Högläsning som kommunikation och delaktighet

Examensarbete

15 Högskolepoäng

Högläsning som kommunikation och

delaktighet.

Reading aloud as a communication and participation.

Anna-Lena Hansson

Jenny Larsson

Lärarexamen Examinator: Annika Åkerblom (7:1) Barndoms- och Handledare: Kyriaki Doumas ungdomsvetenskap

2012-11-30

Malmö högskola

Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle

3

Förord

Vi vill tacka varandra för det intressanta och givande arbete vi gjort tillsammans. Det har varit många skratt och mycket godisätande hos varandra. Det har varit en intressant tid i våra liv och vi känner att vi har hittat en vän för livet hos varandra. Där vi båda kan vara arga, sura och glada på varandra utan att vederbörande tar illa upp. Vi vill tacka alla som på något sätt varit delaktiga i vår undersökning och som har hjälpt oss att genomföra den. Ett stort tack till våra familjer för att de har stått ut med oss under en intensiv period i våra studier. Vi vill även tacka Anna och Susanne för att de har läst och kommenterat vårt arbete under dess bearbet-ning. Vi vill även ge ett stort tack till Sara Berglund och Annika Åkerblom som har undervisat och väglett oss under vårt examensarbete.

Anna-Lena Hansson & Jenny Larsson Malmö Högskola 2012

4

Sammanfattning

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur en högläsning gör barnen delaktiga och hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra. Vi vill även observera hur deltagarna sam-spelar med varandra under en högläsning samt observera miljöns betydelse.

Det som framgick i vårt resultat var att pedagogerna anser att det är viktigt med högläsning för barnen. Detta anser pedagogerna för att barnen ska kunna utvecklar sin språkliga förmåga och sitt skriftspråk i vardagen. En metod som pedagogerna använde för att göra barnen delakt-iga i högläsningen, var att diskutera bokens innehåll innan de läste boken samt efter bokens slut. Detta gör pedagogerna för att skapa en kommunikation och sampel mellan barnen och pedagogerna.

Pedagogerna som intervjuades hade mycket kunskap inom högläsningens betydelse för bar-nen men studien ur intervjuerna visar på att tiden inte räckte till.

Vi har även uppmärksammat att pedagogerna anser att barnens ordförråd bli större genom att de får höra många ord upplästa för sig. Bokens eller sagopåsens innehåll kan även öka barns fantasi till att skapa nya inre bilder som de tidigare inte haft. Det beskrivs även hur en bra läsmiljö kan utformas för att bli så bra som möjligt för barn och pedagoger.

6

Innehållsförteckning

Förord…

………..3

Sammanfattning

………...4

1 Inledning

………..8

1.1 Syfte och frågeställning………....9

2 Tidigare forskning och perspektiv

………..……….10

2.1 Hur utvecklar barn sin läsförmåga………..11

2.2 Språkutvecklingens betydelse för barn………...11

2.3 Högläsningens betydelse………....12

2.4 Läsmiljöns betydelse………...13

2.5 Vikten av att samtala om böcker………14

2.6 Samspelet mellan den vuxne, barnen och boken………15

2.6.1 Samspelet med den vuxne………...16

2.6.2 Samspel med boken………..17

3 Metod

………..18 3.1 Metodval……….…18 3.1.1 Observation………...18 3.1.2 Intervjuer………...19 3.2 Urval………19 3.3 Genomförande……….20 3.4 Forskningsetiska överväganden………..………21

4 Resultat

……….………..23 4.1 Resultat av observationer ……….………..…23 4.1.1 Delaktighet i lärandet…….………...23

7

4.1.3Miljön som en samarbetespartner vid högläsning……….………...26

4.1.4 Delaktighet, kommunikation, miljö och samspel………..27

5 Slutsats och diskussion

………..31

5.1 Resultat diskussion………..31

Referenslista

………...34

Bilaga 1……….36

Bilaga 2……… 37

8

1 Inledning

En tisdag i mitten av majsitter fyra barn på en förskola och bläddrar i varsin bok. De skrattar

högt och är uppenbart roade av vad de ser. När en pedagog närmar sig barnen som läser stannar de upp och tittar på pedagogen. – ”Vi läser” säger ett av barnen ”för det kan jag!” Barnet har inte lärt sig läsa än men läser på sitt eget sätt genom att återberätta vad pedago-gerna tidigare läst för dem, samt genom att beskriva vad bilderna föreställer (Ett utdrag från en observation, 2012). Det är så här pedagogerna kan uppleva en dag på förskolan och kanske

bli inspirerade av barnens entusiasm och upplevelser. Det här är ett av målen i läroplanen som pedagogerna bör sträva efter, som exempel att se barnens läsande, ta till vara på barnens in-tresse för de skrivna språken och att se barnens lek som en del i deras lärprocess.

I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att barnen får en större förståelse för tal-språk, ordförråd och begrepp. Barnen ska uppmuntras att leka med ord, att berätta och ut-trycka tankar samt ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra (Lpfö 98, rev.2010). På många förskolor läser pedagogerna för barnen dagligen på ett eller annat sätt, till exempel genom böcker eller sagopåsar. Böcker är något som barnen möter på förskolan ibland mer, ibland mindre. Det kan bero på hur bokintresset ser ut just på den förskolan. Ibland bläddrar barnen själv i böckerna och ibland läser pedagogerna högt för dem i en sam-ling eller under så kallat ”uppe vilan”.

Under den tid vi har varit verksamma i förskolan har vi uppmärksammat att pedagoger läser på olika sätt som kan påverkar barnens val av böcker och deras intresse för läsning. Vissa pedagoger kan fånga barnen på de mest otroliga sätt och andra verkar mindre engagerade. När vi ser barnen ”läsa” och leka så väcker det en nyfikenhet hos oss. Därför vill vi ta reda på mer om hur pedagogernas läsande och barnens lyssnande ser ut på olika förskolor. Vi vill även ta reda på om hur barnens läsmiljöer ser ut på olika förskolor.

Ett citat ur sagodikter.

”Den bäste berättaren och talaren är den ”Det jag hör- det glömmer jag. Som får oss att se- med öronen”. Det jag ser- det kommer jag ihåg.

9

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka hur en högläsning gör barnen delaktiga och hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra. Vi vill även observera hur deltagarna samspelar med varandra under en högläsning samt observera miljöns betydelse. Detta kommer vi att göra med hjälp av följande frågeställning.

 Hur får pedagogen in delaktighet i högläsningen, och vem styr dess utformning?

 Hur samspelar och kommunicerar pedagogen med barnen under högläsningen?

10

2 Tidigare forskning och perspektiv

I följande text har vi att tagit fram en del forskning som har gjorts inom högläsning i försko-lan. Vi har observerat vad högläsning kan ha för betydelse för barnen och pedagogerna i för-skolan. Vi har under resans gång observerat vad miljön kan ha för betydelse för högläsning i förskolan.

Enligt Whalen-Levitt (1980) handlar ”introduktionen till läsandet om att barn i kommunikat-ion skall bli ”inbjudna” att deltaga. Det är med andra ord inte att man läser för barn som har störst betydelse, utan hur man läser, det vill säga, att man inbjuder barnet till att prata om in-nehållet i boken, om budskapet, om bilderna, om symbolerna och att man ger dem en känsla av att medverka i läsandet”.

Pramling Samuelsson & Sheridan (2008) menar att hur barn lär sig att berätta tillexempel en saga, kan bero på hur barnen får en saga uppläst för sig både hemma och på förskolan samt hur ofta en vuxen eller syskon läser för barnen. Det handlar om hur den vuxna förhåller sig till språket hemma, förskola och skola. När pedagoger och barnen i förskolan pratar om sagan de läst, kan barnen återberätta sagans budskap samt berätta vad den handlar om. När pedagoger läser för barnen och de visar intresse för just den saga som har lästs, så menar de att barnen ofta vill återberätta sagan för sina vänner. De berättar sagan på det viset som de kommer ihåg och har upplevt den. När de vänder blad så fortsätter de på sin berättelse utifrån sina egna erfarenheter av sagan. Barnens skrivning och läsning blir synligt för barnen genom deras egna erfarenheter och av dess färdigheter.

Pramling Samuelsson & Sheridan (2008) säger att det är därför viktigt att förskolan och peda-gogerna skapar en språklig miljö, där barnen dagligen omges av det skrivna och lästa språket, som exempel att sätta upp text och bilder på lådor, skåp och hyllor i ett meningsfullt samman-hang. Några bra exempel kan vara att sätta barnens foto och namn på deras platser i hallen. Pedagogerna bör medvetet arrangera den pedagogiska verksamhetens innehåll och miljö så att den stimulerar både de yngre och äldre förskolebarnens lust att skriva och läsa.

I boken ”Barn upptäcker skriftspråket” skriver Dahlgren (2006) att Piaget och Vygotsky sä-ger att sampelet med omvärlden är betydelsefullt för barnens kunskapsutveckling. Piaget me-nar att när barnen själv undersöker och experimenterar så skapar de kunskap. Vygotsky meme-nar att kulturell bestämd kunskap inte blir tillgänglig för barnet utan att det finns en vuxen eller annat barn som vet mer och visar var kunskapen finns som en vägvisare.

11

2.1 Hur utvecklar barn sin läsförmåga

Enligt Englund (2010) är barnens dagliga språkanvändning i förskolan tillsammans med pe-dagogerna ett grundläggande mål, detta då barnen kan få ett större ordförråd och språkförstå-else när de samtalar. Något som kan påverka barnens språkanvändning är pedagogernas egen syn på läsningen samt pedagogernas sätt att prata med barnen. Att pedagogerna pratar i grupp eller enskilt är lika viktigt, samt att samtalen är fördjupande och utvidgande. Hon anser att barnen utvecklar sin läsförmåga oftast långt före skolstarten, detta är inte bara via böcker utan även utav datorspel, spel- och samlarkort samt Tv-tittande. Englund (2010) anser även en lek-sakskatalog kan ha betydelse för läsförmågan.

Detta är också ett av målen i läroplanen som förskolan bör sträva efter att varje barn utvecklar ett intresse för skriftspråk samt förståelse för olika symboler och deras kommunikativa funkt-ioner (Lpfö, 98 rev.2010). Englund (2010) säger även att barnen visar ett stort intresse för läsning och skrivande inom de ramar som de själva väljer. Hon menar att populärkulturen bidrar till att skapa språklig gemenskap för barnen oavsett kulturell eller ekonomisk bakgrund. Vidare menar hon att pedagogerna kan genom att hitta beståndsdelarna i en bra språkmiljö skapa en bra lässituation för barnen. Pedagogerna bör även se till att det finns material till-gängligt och att barnen ges möjlighet till att rita och skriva själva. Hon menar när pedagoger-na ger barnen positiv feedback på deras ritande och skrivande har det visat sig vara en bra metod för barnen att lära sig om läsförståelse.

Enligt Kåreland (2009) går det inte att säga vilken ålder barn lär sig läsa och skriva då hon menar att för detta är individuellt för varje barn. Kåreland menar även att inlärningen kan ske i olika åldrar och i olika händelseförlopp som i affären, lekplatsen, på bussen och på Tv:n där olika texter, bilder och symboler förekommer.

2.2 Språkutvecklingens betydelse för barn

Granberg (1996) menar att när vi talar om språk så menar vi oftast det talade ordet. Men hon säger också att vi uttrycker oss med kroppspråket. Skriv och läskunniga kan använda sig av skriftspråket medan småbarn använder sig av talspråket och med det menas joller, rytm, ton-fall, benämningar, berättande och samtal. Med kroppsspråket menas människans minspel, röstens klang, gester, blickar, kroppshållning, skratt och gråt med mera. Med skriftspråket

12

menas nedskrivna bokstäver som är samlade i texter och litteratur samt eget läsande, skri-vande och olika symboler som finns i barnets omgivning. Hon hävdar också att språket är människans bästa redskap för kommunikation, begreppsbildning, bearbetande av känslor och tankar. Språket är något människan har med sig vart den än befinner sig och språket kan väcka känslor och tankar i olika situationer. Spädbarnet använder sig av munnen som ett red-skap att leka och känna olika ljud tillexempel som att jollra. Efter hand som barnet växer ut-vecklas ljudleken med sång och rörelse, skratt, lyssnande och tal, frågor och svar, tills det att barnet kan både berätta, läsa och skriva (Granberg, 1996).

Att samtala med barn i förskolan är viktigt enligt Englund (2010) hon menar även att det är pedagogens egen attityd till läsning och sättet som pedagoger pratar och läser på som är av betydelse. Populärkulturen som innebär reklam, musik och film skapar en språklig gemenskap oavsett kulturell bakgrund för barnen. Englund (2010) Barnen i förskolan brukar säga att de läser när de tittar i böcker, berättar och pekar för varandra. Det kan till och med vara så att vissa barn läser högt för andra barn genom att återberätta vad de tidigare hört. Hon säger att en viktig del i språkutvecklingen är att förstå symboler samt deras kommunikativa funktioner. Dessa symboler och kommunikativa funktionerna kan även finnas i populärkulturen vilket innebär bland annat film, reklam och internet där dessa kan skapa en språklig gemenskap oav-sett kulturell bakgrund för barnen.

2.3 Högläsningens betydelse

När det pratas om högläsning påpekar Eklund Wilson (2006) att det inte bara är för språkut-vecklingen som det är bra med barnböcker. När barnen får stiga in i andras världar, följa med de olika karaktärerna på äventyr och genom att möta olika svårigheter på resans gång, lär sig barnen att förstå omvärlden bättre och om hur tillvaron fungerar. Hon menar också att högläs-ningen skapar en stund av samvaro och gemenskap mellan barnen och de vuxna och det skap-ar även möjligheter till att samtala med bskap-arnen om något gemensamt.

En fråga som forskaren Lundberg (2012) ställer är varför bör vi läsa högt för barnen? Han säger att högläsning kan ge rika möjligheter för barnen att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda. Han anser också att barn som är med om högläsning skapar en möjlig-het till att utveckla ett långsiktigt och varaktig intresse för läsning. Han säger också att barnen upptäcker att texter är en källa till glädje och tillfredsställelse och kan föra dem till nya,

fan-13

tastiska världar med överraskningar och spänning. Genom att pedagogerna väljer böcker efter barnens språkliga utvecklingsnivå så ges barnen en språklig utmaning som passar för deras utveckling. Han menar även att det är bra om barnen kan identifiera sig med huvudpersonen i böckerna samt att det kan vara bra om barnen får uppleva spänning och humor. Han säger att det är bra om pedagogerna läser uttrycksfullt samt med rätt betoning och tempo för att fånga och ha kvar barnens uppmärksamhet.

Granberg (1996) beskriver att högläsning för barnen har många olika syften. Hon säger att sagostundens pedagogiska uppgift är att sagostunden ska inbjuda, engagera och roa barnen. När pedagogen läser en bok för barnen får de en gemensam och positiv upplevelse som stär-ker sammanhållningen i barngrupper. Hon menar även att pedagogen som berättar en saga blir en språklig förebild, både vad det gäller nya ord, meningsbyggnad samt uttal.

Granberg (1996) säger sagostunden kan vara ett sätt att stärka JAG känslan, den uppmuntrar barnen till att ta initiativ till eget berättande. Hon påpekar ävenatt sagostunden kan locka bar-nen till att lyssna aktivt på sagan om den som läser berättar med inlevelse. Under sagans gång är det även bra att ha tillgång till bilder för att utveckla bildspråket i sagan. Hon menar att sagostunden har en förmedlande information om människor, djur, företeelser och samman-hang som kan skapa en kunskap. Sagostunden är också en kulturbärare som ger barnen en kulturell upplevelse som innefattar moral och tradition. Granberg (1996) säger att sagoläsning kan väcka ett intresse för litteratur och kultur hos barnen och att den även väcker barnens fan-tasi. Sagostunden kan också ge barnen möjlighet att identifiera sig med olika karaktärer och även känna sympati för sagans figurer. På så vis kan barnen få inledande förståelse för känslor och upplevelser.

2.4 Läsmiljöns betydelse

Enligt Sheridan (2006) erövrar barn sin omvärld genom att samspela med omgivningen. Hon menar att det är den pedagogiska miljöns utformning som har betydelse i barns lärande. Mil-jön skickar ut signaler om vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten. Det är därför bra om den pedagogiska miljön är utformad så att barnen både stimuleras och utmanas i sitt lärande. För att få en uppfattning om den pedagogiska miljön är det viktigt att den fy-siska miljöns utformning innehåller material som lockar till ett samspel mellan barn och vuxna, mellan barn och barn samt klimatet och atmosfären som finns på förskolan. Förskolans

14

uppdrag är att främja barnens lärprocesser och att ge barnen upplevelser. Hon säger att läran-det är en del av ett sammanhang och att den pedagogiska verksamheten är olika situationer och processer som har ett mål för vad som bör läras.

Den pedagogiska miljön i förskolan består av olika omgivningar där barnens utveckling och lärande sker. Barnens miljö bör därför vara inredd så att den pedagogiska miljön blir utma-nande och utvecklar barnens lust till lek, kreativitet och sitt eget lärande. Det är bra om rum-men är utformade så att de leder till samspel och gerum-menskap. Hon anser även när barnen vis-tas på förskolan bör de ges möjlighet till eget skapande och att utveckla alla sina uttrycksfor-mer som med bild/teknik/konstruktion, bygglekar, sång, musik, rytmik och rörelse med uttrycksfor-mera. Sheridan (2006) anser att det är viktigt att pedagogerna har förutsättningar för att skapa en fysisk miljö som gör detta möjligt. Hon menar också att det är av betydelse hur miljöns formning och dess tillgångar till olika material påverkar barnens sätt att utveckla olika ut-trycksformer. Hon säger även att på många förskolor har pedagogerna möblerat rum med sof-for, mjuka kuddar, draperier och olika små lampor för att skapa en mysig miljö. Detta för att locka barnen till en spännande lässtund eller fantasifulla lekar. Hon anser också att det är vik-tigt att pedagogerna utformar miljön efter var barnen är just nu och att göra barnen delaktiga i sitt eget lärande och att de är med och hjälper till att forma den fysiska miljön.

2.5 Vikten av att samtala om böcker

Chambers (1993) har utarbetat en metod för att skapa ett givande samtal mellan den vuxne och barnet. Han menar att det är viktigt att inte ställa varför frågor utan att använda sig av ”Jag undrar frågor” i samtalet. Detta på grund av att ”varför frågor” inte inbjuder till en öppen dialog mellan parterna om det som lästs. När man läser en längre bok tillexempel en bok med kapitel så brukar det bli ett bra tillfälle att prata om varje avslutat kapitel. Detta är bra att göra för att ha kvar intresset och för att komma ihåg innehållet för lite längre böcker. Det är bra att vänta lite mellan läsningen för att barnen ska få tid till att hinna fundera samt att berättelsen får tid till att sjunka in. När barnen har vant sig vid ”Jag – undrar” samtalen kommer de att säga till ifall de behöver mer tid till att fundera på vad de läst om innan de vill samtala om den, det kan till och med vara så att de vill att vi pedagoger ska läsa om boken för att de ska

15

förstå. Den tiden det tar att läsa och förstå blir en del av läsupplevelsen. En fördel med ett bra boksamtal är att barn ofta vill läsa om en bok när de hört vad de andra barnen har sagt om boken (Chambers, 1993). Detta är också ett av målen i förskolans läroplan att förskolan bör sträva efter att alla barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och olika begrepp samt deras förmåga att leka med ord. De ska även sträva efter att berätta, uttrycka tanka, ställa frå-gor, argumentera samt att kunna kommunicera med andra (Lpfö, 98 rev.2010).

2.6 Samspelet mellan den vuxne, barnen och boken

Enligt Dominkovic, Eriksson & Fellenius (2006) finns det tre beståndsdelar som samspelar med varandra vid högläsning av böcker. De här tre beståndsdelar är barnen, boken och den vuxne. Barnen och den vuxne delar bokens innehåll och samspelar kring det de upplever ge-nom att de tittar, pekar, bläddrar och samtalar med varandra. Det sker ett växelspel mellan de tre beståndsdelarna där den vuxne har vägledarrollen. När de gäller samspelet mellan barnen och den vuxne har närheten stor betydelse. De har tid att tillsammans skapa ett fokus och att utveckla en dialog.

Samspelet med böckerna handlar bland annat om böckernas innehåll samt vilket språk som förekommer i böckerna.

Barn Vuxen

16 Dialog Närhet Gemensamt fokus Gemensam tid

2.6.1 Samspel med den vuxne

När det pratas om samspelet mellan den vuxne och barnet under en sagostund menar Do-minkovic, Eriksson & Fellenius (2006) att det vi vuxna observerar under en högläsningssituat-ion är dialog, närhet, gemensamt fokus och gemensam tid. Dessa är grundläggande delar som samverkar vid olika samspel såväl som under barndomen och även senare i livet. De menar också att sampelet mellan den vuxne och barnet runt en bok kan leda till många intressanta dialoger som ökar den kommunikativa förmågan och även då språket.

De säger också att när barnen får kroppskontakt ger detta en trygghet som är en god förutsätt-ning för inlärförutsätt-ning. Den gemensamma fokusen skapar möjligheter att nå intersubjektivitet mel-lan den vuxne och barnet, detta genom fortsatt dialog och samspel, och gemensam tid. De menar att det ger barnet en chans att koncentrera sig runt bokens innehåll, vilket gör att det fortsatta samspelet ger talspråklig utveckling hos barnet (Dominkovic, Eriksson & Fellenius, 2006).

Språk-inlärning Trygghet Intersubjektivi-tet

Koncentration

17

2.6.2 Samspel med boken

Enligt Dominkovic, Eriksson & Fellenius (2006) menar de att samspelet är både mellan den vuxne och boken samt mellan barnet och boken. Det som är intressant är samspelet mellan barnet och boken där den vuxne ses som vägledare. De säger att bokens innehåll och språk i skrift blir synliga under en lässituation. Föräldrarnas syn på boken och dess innehåll påverkar barnet både positivt och negativt beroende på hur föräldern ser på boken. Barnet lär sig olika saker om boken exempel vad som är fram eller bak, upp eller ner, hur de vänder blad samt att det finns text och bild.

Genom att titta i böcker så lär sig barnet att tolka olika bilder. Barnet kan identifiera sig i ka-raktärerna i böckerna på detta vis kan de få känslor som beskrivs i texten eller uttrycks i bil-den. En boks innehåll kan väcka lusten att lära sig läsa för att få veta mer. De säger också att bokens värld ökar barnens ordförråd. En boks innehåll kan öka barnens fantasi samt skapan-det av nya egna bilder. Genom att barnen ofta lyssnar när vi vuxna läser högt för dem lär sig barnen berättelsernas uppbyggnad. Det här kan ha betydelse när barnen senare ska berätta eller skriva egna berättelser. När pedagoger och föräldrar hjälper barnen med dessa bestånds-delar såsom att läsa, titta samt samtala om en bok med barnen om bokens innehåll ges barnen möjlighet till att skapa sin egen literacyutveckling (Dominkovic, Eriksson & Fellenius, 2006).

Attityder till böcker. Bokens

funktion

Bak och fram. Vända blad vad som är text vad

som är bild Kunskaper. Etik. Olika miljöer. Olika relation-er. Känslor Berättelsens uppbyggnad. Skriftens grammatik. Ordförråd Boken som företeelse Boken som objekt Bokens innehåll Språk i skrift Literacyutveckling

18

3 Metod

I detta kapitel presenteras vilka metoder som användes för att genomföra observationerna gällande hur högläsningen ser ut i förskolan för pedagogerna och barnen. Vi har även beskri-vet våra urvalsgrupper samt redovisat hur vi tänker runt etiska övervägande och forskningse-tiska grunder.

3.1 Metodval

Vår studie handlar om hur en högläsning ser ut och upplevs av såväl barn som pedagoger på två olika förskolor. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer, videofilm samt diktafon vid en lässituation mellan pedagogen och barnen. Det här gjordes för att få en så stor empiri som möjligt för senare kunna analysera. Med kvalitativa intervjuer menas att den som forskar arbetar mot att upptäcka företeelser, tolka samt förstå innebörden av livets betydelse och be-skriva uppfattningar eller en kultur (Patel & Davidson, 2003).

Videofilma gjordes för att kunna se och höra mer under en observation än vad som kanske hade kommit fram om vi bara hade haft tillgång till penna och papper. Observationerna som utfördes är deltagarobservationer där vi tittade på hur barnen och pedagogerna agerar i olika lässituationer. En pedagog från respektive förskola har läst en saga för barnen samtidigt som barnen blev filmade. Det här gjorde vi för att kunna observera deras reaktioner, både negativa och positiva. Observationer av barnen och pedagogerna har gjorts i olika lässituationer under tiden då vår studie gjordes. Pedagogerna intervjuades enskilt medan barnen blev intervjuade i grupp. Barnen intervjuades i grupp detta för att barnen skulle känna sig trygga i situationen samt känna stöd av sina kamrater.

3.1.1 Observation

Flera observationer gjordes under en lässituation där vårt fokus var hur barnen och pedago-gerna upplevde en högläsning. Observationerna bestod av att vi observerade, antecknade samt använde oss av diktafon under lässituationerna, detta för att sedan kunna analysera insamlat empiri. Stukát (2005) säger att om pedagogerna använder sig av en observation så får de reda på vad barnen och pedagogerna faktiskt gör och inte vad de säger att de gör (Stukát, 2005).

19

3.1.2 Intervjuer

För vår studie valde vi att intervjua två pedagogerna, där den ena pedagogen endast läste ur böcker medan den andra pedagogen mest valde sagopåsar. Sagopåsar är ett material som kan innehålla material som kopplas till sagorna tillexempel träfigurer eller annat fysiskt material. Med dessa två tillvägagångssätt observerades pedagogernas berättande av böcker eller sagor och hur detta påverkade barnens eget återberättande för andra barn eller vuxna. Barnen inter-vjuades i grupp efter att pedagogen hade läst boken eller sagan för dem. Detta gjordes för att barnen skulle ha boken eller sagans innehåll färskt i minnet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna ställa följdfrågor. Vid de olika tillfällena användes samma frågor och diktafon till hjälp för att på så vis bättre kunna komma ihåg svaren (se bilaga 1). Intervjugorna lämnades ut i god tid för att pedagogerna skulle få en möjlighet att tänka igenom frå-gorna ordentligt. Under intervjuerna med barnen och pedagogerna tillkom det följdfrågor och detta material tillfördes i vårt arbete.

Under våra intervjuer användes diktafon för att ha en möjlighet till att uppmärksamma alla svar samt undvika att föra noteringar. Med denna metod kunde vi istället fokusera oss på frå-geställningarna. Vi blev tilldelade en plats på respektive förskolan som passade för pedago-gerna vid det tillfället då intervjuerna gjordes. Stukát (2005) framhåller vikten av att det bör vara tryggt och ostört när man gör en intervju. Han säger också att det är betydelsefullt att tänka på platsen man väljer att ha intervjun på. Det bör vara ett enskilt rum där intervjuaren och de som blir intervjuade kan känna sig trygga och avslappnade. För att skapa och upprätt-hålla kontakten med barnen som intervjuas bör intervjuaren och barnen sitta mittemot varandra. Doverborg och Pramling och Samuelsson (2006) menar att sitter man mitt emot varandra så får man ögonkontakt med barnen under hela intervjutillfället.

3.2 Urval

Vi besökte förskolan Snäckan som arbetar efter FNs Barnkonvention. Det innebär att de måste tänka på att alla barn har samma rättigheter och lika värden, inga barn får diskrimine-ras. Den andra förskolan som besöktes var förskolan Nyckelpigan där de arbetar efter Reggio Emilia filosofin som går ut på ett pedagogiskt arbetsätt som är förankrat i en djupt humanist-isk livshållning som bygger på en stark tro på männhumanist-iskans möjligheter (Reggio Emilia, 2012).

20

Observation av förskolan Snäckan skedde utomhus vilket kan göra att ljudkvaliten blir sämre.

Detta har vi uppmärksammat av tidigare erfarenheter att det kan bli problem när det filmas utomhus i form av att ljudkvaliteten blir sämre på grund av blåst, bilar, hundar samt andra ljud. Småbarns förmåga till längre stunders koncentration är ganska liten enligt Granberg (1996) hon menar även att barnen är nyfikna och blir lätt distraherade och engagerade i nya upptäckter. Hon anser att pedagogerna bör välja en plats där barnen inte störs av andra hörsel och synintryck och där de ges möjlighet till att koncentrera sig på boken eller sagan.

Vi valde att intervjua förskolläraren Stina på förskola Snäckan där barnen var i åldern fyra till fem år. Barnen som valdes på de olika förskolorna var i åldern tre till fem år, detta för att vi ansåg att det förmodligen är lättare att föra dialog med barn i den åldern. Den andra förskolan som besöktes var Nyckelpigan där intervjuades förskolläraren Kajsa samt barn i åldern tre till fyra år. Vårt mål var att intervjua barn i ålder fyra till fem år även på denna förskola men på avdelningen där fyra till femåringarna var gick det kräksjuka. Förskoläraren talade om att det finns ett stort intresse för bokläsning samt skriftspråk hos barnen och pedagogerna på Nyckel-pigans förskola.

3.3 Genomförande

Vi gick igenom vår empiri och uppmärksammade att högläsningen såg och även framfördes olika på respektive förskolor. Det som även observerades var hur de olika språkliga miljöerna såg ut, samt hur pedagogerna gjorde barnen delaktiga i lässituationen.

Inför vår insamling av empiri bestämde vi oss för att göra våra intervjuer på två olika försko-lor. På respektive förskola talade vi med förskolechefen för att få ett godkännande att obser-vera barnen och pedagogerna. Pedagogerna på de valda förskolorna blev också tillfrågade om de vill medverka i vår studie, vilket de gjorde.

Under våren skickades intervjufrågorna till respektive pedagoger samt ett föräldrabrev där föräldrarna ska få lämna ett godkännande angående intervjuer och observationer av deras barn (bilaga 2). Det lämnades även ut ett dokument till berörda förskolor angående studien av deras barn och pedagoger (bilaga 3). Detta ska göras för att det är obligatoriskt att informera be-rörda personer när det bearbetas studier på förskolan i ett examineringssyfte.

21

Observationerna gjordes under vår semester för att få mer tid att senare analysera och reflek-tera över vår insamlade empiri. Samtidigt bestämde vi oss för att läsa in oss på tidigare arbe-ten inom detta ämne. Vårt arbete fortsatte under hösarbe-ten och bestod av att samla in mer materi-al samt att studera redan insamlat empiri. Barnen och pedagogerna intervjuades fast på olika sätt. Med pedagogerna gjordes enskilda samtal och med barnen utfördes intervjuerna i grupp. Syftet med våra intervjuer och observationer var att se barnen och pedagogerna i en högläs-ning situation. Olika bibliotek har besökts för att leta efter fakta om högläshögläs-ning och det hitta-des en hel del intressanta böcker som handlade om barns läsande, skrivande och samtalande i förskolan. Empirin som samlades in handlade om barns delaktighet, inflytande, lärande, kommunikation, samspel och deras individuella utveckling ur deras lässituationer. Syftet med vår studie var att ta reda på hur en lässituation på förskolan ser ut och hur den upplevs av så-väl barn som pedagoger.

3.4 Forskningsetiska överväganden

De förskolor vi valt att genomföra våra studier på har vi informerat om vårt projekt och vilka villkor som gäller för vår studie. Vi har tagit del av vad det som skrivs i Vetenskapsrådet (2002). De skriver att det är viktigt att forskarna ser till att informationskravet, samtyckeskra-vet, konfidentialitetskravet och nyttjandeskravet är meddelat till pedagogerna så de vet vad som gäller vid en intervju.

 Informationskravet- Betyder att vi som forskare måste upplysa alla deltagare om syftet till undersökningen, samt att detta är frivilligt och kan när som helst avbrytas.

 Samtyckeskravet- Betyder att de som deltar har rätt att bestämma över sin egen med-verkan.

 Konfidentialitetskravet- Betyder att alla uppgifter som rör deltagarna förvaras på ett sådant sätt att ingen utomstående kan ta del av det.

 Nyttjandekravet- Betyder att det insamlade materialet endast får användas i forsk-ningssyfte.

22

Namnet på förskolorna har fingerats, liksom namnen på förskollärarna och barnen. Vi har berättat för de intervjuade att vi har tystnadsplikt och förskollärarna och barnen har informe-rats att det är frivilligt att delta i intervjun. Vi lämnade ut en blankett till föräldrarna där de samtyckte till att deras barn fick medverka i observationer och intervjuer. När vi transkriberat vår empiri så preskriberade vi vår empiri för att skydda pedagogerna och barnens identitet.

23

4 Resultat

Här kommer vi att diskutera resultatet av vår observation och insamlade empiri. Detta basera-des på iakttagelser av barn och pedagogintervjuer som gjorts på de båda förskolorna.

4.1 Resultat av observationer

När analysen av vår empir gicks igenom fanns det många olika sätt att uppfatta läsandet i för-skolan. Vi fann olika perspektiv som handlade om delaktighet, kommunikation, miljö och samspel. Dessa aspekter har analyserat då det var detta som uppmärksammades under högläs-ningen. I detta avsnitt presenterar vi hur delaktighet, kommunikation, miljö och samspelet ser ut på två olika förskolor.

4.1.1 Delaktighet i lärandet

Delaktighet innebär att barnen är medverkande i sitt eget lärande som att barnen får åter-koppla en saga, exempelvis använda sig av böckerna eller sagopåsarna efter högläsningen. Pedagogerna använde sig av inlevelse under högläsningen och under högläsningsstunderna genomförde pedagogerna läsningen på olika sätt. En pedagog läste ur en bok medan den andra pedagogen använde sig av en sagopåse för att illustrera sagan.

Pedagogen Kajsa på förskolan Nyckelpigan valde läsa en saga med hjälp av en sagopåse. I sagopåsen fanns de tre bockar, en bro samt ett troll som var av trä. Sagan som fanns i sagopå-sen illustrerade ”Bockarna Bruse”.

”Jag väljer gärna sagopåsar barnen känner igen och som de hört ifrån böcker ti-digare. Jag läser böcker och använder sagopåsar. Detta för att i tidig ålder locka barnen till att bli intresserade av språk och bokstäver” (Kajsa, 2012).

Pedagogen Kajsa informera även att barnen gillar att höra samma bok och sagopåse om och om igen.

24

Kajsa berättar även genom att hon ändra röstläge, rytm och tonfall så får hon barnen delaktiga i sagans berättelse. Hon berättar även att hon läser samma bok flera gånger under en vecka för att skapa en förståelse för sagans innehåll. Pedagogen tror att hon får barnen mer delaktiga genom att barnen kan känna igen sig i karaktärerna och kanske sagan får en annan betydelse.

”Hon menar att upprepningar är bra för de små och därför väljer hon gärna MAX

böcker det är i den de känner igen sig och kan identifiera sig med” (Kajsa, 2012).

Pedagogen Stina valde att läsa ur en bok och på så sätt fångade barnens intresse genom att göra dem delaktiga i sagan och att diskutera runt bilderna. Hon berättar att detta gör hon för att barnen ska få en möjlighet att kunna reflektera över bokens innehåll.

Stina samtalade runt bokens olika bilder och frågade barnen olika frågor ur samanhanget. Hon säger att hon gör detta för att göra barnen delaktiga och för att de ska kunna skapa sig en inle-velse. Pedagogen ställer frågor till barnen om bokens innehåll.

Under observation uppmärksammade Stina att en del av barnen inte visade intresse för hög-läsningen.

Vi frågar Stina om barnen är delaktiga av val av litteratur. Hon svarar: ”Inte så ofta som de skulle kunna vara. Mer än när vi är på biblioteket då de väljer själva vilka böcker de vill låna”(Stina, 2012).

Pedagogen Stina försökte få med dessa barn i diskussionen men de vill inte lyssna på den valda boken. Stina valde attinte ge dessa barn lika mycket uppmärksamhet utan vänder sig till de barn som är engagerade och visar ett intresse för boken. Stina skapade en bra dialog med de barnen som var intresserade av boken samt de pratar om bokens innehåll.

25

4.1.2 Kommunikation och samspel under högläsning

Pedagogen Kajsa på förskolan Nyckelpigan valde att fråga barnen om vilken sagopåse de ville att hon skulle återberätta under högläsningen. Hon berättar att barnen för det mesta är delakt-iga i val av litteratur.

”Barnen väljer gärna litteratur som vi har här på förskolan. Det blir oftast MAX böcker, det är i dem de känner igen sig och identifiera sig med. Jag väljer gärna böcker och sagopåsar som barnen tidigare hört och känner igen” (Kajsa, 2012).

Sagopåsen barnen valde var ”Bockarna Bruse” i form att träfigurer. Kajsa började med att duka fram sagan” Bockarna Bruse” på en bänk ute på gården. Pedagogen berättade sagan och använde sig av kroppspråket i form av artikulationer och stora kroppsrörelser. Hon använde sig även av olika röstlägen vilket kan göra sagan mer spännande. Under observation upp-märksammades hur pedagogen fångade barnens intresse av berättelsen med hjälp av rösten och kroppspråket. Flera barn kommer fram till Kajsa för att höra på sagan pedagogen väl-komnar barnen utan att avbryta sitt berättande. Hon gör detta genom att nicka och göra gester till barnen så att de sätter sig ner.

Under observation uppmärksammades att barnen visar rädsla och glädje med kroppsspråket under sagans gång. När pedagogen skulle packa ihop sagopåsen uppmärksammades att en grupp barn gick fram pedagogen, barnen talade om att de ville känna på bockarna samt att återberätta sagan. En del av barnen pratar om bockarna och de ler mot pedagogen. Pedagogen berättar att barnen bearbeta sagans innehåll genom att de får känna på träfigurerna och återbe-rätta sagan på sitt eget vis. Pedagogen menar att det är viktigt att beåterbe-rättandet skapar en bra kommunikation samt ett bra samspel.

Pedagogen Stina på förskolan Snäckan valde att bestämma vilken bok som skulle läsas på högläsningen. Boken pedagogen valde var” Alfons vill inte slåss”, pedagogen valde även rummet där högläsningen skulle utföras. Under högläsningen säger två av barnen: Vi vill inte höra den boken medan resten av barnen säger: Vi vill väldigt gärna höra sagan.

När pedagogen började läsa var det ett av som barnen verkade vara mer intresserad av bokens innehåll än de övriga barnen. Barnet funderade kring bokens innehåll och ställde frågor uti-från sina funderingarpedagogenuppmärksammade att det var ett av barnen som verkade oin-tresserad av bokens innehåll.

26

Barnet visade inget intresse av bilderna i boken som pedagogen visade, utan snurrade sig åt alla håll och kanter under högläsningens gång. På barnets kroppspråk verkade det som om att barnet inte lyssnade.

Under högläsningens gång kommunicerade pedagogen Stina med barnen genom att visa bil-derna samt göra barnen delaktiga genom att hon samtalade med barnen under högläsningen.

Om något av barnen tappade koncentrationen fångar hon upp dem antingen via kroppskontakt eller att ändra sitt röstläge, detta för att få dem intresserade av boken igen. Pedagogen anser att genom högläsning skapas det en kommunikation mellan barnen och pedagogen.

Stina säger att:

”Samspelet förstärks när de tillsammans diskuterar bokens innehåll”.

Pedagogerna Stina och Kajsa har uppmärksammat att barnens intresse för högläsning har minskat något. Pedagogerna tror att detta kan bero på att barnen tittar mycket på Tv, spelar Tv och- datorspel.

Pedagogen Stina säger:

”Även om barnen tittar mycket på Tv, så lär de sig olika saker då de samtalar med sina föräldrar eller andra vuxna om det de har sett” (Stina, 2012).

Pedagogerna har även uppmärksammat att Tv-tittande och internet användande har blivit en stor del i barnens dagliga aktiviteter, detta speglar sig i barnens lek och kommunikation på förskolan.

4.1.3 Miljön som en samarbetspartner vid högläsning

I den här delen berättas det om vad miljön kan ha för betydelse vid högläsning och hur detta kan påverkan barnens fantasi och inlärning av böckernas innehåll.

Under observationen av högläsningen på förskolan Snäckan valde pedagogen en plats utom-hus under ett träd. Detta träd var placerat mitt på gården med bänkar runt om trädstammen. Trädets krona hängde ner över pedagogen och barnen så att det såg ut som ett rum i rummet fast de var utomhus. Barnen kom och satte sig utan att pedagogen ropat på dem.

27

Kajsa berättar genom att hon dukar fram sagopåsens innehåll på en bänk i lagom höjd detta gör hon för att fler barn förhoppningsvis ska kunna se sagan.

Vi frågar pedagogen om hon alltid fångar barnens intresse på detta viset. Pedago-gen svarar: ”För det mesta fångar jag barnens intresse, men ibland blir det bara pannkaka” (Kajsa, 2012).

Kajsa berättade att hon inte såg denna miljö som en begränsning, detta på grund av att hon är van vid att hålla i en högläsning ute.

Observation på förskolan Snäckan gjordes inomhus i ett rum med stäng dörr. Rummet bestod av en röd matta som låg mitt på golvet, i ena delen av rummet låg där en massa leksaker. Un-der observation berättar Stina för oss att de hade ett annat rum som de kallade bokrum, där-inne har de i vanliga fall böcker och miljön var uppbyggd med bra sittplatser samt en massa kuddar för att göra det mysigt. Hon berättar att detta rum är under ombyggnad så de hade inte tillgång till rummet. Pedagogen sätter sig ner och placerar barnen på en rad sidan om sig på grund av alla leksaker på golvet. Pedagogen visade bokens bilder åt två hållinnan hon vänder blad, hon uppmärksammade att barnen tävlade om vem som kunde se bilderna först.

Efter observationen berättar Stina:

”Det är bra om barnen får en kontinuitet var pedagogerna håller sina lässituation-er och att barnen ges möjlighet till ett rum där böcklässituation-er är tillgängliga hela tiden”

(Stina, 2012).

Pedagogen berättar att när Nyckelpigan hade sitt bokrum brukade det vara bättre högläs-ningstunder, detta för att rummet var anpassat för bokläsning.

4.1.4 Delaktighet, kommunikation, miljö och samspel.

Den första förskolan som besöktes var förskolan Nyckelpigan där intervjuades pedagogen Stina. Det som kom fram i intervjun med Stina var att barnen kanske blir mer delaktiga i val av litteratur om de besökte olika bibliotek oftare.Pedagogen berättar att de läser för barnen en gång om dagen innan lunch, de kallar det för boksamling. Hon berättar att i högläsningen får de in kommunikation och ett samspel när de diskuterar runt bokens innehåll.

28

Stina anser att det är viktigt att pedagogerna har lässtunder för barnen mer än en gång om da-gen, däremot räcker tiden inte till. Hon säger också att vilket rum de väljer att hålla en högläs-ning i är av betydelse då miljön är viktig för både koncentration, delaktighet, kommunikation och samspel mellan barn och barn samt barn och vuxna.

Tre frågor som ställdes till Stina var hur ofta läser ni och vad läser ni samt varför ni läser på er förskola. Stina berättar att de läser för barnen för att de ska få ett rikt språk, ett bra ordförråd och för att barnen själv ska vilja läsa böcker när de lär sig att läsa. Enligt läroplanen (2010) bör förskolläraren ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs att barnen stimuleras och utmanas i sin språk-och kommunikationsutveckling.

Hon berättar att böckerna påverkar barnen på olika viss, en del barn lever sig in i böckerna och tar på sig en karaktärsroll exempelvis för dagen. Hon menar att de barn som har bokvana har lättare att leva sig in i olika karaktärer. Pedagogen berättar även att det inte är så många barn som leker karaktärerna ur böckerna på denna avdelning. Hon ser att barnen istället leker karaktärerna från olika tv-serier. Enligt Dominkovic, Eriksson och Fellenius (2006) menar de genom att barnen titta i böcker lär de sig att tolka olika bilder och olika symboler. Barnen kan identifiera sig i karaktärerna i böckerna på detta vis kan de få känslor som beskrivs i texten eller uttrycks i bilderna. Det här kan ha betydelse när barnen senare ska berätta eller skriva egna berättelser.

Dominkovic, Eriksson och Fellenius (2006) beskriver att en boks innehåll kan väcka barnens lust att lära sig läsa för att få reda på mer. De menar även att barnen ger sig in i bokens värld så ökar deras ordförråd. En bra boks innehåll kan öka barnens fantasi samt att de skapar egna nya bilder. Dominkovic, Eriksson och Fellenius har gjort studier som visar att då pedagogerna läser högt för barnen så lär de sig uppbyggnad av en berättelse.

Stina uppmärksammar också att när barnen blir upprörda av något i boken så blir det en dis-kussion om detta. Hon anser att det är viktigt att diskutera kring sagans innehåll för att få bar-nen till att fundera kring ” jag undrar frågor” då detta inbjuder till en öppen dialog mellan pedagogen och barnen under en högläsning.

Pedagogen säger att ett av syftena med högläsning är att ha barnen tillsammans och samtala om bokens innehåll. Hon menar även att när varje barn blir hört och sett så blir de delaktiga i högläsningen. För att få en uppfattning om hur viktigt det är att läsa högt för barnen i

försko-29

lan så skriver Eklund Wilson (2006) att när barnen själva läser så spelar högläsningen en vik-tig roll.

När Stina väljer böcker har hon ofta barnens intresse i åtanke. Hon försöker tänka på vad bar-nen tycker om eller är intresserade av. Detta för att hon anser att de får bättre respons från barnen när de läser något som barnen tycker om och känner igen. Englund (2010) säger att populärkulturen bidrar till att skapa en språklig medvetenhet. Genom att hemmet erbjuder en massa tekniska saker som surfplatta, data, och telefoner där barnen kan lära sig att tolka sym-boler för att ta sig vidare till andra sidor till exempel på surfplattan.

Hon menar även att barnen på detta sätt lär sig att tolka olika tecken, samt att de lär sig att känna igen bokstäverna.

Ibland väljer Stina barnböcker som hon själv tycker om att läsa. Hon förklarar att när hon själv läser en bok som är intressant så speglar det sig när hon läser för barnen. Hon menar att även om barnen själva inte väljer boken så tror hon genom sitt intresse att hon kan förmedla sagan på ett bra sätt så att även barnen kan få upp ögonen för denna bok.

Den andra pedagogen som intervjuades var Kajsa som arbetar på förskolan Snäckan. Kajsa säger att barnen är delaktiga i val av litteratur på den förskolan hon arbetar på, samt att barnen ofta har inflytande över bokvalet. Hon säger också att när det är pedagogen som väljer bok väljer hon gärna böcker barnen känner igen. Hon menar att upprepningar är bra för de små barnen, som att läsa samma bok om och om igen, det kan göra det lättare för barnen att kom-municera om boken innehåll vid ett senare tillfälle. Kajsa menar att detta gör att barnen kän-ner igen sig och kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Det är som Eklund Wilson (2006) säger att små barn tycker om upprepningar och att barnen ber gärna pedagogen läsa boken om och om igen. Hon menar att genom att pedagogen läser med olika betoningar, ton-fall och rytm så får samma mening en annan innebörd vilket kan fånga barnens intresse. Enligt Dominkovic, Eriksson och Fellenius (2006) menar de att barnen även kan identifiera sig med de olika karaktärerna i boken. Böckerna har många fler ord i sig än vad barnen är vana att höra, de menar i och med detta så ökar barnens ordförråd genom att få höra dessa ord upplästa orden för sig. Bokens innehåll kan även öka barns fantasi till att skapa nya inre bilder som de tidigare inte haft.

Pedagogen berättar att de läser nästan varje dag för barnen eftersom barnen själva kommer med böcker. Hon säger även att barnen ofta sitter och tittar samt läser i böckerna själv. Barnen väljer gärna böcker som de känner igen och som de hört tidigare. Hon berättar att

pedagoger-30

na på deras avdelning läser böcker och sagor, för att i redan tidig ålder locka barnen till att bli intresserade av språk och bokstäver samt för att kunna skapa ett samspel mellan barnen. Hon menar att bokläsning främjar barnens språkutveckling. Kajsa menar att det kan vara bra att använda sig av en högläsning då barngruppen behöver lugna ner sig lite. Pedagogen säger att hon ofta väljer en plats där miljön är uppbyggd för att inte ha så många intryck eller ljud, som kan påverka högläsningen samt barnens koncentration.

31

5 Slutsats och diskussion

I den här delen av vårt arbete kommer vi att granska vår undersökningsprocess. Det vill säga våra metoder samt empiri. Vi kommer även att titta och reflektera över vår arbetsprocess samt det resultat vi fått fram.

5.1 Resultat diskussion

Syftet med vårt arbeteär att undersöka hur en högläsning gör barnen delaktiga och hur peda-goger och barn kommunicerar med varandra. Vi vill även observera hur deltagarna samspelar med varandra under en högläsning samt observera miljöns betydelse.

Under observationerna har vi fått se och höra hur andra pedagoger läser sagor för barnen, och har då blivit mer medvetna om hur betydelsefullt det är hur pedagogen betonar orden när de läser en bok. Vi uppmärksammade hur pedagogen agerade under högläsningens gång genom att hon betonade orden och föreställde rösten. Detta för att fånga barnens intresse samt att de vill höra sagan eller boken som är vald. Pedagogerna framförde sin högläsning på två olika sätt. Den ena pedagogen Stina läste en bok medan den andra pedagogen Kajsa hade en sago-påse som innehöll träfigurer. Andra saker som uppmärksammades under observationen var att den ena pedagogen fångade barnens intresse genom att hon ändrade sin röst samt använde sitt kroppsspråk medan hon spelade de olika karaktärerna ur sagan.

Det som uppmärksammade var när pedagogen använde sig av flera sinnen som olika röstläge och kroppsspråket så speglade detta sig i barnen och de härmade pedagogerna. När pedago-gerna använder sig av kroppsspråket och röstlägen samt samtalar om bokens innehåll så skap-ar de en kommunikation och samspel med bskap-arnen. Eklund Wilson (2006) anser att det är bra att pedagogerna använder sig av visuellt material för att engagera barnen i sagostunden. Hon menar när pedagogerna använder sig av alla sina sinnen som känsel, syn och hörsel så fångar de fler barn i en sagostund.

Under observationen uppmärksammades att pedagogen Kajsas sätt att läsa gjorde barnen in-tresserade och delaktiga i sagans berättelse. Kajsa berättar att när hon använder sig av olika röstläge samt kroppsspråk så fångar hon barnens intresse. Pedagogen gör barnen delaktiga genom att hon och barnen leker med sagans figurer efter sagans slut.

32

Under intervjuerna med pedagogerna kom det fram att pedagogen Stina ville ha mer tid till sagostunderna. Detta för att kunna sitta med barnen och diskutera om bokens bilder och inne-håll. Som det står i läroplanen (Lpfö 98, rev.2010) så är det viktigt att förskolläraren strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter.

Under våra observationer kom vi fram till genom att pedagogerna låter barnen vara delaktiga under en högläsning så skapar de en kommunikation och ett samspel med den vuxne och bar-nen. Eklund Wilson (2006) menar att den vuxne och barnet delar en upplevelse och lugnet som uppstår när man läser tillsammans. Dessutom skapar högläsning en stund av samvaro och gemenskap där barn och vuxna kan samtala om något gemensamt.

Både litteraturen som lästs och pedagogerna som intervjuats anser att det är av stor betydelse att börja med högläsning i tidig ålder då detta gynnar barnen i deras utveckling både språkligt och metodiskt. Det finns forskning som visar på att det har betydelse för barnen upp i skolål-dern. Vi har tagit del av bra forskning genom litteraturläsning som hjälpt oss samla empiri till vårt examensarbete. Andra saker vi uppmärksammade i vår observation var att pedagogernas inställning till litteratur är av betydelse för barnen, då pedagogen själv har ett bokintresse så kan det vara lättare att fånga barnens intresse för högläsning samt att de tittar och läser i böck-erna själv. Tankar som kom upp under observationböck-erna var att pedagogböck-erna kanske borde vara tydligare för barnen om varför de läser böcker och berättar sagopåsar.

Det har även uppmärksammats att om pedagogerna gör barnen delaktiga i val av litteratur så blir läsningen mer spännande. Något som kom fram under observationerna var att hur barnen sitter under en högläsning kan ha betydelse för barnens koncentration och samspel med peda-gogen och de andra barnen. Miljön är av stor betydelse när en högläsning sker, några exempel kan vara under ett träd där kronan hänger ner och skapar ett rum i rummet eller kuddar, tyger och bra belysning, det vill säga en plats som inger ett lugn och där inga andra faktorer stör så som till exempel ljud. Under observationen såg vi att pedagogerna kan fånga barnens intresse både förre och efter en högläsning. Exempel genom att ändra röstläge och kroppsspråk under sagans gång eller använda sig av figurer som barnen får känna på och leka med efter sagans slut.

Det som uppmärksammades är att om högläsning är ute eller inne spelar inge roll, utan det är hur pedagogerna själva ser miljön som en begränsning eller en möjlighet. En annan sak vi observerade var att miljön runt om kring har betydelse för barnens koncentration. Vi trodde att barnen som var utomhus skulle reagera på till exempel bilar, hundar eller andra ljud.

Bar-33

nen verkade mer intresserade av sagan ”Bockarna Bruse” än av bilar och andra ljud. Detta är precis som Granberg (1996) säger att det är bra om pedagogerna har regelbundna sagostunder, och väljer samma plats att utföra sagostunden på så sett skapar de kontinuitet och trygghet för barnen. Hon menar också att om pedagogen har sagostunden på samma tid varje dag så får barnen en bättre tidsuppfattning. Det är även viktigt att tänka på vilken tid pedagogerna väljer att hålla en lässituation. För att barnen inte ska vara trötta och hungriga då koncentrationen lätt påverkas negativt. Hon säger också att pedagogen bör välja en lugn plats där barnen inte störs av andra syn och hörselintryck.

Under våra observationer så uppmärksammades det att vi hade fel då det gällde vilka barn som lyssnade bäst. Barnet som visade minst intresse till att lyssna, visade sig vara barnet som förstått mest av sagans innehåll då vi senare intervjuade barnen. Det har varit intressant att se hur de olika pedagogerna är i respektive arbetsmiljö, tillexempel hur de kommunicerar, sam-spelar och gör barnen delaktiga i en högläsning. Det var inte så stor skillnad som vi kanske trodde, utan det som pedagogerna ansåg vara viktigt under en högläsning är hur de samspelar och gör barnen delaktiga i sagoberättandet. De anser även att det hade varit bra om det fanns mer tid till biblioteksbesök och att de läste mer för barnen. Pedagogerna berättar även att det inte spelar någon roll vart högläsningen hålls bara miljön runt om kring inte är störande som att det ligger leksaker spridda över golvet samt att andra vuxna eller barn avbryter under hög-läsningen.

Efter en rolig och arbetsam studie har vi fått reda på mycket fakta om högläsning som exem-pel hur miljön ser ut, hur pedagogens kroppsspråk och betoning är av betydelse samt hur kommunikation och samspelet ser ut mellan pedagog och barn. Med tanke på vår kommande yrkesroll som förskollärare kommer vi båda att lägga ner mer tid på att läsa för barnen då detta kan utveckla barnens läsförståelse, delaktighet, samspel, och kommunikation med vuxna och barn. När vi analyserade vår empiri fick vi nya glasögon på hur en högläsning kan se ut och upplevas av barn och pedagoger. Nu ser vi högläsningen som en grundläggande del i lärandet på förskolan.

34

Referenslista

Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att skriva och

samtala om texter i förskola och skola, 1.uppl. Stockholm: Liber.

Dahlgren, Gösta (2006). ”Barn upptäcker skriftspråket”. 3., rev. uppl. Stockholm: Liber. Dominkovic, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar- metodik

för barnintervjuer.3.,(omarb).uppl. Stockholm: Liber.

Granberg, Ann (1996). Småbarns sagostund- Kultur, språk och lek. 1. uppl. Stockholm: Liber Utbildning.

Ljungström, Viveka & Hansson, Catharina(red.) (2006). Boken om läsning: en handbok om

barns språk-och läsutveckling.1.uppl. Stockholm: Barnens bokklubb.

Läroplanen för förskolan, Lpfö, 98 rev.(2010). Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes. Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets Grogrund: perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Stenmalm Sjöblom, Lena & Johansson, Inge (1992). Förskolan: kunskap, kompetens, kvalitet. 1. uppl. Solna: Almqvist & Wiksell.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlit-teratur.

35

Internetreferenser

Englund, L (2010). Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling? Tillgänglig 2012-10-16

http://www.forskning.se

Lundberg, I(2012). Varför är högläsning så bra? Tillgänglig 2012-10-12

http://akademibokhandeln.se/artiklar/varfor-ar-hoglasning-sa-bra/

Unicef (2012). Barnkonventionen. Tillgänglig 2012-10-16

http://unicef.se/barnkonventionen

Reggio Emilia (2012). Om Reggio Emilia. Tillgänglig 2012-10-16

http://www.reggioemilia.se/omreggio.htm

Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig 2012-10-12

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

36

Bilaga 1

Intervju frågor

Pedagogernas frågor

 Hur ofta läser ni för barnen, vad läser ni, varför läser ni?

 Är barnen delaktiga i val av litteratur?

 Hur får ni pedagogerna in kommunikation och samspel i en högläsning?

 Har val av plats någon betydelse för högläsningens innehåll?

 Väljer ni böcker utifrån barnens intresse, hur gör ni?

 Hur tror ni att barnen påverkas av böckernas innehåll?

37

Bilaga 2

Föräldrar information

Hej!

Vi är två lärarstudenter på Malmö Högskola som skriver vårt examensarbete som handlar om barns lässituation i en sagostund. Vi undrar om det finns möjlighet att få använda oss av era barn för denna undersökning. Vi vill också be om lov att filma och intervjua era barn i grupp. Under intervjun kommer vi att använda oss av diktafon som ett hjälpmedel för att inte missa något som är intressant. De barn som vill bli intervju-ade kommer att vara anonyma och svaren på frågorna kommer bara vi två att lyssna på för att sedan ta del av dem till vår uppsats. Förskolans samt barnens namn kommer att fingeras så att andra inte kan ta reda på var vi varit. Materialet som vi använder oss av kommer endast att användas i internt syfte för vår utbildning.

Tack på förhand Jenny och Anna-Lena Malmö Högskola Lärarutbildningen

Jag godkänner att mitt barn blir filmad och att studenterna använder sig av diktafon som underlag till sitt examensarbete.

Underskrift och datum

38

Bilaga 3

Förskole information

Hej!

Vi undrar om vi kan få besöka er förskola för att filma och göra intervjuer på era barn och pedagoger. Vi som vill göra detta är två lärarstudenter på Malmö Högskola som skriver vårt examensarbete om barns läsintresse. Intervjun är frivillig och kommer bara att användas i forskningssyfte. Alla deltagare kommer att vara anonyma. Förskolans namn kommer att fin-geras så att det inte går att ta reda på var vi varit.

Tack på förhand Jenny och Anna-Lena

Malmö Högskola Lärarutbildningen