Mänskliga Rättigheter 61-90 Institutionen för globala studier VT 2010
Roksana Jönsson & Shejda Ghanfili
Attityder till islam och muslimer i Sverige under 2000-talet
- Analys av forskares framställningar
Attitudes towards Islam and Muslims in Sweden during the 20th century
- Analysis of scientists results
C-uppsats, 15hp
Kandidatprogrammet i Mänskliga Rättigheter
Datum: 2010-05-27 Handledare: Anna Lundberg
2
Sammanfattning
Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag.
Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas
framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer. Undersökningen visade att de existerande attityderna till största delen är negativa och grundar sig för det mesta i det massmedier och läroböcker framställt. Attityderna är ofta grova och nedvärderande vilka visar sig i kommentarer så som att muslimer enbart kan ses som troende
genom att erövra, förtrycka och döda döda döda1 icke-muslimer.
Abstract
Around the country it has daily been more and more comments about Muslims and Islam. Muslims and Islam has been intense debated about and it is a part of many of the Swedish citizens daily round.
The point with this exam has therefore been to figure out which attitudes there are and has
been towards Muslims and Islam in Sweden during the 20th century, from the scientists’
descriptions. We have also chosen to examine wherefrom these attitudes might have come from and we have, in the discussion, show how the attitudes can affect Muslims. The investigation showed that the attitudes that are present, to the most part are negative and are based on what media and schoolbooks have presented. The attitudes are often harsh and demeaning and are uttered through comments like Muslims only can be seen as believers
through conquering, oppressing and killing killing killing2 non-Muslims.
1 Sam Harris ur Malm, Andreas (2009) Hatet mot muslimer (Falun: Bokförlaget atlas): 150 2
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning s.4
1.1 Syfte s.5
1.2 Frågeställningar s.5
1.3 Metod och material s.5
1.4 Textanalys s.5
1.5 Definitioner av begrepp s.6
1.6 Avgränsningar s.7
1.7 Disposition s.8
2. Källkritik av forskarnas litteratur s.9
2.1 Teoretisk föreställning om islam genom islamofobi s.12
3. Bakgrund s.16
3.1 Klädregler s.17
3.2 Självmordbombare s.18
3.3 Den 11 september 2001 s.19
4. Islam, muslimer och forskare s.21
4.1Inledning s.21
4.2 Islam och muslimer utifrån forskare s.22
5. Analytisk diskussion s.36
6. Slutsats s.42
6.1 Förslag på framtida forskning s.43
4
1. Inledning
Självklart skulle slöja förbjudas i Sverige! Det hör absolut inte hemma i vår civilisation. 3 – H. Svensson
Attityder kring islam och muslimer kan se olika ut, citatet är ett av flera som vi har stött på. Inställningar varierar dock inte mycket och är i grund negativa men det finns även positiva attityder, vilka vi kommer att fördjupa oss i nedan. Du kommer som läsare att få ta del av vilka attityder som finns gentemot muslimer och islam i det svenska samhället med några få exempel på hur dessa attityder kommer i uttryck. Du kommer även att få veta varför och varifrån dessa inställningar kan tänkas komma. Attityder har olika former där vissa kan grunda sig i orespekt och oacceptans, medan det i andra fall kan finnas respekt men inte acceptans. Detta kommer vi dock att berätta mer om i vår diskussion. Anledningen till varför vi valt att skriva om just detta ämne är att vi ansåg det vara aktuellt idag och att det är viktigt att lägga fram hur det ser ut i verkligheten. Problematiken kring attityder som är kopplade till islam och muslimer är stor och påverkar samhället olika, framförallt muslimer. De flesta attityderna är kopplade till fördomar, det vill säga fördomar som egentligen inte har en vetenskaplig grund och som i sin tur påverkar muslimer i både arbetslivet och i det vardagliga. Muslimers trosuppfattning blir ifrågasatt likaså deras religiösa handlingar, däribland bönen och fastan, av icke-muslimer.
Majoriteten av forskarnas texter som vi har analyserat har visat att attityderna är negativa och att de i många fall bygger på okunskap men även på felaktig kunskap från läroböcker och media. En individs attityd då denne skriver en bok genomsyras i texten och är för det mesta enkel att känna igen, men inte för en individ som inte har grundläggande kunskap om ämnet, i detta fall islam. Om skribenten har en personlig uppfattning kring islam som är negativ
kommer denna syn med högsta sannolikhet finnas underliggande till texten som skrivits och sprids därefter till individen som inte har någon kunskap att få en liknande uppfattning. Detta är ett stort problem som banar väg för många års felaktig syn på trosföljare och religioner, vilken i sin tur blir generaliserande och svår att bryta ner genom neutral information. Negativa attityder är det vanligaste bland åsikterna mot islam och muslimer. Vi kommer följaktligen diskutera detta mer ingående nedan.
3
Wahlqvist, Lotta och Abdulsalam, Amal (2009) – Hallå, är du muslim? Då måste jag fråga… (Lettland: Preses Nams): 168
5
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att lyfta fram vilka attityder det finns kring islam och muslimer i det svenska samhället. Fokus kommer ligga på attityder som uppstår individer emellan, det vill säga icke-muslimer och muslimer. Hur staten agerar kring detta är inte väsentligt för oss, utan det är snarare de personliga attityderna som väckt intresset hos oss. Vi vill undersöka vilka de bakomliggande faktorerna till dessa attityder är enligt forskarna. Vi vill samtidigt inte gå för långt bak i tiden då vi känner att det inte finns utrymme för en så pass djup analys.
1.2 Frågeställning
Vilka attityder finns och har funnits gentemot islam och muslimer i Sverige under 2000-talet?
Vilka tänkbara bakomliggande faktorer finns det till dessa attityder?
1.3 Metod och material
Vi ska utifrån olika litterära källor och rapporter beskriva hur attityder framställs enligt forskare och även beskriva vilka de bakomliggande faktorerna är enligt samma forskare. Vi kommer också att hänvisa till olika Internetkällor i form av bloggar, hemsidor, forum och uppslagsverk. Vi har medvetet letat efter information kring vårt ämne utifrån både en positiv och en negativ synvinkel, men vi kom under arbetets gång fram till att det inte finns bra och relevant information ur en positiv synvinkel. Vi kommer att skriva arbetet som en kvalitativ textanalys.
1.4 Textanalys
Textanalyser varierar beroende på perspektiv och fokus i själva analysen, det vill säga vad man väljer att skriva om. Skribenten som analyserar kan bland annat välja att analysera hur en text är strukturerad. I strukturen tittar analytikern noga på hur texten är skriven, exempelvis
om det finns långa eller korta meningar.4 Vi kommer dock att lägga vår fokus på innehållet i
litteraturen vi tar del av. Vi kommer att undersöka vilket budskap forskarna vill förmedla och på vilket sätt de gör detta. Vår främsta fokus kommer att ligga på helhetsbilden som forskarna
4
6 lägger fram, men även på de mer konkreta attityderna som vi är ute efter i vårt arbete. Göran Bergström och Kristina Boréus förklarar i Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys att beroende på hur forskaren lägger fram förklaringar till sitt budskap kan mottagaren som läser resultatet tolka det olika. Därför menar Bergström och Boréus att det är viktigt att vara
noggrann med framställningen. Detta är överlag Bergström och Boréus budskap i texten.5
Lennart Hellspong och Per Lendin tar i boken Vägar genom texten upp samma problematik i forskarens framställning där mottagaren kan tolka budskapet annorlunda. På så sätt kan mottagaren bilda sig en attityd som är det motsatta till vad forskaren vill ha sagt. Attityder är extra viktiga att få fram på rätt sätt genom att välja rätt form och rätt ord i yttrandet.6
1.5 Definitioner av begrepp
Attityder - är en inställning en individ eller stat har i olika sammanhang. Denna inställning
kan ta form på flera olika sätt, bland annat genom gester, miner, läten men även på
oidentifierbara sätt (någons tankeström). Attityder kan vara dolda men även öppna, beroende på om personen vill visa vad denne tycker i en diskussion till exempel. Attityder är ett svårdefinierat begrepp på grund av att det finns många olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till. Till de ovanstående begreppen hör även den omedvetna samt medvetna attityden till. Dessa former av attityder grundar sig i en individs självkännedom i vissa sakfrågor. Olika attityder en eller flera personer kan besitta är i sin tur kopplade till individens beteende. Låt oss säga att en person har en omedveten och en negativ attityd, vilket kan ta form genom att personen talar vänligt med exempelvis en muslimsk man. Men han kan genom hennes kroppsspråk se att personen egentligen inte vill tala med honom eller inte menar det denne säger. När den muslimske mannen konfronterar kvinnan med detta kan hon bli förvånad då hon inte alls tänkt på att hon reagerat på samma sätt som han upplevde det, alltså en reaktion på omedveten attityd. En attityd har som tidigare nämnt flera olika nivåer som går från starkt positiva till starkt negativa reaktioner. En sådan attityd kan enkelt kännas igen och kan grunda sig på olika erfarenheter och egenskaper. I denna uppsats grundar sig attityden på islam och dess utövare.7
5
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005) Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Göran Bergström & Kristina Boréus, red. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys
(Sverige: Studentlitteratur AB): 9- 42
6 Hellspong och Ledin, s.169, 170 7
7
Integration - tanken bakom integration är att få en särskild grupp i samhället att anpassa sig
för den gällande kulturen och traditionerna som finns i det samhället. Det innebär att den individ med exempelvis muslimsk bakgrund, som invandrar till Sverige ska bli en del av det svenska samhället. Individerna ska med tiden bli medborgare och förhålla sig till de lagar och förhållningssätt som är gällande i det nya samhället. Problematiken är dock hur mycket en person ska behöva integrera sig i det svenska samhället. Om en individ integrerar sig så mycket att denne anpassar sig fullständigt till majoritetens kultur och traditioner, genom att exempelvis konvertera till kristendomen, börja fira midsommar, bortse från sina dåvarande värderingar och så vidare säger man inte längre att denna person har integrerats utan snarare assimilerats. Debatten kring muslimers integration i samhället har blivit omfattande och högt uppsatt på debattlistan. Samhället vill att muslimer ska anpassa sig efter de svenska
värderingarna, kulturen och så vidare men utan att förlora sina egna rötter helt och hållet, då detta inte anses vara en nödvändighet. Det finns individer som säger att invandare, muslimer inräknade, inte har en vilja att anpassa sig när de kommer till Sverige utan vill snarare leva på bidrag. Medan andra säger att anledningen till att invandrare inte kan integreras i samhället beror på svenskar som är diskriminerande och inte kan hantera kulturella olikheter. Den
största problematiken kring integrationsdebatten är frågan vad anpassa sig innebär. 8
1.6 Avgränsning
Vi har valt att lägga fokus på 2000-talet eftersom det ligger oss närmast i tiden, detta blir därmed vår avgränsning. Under arbetets gång insåg vi relativt snabbt att bristen på att få tag i rätt litteratur skulle bli ett problem. Vi fick gå igenom all litteratur som handlade om islam och muslimer som vi kunde hitta på Orkanenbiblioteket i Malmö, men även andra bibliotek. Vi gick även igenom andra uppsatser kring islam och muslimer där vi hittade bra litteratur, och utifrån allt detta valde vi forskarna. Vi har försökt att hålla arbetet på en neutral nivå och har även letat efter litteratur som är neutral. Detta har varit en utmaning som inte gått att lösa. Forskarna vi valt att ha med tar nästan enbart upp negativa attityder som de kommit i kontakt med eller som de själva har.
8
1.7 Disposition
Inledningsvis gör vi i kapitel två en källkritisk analys av de olika forskare vi lagt fokus på i arbetet. Vi gör detta för att forskare har olika perspektiv och litteratur kan ibland vara vinklad, beroende på vem författaren är. Därmed har det varit viktigt för oss att lyfta fram detta genom att göra en textanalys av forskarnas arbeten. Vi kommer även att, i detta kapitel, ta upp en teoretisk föreställning av islam och islamofobi. Vi kommer i vår analytiska diskussion att koppla den teoretiska föreställningen till de attityder forskarna lagt fram. I kapitel tre kommer vi att ta upp en allmän bakgrund för att därefter ta upp mer information om bland annat slöjan och terrorism. Anledningen till att vi valt just denna bakgrund i kapitel tre är att forskarna lagt fram att dessa är kopplade till orsakerna varför vissa attityder mot islam förekommer. Därefter kommer kapitel fyra, som handlar om forskarnas olika framställning av attityderna. Fokus ligger på tre forskare och därefter kopplas övriga forskare även till dessa. I kapitel fem kommer vi att göra en analytisk diskussion av vårt material, vilket innebär att vi kommer att koppla forskarnas framställning av attityderna gentemot islam och muslimer med vår teoretiska föreställning, The Runnymede Trust. I denna del kommer vi även att ta upp våra egna åsikter. Avslutningsvis kommer vi att skriva en kort slutsats av vårt arbete i kapitel 6.
9
2. Källkritik av forskarnas litteratur
Forskarna som vi nedan kommer att presentera har valts på grund av att de alla uttalar sig om just attityder gentemot islam och muslimer. Vi insåg att det är brist på denna form av litteratur och blev därmed begränsade till dessa i vår undersökning. Göran Larsson, Andreas Malm, Jonas Otterbeck och Peter Bevelander är namn som ofta förknippas med attityder gentemot islam och muslimer. De andra forskarna tar också upp olika attityder, men är inte lika igenkända. Det fanns övrig litteratur som vi valde att inte ta med eftersom de främst hade fokus på islam som religion snarare än icke-muslimers attityder.
Harris, Sam ur Andreas Malm, Hatet mot muslimer
Andreas Malm refererar till Sam Harris på flera ställen och citerar många av hans påståenden och ger förklaringar till situationen och så vidare. Sam Harris uttrycker sina åsikter kring muslimer och islam utan att ha några konkreta källor till sina påståenden, vilket gör hans information opålitlig. Harris utgör ett bra exempel i vårt arbete då han tar fram sina attityder mot islam och muslimer i bland annat det svenska samhället. Hans uttryck är starka, men dock förekommande och därmed av stor betydelse för oss då vi inte vill förneka att negativa
attityder inte alltid är av den milda sorten.
Larsson, Göran
Göran Larsson är docent och islamexpert vid Göteborgs universitet och har skrivit flertalet böcker, däribland Muslimerna kommer - Tankar om islamofobi som han publicerade 2006. Han tar i denna essä upp vad islamofobi innebär och vilka attityder som är kopplade till detta begrepp. Larsson menar att de negativa attityderna gentemot islam kan sammanfattas med ett ord, islamofobi. Larsson använder sig likt flera andra författare av Runnymede Trusts teori. Som Larsson själv poängterar i sitt förord är essän skriven utifrån hans egna tolkningar som dock är baserade på vetenskapliga studier i grunden. Syftet med hans bok är, enligt vår textanalys, att visa hur det kommer sig att många invånare är rädda för muslimer.
Malm, Andreas
Hatet mot muslimer heter boken som Andreas Malm har skrivit och publicerat 2009. Han
10 kommentarer där han citerar olika teorikonspirationsforskares åsikter. Boken innehåller goda källhänvisningar och åsikter som styrks av dessa. Malm har dock en tendens att förenkla åsikterna om muslimer genom att exempelvis säga att det finns flest arbetslösa bland personer som har muslimska namn. Några av Malms resonemang säger emot sig själva och vi valde att utesluta dessa. Malm är väldigt insatt i ämnet islam och har skrivit flera böcker som är kritiska gentemot islam, men han valde en annan riktning denna gång. Syfte med boken som Malm skrivit är att visa hur negativa attityder kommer till anspråk i samhället, enligt vår analys av boken, utan att ha den inställningen personligen, enligt honom själv.
Otterbeck, Jonas & Bevelander, Peter
Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet är
rubriken på den rapport som Jonas Otterbeck och Peter Bevelander publicerat 2006 under Forum för levande historias önskan. Rapporten baserades i grund och botten på den
intoleransrapport som BRÅ gjorde 2004 men även på 9 498 enkätintervjuer riktade mot
icke-muslimska ungdomar samt 565 muslimer.9 Det är ett lågt antal muslimska ungdomar som tas
med i undersökningen i jämförelse med antalet icke-muslimska ungdomar. Detta kan dock ha flera olika förklaringar, exempelvis att Sverige i grund och botten är ett kristet land. Det är även svårt att säga om alla de ungdomar som är muslimer kryssat i sin verkliga
religionstillhörighet eller inte. Syftet med deras rapport är att visa vilka svårigheter det finns
kring islamofobi och hur dessa framställs, enligt vår analys av litteraturen.
Roald, Anne Sofie
Muslimer i nya samhällen heter den bok som Anne Sofie Roald publicerade 2009. Vi har valt
att enbart använda oss av hennes avslutande reflektion då denna är mest relevant för vår uppsats. Roalds reflektioner och åsikter stärks av tydliga källhänvisningar, vilket gör henne till en trovärdig källa. Detta ger intrycket av att hon vet vad hon talar om. Hon är inte partisk i sin framställning utan neutraliserar det genom att ta upp aspekter som rör både muslimer, icke-muslimer och islam. Enligt den textanalys som vi har gjort av Roalds bok ser vi att syftet med boken är att visa att många handlingar inom islam inte enbart är kopplade till islam utan det förekommer även i andra religioner. Roald vill alltså skapa en viss förståelse för islam genom att dra paralleller till bland annat Bibeln.
9
11
Wahlqvist, Lotta
Lotta Wahlqvist har skrivit en bok som heter – Hallå. Är du muslim? Då måste jag fråga… Hennes bok, som publicerades 2009, syftar till att visa hur islam ser ut och hur muslimer i Sverige har det. Wahlqvist kan ibland framstå som åsiktsfull och partisk, men detta jämnar ut sig med att hon själv erkänner att hon har fördomar mot islam och muslimer. Hon förklarar att även om hon är medveten om sina fördomar har hon svårt att förbise dem och helt enkelt acceptera muslimers levnadssätt. Den största fördelen för oss och det vi haft störst användning av med Wahlqvists bok är läsarkommentarerna hon tagit med i boken. Kommentarerna är citerade och visar tydligt vilka attityder det finns gentemot muslimer och islam i Sverige. På så vis har hennes litteratur varit väldigt användbar för oss. Vår analys av Wahlqvists bok visar att hon försöker visa positiva sidor av islam, snarare än negativa. Detta för att minska
12
2.1 Teoretisk föreställning om islam på islamofobi
Det finns både öppna och slutna attityder som man kan stöta på idag. Många väljer en positiv attityd medan andra väljer en negativ attityd. Dessa attityder kategoriseras i öppna och slutna attityder. Många tycker att islam och muslimer vill föröka sig och förstöra för omvärlden medan andra ser det ur andra perspektiv och tycker att islam och muslimer är en fin religion som inte vill någon illa. Ett bra exempel på hur dessa attityder kan uppstå är The Runnymede Trust som vi valt att använda oss av för att ge en tydligare bild av hur attityderna kan se ut. Vi har stött på svårigheter genom att använda oss av attityderna som framställts i The
Runnymede Trust.Svårigheten att använda sig av attityderna, vilka nedan framställs, beror till
stor del på att The Runnymede Trust teorin är baserad på de attityder som kommit upp i det brittiska samhället. Fokus ligger där inte på attityder som finns i Sverige, vilket är vårt problemområde, därmed finns det, med högsta sannolikhet, olikheter från denna teori. Vi upptäckte dock att många av attityderna som denna teori tar upp även finns i det svenska samhället, enligt vår analys av forskarnas material. Det går bra för oss att koppla attityderna som finns i Sverige till de attityder som framkommer i The Runnymede Trust.
Islamofobi är ett uttryck som har gjort sig hört i Sverige sen det publicerades första gången i en amerikansk tidning 1991, det var dock inte förrän 1997 som begreppet började diskuteras
djupare. Det var när The Runnymede Trust teorin publicerades. 10
The Runnymede Trust rapporten förklarar hur islamofobi ser ut och visar sig i det brittiska samhället. Rapporten förklarar innebörden av islamofobi och hur det kommer sig att det är ett problem i Storbritannien. The Runnymede Trust rapporten definierar islamofobi som en fientlig gentemot islam som är ogrundad. Rapporten menar att islamofobi även innefattar de konsekvenser som muslimer drabbas av genom bland annat diskriminering på en individuell
nivå men även på en gruppnivå. 11 En del muslimer blir möjligtvis diskriminerade på
arbetsplatsen eller då de är jobbsökande. Diskrimineringen kan även förekomma i skolan och
liknande. Diskriminering grundar sig oftast på okunskap. 12
10 Larsson, Göran (2006) Muslimerna kommer! (Riga: Livonia Print): 17 11 Levande historia (2010), Sammanfattning rapporten islamofobi
12 Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter (2006) Islamofobi- en studie av begreppet, ungdomars attityder och
13 The Runnymede Trust bygger på en teori om öppna och slutna attityder. Beroende på vilken känsla man upplever gentemot muslimer och islam placeras man i ett fack. Öppna attityder är attityder som är positiva i fråga om islam och muslimer, medan slutna attityder är dess
motsats. Slutna attityder är de som kallas för islamofobiska, ett exempel på detta kan vara att muslimer upplevs som manipulativa. Dessa attityder är kopplade till åtta olika punkter och leder i sin tur till diskriminering. 13
Syftet med denna tabell är att tydliggöra vilka tankemönster det finns och hur de medför nedvärderande attityder och uppföranden. Ett islamofobiskt tänkande, så som vi ser i tabellen nedanför, är de slutna uppfattningarna som orsakar en fara hos muslimer. Muslimer kan genom icke-muslimers öppna uppfattningar utsättas för diskriminering, fördomar, våld och utlämningar. Detta inträffar inte bara i det vardagliga livet utan även från arbetsmarknaden, från sociala myndigheter och först och främst från de ”normala” folket, det vill säga icke-muslimer. 14
De öppna uppfattningarna visar en mer positiv attityd som förklarar att islam och att vara muslim är något bra, det är äkta, en religion som är likvärdig och som inte vill något ont. Å andra sidan visar de stängda uppfattningarna en negativ attityd som klargör att islam är något hemskt och dåligt. Det handlar om politiska vinster och muslimerna använder fördomar som någon ursäkt, muslimer är okunniga och dumma. Man ser en klar och tydlig skillnad på de olika uppfattningarna, ena sidan som har mest hat och fördomar och den andra som ser ljust på det hela.15
13 Ibid. s. 22
14Otterbeck & Bevelander,. s. 23 15
14
[Tabell: The Runnymede Trust]16
Slutna Öppna
Monolitisk/Mångsidig Muslimer är ensidiga och kan inte förändras
Islam erbjuder olika
tolkningar, debatterar gärna och har visst en förmåga att utvecklas.
Skild/Förenad Islam är isolerat och vill inte ha något gemensamt med andra kulturer, tar inte åt sig av andra kulturer och blir inte influerade av andra.
Beroende på synvinkel finner man likheter, gemensamma värderingar och mål som man berikas av.
Underlägsen/Annorlunda Muslimer är våldsamma,
hotfulla, uppmuntrar
terrorism, medskyldiga till de existerande
kulturkonflikterna.
Trots att islam skiljer sig från västvärlden är den likvärdig snarare än underlägsen.
Fiende/Partner Muslimer är underordnade västvärlden, de är
oförnuftiga, uråldriga, ociviliserade och sexistiska.
Muslimer kan bidra till att lösa problem som finns mellan olika kulturer genom att samarbeta i olika projekt.
Manipulerande/uppriktig
Islam är inte byggt på religion utan en politisk ideologi i syfte att få militära och politiska vinster.
Islam är en verklig religion som utövas genom
uppriktighet och äkthet.
Kritik av västvärlden avvisas/beaktas
Islam vägrar lyssna till andras åsikter utan avvisar dessa direkt utan eftertanke.
Islam lyssnar och tar till sig av kritik som tas hänsyn till och debatteras.
16
15
Diskriminering försvaras/Kritiseras
Islam använder fördomar som ursäkt för att kunna tillåta diskriminering och utelämning av muslimer i samhället.
Uppfattningar som inte stämmer överens med islam gör inte att oviljan blir mindre att ta itu med diskriminering och
utelämning av i samhället.
Islamofobi ses som något naturligt/problematiskt
Antimuslimska åsikter är vardagligt och acceptabelt.
Kritiska diskussioner uppstår på grund av negativa
attityder, framförallt om de är felaktiga gentemot islam.
16
3. Bakgrund
Det har genom tiderna och finns än idag många åsikter kring muslimer och islam i samhället. Det finns flera forskningar samt undersökningar kring vad olika grupper i samhället har för attityder till muslimer samt islam. Dessa attityder är blandade beroende på vem man talar med, en del har fördomar gentemot religionen och de som utövar sin tro. Islamofobi är ett vanligt uttryck som används i samband med dessa undersökningar. Vi kommer härmed utifrån en samling forskningsresultat ta reda på vilka attityder det finns.
Islam och dess anhängare är den religion som växer snabbast i Europa och efter andra
världskriget vandrade muslimerna in till olika länder inom Europa. Deras invandring berodde först och främst på gästarbete men efter flera år har muslimers invandring ändrat riktning och berott mer på politiska flykter och anhörigas invandring. Muslimerna i Sverige har fortsatt strömma in sedan flera årtionden tillbaka. Muslimer som flyttar in till Sverige är invandrare från länder som Turkiet, Iran, Somalia, Irak, Kosovo och Libanon. En anledning till varför muslimerna blir allt fler och fler beror på konflikterna som uppstått i hemländerna, mestadels på grund av religionen.17
Muslimer som bor i Sverige har haft svårigheter med att lära sig språket och har inte riktigt lärt sig det ordentligt heller och de flesta saknar oftast utbildning. Samtidigt som muslimer försöker skydda sig från det som varit främmande för dem i Sverige, ville de heller inte gå med på att anpassa sig efter lagar och regler som gäller i Sverige. Trots deras motvilja väljer de ändå att bosätta sig i Sverige, skaffa barn och se till att de får bättre utbildning än
föräldrarna själva. 18
Många individer som inte riktigt har någon direkt erfarenhet av islam och muslimer kopplar islam till ett terrorslaget mellanöstern och jämför det med attentaten som dagligen pågår i Irak och Israel/västbanken. Det finns cirka 9 miljoner invånare i Sverige och en stor del av dessa är muslimer, det vill säga ca 300 000 muslimer. Av dessa muslimer är nätt och jämnt 100 000 av
de troende anhängarna. 19
17
Demir, Shamiram (2005) Islam influerar Europas vardagliga liv.
18
Ibid.
19
17 När muslimska invandringar tagit fart i Sverige nu på den senaste tiden har det uppstått ännu mer problematik som oroat främst icke-muslimer i Sverige. Oroligheterna handlar om att en islamisk roll ska ta över i framtiden. De politiska och sociala förhållandena har medfört stora
omväxlingar i det svenska samhället. 20
3.1 Klädregler
Inom islam finns det bestämmelser som säger att en kvinna inte borde visa vissa delar av sin kropp för andra än sin man, däribland sitt hår med hjälp av exempelvis en slöja. Denna del av islam debatteras ofta i massmedier och av invånare i allmänhet. I Nationalencyklopedin står det förklarat att det även i Bibeln står att kvinnor bör dölja sitt hår, dock inte i allmänhet utan
när de predikar och ber.21 Anne Sofie Roald refererar till en koranvers som förklarar att
muslimska kvinnor, unga som vuxna, noga ska dölja sina kroppar med ytterplagg för att
undvika att bli ofredade. 22 Förutom att kvinnan måste täcka vissa delar av sig själv med slöja,
burka eller liknande måste även mannen täcka vissa delar av kroppen för att inte tillfredställa kvinnan. Detta hänvisas i Koranen och är även en del av muslimernas tradition att både
efterfölja och citera profeten Muhammed.23 Det är intressant att ha mannens klädregler i
åtanke då dessa inte är omtalade. Enligt vår uppfattning så finns det många i det svenska samhället som inte vet om detta.
Muslimska kvinnor uppmanas att alltid bära slöja, oavsett om de ber eller inte. Kvinnorna kan välja att dölja sitt hår och sin kropp på olika sätt. Att bära slöja är det vanligaste sättet att dölja håret. Slöjan är gjord av ett tunt material som är till för att svepas runt huvudet så att hårstrån inte sticker ut. Det är inte acceptabelt att kvinnan visar sitt hår eller i vissa fall ansiktet, och slöjan täcker det. Slöjan används i religiöst ändamål men har även blivit modern bland muslimska kvinnor som väljer att bära slöja men den används på ett mer kreativt sätt. Detta
görs trots att kreativiteten tar hänsyn till den ursprungliga tanken bakom slöjan.24 Slöjan är
inte det enda plagget som används för att dölja håret, det finns även ett annat plagg som kallas för burka. Burkan skiljer sig markant från slöjan då denna döljer hela ansiktet och kroppen med tyg som kan liknas med ett lakan. Burkan används över andra kläder som inte är
20
Hjärpe, Jan (2003) Islam: Islams försvenskning ur Nationalencyklopedin
21 Huvudkläde (2010) ur Nationalencyklopedin
22 Roald, Anne Sofie (2009) Muslimer I nya samhällen (Riga: Livonia Print): 192
23 Samuelsson, Jan och Fauzi, Sanaa (2005) Kvinnornas islam (Stockholm: Författares Bokmaskin): 2005 s.22 24
18 åtsittande. Plagget syftar till att kvinnan inte ska visa sig för andra män än sin make och
familjemedlemmar så att de andra männen inte ska känna sig frestade.25 Trots att dessa två
plagg skiljer sig åt på många sätt brukar många personer som inte är insatta i ämnet kalla dem för slöja, enligt vår analys av yttranden i forskarnas framställningar.
Debatten som kretsar kring slöjan grundar sig i att många i västvärlden anser att muslimska kvinnor inte bör bära slöja, på grund av att den förtrycker muslimska kvinnor. Anne Sofie Roald talar om slöjan i sin bok Muslimer i nya samhällen där hon ifrågasätter om västvärlden inte vill att muslimska kvinnor ska bära slöja för att de i grund och botten anser att den används som redskap för förtryck. Hon ifrågasätter också om västvärlden är emot slöjan för att den representerar en annan kultur som västvärlden inte vill ta del av. Roald förklarar att huvudduk använts i Sverige tidigare och som ett sätt att visa att kvinnan är underordnad mannen. Men med tiden slutade kvinnorna att bära slöja då de började stå på sig själva. Roald menar att detta kan vara en orsak till varför många i det svenska samhället refererar slöjan till
förtryck och maktbegär. 26 Huvudduken har inte blivit ett omdebatterat ämne enbart i Sverige
utan även i andra länder som inte är muslimska. Samtidigt som det finns många personer som säger att slöja inte borde få bäras menar andra att det råder religionsfrihet i Sverige, som innebär att muslimska kvinnor ska få bära slöja om de vill. Roald menar att religionsfriheten absolut inte borde begränsas utan det ska vara en självklar fri- och rättighet utifrån
grundlagen.27
3.2 Självmordsbombare
Jan Hjärpe är ett igenkänt namn på många ställen när man pratar om självmordsbombare och självmordsattentat. Jan Hjärpe har specialiserat sig i islam och självmordsattentat då detta varit omdebatterat en längre tid. Hjärpe börjar med att förklara att det finns flera olika
inriktningar inom islam där vissa är våldsammare än andra. Hjärpe är noga med att lägga fram att det inte enbart är så inom islam, att det förekommer våldsamma och fredliga grupper inom religionen. Hjärpe poängterar att det finns muslimska länder som är våldsamma men att det även finns de länder som är fredliga. Hjärpe menar att majoriteten av den muslimska befolkningen vill ha fred och demokrati i sina länder. Jan Hjärpe anser att islam inte ska
25 Burka (2010) ur Nationalencyklopedin 26 Roald, s. 192
27
19 klassas som en våldsam religion på grund av några specifika händelser som är kopplade till muslimer.28
Hjärpe poängterar att det egentligen är underligt att islamiska organisationer är så nära kopplat till självmordbombare och attentat med tanke på att självmord och mord inom islam är haram, alltså en synd. Det många inte tänker på, menar Hjärpe, är att begreppet
självmordsbombare kan vara vilseledande då individer som genomför denna handling inte ser sitt agerande som självmord utan snarare som ett vapen. Dessa personer kallar det för ett
självvalt martyrskap då individen väljer att dö för sin trosuppfattnings skull. Hjärpe säger
samtidigt att det finns undantag som säger att en muslim får lov att begå självmord. Han förklarar detta genom att en muslim får lov att äta griskött enbart i syfte att inte svälta ihjäl eftersom det inte ses som en synd utan mer en nödvändighet. Det innebär alltså att om en muslim befinner sig i en nödsituation får denne lov att utföra en handling som egentligen är
haram. Jan Hjärpe förklarar att med tanke på att tolkningen av nödsituation är så bred blir
konsekvensen att attentat blir allt vanligare och godkända. Samtidigt, menar Hjärpe, att den dödes familj får en viss tröst av att veta att individen som dött är en martyr och på så sätt får en plats i paradiset snarare än i helvetet.29
Hjärpe förklarar att de självmordsbombare som blir tränade mentalt, alltså hjärntvättade, är unga män i 18-20 års ålder. Självmordsbombarna är noga utvalda och det är inte vem som helst som får lov att bli det, även om efterfrågan är stor, säger Hjärpe. Den så kallade mentala träningen går ut på att en blivande självmordsbombare befinner sig i en cell med en ledare och lever sitt liv i bön hela tiden. Individen fastar, ber och reciterar Koranen om och om igen. När det börjar närma sig dådet, förklarar intervjupersonen, att individen får hjälp med att fokusera sig på sitt mål för att sedan kunna känna en närhet till profeten Mohammad och Allah.
Individen ifråga tar på sig rena kläder och utför en andlig övning precis innan denne ger sig ut för att få ett slut på sitt liv.30
3.3 Den 11 september 2001
En tisdagsmorgon den 11 september 2001 förlorade USA omkring 2986 medborgare då två flygplan störtat in i Twin Towers byggnaderna. De personer som låg bakom terrorn var
28 Hjärpe, Jan (2010) Islam: Terror och fredslängtan ur Nationalencyklopedin 29 Hjärpe, Jan, Islam: Terror
30
20 medlemmar från Al-Qaidarörelsen, vilket är en islamistisk rörelse. Dessa medlemmar var unga och bestod av nitton personer som påstods vara muslimer. Många medborgare i USA trodde att incidenten inträffat på grund av naturliga skäl, alltså en olyckshändelse. De fick snabbt utan tvivel klart för sig att det inte var något olycksfall utan något som var planerat, det handlade om terror. Efter att det tredje planet störtat in i Pentagon var det ingen som anade annat än en välplanerad handling och att det var medvetet. Av dessa nitton medlemmar var femton av de saudier och själva ledaren härstammade från Egypten, tillsammans tog de hand om befallningen. De kapade fyra passagerarplan och störtade därefter in i byggnaderna, i både Washington och World Trade Center. Attackerna inträffade efter varandra och många
människor miste sina liv. 31
De som blivit förmodade av denna terroraktion sägs vara Usama bin Ladin och hans
organisation al-Qaida. Detta påverkade många människor med utländska bakgrunder då USA efter den 11 september grep flertalet utlänningar, främst araber som inte hade något
uppehållstillstånd eller som inte hade några som helst korrekta handlingar. Dessa kontroller pågick ganska länge efter attackerna den 11 september 2001. Två utländska män som båda var asylsökande blev bortrövade och blev hemskickade av amerikanska förmedlare. Deras
maktbefogenheter hade tillförsäkrat regeringen i Sverige om att de två asylsökande männen inte skulle utsättas för våld eller någon form av misshandel. De utländska männen utsågs som
terrorister av USA och det var något som Sveriges regering godkände. 32
När en intervju gjordes med Usama bin Ladin i TV berättar han att han inte hade något med attackerna att göra. Terrorattackerna måste ha genomförts av de personer som velat göra
detta.33 I en annan intervju förklarar Usama bin Ladin återigen att han inte haft något med
terrorattackerna att göra. Han poängterar att han som muslim inte får ljuga och att han försöker undvika det så mycket som möjligt. Han hade ingen aning om attackerna och påstår att man måste utföra goda gärningar, vilket inte gjordes den 11 september då många oskyldiga människor miste sina liv. De dåliga gärningarna är inte tillåtna enligt Usama bin Ladin och speciellt inte i strider.34
31 Kumm, Björn (2010) 11 september-attackerna ur Nationalencyklopedin 32 Ibid. Björn 11sept
33 Kumm, Björn (2001) “Pakistan to Demand Taliban Give Up Bin Laden as Iran Seals Afghan Border”, FOX
NEWS, 16 september 2001
34
21
4. Islam, muslimer och forskare
4.1 Inledning
Härefter följer ett kapitel som kommer att handla om de olika forskarnas framställningar av islam och muslimer. Vi har valt att fokusera på tre forskares litteratur, dessa är Lotta
Wahlqvist, Andreas Malm och Göran Larsson. Anledning till varför vi valt just dessa forskare är främst för att det fanns mest väsentlig och användbar litteratur i dessa. Attityderna
gentemot islam och muslimer har kommit i uttryck mest från dessa forskare. Vi kommer att koppla övriga forskare till dessa tre grundläggande. Wahlqvists
läsarkommentarer kommer dock att göra sig synliga både i delen om henne och de två andra grundläggande forskarna. Vi valde att ta med några av Wahlqvists läsarkommentarer i de delarna om de andra forskarna. Detta gjorde vi på grund av att de passar bäst in i
sammanhanget och utgör en viktig del av arbetet då läsarkommentarerna direkt visar hur attityder kommer i uttryck i vardagen.
Vi har försökt att vara så neutrala som möjligt i vår information samt läsarkommentarerna, men detta har varit ett omöjligt mål att nå. Detta beror på att nästan alla attityder som kommit fram i forskarnas texter och läsarkommentarerna i överlag varit negativa. Wahlqvist är den enda forskaren som valt att försöka lyfta fram fler av de positiva attityderna. De övriga forskarna har lagt fokus på de negativa attityderna som existerar. Efter det kapitlet kommer vi att ha en analytisk diskussion utifrån de attityder vi tagit del av och därefter koppla dessa till The Runnymede Trust teorin. Vi kommer att med hjälp av teorin diskutera hur aspekterna visas i ickemuslimers attityder i Sverige.
22
4.2 Islam och muslimer utifrån forskare
Lotta Wahlqvist
Attityder tar form på många olika sätt bland annat genom ansiktsuttryck, kroppsutryck, i skrift och mycket mer. Lotta Wahlqvist bestämde sig för att i sin bok ha med ett helt kapitel med läsarkommentarer där hon citerat läsarnas olika åsikter. Du kommer nedan att få ta del av läsarnas attityder, som främst handlar om slöjan och delvis om Wahlqvists åsikter. Attityderna gentemot islam och muslimer är inte enbart rasistiska utan de kan även uppstå genom nyfikenhet och okunskap. Lotta Wahlqvist kommer bland annat tänka på en situation då hon ifrågasatt sin nyfikenhet och hur hennes fördomar gjort intryck på henne. Wahlqvist berättar att hon en kväll varit ute på en strand med sin väninna för att rasta sina hundar. Under deras promenad stöter de på två kvinnor som är klädda i heltäckta kläder, som vännen först trodde var ett badlakan. Wahlqvist och hennes väninna Karin märker då att de börjar bete sig annorlunda och börjar ifrågasätta kvinnornas val till att bära burka. Wahlqvist och Karin kan inte ta bort blicken från kvinnorna. Karin tillägger att användningen av burkan är något positivt för kvinnorna eftersom de slipper tänka på vad som är mode. Wahlqvist påpekar att kvinnorna bär burka men bara för deras egen skull och för att gynna deras män. Wahlqvist och hennes väninna blir förvånade över sina reaktioner och börjar diskutera varför de betedde sig på det viset. Wahlqvist förknippar burka som ett kvinnoförtryck och det är därför hon reagerar så starkt på det. Väninnorna försökte på vägen hem komma i underfund med varför kvinnorna bar denna form av klädsel och kom till slut fram till att de inte borde kommentera deras val utan bara acceptera det. Kvinnorna de sett på stranden ska ha rätt att utöva vilken religion de vill, i den utsträckning de valt, menar Wahlqvist till slut. Samtidigt, förklarade hon, att de hade svårt att hålla bort sina fördomar om kvinnoförtrycket bakom bärandet av en burka.35
Wahlqvist har efter sitt reportage om muslimer fått många varierande kommentarer kring det hon skrivit. Hon har valt att ta med dessa i sin bok för att visa förekomsten av denna form av attityder. Läsarna har fått uttrycka sig fritt och majoriteten av dem har negativa uppfattningar
kring islam och muslimer. Läsarna anser bland annat att islam är fel och dumt. Som vi skrevi
inledningen fanns det en läsare som ansåg att det inte borde vara tillåtet att bära slöja i Sverige
35
23 för att det inte hade något med Sveriges kultur och traditioner att göra. Läsaren upplevde att slöjan helt enkelt inte passade in i det svenska samhället.36 Det finns fler läsare som anser att slöjan inte är ett lämpligt alternativ, bland annat i situationer då en muslimsk kvinna tar körkort och ska ha fotolegitimation för att kunna köra ett fordon. Läsaren menar att det inte skulle fungera att tillåta kvinnor bära slöja för att det hindrar en att se kvinnans ansikte. 37 Vi märkte i vissa läsares kommentarer att de blandar ihop slöja och burka, bland annat läsaren ovan. Läsaren syftar till burka, som är en heltäckande klädsel där åskådaren enbart kan se kvinnans ögon. Men läsaren använder sig av begreppet slöja som främst täcker kvinnans hår, hals och urringning, inte ansiktet.
Orsaken till varför kvinnor blir diskriminerade har dels med media att göra, menar Wahlqvist. Individers attityder och handlingar har sin grund i hur media framställt den negativa bilden av islam. Wahlqvist menar att medias negativa framställning av islam inte märks genom
reportrarnas ordval utan snarare deras val av bilder. Dessa betecknar oftast terrorister, självmordsbombare, diskriminering av kvinnor etc. Detta leder i sin tur till att människors uppfattning kring islam inte blir ljusare utan blir lika negativ som media förmedlat, poängterar Wahlqvist.38
Aje Carlbom förklarar att media har fått en stor roll när det gäller den negativa bilden av islam, vilket gör att det kan ligga en viss sanning i framställningen. Carlbom gör tydligt att ingen författare eller journalist bryr sig om att kolla på validiteten av den information de bland annat publicerar i dagstidningar. Carlbom spekulerar kring de bakomliggande faktorerna till hur det kommer sig att ingen kollar upp validiteten i informationen innan de publicerar den. Carlbom menar att det finns en gemensam uppfattning bland journalister av att islam och muslimer framställs utifrån en negativ bild. Och i dagsläget, har det blivit så vanligt att skribenterna tar för givet att denna bild av islam stämmer. Därmed kollar de inte upp
validiteten, hävdar Carlbom.39
En av Wahlqvists läsare håller inte med medias framställning utan är istället fundersam och har tankar kring främlingsfientliga uppfattningar. Läsaren menar att det finns alldeles för många fördomar i dagsläget och hon förstår sig inte riktigt på varför det inte bara går att
36 Wahqlvist och Abdulsalam, s. 154 37 Ibid. s. 154
38 Ibid. s. 37 39
24 respektera alla. Hon syftar på att alla är människor och lika oavsett vilken trosuppfattning individen har. Man ska kunna leva så som man vill, klä sig hur man vill och utöva sin religion om man nu så vill det, förklarar läsaren. Läsaren frågar sig själv om det verkligen är
så svårt att acceptera muslimer att man inte klarar av att leva i samma land.40 En annan läsare
håller med och säger att det är positivt för landets utveckling att det finns många olika kulturer samlade, eftersom dessa kan då hämta inspiration från varandra och på så sätt bli bättre. Läsaren förklarar att denne inte romantiserar och är förstådd med faktum att det också uppstår problem, men menar samtidigt att samhället kan lära sig av konflikterna som uppstår. Läsaren poängterar att människor ändras på samma sätt som tiden, vilket innebär att de negativa attityderna till muslimska kvinnor som bär slöja inte borde vara närvarande
framförallt med tanke på att svenska kvinnor under 1900-talet bar på sjal eller huvudduk. Det är viktigt, skriver läsaren, att människor har en kultur som de kan urskilja sig med, inte enbart
för muslimer utan även för icke-muslimerna i Sverige. 41
En kulturskribent och essäist som är liberal vid namn Bruce Bawer är fientligt inställd
gentemot islam och muslimer, enligt Malm. Han säger bland annat att ”de” blir allt fler vilket kräver att västvärlden måste börja agera för att få stopp på förökningen, som han kallar det. Bawer tar upp att Sverige är Europas ground zero där muslimska ungdomar i Stockholm utför terroristiska handlingar, jagar iväg alla icke-muslimer från simhallar och attackerar brandmän. Han säger att Sverige har drabbats av helvetet, muslimer, på grund av att staten inte agerat, medan andra länder ansträngt sig för att angripa problematiken. Bawer förklarar att antalet
rånförsök i Malmö enbart under hösten 2004 42 stigit med 50 procent på grund av det höga
antalet muslimer.43 Vi ställer oss dock kritiska mot Bawers siffra då det funnits muslimer
redan innan 2004 i Malmö. Bawer uppger inte någon statistik om fler muslimer flyttat till Malmö under den perioden eller inte och detta gör han för att kunna stärka sitt påstående. En av Wahlqvists läsare håller med Bawer och uttrycker att det är förfärligt att muslimer finns i Sverige. Läsaren berättar att denne blev tvungen att flytta från Malmö till Lund för att
muslimerna förstörde hela Malmö så mycket att det inte längre gick att leva där. Läsaren
40Wahqlvist och Abdulsalam, s. 168 41
Bruce Bawer, While Sweden slept. New York sun 8/12 2006 ur Malm, Andreas (2009) Hatet mot muslimer (Falun: Bokförlaget atlas) s. 163
42 Bawer, Bruce, While Sweden slept. New York sun 8/12 2006 ur Malm, Andreas (2009) Hatet mot muslimer
(Falun: Bokförlaget atlas)
43
25 förklarar att det var fruktansvärt att behöva uppleva deras våld och stod till slut inte ut .44 En läsare av Wahlqvist bok har liknande syn och säger att Sverige inte vill ha obildade individer och syftar på muslimska kvinnor som bär slöja. Läsaren förklarar att de muslimer som vill gå emot det svenska levnadssättet, exempelvis genom att bära slöja, kan flytta till muslimska länder istället för att komma till Sverige. Muslimer försöker göra allt de kan för att ändra de rutiner som redan är gällande i Sverige. En annan läsare håller med och säger att muslimer inte ska ta för givet att svenskar ska acceptera slöjan som en del av den svenska kulturen,
speciellt när det gäller på arbetsmarknaden.45 Flera läsare delade denna åsikt och frågade sig
själva varför muslimer egentligen väljer att flytta till Sverige när de ändå upplever en ovilja att ändra sig utan enbart vill följa Koranen. De menar att de människor som bor i Sverige lever, och vill leva i ett jämlikt samhälle. Därför vill läsarna inte att det ska bo utövande muslimer i Sverige då deras tro inte är jämlik. Läsarna menar att islam handlar om förtryck,
ofrihet och ger metoder till hur muslimska män kan kränka kvinnor. 46
I en av Wahlqvists kommentarer säger en läsare att muslimer helt enkelt inte vill inse vad de utsätter sig själva för. De är inte fria, får inte göra som de vill och deras religion nedvärderar bara kvinnorna. Muslimer måste vakna och inse att vi inte lever flera hundra år tillbaka utan allting har förändrats. Man måste anpassa sig, säger läsaren och många andra läsare håller med om detta. 47
44 Wahlqvist och Abdulsalam, s. 168 45 Ibid. s. 160
46 Ibid. s. 160 47
26
Andreas Malm
Attityder som är kopplade till islam och muslimer förklaras ofta med begreppet islamofobi. Andreas Malm tar däremot upp att detta begrepp misstolkats och bör istället betecknas med rasism. Nedan kommer du att få ta del av Malms syn på islamofobi och rasism, men även andras åsikter kring ämnet, bland annat Wahlqvists läsare.
Vissa individer har bland annat negativa attityder kopplade till muslimska kvinnor som bär slöja och pressar dessa kvinnor att ta av sig den. Åsikterna om muslimer och islam är många, oftast negativa och i flera fall kopplade till islamofobi. Malm menar att islamofobi är ett komplicerat begrepp som inte används i ordarätt bemärkelse. Det Malm menar är att hatet mot muslimer inte hindrar folk från att fortgå det vardagliga livet utan större problem. Detta hat som det talas om kallas för fobi. Hatet är riktat mot islam och är alltså oberättigad då det krävs att en individ ska bli hindrad från att kunna utföra handlingar, personen i vanliga fall kunnat göra i sitt vardagliga liv. Det krävs alltså att vardagshandlingar ska uteslutas på grund av förekomsten av en eller flera muslimer. Ett exempel på det kan vara att en person inte klarar av att gå till affären för att det kan finnas en slöjbeklädd muslim där. Situationen tycks inte vara så i de flesta fallen med tanke på att det finns individer som går till affären trots att det
finns muslimer där, men ändå känner en rädsla eller hat mot muslimer, poängterar Malm.48
En av Wahlqvists läsare säger att Sverige är ett land med många friheter, varav en är
religionsfrihet. Om muslimer vill bära på slöja ska de få göra det, nunnor i kristna länder får ju det menar en av läsarna som kommenterat Wahlqvists bok. Sverige hade inte sett ut så som den gör idag på grund av alla traditioner som kommer från andra länder, främst maträtterna,
det är inte den svenska traditionen, skriver en läsare. 49 Kvinnor får bära slöja och män får klä
sig som de vill. När det handlar om tolerans ska alla människor, vare sig man är muslim eller inte, ha på sig vad man vill. Det är ingen som klagar på killarna som har byxor som hänger eller tjejer som går runt med hur korta kjolar som helst. Läsaren menar att människor ska få vara fria gällande klädesval.50
Sam Harris i andra hand anser att alla religioner är någon form av trolldom, men ingen av dem är lika elak som religionen islam. Islam är en farlig religion som kommer utsätta alla
48 Malm, Andreas (2009) Hatet mot muslimer (Falun: Bokförlaget atlas): 120 49 Wahlqvist och Amal Abdulsalam, s. 154
50
27 människor för fara, menar Harris. Han säger även att ingen religion är värre än islam då det enda muslimer gör är att jaga och döda förrädare, felfinnare och trolösa. Ytterligare en
uppfattning kring muslimer som Harris har är att muslimer följer allt som är ont i islam och de har särdragen att dess följeslagare bombar sig själva. På grund av att muslimer inte tagit avstånd från vad som hände i New York 11 september 2001 genom att säga emot påhoppen om att de är terrorister, anser Sam Harris att det utifrån det tydligt går att se att islam är själva iterrorismen.51
Jan Hjärpe däremot tar upp att de som faller offer för terrorism genom bland annat
självmordsbombning är främst muslimer. Han tar även upp att självmordsattentat inte enbart förekommer inom islam utan att det finns samma metod som bland annat beskrivs i Bibeln, alltså inom kristendomen. Japanerna använde sig av samma metod under Andra Världskriget, då deras soldater satte sig i flygplanen och var fullt medvetna om att de skulle dö som så kallade kamikazeflygare. Att fästa sprängämnen på kroppen, som är mest likt metoden muslimska självmordsbombare använder sig av, har även de så kallade Tamilska tigrar gjort i Sri Lanka, förklarar Hjärpe. Han menar att hatet mot muslimer som grundar sig i åsikter om
att det enbart är muslimer som har sprängt och spränger sig i luften, är felriktat.52
Malm anser samtidigt att hatet gentemot islam som förknippas med islamofobi snarare är en form av rasistiska åsikter. Han menar att denna form av rasism inte enbart riktas mot
religionen islam i sig utan bättre uttryckt mot de individer som utövar denna trosuppfattning,
det vill säga muslimer.53 Malm säger att rasismen har egna tolkningar av hur muslimernas
makt, styrka och våldsamhet är, vilken rasister i sin tur känner sig hotade av och är rädda för. Denna rädsla gör att rasister blir nedtryckande, förnedrade mot muslimer och vill inte att de
ska finnas i deras samhälle.54 Malm menar att rasisterna letar upp skillnader som de sedan
använder som slagord för att trakassera och misshandla folk. Rasismen kopplar ihop islam med en särskild folkgrupp, utifrån de tankar de har kring hur individer som utövar islam är. Rasisterna ser sedan muslimer som sina fiender och vill göra sig av med dem genom att rikta
sina sanktioner mot dem .55 Malm skriver att rasister framställt kulturalismen till det som idag
kallas för ”nyrasism”. Islam räknas som något främmande i Europa, vilket medför
51
Malm, s. 147-148
52 Hjärpe, Jan (2009) Förändringens vind (Finland: Bookwell): 112, 120 53 Malm, s.119
54 Ibid. s. 121 55
28 komplikationer. Detta är anledning till varför icke-muslimer och rasister vill få ut muslimer
från Sverige.56 Jonas Otterbeck håller med Malm och menar att individer med rasistiskt
ställningstagande anser att islam är ett uppenbart hot mot det demokratiska samhällssystemet i
Sverige och vill därmed göra sig av med muslimer. 57
Harris anser samtidigt att individer som har uppfattningen att islam handlar om fred, överseende och kommunikation har verkligen tappat självförståndet enligt ett uttalande han gjort. Han säger även att muslimer inte vågar erkänna vad deras religion egentligen innebär
utan de lurar sig själva. 58 Harris baserar inte sin fakta på någon vetenskaplig och konkret
källa, vilket i sin tur leder till att han har tydliga fördomar gentemot muslimer och islam när han bland annat säger att det enda muslimer gör är att döda förrädare, alltså icke-muslimer. Det skulle innebära att många mord dagligen skulle ske i Sverige gentemot icke-muslimer, med tanke på att Harris generaliserar och säger att muslimer enbart ägnar sin tid åt att erövra,
förtrycka och döda döda döda59 för att kunna kallas muslim. 60 Harris talar även om Koranens makt över trogna muslimer. Han menar att Koranen står till grund för muslimers val att bli självmordsbombare och att de som spränger sig själva hjälteförklaras. Med hjälteförklaringen i åtanke säger Harris att det är orsaken till varför så många muslimer väljer att begå självmord
med hjälp av sprängämnen. Enligt Harris är islam en pestförande teologi.61
Likt Harris anser en av Wahlqvists läsare att islam är förnedrande på olika sätt, framförallt mot kvinnor som blir tvingade att bära slöja i syfte att täcka deras sexualitet för att inga andra män än kvinnans man ska få titta på kvinnan. Kvinnan framställs som mannens äga. En annan läsare säger att det inte spelar någon roll hur många muslimer och icke-muslimer som säger att tvånget kring slöjan inte stämmer på något vis för att läsaren vet ändå att det bara är
påhitt.62 Wahlqvists läsare säger att om muslimer vill bära på slöja, eller utöva sin religion kan
de göra det i sitt privata, det vill säga i deras egna hem. Läsarna förstår inte varför svenskarna ska behöva acceptera muslimernas symboler och klädnader, detta har blivit allt för mycket och läsaren menar att svenskar måste skärpa sig och vakna till. Muslimska kvinnor som bär slöja är ohälsosamma, enligt läsarna som förklarar att det är extra dumt av dem att bära slöja
56 Malm, s. 126
57 Otterbeck & Bevelander, s. 35 58 Malm, s. 150 59 Ibid. s.150 60 Ibid. s. 150 61 Ibid. s.149 62
29 när det är varmt under sommaren. En annan läsare säger att Sverige har ett demokratiskt samhälle och islam är inte en del av det, speciellt inte slöjan.63
Malm tar i sin analys av rasismen också upp Sverigedemokraterna där han menar att de påstår att det enbart går att tillhöra en kultur och inte flera. Med det vill Sverigedemokraterna
klarlägga att om kulturer blandas med varandra, resulterar det i att barnen blir värdelösa. Kulturer förlorar på det sättet sina utmärkande egenskaper och med det vill
Sverigedemokraterna varna om att det är det värsta som kan hända humaniteten. Sverige har sin egen kultur och om kulturer blandas med varandra förlorar Sverige sina utmärkande drag och man bör därför inte släppa in andra kulturer i landet. Detta minskar riskerna till
beblandning mellan kulturer, menar de. De individer som räknas till invandrare i Europa, hör inte hemma i Sverige, de har sina egna kulturer och bör därför stanna där de hör hemma säger
Sverigedemokraterna, enligt Malm.64 Enligt Malm lägger Sverigedemokraterna även fram att
Sverige tillhör svenskarna och inga andra. Svenskarna har rätt till att utveckla sina egna utmärkande egenskaper och identitet och ingen annan ska få ändra på det. Alla ska ha rätt till sina egna länder, men svenskarna får inte det, menar Sverigedemokraterna. De anser att alla etniska grupper bör ha sina egna länder, och om de ska få ha rätt till att ha sina egna kulturer bör även svenskarna få ha det. Sverigedemokraterna anser att bara ”svenskar” får bo i
Sverige, andra är inte välkomna, förklarar Malm.65
Några av Wahlqvists läsare håller med Sverigedemokraterna. På ett ställe säger en läsare att det är ologiskt av muslimer att flytta till ett land som inte är öppet mot islam och muslimer, de borde vända sig till ett muslimskt land som skulle accepterat deras sätt. Läsaren säger även att det handlar om att muslimer ska kunna anpassa sig till det samhället de flyttat till och att islam utgör en stor fara för samhället. En annan läsare håller med och säger att ofriheter inte är
acceptabla i Sverige och valet att vara en islamisk trosföljare bara är dumheter.66 Flera gånger
upprepas dessa negativa uppfattningar och läsarna menar att det överhuvudtaget inte bör vara
tillåtet med religiösa klädnader.67 Ytterligare en läsare som valt att kommentera Wahlqvists
63
Wahlqvist och Abdulsalam , s. 168
64 Malm, s. 125 65 Malm, s. 126
66 Wahlqvist och Abdulsalam, s. 160,161 67
30 bok poängterar att muslimer väljer att flytta till Sverige för att kunna utnyttja svenskar genom socialbidrag som de sedan försörjer sig på. 68
68
31
Göran Larsson
Det finns flertalet olika källor som idag erbjuder nyheter, underhållning, fakta, sagor och så vidare genom läroböcker som publiceras samt massmedier. Islam och muslimer har varit omdebatterade i såväl massmedier som i läroböcker. Många läsare och lyssnare har frågat sig om det som skrivs och sägs verkligen stämmer överrens med hur islam är och med muslimers tro. Göran Larsson är en av dessa och nedan får du ta del av hans åsikter.
Jan Järtelius skriver om islamistiska terrorister som låg bakom incidenten i USA den 11 september då Twin Towers exploderades i luften. Många människor som bor i Sverige och som är icke-muslimer har en stor fruktan för muslimer trots att incidenten inträffade i USA. Järtelius menar att rädslan egentligen borde ligga hos muslimerna. Förutom att Moskén i Malmö legat i lågor ett par gånger, som till och med varit välplanerade, har hatet för muslimer ökat mer för varje år.69
En av Wahlqvists läsare förklarar att det är tråkigt att världen inte ska finnas till för alla och att alla invandrare och muslimer dras över en kam. Läsaren fortsätter sin kommentar med att poängtera att det ska vara fritt för alla individer att bosätta sig vart de vill, att följa regler och lagar i det landet är naturligtvis viktigt. Samma läsare anser att muslimer ska få ha rätten att utöva sin religion så länge de inte kränker andra, eller utgör någon skada för andra, det vill säga icke-muslimer.70
För en tid sedan förekom det demonstrationer mot muslimer och islam i England som väckte uppståndelse, och som även spred sig in till Sverige. Göran Larsson fick ett samtal från en äldre kvinna i Sverige, som sedan låg till grund för hans tanke bakom boken Muslimerna
kommer. Kvinnan var nervös när hon förklarade situationen i England och när hon berättade
att hon kände sig rädd när muslimer skrikit ut Usama bin Ladins namn. Hon frågade Larsson om muslimerna nu var på väg. Han funderade en stund på hur han skulle kunna lugna ner kvinnan och kunna ge henne ett bra svar. Det var inte särskilt lätt att svara på då Larsson menar att det har funnits muslimer i Sverige i flera decennier. Larsson tyckte att det var
69 Järtelius, Arne (2007) Tro, hopp och Koranen: muslimer i Sverige (Sverige: LL-förlaget): baksidan 70
32 intressant hur det kom sig att kvinnan upplevde en sådan stark känsla av rädsla, att han
beslutade sig för att skriva en bok om det.71
Göran Larsson tar i sin bok upp att undervisningen i skolan har en stor innebörd för både muslimer och icke-muslimer, främst när det handlar om ämnen så som religionskunskap, samhällskunskap och historia. Eleverna förlitar sig på vad som sägs i undervisningen och skapar därefter egna åsikter och agerar utifrån dem. Det har gjorts flertalet undersökningar som gett resultatet att läroböckerna innehåller vilseledande information. Det har inte skrivits några förklaringar till den problematik som är kopplad till religionerna, vilket är viktigt för att kunna bilda sig en uppfattning som inte är snedvriden. Göran Larsson säger att läroböckerna inte ger en helhetlig bild av islam utan har snarare valt att på ett indirekt samt direkt sätt skriva att religionen är inskränkande på olika nivåer. Författarna till läroböckerna lägger tydligen mest vikt på hur kvinnorna i öst har det snarare än de muslimska kvinnorna i väst. Genom att ge bilden av den österländska kvinnans liv får läsaren lätt intrycket av att även
kvinnorna i väst har det på samma sätt som de i öst, vilket inte är en självklarhet.72
Jonas Otterbeck har, i uppgift från Malmös gymnasielärare, granskat innehållet i 7 läroböcker och vad dessa säger om islam. Otterbeck tar upp att det finns flera försummelser i
läroböckerna som gör att lärarna lär ut fel information kring muslimer till eleverna.
Informationen som eleverna tar del av är enkla och inpressade på alldeles för få sidor vilket gör att läroböckerna inte ger någon klarhet kring islam utan snarare gör så att eleverna blir mer fundersamma, vilket även Larsson poängterade. De fakta som väljs ut som grund om islam till religionsböckerna är ofta dålig och upplagd på så sätt att eleverna får en felaktig bild av islam samt får uppleva en vi och dom känsla. Utifrån de fakta som tilldelas eleverna får de intrycket av att dom, alltså muslimerna, är barbariska, okunniga och omoderna, förklarar Otterbeck73
Samtidigt lade Kjell Härenstam, som också granskat läroböckernas framställning av islam, i Skolverkets rapport fram kritik riktad mot den entydiga och simpla förklaringen till begreppet
jihad. Han lade även fram kritik mot att de goda delarna i Koranen inte har lagts fram samt att
kvinnor framställs som slöjbeklädda. Han menar att denna entydiga bild av islam kan leda till
71 Larsson, s. 6 72 Ibid. s. 35 73
33 främlingsfientlighet, vilket både Larsson och Otterbeck tidigare talat om. Härenstam förklarar att det vore bättre om författarna lade fokus på religionernas likheter, främst mellan
kristendomen och islam. Det vore bättre att visa en gemensam värdegrund och på så sätt
skapa förståelse genom det som kan upplevas som bekant. 74
Lena Sawyer och Masoud Kamali, även de insatta i ämnet, förklarar i rapporten Utbildningens
dilemma att religionsböckernas avsnitt om islam är skrivna utifrån ett svenskt normperspektiv.
De uppmärksammade även att vissa författare är negativt inställda gentemot islam, utifrån deras fokus på konflikter som uppstår mellan muslimer men även mellan svenskar och muslimer. Ytterligare en aspekt som Sawyer och Kamali tar upp är att kvinnorna framställs som nedtryckta i muslimernas patriarkaliska samhällssystem. Författarna har även valt att förbise viktig information kring islams utveckling. Frågan Sawyer och Kamali ställer sig är om författaren gjort det medvetet eller ej.75
Även den 11 september 2001 påverkade många människors uppfattningar kring islam och muslimer genom valet av sina framställningar av situationen i läroböcker och media. Göran Larsson förklarar att det är svårt att avgöra om det är så att media påverkar människors uppfattning eller om det är människors uppfattningar som påverkar media, då dessa kan välja
vilken nyhet samhället skulle finna intressant att läsa om. 76 Anne Sofie Roald menar dock att
det inte enbart är svenska medier som påverkar synen på islam utan även utländska medier, som man nu har tillgång till via satelliter och på Internet i flera hushåll.77 Larsson förklarar samtidigt att undervisningen i skolan blir drabbad på grund av olika tolkningar som framställs i olika medier, vilket resulterar i att eleverna ifrågasätter lärarens undervisning och
läroböckernas framställning av islam. 78
Efter terrordåden som inträffade i New York, Madrid och London påverkades muslimerna skarpt. Omvärldens reaktioner efter 11 september 2001 påverkade och orsakade påföljder på global samt lokal nivå. Den främsta konsekvensen blev att en form av osäkerhet växte fram. Icke- muslimer blev misstänksamma gentemot muslimer, började diskriminera dem och blev
74 Härenstam, Kjell ur Skolverket Rapport 285 (2006) I enlighet med skolans värdegrund (Stockholm: AB
Typoform): 34, 35
75
Sawyer, Lena och Kamali, Masoud (2006) Utbildningens dilemma – Demokratiska ideal och andrafierande
praxis (Stockholm: SOU 2006:40): 52,53,55
76 Larsson, s.10 77 Roald, s. 211 78
