliga (Gemzöe, 2006). Begreppet kön fanns sedan tidigare i det svenska språket som en beteckning av det

biologiska könet, varav termen genus infördes för att betona socialt konstruerade uppfattningar om manligt och kvinnligt. Men inom feministiskt språkbruk används båda begreppen utifrån samma betydelse, det vill säga att kön/genus förstås som socialt konstruerade kategorier (Gemzöe, 2006, Giddens, 2007). Kön/genus ses i vetenskapliga sammanhang som en social konstruktion som produceras via de normer och traditioner som råder i den kultur och tid vi lever i (Evertsson & Nyman, 2008). Vi kommer använda oss av både kön/genus i

uppsatsen, utifrån betydelsen att de är sociala konstruktioner som uppstår i sociala samspel mellan människor.

2.5 Kultur och etnicitet

Benhabib (2004) skriver att kultur har blivit en synonym för identitet, det vill säga något som markerar och åtskiljer identiteter. Kultur har alltid varit en markör för social åtskillnad, men idag formerar sig olika grupper allt oftare kring

identitetsmarkörer för att kräva rättsligt erkännande och resurser från stater så att gruppens kulturella särart kan bevaras. Gemzöe (2006) skriver att kultur som begrepp inte är en tillräcklig förklaring till vad det är som utmärker vissa

samhällsformer då kulturen inte är ett enhetligt fenomen. Inom varje kultur skapas skillnader beroende på kön, ekonomisk position, status etcetera. Kulturer är därför inget statiskt, homogent fenomen och individer tillhörande en kultur kan vara kritiska mot dennas normer och seder (Gemzöe, 2006).

I Sverige har termen etnicitet fått större genomslag än termen ras (Gemzöe 2006). Begreppet ras har enligt Giddens (2007) använts felaktigt inom både vetenskapen som i vardagen. Det finns inte några biologiska raser i ordets bemärkelse, endast olika mänskliga fysiska attribut. Begreppet etnicitet är helt och hållet socialt konstruerat och utgår ifrån kulturell praxis och värderingar som skiljer en grupp från en annan. Oftast handlar det om en minoritetsgrupps kulturella skillnader gentemot majoritetsgruppen. Etnicitet är inte statisk utan även den föränderlig och anpassningsbar. Det problematiska med etniska förklaringar är att de vanligtvis

(11)

11 ställs i förhållande till en ”icke-etnisk” norm, vilket kan öka fokus på skillnader mellan ”Vi och De Andra”.

2.6 Klass

Klassbegreppet omnämns inte lika mycket som de ovannämnda begreppen i det svenska samhället, vilket kan bero på välfärdsstatens försök att minimera

klasskillnader så gott det går via tillhandahållande av bland annat utbildning, hälsa och sjukvård samt sociala skyddsnät som ska omfatta alla medborgare oberoende av inkomst.

Däremot anses de materiella resurser som människor har påverka stora delar av deras liv. Giddens (2007) definierar klass som en storskalig indelning av människor som delar vissa ekonomiska villkor som i sin tur avgör vilken livsstil man kan välja. Ägande av kapital är tillsammans med yrkesposition den

huvudsakliga grunden för klassindelningen. Framför allt framhävs fyra skillnader:

klassystemen är flytande; Klasser skapas inte utifrån juridiska eller religiösa

betingelser och grundas inte heller på arv, tradition eller lag. Klassgränser är inte särskilt tydliga, det finns exempelvis inga hinder för äktenskap mellan

klassgränserna. Klasspositionerna är till viss del förvärvade; En individs klasstillhörighet är inte enbart given vid födseln. Rörelser uppåt eller nedåt i klasstrukturen är vanliga. Klass har en ekonomisk grund; Klasser är beroende av ekonomiska skillnader mellan grupper. Klassystem är storskaliga och av ett

opersonligt slag; Orättvisor och ojämlikhet brukar främst uttryckas i personliga

relationer och då i form av skillnader i rättigheter och skyldigheter. Klasskillnader upprätthålls däremot genom storskaliga samband som är av ett mer opersonligt slag, exempelvis skillnader i löner och arbetsvillkor. Klassrelationer är på så sätt fortfarande aktuella trots att de inte omnämns lika mycket som andra

kategoriseringar avseende maktordningar mellan människor. Klass är en viktig faktor för att förstå både samhället och enskilda personers situation (Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007).

3 TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt kommer vi presentera den tidigare forskning vi har funnit i ämnet och som är relevant för vår uppsats.

3.1 Debatten kring begreppet HRV

I Nationellt Centrum för Kvinnofrids (NCK) rapport från 2010 som behandlar aktuell forskning kring HRV framkommer det att forskare ställer sig ambivalenta kring användandet av begreppet heder. Att motivera våld med heder kan dölja bakomliggande maktmotiv såsom sociala, ekonomiska och politiska. Till problematiken hör också att heder i relation till våld mot kvinnor – HRV - är ett begrepp utan rådande vetenskaplig definition. Begreppet heder har dock gjorts till föremål för antropologiska studier sedan 1960-talet. Men de klassiska studierna av heder handlar mer om att analysera normer och traditioner i lokala kontexter, inte att analysera heder i relation till våld mot kvinnor (NCK rapport, 2010).

(12)

12 Uppkomsten av begreppet HRV var inte en självklarhet, men fick enligt Carbin (2010) en hegemonisk position inom den offentliga politiken år 2003.

Avsaknaden av en etablerad begreppsdefinition ledde till att ett par länsstyrelser själva utarbetade en definition HRV4. Carbin (a a) menar att länsstyrelsernas definition kom att bygga på en redan föreställd bild av vad HRV är, såsom

företeelsen redan kommit att förklaras och beskrivas i den offentliga debatten och medierapporteringen i samband med bland annat Fadimes tragiska öde.

Medierapporteringen kring HRV när den var som mest aktuell utgick oftast utifrån kultur som förklaringsgrund. Kulturen definierades i termer av grupper som inte hade anpassat sig till svenska normer avseende jämställdhet och kvinnors brist på självständighet i förhållande till bland annat deras fäder. Debatten kring HRV bidrog på så sätt även till xenofobiska argument åt främlingsfientliga organisationer (Hellgren & Hobson, 2008).

Begreppet HRV har dock namngett vissa erfarenheter och på så sätt erkänt de individer som känner igen sig som brottsoffer i begreppet. Det verkar råda en allmän enighet om att våldet tar sig kollektiva uttryck och att även män kan utsättas för HRV (Carbin, 2010, NCK rapport, 2010). Politiska insatser mot HRV har på så sätt haft en positiv effekt, genom att berättelser om hot och våld blivit möjliga att artikulera. Utsatta har därigenom kunnat få stöd i en akut situation (Carbin, 2010).

3.2 Politiska och akademiska diskurser kring HRV

Forskningsinriktningarna kring HRV kan delas in i ett kulturellt-, köns- och intersektionellt perspektiv. Det kulturella perspektivet ser HRV primärt som ett uttryck för en specifikt icke-västerländsk hederskultur präglad av patriarkala värderingar. Könsperspektivet utgår från en universalistisk förståelse av mäns våld mot kvinnor. Detta perspektiv tolkar utsatta invandrarkvinnors situation på samma sätt som övrigt patriarkalt våld mot kvinnor, och poängterar att HRV handlar om just våld. Det intersektionella perspektivet har i sin tur vuxit fram i kölvattnet av den polemiska debatten om hedersmord. De intersektionella perspektiven bottnar i en studie av heder bortom kultur och utifrån tanken att kön, klass och etnicitet ses som samverkande maktordningar (NCK rapport, 2010).

Carbin (2010) har urskiljt fyra politiska diskurser; mångfaldsdiskursen,

värderingsdiskursen, strukturella diskursen och könsmaktdiskursen i sin studie

kring hur begreppet HRV har etablerats inom svensk offentlig politik de senaste decennierna. Dessa diskurser har konkurrerat sinsemellan om att ge betydelse åt våld mot svenska kvinnor med utländsk bakgrund.

I mitten av 1990-talet dominerade mångfaldsdiskursen inom det

integrationspolitiska fältet. När mordet på Fadime uppmärksammas i media hamnade mångfaldsdiskursen i ett dilemma. Mångkultur och dess tolerans gentemot skillnader betraktades nu som en anledning till att våld mot flickor och kvinnor med utländsk bakgrund inte uppmärksammats tidigare. I en

4 I vårt resultat och analys avsnitt redogör vi för de offentliga politiska diskurser kring HRV som vi

(13)

13 mångfaldsdiskurs där skillnader mellan olika kulturer anses som en positiv

tillgång som samhället ska värna om, kan HRV komma att bagatelliseras (a a). Kritik mot mångkulturalismen har även Moller Okin (2002) framfört då hon menar att tolerans inför kulturella skillnader och minoritetsgruppers rättigheter i västländer tenderar att marginalisera och/eller negligera kvinnors rättigheter. Särskilda grupprättigheter ska enligt Moller Okin starkt övervägas då dessa grupprättigheter ofta strider mot kvinnors individuella rättigheter. Kymlicka (a a), som är en stor förespråkare för minoritetsgruppers rättigheter, hävdar däremot att feminism och mångkulturalism inte borde ställas mot varandra, då båda strävar efter jämlikhet. Däremot håller han med Moller Okin om att man måste beakta bristande jämlikhet inom minoritetsgrupper när man beaktar legitimitet hos dessa gruppers rättigheter.

Mångfaldsdiskursens tillkortakommanden bidrog till ett diskursskifte till

värderingsdiskursen, där det framstår som legitimt att tala om och kategorisera

utländska flickor som utsatta flickor i patriarkala familjer samt utländska män som patriarkala och hederstänkande. Värderingsdiskursen konstruerar enligt Carbin (2010) ”det svenska” som ett universellt värde kopplat till jämställdhet samtidigt som de kulturellt avvikande patriarkala värderingarna hos ”de Andra” utgör en legitim förklaring till HRV. Det råder dock motargument mot denna diskurs som menar att alla män som utsätter kvinnor för våld gör det på grund av sårad stolthet, önskan att utöva makt och en föreställning om att kvinnor kan och bör kontrolleras. Heder och skam är därmed en stor anledning till mord även på kvinnor i västerländska samhällen. Det är samma känsla av stolthet och

misslyckande hos förövaren kopplat till kvinnans beteende som gärningen bygger på (Baker m fl, 1999). Hederskultur kan även sättas i relation till dagens svenska majoritetssamhälle avseende familjers förhållande till homosexuella barn. Familjers våld och/eller bestraffningar av homosexuella barn kan ses i skenet av att vissa föräldrar ser barnets sexualitet som ”fel” enligt sina egna värderingar och därför tar saken i egna händer (NCK rapport, 2010).

Kritik mot värderingsdiskursen bidrog till att en strukturell diskurs växte fram som belyser hur betoningen på skillnader och tanken om en normerande svenskhet är problematisk och diskriminerande. Den strukturella diskursen ifrågasätter kulturella och värderingsbaserade förklaringar till HRV. Istället anses problemets grund ligga i det omgivande samhället. När de utsattas situation diskuteras görs det genom att inte betrakta situationen som endast en familjär angelägenhet, utan lika mycket påverkad av det omgivande etniskt segregerade samhället (Carbin, 2010). Pernilla Ouis, fil.dr i humanekologi, definierar HRV som ett våld utfört av ett kollektiv gentemot enskilda individer som bryter mot gruppens normer. Ouis menar att det svenska samhället måste se och adressera kollektiven för att komma tillrätta med HRV. Det behövs en öppen dialog med olika grupper kring normer avseende genus, sexualitet och individuell frihet, även om det innebär ett visst utpekande och generaliserande. Problemet med HRV är trots allt omfattande i vårt samhälle, och efter alla undersökningar och studier som gjorts borde vi ha fått ett tillräckligt kunskapsunderlag för att förstå problematiken. Trots detta har det inte skett mycket förändring på området, vilket enligt Ouis beror på bristande politisk vilja att ta tag i problemet i grunden på grund av rädsla att peka ut och

(14)

14 ”Om samhället visar tydligt att det är oacceptabelt och straffbart med

hedersrelaterat våld, får familjer en ursäkt inför kollektivet att inte utföra detta våld” (Pernilla Ouis uttalande om HRV i Newsmill artikel, publicerad 15/4/09).

Carbins (2010) sista diskurs, könsmaktdiskursen, återfinns inom offentlig politik mot våld i nära relationer. Den bygger på radikalfeministiska teorier som kopplar allt våld mot kvinnor till bristande jämställdhet och en universell manlig

överordning. Könsmaktdiskursen framställer kön som en separat och överordnad maktstruktur skild från andra strukturer såsom klass, sexualitet eller etnicitet. Den undviker kulturella förklaringar till HRV för att undvika att kategorisera vissa invandrargrupper som kvinnoförtryckande. Många feminister menar att kulturella förklaringar bidrar till att HRV kan komma att ses som exotiskt, värre än och väsenskilt från västerländska mäns våld mot kvinnor (NCK rapport, 2010). Debatten har ännu inte uppnått konsensus kring hedersbegreppets betydelse eller dess relation till våldsutövning och det är framför allt förklaringarna till våldet som är kontroversiella, inte våldsutövandets former. Samtidigt påpekas att det är viktigt att granska förklaringarna till våldet eftersom de tolkningar som ges även kommer att påverka vilka politiska lösningar som utformas (a a).

4 TEORI

Vi kommer nedan att beskriva diskursanalysens rötter för att sedan gå in på en beskrivning av diskursanalys och dess koppling till makt, vilket har relevans för vår uppsats då vi studerar politiska diskurser. Därefter följer en beskrivning av den kritiska diskursanalysens teoretiska aspekter, vilken vi även har använt som metod. Avslutningsvis presenteras det intersektionella perspektivet som belyser hur olika maktordningar ömsesidigt konstruerar varandra i sociala

kategoriseringar. Genom att tillämpa detta perspektiv kan vi fördjupa och berika vår diskursanalytiska teoretiska ansats som grundas i makt och socialt

konstruerade diskurser kring olika fenomen. Nedan följer först en utförlig beskrivning av diskursanalys som teori.

4.1 Diskursanalysens teoretiska rötter

Diskursanalys kan användas både som en metod och en teori. De är på så sätt sammanlänkande (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) vilket gör att det inte går att dra en tydlig gräns vart teorin slutar och metoden börjar. Diskursanalysen har sitt ursprung i socialkonstruktivismen så vi inleder detta avsnitt med en

beskrivning av den socialkonstruktivistiska teorin.

Socialkonstruktivismens kan sammanfattas via Vivian Burrs fyra premisser som binder ihop fältet för socialkonstruktivismen och ger oss en klarare bild av teorins angreppsområde. En kritisk inställning till självklar kunskap innebär ett kritiskt förhållningssätt till vår kunskap om världen, verkligheten och sanning. Historisk

(15)

15 varelser och därför är vår omvärldsanalys präglade av dessa aspekter. Vår bild av världen och våra identiteter kunde varit annorlunda och de kan komma att ändras över tiden. Genom socialt handlande konstruerar vi den sociala världen både vad gäller kunskap, identiteter och relationer vilket leder till att vi bevarar vissa sociala mönster. Samband mellan kunskap och sociala processer syftar till vårt sätt att uppfatta hur världen skapas och hur detta vidmakthålls i sociala processer.

Samband mellan kunskap och handling innebär att i en bestämd världsbild blir

vissa handlingar naturliga och andra onaturliga vilket leder till att olika sociala världsbilder leder till olika sociala handlingar. Detta i sin tur leder till att den sociala konstruktionen av kunskap och sanning får sociala konsekvenser (a a).

4.2 Diskurs, diskursanalys och makt

Begreppet diskurs kan definieras på olika sätt beroende på vem som beskriver det. Ett återkommande tema är dock att en diskurs är en uppsättning talade eller skrivna utsagor som existerar i en bestämd kontext. Diskurser utgörs även av mer eller mindre uttalade regler kring vad som är möjligt eller omöjligt att formulera i en kontext (Bergström & Boréus, 2003). Diskurser kan således ses som:

”… ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 10).

Utifrån detta kan man säga att en diskurs sätter ramarna för hur det talas om ett fenomen, samt vilken syn på fenomenet som är rådande i samhället. Språket har på så sätt en viktig roll då det anses vara delaktigt i konstruerandet av verkligheten (Bergström & Boréus, 2003). Diskursanalysens syfte är inte att återge en

verklighet, utan att förstå och förklara hur bilden av verkligheten konstrueras socialt. Den utgår således ifrån att det inte existerar någon given vetenskaplig sanning (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). En viss diskurs innebär således ett visst sätt att se på ett fenomen, vilket leder oss till förståelsen att olika diskurser om samma fenomen bidrar till olika sociala konstruktioner av verkligheten. Ett exempel på detta är de olika diskurserna kring HRV som beskrevs i avsnittet tidigare forskning.

Michael Foucault är en av de mest inflytelserika teoretiker inom poststrukturalism och diskursanalys. Inom strukturalismen lägger man fokus på det mänskliga beteendet som ett resultat av mer eller mindre tidlösa och oföränderliga strukturer vilket innebär att den historiska dimensionen förringas. Foucault problematiserar denna ”historielöshet” och vill istället visa på hur strukturer som kännetecknas av en speciell epok i den mänskliga historien inte bör innebära att de är samma som de som karakteriserar en annan. Nyckelbegrepp för Foucault är skillnad och makt. Han var intresserad av skillnaderna i sätt att tänka mellan olika epoker. Foucault betraktade historien som en serie av skillnader, brott och diskontinuiteter mellan olika historiska epoker och kulturer. Sådana skillnader kommer bland annat till uttryck i de olika epokernas och kulturernas institutioner och organisationer, till exempel fängelser och mentalsjukhus. Det är sådana institutioner som formar de olika diskurser eller sätt att tänka och tala som utvecklas inom olika områden såsom sjukvården, psykiatrin och rättsväsendet. Hur diskursen ser ut är

sammankopplat till den historiska kontexten i vilken den uppkommer (Miegel & Johansson, 2002).

(16)

16 Enligt Foucault så skapar makt vår sociala omvärld och bidrar till hur omvärlden ser ut och omnämns på vissa sätt. Samtidigt utesluter makt andra möjligheter vilket innebär att makt kan verka både produktivt och begränsande (Winther Jörgensen & Philips, 2000). Makt och kunskap är således nära kopplade till varandra, då makt ökar via ökad kunskap. Ett exempel på detta kan vara exempelvis läkare som inom en institutionell kontext, sjukhuset, har ett kunskapsövertag gentemot patienterna när det kommer till sjukdom och hälsa (Giddens, 2007). Detta kunskapsövertag kan liknas vid ”expertdiskurser” som etableras av personer och professioner med makt, exempelvis läkarkåren, vilka för det mesta endast kan bemötas via konkurrerande expertdiskurser. Diskurser kan på så sätt användas som ett kraftfullt verktyg i syfte att förhindra eller begränsa alternativa sätt att tänka eller tala (Börjesson & Rehn, 2009).

Diskursanalys är användbar i studier kring makt, då diskurser och makt kan ses som två fenomen som samexisterar parallellt och överallt (Winther Jörgensen & Philips, 2000). Maktstrukturer kan vara mycket subtila i skapandet av orättvisa. Människors skapande av skillnader i form av binära motsatspar, exempelvis man/kvinna, eller svensk/invandrare, möjliggör många makttekniker. Möjligheten att skapa ”den Andra” genom att beskriva denna som annorlunda gör det möjligt att dominera och undertrycka denna. Makten att kunna definiera begrepp och därmed kontrollera hur språket används är en av de mer djupgående

maktteknikerna. Begreppet diskurs hänvisar till hur vissa typer av diskussioner formas och disciplineras och att kunna kontrollera en diskurs är en oerhört stark maktteknik (Börjesson & Rehn, 2009).

Makt verkar således via olika diskurser i syfte att forma vanligt förekommande uppfattningar om företeelser, som exempelvis HRV. Genom tillämpandet av en diskursanalys kan detta tydliggöras genom att man i texter undersöker vilken diskurs som är rådande. I denna uppsats är det av intresse att ta med det

diskursanalytiska maktperspektivet då vi studerar politiska dokument som i sig är kopplade till makt. Makt i syfte att se på vilken definition som råder kring HRV i våra utvalda dokument.

4.3 Kritisk diskursanalys

Fairclough beskriver diskurs som en ”social praktik” som uppenbaras genom användandet av tal och skrift. Hans kritiska diskursanalys menar att diskurser kan medverka i en process där ojämlika maktförhållanden skapas och bibehålls. Med kritisk diskursanalys ges analysen därför något av en politisk vinkel, då den avser att kritiskt undersöka de diskursiva praktiker som konstruerar vissa sociala världsbilder samt deras upprätthållande av bestämda gruppers intressen och maktförhållanden Den kritiska diskursanalysen lägger således fokus på att diskurser bidrar till att skapa den sociala världen. Samtidigt betonas att diskurser bara är en av många aspekter av varje social handling. Diskurser är därför både konstituerande och konstituerade av den sociala världen, i samspel med andra diskurser (Bergström & Boréus, 2003, Denscombe, 2009, Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

(17)

17 Faircloughs kritiska diskursanalys syftar därmed till att undersöka förändring och grundtanken är att språkets användning bygger på tidigare diskurser. Ett annat ord för detta är intertextualitet vilket betyder att diskurser i text bygger på element och diskurser från andra texter och därmed antingen förändras via nya

sammansättningar eller består oförändrad (Winther Jörgensen & Philips 2000). Vi har urskiljt de diskurser som förs i tre politiska dokument5 samt undersökt om vi kan urskilja en intertextuell (o)förändring i diskurserna.

4.4 Ett intersektionellt perspektiv på HRV

Det intersektionella perspektivet belyser hur olika maktordningar ömsesidigt konstruerar varandra i sociala kategoriseringar. Intersektionalitet kan förstås som ett perspektiv som inrymmer olika kategorier av förståelse utifrån faktorer som kön, etnicitet, sexualitet och klass. Grundtanken är att dessa kategorier samverkar i situationer av förtryck och genom att skifta fokus mellan olika kategorier kan en större förståelse och en mer rikhaltig analys göras av olika situationer (Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007).

Centrala begrepp inom intersektionella analyser är sociala kategoriseringar, makt och förtryck. Vad gäller makt och förtryck handlar det om att visa hur olika maktordningar ömsesidigt konstituerar varandra, då det intersektionella

perspektivet menar att det råder ett komplext och dynamiskt samspel mellan olika maktordningar. Makt och förtryck är kopplade till sociala kategoriseringar av människor, eftersom sorterande av en person inom en viss social grupp kommer att innebära att vederbörande är överordnad eller underordnad. Genom

kategoriseringar av olika grupper kan den samhälleliga demografiska

infrastrukturen byggas. På så sätt erbjuder kategoriseringen en form av kontroll, med avsikt att bygga välfärdsstaten genom att kunna erbjuda alla grupper rätt service och dylikt. (Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007). De los Reyes och Mulinari (2005) understryker att nationens institutionella ramverk och ideologiska diskurser är viktiga komponenter i den process som skapar och legitimerar

definitionen av olika medborgarkategorier och även skilda rättigheter för olika grupper av befolkningen. Intersektionalitet ställer på så sätt frågor om hur bland annat etnicitet, kön och klass görs av staten och statliga institutioner.

En intersektionell analys kan ta avstamp i patriarkala värderingars betydelse för förekomsten av våld mot kvinnor. Men den tar samtidigt fasta på hur patriarkala handlingar på individuell nivå förstärks av institutionella praktiker och

strukturella villkor i ett samhälle som är både könsuppdelat och etniskt differentierat. Utifrån ett sådant perspektiv är diskriminerande strukturer som utländska flickor och kvinnor måste hantera i sitt möte med myndigheter en viktig del i förklaringen till att dessa brott kan förekomma och upprepas. Ifall

våldsutsatta och deras familjer betraktas som exempelvis kulturellt, etniskt och religiöst avvikande i det svenska samhället kan detta bidra till att osynliggöra och relativisera HRV. När familjer med invandrarbakgrund ”normaliseras” som patriarkala och deras döttrar som offer är risken för ett schablonmässigt bemötande stor, då de enskilda fallen redan är definierade via sociala kategoriseringar. Det finns en risk att dessa schabloner osynliggör

5

(18)

18 flickans/kvinnans specifika behov av hjälp. Ensidig fokus på kultur som

förklaringsfaktor kan på så sätt skapa en distansering som försvårar att dessa fall får det stöd samhället är skyldigt att erbjuda (De los Reyes & Mulinari, 2005).

Enligt Carbin (2010) har de politiska satsningarna mot HRV via

värderingsdiskursens formuleringar (åter)skapat stereotypa identiteter –

exempelvis den utsatta flickan, den hederstänkande fadern och den patriarkala familjen. Det uppstår på så sätt en dikotomi mellan ”vanligt” svenskt våld mot kvinnor och HRV, där HRV får en kulturell förankring medan det svenska våldet anses avvikande från den jämställda normen. Bilden av invandrarflickor och kvinnor som passiva försvårar förståelsen av deras maktresurser och möjligheter till maktutövning. I ett västerländskt perspektiv kan majoritetssamhället se som sin uppgift att ”befria” förtryckta kvinnor i minoritetsgrupper. En sådan ensidig bild av mäns makt mot kvinnor underskattar kvinnan som aktör. Fokus läggs på kvinnornas ”problem” istället för på deras möjligheter och handlingsförmåga (Darvishpour, 2010).

Carbin (2010) menar att HRV utsatta flickor och kvinnor givits utrymme att tala om sina problem fast inom politiskt givna ramar som har dominerats av

värderingsdiskursen. Ifall de utsatta ges friheten att även tala utifrån andra svårigheter än de kulturella kan våldssituationen tillskrivas andra betydelser och förklaringar, vilket hade kunnat bidra till en mångsidigare förståelse för

problematiken. Det som benämns HRV hade kunnat förstås som en effekt av komplexa maktsitueringar i termer av etnicitet, klass och kön men även kultur och religion. Genom att öppna upp förståelsen av våldet kan även andra politiska lösningar komma att ses som legitima vilket innebär att man skulle kunna komma åt större strukturella jämlikhetsproblem.

Någonting som sällan tas upp i HRV sammanhang är klasstillhörighet.

Klassrelationer är fortfarande aktuella trots att de inte omnämns lika mycket. Som en del av globaliseringen av produktion och kapital har ekonomisk makt,

exploatering och kapitalackumulation fått allt större betydelse. Förändringar av produktion samt organisation av ekonomi och teknologier leder till förändringar av relationer mellan klasser, kön och etnicitet. Även omstrukturering och

nedmontering av välfärdsstaten påverkar klassförhållanden. Klass är därför lika centralt som tidigare för att förstå både samhället och enskilda personers situation (Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007). Björnberg och Kollind (2003) menar att familjer i lägre klasser tenderar att ha en sammanhållning som betonar gruppens överordnande identitet och betydelse snarare än individens. Familjer i högre klasser präglas däremot av en mer individualistisk syn och kännetecknas av uppfattningen att sammanhållning undertrycker individernas självständighet och individualitet.

Problemet med ett renodlat klassperspektiv är enligt Darvishpour (2010) att det saknar genusdimensionen och bortser från att HRV trots allt är ett manligt maktmedel för att upprätthålla dominans över kvinnor. Könsmaktdiskursen har däremot visat sig ha svårt att inhysa HRV som fenomen och svenska feminister kritiseras för att ha svikit invandrarflickor och kvinnor genom att inte

(19)

19 artikuleringen av Sverige som ett jämställt land genom att kvinnor med utländsk bakgrund exkluderas via homogena kategoriseringar som invandrare och därmed avvikande en svensk norm (Carbin, 2010), vilket visar på att diskurserna är flytande och svåra att hålla isär. Ett könsperspektiv som reducerar HRV enbart till ett universellt fenomen tar heller ingen hänsyn till att många invandrarflickor och kvinnor kan ha större svårigheter och även sämre positioner i samhället än

svenska flickor och kvinnor, bland annat som följd av en hårdare patriarkal miljö. Det går enligt Darvishpour (2010) inte att bortse från att HRV är en specifik form av våld mot kvinnor som trots allt legitimeras av vissa etniska minoriteter.

5 METOD

Vi valde att göra en kvalitativ studie då vårt intresse låg mer i en analys som presenterar en förståelse för ett fenomen. Vårt intresse var inte att ta reda på hur

många individer som blir utsatta för HRV. Hade vi exempelvis velat ta reda på

ungdomars eventuella upplevelser av HRV hade vi kunnat utföra en enkätstudie genom att dela ut enkäter på till exempel en gymnasieskola. Dock låg vårt intresse i att studera hur HRV beskrivs i text. På grund av detta lämpade sig en kvalitativ metod bättre för vårt syfte. Då vi har valt att studera HRV ur en politisk kontext så fann vi att diskursanalys var en kämplig metod vad gäller textanalys. Ingen av oss hade tidigare gjort en diskursanalys så vi fick först sätta oss in i vad det innebar. Det framgår i litteraturen att det finns flera inriktningar inom diskursanalysen och olika metoder för att utföra dem. För att vår analys skulle bli så valid som möjligt utifrån metoden och tidsramen har vi försökt att så noggrant som möjligt beskriva hur vi har gått tillväga. Vi kommer därför i detta avsnitt så tydligt som möjligt bland annat beskriva vårt urval, vår roll som forskare, tillvägagångssättet utifrån metoden kritisk diskursanalys och så vidare.

5.1 Urval av dokument

När vi påbörjade vårt urval av dokument så fann vi att det fanns en uppsjö av politiska skrifter kring ämnet. Det förekommer flera dokument som tar upp begreppet HRV men vi var tvungna att göra ett begränsat urval på grund av uppsatsens omfattning och tidsram. Då vi ville studera dokumenten så förutsättningslöst som möjligt, valdes dokumenten ut utifrån deras titlar och publicerings år (det skiljer ett år emellan) och att de skulle innefatta begreppet HRV. Först därefter bearbetades texterna.

Urvalet gick till på så sätt att vi sökte på begreppen heder, hedersrelaterat våld och hedersvåld i sökmotorer på centrala politiska organs hemsidor, såsom regeringen och länsstyrelserna. Ett återkommande dokument vid sökningarna var regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor från 2007. Med tanke på att det är den senaste handlingsplanen från regeringen i detta ämne var detta en bidragande faktor till att vi valde den. Det andra dokumentet vi valde är en tillsyn från 2009. I den beskrivs hur arbetet med implementeringen av handlingsplanen samt bekämpningen av mäns våld mot kvinnor har gått sedan handlingsplanens tillkomst. Vi fann detta dokument vara av intresse för att studera hur man beskrev HRV två år efter handlingsplanens publicering. Det tredje dokumentet är en

(20)

20 handbok i HRV från 2008 som riktar sig till olika myndigheter och ämnar öka kunskapen kring HRV. Det är ett politiskt dokument som endast handlar om HRV och utgör således en fördjupning av begreppet.

Dokumentens olika inriktningar spänner över olika fält och är skrivna av olika politiska aktörer, varför vi ansåg dessa vara relevanta och lämpliga att undersöka. Vi valde att studera följande politiska dokument:

Regeringens skrivelse 2007/08:39 (2007) Handlingsplan för att bekämpa

mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

Slutrapport från en nationell tillsyn 2008-2009 (2009) Våldsutsatta

kvinnor och barn som bevittnat våld - Alla kommuners ansvar.

Länsstyrelserna och Socialstyrelsen.

Handbok om HRV utgiven av Länsstyrelsen Östergötland (2008) Om våld

i hederns namn - och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. 5.2 Begränsningar

Vi har varit tvungna att begränsa oss i det vi har studerat i dokumenten. Vi valde endast ut avsnitt som tog upp begreppet HRV och uteslöt därmed övriga

våldsfenomen samt barnperspektivet. Detta gjorde vi på grund av tidsbegränsning och det faktum att vårt intresse ligger i att studera den politiska diskursen kring just begreppet HRV. I dokumenten tas andra våldsproblem i nära relationer upp och det hade varit intressant att göra en grundlig jämförelse med HRV, men det hade blivit alldeles för omfattande för vår uppsats med tanke på den tidsram som givits. Vi har även valt att inte studera tvångsäktenskap och könsstympning som ingår under HRV. Detta för att dessa är av omfattande problematik och därmed förtjänar separata studier.

Vi vill även passa på att påpeka att vi bejakar och beklagar att en obegripligt stor andel individer världen över utsätts för våld av de människor som står dem närmast. Vårt intresse avseende denna uppsats har dock legat i att söka efter de diskursiva förklaringarna till våldet såsom de formuleras i offentlig politik, inte att undersöka våldets karaktär såsom de utsatta upplever det.

5.3 Forskarens roll

Som forskare kommer man oundvikligt ha ett visst förhandsantagande inför det ämne man studerar (Denscombe, 2009). Vi har försökt bortse från det vi tror oss veta och inte låtit våra egna värderingar överskugga analysen. Vi befinner oss själva i den kontext vi undersöker och mycket av det vi har läst kan betraktas som självklart för oss. För att upptäcka dessa självklarheter har vi försökt ställa oss ovetande inför det vi läser. Detta kan göras med hjälp av en utvald teori och metod som kan hjälpa forskaren att ställa sig främmande inför några av ens egna självklarheter och därmed ställa frågor till sitt material som går bortom den egna förståelsen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

(21)

21 Då vi även har använt oss av intersektionalitet som analytiskt begrepp har detta inneburit att vi har varit tvungna att lära oss alternera mellan flera olika perspektiv och förklaringsmodeller. Detta förutsätter exempelvis en förmåga att inte på förhand tillskriva en händelse en viss förklaring. Forskaren måste i det här fallet förmå sig till att kritiskt reflektera över sina egna insikter (Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007).

Det finns även en annan aspekt på forskarens roll förutom den som neutral och ”objektiv”. Winther Jørgensen & Phillips (2000) skriver också att vår kunskap om världen inte omedelbart kan betraktas som en objektiv sanning då verkligheten endast är tillgänglig för oss genom våra kategorier. Vår kunskap och våra

världsbilder är därför inte spegelbilder av ”verkligheten” utan en produkt av hur vi har valt att kategorisera världen. Då man inte kan nå fram till någon absolut sanning ska ens frågor inte utgå ifrån om något är sant eller falskt utan istället bör man fokusera på hur sanningseffekter skapas inom diskurser.

Vårt syfte med denna uppsats är inte att komma fram till någon absolut ”sanning” utan att försöka återge de ”sanningar” som de politiska diskurserna producerar kring HRV. Vårt resultat och vår analys är således endast ett av många sätt att förstå och tolka politiska diskurser kring HRV. Vi har under studiens gång haft med en medvetenhet om att även vi styrs av diskurser. Vår metod har dock hjälpt oss att se på vår empiri så förutsättningslöst som möjligt och våra teoretiska ansatser har hjälpt oss att analysera diskurserna ur många perspektiv. Detta har varit till stor hjälp när det kommer till vår egen självreflektion, då det så att säga alltid finns två sidor av ett mynt.

5.4 Etiska överväganden

Medicinska forskningsrådet (MFR) gav 1996 ut ett samlat policy dokument i Sverige om etisk värdering av medicinsk forskning och hur forskningsetik ska granskas i Sverige. Utgångspunkten i dessa samlade dokument är från

Helsingforsdeklarationen vilken senast reviderades 1989. Man har även tagit hänsyn till internationella riktlinjer i policy dokumenten. De grundläggande etiska principerna som gäller i alla relationer mellan människor är: autonomiprincipen,

godhetsprincipen, principen att inte skada och rättviseprincipen. Dessa principer

innefattar sammanfattningsvis att man som forskare ska respektera personers integritet och autonomi, att man ska sträva efter att göra gott och förebygga eller förhindra skada, ha respekt för försökspersoner och patienters integritet och värderingar och slutligen att alla personer ska behandlas lika i så stor utsträckning som möjligt (Olsson & Sörensen, 2007). Ytterligare riktlinjer som man som forskare kan följa är de man finner på codex hemsida (2010) där man finner information om de etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen. Även specifika riktlinjer kring forskningen går att finna här. Vi har i vårt arbete tagit hänsyn till de etiska riklinjerna och haft med oss en etisk reflektion kring vår roll som forskare. Vi har utgått ifrån oss själva i vår roll som forskare och vi har haft med oss en medvetenhet vad det får för konsekvens för vårt arbete.

Vi är medvetna om att detta kan tolkas som ett ”känsligt ämne” och vi som forskare måste vara ödmjuka inför detta. Syftet med studien har främst varit att undersöka och inte att provocera. Som Blennberger (2005) diskuterar så bör man

(22)

22 inte som forskare överge uppgiften att personligt och direkt göra etiska

bedömningar. Med detta menas att inse sin roll som aktör i livet och samhället och samtidigt sträva efter självkritik, öppenhet och nytänkande. Vi har inte intervjuat eller observerat individerna bakom dokumenten vilket innebär att den sociala aspekten försvinner i analysen. Vår avsikt har inte varit att förringa att fenomenet HRV existerar och att det är ett samhällsproblem. Vi anser att det är fruktansvärt för de individer som blir drabbade eller som lever under omständigheter som är präglade av HRV men avsikten med arbetet var inte att studera den enskilde individen eller att gå närmare in på hur HRV yttrar sig som våldshandling. Vi tar också med oss en medvetenhet om vilka som eventuellt kommer att läsa det färdiga arbetet. Därför har vi försökt att implementera många olika synsätt på HRV problematiken.

5.5 Diskursanalys som metod

Ingen av oss hade tidigare gjort en diskursanalys så vi fick först sätta oss in i vad det innebar. Det framgår i litteraturen att det finns flera inriktningar inom

diskursanalysen och olika metoder för att utföra dem. För att vår analys skulle bli så valid som möjligt så har vi försökt att så noggrant som möjligt beskriva hur vi har gått tillväga.

Tillvägagångssättet i diskursanalys är baserat på idén att bakomliggande antaganden (diskurser) visar sig och överförs genom till exempel text

(Denscombe, 2009). Som forskare handlar det om att gå igenom texter för att visa på hur diskurser kan visa sig genom de särskilda texterna som studeras. På detta sätt skiljer sig inte diskursanalys så mycket från annan typ av kvalitativa analyser då man även här gör en noggrann granskning av texten och sedan gör en stabil förankring av slutsatserna i texterna. En skillnad mellan andra kvalitativa analyser och diskursanalys är att man i diskursanalysen letar lika mycket efter det som är

frånvarande i texten som vad den faktiskt innehåller.

5.6 Den tredimensionella modellen enligt Fairclough

I val av metod valde vi att använda oss av Faircloughs tredimensionella modell. Denna modell kan användas vid empirisk forskning om kommunikation och samhälle (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Då vi valde att undersöka språket i texter och avsåg att studera specifika politiska dokument som är riktade till samhället och som berör ett samhällsproblem ansåg vi denna modell som lämplig. I denna modell tittar man på tre dimensioner; text, diskursiv praktik och social

praktik. Alla dessa tre dimensioner ska användas i en kritisk diskursanalys. När

man arbetar med denna modell så ska de tre olika dimensionerna analyseras var för sig men samtidigt överlappar de varandra och är på så sätt beroende av

varandra (a a). Nedan visar vi den tredimensionella modellen. Därefter presenterar vi de tre olika dimensionerna separat och hur vi använde dessa på vårt material.

(23)

23 Figur 1. Faircloughs tredimensionella modell.

Ur Winther Jørgensen & Phillips (2000, s 74).

5.6.1 Text

I den första dimensionen text tittar man på textens egenskaper. Här gör forskaren en lingvistisk analys och tittar på språkets uppbyggnad. Vi studerade dokumenten noga var för sig och tittade efter vilka ord som används i samband med begreppet HRV. När man studerar dimensionen text kommer också intertextualitet in vilket innebär att man tittar på ord, meningar och texter som återkommer. Tanken är att man aldrig kan undvika att använda ord som andra har använt tidigare. Med intertextualitet kan man se hur historien påverkar texten och om reproduktionen av ord bidrar till fortsatt historisk reproducering eller förändring (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). När vi studerade texterna var vi således uppmärksamma på om ord återupprepades i de olika dokumenten. I detta delmoment har vi också gjort en koppling till normer och normalitet i texterna genom att se om det finns särskiljande beskrivningar av HRV och mäns våld mot kvinnor.

Vi har således fokuserat på språkbruk, intertextualitet och normer i dokumenten.

5.6.2 Diskursiv praktik

Diskursiv praktik behandlar hur texten är producerad och vem den är riktad till. Relationen mellan texten och den sociala praktiken kan man säga sker genom den diskursiva praktiken. Här kan man studera hur människor använder språket för att skapa och bruka texter som i sin tur formar och formas av social praktik. I den diskursiva praktiken kopplas en maktaspekt till intertextualitet då man ser på hur texter och diskurser reproduceras och hur särskilda diskurser kan spridas till en större mängd människor. Fairclough ansåg att man genom makt begreppet kan analysera hur den diskursiva praktiken ingår i en mer omfattande social praktik, där maktrelationer synliggörs (a a).

Här fokuserade vi på maktaspekten i intertextualiteten.

5.6.3 Social praktik

I denna dimension undersöks förhållandet mellan de två tidigare dimensionerna och den större och bredare sociala praktik. I den sociala praktikens nivå ser man

SOCIAL PRAKTIK Sociokulturell praktik DISKURSIV PRAKTIK Textproduktion Textkonsumtion TEXT

(24)

24 på hur den diskursiva praktiken reproducerar eller omstrukturerar den existerande diskursordningen och vilka eventuella konsekvenser detta innebär för den bredare sociala praktiken (a a). Då vårt arbete löper under en begränsad tid och denna dimension är så mycket mer omfattande än de två andra valde vi att inte göra en utförlig analys av denna del. I slutdiskussionen kommer vi dock att kort ta upp våra funderingar kring den sociala praktiken då den trots allt är en del av den kritiska diskursanalysens metod.

5.7 Kritik mot diskursanalys som metod och teori

Det socialkonstruktivistiska synsättet belyser att människans kunskap om världen är en produkt av sociala processer, det vill säga att ingenting är av naturen givet. Ifall vi tillämpar detta perspektiv på HRV så kan vi se det som ett fenomen som existerar i verkligheten men ges olika förklaringar och innebörd beroende på vem som ”talar” om det. I relation till oss själva som forskare betyder det att även vi som subjekt är präglade av omvärlden och att detta oundvikligen kommer sätta prägel på hur vi tolkar de politiska dokumentens beskrivningar av HRV. Detta kan utgöra en kritik mot diskursanalysens angreppssätt, att man inte kan garantera validitet till hundra procent. Vi är medvetna om att vi genom att analysera en diskurs bidrar till diskursens reproducering, och att vårt resultat endast är ett av många sätt att förstå HRV.

Nackdelar med diskursanalys är således att det inte är lätt att verifiera diskursanalysens metoder och slutsatser. Detta har att göra med att det är en kvalitativ metod vars resultat syftar till att visa på en subjektiv förståelse av ett fenomen, inte att generalisera och kunna återskapa sin empiri med exakt samma resultat. Diskursanalys sätter stor tillit till forskarens instinkter och intuition vid tolkningen av data. På så sätt är forskaren som subjekt inte främmande och det påtalas inte att objektivitet är nödvändigt, snarare tvärtom. Det är viktigt att vi som forskare är tydliga i vårt arbete med vilka diskursaspekter vi kommer att studera (Denscombe, 2009). Vi anser att vi har försökt visa på en klar

föreställning om vad vi har letat efter och de val vi har gjort samt hur vi har gått tillväga för att få svar på våra frågeställningar.

6 RESULTAT OCH ANALYS

I detta avsnitt kommer vi att presentera vårt resultat och vår analys av de tre olika dokumenten. Vi har som sagt använt oss av Faircloughs kritiska diskursanalys som metod för att kunna bearbeta texterna och vår analys grundas i den diskursanalytiska ansatsen. Det intersektionella perspektivet kopplas även in i analysen för att få en så bred bild som möjligt av diskursanalytiska maktaspekter. Detta görs genom en problematisering kring de olika maktordningar och sociala kategoriseringar som kan urskiljas i de funna diskurserna kring HRV. Vi har även försökt lägga märke till det som lyser med sin frånvaro i texterna.

6.1 Dokumentens innehåll

Dokumenten kommer först att presenteras var för sig och sedan vävas samman i flera analyserande textavsnitt.Vidare kommer vi hädanefter att kalla dokumenten

(25)

25 för handlingsplan, tillsyn och handbok för en lättare redogörelse av vilket

dokument vi talar om för stunden.

6.1.1 Regeringens handlingsplan

2007 utformade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, HRV och våld i samkönade relationer då man anser att våld mot kvinnor är ett kvarstående och allvarligt problem i samhället. Handlingsplanen omfattar sex angreppsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, bättre förebyggande arbete, stärkt rättsväsende, insatser för de som slår, samverkan mot våld,

forskning och utbildning. Man påpekar att insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste göras utifrån bland annat ett socialt, ekonomiskt och

jämställdhetsperspektiv samt utgå från de utsattas behov.

Handlingsplanen klargör att det är statens och kommunernas ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd:

”Alla människor har rätt att leva i trygghet och säkerhet. Den som utsätts för hot och våld ska ha rätt till skydd och stöd. Det skydd och stöd som erbjuds ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för den som är i behov av det. Våldsutsatta människor ska få samhällets stöd att leva ett normalt liv i frihet” (Regeringens handlingsplan, 2007, s 6).

I handlingsplanen (2007) uttrycks vidare att våld mot kvinnor ytterst är: ”en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnyttjande av mänskliga rättigheter som gäller för alla” (a a, s 5).

Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning för att kunna få åtnjuta mänskliga rättigheter. Regeringens definition av mäns våld mot kvinnor grundas i FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor som antogs av FN:s generalförsamling 1993 (a a).

6.1.2 Handbok

Detta dokument har titeln ”Om våld i hederns namn – och om skyldigheten att se

och hjälpa utsatta” och går ut på att vägleda olika organisationer som

socialtjänsten och utbildningsväsendet i deras arbete mot HRV. Handboken syftar till att förmedla djupgående kunskap om hedersproblematiken och bidrar med frågor som kan vara relevanta att ställa till exempelvis elever, för att kunna ta reda på ifall de lever i en HRV kontext.

I dokumentet refererar man återkommande till FN och mänskliga rättigheter: ”I grunden för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld finns FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :