• No results found

Fysisk aktivitet bland ungdomar i Ängelholms kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fysisk aktivitet bland ungdomar i Ängelholms kommun"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö

universitet

Lärande och samhälle

Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Fysisk aktivitet bland ungdomar i

Ängelholms kommun

Physical activity among youths in the municipality of Ängelholm

Lovisa Larsson

Idrottsvetenskapligt program 180hp Handledare: Marie Larneby

Fysisk aktivitet och hälsa Examinator: Torbjörn Andersson

(2)
(3)

Abstract

In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the

self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the

recommendations.

Keywords: activity, high-school students, public health, self-determination theory, quantitative approach.

(4)

Sammanfattning

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen.

Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt

aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster.

Nyckelord: aktivitetsnivå, folkhälsa, högstadieelever, kvantitativ ansats, självbestämmandeteorin

(5)

Förord

Under höstterminen 2019 genomförde jag praktik på stadshuset i Ängelholms kommun, en praktikperiod som var väldigt lärorik. Kommunen visade sedan ett stort intresse för att hjälpa till och skapa möjlighet för mig att genomföra mitt examensarbete hos dem. Idén att belysa den fysiska aktiviteten hos högstadieungdomar inom kommunen kom fram under ett möte under perioden som ämnesförslag skulle skapas. Kommunen visade ett stort intresse av att ta del av ungdomars inställning till fysisk aktivitet och såg det som en möjlighet att kunna arbeta vidare med. Fysisk aktivitet har alltid varit ett stort intresse hos mig och jag vill att så många som möjligt ska få samma möjlighet att vara fysiskt aktiva som jag hade när jag var ung.

Jag skulle vilja framföra ett stort tack till mina kontaktpersoner på kommunen som har stöttat och visat intresse av att ta del av det färdiga arbetet. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare som har hjälpt mig att utmana mig själv och som har stöttat mig under tiden som arbetet har fortgått.

Tack!

Lovisa.

(6)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

2. BAKGRUND ... 9

2.1 Rekommendationer för fysisk aktivitet ... 9

2.2 Hälsovinster med fysisk aktivitet ... 10

2.3BEGREPP ... 11

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12

4. TIDIGARE FORSKNING ... 13 4.1 Fördjupning ... 16 5.1 Implementering av teori... 21 5. METOD ... 23 6.1METODVAL ... 23 6.2URVAL ... 24 6.3DATAINSAMLING ... 25 6.4BEARBETNING AV DATA... 26 6.5ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 27 6. RESULTAT ... 29

7.1I VILKEN UTSTRÄCKNING UNGDOMAR I ÄNGELHOLMS KOMMUN ÄR FYSISKT AKTIVA ... 30

7.2MOTIV TILL FYSISK AKTIVITET OCH INAKTIVITET ... 32

7.3FORSKNINGSFRÅGOR ... 35

7. ANALYS OCH DISKUSSION ... 36

8.1METODDISKUSSION ... 36

8.1.2 Urval och bortfall ... 36

8.2RESULTATDISKUSSION OCH ANALYS ... 38

8.2.1 I vilken utsträckning ungdomar i Ängelholms kommun är fysiskt aktiva ... 38

(7)

8.3FRAMTIDA STUDIER ... 42 8.4REFLEKTION ... 43 8. SLUTSATS ... 44 9. REFERENSER ... 45 10. BILAGOR ... 47 11.1BILAGA AINTRODUKTIONSBREV ... 47 11.2BILAGA BENKÄTFORMULÄR ... 48

(8)

1.Inledning

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer, människan blir allt mer bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva (Bouchard, Blair, & Haskell, 2012). I Centrum för idrottsforsknings (CIF) nättidning idrottsforskning.se återberättar Pihlblad (2017) kring det faktum att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Enligt CIF:s rapport visar det sig att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Enligt rekommendationer från FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) bör barn och ungdomar mellan 6–17 år ha en aktivitetsnivå på sammanlagt 60 minuter daglig fysisk aktivitet. Aktiviteten bör främst vara av en aerob karaktär som sker under en längre period (FYSS, 2016).

Om Bouchard, Blair och Haskell redan 2012 ansåg att människans vardag blev allt mer inaktiv och att majoriteten av vår vakna tid spenderades sittandes kan endast vår fantasi stoppas oss kring hur situationen ser ut idag 2020. I samband med att åren har gått har även tekniken och dess utveckling också gått framåt i en allt snabbare och snabbare takt. Idag kan människan göra näst intill allt från sin telefon eller dator, vi kan beställa kläder, vi kan beställa hem mat samt veckohandla med leverans hem till vår ytterdörr. Om forskare redan 2012 ansåg att människans inaktivitet var och skulle bli ett problem, hur inaktiv har människan då blivit idag med tanke på den utveckling som tekniken har gjort och i vilken utsträckning den är en del av vår vardag?

En förfrågan skickades därför baserat på de studier som redovisar för den inaktivitet som idag finns bland barn och unga till kommunen i Ängelholms kommun under hösten 2019. Förfrågan löd om de önskade att ta del av undersökning där jag som student undersöker hur den fysiska aktiviteten ser ut hos barn och ungdomar inom kommunen. Varför är barn och unga fysiskt aktiva idag, varför är de inte det? Kommunen svarade med positiv respons att detta var något som man önskade att ta del av och förhoppningsvis kunde jobba vidare med i framtiden. Underlaget kan komma att fungera som en utgångspunkt för hur de eventuellt kan få allt fler barn och ungdomar att aktivera sig, vad är det som de saknar? Önskar de fler lekparker, fotbollsplaner, fler åldersgrupper inom olika idrotter etc. Vad ungdomarna önskar och behöver är förhoppningsvis en del av en lösning för att få allt fler till att aktivera sig. Förhoppningen för framtiden är att fler barn

(9)

och unga lever upp till rekommendationerna som finns kring fysisk aktivitet. I samband med att deras fysiska aktivitet ökar minskar även risken för att unga ska drabbas av olika välfärdssjukdomar (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Anledningen till att jag som student valde att skicka en förfrågan till just Ängelholms kommun grundar sig i att jag själv är uppväxt inom kommunen. Under min uppväxt, sent 90-tal och början av 2000-tal var fysisk aktivitet en självklarhet, var man ledig från skolan spenderades tiden ute i trädgården där man lekte med antingen syskon eller grannar. Vi kunde även åka iväg med familjen för att gå promenader i skogen eller liknande. När jag och min syster sedan blev lite äldre sa våra föräldrar till oss att vi skulle hitta en idrottsform som vi kunde utöva på fritiden istället för att endast sitta hemma. Jag hittade då fotbollen och har spelat i samma förening sedan dess. Jag vill att andra barn och ungdomar ska ha samma möjlighet som jag hade att hitta en idrottsform som passar just dem och deras intresse.

(10)

2.Bakgrund

Mål tre inom de globala målen för att bidra till en hållbar utveckling är god hälsa och välbefinnande vilket innebär att säkerställa hälsosamma liv och främja ett välbefinnande för alla oavsett ålder. Några av delmålen inom detta område är bland annat att, minska mödradödligheten, tillgängliggöra sjukvård för alla, tillgängliggöra produktiv hälsovård, familjeplanering och utbildning för alla (Globala målen, 2020). Sverige följer de rekommendationer kring fysisk aktivitet som WHO utformat under 2010 och som har översatts av Folkhälsomyndigheten (2019). Rekommendationerna är utformade för att främja hälsan, minska risken för kroniska sjukdomar och förebygga för tidig död, samt att upprätthålla eller förbättra den fysiska kapaciteten (Folkhälsomyndigheten, 2019).

2.1 Rekommendationer för fysisk aktivitet

För att uppfylla de rekommendationer som skapats bör alla vuxna över 18 år vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter per vecka. Är intensiteten vid den fysiska aktiviteten hög är rekommendationerna minst 75 minuter per vecka. Aktiviteten kan även spridas ut vid flera olika tillfällen och utföras vid kortare pass om minst 10 minuter per tillfälle. Aktiviteten bör vara av en aerob karaktär vilket vid en måttlig intensitet bör ge en ökning av både puls och andning och en hög intensitet ger istället en markant ökning av puls och andning. Även muskelstärkande fysisk aktivitet för kroppens stora muskelgrupper bör utföras vid minst två tillfällen per vecka. Barn och ungdomar mellan 5–17 år bör vara fysiskt aktiva i mer än 60 minuter per dag och ägna sig åt pulshöjande aktiviteter vid minst tre tillfällen per vecka (Folkhälsomyndigheten, 2019; FYSS, 2016). Den fysiska aktiviteten som utförs bör vara av aerob karaktär och bör vara vid en intensitet som antingen är måttlig eller hög. Vid minst tre tillfällen i veckan bör ungdomarna ägna sig åt aerob fysisk aktivitet, även så bör muskelstärkande eller skelettstärkande aktiviteter ingå vid tre tillfällen per vecka. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter kan ofta utföras i samband med lek som vid till exempel löpning eller hopp. För de barn och ungdomar som lider av någon form av sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning som påverkar deras förmåga att uppnå de rekommendationer som finns är rekommendationerna istället att vara så fysisk aktiva som deras tillstånd tillåter dem (Folkhälsomyndigheten, 2019; FYSS, 2016).

(11)

När det gäller rekommendationer kring att begränsa stillasittande för barn och ungdomar är detta något som man valt att inte inkludera i rekommendationerna av fysisk aktivitet. Även om aktuell forskning visar på att en lång period av stillasittande kan leda till ohälsa bör ytterligare forskning kring detta område göras för att kunna klargöra sambanden mellan ett stillasittande beteende och ohälsa. På så sätt skapas ett tydligt underlag som sedan kan användas i samband med specifika rekommendationer. I länder som Australien, Kanada och Storbritannien har man valt att även ge råd kring att begränsa stillasittande tid främst framför TV eller dator för barn och ungdomar (FYSS, 2016).

För att vara fysiskt aktiv krävs det inte att man är medlem i en förening eller klubb, du behöver inte heller bege dig till ett gym eller liknande för att uppnå de rekommendationer som är framtagna. Den fysiska aktiviteten kan vara spontan och ostrukturerad, att gå ut och leka och aktivera sig tillsammans med andra ungdomar kan i många fall vara tillräckligt. För att uppnå de rekommendationer som finns behöver det inte vara dyrt i form av medlemsavgifter, utrustning och liknande. Det är endast fantasin som sätter stopp för dina gränser och möjligheter att på egen hand sträva efter att uppnå rekommendationerna (Bouchard, et al., 2012).

2.2 Hälsovinster med fysisk aktivitet

Under barns och ungdomars uppväxtår är det särskilt viktigt att de rör på sig och är fysiskt aktiva eftersom det är under den här tiden som de bygger sina skelett, muskler och utvecklar motorik, koordination och rörelseförmåga. I samband med fysisk aktivitet kan man se en rad positiva effekter hos barn och ungdomar. Förbättrad kondition, ökad muskelstyrka, förbättrad skeletthälsa, kardiovaskulär hälsa (sänkning av högt blodtryck och förbättrad blodfettsprofil hos barn med högt blodtryck och förhöjda blodfetter), metabol hälsa (viss minskning av kroppsfett hos barn och ungdomar med övervikt/fetma), mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla), samt förbättrad skolprestation/testresultat i skolan. Du minskar även risken av att drabbas av olika typer av cancer, metabola sjukdomar så som typ 2 diabetes eller fetma (Folkhälsomyndigheten, 2019; FYSS, 2016).

Fysisk aktivitet brukar förklaras som att det är musklerna som utför, nervsystemet som styr och cirkulationssystemet som underhåller. När människan önskar att utföra en specifik rörelse, är det musklerna i kroppen som samarbetar för att tillsammans skapa den önskade rörelsen. Vid rörelseutförande är det sedan nervsystemet som reglerar den

(12)

kraften som rörelsen utförs i och cirkulationssystemet ser till att miljön i och runt muskelcellerna underhålls och att de kan fungera optimalt. Det finns gränser för hur mycket kapacitet som kroppens system kan skapa samt hur starka musklerna kan bli och hur snabbt de kan utveckla kraft vilket kan begränsa prestationsförmågan. Dessa faktorer kan med hjälp av träning utvecklas och förbättras. Vid träning och fysisk aktivitet ökar hjärtats pumpkapacitet och musklerna kan då få mer syre vilket leder till att musklerna kan vara fysiskt aktiva under en längre period (Hallén & Ronglan, 2013).

Som det framgår är det av stor vikt att vår kropp får den aktivitet som den behöver för att den ska orka och må så bra som möjligt. Fysisk aktivet är en viktig del för att undvika många välfärdssjukdomar och för att människan ska orka med sin vardag. Fysisk aktivitet är ett ämne som är väldigt aktuellt i dagens samhälle och som många arbetar med för att det ska bli en självklarhet för alla, oavsett kön, ålder, etnicitet och förmåga.

2.3 Begrepp

Fysisk aktivitet: all typ av kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den

energiförbrukning som man har vid vila. Fysisk aktivitet kan ske såväl i hemmet, på arbetet, i samband med transporter, på fritiden och under organiserade aktiviteter. Fysisk aktivitet brukar definieras som all kroppslig rörelse som produceras av skelettmusklerna och som resulterar i en ökning av metabolismhastigheten jämfört med vilande energiutgifter. Den fysiska aktiviteten kan vara planerad och strukturerad men den kan också vara spontan och ostrukturerad (Bouchard, et al., 2012; FYSS, 2016).

Fysisk inaktivitet: avsaknaden av kroppsrörelse, den energiförbrukning som vi har vid

vila (FYSS, 2016).

Aerob träning: även känt som uthållighetsträning, karakteriseras av de energibehov som

skapas i samband med syretillförseln till musklerna och vid skapandet av adenosintrifosfat (ATP). ATP är den primära molekylen som lagrar energi som sedan överförs från nedbrytningen av kolhydrater, fetter och proteiner. Aerob träning brukar delas in i kategorier som låg, måttlig eller hög (Widmaier, Raff, & Strang, 2016; FYSS, 2016).

(13)

3.Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur fysiskt aktiva högstadieungdomarna i Ängelholms kommun är och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet.

Forskningsfrågor

• I vilken utsträckning är ungdomarna fysiskt aktiva? • Varför är inte ungdomarna fysiskt aktiva?

(14)

4.Tidigare forskning

Följande avsnitt syftar till att du som läser ska få en inblick kring det växande problemet med ökad fysisk inaktivitet, speciellt bland barn och unga. Nedan presenteras olika typer av studier som belyser fysisk aktivitet och barn och unga, samt i vilken utsträckning deltagarna i deras studier lever upp till rekommendationer eller hur de ställer sig till fysisk aktivitet.

I boken Rör dig, lär dig: motorik och inlärning av Ericsson (2005) lyfter man exemplet kring Bunkefloprojektet. Bunkefloprojektet är en studie som genomfördes i Malmö där syftet var att studera påverkanseffekter av en utökad fysisk aktivitet och individuellt anpassad motorisk träning i skolan i samband med motorisk status, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Målsättningen med Bunkefloprojektet var att alla elever i årskurs 1-3 skulle få en allsidig grovmotorisk rörelseträning varje dag som skulle vara på en lekfull nivå. Ericsson (2005) lyfter det faktum att cirka fem procent av alla förskolebarn har svårt att koncentrera sig samtidigt som de visar på motoriska och/eller perceptuella svårigheter. Med Bunkefloprojektet var förhoppningen att hitta ett sätt för att se dessa barn i ett så tidigt stadie som möjligt för att kunna hjälpa dem innan deras motoriska brister skapar problem för dem. Vid starten av projektet skapades följande tre hypoteser som sedan prövades i studien:

1. Barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan.

2. Barns koncentrationsförmåga förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan.

3. Barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan” (Ericsson, 2005, s. 84).

I studien använde man sig av två årskullar elever i två interventionsgrupper samt en jämförelsegrupp. Interventionsgruppen fick utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i form av extra lektioner med fysisk aktivitet utöver deras schemalagda idrottslektioner, samt en extra lektion kring motorisk träning per vecka. Jämförelsegruppen utökade inte några lektioner utan deltog som vanligt i skolans schemalagda idrottslektioner två gånger per vecka. De som deltog var alla elever som under hösten 1999 började i årkurs 1, 2 och 3. Eleverna observerades och deltog vid

(15)

mätningar under varje år till och med vårterminen i årskurs 3, totalt deltog 251 elever i studien.

Resultatet från studien visade på positiva slutsatser hos eleverna som deltog. Elevernas och föräldrarnas positiva inställning till att delta Bunkefloprojektet resulterade i att man började röra på sig mer på både raster och fritid. Hypoteserna som skapades innan projektet genomfördes visade alla på goda utvecklingar. Hypotes ett kunde bekräftas helt, i skolår två visades en stor skillnad i grovmotoriken hos eleverna och i skolår tre visades en ännu större skillnad i skolprestationer. Hypotes två kan inte bekräftas men man såg ett samband mellan motorik och elevernas koncentrationsförmåga. Studiens tredje hypotes kan bekräftas i flera av studiens delresultat. Bunkefloprojektet visar på att det finns tydliga och goda kopplingar mellan fysisk aktivitet, motorisk träning och barns skolgång. Resultatet från undersökningen visar på att skolans två idrottslektioner troligtvis inte är tillräckligt för att barns motorik ska utvecklas och förbättras i åldern 7–9. För att stärka detta ytterligare behövs mer forskning kring området genomföras (Ericsson, 2005). I en rapport från Folkhälsomyndigheten (2018) rapporteras en studie kring skolbarns hälsovanor där syftet att öka kunskapen om de livsvillkor och levnadsvanor som är viktiga för barns hälsa samt att följa utvecklingen över tid för att jämföra resultaten med andra länders resultat. Genom en enkätundersökning bland barn och unga i åldersgrupperna 11, 13 och 15 år valde man att belysa både psykiska och fysiska aspekter på hälsan och den sociala miljön som barnen befinner sig i. Undersökningen var ett internationellt forsknings- och samarbetsprojekt som startade i början av 1980-talet. Deltagarna i studien fick besvara enkätfrågor som berörde olika typer av hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som påverkar hur de mår.

Under 2017/18 deltog totalt 4 294 elever i undersökningen, varav 2114 var flickor och 2101 var pojkar. Resultatet visade på att majoriteten uppgav att de hade en bra eller mycket bra allmän hälsa. Från undersökningen var det endast en liten andel som angav att de hade en dålig hälsa. De flesta 11-åringarna som deltog i studien visade på att de var mycket friska, med stigande ålder sjönk också andel som angav att de var friska. Det visar sig även i undersökningen att det är vanligare att pojkar anger att de känner sig friska än flickor. Det är även fler flickor än pojkar som anser att de är för tjocka och att de försöker gå ner i vikt (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Den andel 11-, 13- och 15-åringar som är tillräckligt aktiva, vilket innebär att de rör på sig minst en timme varje dag är väldigt liten och har varit ungefär densamma sedan 2001/02, vilket var vid den tidpunkt som den började mätas. Den lägsta andelen av de

(16)

som rör på sig är bland flickor i 15-års åldern. Andelen som tränar utanför skolan vid minst fyra tillfällen i veckan har ökat sedan undersökningen som genomfördes1985/86 men har dock minskat sedan mätningen vid 2013/14. Andelen som tränar vid fyra tillfällen per vecka från mätningen 2017/18 är omkring 30 procent bland flickor och 40 procent bland pojkar (Folkhälsomyndigheten).

I Sjöbloms fallstudie (2019) var syftet att analysera den fördelning som finns inom de allmänna idrottsresurserna på lokal nivå under de senaste 30 åren. För att besvara syftet valde man att studera fem forskningsfrågor:

• Hur fördelas resurserna?

- Hur mycket och vilka resurser handlar det om? - På vilket sätt fördelas resurserna?

- Till vem fördelas resurserna?

• Vilka principer och värderingar ligger till grund för resursfördelningen? - Vilka normer omger besluten och vilka värden kan relateras till dessa? • Hur tas och hur genomförs de vägledande besluten?

- Vilka aktörer deltar vid beslut respektive implementering, och vilka strukturer verkar de inom?” (Sjöblom, 2019, s. 52-53).

Fallstudien som användes vid studien var av Stockholms stad och materialet bestod av mötesprotokoll och beslutsprotokoll från den offentliga idrottsmyndigheten, samt litteratur och inspelade och transkriberade intervjuer med bland annat politiska företrädare från den offentliga förvaltningen. Studien visade på att det är de strukturella elementen så som ekonomi, tradition och kultur som har påverkat idrottspolitiken sedan 1985. Även om den offentliga medelstilldelningen till idrotten har ökat under 2000-talet är det trots detta samma samhällsgrupper och organisationer som gynnas sedan tidigare, medan andra istället missgynnas (Sjöblom, 2019).

I sitt examensarbete valde Svensson (2017) att studera och mäta den fysiska aktiviteten hos ungdomar i Västerås kommun. Studiens syfte var att ta reda på de motiv som fanns till fysisk aktivitet, samt ifall där fanns någon köns- och åldersskillnad mellan ungdomarna i ålderskategorin 16–19 år. För att få svar på de utformade forskningsfrågorna valde Svensson (2017) att genomföra en kvantitativ studie där hon använde sig av enkäter för insamling av data. Genom studien fick Svensson (2017) fram att av de totalt 128 tjejer och killar som deltog i studien var det 61,6% av dem som rörde

(17)

på sig i mer än 60 minuter och 38,4% som rörde på sig i mindre än 30 minuter per dag. Resultaten visar på att majoriteten av deltagarna i studien levde upp till de rekommendationer som ges och är fysiskt aktiva i minst 30 minuter vid i genomsnitt tre tillfällen per vecka. Resultatet visar även på att de flesta tjejerna och killarna som deltog i studien lever upp till WHO:s rekommendationer för att vara fysiskt aktiv. Svensson (2017) visar även att av de som var fysiska aktiva i mer än 60 minuter per dag var majoriteten killar och av de som var fysiskt aktiva i mindre än 30 minuter per dag var majoriteten tjejer. Trots detta fanns det ingen signifikant skillnad i det faktum att flickor skulle vara mindre fysiskt aktiva än killar. Svensson (2017) menar på att en möjlig förklaring till skillnaden mellan könen kan bero på att pojkarna i studien ägnar sig åt fler aktiviteter per dag än vad tjejer gör och att de på så sätt utövar sin träning under en längre period. Något som Svensson (2017) även lyfter fram är det faktum att könsfördelningen i studien inte var jämn, av 128 deltagare var 86 av dessa tjejer och 42 killar. Med tanke på att tjejerna var dubbelt så många kan resultatet därför komma att påverkas och hade fler killar deltagit hade en tydligare skillnad mellan könen kunnat göras.

I en artikel från 2006 valde man att lyfta det faktum att amerikanska barn går upp i vikt allt snabbare och snabbare. Samtidigt uppmärksammas det att kraven på fysisk utbildning (PE) i skolorna har sänktes i takt med att barnens midjemått ökade mellan 1991–2003. Under 2005 infördes därför räkningar för att öka eller reformera skolans idrott i lagstiftande församlingar i totalt 44 stater. Kravet blev sedan att eleverna skulle få fysisk utbildning i skolan minst 30 minuter per dag (Cawley, Meyerhoefer, & Newhouse, 2006).

4.1 Fördjupning

Även om följande källor är inte forskningsstudier som är granskade visar de ändå på stor vikt för att vidare forskning och undersökningar behöver göras kring ämnet. De belyser viktiga delar kring fysisk aktivitet och inaktivitet hos barn och unga och är därför relevant. Det är därför viktigt att vara kritiskt granskande till följande redovisningar och att använda resultaten med försiktighet i min kommande diskussion.

I en krönika från Sveriges kommuner och regioner (2018) lyfter man de faktum att en studie från gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) visar på att nära hälften av Sveriges arbetande befolkning har en hälsofarligt dålig kondition. Studien visade på att ett arbete för att den fysiska aktivitetsnivån ska öka bör ske både nationellt, regionalt samt lokalt. Även om folkhälsan i det svenska samhället har utvecklats och blivit positiv under

(18)

många år är skillnaden av hälsa mellan olika grupper inom samhället stora. En viktig grund för att utveckla och förändra den nuvarande situationen är att ta vara på skolan då det är en viktig plats för barn och unga där en grund för god hälsa kan skapas. Man vill skapa en möjlighet för fler barn och unga att röra på sig och på så sätt uppmuntra till fysisk aktivitet (Sveriges kommuner och regioner, 2018).

Inom Riksidrottsförbundet (RF) arbetar man frekvent för att utveckla och involvera allt fler ungdomar inom fysisk aktivitet. Med hjälp av statistik får RF en inblick i idrotten och kan på så sätt hjälpa till att utveckla den. Ungdomsbarometern (UB) är ett analysföretag som riktar in sig på ungdomsfrågor. Under 2018 gjorde UB en undersökning kring idrottsrörelsens centrala utmaningar och möjligheter för RF:s räkning. Totalt deltog 23 074 respondenter i åldrarna 15–24 år. I en sammanfattning från 2019 kan man som läsare ta del av den undersökning som genomfördes. Bland de ord som unga använder sig av för att beskriva träning inom föreningsregi finner vi bland annat, kul, roligt, gemenskap, bra, socialt och motiverande. Vi finner även mer negativt laddade ord så som tråkigt och jobbigt. De ord som används för att beskriva träning inom privat regi är kul, roligt, själv, skönt, tråkigt och gym med flera. När unga ska beskriva träning inom egen regi använder de ord så som skönt, bra, tråkigt, kul, roligt och själv (Riksidrottsförbundet, 2019).

Riksidrottsförbundet arbetar även med att ta fram statistik kring föreningsidrott för att se antalet medlemmar, föreningar och omsättning, för att på så sätt ha en överblick kring vilken fysisk aktivitet barn och ungdomar ägnar sig åt. Under åren 2016–2017 var det totalt 70% av barn och ungdomar i Sverige mellan 12–15 år som ägnade sig åt idrott inom en förening eller klubb. Under samma år var lite mer än 60% av barn och ungdomar i Sverige fysiskt aktiva vid minst ett tillfälle i veckan (Riksidrottsförbundet, 2018). Även den forskning som nämns i inledningen där Pihlblad (2017) återberättar i att fysisk inaktivitet blir vanligare bland unga visar att fysisk aktivitet är ett ämne som måste bli ett större fokusområde i samhället. Det nämns att det är främst under helgerna som barnens aktivitetsnivå sjunker drastiskt, ett fenomen som sker i alla åldrar och både bland pojkar och flickor. Den grupp på sex procent av de barn och unga som inte är fysiskt aktiva, spenderar sina raster stillasittande, deltar sällan i skolundervisningen idrott och hälsa, och har en fysiskt inaktiv fritid (Pihlblad, 2017).

Vid regelbunden fysisk aktivitet uppstår en rad olika hälsovinster, bland annat minskas risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, kärlkramp eller hjärtinfarkt. Risken för att drabbas av diabetes typ 2, cancer, benfraktur och psykisk ohälsa minskar

(19)

också. Den mänskliga kroppen är skapad för att vara fysiskt aktiv och röra på sig. Fysisk aktivitet var en viktig del och en avgörande faktor kring evolutionen av Homo sapiens, utan kunskapen av att kunna utföra fysiskt arbete hade människan inte överlevt (Bouchard, et al., 2012; Widmaier, et al., 2016).

(20)

Teori

Självbestämmandeteorin (SDT) är en motivationsteori som berör grundläggande frågor hos individen. Frågorna berör punkter som personlighetsutveckling, självreglering, universella psykologiska behov, livsmål och ambitioner, energi och vitalitet, icke-medvetna processer, kulturförhållanden till motivation och sociala miljöers påverkan på motivation, beteende och välbefinnande. Ofta tillämpas teorin kring frågor inom ett väldigt brett spektrum av livsområden (Deci & Ryan, 2008; Lindwall, Johnsson, & Rylander, 2016). SDT implementerades i mitten av 1980-talet och har sedan dess utvecklats och tillämpats mer och mer. Vanligast är det att använda sig av teorin inom områdena, sport, utbildning och hälsovård. Många tidigare motivationsteorier har ofta behandlat motivation som ett enhetligt koncept där man fokuserade mer på den totala mängden motivation som människan hade för speciella beteenden och aktiviteter. I SDT delas istället de olika typerna av motivation upp i relation till kvaliteterna på motivationen, detta i form av autonom och kontrollerad motivation. Den autonoma motivationen innefattar både de inre och yttre typerna av motivation som människan har identifierat i samband med ökad självkänsla. Kontrollerad motivation innefattar både extern reglering i form av att människans beteende är ett resultat av yttre händelser, belöning eller straff. Den kontrollerade regleringen innefattar även inledd reglering, vilket innebär att motivationen ökar i samband med godkännanden från omgivningen, undvikande av skam och egoinvolveringar (Deci & Ryan, 2008).

SDT är en teori som alltid har berört utvecklingen av en individ som är integrerad och självständig, vilket beror på medvetenhet och som ofta kopplas samman med mindfulness. Inom mindfulness är individen öppet medveten och intresserad av vad som händer inom samt omkring sig själv. Den autonoma delen inom SDT går därför tydligt att koppla samman med mindfulness. Inom SDT menar man på att energin för människans handlingar och agerande kommer från ett grundläggande psykiskt behov som kan vara antingen indirekt eller direkt. Livskraften kommer från den energi som finns tillgänglig för människan, den energi som är spännande och stärkande och som leder till ett mer autonomt beteende. Sambandet mellan individens beteende och åtgärder i samband med att ett behovstillfredsställande hos individen sker visar på en tydlig förbättring kring deras energi för självreglering (Deci & Ryan, 2008).

Lindwall et al. (2016) som är författarna bakom boken ”Gruppdynamik inom idrott” diskuterar självbestämmandeteorin som en kunskap av att känna att man som individ har

(21)

kontroll över sin tillvaro på ett mer övergripande och lättare sätt än Deci och Ryan (2008). Lindwall et al. (2016) väljer att presentera teorin som två delar, vilka består av den inre och den yttre motivationen hos individen och fokuserar på kvaliteten i motivationen framför kvantiteten. Den inre motivationen syftar till människans naturliga tendenser att självmant anta sig utmanande och nya situationer. För att utmana sig själv ska man som individ utsätta sig för beteenden som tänjer på de gränser man har satt upp och på så sätt lära sig nya kunskaper. Kännetecken för den inre motivationen är att beteendet stärks av krafter som kommer inifrån individen och att belöningen för utförandet är aktiviteten i sig själv. För att en individ ska kunna utveckla och bibehålla sin inre motivation är det viktigt att personen upplever kompetens och autonomi, det vill säga frivillighet och valfrihet. Ofta benämner man kompetensen och autonomin som två grundläggande psykologiska behov för inre motivation. Ett tredje psykologiskt behov som också är viktigt att tillfredsställa för att uppnå inre motivation är samhörighet/tillhörighet. Yttre motivation brukar delas upp i fyra olika typer där de olika typerna berör olika delar av motivationer som alla kan kombineras i olika utsträckning. De olika typerna av yttre motivation är: yttre/extern reglering, introjicerad reglering, identifierad reglering och integrerad reglering. Den yttre/externa regleringen är den mest kontrollerade formen av den yttre motivationen. Här baseras individens handlingar enbart för att få en form av yttre belöning och på så sätt undvika bestraffning. När individen sedan har uppnått sitt mål, att få en form av yttre belöning och undvika bestraffning försvinner deras drivkraft som ligger bakom handlingen. Inom den introjicerade regleringen brukar man förklara att individen inte analyserar och identifierar sig med de värderingar som den tar in. Du gör endast din handling för att det ska se bra ut hos andra utan att själv riktigt tro på det.

Identifierad reglering innebär att individen ser en längre mening med sitt beteende och

agerande och tycker att det är viktigt. Detta kan innebära ett sämre beteende för stunden men som i slutändan leder till något bra. Integrerad reglering är när individen har tagit in sitt beteende och kombinerat det med ytterligare delar hos sig själv för att uppnå bästa möjliga resultat. Individens handlingar stämmer överens med övriga centrala övertygelser hos individen och formar på så sätt en helhet som blir en stabil grund för att kunna bibehålla beteendet (Lindwall, et al., 2016).

(22)

Kontrollerad motivation Självbestämmande motivation Figur 1: Motivationstyper (Lindwall, et al., 2016, s. 77).

5.1 Implementering av teori

Teorin kommer att användas för att koppla samman elevernas motivation till att vara fysiskt aktiva eller inaktiva. Vilka är motiven till att man som ungdom väljer att vara fysiskt aktiv, för att göra sig själv glad eller för att glädja någon annan? Vilka är motiven bakom valet av att inte vara fysiskt aktiv? Motivationen bakom ett agerande behöver inte endast vara en faktor eller del utan är ofta en kombination av flertalet delar. Jag vill därför ta reda på vilka delar som ofta kopplas samman med fysisk aktivitet och inaktivitet. Vilka tendenser kan vi se hos majoriteten av de som är fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva av högstadieungdomarna i min studie.

Valet av teori grundar sig i att jag anser att detta är en teori som är väldigt bred och som kan kopplas till människans val av beteende på en grundläggande men även avancerad nivå. Många av valen kan vara en kombination kring den inre och yttre

Ingen motivation Yttre motivation Inre motivation

Amotivation Yttre reglering Introjicerad reglering Identifierad reglering Integrerad reglering Inre motivation Brist på kompetens, intention, värde, mening. Få belöning/undvika bestraffning Tillfredsställa andra, undvika dåligt samvete. Internalisering, gör värdena till sina egna, viktigt

för mig. Integrering, identitet beteenden hänger ihop i en helhet. Skoj, kul, skönt, trevligt

i sig utan att det leder till

något.

”Det är oklart för mig, jag tror inte jag hör hemma

inom idrotten”

”För att personer som jag bryr mig

om skulle bli upprörda om jag inte idrottade” ”För att jag skulle känna mig som en dålig människa om inte tog mig tid att idrotta”

”För att det är ett bra sätt att utveckla sidor av mig själv som jag

värdesätter” ”För att idrotta är en väsentlig del av mitt liv” ”För att jag tycker det är intressant att

lära mig hur jag kan bli

(23)

motivationen eller mellan den autonoma och kontrollerade motivationen, eller alla fyra. Ett antagande som ofta görs inom SDT är att man som individ måste tillfredsställa de psykologiska behoven (kompetens, autonomi och tillhörighet) vilket i sin tur kommer påverka den motivationsprofil som individen utvecklar (Lindwall, et al., 2016; Deci & Ryan, 2008). Jag vill ta reda på om detta antagande är något som stämmer överens med de respondenter som väjer att delta i min studie.

(24)

5.Metod

Följande avsnitt redovisar för den metod som användes under studien och hur den insamlade empirin kom att analyseras. Nedan presenteras även det urval som användes för att besvara studiens syfte.

6.1 Metodval

Denna studie genomförs med en kvantitativ ansats och använder sig av enkäter som datainsamlingsmetod. Kvantitativ forskning innebär att samla in numeriska data och att söka efter statistiska och generaliserbara resultat. Inom den kvantitativa metoden brukar man som forskare sträva efter att kunna bevisa samband och kunna förklara resultaten. Valet att använda sig av enkäter vid insamling av data framför intervjuer eller observationer beror på både tidsbegränsningen kring arbetet samt i kombination med att jag önskade att få in så många svar som möjligt. Fördelen med att använda sig av enkäter är att denna insamlingsmetod går snabbare att administrera vid tillfällen som mitt, när du behöver nå ut till så många elever som möjligt under en kortare period. Enkätinsamling är även en billigare metod både i form av tid från eleverna och deras skolgång. Nackdelen med att använda sig av enkäter vid undersökningar är att respondenterna inte har möjlighet att ställa eventuella frågor kring enkäten om där är något som de inte förstår. Jag som undersökare kan inte heller ställa några uppföljnings- eller sonderingsfrågor till respondenterna för att förtydliga deras svar. Det är därför av extra stor vikt att frågorna i enkäten är tydliga och att respondenten tydligt förstår vad det är som efterfrågas och att så lite som möjligt lämnas till tolkning. Det är även viktigt vid formulering av enkätfrågor att upprätthålla ett intresse hos respondenten under hela enkäten då risken för att de ska tröttna eller tappa intresse är större. I samband med enkätinsamling ökar även risken för bortfall, vilket kan bero på att den tilltänkta respondenten inte finner något intresse i att svara på enkäten överhuvudtaget eller för att de inte förstår syftet eller sin mening för undersökningen. För att undvika detta scenario är det viktigt att utforma ett tydligt introduktionsbrev som skickas med enkäterna där dessa delar tas upp. Introduktionsbrevet ska förklara syftet med undersökningen, varför den är viktig och hur respondenterna har valts och varför dom är viktiga för just denna undersökningen (Bryman, 2011).

(25)

6.2 Urval

Studiepopulationen är elever i grundskolan i årskurs 7-9 i Ängelholms kommun. Enligt Bryman (2011) består populationen av en grupp människor som urvalet ska göras ifrån och är dem som ska undersökas, urvalet är den grupp som ska representera populationen. Valet av urvalet grundar sig främst i att man inom kommunen såg ett intresse av att få en fördjupad bild kring ungas aktivitetsvanor och inställning till fysisk aktivitet i just dessa åldrarna. Respondenterna till studien kommer att rekryteras utifrån bekvämlighetsurvalet, vilket innebär att de individer som befinner sig på plats vid undersökningstillfället kommer att delta. Valet att använda sig av bekvämlighetsurvalet beror främst på tidsbegränsningen för undersökningen. Nackdelen med att använda sig av bekvämlighetsurvalet är att det är svårt att generalisera resultatet eftersom jag som undersökare inte vet vilken population som stickprovet är representativt för. För att säkerställa att urvalet samt metoden för empiriinsamlingen är av rätt karaktär kan en pilotstudie genomföras. Enkätfrågorna kan då ges ut till en grupp som inte kommer att delta i den riktiga studien för att se hur frågorna uppfattas för att på så sätt uppmärksamma eventuella missförstånd som kan finnas. Du som forskare får även vetskap om där är några frågor i enkäten som respondenterna inte har svarat på eller som de tydligt har missuppfattat (Bryman, 2011).

Skolorna som tillfrågades att delta i studien var skolor från både landsbygden men även från de centrala delarna av kommunen. Skolorna på landsbygden har klasser från F-9 medan de mer centrala skolorna enbart har klasser för årskurs 7–F-9. Valet av skolor baserades både på att jag som undersökare önskade att få ta del av svar från elever som bodde både på landsbygden men även från de elever som bodde i centrum. Skolorna valdes slumpmässigt ut av mig och baserades enbart på att få en blandning av skolor och elever. Kommunen visade inget specifikt intresse kring valet av skolor som skulle studeras utan överlämnade detta val till mig som forskare. Eftersom inte alla skolor fick förfrågan om att delta eller väljer att delta blir undersökningen likt med ett stickprov. Viktigt att tänka på vid stickprov är att det är representativt, det vill säga att exempelvis urvalet på 50 individer är uppdelat på två lika hälfter. Skulle ett samplingsfel uppstå blir empirin avvikande och kan därför inte användas (Bryman, 2011).

På grund av bristande engagemang från skolorna som tillfrågades, trots flertalet påminnelser, var det enbart en skola som visade intresse och deltog i studien. Skolan som

(26)

deltog i undersökningen, Kungsgårdsskolan är en skola som är placerad i de centrala delarna av kommunen och som har klasser för årskurs 7-9.

6.3 Datainsamling

För att få svar på studiens syfte skickades en förfrågan ut till de sex skolor inom Ängelholms kommun som alla har klasser för högstadieelever (se bilaga A). Två av skolorna är placerade i de centrala delarna av kommunen och har klasser för elever i årskurs 7–9. De fyra andra skolorna är placerade på landsbygden i utkanten av kommunen och har klasser för elever i årskurs F-9. Förfrågan att delta i studien skickades ut till respektive skolas expedition som sedan vidarebefordrade förfrågan till ansvarig rektor. Det var rektorn på respektive skola som ansvarade och fattade beslutet kring om skolan skulle delta i studien eller inte. Det var sedan rektorn som vidarebefordrade enkäten (bilaga B) till mentorerna för respektive klass för eleverna att fylla i. Det var sedan upp till mentorerna att bestämma när enkäterna skulle besvaras. Förfrågan skickades till samtliga skolor vid minst tre tillfällen då responsen var bristande. För att få kontakt med vardera skola använde jag mig av hemsidan för Ängelholms kommun, på denna finner du bland annat kontaktinformation till vardera skola (Ängelholms kommun, u.å).

Enkäterna till studien skapades på hemsidan ”Surveymonkey”, en hemsida där du kan skapa en egen eller utgå från en befintlig mall för att skapa din enkät. När enkäten sedan är skapad kan du som undersökare välja hur du väljer att samla in dina svar. Detta kan ske med hjälp av en länk som skickas ut via mail eller via sociala medier, eller om du väljer att samla in empirin manuellt. Efter att enkäten har skickats ut kan du med hjälp av hemsidan göra analyser kring svaren från respondenterna. Du kan även se om där är frågor som respondenterna inte svarat på och hur lång tid det tid för dem att svara på enkäten. När man som undersökare har skickat ut sin enkät via en länk kan man välja att få en notis på önskad mail när svar från respondenterna börjar komma. Surveymonkey är en hemsida som dessvärre inte erbjuder full tillgång till deras utbud om du inte skapar ett abonnemang hos dem. På hemsidan finns olika typer av utbud beroende på vad du som undersökare önskar. En gratis version av hemsidan finns, men begränsar hur många frågor och hur många svar du som undersökare kan skapa och ta del av. Jag valde därför att skapa ett abonnemang på hemsidan viket gjorde att jag som undersökare kunde ta del av bland annat hemsidans hjälpcenter, ta del av upp till 1000 svar per månad, studera vardera

(27)

enkäten individuellt med mera. Även om detta abonnemang innebar att jag inte kunde ta del av alla delar på hemsidan var det tillräckligt för att användas i studie på denna nivå. När jag skapade min enkät valde jag att formulera egna enkätfrågor istället för att använda mig av en färdig mall för att få svar på mina forskningsfrågor. Jag valde att enbart formulera åtta frågor för att göra enkäten kort men ändå givande (se bilaga B). När jag skapade enkätfrågorna såg jag en tydlig bild kring hur jag kunde koppla ihop respondenternas motivation till fysisk aktivitet respektive inaktivitet till både den inre och yttre motivationen inom SDT. Jag formade även frågorna för att få ett tydligt svar kring hur pass väl eleverna lever upp till de rekommendationer som är utformade av WHO. När respondenterna skulle besvara enkäterna var de tvungna att besvara varje fråga för att sedan kunna gå vidare till nästa. Detta för att framförallt minska risken för bortfall, vilket därför inte uppstod under min undersökning. Innan jag skickade ut enkäten till skolorna gjordes en lättare pilotstudie på bekanta för att säkerställa att enkäten var av rätt kvalitet.

6.4 Bearbetning av data

Vid analys av kvantitativa data är det viktigt att man som undersökare i ett tidigt skede har bestämt sig för den metod man vill använda sig av för att analysera den insamlade empirin. Detta för att formuleringen av enkätfrågorna och liknande ska bli så optimala som möjligt för undersökningen. Inom kvantitativ dataanalys kan man även använda sig av olika typer av variabler, där de vanligaste variablerna är beroende och oberoende variabler. En oberoende variabel påverkar den beroende variabeln (Bryman, 2011). I den här studien är den beroende variabeln fysisk aktivitet och inaktivitet medan den oberoende variabeln är motiven till fysisk aktivitet och inaktivitet.

Eftersom undersökningen inte kommer att genomföras på alla högstadieungdomar i Ängelholms kommun utan endast på en liten del vilket blir likt ett stickprov kan tillförlitligheten och äktheten i arbetet komma att påverkas. Tillförlitligheten består av fyra olika delar, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och

konfirmera även kallat objektiviteten. I denna studie är det framförallt trovärdigheten och

pålitligheten som kommer ifrågasättas då studien endast är genomförd på en skola i kommunen och kan därför inte bli en slutsats för alla ungdomar inom kommunen. Studien är dock trovärdig i för just Kungsgårdsskolan där den genomfördes på grund av det antal elever som deltog i studien (301 respondenter). För att äktheten i en studie ska vara stark bör följande kriterier uppnås, rättvis bild vilket innebär att en rättvis bild ska ges kring de

(28)

åsikter och uppfattningar som finns bland den grupp som studerats. Ontologisk

autenticitet syftar till att undersökningen ska hjälpa de personer som medverkat i den och

hjälpt till att komma fram till ett resultat. Pedagogisk autenticitet innebär att undersökningen bidrar till att de so deltar får en bättre förståelse kring hur andra personer i miljön kan uppleva saker och ting. Katalytisk autenticitet innebär att undersökningen ska göra så att respondenterna som deltog kan förändra sin situation. Taktisk autenticitet syftar till att undersökningen ska göra att deltagarna har fått en bättre möjlighet att vidta åtgärder som krävs. Dessa kriterier uppfylls på olika sätt, bland annat då alla svar från enkätundersökningen presenteras under avsnittet för resultat (del 6). Varje enkätfråga presenteras var för sig och då jag inte använde mig av några öppna frågor vid enkätinsamling är där inga svar som lämnas till tolkning av mig och på så sätt riskerar att misstolkas. De som deltog i studie fick även möjlighet att kryssa i de påstående som stämde bäst överens med deras motivation till att vara fysisk aktiva eller fysiskt inaktiva. Vid dessa frågor får respondenterna även möjlighet att se att fysisk aktivitet inte är en självklarhet för alla, som det kanske är för dem, på grund av ekonomi, funktionsnedsättning, tillgänglighet etc. Genom att eleverna som deltog i studien får se att där finns många anledningar till att inte alla barn och ungdomar är fysiskt aktiva kan detta skapa en möjlighet för dem att försöka involvera alla vid fysisk aktivitet som sker under exempelvis skoltid, för att tillsammans främja fysisk aktivitet.

De ungdomar som svarar och deltar i undersökningen kan inte svara för hur alla ungdomar inom kommunen ställer sig till fysisk aktivitet vilket leder till att både tillförlitligheten och äktheten är något svag. Men då denna undersökning inte enbart är av eget intresse, utan även av intresse från Ängelholms kommun ökar studiens objektivitet samt styrker det studiens syfte (Bryman, 2011). Resultaten från enkäterna kommer att sorteras och sammanställas med hjälp av hemsidan där enkäten skapades. Då det i denna studien enbart är av syfte att ta del av den totala andelen kring ungas inställning till fysisk aktivitet krävs ingen djupare analys kring svaren, samt vilken skillnad där är mellan könen, åldrarna etc.

6.5 Etiska överväganden

De forskningsetiska principerna för studien bygger på Helsingforsdeklarationen som togs fram 1964 (World medical association, 2018). Det är av stor vikt att ta hänsyn till respondenternas integritet när man som forskare genomför studier som ska behandla

(29)

etiskt känsliga innehåll. Bryman (2011) lyfter vilka etiska principerna som är viktiga att ta i beaktning i samband med forskning. Informationskravet, där du som forskare ska informera de berörda om undersökningens syfte och att deltagarnas medverkan är frivillig och att de har rätt att hoppa av om de så önskar. Samtyckeskravet vilket syftar till att deltagarna själva har rätt till att bestämma över sin medverkan i undersökningen, vid minderåriga krävs vårdnadshavares eller förälders godkännande för barnens deltagande.

Konfidentialitetskravet, innefattar att alla uppgifter om deltagarna som deltar i studien

ska med största möjlighet behandlas konfidentiellt. Nyttjandekravet innebär att den data som samlats in gällande deltagarna endast kommer att användas för forskningens ändamål. Dessa punkter togs i beaktning vid formandet av den förfrågan som skickades ut till samtliga skolor (se bilaga A). Därefter var det upp till respektive mentor att informera elever om dessa punkter.

I den här studien kommer alla respondenter och deras svar att behandlas konfidentiellt. Då många av respondenter är under 15 år och därför inte myndiga är detta något som måste tas i beaktning. Detta genom att föreslå att eleverna fyller i enkäten hemma tillsammans med förälder eller vårdnadshavare. På Kungsgårdsskolan får elever som är över 13 år besvara enkäter själva och respondenterna kunde därför delta i studien utan förälder eller vårdnadshavares samtycke. Respondenterna för studien kunde därför besvara enkäten i skolan under lektionstid.

(30)

6.Resultat

För att besvara de utformade forskningsfrågorna kommer resultaten från enkätundersökningen att presenteras nedan. Då enkäten endast bestod av åtta frågor kommer alla enkätfrågor att presenteras var för sig. Resultatet för undersökningen kommer att presenteras i både procent och i antal (n=antal), i figurer och tabeller presenteras resultaten med två decimaler men i löpande text kommer resultatet att presenteras utan decimaler, detta för att underlätta för läsaren. För att läsaren av undersökningen ska kunna ta del av alla alternativ på enkätfrågorna presenteras därför frågorna i både figurer och tabeller.

Totalt deltog 301 respondenter i undersökningen, varav 133 var pojkar, 163 var tjejer och 5 valde att inte identifiera sig som något av de två alternativen. Respondenterna som deltog i studien var i åldrarna mellan 13–16 år (figur 2).

Figur 2: Åldersfördelningen hos respondenterna. 20.93% 32.23% 31.89% 14.95% 13 år 14 år 15 år 16 år 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Ålder

Responses

(31)

7.1 I vilken utsträckning ungdomar i Ängelholms kommun

är fysiskt aktiva

Av de 301 som deltog i studien utför 85% någon form av fysisk aktivitet utanför skolan där en markant ökning av puls och andning visar sig och 14% är inte fysiskt aktiva utanför skolan (figur 3).

Figur 3: Fysisk aktivitet utanför skolan.

Fördelningen av den fysiska aktiviteten under fritiden varierade. Bland respondenterna är 36% fysiskt aktiva i mer än 30 minuter 2–3 gånger i veckan och 33% är fysiskt aktiva i mer än 30 minuter 4–6 gånger i veckan. Av de 301 respondenterna som deltog i studien är det 7% som mer sällan eller aldrig är fysiskt aktiva i mer än 30 minuter (figur 4). Det faktum att det är 14% som anger att de inte utövar någon typ av fysisk aktivitet på fritiden (figur 3) och att det är 7% som anger att de mer sällan eller aldrig är fysiskt aktiva i mer än 30 minuter (figur 4) kommer att diskuteras under avsnittet för analys och diskussion, urval och bortfall (del 8.1.2).

85.38% 14.62% Ja Nej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Utför du någon typ av fysisk aktivitet

utanför skolan (så att du får en markant

ökning av puls och andning?)

(32)

Figur 4: Hur ofta respondenterna är fysiskt aktiva i antalet dagar.

Vid fördelningen av fysisk aktivitet fördelat i timmar per vecka, exklusive idrottslektioner i skolan var majoriteten av respondenterna fysiskt aktiva i mer än 6 timmar per vecka. 26% var fysiskt aktiva mellan 3–5 timmar per vecka och totalt var 7% fysiskt aktiva i mindre än en timme per vecka (figur 5).

Figur 5: Hur ofta respondenterna är fysiskt aktiva i antalet timmar. 14.62%

33.55% 36.54%

4.65% 3.32% 7.31%

Varje dag 4-6 gånger i veckan 2-3 gånger i veckan 1 gång i veckan 1-3 gånger i månaden Mer sällan/aldrig 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Hur ofta brukar du träna på din fritid i mer

än 30 minuter (ex. fotboll, löpning,

ishockey. Så att det sker en markant

ökning av puls och andning?)

Responses 33.89% 14.62% 26.58% 16.94% 7.97% Mer än 6h 5-6h 3-5h 1-3h Mindre än 1h 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Hur många timmar totalt per vecka är du

fysiskt aktiv på så sätt att din puls och

andning ökar, exklusive idrottslektioner i

skolan?

(33)

7.2 Motiv till fysisk aktivitet och inaktivitet

När respondenterna besvarade frågorna om varför och varför inte de var fysiskt aktiva fick de fylla i de svarsalternativ som stämde bäst in på just dem. Under denna fråga fick respondenterna därför möjlighet att välja flera alternativ som stämde in på deras inställning till valet av fysisk aktivitet eller inaktivitet.

De vanligaste anledningarna till att vara fysiskt aktiva var: ”för att jag tycker att är roligt”, ”för att förbättra fysiken”, och ”för att upprätthålla en god hälsa”. Nästan 50% av respondenterna är fysiskt aktiva för att de ska ha något att göra på fritiden. Vid den här frågan var det även 10% av respondenterna som valde att svara att de inte tränade över huvud taget (tabell 1).

(34)

Tabell 1: Motiv till fysisk aktivitet

Motiv till fysisk aktivitet Antal i procent

För att jag tycker att det är roligt 66,45% (n= 200)

För att förbättra fysiken 61,13% (n=184)

För att upprätthålla en god hälsa 60,80% (n=183)

För att ha något att göra på fritiden 47,18% (n=142)

För att jag vill lära mig en idrott 26,58% (n=80)

För att hinna umgås med mina vänner 22,92% (n=69)

För att mina föräldrar vill 14,62% (n=44)

För att jag har hört att det är bra 14,29% (n=43)

Annan anledning 11,63% (n=35)

Jag tränar inte 10,63% (n=32)

För att mina kompisar gör det 9,63% (n=29)

De vanligaste anledningarna till att man som ungdom på den Kungsgårdsskolan inte är fysiskt aktiv är för att det är tråkigt (13%), eller för att man inte hinner (12%). Ytterligare anledningar till att respondenterna inte var fysiskt aktiva var på grund av att de inte visste vad de skulle träna i så fall, skada/sjukdom eller annan anledning (tabell 2).

(35)

Tabell 2: Motiv till fysisk inaktivitet

Motiv till fysisk inaktivitet Antal i procent

Jag tränar redan 72,43% (n=218)

Tråkigt 13,95% (n=42)

Jag hinner inte 12,96% (n=39)

Vet inte vad jag skulle träna i så fall 6,64% (n=20)

Skada/sjukdom 6,64% (n=20)

Annan anledning 5,98% (n=18)

Jag kan inte ta mig dit 3,32% (n=10)

För dyrt 2,33% (n=7)

Vågar inte 2,33% (n=7)

Finns ingen åldersgrupp för mig inom det jag vill träna

1,00% (n=3)

Respondenterna fick även besvara om de deltog i skolämnet idrott och hälsa, 92% sa att de alltid deltog, 6% deltog ibland och 1% valde att aldrig delta (figur 6).

(36)

Figur 6: Deltagande i skolämnet idrott och hälsa.

7.3 Forskningsfrågor

I början av studien utformades tre forskningsfrågor som låg till grund för studiens syfte. Nedan presenteras en kortare sammanfattning kring resultaten från studiens enkätinsamling.

Sammanlagt är majoriteten av ungdomarna från Kungsgårdsskolan fysiskt aktiva vid två till tre tillfällen eller tre till sex tillfällen per vecka. De ägnar sig åt fysisk aktivitet i snitt en timme per dag och utför någon typ av fysisk aktivitet på sin fritid, exklusive idrottslektionerna i skolan. Majoriteten av ungdomarna är fysiskt aktiva för att de anser att roligt, för att förbättra fysiken och för att upprätthålla en god hälsa. Av de som inte är fysiskt aktiva anger majoriteten att de anser att de tycker att det är tråkigt, de hinner inte eller att de inte vet vad de skulle träna i så fall.

92.03%

6.64%

1.33%

Alltid Ibland Aldrig

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Deltar du i idrott och hälsa ämnet i skolan

idag?

(37)

7.Analys och diskussion

Nedan kommer studiens resultat att analyseras samt den metod som användes för att besvara studiens syfte kring i vilken utsträckning barn och unga är fysiskt aktiva inom Ängelholms kommun samt studiens tre forskningsfrågor:

• I vilken utsträckning är ungdomarna fysiskt aktiva? • Varför är inte ungdomarna fysiskt aktiva?

• Varför är ungdomarna fysiskt aktiva?

8.1 Metoddiskussion

För att besvara de formulerade forskningsfrågorna användes en kvantitativ undersökningsmetod. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats och presenterats i avsnittet för resultat. Undersökningen hade kunnat genomföras via en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse till varför man som ungdom är fysiskt aktiv eller fysiskt inaktiv. Vid en kvalitativ metod i form av intervjuer hade följdfrågor kunnat ställas för att tydligt få reda på vad det är som ungdomarna saknar i detalj för att vara mer fysiskt aktiva. I Bryman (2011) pratar man även om risken för att deltagarna vid en enkätundersökning har en tendens till att överdriva eller försköna sina svar från vad de egentligen är. En tendens som kan undvikas vid intervjuer. Fördelen med att använda sig av enkätinsamling är att jag som undersökare kan få in många svar från många respondenter under en kortare period.

8.1.2 Urval och bortfall

Till studien användes bekvämlighetsurvalet, ett urval som innebär att de respondenter som är på plats vid insamlingstillfället besvarar enkäten. Detta leder till att de elever som inte var i skolan eller på den lektionen när enkäten besvarades gick miste om att delta och bidra till studiens syfte. Resultatet för studien kan på grund av detta urval komma att påverkas negativt då man som forskare inte kan generalisera resultatet för den studerade skolan eftersom man inte vet vilken population stickprovet är representativt för (Bryman, 2011). Valet av skolorna som tillfrågades att vara med i studien grundade sig i att få en spridning både mellan skolor som befinner sig inom de centrala delarna av Ängelholm men även de skolor som befinner sig på landsbygden. Då det endast var en skola av de

(38)

totalt sex tillfrågade skolorna som deltog i studien blir resultatets reliabilitet negativt påverkat då det blir svagt. Resultatet visar endast en liten del av kommunens barn och ungdomars inställning till fysisk aktivitet och är därför inte representativt för alla kommunens ungdomar. Trots detta är det viktigt att belysa det faktum att även om endast en skola valde att delta i studien var det totalt 300 elever som svarade på enkäten som skickades ut. Validiteten för studien stärks baserat på den bakgrund som finns inom området kring fysisk inaktivitet och barn och ungdomar, samt att detta är något som kommunen önskar att ta del av.

I samband med att resultatet presenterats visar det sig att totalt 14% av respondenter anger att de inte utövar någon form av fysisk aktivitet på sin fritid. När respondenterna svarade på frågorna i vilken utsträckning de är fysiskt aktiva är det 7% som anger att de mer sällan/aldrig är fysiskt aktiva i mer än 30 minuter per vecka. Det är även 7% som anger att de är fysiskt aktiva i mindre än en timme per vecka, exklusive idrottslektionerna i skolan. Då dessa tre frågor ursprungligen frågar efter samma sak bör svaren också vara lika. När dessa svar istället, som de gör här visar på olika procent påverkas resultatets validitet. En potentiell anledning till att resultatet kring dessa frågor är så pass olika kan bero på att respondenternas egen definition av vad fysisk aktivitet innebär är olika. Då dessa resultat visar på skillnad är det viktigt att detta resultat analyseras kritiskt.

På grund av den rådande situationen som sker i samhället kring COVID-19 har många skolor mycket fokus kring att få skolverksamheter att fungera så normalt som möjligt trots omständigheterna. Min förfrågan som skickades ut till skolorna kan därför ha hamnat i ett fack som inte är lika högt prioriterat som att få skolgången att fungera för alla barn och ungdomar. Då skolorna inte vill att besökare som inte har akuta ärenden ska vistas på skolorna kunde jag därför inte genomföra enkäterna på plats. Jag fick därför förlita mig på att mentorerna skickade ut enkäten till eleverna och att de besvarade dem på plats i skolan.

Ytterligare en faktor som kan ha påverkat att skolor inte valde att delta eller svara på den förfrågan som skickades ut är det faktum att jag som student först fick skicka förfrågan till skolornas expedition som sedan vidarebefordrade denna förfrågan till skolans rektor. Det var sedan rektorn som tog ställning till om skolan skulle delta eller inte. Valde skolan sedan att delta skickades enkäten ut till respektive mentor för klasserna som sedan skickade ut länken till enkäten för att eleverna skulle kunna besvara enkäten under skoltid. Då jag kommer som en utomstående person som inte har någon kontakt med skolorna sedan tidigare gör det ännu svårare att få och skapa kontakt med skolorna.

(39)

8.2 Resultatdiskussion och analys

Resultatdiskussion och analysen presenteras på ett liknande sätt som resultatet, där de olika delarna kring den fysiska aktiviteten presenteras var för sig. Då det endast var en skola som deltog i studien är det viktigt att ha i åtanke att kommande delar kring antagande gällande hela kommunen endast är en analys från mig som forskare. Analyserna är kopplade och baserade på den bakgrundsinformation och teori som denna studie bygger på.

8.2.1 I vilken utsträckning ungdomar i Ängelholms kommun är fysiskt aktiva

Bland de respondenter som deltog i studien var fördelningen mellan könen som besvarade enkäterna relativt jämnt fördelat. Då mitt fokusområde inte var att studera ytterligare skillnader mellan könen är den information enbart mer av en bakgrundsinformation kring respondenterna för denna studie. Önskar man inom kommunen att studera vidare och djupare kring fördelningen av könen av de respondenter som deltog i denna studien och deras fysiska aktivitet finns det att analysera. Jag kommer därför inte att fokusera på om där finns någon skillnad mellan könen och diskutera vidare kring varför det skulle kunna vara så. Även om inte jag valde att studera skillnad i aktivitetsnivå mellan könen visar en del av den forskning som lyfts att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Detta visar sig ibland annat i Svensson (2017) där majoriteten av de som var fysiskt aktiva var pojkar, samt i den rapport från Folkhälsomyndigheten (2018) där det visade sig att den grupp av deltagarna som var minst fysiskt aktiva var flickorna i framförallt 15 års åldern. Av de 301 som besvarade enkäten visade det sig att 85% av ungdomarna på Kungsgårdsskolan utförde någon typ av fysisk aktivitet på sin fritid. Detta är en positiv respons i relation till den bakgrundsinformation som denna studie bygger på, däribland att fysisk inaktivitet blir allt vanligare i lägre åldrar (Bouchard, et al., 2012; Pihlblad, 2017). Trots den höga siffran bland fysisk aktivitet är det ändå 14% av ungdomarna som inte är fysiskt aktiva på sin fritid. Det var även 7% som angav att de var fysiskt aktiva i mindre än en timme per vecka. I inledningen nämndes den undersökning som återberättats av Pihlblad (2017) där en grupp på sex procent av alla barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på sin fritid. Resultatet från min undersökning kan därför bekräfta detta påstående då resultatet från min undersökning visar på att en

Figure

Figur 2: Åldersfördelningen hos respondenterna.
Figur 3: Fysisk aktivitet utanför skolan.
Figur 5: Hur ofta respondenterna är fysiskt aktiva i antalet timmar.
Tabell 1: Motiv till fysisk aktivitet
+3

References

Related documents

Något som också kan kopplas till resultaten inom min studie är hur Högman & Augustsson (2017) förklarar hur alla barn och ungdomar ska känna sig inkluderade inom någon typ av

Fler flickor än pojkar ansåg att komma i form var det som främst skulle kunna motivera dem till att bli fysiskt aktiva, vilket var det enda svarsalternativ där vi fann en

Den andra huvudkategorin; Meningsfulla aktiviteter, med tillhörande underkategorier; Rörelseglädje och att skapa förutsättningar för ökat självförtroende, svarar

Prevalensen för varje komponent i det metabola syndromet var högre bland barn och ungdomar som hade en låg nivå av fysisk aktivitet än de som hade en hög nivå.. Rizzo et al.,

Andra möjliga modifieringar skulle kunna vara att skatta RF utifrån AAI istället för BRFI, då den senare inte tycks passa patientgruppen speciellt väl samt att låta bli

Detta faktum skulle kunna förklara den goda påverkan på barns och ungdomars BMI jämfört med de fyra studier som inte påvisade signifikanta skillnader i förändringar av

Chaddock-Heyman et al., (2015) redogör för en medicinsk studie genomförd i USA där barn i åldrarna nio till tio år fick genomgå tester för att man skulle kunna undersöka sambandet

En anledning att inte förkasta resultaten i denna studie, det vill säga fyndet av att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan könen, kan förklaras av att tidigare