Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Jag har aldrig varit anställd,
jag tänker aldrig vara anställd”
En studie om mediebranschens frilansande och projektanställningar
samt studenters förväntningar på det framtida arbetslivet
“I have never been employed, I will never be an employee”
A study about freelancing and project work within the media industry
and students’ expectations on their future work
Jessica Lundgren
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Henriette Lucander
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Fredrik Rutz
Sammanfattning
Med en förändrad arbetsmarknad på grund av den tekniska utvecklingen ökar även tillgängligheten för vårt arbete och gör vårt arbetsliv mer flexibelt. Det här resulterar i att anställningsformer som avviker från normen, tillsvidareanställning, har blivit allt vanligare. Det finns idag olika former av anställning där de icke-permanenta har ökat stadigt de senaste åren. Olika branscher påverkas olika snabbt men mediebranschen ligger i framkant, där det har hänt betydande omställningar från heltidsanställningar till mer flexibla och osäkra frilans- och projektanställningar. Föreliggande studie har till syfte att undersöka de branschverksammas erfarenheter av att arbeta frilans och/eller som projektanställd. Den ämnar även belysa arbetsformernas för- och nackdelar. Vidare söker studien svar på mediestudenters syn på arbetsformerna samt vad de anser är viktigt i ett framtida arbetsliv.
Studien har genomförts med kvalitativa datainsamlingsmetoder; fem semistrukturerade intervjuer med branschverksamma personer. Resultatet av intervjuerna låg till grund för den enkät mediestudenter sedan fick besvara om deras syn på arbetslivet. Det empiriska materialet visade på att de
branschverksamma föredrar att få arbeta frilans eftersom det ger en frihet till det egna arbetet men att det även har baksidor i form av osäker inkomst och en oviss framtid. Vidare resulterade empirin i förväntningar om frihet, trygghet och möjligheter för utveckling från studenterna. En tematisk analys användes för att diskutera fram slutsatserna för studien.
Slutsatser för denna studie är att det finns en dissonans mellan den erfarenhet yrkesverksamma inom mediebranschen har av de växande arbetsformerna och det studenter inom samma bransch prioriterar i sitt framtida yrkesliv. Studenterna värdesätter frihet och möjlighet att själva kunna påverka det egna arbetet samt trygga arbetsförhållanden samtidigt som de branschverksamma personerna förklarar hur de ser på arbetsformerna som fria men otrygga. Flera av studenterna kan tänka sig att arbeta frilans eller som projektanställd och kan se hur detta möjliggör den frihet de söker. Studien har visat på att både tekniken går framåt men även en förändring hos oss människor där vi ställer nya krav på hur vi vill leva våra liv samt vilka möjligheter vi vill se i vårt framtida arbetsliv.
Nyckelord
Abstract
”I have never been employed, I will never be an employee”
One of the effects of today's development within technology is the transformation of the labor market; where availability and flexibility for our work increases. Forms of employment that deviates from the norm has become more frequent. Currently, there are various forms of work models and the ones that are non-permanent has increased at a steady pace during recent years. Certain industries are affected more than others and the media industry has been at the forefront of this change. This industry has seen significant changes where full-time jobs have been exchanged for more uncertain and flexible freelance- and project based employments. The purpose of this study is to investigate the employees’ experience of working, freelance or with a project-based employment, within the media industry. The study also aims to highlight the advantages and disadvantages of these types of work models.
Furthermore, it will investigate students’ attitudes towards the two working models and what they consider important in their future working life.
The study has been conducted with qualitative data collection methods; five semi-structured
interviews with professionals from the media industry, that afterwards became the basis for the survey which media students then had to answer about their future working life. The empirical material showed that the employees within the field prefer to work freelance because it gives tremendous freedom, although it also has a downside in the form of uncertain income and future. Furthermore, the empirics resulted in expectations of freedom, security and opportunities for development from the students. A thematic analysis was used to discuss the conclusions of the study.
The conclusions of this study are that there is a dissonance between the experience of professionals in the media industry and what the students in the same industry prioritize in their future professional life. The students value freedom and the opportunity to influence their work as well as secure working conditions while the people in the field explain the working forms as free but insecure. Several of the students can consider working freelance or as a project employee which they believe can provide the freedom they seek. The study has shown that both the technology is progressing but also a change among us people where we place new demands on how we want to live our lives and what opportunities we want to see in our future working life.
Keywords
Förord
Den här studien är en kandidatuppsats inom programmet Produktionsledare: Media, vid fakulteten för Teknik och samhälle på Malmö universitet under vårterminen 2019. Arbetet för studien har varit såväl tidskrävande och påfrestande som lärorikt och intressant. Till att börja med vill jag givetvis tacka de fem informanterna jag fick intervjua, tack för er tid, hjälp och engagemang i mitt arbete. Utan er hade det varit svårt att sätta sig in i branschen och få den inblick ni gav. Jag vill även rikta ett stort tack till de respondenter som lånade mig lite av sin tid för att besvara min enkät och med den delge
uppfattningar om ert framtida arbetsliv. Sedan skulle jag vilja rikta ett extra stort tack till min handledare Fredrik Rutz för din kunskap, visdomsord och stöttande samtal under arbetets gång. Jag vill även tacka mina studiekamrater som tillsammans med mig har kämpat hårt under terminen, stöttat och hjälpt varandra. Slutligen vill jag rikta ett oerhört varmt tack till mina nära och kära som har fått agera fallskärmar, psykologer, coacher och stöttepelare genom hela arbetet. Utan er hade jag aldrig tagit mig igenom det här, det vet både ni och jag.
Till alla ovan nämnda, TACK för att ni har hjälp mig att producera den här studien!
Jessica Lundgren Lund, juni 2019
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte & Frågeställning ... 2
1.2 Avgränsningar ... 2
1.3 Målgrupp ... 3
2 Metod ... 4
2.1 Intervju som datainsamlingsmetod ... 4
2.1.1
...
Urval för intervjuer ... 42.1.2
...
Tillvägagångssätt för intervjuer ... 52.2 Enkät som datainsamlingsmetod ... 5
2.2.1
...
Urval och bortfall för enkäten ... 52.2.2
...
Tillvägagångssätt för enkäten ... 62.3 Bearbetning och analys av material ... 6
2.4 Etiska aspekter ... 7 2.5 Metoddiskussion ... 8 2.5.1
...
Urval ... 9 2.5.2...
Tillvägagångssätt ... 9 2.5.3...
Analys av materialet ... 10 2.5.4...
Etiska ställningstaganden ... 10 2.5.5...
Studiens tillförlitlighet ... 11 3 Teori ... 13 3.1 Dagens arbetsmarknad ... 13 3.2 Mediebranschen idag ... 143.3 Frilansande & Projektanställning ... 15
3.4 Förväntningar på arbetslivet ... 16
4 Resultat ... 18
4.1 Intervjuer ... 18
4.1.1
...
Vägen till att bli egen/frilansare ... 194.1.2
...
Arbetsgivare ... 194.1.3
...
Kollegor och konkurrens ... 194.1.4
...
Tips till andra ... 204.1.5
...
Det positiva samt negativa i korta drag ... 214.2 Enkät ... 22
6 Slutsats och förslag till vidare forskning ... 36
6.1 Förslag till vidare forskning ... 36
Referensförteckning ... 37
Bilaga 1 – Intervjuguide ... 42
Definitioner av begrepp
Nedan presenteras och förtydligas några, för studien, betydelsefulla begrepp.
Frilans – En person som arbetar frilans är ofta egenföretagare och säljer sina tjänster/produkter till ett
företag. (Arbetsförmedlingen, 2019; Tillväxtverket, 2019). Vanliga yrkesgrupper för den här typen av arbetsform är journalister, fotografer, copywriters, vilka då kan arbeta hemifrån, dela arbetslokal med andra eller hyra in sig på kontorshotell för exempel. (Arbetsförmedlingen, 2019)
Projektanställning – En person som är projektanställd är anställd för att genomföra ett visst projekt
likt namnet betydelse. När projektet är slut avslutas även anställningen. (Arbetsförmedlingen, 2019)
Tillsvidareanställning – Det som kännetecknar en tillsvidareanställning är att det inte finns något
förutbestämt slutdatum på tjänsten (Unionen, u.å; Tillväxtverket, 2019; Arbetsförmedlingen, 2019). Det här är enligt Tillväxtverket (2019) den vanligaste arbetsformen på den svenska arbetsmarknaden.
Tidsbegränsad anställning – En tidsbegränsad anställning avser de anställningsavtal där ett
förutbestämt slutdatum är angivet. Den här typen av anställning kan tecknas när det gäller en allmän visstidsanställning, vikariat, projektarbete, säsongsarbete eller när arbetstagaren är över 67 år gammal. (Tillväxtverket, 2019; Unionen, u.å; Arbetsförmedlingen, 2019)
Uthyrd – En del personer blir anställda av ett bemanningsföretag, vilka sedan hyr ut personalen till
företag (Arbetsförmedlingen, 2019; Tillväxtverket. 2019). Då är det företaget i fråga som köper in en konsult via bemanningsföretaget och det är de sistnämnda som betalar ut lönen till arbetstagaren (Arbetsförmedlingen, 2019).
”Giggande” – Gig-jobbare finns inom flera olika yrkeskategorier och uppdragstyp varierar. Ett
gig-jobb är en tillfällig anställning och skulle egentligen kunna kallas för extragig-jobb eller springvikariat. (Tillväxtverket, 2019)
Egenanställning – När en person har ett avtal med ett egenanställningsföretag arbetar den som
egenanställd. Personen i fråga behöver då inte vara varken egenföretagare eller anställd. Egenanställningsföretaget hjälper till med fakturering och andra administrativa uppgifter.
Arbetsgivaransvaret faller i den här typen av arbetsform då på egenanställningsföretaget, det är de som redovisar arbetsgivaravgifter, gör skatteavdrag och betalar ut lön. (Skatteverket, 2019;
1
Inledning
En av följderna av den tekniska utvecklingen, som ständigt påverkar organisationer världen över, är ett allt mer flexibelt arbetsliv (Putnam, Myers & Gailliard, 2014). Modern teknik möjliggör en ökad tillgänglighet där vi kan vara tillgängliga nästan när och var som helst. (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg, 2006). Tillsvidareanställning är fortfarande den vanligaste arbetsformen, däremot börjar arbetsmarknaden bli mer fragmenterad och vi ser allt fler personer som är tillfälligt anställda, egenföretagare, egenanställda och kombinatörer (de som kombinerar korta anställningar med frilansuppdrag). Som en konsekvens av den tekniska utvecklingen har det under de senaste decennierna blivit allt vanligare med anställningsformer som avviker från normen om
tillsvidareanställning, där arbetet utförs under reglerad arbetstid i lokaler som arbetsgivaren
tillhandahåller (Kalleberg, 2003; Kalleberg, 2000). Mikrotjänster är en grupp som ökar stort, vilka är tillfälliga uppdrag och har lett till ett nytt begrepp nämligen “gig”-ekonomi, delningsekonomi eller
“on-demand”-ekonomi. (Vene, 2016; Nyberg, 2015)
Idag finns istället olika former av icke-permanenta anställningsformer såsom tidsbegränsade anställningskontrakt, frilansuppdrag och projektanställningar – vilka har ökat stadigt de senast åren (Arbetsmiljöverket, 2018). Olika branscher påverkas i olika takt, mediebranschen är en av de som har påverkats tidigast (Nyberg, 2015). Dessa nya anställningsformer kännetecknas framför allt av ökad flexibilitet gällande arbetets utformning och en minskad anställningstrygghet, vilket är särskilt sant för mediebranschen (Ertel, Pech, Ullsperger, von Dem Knesebeck & Siegrist, 2005). Mediebranschen har i sig varit föremål för ett antal viktiga organisatoriska och arbetsrelaterade förändringar de senaste åren och under denna tid har det skett en betydande omställning från permanenta heltidsanställningar till frilans- och projektanställningar (Storey, Salaman & Platman, 2005). Samtidigt finns det även
önskemål från yrkesverksamma inom denna bransch att själva kunna röra sig mellan olika projekt och uppdragsgivare, vilket ställer ytterligare krav på flexibla lösningar (Almega, 2011).
Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader rent geografiskt i hur ett flexibelt arbetsliv upplevs i förhållande till kontroll (Grönlund, 2007). I Sverige påvisades inga negativa effekter av en ökad kontroll i det egna arbetet, däremot kunde ökad kontroll visa på negativa effekter i Västeuropa i form av problem med att skilja på arbete och fritid. I en annan studie av Gerdenitsch, Kubicek och Korunka (2015) baserad på både kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter visade resultatet på att de flesta upplevde sitt flexibla arbetssätt positivt i den bemärkelsen att de själva kunde bestämma och kontrollera när och var de ville arbeta.
Samtidigt som det flexibla arbetslivet ger positiva möjligheter kan det också ha negativa effekter. Währborg (2009) menar på att individer tvingas ta på sig allt mer ansvar i samband med en mer individualiserad och krävande arbetsmarknad som ställer stora krav på var och en. När individer tar på
sig ett ansvar som överstiger den egna förmågan kan det bidra till en ökad ohälsa, vilken yttrar sig i stressyndrom, utbrändhet och depression. En kvalitativ studie genomförd i USA tyder på att
egenföretagare i högre grad är utsatta för stress än vad personer som är anställda i större organisationer är (Schonfeld & Mazzola, 2015). Studien förklarar hur egenföretagares brist på hälsofrämjande
insatser samt ett bristande stöd och avlastning från kollegor kan vara bidragande faktorer till det. Det finns information om hur arbetsmarknaden har sett ut och hur den ser ut idag samt en del tankar om hur det lär se ut i framtiden men inte så mycket om hur de blivande arbetstagarna ser på det hela. Det visar sig tydligt att mediebranschen är en av de tidigt påverkade branscherna för den här typen av förändringar. Flera undersökningar visar på att arbetstagare söker ett friare upplägg och att det finns ett växande intresse för att driva eget företag. De unga är en väl representerad grupp däribland, var tredje person i arbetsför ålder i Sverige anser att driva eget företag är det mest attraktiva alternativet till försörjning. (Nyberg, 2015) Därför syftar den här studien till att närmare undersöka vad potentiella framtida medarbetare för mediebranschen anser är viktigt i ett framtida arbetsliv. Vidare ämnar den också undersöka om studenternas förväntningar och krav är kompatibla med hur branschen ser ut idag enligt några branschverksamma personer.
1.1
Syfte & Frågeställning
Den här studien syftar till att jämföra vad några branschverksamma personer upplever och har för erfarenheter med hur mediestudenter tänker att det fungerar. Vidare resulterar studien i en analys kring hur väl de två perspektiven stämmer överens med varandra samt tidigare studier. Studien kommer även att undersöka och lyfta fram vad mediestudenter värdesätter och vilka förväntningar de har på deras framtida arbetsliv. Genom det här har nedanstående frågeställningar tagits fram:
- Vilken syn har mediestudenter på att arbeta frilans och/eller som projektanställd, samt vilka faktorer värderas inför ett framtida arbetsliv?
- Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur studenter ser på att arbeta frilans och/eller som projektanställd och hur de branschverksamma upplever dem?
1.2
Avgränsningar
Den här studien avser endast undersöka mediebranschen och personer verksamma eller blivande bransch-verksamma inom denna bransch. Studenter i den här studien avser studenter på Malmö universitet, Medieinstitutet i Stockholm och studenter på Hyper Island i Karlskrona, alla studerande ett program eller kurs inom ramen för mediebranschen. Eftersom frilansande och projektanställning är i fokus för studiens syfte är det endast de två arbetsformerna som undersöks samt studenters inställning
till dessa. Vad det gäller studenters syn på attraktiva arbetsplatser och framtida arbeten är det frågor som är generellt ställda och inte begränsar svaren till just frilansande eller projektanställningar. Gällande eget företagande kan aspekter utanför mediebranschen även tas upp.
1.3
Målgrupp
Studien riktar sig mot såväl branschverksamma personer som till studenter och arbetsgivare inom området. Branschverksamma personer av den anledningen att studien benämner olika delar av hur det är att arbeta frilans och/eller som projektanställd, vilket kan vara givande information om en person överväger att prova någon av de två arbetsformerna. Till studenter av den anledningen att de, kanske precis som en bransch-verksam person, kan tänkas arbeta enligt någon av de två arbetsformerna. Även eftersom studien ämnar belysa många aspekter som rör mediebranschens framtid samt vad andra studenter prioriterar i deras framtida arbetsliv. Eftersom studien belyser hur de framtida arbetstagarna ser på deras framtida arbetsliv kan det även vara av intresse för arbetsgivare att ta del av. Studien kan även vara av vikt för andra personer som ämnar undersöka arbetsmarknadens framtidsutsikter inom mediebranschen.
2
Metod
Forskning syftar oftast till att svara på frågor på ett eller annat sätt, för att då kunna söka svar behövs ett tillvägagångssätt att göra detta på — en metod. Datainsamlingen för denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ metod genom både semistrukturerade intervjuer och en webbaserad enkät. En abduktiv forskningsansats har använts för studien genom att använda intervjuerna som underlag vid utformandet av enkäten vilken i sin tur bidrog till mer empiriskt material. Den abduktiva ansatsen går ut på en växelverkan mellan att arbeta med teorin och återvända till empirin för att fundera över dess betydelse i ljuset av teorin. På detta sätt kan nya aspekter av det som studeras uppenbara sig, vilket i sin tur kan leda till att teorin modifieras eller utvecklas. Denna ansats betraktas i sin tur vara en kombination av induktion – som utgår ifrån det empiriska materialet utan någon teoretisk
förförståelse och bygger slutsatser utifrån det, och deduktion – vilken utgår från tydliga teoretiska föreställningar (hypoteser) som prövas mot ett empiriskt material. (Alvehus, 2013)
2.1
Intervju som datainsamlingsmetod
Då studiens första del syftade till att undersöka enskilda personer och deras erfarenheter, tankar, resonemang och känslor kring frilansande och projektanställningar ansågs en kvalitativ datainsamling bäst lämpad. Av de kvalitativa metoder som finns är intervjuer och observationer de mest frekvent använda (Rienecker & Jørgensen, 2017), intervjuer valdes då de lämpar sig när det handlar om att söka förståelse för situationer i personers sociala verklighet (Dalen, 2015; Backman et al., 2012; Trost & Hultåker, 2016). Vidare utformades intervjuerna på ett semistrukturerat sätt, där en intervjuguide med ett antal förutbestämda frågor togs fram, men även gav utrymme för ostandardiserade frågor med möjlighet till följdfrågor (Backman et al., 2012). På så sätt säkerställdes en liknande utgångspunkt – vilket gör materialet lättare att jämföra – samtidigt som informanterna fick tid på sig att utveckla sina svar och mer fritt beskriva den egna upplevelsen – vilket bidrar till en djupare förståelse.
2.1.1
Urval för intervjuer
Intervjuer genomfördes med fem informanter, vilka arbetar inom mediebranschen som exempelvis fotografer, producenter och med TV. Informanterna arbetar frilans och/eller som projektanställda. Informanterna valdes ut genom tillgänglighet och gemensamma kontakter, vilket definieras som ett bekvämlighetsurval (Lantz, 2014; Trost, 2010).
2.1.2
Tillvägagångssätt för intervjuer
Intervjuerna genomfördes på tre olika sätt, en via personligt möte, tre via videosamtal genom
programvaran Skype, samt en via en mailkontakt. Allra först fick informanten en fråga om det var OK att spela in intervjun, vilket godkändes av alla. Samtliga intervjuer började med att informanterna fick information om studiens huvudsakliga syfte, hur materialet skulle användas och förvaras samt deras rättigheter under deltagandet. Efter den inledande informationen ställdes öppna frågor med
utgångspunkt i den intervjuguide (se Bilaga 1) som tidigare tagits fram, ordningen på frågorna anpassades efter varje individuell intervjusituation. I de fall informanterna gav svar som uppfattades otydliga, svårtolkade eller särskilt intressanta ställdes neutrala följdfrågor för en djupare förståelse och minskad risk för missförstånd. Intervjuerna tog mellan 50 och 90 minuter och avslutades med frågor om det finns något de hade velat göra annorlunda i sin karriär nu med mer erfarenhet, sedan ett tack för deras medverkan. Under intervjuerna fördes anteckningar i enlighet med vad Ahrne & Svensson (2011) rekommenderar, efter intervjun transkriberades utvalda och mer intressanta delar för att senare användas vid analysen. Vilka delar som transkriberades valdes ut genom att de hade en direkt
koppling till studiens frågeställning. Ibland kunde intervjun skena iväg och handla om, för studien, mindre relevanta ämnen.
2.2
Enkät som datainsamlingsmetod
Eftersom studien även syftade till att undersöka hur studenter ser på frilansarbete och
projektanställningar samt vad de anser är viktigt i ett framtida arbetsliv användes en webbaserad enkät, detta för att kunna nå fler personer (Backman, 2008; Lantz, 2014; Trost & Hultåker, 2016). En del metodteoretiker beskriver metodiken för en enkät likt den metodik som används för intervjuer, den största skillnaden är att en respondent vid en enkät själv noterar sina svar (Trost & Hultåker, 2016). Enkäten innehöll frågor där respondenterna fick svara JA/NEJ men även öppna frågor där de fick skriva sina svar med fritext, detta för att söka förståelse för deras uppfattningar och åsikter genom mer kvalitativa data (Trost & Hultåker, 2016).
2.2.1
Urval och bortfall för enkäten
Enkäten var tänkt endast för studenter inom medieutbildningar (utbildningar där studenterna har en tänkt framtid inom mediebranschen) på Malmö universitet till en början. För att få in fler enkätsvar vidgades målgruppen till ett fåtal andra utbildningar på två andra skolor; Medieinstitutet i Stockholm samt Hyper Island i Karlskrona. Enkäten distribuerades via en webbaserad länk, på Malmö universitet distribuerades den via programansvariga personer på den interna skol-plattformen för de två
Facebook-sidor för de två nämnda utbildningarna. För utbildningarna vid de två andra skolorna användes personlig kommunikation till två tidigare studenter vid skolorna som i sin tur skickade länken till deras tidigare klass. Ovan nämnd urvalsprocess gör urvalet för enkäten till ett
bekvämlighetsurval (Lantz, 2014; Trost, 2010).
Eftersom enkäten distribuerades till studenterna via programansvariga personer samt klasskamrater är det svårt att veta exakt hur många personer som fick möjligheten att besvara enkäten. Därför är det även svårt att veta hur stort bortfallet blev. För att uppskatta räckvidden kan det ha varit ungefär åtta klasser á ca 20 personer som tagit del av enkäten vilket gör att bortfallet har varit stort då det var 34 personer som besvarade den.
2.2.2
Tillvägagångssätt för enkäten
De teman som framkom vid analysen av intervjuerna låg till grund för enkäten när frågorna
utformades. Inledningsvis fanns en text där respondenterna blev informerade om enkätens uppskattade svarstid, att det rörde sig om ett examensarbete och att resultatet endast kommer att användas i det syftet. De fick även veta att enkäten var helt anonym och att de kunde avbryta sin medverkan när de ville. För att säkerställa att det rörde sig om respondenter som studerade inom media utformades några kontrollfrågor. De följande delarna behandlade förkunskaper, arbetsförhållanden, konkurrens,
kollegor, trygghet och skattning av olika faktorers relevans för respondenternas arbetsliv (se Bilaga 2). Avslutningsvis fick de ett ”Tack” och kontaktuppgifter till ansvarig person vid eventuella frågor eller invändningar.
Innan enkäten skickades ut till målgruppen genomfördes en pilotundersökning på några personer; vilket innebär en förberedande undersökning och bör ha samma genomförande som den egentliga undersökningen (Holme & Solvang, 1997) och kan vara en god idé för att se om andra personer också upplever formuleringarna bra (Lantz, 2014). Efter genomförd pilotstudie distribuerades enkäten via en webbaserad länk som delades och sändes till målgruppen. Den skickades till personer som är
ansvariga för program inom mediebranschen på Malmö universitet, dessa skickade i sin tur ut den till sina studenter via den interna lärplattformen. För att i ett senare skede generera några fler svar
användes även kontakter till två personer vid två andra skolor, Medieinstitutet i Stockholm samt Hyper Island i Karlskrona. Personerna vid de två senare skolorna skickade i sin tur ut enkäten till deras klasser som då även fick möjlighet att besvara den
2.3
Bearbetning och analys av material
När intervjuerna var avslutade och enkäten stängd så återstod arbetet med att bearbeta, analysera och tolka materialet, detta för att kunna besvara forskningsfrågan (Patel & Davidson, 2011; Alvehus,
2013; Trost, 2010; Ahrne & Svensson, 2011). Materialet arrangerades på ett systematiskt sätt för att komma fram till ett resultat (Fejes & Thornberg, 2015; Patel & Davidson, 2011; Alvehus, 2013). Data från kvalitativa datainsamlingsmetoder kan finnas i form av anteckningar, ljudfiler etc. Det första steget för att kunna analysera materialet var därför att omvandla materialet till former lättare att arbeta med. Intressanta delar av ljudfilerna transkriberades (Blandford, 2019; Ahrne & Svensson, 2011; Alvehus, 2013).
En tematisk analys genomfördes för de båda datainsamlingsmetoderna; vilken började med att bekanta sig med materialet för att senare söka efter teman i materialet och välja ut de som är kopplade till studiens frågeställning (Braun & Clarke, 2006). Eftersom syftet var att jämföra och finna
för-/nackdelar tycktes det relevant att använda teman som både informanterna och respondenterna berört (Braun & Clarke, 2006) och utifrån det finna likheter och skillnader samt andra intressanta aspekter. För att göra presentationen av respondenternas svar så transparenta som möjligt har olika diagram skapats där antalet respondenter på varje fråga tydligt presenteras (Ejvegård, 2009). Analysen
genomfördes i tre steg, (1) sortering, (2) reducering och (3) argumentering vilket enligt Rennstam och Wästerfors (2011) är en vedertagen metod för att analysera kvalitativa data. Det finns även andra metoder för att analysera kvalitativt material, två av dessa är Innehållsanalys (Content analysis) (Nyberg & Tidström, 2012) och Grundad teori (Grounded theory). Dessa valdes bort för den här studien då syftet var att hitta likheter/skillnader och olika mönster mellan de två datainsamlingsdelarna vilket tycktes kunde hittas lättare genom en tematisk analys. För den del av enkäten med
kvantifierbara data sammanställdes resultatet och analyserades i sin enkelhet. Det mest för att få en överblick över vad respondenterna hade svarat, om svaren var lika eller olika.
2.4
Etiska aspekter
I denna studie har samtliga av Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska huvudkrav gällande forskning tagits i beaktande. Samtliga deltagare (informanter och respondenter) har (1) mottagit information om studiens huvudsyfte, frivillig medverkan och möjlighet att avbryta denna (informationskravet), (2) lämnat sitt godkännande till medverkan (samtyckeskravet), (3) gjorts införstådda med att eventuella personuppgifter och andra uppgifter förvaras på ett säkert sätt utom räckhåll för obehöriga
(konfidentialitetskravet), samt (4) blivit informerade om att uppgifter som samlas in genom denna studie endast kommer att brukas för detta ändamål och inte lämnas ut till tredje part (nyttjandekravet). Ingen deception eller annan psykisk eller fysisk påverkan av respektive deltagare förekom och frågorna som ställdes inom ramen för studien anses inte vara av oetisk börd. Vidare tillhandahölls även kontaktuppgifter till ansvarig för studien, vid eventuella frågor.
För de intervjuer som skedde via ett samtal av något slag fick informanten en fråga om det var OK att dokumentera intervjun via en inspelningsapparat, vilket godkändes i samtliga fall. Inspelningarna användes sedan för att kunna lyssna på intervjuerna igen i samband med analysen av materialet.
2.5
Metoddiskussion
Studiens datainsamlingsmetoder har valts ut genom medvetna och nedan motiverade val. Utifrån teori om metod diskuteras studiens genomförande och hur den valda processen kan ha påverkat resultatet för studien.
För den här studien valdes semistrukturerad intervju för att syftet var att försöka nå en förståelse för situationer i personens sociala verklighet och olika fenomen som förekommer där (Dalen, 2015). Det var av intresse att få reda på hur och varför, vilket då gör intervjuer till en lämplig
datainsamlingsmetod (Rienecker & Jørgensen, 2017). Eftersom meningen var att informanterna skulle delge så mycket som möjligt av sina erfarenheter och tankar användes en semistrukturerad intervju med några förutbestämda frågor. Ordningen på frågorna anpassades efter varje intervjusituation för att till skillnad från en strukturerad intervju minimera risken för att informanten skulle svara på frågorna likt en enkät. En ostrukturerad intervju valdes bort då det kan riskera i att frågorna tvärt om svävar utanför studiens syfte för mycket. (Backman et al., 2012)
En webbaserad enkät valdes då det är en snabb och lättillgänglig datainsamlingsmetod och det går ofta att få in en större mängd data då en webbenkät kan nå ut till fler personer (Backman, 2008; Lantz, 2014; Trost & Hultåker, 2016). Intervjuer valdes bort för denna del av studien då det fanns en tanke om att kvantiteten av svaren skulle vara mer betydande än djupheten intervjuer kan bidra till (Dalen, 2015). Vilket såhär i efterhand kan anses ha varit ett mindre bra val för studien då svarsfrekvensen för enkäten var låg och inte genererade så många svar som önskat. Det hade kanske då varit av större vikt att få en djupare bild av studenternas perspektiv genom intervjuer.
Då målet har varit att undersöka för att kunna jämföra och exemplifiera snarare än att generalisera, kan valen av metoder för datainsamling anses tillräckliga. När en forskare ämnar belysa och undersöka enskilda personer och deras erfarenheter, tankar, resonemang och känslor om ett ämne lämpar sig en kvalitativ datainsamling (Dalen, 2015; Backman et al., 2012; Trost & Hultåker, 2016). Intervjuer och deltagande observationer några av de vanligare metoderna (Rienecker & Jørgensen, 2017). En enkät kan både ses som kvalitativ men även kvantitativ beroende på vilken typ av data den samlar in. Enkäten för den här studien samlade mest in kvalitativa data men även en del kvantitativ.
2.5.1
Urval
Informanterna valdes via ett tillgänglighetsurval då de branschverksamma personerna kan vara svåra att få tag på och kunna boka in möten med av tidigare erfarenheter vid liknande studier. Informanterna skulle vara så representativa för branschen som möjligt och därför valdes personer med olika
professioner inom mediebranschen, vilket bör eftersträvas hur liten undersökningen än är (Bell, 2016; Lantz, 2014; Backman et al., 2012).
För enkäten användes ett tillgänglighetsurval för att kunna nå personer inom den tänkta målgruppen, för att utöka målgruppen och låta urvalet bli något mer representativt för populationen skickades enkäten även ut till kontakter vid andra skolor. Ett slumpmässigt urval är att föredra, det innebär att alla individer som är aktuella och därmed ingår i den tänkta populationen har lika stor sannolikhet att bli utvalda (Bell, 2016; Lantz, 2014; Backman et al., 2012). Att nå ut till alla inom populationen fanns det ingen möjlighet till inom ramen för den här studien, det kan vara det mest besvärliga sättet att göra men rent konceptuellt det enklaste eftersom då inget urval behövs göras (Lantz, 2014).
Det som föredras är att få ett så representativt urval som möjligt (Bell, 2016) vilket fanns i åtanke då informanterna för intervjuerna valdes. Att de skulle komma från olika professioner inom
mediebranschen kändes viktigt. Även att de skulle vara från olika delar i landet och inte vara verksamma på samma ort. Precis som Bell (2016) beskriver är forskare beroende av att vanliga människor är tillgängliga och villiga att ställa upp, det är därför svårt att få till ett riktigt slumpmässigt val. Vilket det också var i det här fallet, därför valdes representanterna utifrån tillgänglighet med ovan nämnda faktorer i åtanke.
Med tanke på att informanterna för intervjuerna samt respondenterna för enkäten valdes ut via bekvämlighetsurval kan resultaten inte appliceras på hela populationen. Då urvalet inte är
slumpmässigt för studien är det därför svårt att veta hur representativt urvalet är för hela populationen och det blir därför svårt att generalisera slutsatserna (Backman et al., 2012; Lantz, 2014). Vilket är något att ha i åtanke och beakta när resultatet diskuteras.
2.5.2
Tillvägagångssätt
Genom att ha utformat en intervjuguide kunde intervjuerna genomföras på ett semistrukturerat sätt; vilket i sin tur gav utrymme för eventuella följdfrågor och att frågorna ställdes i den ordning informanten kom in på ämnena tänka att behandla. Det här gjorde att deras subjektiva verklighet framkom och en förståelse för denna skapades (Dalen, 2015). Den kvalitativa intervjun ger möjlighet till anpassning av frågorna under intervjun, vilket gör att mer utförliga beskrivningar av händelser och situationer blir möjliga (Ahrne & Svensson, 2011).
Före distributionen av enkäten genomfördes en pilotstudie som upptäckte några otydliga formuleringar; vilka åtgärdades och förbättrade enkätens kvalitet. Det kan i sin tur ha påverkat studiens validitet och reliabilitet till det positiva (Lantz, 2014). Deltagarna för pilotstudien tillhörde inte den tänka målgruppen vilket ofta rekommenderas (Lantz, 2014), det var ett medvetet val då formuleringarna av frågorna skulle vara tydliga nog att en person även utan förkunskaper om området skulle förstå frågorna. Enkäten innehöll flera öppna frågor för att kunna samla in kvalitativa data och metodiken kan därför liknas vid en intervju där den största skillnaden är att respondenten själv noterar sina svar (Trost & Hultåker, 2016). Hade studien gjorts om idag hade distributionen av enkäten önskats vara mer kontrollerad för att kunna ha en bättre översikt över räckvidd och bortfall.
2.5.3
Analys av materialet
För att undvika problem med tolkningssvårigheter genomfördes analysen under en längre tid och vid olika tidpunkter. För att undvika den här typen av problematik rekommenderas det att låta två eller fler personer, oberoende av varandra, gå igenom svaren för att hitta de kategorier som ska användas (Nyberg & Tidström, 2012). Det här var svårt eftersom studien har genomförts individuellt av en person som enligt Nyberg och Tidström (2012) samt Ahrne och Svensson (2011) utgör det viktigaste analysredskapet själv. De mänskliga faktorerna som kvalitativ forskning innefattar kan ses både som styrkor och svagheter. Styrkor eftersom det bidrar med insikter och erfarenheter som i sin tur kan generera nya förståelser och sätt att se på världen. Samtidigt är svagheten just detta, att forskningen är beroende av de färdigheter, intellekt, utbildning, kreativitet och den självdisciplin de medverkande personerna besitter. Varje kvalitativ studie är unik och innebär därför även att det analytiska arbetssättet är unikt. (Fejes & Thornberg, 2015)
En upplevd, och välkänd (Fejes & Thornberg, 2015), problematik kring analysen var att skapa mening ur den massiva mängd data studien resulterade i. För att kunna skilja på det betydelsefulla och det triviala och därigenom identifiera betydelsefulla mönster delades materialet upp i teman (Patton, 2002), sedan valdes de teman ut som hade direkt koppling till studiens syfte och frågeställning (Braun & Clarke, 2006). Genom att följa de steg Braun och Clarke (2006) har identifierat har en strukturerad metod för den tematiska analysen genomförts. Med det sagt inte menat att en annan person hade kommit fram till samma tolkning, en tolkning är enligt Ödman (2007, s.71) ”En subjektiv akt som
alltid görs från en viss aspekt /…/ där vi frilägger och tilldelar mening åt det som tolkas”. Vilket gör
att forskaren för en studie påverkar analysen av resultatet.
2.5.4
Etiska ställningstaganden
Utöver Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav så ansågs det inte vara en studie som kan orsaka skada eller låta känslig information komma fram, vilket är något som bör tas i beaktande vid
forskning. De frågor informanterna kunde anse känsliga närmades med en försiktighet, exempelvis frågor rörande pengar, lön och trygghet. Intervjuaren var medveten om att en del personer kan tycka att sådant är för privat och kände därför av situationen och hur villig informanten var att svara på det. Gällande enkäten formulerades frågorna på ett sätt där respondenterna inte skulle känna sig tvungna att skriva information de inte ville lämna ut. Överlag upplevdes ingen inställning till att frågorna var för privata eller berörde information som ansågs känslig för varken informanterna vid intervjuerna eller respondenterna för enkäten.
2.5.5
Studiens tillförlitlighet
Då studien ämnade till att undersöka fältet för att kunna jämföra snarare än att generalisera påverkade antalet informanter och respondenter inte resultatet avsevärt mycket. Däremot är det inte representativt för populationen, dels på grund av bekvämlighetsurvalet, och det går därför inte att generalisera slutsatserna för studien (Backman et al., 2012; Lantz, 2014) vilket är att föredra vid djupare forskning (Flick, 2014).
Istället för att använda termerna reliabilitet och validitet vilka är vanliga vid kvantitativa studien kan begreppen tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och möjlighet till att styrka och konfirmera användas vid kvalitativa studier. Vid kvalitativ forskning ligger det inte till grund att komma fram till en enda sann beskrivning av verkligheten och därför anses de fyra senare begreppen passa bättre (Golafshani, 2003). För denna studie kan tillförlitligheten anses vara ett problem vilket är vanligt vid kvalitativ forskning enligt vissa (Kjær Jensen, 1995; Trost, 2010). Eftersom en semistrukturerad intervjumetod är använd för studien med öppna frågor kan det bli svårare att bedöma tillförlitligheten (Kjær Jensen, 1995) eftersom intervjuerna då är genomförda olika. För att öka tillförlitligheten för studien lyfts detta faktum fram vilket enligt Trost (2012) är en viktig del att göra för att uppnå en transparens med studien och dess val av metoder (Kjær Jensen, 1995).
Då informanterna fick samma information vid varje intervjutillfälle och intervjuerna utgick ifrån samma intervjuguide kan reliabiliteten anses god. Däremot är den mänskliga faktorn och den semistrukturerade formen något som kan påverka detta negativt. Men eftersom den kvalitativa
forskningsmetoden ämnar belysa personers personliga tankar och åsikter (Ahrne & Svensson, 2011) är det inget som anses ha skadat studien.
Eftersom enkäten inte var omfattande kan validiteten ha påverkats något negativt, hade den
kompletterats med några intervjuer där förtydligande ifrån studenterna hade framkommit kunde det ha haft en positiv inverkan på studiens validitet. Vad det gäller den externa validiteten förklarar Borg och Westerlund (2012) att det har med huruvida det går att göra generaliseringar för den totala
Vad det gäller källor och referenser som har använts för studien har en kritisk granskning genomförts för varje referens, där det tagits aktiva val huruvida de känns tillförlitliga eller inte. Enligt fyra kriterier har samtliga källor granskats; äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet (Thurén, 2005). För att säkerställa att källorna är oberoende och äkta har den primära källan för studier och undersökningar strävats efter att nå och har i de flesta fall kunnat uppnås. Det har även använts vetenskapliga artiklar, vilka är peer reviewed, och anses därför vara tillförlitliga då de är granskade av andra forskare inom akademin. Trots att en kritisk granskning har applicerats på de källor som använts har valet av referenser påverkat studiens resultat och slutsatser då den valda teorin påverkar ut vilken vinkel det empiriska materialet betraktas.
3
Teori
I den här delen presenteras inledningsvis bilden av dagens arbetsmarknad, därefter redogörs det för hur det ser ut inom mediebranschen för att senare övergå till förtydligande om vad frilansarbete är och vad det innebär. Avslutningsvis framhålls såväl allmänna som enbart för unga gällande förväntningar på arbetslivet.
3.1
Dagens arbetsmarknad
Vi ser idag en arbetsmarknad där begrepp som automatisering, digital transformation,
delningsekonomi och gig-ekonomi dyker upp mer frekvent. Vi ser också hur företag med nya affärsmodeller dyker upp, för exempel Über och Airbnb. Genom ny teknik och en fortsatt
globalisering har förutsättningarna för organisationer förändrats. Tekniken påverkar flertalet områden; hur vi tillverkar, kommunicerar, söker information, handlar, utbildar oss, arbetar och så vidare. De här anpassningarna gör att det ställs nya krav på kompetenser för verksamheter. Digitaliseringen gör att nya behov växer fram, med det försvinner en del yrkesroller samtidigt som nya växer fram. (Nyberg, 2015) Som en konsekvens av den snabba tekniska förändringen bidrar ny kommunikations-teknik till en ökad decentralisering av arbets- och organisatorisk flexibilitet. (Ertel et al., 2005)
Idag är det vanligt att prata om ”Det nya arbetslivet”, vilket är ett fenomen baserat på två ytterligheter där det påstås finnas förväntningar om framtidsmöjligheter och utveckling men även osäkerhet och frustration. Det upplevs både innehålla frihet, högt tempo och kontroll över det egna arbetet men även otryggheter, utanförskap och övergivenhet. (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg, 2006)
Av de som i Entreprenörskapsbarometern svarade att de kunde tänka sig att bli företagare var det 32 procent som hade föredragit att vara endast företagare och ytterligare 34 procent som gärna hade varit kombinatörer (kombinerat anställning med företagande) (Tillväxtverket, 2016). Förut var det många som drömde om att arbeta på stora internationella företag likt Google, Apple och Microsoft nu visar flertalet studier resultat på att det är allt fler arbetstagare som väljer att starta eget, de prioriterar att själva kunna välja när, var och hur de arbetar (Chamorro-Premuzic, 2014).
Det har startats nästan 70 000 nya företag i Sverige de senaste åren (Tillväxtanalys, 2019). I Sverige är det ungefär fem miljoner människor som jobbar. Vad vi jobbar med och på vilken arbetsplats det är kan vara viktiga delar i livet som påverkar hur vi mår (Statistiska Centralbyrån, 2017). Enligt
Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer från 2016 kan nästan halva Sveriges befolkning tänka sig att bli företagare (Tillväxtverket, 2016). I tabellen nedan visas statistik över registrerade företag i Sverige år 2014 samt idag, år 2019 (Statistiska Centralbyrån, 2019). Fysiska personer är detsamma
som enskilda firmor, Enkla bolag innebär att två eller flera personer har avtalat om att samarbeta utan att bilda aktie-, handels- eller kommanditbolag. Övriga aktiebolag är de aktiebolag utöver gruv-, bank-, försäkrings- och europabolag. Handelsbolag är företag som drivs av två eller fler delägare där delägarna kan vara både fysiska eller juridiska personer. (Bolagsverket, 2019)
2014 2019 Fysiska personer 586 697 577 288 Enkla bolag 7 098 7 181 Handelsbolag 46 872 37 510 Övriga aktiebolag 152 592 207 866 Summa 793 259 829 845
Tabell 1: Antal registrerade företag i Sverige (Baserad på Statistiska Centralbyrån, 2019).
På Statistiska Centralbyrån finns SNI-koder för olika företagskategorier, för den här studien har företagskategorier inom mediebranschen använts för att se hur många företags som startats inom branschen i fråga1. År 2014 var det 72 829 företag registrerade inom mediebranschen, i år, 2019, är
den siffran 77 613. Vilket ger en ökning med 4 784 företag.
Företagen tenderar att ersätta traditionell anställning med frilansarbetare för att hantera
oförutsägbarhet i arbetet och minimera risker, vilket i sin tur förskjuter riskerna till arbetstagarna (Ertel et al., 2005). Förutsättningarna för karriär, kompetensutveckling och trygghet på
arbetsmarknaden håller på att förändras. Medieföretagen är i många avseenden den bransch där flera av de utvecklings-trender som beskrivits ovan är som tydligast (Almega, 2011).
3.2
Mediebranschen idag
Yrkesverksamma inom mediebranschen såväl som personer utanför branschen delar åsikter om att personer verksamma inom mediebranschen vanligen ses som ”coola, kreativa och jämlika” (Gill, 2002) Kompetenser som förr behövdes för att producera, trycka, sälja och distribuera en dagstidning för tjugo år sedan ser annorlunda ut idag. Nu ersätts många typografer, sättare och journalister med
1 För den här studien har följande SNI-koder använts; 18.130, 58.190, 59.110, 59.120, 59.200, 62.020, 73.111,
webbutvecklare, designers och programmerare. (Nyberg, 2015) Förut hade varje företag egna specialister som företaget själva hade kompetensutvecklat vilket institutionaliserade individens trygghet och blev en del av anställningen då tryggheten ofta var beroende av en enskild arbetsgivare. Utifrån detta har det skapats lagar för att värna om den anställdes trygghet. (Almega, 2011)
Flexibla arbetstider är vanligt inom mediebranschen (Deuze, 2007), vilken är den bransch där frilansandet förekommer vanligt (Arbetsförmedlingen, 2019). Flexibiliteten står i centrum eftersom frilansare kan styra över sina arbetstider själva (Deuze, 2007). Däremot beskrivs även en baksida av detta i form av faktorer som otrygghet, sämre betalt, långa arbetsdagar och andra faktorer relaterade till ett individuellt risktagande (Gill, 2002).
Förr fanns det ingen direkt mening att tala om personliga varumärken eftersom det ofta var direkt kopplat till arbetsgivarens varumärke, det var fint att arbeta på fina företag. Företagen tog in personer och kompetensutvecklade dem inom företaget. Det var inte lika vanligt att byta arbete som det är idag; där det inte är ovanligt att allt fler byter både jobb, arbetsgivare och till och med bransch som en naturlig del av karriären. Individer är inte längre utbytbara som de var förr, fler personer besitter en unik kompetens vilken företagen efterfrågar. Det här gör att det personliga varumärket har blivit allt viktigare. (Almega, 2011)
Inom mediebranschen var det förr stora investeringar, för exempel på tryckpressar, som spelade roll. Idag kan det räcka med en idé, dator och internetuppkoppling. Arbetstagaren är inte lika beroende av en arbetsgivare utan kan istället välja att arbeta för flera med samma typ av uppgifter och genom det utveckla en specialkompetens som andra personer som arbetar för en och samma arbetsgivare med olika arbetsuppgifter inte besitter. Det här är en utveckling av arbetsmarknaden som inte minst är tydlig inom mediebranschen där det snarare har blivit en självklarhet att specialisterna arbetar för flera företag samtidigt. (Almega, 2011)
3.3
Frilansande & Projektanställning
Att arbeta frilans kan förklaras likt att starta eget och bli egenföretagare, det vill säga att en person tar uppdrag på F-skatt utan att ha en fast anställning (Företagande, 2019). När en person arbetar frilans är personen i fråga troligen egenföretagare också och på så vis säljer sina produkter/tjänster till en annan part (Arbetsförmedlingen, 2019; Tillväxtverket, 2019). En frilansare kan ha ett kontrakt för en specifik tjänst eller begränsad tidsperiod, de kan även arbeta å olika företags vägnar samtidigt och byta från ett uppdrag till ett annat (Ertel et. al, 2005). Vanliga yrkesgrupper för den här typen av arbetsform är journalister, fotografer, copywriters, vilka då kan jobba hemifrån, dela arbetslokal med andra eller hyra in sig på kontorshotell för exempel (Arbetsförmedlingen, 2019.). Ett så kallat hoffice
hemmet även fungerar som kontor, det är inte ovanligt att personen som bor i hemmet bjuder in andra personer för att dela hoffice. Det här är ett nytt sätt ett tackla de kontorslösa frilansarnas struktur på arbetet. (Språktidningen, 2015)
Frilansarbetare utgör idag cirka 20 procent av den svenska arbetsstyrkan till följd av de snabba förändringar som sker och att organisationer använder sig av tillfälligt anställda och frilans för att klara av det (Nyberg, 2015). I en studie gjord i USA år 2018 uppger 64% av frilansarna att de funnit sina uppdrag online, år 2014 var siffran nere på 42% (Almega, 2011) vilket tyder på teknikens påverkan.
En traditionell normerad fastanställning på heltid beskrivs ofta som en förutsättning för att finnas i en organisations kärna (kontra i dennas periferi). Där kärnan anses vara relativt stabil gällande
arbetsvillkor och anställningstrygghet utgör periferin en arbetsbuffert av mer instabila och osäkra anställningsvillkor. Där är det istället den individuella arbetstagaren som får ta de ekonomiska och sociala riskerna i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. (Arbetsmiljöverket, 2018) Enligt en studie om frilansares psykosociala arbetsförhållanden och deras subjektiva hälsa framkom det att osäkerheten präglar arbetsformen. Det påvisades även tecken på en förhöjd risk för ett sämre mående för denna grupp på grund av att de utsätts för negativa arbetsförhållanden. En ojämn nivå av inkomst driver frilansare till långa arbetsdagar, förskjutning av semester eller att de till och med bortser från perioder med sjukdom på grund av hårda deadlines. (Ertel et. al, 2005). Att arbeta frilans kan bidra till en del ångest men underlättar samtidigt balansen mellan arbete och privatliv. I USA uppger 42% av frilansarna i en studie att arbetsformen ger dem den flexibilitet deras liv kräver då de inte har möjlighet att arbeta för en traditionell arbetsgivare. I samma studie uppger 84% av frilansarna att de uppnår den livsstil de föredrar, till skillnad från de 64% för de som inte arbetar frilans. (Almega, 2011)
3.4
Förväntningar på arbetslivet
Många undersökningar visar på att arbetstagare söker ett friare upplägg och att det finns ett växande intresse för att driva eget företag. De unga är en väl representerad grupp däribland, var tredje person i arbetsför ålder i Sverige anser att driva eget företag är det mest attraktiva alternativet till försörjning. (Nyberg, 2015) Det är även denna grupp, de unga, som inte sällan har både hög teknisk kompetens och affärskompetens. De är entreprenöriella, kollaborativa och trivs med att arbeta i team vilket även ka göra det svårt att sätta dem i traditionella hierarkiska organisationer med tydliga ansvarsområden. En del av de moderna företagen vänder snarare på det och tänker vilken typ av personer de behöver och anpassar organisationen därefter med en följd av en mer platt organisationsstruktur. (Steiber, 2015)
I en undersökning Sveriges Bästa arbetsgivare 2018 utförd av Universum (2018) framkom det olika egenskaper som associeras med de bästa arbetsgivarna; (1) möjlighet till eget ansvar, (2) respekt för medarbetare, (3) framgång på sin marknad, (4) goda referenser för framtida karriär och (5) trygg anställning. I Tillväxtverkets (2012) Entreprenörskapsbarometer presenterades olika drivkrafter för att bli företagare, där självständigt arbete var den främsta följt av att kunna förverkliga idéer.
När de deltagande personerna fick berätta om sina karriärmål lyfte de bland annat balansen mellan arbete och privatliv (Universum, 2018; Tillväxtverket, 2012). Det framkom även att de anser det viktigt att känna sig trygga, självgående och oberoende i sitt arbete. (Universum, 2018) Personlig utveckling var även av betydelse för att känna att de utmanas intellektuellt genom en
konkurrenspräglad arbetsmiljö och att känna att de tjänar ett högre syfte (Universum, 2018;
Tillväxtverket, 2012). Studier visar på att personer är villiga att byta arbete (Universum, 2018) eller bli företagare (Tillväxtverket, 2012) för att kunna kombinera arbete med privatliv och/eller få bättre ersättning ekonomiskt.
4
Resultat
I den här delen presenteras det resultat som framkommit av intervjuerna samt enkäten. Först redovisas intervjuerna, dessa i en ordning uppdelat utifrån de framträdande teman som upptäcktes under den analyserande processen. Därefter presenteras enkätens resultat uppdelat enligt de delar enkäten bestod av med en del diagram för att förtydliga svaren. För att se intervjuguiden se Bilaga 1 respektive Bilaga 2 för enkäten.
4.1
Intervjuer
Här nedan presenteras resultatet för studiens intervjuer. De intervjuade personerna är som tidigare nämnt fem personer och har alla arbetat eller är verksamma frilansare och/eller projektanställda inom mediebranschen.
Den första informanten är frilansande fotograf och har lång erfarenhet från branschen, men ingen specifik utbildning för professionen. Hen kommer att benämnas som Den äldre frilansfotografen. Den andra informanten är även den en frilansande fotograf, hen har betydligt kortare erfarenhet men fortfarande flera års erfarenhet, den här personen benämns därför Den yngre frilansfotografen. På gymnasiet läste personen ett samhällsprogram för journalistik med inriktning på fotografi, utöver det ingen eftergymnasial utbildning. Informanten har även läst en kurs i digital marknadsföring och även en om huliganism som fenomen.
Informant nummer tre arbetar med produktion av film, hen benämns vid Filmproducenten. Hen arbetar även på en kulturförvaltning och har där en tjänst på mer än halvtid. Informanten har en kandidatutbildning i film vilken lästes i New York, arbetar nu mest i Sverige men periodvis även i USA.
Den fjärde informanten har arbetat som projektanställd inom TV-branschen och har nyligen startat eget bolag, hen kommer att benämnas som TV-arbetaren. Informanten har en gymnasieutbildning inom ett estetiskt program med inriktning på fotografi, utöver det en kurs om projektledning och en tre månader lång praktik på ett produktionsbolag.
Personen som sist intervjuades arbetar idag oftast som produktionsledare i TV-branschen men kan även ha andra roller inom produktioner. Informanten arbetar även med att producera podcasts och har för en kort tid sedan startat ett Aktiebolag. Hen kommer att benämnas TV-/Poddproducenten. Har tidigare påbörjat en utbildning inom journalistik- och medieproduktion men avslutade den efter nästan två år för att börja arbeta istället.
4.1.1
Vägen till att bli egen/frilansare
Samtliga informanter berättade att de mestadels är självlärda vad det gäller frilansandet och kunskapen om hur företagande går till. Även om en del av dem berättar att de haft någon i sin närhet som har drivit ett eget företag har det inte varit inom samma bransch som de själva nu är aktiva inom.
Filmproducenten har två föräldrar som båda driver eget företag idag, inom två helt skilda branscher,
det är inget som har gjort att informanten själv har blivit sporrad till att starta eget. TV-arbetaren har haft en bonuspappa som driver en egen firma. Den yngre frilansfotografen har en morfar som har haft ett eget företag och då haft mormodern till hjälp. Den äldre frilansfotografen har haft många runt om sig som har haft egna företag, men de allra närmaste är pappan och systern. Där pappans revisor även har hjälpt till en del i början av karriären som frilansare.
4.1.2
Arbetsgivare
I denna del används ordet arbetsgivare synonymt med uppdragsgivare eller den person som har anställt någon för ett kortare projekt. Den yngre frilansfotografen berättar att arbetsgivaren denne arbetar för ibland kan maila/smsa utanför ordinarie arbetstid (exempelvis en sen vardagskväll eller helgdag) och då förvänta sig ett snabbt svar. TV-arbetaren förklarar TV-branschen som en hård bransch med högt ställda krav från arbetsgivare. Det är inte bara yttre faktorer som ej går att påverka utan även att arbetsgivarna alltid förväntar sig att du presterar på topp. TV-arbetaren förklarar även det som att en person aldrig är bättre än sitt senaste uppdrag. Detta är något även de andra informanterna beskriver. Det här är något de tycker kan upplevas pressande, att alltid behöva ligga på topp och prestera.
”Det gäller att prestera på varje jobb, du får ingen ny chans” – TV-arbetaren ”Det är också väldigt slitigt eftersom man kommer in i projekt som kräver 110
procent bara för att sedan byta till nästa som kräver lika mycket. – TV-/Poddproducenten
”Du är tvingad till att alltid göra ditt bästa, du måste alltid vara på en högsta nivå” – Filmproducenten
4.1.3
Kollegor och konkurrens
Gällande konkurrensen skiljde det sig något mellan informanterna beroende på del av branschen de är verksamma inom. För Den äldre frilansfotografen märktes det nästan aldrig då hen snarare upplevde en kamratskap kollegor emellan. Vilket även Den yngre frilansfotografen kunde stämma in på men även sätta sig emot då hen ändå ville vara ”bäst” på fält. Det kan även ligga till grund att de här
personerna ofta arbetar ensamma som fotografer på olika uppdrag. Jämförelsevis mot vad
TV-arbetaren berättade om den hårda konkurrensen från TV-branschen. Det förekom enligt informanten
mycket rykten, relationer av olika slag kollegor emellan, struntprat, fester och alkohol. Vilket allt tillsammans bidrog till en rätt smutsig typ av konkurrens vilken dessutom upplevdes svår och tuff beskrev TV-arbetaren.
”Vi är kompisar men jag vill vara bäst” – Den yngre frilansfotografen
Däremot upplevde TV-/Poddproducenten ingen större konkurrens, detta förklarat utifrån att det inte finns så många duktiga FAD:ar (First Assistant Director, likt en inspelningsledare) och att
produktionsledare behövs på alla projekt oavsett genre.
”Det är tack vare de här relationerna och nätverken man får sina jobb” – Filmproducenten
Filmdproducenten menar på att det kan bli rätt ensamt att sitta hemma och arbeta på sin dator. Det här
är en bild några av de andra informanterna också delar. De båda frilansfotograferna delar bilden av att det stundtals kan bli ensamt i arbetet.
”Jag tror att samarbeten är jätteviktigt, jag får oftast med idéer då /.../ de jag har jobbat med har bidragit med att filmerna blivit bättre” – Filmproducenten
Filmproducenten menar även på att samarbeten ofta bidrar till positiva förändringar av slutprodukterna
och även om det ofta handlar om individer och individuella uppdrag kan det vara en fördel att arbete i team med andra.
4.1.4
Tips till andra
När informanterna fick frågan om vad deras bästa tips är till personer, mer specifikt studenter, vilka funderar på att börja frilansa i mediebranschen kom det en hel del tips. Följande beskrivna utifrån vad varje person svarade. Den äldre frilansfotografen menade att det är viktigt att förstå vad du gör och för vem du göra det. Det gäller också ha en egen stil och uttryck samt att våga visa sin personlighet. Att vara trevlig, representativ och kunna leverera enligt kundens förväntan är enligt Den äldre
frilansfotografen viktiga egenskaper för en frilansare.
arbetaren lyfte vikten av att se sitt egenvärde och hur viktigt det är. Det här var något även TV-/Poddproducenten menade på då hen påpekade att det är viktigt att redan från början kunna
löneförhandla.
Den yngre frilansfotografen ansåg att det är viktigt att hitta en bra balans mellan arbete och privatliv,
fråga mycket i början som ny för att utvecklas. Det här var något även Filmproducenten ansåg vara viktigt, att våga fråga och visa sig sårbar för att kunna utvecklas. Den yngre frilansfotografen nämnde även att använda sig av kontorshotell kunde vara en hjälp för att få struktur och tydliga gränser kring arbetet. Det verkade även vara viktigt att vara snäll på vägen upp, vilket förklarades vidare med att du aldrig vet vem du kommer att arbeta med eller för i framtiden. Andra faktorer som verkade vara av vikt var att tycka om det du gör. Nedan citat från intervjuerna pekar på hur flera av informanterna menar på att det är viktigt.
”Du kan bara göra det du brinner för” – Den äldre frilansfotografen ”Du måste älska det du gör, du måste älska det så pass mycket att du
drömmer om det” – Filmproducenten “Du måste tycka att det är roligt!” – TV-arbetaren
4.1.5
Det positiva samt negativa i korta drag
Samtliga informanter fick berätta de tre mest positiva respektive negativa sakerna med att arbeta frilans eller som projektanställd. Varpå de alla fem var eniga om att friheten var en av de tre mest positiva sakerna. TV-arbetaren förklarade en lättnadskänsla över att kunna planera livet utan att direkt tänka på arbete. Att det var livet som var primärt och inte arbetet, semestern var inte begränsat till ett par veckor och styrdes av andra personer utan var något hen kunde styra helt själv. Den äldre
frilansfotografen förklarade att det kändes positivt att kunna ha helt eget ansvar och utifrån det få en
frihet. Vilket var något även den yngre frilansfotografen tyckte var bra med att arbeta frilans, just att få styra sin egen tid.
” Jag kan planera livet utan att direkt behöva tänka på mitt jobb /…/ nu lever jag för att leva, inte för att jobba” – TV-arbetaren
Filmproducenten lyfte resandet som något positivt, även att den här arbetsformen får en att alltid vara
bra. TV-arbetaren förklarade en annan positiv sida vilket var möjligheterna till att träffa mycket olika människor, ha flera kollegor och att arbetet då blir socialt. Det där med att det är ett roligt och varierande jobb, att arbeta frilans, var något samtliga informanter instämde. Den yngre
frilansfotografen kommenterade att det är mycket varierande dagar vilket gör att jobbet i sig blir kul.
Även TV-/Poddproducenten beskrev omväxlingen som något positivt.
”9 av 10 gånger har jag kul på jobbet” – Den yngre frilansfotografen ”Att jag kan välja uppdrag efter vad jag tycker är roligt och aldrig behöver göra
När de fick frågor om de mindre bra eller utmanande delarna med att arbeta frilans eller som projektanställd berättade om olika saker men de flesta handlade om osäkerheter och avsaknaden av fallskärmar och trygghet. De påpekade allihopa någon form av ekonomisk osäkerhet, det kunde vara i form av ekonomisk stress, osäker inkomst eller som TV-/Poddproducenten förklarade det “Att man måste vara väldigt bra på att löneförhandla”. Filmproducenten beskrev att arbetet lätt kunde bli penga-styrt och tänket kring arbete ibland blev för fokuserat på pengar och inkomst istället för på själva arbetet. Hela branschen beskrevs då ganska penga-styrd överlag vilket även kunde påverka det egna arbetet. Det här kunde även anses som en fördel då vissa perioder i livet kanske behövde större ekonomisk uppbackning och då går att moderera med mer uppdrag. Eller tvärt om när en period inte kräver lika stark ekonomi och det då kanske går att dra ner på arbetsmängden.
”Det är viktigt att vara ekonomisk och spara. Förbereda sig på det värsta /…/ Jag sparar så mycket jag bara kan” – Filmproducenten
”Det är väldigt ekonomiskt osäkert och all ledighet är obetald så man måste ha det i åtanke hela tiden” – TV-/Poddproducenten
Den äldre frilansfotografen lyfte problematiken med att behöva tacka ja till mindre kul uppdrag som
en negativ aspekt eftersom det kunde behövas fler uppdrag för att dryga ut lönen. TV-arbetaren lyfte samma sak men som en fördel eftersom det gjorde att hen kunde påverka sitt arbete i form av typ av uppdrag. TV-/Poddproducenten berättade att balansen mellan arbete och fritid var svår att få till och kunde därför vara en negativ aspekt av att arbeta frilans eller via projektanställning. Att alltid behöva arbeta lyfte den yngre frilansfotografen när de negativa och utmanande aspekterna fördes på tal. Vilket även verkar vara igenkännbart för Filmproducenten då hen berättade att arbetsmängden ofta var något besvärligt. Den enda som lyfte osäkerheten kring pension var TV-arbetaren, några av de andra nämnde dock att privat pensionssparande var viktigt att tänka på och något de gjorde aktivt själva.
En annan aspekt där två av informanterna inte delade åsikter var huruvida det var en god idé att ha en annan sysselsättning vid sidan om. Filmproducenten förklarade det som en möjlighet till trygghet att ha ett annat arbete vid sidan om frilansandet. Den äldre frilansfotografen däremot ansåg detta som en risk för att inte våga satsa och lyckas helt med sitt frilansande och rekommenderade snarare att våga satsa helt utan en sidosyssla.
4.2
Enkät
Respondenterna för enkäten var 34 personer, alla studerande inom mediebranschen. Det var 22 av de 34 respondenterna som studerar till Produktionsledare: Media. Vilket är ett kandidatprogram vid Malmö universitet inom fakulteten för Teknik och samhälle. Andra respondenter angav att de studerar utbildningar eller kurser inom till exempel Medieproduktion, TV-produktion, digital media creative,
motion design. För att säkerställa att respondenterna inte bara studerar en utbildning inom media utan även har planer på att vara verksamma inom branschen i framtiden så ställdes följande fråga: Inom
vilken bransch eller vilken typ av arbete skulle du vilja ha i framtiden? De 34 respondenter som
angav en tänkt framtid inom mediebranschen med olika typer av sysselsättning har tagits med i den här studien. De som angav en annan bransch är inte medräknade i resultatet eftersom studien undersöker studenter inom mediebranschen.
Av respondenterna angav sju personer att de har eller har haft ett eget företag. Det angavs då flera olika typer av företag, en av personerna som hade ett företag angav att det rörde sig inom en annan bransch än mediebranschen. Personerna som hade företag inom mediebranschen gav exempel på företag som arbetar med reklamfoto, VR, medieproduktion, webbyrå, uppbyggnad av marknad- och affärsstrategier samt musiker. När det ställdes en fråga angående om respondenterna har någon i sin närhet som bedriver ett eget företag svarade alla utom två att de kände någon med eget företag. Företagen i den här frågan var däremot från skilda branscher, men en hel del inom mediebranschen. De fick även frågan vilken relation de hade till personen/personerna de under den här frågan avsåg mena. Merparten svarade då antingen att det rörde sig om en förälder, sambo eller nära vänner. En del svarade även mor- och farföräldrar samt kollegor.
För att få en inblick i respondenternas förkunskaper om eget företagande ställdes frågor vilka ämnade söka svar på det. Eftersom en del tidigare hade angett att de hade eller har haft ett eget företag skiljde sig förkunskaperna avsevärt. Svar om att de hade förkunskaper förekom såväl som att det kom fram att de helt saknade förkunskaper, eller svar däremellan. När de fick svara på den hypotetiska frågan om de hade kunnat tänka sig att starta eget företag (då ospecificerat inom bransch) svarade 24 av 34 personer JA, att de hade kunnat tänka sig det. Frågan därefter, vilken undersökte om de kände sig tillräckligt förberedda för att kunna starta ett eget företag svarade 24 personer NEJ, att de inte kände sig tillräckligt förberedda för det.
I nästkommande del ställdes frågor som ämnade undersöka respondenternas uppfattning samt inställning till frilansande och projektanställningar. Det frågades även om vad de anser är viktigt för dem själva i deras arbetsliv och vad de anser attraktivt i arbetslivet. Endast nio av respondenterna angav att de har arbetat frilans förut, då inom filmproduktion, musik, skribent, foto, grafisk design, dansare, webbdesign och influencer marketing. Det var 26 av de 34 besvarande respondenterna som angav att de hade kunnat tänka sig att arbeta frilans i framtiden. På en annan fråga svarade 29 av alla 34 respondenter att de hade kunnat tänka sig att arbeta med kortare projekt/uppdrag i framtiden. När respondenterna ombads förklara vad frilansande betyder för dem blev svaren olika. De flesta svarade något i stil med att det handlade om att vara uppdragstagare utan att ha en anställning och att det ofta innebar eget företag. Det var en respondent som förklarade det som att fakturera jobb istället
