• No results found

Att diskutera tiggeri

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att diskutera tiggeri"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE

”ATT DISKUTERA

TIGGERI”

EN KVALITATIV STUDIE OM TANKAR OCH

ÅSIKTER HOS MÄNNISKOR I DET

VARDAGLIGA SAMHÄLLET KRING

FENOMENET TIGGERI

ADELA NTUMBA

Examensarbete Malmö Högskola i Socialt arbete, 15 hp Hälsa och Samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Juni 2015

(2)

”TO DISCUSS BEGGING”

A QUALITATIVE STUDY ABOUT THOUGHTS

AND OPINIONS OF PEOPLE IN THE

EVERYDAY SOCIETY

ON THE PHENOMENOM BEGGING

ADELA NTUMBA

Ntumba, Adela. To discuss begging. A qualitative study about thoughts and opinions of people in the everyday society on the phenomenon begging. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2015.

The purpose of this study is to analyse what a number of people think and believe about the phenomenon begging. The purpose is broken down into four main questions: Who are the beggars in the opinion of the informants? What do the informants think the circumstance of life of the beggars looks like? What do the informants think is the cause of begging? Do the informants think that begging is a problem? The empirical material consists of four open qualitative interviews with four different people in Sweden. The results show that there is a kind of tension since the informants described begging as feeling sympathy for the beggars but also that them described feelings arising when talking about begging. When the informants described their thoughts about begging and beggars, the informants categorized and described what they believed. Further on, they had almost similar thoughts. I discovered a theme of conceptions that came up during the interviews like EU-migrants and Romani people. The informants described the circumstance of life of the beggars as troublesome, depressing, and degrading and that the beggars often live in tents in parks or in barracks. When describing the causes of begging the informants agreed on that it had to do with the society in Sweden, and also with the society in the home countries where the beggars come from. The informants think that begging is a problem for the beggars specific but also for the society and begging should be adjusted. However the informants did think that begging is a phenomenon that always is going to exist. I can conclude that the results of this study is done with previous research, and with the purpose to arouse new questions and thoughts about begging related to social work and humans’ vulnerability in the society.

Keywords: Begging, beggar, categorisation, EU-migrants, Romani people, social work

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING 1

1.1 Syfte och frågeställning 2

2. BAKGRUND 2

2.1 Ett nygammalt fenomen från välgörenhet till fattigdom 2 2.2 Lagstiftning och rättigheter som EU-medborgare 4

2.3 Förändring på synen av tiggeri 4

2.4 Tidigare forskning - Vem tigger och hur förhålla sig 5

2.5 Orsak och levnadssituation 5

3. POSTKOLONIAL TEORI 7

3.1 Beskrivandet av ”de Andre” 7

3.2 Kategoriseringar av människor 9

4. METOD 10

4.1 Forskningsintresse 10

4.2 Urval 11

4.3 Tillvägagångssätt 12

4.4 Reliabilitet och validitet 14

4.5 Forskarrollen 14

4.6 Forskningsetik 15

5. RESULTAT OCH ANALYS 16

5.1 Tiggeri som fenomen 16

5.2 Orsaker till tiggeri 21

5.3 Möjliga åtgärder mot tiggeri 24

6. DISKUSSION 30

REFERENSER 35

BILAGA1 38

(4)

1

1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING

Andelen människor som försörjer sig genom att be om pengar i Sverige verkar ha ökat med åren och debatten kring ämnet är väldigt aktuell. På senaste tid har man kunnat se en del debatter kring tiggeri (se ex på debatter i referenslistan

Sydsvenskan, 2014, Sveriges Radio, 2014, Expressen, 2014). Det verkar vara ett fenomen som både upprör och berör människor. Det är också ett ämne som är viktigt och relevant att ta upp för det sociala arbetet, menar jag, då ämnet berör frågor om social utsatthet, ekonomisk ojämlikhet och migration. Ämnet handlar inte bara om enskilda individer utan också om EU-lagar, social välfärd och vem som har rätt till den. Att se vad människor har för tankar och åsikter kan också vara en push till de förändringsarbeten som görs kring människors utsatthet i det svenska samhället.

Människors åsikter om tiggeri verkar skilja sig mycket åt, och det var när jag följde en diskussion bland några bekanta som jag intresserade mig för frågan om vad människor tycker om fenomenet tiggeri, vad anser man att det är? Anna-Clara Campbell, Ellen Carp Samuelsson och Lisa Konnebäcks studie – ”Tiggarna på stan är bara skrapet på ytan” visar att socialarbetarna förstår tiggeri som ett fenomen med många problematiska dimensioner, samt att socialarbetarna pekade på att strukturella åtgärder bör vidtas och att man ser EU som ansvarig (Campbell et al. 2012). Deras studie är mycket intressant och relevant för det sociala arbetet, och den väckte frågor hos mig. Jag vill med denna uppsats bidra till att fördjupa kunskapen om synen på tiggeri, men med fokus på människor som möter tiggeri på gatan.

En socialarbetare kan definieras som någon som arbetar med och för människor. Socialarbetarens uppgift är att definiera behov, problem, resurser samt förändra människors sociala situation. Socialarbetaren benämns även som någon med ganska stor handlingsfrihet även om de är påverkade av de beslut som politikerna fattar (Billquist, 1999). Tiggeri är i hög grad något som socialarbetare arbetar med, men beroende på de beslut som politikerna fattar påverkas både

professionella människor inom socialt arbete av detta, men också människorna i vårt samhälle och sist men absolut inte minst de som tigger men som också är medmänniskor i vårt samhälle. Genom att jag intervjuar människor i det

vardagliga samhället så hoppas jag att få fram fördjupad kunskap om människors reflektioner och tankar kring fenomenet tiggeri, samt att det kanske ökar

medvetenhet om fenomenet och på så sätt kan lyfta frågor i förändringsarbete för utsatta människor i samhället.

Min studie bygger på en kvalitativ ansats för att få så djupt ingående information som möjligt gällande ämnet. Detta för att få kunskap om hur situationen ligger till utifrån vad informanterna säger (Bryman, 2011). Den kvalitativa ansatsen ligger som grund för att kunna besvara mitt syfte och frågeställningar. Fokus ligger på vad informanterna anser om tiggeri men jag tar även del av tidigare forskning rörande ämnet. På så sätt belyser jag vad forskare har kommit fram till gällande fenomenet och detta ger ett litet större perspektiv på ämnet även om fokus ligger

(5)

2

på informanternas tankar och åsikter. Dock på grund av ett intervjuerna görs med ett fåtal informanter kommer det blir svårt att få fram ett generaliserbart resultat.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka vad ett antal människor har för tankar och åsikter kring fenomenet tiggeri.

För att besvara mitt syfte använder jag mig av fyra frågeställningar som redskap för att besvara mitt syfte.

 Vem tror informanterna är de som tigger?

 Hur tror informanterna att tiggarnas livssituation ser ut?

 Vad tror informanterna är orsakerna till tiggeri?

 Anser informanterna att tiggeri är ett problem?

2. BAKGRUND

Vad menas egentligen med fenomenet tiggeri? Definitionen på tiggeri beror egentligen på vem man frågar. Jag kommer i detta avsnitt definiera tiggeri, men också ta upp hur det ser ut med lagar och rättigheter samt några exempel på hur tiggeri kan te sig. Tiggeri ligger nära fenomenet fattigdom och därmed har jag tagit med forskning som visar på att fenomenen kan påverka varandra. Det har varit svårt att hitta tidigare forskning kring just människors föreställningar om ämnet. På grund av detta har jag i detta avsnitt alltså lagt störst fokus på tiggeri och tiggare samt att en del forskning inte är gjord i Sverige. En gemensam nämnare är dock att tiggeri i vilket fall som helst handlar om utsatta människor oavsett om det är i eller utanför Sverige. Därmed har det ingen avgörande

betydelse om forskning kommer från Sverige eller inte då syftet kan relateras till tankar och åsikter oavsett var i världen man kommer ifrån. Det ökar endast mitt intresse att vilja göra en studie som fokuserar på fenomenet i Sverige. Syftet med min studie är som nämnts tidigare att undersöka vad människor har för tankar och åsikter gällande tiggeri.

2.1 Ett nygammalt fenomen från välgörenhet till fattigdom

Ulla Beijer (1999) förklarar att tiggeri är ett nygammalt fenomen. Det finns olika sätt att definiera och förstå tiggeri. Ett sätt att definiera det är att se på handlingen, här kan tiggeri beskrivas som när en person ber om pengar utan att erbjuda något tillbaka. Det kan också ses som ett socialt problem och som föreställs många gånger vara något som är organiserat menar Beijer (1999). Tiggeri framställs i vissa fall som ovärdigt och nedbrytande och som något som behöver åtgärdas eller regleras genom hjälp och stöd, även om det inte alltid har varit så menar Anna Meeuwisse och Hans Swärd (2002). Det finns med andra ord inte en specifik definition av begreppet, och jag är därför intresserad av att i denna uppsats försöka förstå vilken innebörd människor ger till begreppet.

(6)

3

2.1.1 En historisk tillbakablick och fram tills idag

I Sverige har tiggeri funnits sedan århundraden tillbaka, det är därför inte ett nytt fenomen menar Beijer (1999). Tiggeri sågs som ett naturligt inslag i det svenska samhället på den katolska medeltiden och tiggare ansågs fylla en positiv funktion i samhället. Det gav nämligen människor en chans till att göra goda gärningar förklarar Meeuwisse och Swärd (2002). På 1500-talet uppkom det en syn på tiggeri där fattigdom sågs som ett tecken på lathet och omoral. På 1800-talet definierades tiggeri som ett socialt problem och den synen lever kvar än idag (Meeuwisse & Swärd, 2002).

Vidare menar Meeuwisse och Swärd (2002) att i det svenska samhället ses dock tiggeri som ett stort problem som kommit hit och bör åtgärdas så snart som möjligt innan det blir större. Vad som uppfattas som problem varierar från tid till tid och mellan olika grupper och kulturer. Det är därmed inte självklart vad som är ett socialt problem även om det är ett begrepp som gemene man använder

(Meeuwisse & Swärd, 2002). En företeelse som uppstått med åren är att det i media sprids en del insändare och artiklar om de som tigger. Även fysiska trakasserier som sker gentemot de som tigger men också om hur människor försöker lyfta upp och hjälpa tiggare. Det har därmed under senare tid blivit mer aktuellt att göra mätningar för att faktiskt se vad folk i Sverige tycker om tiggeri (se ex Aftonbladet, 2015). Doktoranden Cecilia Parsberg har tittat närmare på den ökade förekomsten av tiggeri genom att intervjua ett 40-tal personer från

Rumänien. Hon förklarar att de flesta är romer som kommer till Sverige för att de uppfattar människor i Sverige som snälla, vänliga och tillmötesgående

(Sydsvenskan, 2014). Begreppet romer som benämning av en folkgrupp menar Norma Montesino (2010) och det är ett begrepp som de flesta med romskt ursprung använder sig av själva, då det härstammar från romani-språket. 2.1.2 Viljan att ge

En fråga som ligger nära tiggeri är frågan om att ge. För att de som tigger ska få ihop pengar måste någon ge pengar. Givandet i Sverige kännetecknas som att det är många som ger, men att summorna är relativt små menar författaren Tove Lifvendahl (2012). Det är dock oklart för mig om det handlar om givandet från individer eller givandet från kommuner eller stat. Enligt Lifvendahl (2012) brottas svenskar med en föreställning om att det kan anses vara fult eller till och med misstänksamt att ge bort en större summa pengar. Möjligen att det kanske kan handla om misstänksamhet och synen på att det anses var fult beroende på till vem, till vad eller till vilka man ger.

Det är svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vi ger i Sverige, men det är säkert att trenden har varit uppåtgående med åren förklarar Lifvendahl (2012).

Allmänheten, myndigheter, organisationer och företag utgör intäkterna i

samhället. Att vilja ge kan man dock göra av olika anledningar. Lifvendahl (2012) ger exempel på några teman som tros vara anledningen till varför man vill ge. Bland annat viljan att åstadkomma förändring, viljan att ”ge tillbaka” till en mottagare som man känner att man vill återgälda för det stöd man själv har fått, att man utifrån en personlig tragedi vill skapa meningsfullhet eller exempelvis för att kompensera de brister som existerar i välfärden. ”Skuldfrågan” är också

(7)

4

intressant på det vis att det möjligen ligger kvar en påverkan sedan de miljonåriga fossilerna att den som har ska dela med sig till den som inte har något. Lifvendahl (2012) förklarar att motiven och drivkrafterna är olika hos varje individ, men med utgångspunkt ifrån att man vill ge och i detta fall till välgörenhet.

2.2 Lagstiftning och rättigheter som EU-medborgare

Att ge till välgörenhetsorganisationer och att ge till någon på stan är möjligen olika typer av handling. Att ge till tiggare är inte något som brukas tas upp när man pratar om att ge, då välgörenhetsorganisationer oftast ligger högst. Dock är det intressant på så vis att båda företeelserna handlar om att ge. Som doktoranden Parsberg (2014) beskrev i sin forskning så är en del av de som tigger romer från Rumänien. Vidare om man är född i Sverige eller reser hit men är född inom Europa, har man som individ vissa rättigheter. En EU-medborgare är varje person som föds i ett EU-land, som får EU-medborgarskap per automatik. Som individ har man rättigheter som: att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU, rösta i val till Europarlamentet, skyddas av de andra EU-ländernas diplomatiska och konsulära myndigheter, rätten till tillgång till arbeten inom EU m.m. Dessutom är

diskriminering på grund av etnicitet förbjudet (Europeiska kommissionen, 2013). Med tanke på att många av de som vistas i Sverige och tigger är från Europa har de faktiskt rättigheter, men som i fall som när myndigheter avhyser dem, glöms bort att de har. Jag anser att det är viktigt att nämna något kring lagstiftning och rättigheter i min studie för att visa på att de faktiskt får visats här precis som vi. Det finns ingen lag som säger att man inte får tigga i Sverige. Per-Uno Johansson (2013) som jobbar på utredningsenheten på Gränspolisen menar på att det är först när en tiggare uppför sig påstridigt, till exempel genom att dra i människors kläder för att be om pengar, som man kan se det som lagbrytande. (DN.se, 2013). Det är viktigt att människor är medvetna om detta för att förstå när polis kan kopplas in eller inte. I media skrivs det om tågpersonal och annan personal som avhyser tiggare från platser. Med detta sagt är det inte tillåtet att göra så då det faktiskt inte finns en lagstiftning om tiggeri, utan endast i de fall när någon blir dragen i sina kläder för att ge pengar, kan det ses som påstridighet (DN.se, 2013).

2.3 Förändring på synen av tiggeri

Sammanfattat kan man säga att tiggeri först sågs som ett naturligt inslag i samhället, som fyllde en positiv funktion för att människor fick då chansen att kunna göra något bra, att ge till de som var i behov av det. På senare tid har den synen ändrats och idag ses tiggeri som ett socialt problem som behöver åtgärdas (Meeuwisse & Swärd, 2012). Enligt Lifvendahl (2012) gillar Sverige att ge pengar till välgörenhet, föreningar, stiftelser som går till människor som på något sätt lever i utsatthet. Dock verkar inte just att ge till tiggare vara ett ämne som det talas om. När det talas om tiggeri och vilka det är som tigger så pratas det ofta om ”romer” som den grupp som man ser tigga. Parsberg (2014) menar att de flesta kommer hit för att de har hört goda rykten om att tigga i Sverige. Dock beskrivs tiggeri idag som något problematiskt, nedbrytande och ovärdigt menar Meeuwisse och Swärd (2002). De förklarar vidare att vad som definieras som problematiskt varierar från tid till tid samt olika grupper och kulturer. Utvecklingen på synen på

(8)

5

tiggeri har alltså gått från att definiera tiggeri som något bra i relation till att människor får ge till idag som något som sätter människor i utsatthet.

2.4 Tidigare forskning – vem tigger och hur förhålla sig

Som nämnt tidigare har det varit svårt att hitta tidigare forskning om just

människor åsikter och tankar kring fenomenet tiggeri. I den forskning som finns ligger fokus mer på olika aktörers föreställningar som exempelvis

socialsekreterares syn på fenomenet. I en svensk undersökning på 90-talet intervjuades ett antal socialsekreterare, varav majoriteten ansåg att allmänheten inte bör ge tiggare pengar för att det kan uppmuntra deras missbruk. Definitionen av tiggare var till största del på den tiden som svenska hemlösa missbrukare (Beijer, 1999). År 2012 visade en svensk studie att socialarbetarna som intervjuades inte beskrev tiggare som en svensk hemlös längre utan istället beskrev man en utländsk EU-medborgare som troligtvis hade romskt ursprung. Det hade stor utbredning till olika förklaringsmodeller bakom fenomenets uppkomst. Vissa använde sig av kulturella förklaringar som hade som utgångspunkt från stereotypa föreställningar om romer som folkgrupp.

Frågetecken fanns också kring vilken roll den svenska staten borde ha när det kommer till tiggarnas livssituation (Hansson, 2014). Jag kan se att det skett en förändring både i synen på vem som tigger och hur människor skall förhålla sig till detta. En intressant fråga för min uppsats är om detta synsätt som

socialsekreterarna bär på också finns hos de människor jag intervjuar. Vidare frågar jag mig om huruvida fattigdom och tiggeri kan ha en koppling, och om i sådana fall de jag intervjuar har någon tanke kring det.

2.5 Orsak och levnadssituation

Främsta orsaken till tiggeri är fattigdom. Att sakna ekonomiskt stöd har för vissa individer gjort att företeelsen att be om pengar på gatan är ett sätt att försöka överleva. Dock visar forskning från 90-talet då fokus var på svenska tiggare, att många som tigger självmant väljer att inte söka hjälp hos till exempelvis

socialtjänst och vissa väljer att begå brott för att de anser att det är ärligare, vilket i sin tur kan bibehålla stigmatiseringen gentemot dessa människor då de avviker från det normativa samhället (Beijer, 1999). En studie i Malaysia visar att på grund av den socioekonomiska pressen som existerar, tenderar fattiga att sätta sig på gatan och tigga som sin sista utväg menar Mohd Ramlan Mohd, A-Ain

Zubaidah Mustafa och Nur Dalila (2014). Fattigdom är ett fenomen som somliga individer och grupper världen över hamnar i. Hur man definierar fattigdom beror på hur samhället definierar det. Fattigdom delas vanligtvis upp i två grupper, där absolut fattigdom innebär det som behövs för att överleva och relativ fattigdom innebär det som behövs för att inte avvika för mycket i jämförelse med sin klassnivå och att socialt kunna delta i den. Dual fattigdom är också ett begrepp som innebär att man tillgodoser både det biologiska, som exempelvis mat, kläder och bostad men också sociala behov som exempelvis sjuk- och hälsovård och utbildning (Rauhut, 2006). Forskning visar att fattigdom har i vissa fall en positiv signifikant relation med tiggeri. Vidare visar forskning att tiggeri är för några ett instrument för en potentiell källa av inkomst (Mohm Ramlan Mohd et al. 2014)

(9)

6

En studie i Indien visar att 73 procent av 168 deltagande män och kvinnor som var beroende av att tigga som sin enda inkomstkälla medan 27 procent inte var ute och tiggde som sin enda inkomstkälla. 36 procent började att tigga redan som små barn, vilket påvisar att en del redan upplevt fattigdom under sin uppväxt. De flesta i denna gruppen har ingen utbildning. 60 procent hade aldrig gått i skolan och 26 procent lämnade skolan redan som unga (Malik & Roy, 2012). I Sverige är åsikter olika om huruvida tiggeri bör förbjudas eller inte. Det finns till exempel förslag på att om man förbjuder tiggeri så kommer det automatiskt ta bort stigmatisering mot de utsatta (se ex DN.se). Forskning visar att det är centralt att visa på fattigdom för att förstå fenomenet tiggeri och möjligen varför man tigger (Malik & Roy, 2012).

Tiggeri är ett fenomen som förekommer världen över. I Malaysia är förekomsten av fenomenet stor på gatorna. Tiggeri på samhällets gator ses ofta som anti-socialt beteende bland människor menar forskaren Arshad Mohd Ramlan Mohd (2014). På gatorna ser man tiggare på offentliga platser som på exempelvis

bensinstationer, utanför restauranger, butiker, moskéer och kyrkor. Tiggeri har inte fått mycket uppmärksamhet varken av polisväsende eller av samhället. Enligt en rapport av UNICEF (1990) blev tiggarna utsatta för misshandel, försummade och övergivna av samhället. Man ser på tiggeri som ett stadsproblem och det ses ofta i många stadsområden. Med detta kan man även se en ökning av tiggeri i städer i exempelvis Storbritannien och inte bara i u-länder. Tiggeri som stadsproblem kan ses över hela världen och har blivit ett mer vanligt fenomen med åren. I Malaysia ser man tiggeri som något som är svårt att stoppa på grund av människors givmildhet och sympati för människor som tigger (Mohd Ramlan Mohd et al. 2014).

Att behöva tigga innebär att man måste hitta vissa platser där man kan samla ihop pengar. Forskning i Indien visar att torg och marknader är de ställena som de som tigger föredrar att vara på. Trafiksignaler kom på andra plats och tempelplatser på tredje plats om de som tigger får välja. Andra platser som räknas som favoriter är busshållplatser, tågstationer, turistställen, biografhallar och parker m.m. Forskning visar även att den personliga inkomsten hos en tiggare beror på om man är kvinna eller man. Malik och Roy (2012) menar att män tenderar att tjäna mer än kvinnor på grund av att många män lägger mer kvalitetstid på att tigga medan kvinnor med familj tar ansvar för familjesysslor också. Malik och Roy (2012) förklarar att det även är skillnad på om man använder sig av alkohol eller inte när man ska tigga. En studie visar på att de tiggare som inte konsumerar alkohol tjänar högre än de som dricker alkohol. Samma studie visar också på den personliga inkomstkällan påverkas av vilken utbildning man har. Ju högre utbildning man har desto mer tjänar man som tiggare, då det har gjorts studier på att utbildade tiggare har högre chans att komma på mer effektiva strategier för att tjäna mer pengar (Malik & Roy, 2012).

Som Meeuwisse och Swärd (2002) tidigare nämnt så kan tiggeri i vissa fall ses som något som det behövs göras något åt. Forskning visar på att Indien har några lösningar när det kommer till att arbeta med tiggeri. Malik och Roy (2012) visar på att trots snabb ekonomisk växt i Indien, anses tiggeri fortfarande vara ett stort

(10)

7

problem, men de har inget förbud mot att tigga. 2005 var det 60.000 människor i New Delhi som kunde klassas som tiggare enligt Council of Human Welfare. Regeringen i Indien har på grund av detta introducerat olika projekt för

upplyftandet av tiggarna. Tiggarna sågs i många fall som alkoholister och som inte förtjänade att få allmosor. Regeringen bestämde sig för att erbjuda utbildning eller terapi för att få tiggarna till en mer normal sinnesförfattning, eller till en attityd som skulle vara hjälpsam gentemot samhället, istället för att de ska ses som skadliga för samhället (Malik & Roy, 2012). Synen på vem som tigger är en företeelse som ofta kommer upp. Beroende på vem det är, så verkar olika attityder uppdagas. Malik och Roy (2012) visar på att tigga är något som tiggarna skäms för och att de vill sluta är något som enlig statistik verkar stämma. Ytterligare en studie i Indien visar att majoritet av de som tigger egentligen inte gillar att försörja sig genom att tigga. Om det fanns jobb ledigt så hade de flesta slutat direkt för att ta det jobbet även om det är för en mindre månadslön. Många av de som tigger kan tigga på ett ställe som de faktiskt gillar, men kan samtidigt utan tveka flytta till ett annat ställe om det gynnar dem (Malik & Roy, 2012). I detta avsnitt har man kunnat se att en viss syn skapas utifrån vem det är som tigger där

beskrivningar om tiggerisituationen spelar roll och beskrivs olika beroende på tiggares kön, om de dricker alkohol eller inte, samt vilken utbildning man har. Att beskriva andra och skapa en syn är vad som uppdagas. Därav mitt val av

postkolonial teori.

3. POSTKOLONIAL TEORI

Syftet med min studie är att undersöka vad människor har för tankar och åsikter kring fenomenet tiggeri. För att förstå mitt syfte på en djupare nivå har jag valt att använda mig av den postkoloniala teorin. Jag väljer detta för att gå bortom

diskussion om man ska ge eller inte, eller om åsikterna är positiva eller negativa och istället närma mig frågan om makt, kategoriseringar och beskrivningen av andra, så kallade ”de Andra”. Den teoretiska utgångspunkten om

postkolonialismen är ur koloniseringens historia och hur den fortfarande möjligen kan till en viss del, ha inverkan på vårt samhälle.

3.1 Beskrivandet av ”de Andra”

Enligt den postkoloniala teoretikern Ania Loomba är kolonialismen ganska outforskad och inte något som direkt debatterats i Sverige. Loomba (2006) förklarar vidare hur kolonialismen innebar att utveckla en syn på att dela upp människor som ”oss” och ”de Andra”. På 1930-talet hade 84,6 procent Loomba menar som jordens yta varit under någon slags kontroll vid något tillfälle.

Ockupationen av både länder men också resurser förändrade européers syn på de Andra. Kolonialmakterna framställde de koloniserade människorna som

underlägsna ”raser” och ”kulturer” förklarar Loomba (2006) vidare.

Loomba (2006) menar att kolonialismen innebar att kolonialmaktsländerna gjorde skillnad på världens befolkning till ”vi” och ”dem”, det vill säga ”the West and the rest”. De som framställdes som ”vi” beskrevs som civiliserade medan de som

(11)

8

pekades ut som ”dem” eller ”the rest” beskrevs som barbarer. Denna syn på att skilja människor fick bra draghjälp när vetenskapen konstruerade binära

skillnader på vitt, kristet, civiliserat ”vi” och svart, icke-kristet, ociviliserat ”dem”. I Europa uppkom en idealistisk föreställning om att de vita hade en skyldighet att civilisera och hjälpa de koloniserade samhällena. Detta genom att erövra land och resurser, ingripande av nationers politiska och kulturella struktur samt att

dominera på områdena och göra sitt egna språk till koloniernas första språk (Loomba, 2006).

Kolonialism kan enligt Loomba (2006) vidare definieras som erövringen och kontrollen över andra människors land. Att erövra och ta kontroll handlade i

grund och botten om makt, att stå högst upp i maktstegen. Beskrivningen av

”dem” var människor som bodde ute i skogen, var aggressiv, saknade känsla för moral och utgjorde därmed ett hot för civilisationen. De som framställde sig som ”vi” klädde ”dem” i kategoriseringar och med vetenskapen bakom sig gjordes ”dem” till ett faktum att vara på ett visst sätt. Ett sätt som var materia för

förändring. Detta förändringsprojekt skulle då göras av de moderna, rationella och civiliserade, i en fråga om makt (Loomba, 2006).

Enligt teoretikern Edward Said (1993) är diskursen om Orienten, som är en del av det postkoloniala tänkandet, en uppfinning som kommer från Västerlandet, men som egentligen inte finns. Att sätta ihop Öst och Väst mot varandra, där väst studerar Öst som den Andre, för att systematisera dess språk och kultur, bidrar till fasthållningen av imperialismens och kolonialismen järngrepp om världen vi människor lever i. En tes enligt Said (1993) är att orientalister har varit

medhjälpare till den imperialistiska idé som kunde beröra för vår stormaktstid. År 1889 hölls en orientalistkongress i Stockholm, Uppsala och Kristiania där man delade upp kongressen i sektioner: som de kallade för en arisk, en afrikansk och en semitisk med islam. Att Väst betraktade Öst som den Andre och tillskrev människorna egenskaper som främmande människor, var enligt Väst givet för att framhäva egna framgångar menar Said (1993). Författarna Maria Eriksson Baaz, Håkan Thörn och Catharina Eriksson (2011) menar att redan då var det alltså inget främmande fenomen att dela upp och kategorisera människor utifrån var de kom ifrån. Med hjälp av en massmedial utveckling, verkar det än idag göra att man håller kvar det orientaliska synsättet och därmed så tenderar det att upprätthållas i samhället. Som i ovanstående exempel där föreställningar om romer ligger som en latent struktur. Detta kan åter igen kopplas till begreppen kategorisering och beskrivande av människor för en maktposition i samhället, viljan att stå överst i maktstegen (Eriksson, Eriksson Baaz, Thörn, 2011).

3.1.1 Effekterna av synen på ”de Andra”

Postkoloniala teoretiker analyserar effekterna av kolonialisering. Kolonialismen bör enligt postkoloniala förespråkare inte ses som något som har gått över utan tvärtom och de pekar på att kolonialismen fortfarande har en inverkan på samhället idag. Benämningen ”post” kan därför ibland ses som otydligt då begreppet oftast definieras som något som är förbi. I sammanhanget postkolonialism står ”post” för att man skall se kolonialismen som något

pågående men också att man ska tänka utanför de föreställningar som då skapades under kolonialismens era (Eriksson et al. 2011). Somliga menar att kolonialismen

(12)

9

bör ses som en del av dagens sociopolitiska karta som fortfarandes modifieras av dessa makter (Loomba, 2006).

Det koloniala arvet lever, fastän i nya skepnader, förklarar Ania Loomba (2006). Hon menar att föreställningar om de Andra som ociviliserade varelser som bör genomgå förändring för att kunna leva bland ”vi”. Postkoloniala förespråkare kallar förflyttningen av kolonialismarvet till västvärlden och segregationen som sker för ”intern kolonialism”. Människor diskrimineras idag på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, inom rättsväsende, utbildningssystem, i media etc. Loomba påpekar att många ställen i Europa beskrivs ha stigmatiserade områden där människor med en annan bakgrund eller kultur än den typiska kristna

västerländska skickas bort. Loomba förklarar att De Andra finns nu bland ”oss” men trots det fortsätter maktstrukturer att göra invandrade till främmande, fast nu sker de endast några bostadskvarter ifrån varandra. Vidare förklarar hon att först skiljer människor åt på människor, för att sedan sätta dem i kategorier och för att sedan ge dem egenskaper som framställer dem på ett visst sätt (Loomba, 2006).

3.2 Kategorisering av människor

Ett begrepp som kan kopplas till postkolonial teori är begreppet kategorisering. Att sätta saker och ting i kategorier är något som människan gör redan som barn för att skilja på vad som är vad. Att kategorisera och fördela människor kan som nämnt tidigare också göras i frågan om makt. Loomba (2006) skriver att redan under 1200- och 1300-talen existerade bilden av de Andra. Kolonialismen använde sig av bilderna på de Andra och utvidgade dem till att även inkludera andra folkgrupper i kategorier (Loomba, 2006). Kategorisering är något som ingen i samhället kommer bort ifrån i det sociala livet menar författarna Karin Borevi och Per Strömblad (2004). De menar på att i olika sammanhang påverkas relationer och beslut av verkliga eller påstådda skillnader mellan olika grupper av människor. Genom hela livet är vi som människor indelade i olika grupper, både formellt och informellt. Enligt Borevi och Strömblad (2004) existerar indelning exempelvis på arbetet, i skolan och under vår fritid. De förklarar vidare att får man ett så kallat ”medlemskap” i en given grupp kan man förknippa det med rätten att bestämma över andra. Enligt dem handlar det om makt, status och förväntningar. Också omvänt kan det innebära att man blir ett föremål för andras maktutövning. Sådana gruppskillnader kan påverka människor på många olika sätt menar Borevi och Strömblad (2004). Föreställningar om sociala identiteter fylls och föreställningar kan i sin tur reproduceras i samhället. De etiketter som fästs vid människor kommer så småningom leva sitt eget liv när de reproduceras (SOU 2004:48).

En grupp människor som sedan länge blivit placerat i fack och som fått etiketter tillskriva som gjort att de blivit förföljda och trakasserade genom åren, är romerna, menar Niklas Westin med andra på socialstyrelsen. För att upplysa begreppen om kategorisering, makt och beskrivning av de ”Andra” vill jag ta upp många romers livssituation som exempel. Westin m.fl.(2014) förklarar vidare att situationen för romer är särskilt allvarlig i exempelvis Rumänien, Ungern, Slovakien, Bulgarien som alla är EU-medlemmar men där myndigheter ingriper och läger rivs där romerna är bosatta. Rumänska romer som är EU-medborgare

(13)

10

och har rätt att vistas fritt i tre månader i andra EU-länder utvisas. Även i Sverige har romer från EU-länder körts iväg från där de bor (Westin, Wallengren,

Dimiter-Taikon & Westin, 2014). SOU 2010:55 visar på kritiska mått som används i uppföljning av välfärdspolitiken som visar att romer ligger under riksgenomsnittet såsom lägre utbildning, arbetslösheten är högre, de är mer beroende av socialbidrag, en kortare förväntad livslängd, allvarligare hälsoproblem, resurser som är svagare och har mindre inflytande och makt. Westin m.fl.(2014) förklarar att romer möter i vardagslivet misstänksamhet och attityder som pekar på fördomsfulla beteenden. Vidare förklarar författarna att det existerar negativa stereotyper om romer och som är stark befästa. Ett starkt kopplat begrepp till ett sådant fenomen är antiziganism. Antiziganism definieras som en fientlighet och inställningar på ett nedvärderande sätt som människor som inte är av romskt ursprung har om romer som individer men också om romsk kultur, traditioner och samhällsliv menar Westin m.fl. (2014) Begreppet antiziganism diskuteras om det är ett lyckat begrepp på så vis att begreppet går tillbaka till ordet ”zigenare” som för många romer är av nedvärderande klang. I betänkandet Romers rätt (SOU 2010:55) förklaras begreppet med att

formuleringen lånats från definitionen antisemitism. Antiziganism beskrivs som en latent struktur som är bestående där fientliga föreställningar mot romer som kollektiv existerar. Det resulterar i att flertalet romer diskrimineras och drivs bort just för att de är romer (Westin et al. 2014). Poängen med att ta upp detta är alltså att förklara makten i skapandet av andra som enligt teoretikern Loomba (2006) existerar, kopplat till hur synen på tiggeri i Sverige idag. Mitt fokus i studien med postkolonial teori som val ligger dock på kategoriseringar av människor och beskrivandet av andra.

4. METOD

För att besvara mitt syfte, att se vad människor har för tankar och åsikter kring fenomenet tiggeri, har jag valt att utgå från kvalitativ ansats. I detta avsnitt beskriver jag mitt intresse för ämnet, vilket tillvägagångssätt jag hade under studieprocessen och vad jag som forskare varit tvungen att tänka på när det kommer till min forskarroll och etik gentemot de människor jag tänker att intervjua.

4.1 Forskningsintresse

Att försöka bestämma vilket forskningsintresse som är dominerade i sitt projekt är viktigt, då det har en betydelse som är avgörande för viktiga vägval i resten av forskningsprocessen. Jag skulle vilja peka på att min studie har ett utforskande intresse. Jag som forskare vill vinna kunskap om människors tankar och åsikter om tiggeri. Jag vill utforska för att på så vis försöka förstå människors

föreställningar kring fenomenet. Hur upplevs tiggeri hos människor? Som forskare vill jag alltså få en bild av hur tiggeri ses utifrån vad informanternas tankar. I och med att det är ett utforskande forskningsintresse så var det viktigt att hitta informanter som är relevanta för undersökningen. I detta fall så gällde det att hitta människor av olika kön, ålder och härkomst för att försöka förstå syftet, att se människors tankar och åsikter om tiggeri. För mig var det viktigt att belysa frågan med tanke på det begränsade material jag fick in, att ändå kunna upplysa

(14)

11

om att människors åsikter och tankar spelar roll då vi alla är en del av samhället oavsett vilken generation eller bakgrund man kommer ifrån. För att då försöka förstå människors upplevelse av tiggeri kom jag som forskare att koppla det empiriska materialet med tidigare forskning och teorier för att försöka få en bild eller förståelse för fenomenet (Rosengren & Arvidsson, 2010).

Kvalitativ ansats använde jag för att min undersökning riktar som mot att få en utforskande bild av åsikter och tankar av fenomenet tiggeri. Målet var alltså att få en djupgående bild av ett särskilt område. En annan utgångspunkt utifrån den kvalitativa ansatsen är att den är kännetecknad av flexibilitet. Vilket innebär att med tanke på att man går djupgående in på ett specifikt område kan man komma att ändra inriktningen på forskningsfrågan, beroende på vilken data som samlas in från de olika källorna under arbetets gång (Grønmo, 2006).

Kvalitativ forskning kan i vissa fall göra det svårt att behålla en objektiv syn på den information man får fram och förknippas därför ibland även med

subjektivitet. Eftersom syftet var att få en djupgående studie rörande ett ämne står forskaren, alltså jag i detta fall, ofta i närhet till sina datakällor. Denna närhet kan uppkomma då forskaren arbetar i direktkontakt med informanterna (Grønmo, 2006).

4.1.1 Att intervjua

Min studie utgjordes av kvalitativa intervjuer med människor inom olika

målgrupper för att få information till att besvara mitt syfte och frågeställningar. På detta sätt kunde det ske att jag skapade en närhet till datakällorna genom att jag arbetade tillsammans med dem (Bryman, 2011). En intervju kan förklaras som en kommunikation som är mellan två eller ibland tre personer: en intervjuare, en respondent och en åskådare. Dessa kan beskrivas som roller som lyder under vissa bestämda regler. Kunskap, upplevelser, erfarenheter, åsikter, attityder, värderingar är exempel på vad en intervju bör förmedla från en intervjupersons sida.

Förmedlingen som försiggår sker på det omedvetna och medvetna planet. En intervjuprocess behöver inte alltid utgöra en publicerad intervju utan kan istället utgöra grunden för andra typer av offentliggöranden som exempelvis i artiklar eller vetenskapliga rapporter (Krag Jacobsen, 1993) I mitt fall använde jag mig just av intervju för att jag sökte efter kunskap, åsikter och attityder gällande tiggeri och för att sedan inte publicera själva intervjun utan för att använda som en grund för min studie.

4.2 Urval

Urval eller även så kallat sampling innebär att kvalitativa forskare oftast väljer målstyrda urval i sin undersökning. Forskare menar att man väljer ut enheter som exempelvis individer, dokument eller organisationer och så vidare för att få en så noggrann beskrivning som möjligt av det ämne forskaren vill belysa. Inom målstyrt urval finns det olika tillvägagångssätt för att välja en viss typ av urval, dock har dem alla gemensamt att urvalet görs utifrån forskningens mål (Bryman, 2011). Som forskare var jag tvungen att tänka på vilken individ eller så kallad enhet som borde undersökas för att få så mycket information som möjligt. Att jag gjorde ett strategiskt val och intervjuade människor från olika målgrupp så som ålder, kön, härkomst och sysselsättning var relevant i min undersökning. För att försöka få ett så brett resultat som möjligt valde jag strategiskt ut de som skulle svara på min undersökning. Till exempel att jag valde två personer som är yngre både en med svensk etnisk härkomst och en med utländsk härkomst samt två

(15)

12

personer som är äldre med svensk etnisk härkomst och utländsk härkomst samt att de inte är av samma kön. Jag valde människor genom bekantskapskretsen som enligt mig kunde vara relevanta för min studie. Jag satt och tänkte vem som skulle kunna vara intressant att intervjua för min studie och började prata med folk jag känner om möjliga informanter, vilket man även kan kalla för ett

bekvämlighetsurval, där man tar vad man har. För mig var det relevant att välja två yngre personer, man och kvinna, varav en är av svensk etnisk härkomst och en av utländsk härkomst samt likadant upplagt val av en med svensk etnisk härkomst och en av utländsk fast en äldre man och en äldre kvinna eftersom det för mig var intressant att få en viss spridning på informanterna. Syftet med detta var att kunna se om jag sedan kan dra någon slags slutsats av mitt strategiska val med en

spridning på informanter (Rosengren & Arvidsson, 2010). Jag tittade även på vilken sysselsättning informanterna har eftersom de flesta svenska medborgare har någon typ av sysselsättning (Se ex di.se, 2015).). Genom att välja personer som är olika varandra möjliggör det att få ett bredare svar när det kommer till mitt syfte och frågeställningar då personerna har olika mycket att berätta men också för att se ifall det skulle finnas ett samband eller en skillnad med en spridning på ålder, kön, härkomst och sysselsättning. Eftersom syftet är att se situationen från människor som inte är socialt utsatta sida så var det de som behövde väljas och inte de som faktiskt tigger. Det är enligt mig viktigt att benämna att min studie är väldigt begränsad och därför kan man inte säga något om människors syn på tiggeri generellt. Dock tycker jag ändå att studien är relevant på så sätt att med hjälp av att välja ett antal informanter som delar med sig av sina åsikter och tankar så kan möjligen denna studie resa frågor och funderingar kring fenomenet.

4.3 Tillvägagångssätt

I det tidiga stadiet av forskningsprocessen hade jag ett område jag var intresserad av. Tanken kan uppstå från i princip var som helst egentligen såsom utifrån teoretiska frågeställningar, vetenskapliga debatter eller egna intressen etc. I mitt fall så var det utifrån den aktuella debatten som existerar idag, men också av egna intressen då jag såg en diskussion på Facebook mellan bekanta som diskuterade kring vad de tyckte om tiggare. En förstudie var i mitt fall lämplig att göra. Jag har läst en hel del på internet både avhandlingar, uppsatser och artiklar kring fenomenet tiggeri för att få en uppfattning om vad för specifika frågeställningar jag skulle kunna ha samt vilka jag skulle kunna prata med när jag forskar. I förstudien har jag också bejakat vilka problem som skulle kunna uppstå samt bejakat de etiska riktlinjer jag bör följa under min studie (Aspers, 2011). Märk väl att jag vill inte endast lägga fokus på intervjuerna utan också på det arbete som gjorts innan och tiggares situation för att kunna se en koppling mellan hur det enligt forskning är och vad jag får ut av mitt empiriska material. För att få en bättre bild av ämnet började jag arbetsprocessen med att göra en

litteraturgenomgång och leta efter tidigare forskning om tiggeri. Detta för att få en kunskap om vad som redan finns om ämnet och för att kunna styrka eller

ifrågasätta den framtida information jag får genom mitt arbete. Syftet med genomgången var att konkret granska vad som skulle uteslutas och om vad som var aktuellt för mitt ämne (Bryman, 2011). Med detta sagt så var en stor del av arbetet av litteraturgenomgången att välja den litteratur som var relevant, då jag endast ville rikta in mig på fenomenet tiggeri. Under litteraturgenomgången hade jag dock lite svårt att bestämma vad jag vill definiera människors negativa åsikter och tankar om tiggeri som. Främlingsfientlighet och diskriminering var begrepp som användes i viss tidigare forskning. Oavsett, så är inte huvudpoängen med min studie att skilja på negativa och positiva tankar om tiggeri, därmed ville jag välja

(16)

13

en teori som fångar begreppen kategorisering och hur man beskriver andra då det är de begreppen jag vill närma mig i studien.

Efter litteraturgenomgången valde jag att mitt arbete skulle innefatta kvalitativ ansats för att få tillfälle att intervjua människor. Jag använde en öppet riktad intervju som jag valde för att det innebar att jag fick en möjlighet till friare meningsutbyte och följdfrågor under dialogens gång (Aspers, 2011). Vilket i min studie är till fördel eftersom att jag vill belysa människors åsikter, alltså finns det mycket information att hämta. Därmed underlättar det med en intervju som ger möjlighet att vara lite mer fri i dialogen när ämnet är så pass brett som det är. 4.3.1 Användning av begrepp

Att använda sig av ordet tiggeri när man beskriver de människor som sitter på gatorna och ber om pengar kan för vissa vara stigmatiserande i sig. I min studie hade jag kunnat benämna dem som människor som ber om pengar. Att jag inte gör det kan på ett sätt göra att jag reproducerar begreppet tiggeri och de

företeelser som finns kring fenomenet. Dock eftersom det är specifikt människors åsikter och tankar om fenomenet och begreppet tiggeri jag är ute efter att

undersöka i sig så är begreppet relevant att användas i min studie (Sahlin, 2002). 4.3.2 Insamling av data

Vid den empiriska fasen är det centralt att man ska samla in data. Att samla in data innebär att ta reda på vad som gäller i en bestämd situation. Utifrån mitt syfte, mitt insamlade empiriska material, de intervjuer jag gör med människor eller så kallade informanter. I min undersökning var jag mycket öppen i det jag undersökte. Som forskare var jag ute efter att konstruera och förklara begrepp. Om jag då använde mig av riktat öppen intervju så kunde den informant jag studerade själv välja vad hon eller han ville lyfta fram. Som slutmål skapades då nya begrepp och variabler. För att besvara mitt syfte och frågeställningar var det lämpligast för mig att använda mig av intervjuguide (se bilaga 1). Jag använde mig av frågeteknik då observation inte kan hjälpa mig att besvara mitt syfte och frågeställningar. Om jag hade använt mig av observation så undersöker jag hur individer interagerar med varandra, men eftersom mitt syfte är att veta individers åsikter och tankar av tiggeri så är det relevant att använde mig att frågeformulär och prata med individerna för att få fram relevant data till mitt syfte och

frågeställningar (Rosengren & Arvidsson, 2010).

Som forskare var jag dock tvungen att tänka på att mina frågor inte får vara ledande eller obegripliga. Om samtalet styrdes starkt av mig som intervjuare, fanns det en risk att balansen tippar åt mitt håll. Jag som forskare vet inte mycket om människors föreställningar gällande tiggeri, därför var jag tvungen att vara öppen för alla intryck som kunde ges. Det händer att vid frågeformulär blir

informanterna påverkade av att de spelas in och ”finslipar” sina svar för att det ska låta bra i inspelningen. Det vill säga intervjuareffekt. Också att informanten kan påverkas av mig som till exempel mitt kön, attityd, etniska tillhörighet m.m. (Rosengren & Arvidsson, 2010). I mitt fall gjorde det inte så mycket eftersom jag var ute efter vad folk tycker och tänker och därmed utgick jag ifrån vad

informanterna sa och antog att det var vad de tyckte och tänkte då jag inte var ute efter något specifikt svar eftersom frågan är så öppen.

(17)

14

Informanterna som jag kontaktade fann jag genom bekantskapskretsar vilket underlättade mitt sökande efter människor inom olika målgrupper. Det var först svårt att hitta en spridning av både kön, ålder, härkomst och sysselsättning. Spridningen hade kunnat vara större på åldern, men det var svårt att hitta personer. Till slut fick jag i alla fall tag på fyra informanter:

 Man, 48 år med utländsk härkomst, busschaufför (Informant A)

 Kvinna, 47 år med svensk härkomst, gymnasielärare (Informant B)

 Man, 21 år med utländsk härkomst, studerande samt timmar på bensinmack (Informant C)

 Kvinna, 22 år med svensk härkomst, studerande samt timmar som butiksbiträde (Informant D)

Vid bearbetningen av mitt insamlade material använde jag mig av de inspelade intervjuerna genom att lyssna på dem för att samtidigt transkribera dem. Vidare använde jag mig av en så kallad ”papper/penna-teknik”. Då använde jag mig av samtliga papper som jag transkriberat för att sedan börja leta upp olika teman bland den information som jag fått av informanterna. På så sätt kunde jag med en penna markera och dela in informationen för att sedan använda de teman jag fann i min resultat- och analysdel.

4.4 Reliabilitet och validitet

Begreppen reliabilitet och validitet innefattar betydelse som är viktig när man pratar om att få en bild av kvaliteten i en undersökning. I mitt arbete har jag exempelvis använt mig av intervjuer där informanterna gett sina tankar och synpunkter om vad de tycker om tiggeri. Det är viktigt att granska informationen jag fått av informanterna och se på reliabiliteten. Med att se på reliabiliteten i undersökningen menas att kontrollera hur pass pålitlig datainsamlingen är (Bryman, 2011). Reliabiliteten i mitt fall kan anses vara låg på grund av att jag bara har fyra informanter. Detta kan också innebära att om jag skulle göra samma undersökning igen så är det kanske inte troligt att resultatet skulle bli exakt

samma. På grund av att mina fyra informanter berättar om känslor och tankar som kan variera och vara olika vid olika tillfällen i livet.

Validitet är även en viktig aspekt då det handlar om att man mäter det man som forskare säger att man skall mäta. I mitt fall handlar det om att undersöka

människors åsikter och tankar om fenomenet tiggeri. Det vill säga att jag bör mäta det som är relevant till min undersökning (Bryman, 2011). För att öka validiteten valde jag därför att utföra kvalitativa intervjuer med människor av olika ålder, kön och härkomst för att ansatsen hjälpte mig att få svar på mitt syfte och mina

frågeställningar. Genom att använda inspelning och transkribering under

intervjuerna underlättade det att ta del av data i efterhand då det är problematiskt att memorera vad som sagts under intervjutillfällena. Däremot har forskaren inom kvalitativa studier tolkningsföreträde över datasamlingen, vilket innebär att resultatet skulle i viss mån komma att ändras beroende på forskaren. Därför är det viktigt att tänka på den interna validiteten som innebär att min studie ska

överensstämma med informanternas upplevelser (Grønmo, 2006).

4.5 Forskarrollen

Inom kvalitativ forskning är forskaren i vissa fall subjektiv för att man interagerar med informanterna och på så sätt finns en chans att vi tar det som sägs som den absoluta sanningen. Därför är det viktigt att fundera över hur vi tolkar och

(18)

15

analyserar källorna, då detta kan ha en markant betydelse för hur arbetets slutprodukt blir (Kvale & Brinkmann, 2009). Jag är en kvinna och som räknas som ung vuxen i samhället. Jag är född och uppväxt i Sverige men är av både svensk etnisk härkomst och har också utländska rötter då min far är utländsk född. Jag är också socionomstudent på Malmö högskola vilket har gett mig en

förförståelse under utbildningens gång för människor som lever i social utsatthet och kategorisering av människor samt den lagstiftning som rör diskriminering av människor. Det har varit till nytta i mitt examensarbete att ha en sådan bakgrund på så sätt att jag vet att det finns insatser ska skydda utsatta människor som kan vara relevant att ta upp i min studie såsom lagar och rättigheter. Jag upplever inte min härkomst, kön och utbildning som att ha någon större påverkan i min

forskarroll mer än att jag har ett intresse för människor och vill ge stöd till de som är i behov av det, därav mitt val av utbildning. Jag har dessutom en viss

uppfattning om migration som jag fått av erfarenhet genom att min far berättat om hur det var när han kom till Sverige.

4.6 Forskningsetik

Som forskare är det viktigt att ge begriplig information till informanten om vad studien har för syfte och att intervjupersonen deltar av fri vilja, samt att samtycke krävs under hela tiden av undersökningen. Dessutom ska de som är ansvariga för intervjuerna garantera att informantens identitet inte avslöjas för obehöriga och att informationen som upptas inte kommer att användas för annat syfte än för studien (Daneback & Månsson, 2008).

Forskningsetik är viktigt att bejaka vid studier av olika slag. Det är viktigt att vara medveten om att inte intervjua människor som är under behandling eller utsatta på något vis när man skriver C-uppsats. Detta för att undvika etiska dilemman och skydda de människor som lever i någon slags problematik. Det är på så vis för att vi som studenter inte har tillräckligt med erfarenhet/intervjuteknik för att göra sådan intervjuer, samt för att undvika risken att röja någons uppgifter eller sekretess. Forsman skriver att många övertramp görs p.g.a. okunnighet och

omedvetenhet, men om undervisning görs i forskningsetik så kan sådant undvikas. På Malmö högskola har vi studenter fått information om forskningsetik av Etiska Rådet för att vi ska vara medvetna om att försöka undvika övertramp av utsatta människor. Alltså kom jag inte att intervjua EU-medborgare som sitter ute och tigger, då jag anser att de lever i en utsatt situation. Då fick jag som forskare hantera det på ett annat sätt. Genom att jag exempelvis lagt fokus på informanter som inte lever i social utsatthet och valde informanter rent systematiskt som jag är medveten om att de inte lever i social utsatthet (Forsman, 1997). Som forskare måste jag även tänka på då för att undersökningen inte ska brista, att intervjua i en så stressvänlig miljö som möjligt (Rosengren & Arvidsson, 2010).

När jag kontaktade informanterna förklarade jag mitt syfte, att jag vill undersöka människors tankar och åsikter om fenomenet tiggeri. Jag förklarade även vad målet är med intervjuerna för att få en djupgående bild av människors tankar kring fenomenet. Jag skickade sedan mail med informationsblad om hur intervjun kommer att gå till samt att jag som gör studien i den mån jag kan ska försöka se till att informanterna avidentifieras i studien. Detta görs så att de skulle veta ungefär hur intervjun skulle gå till ifall något skulle vara oklart för dem och om de skulle vilja ändra sig (se bilaga 2). Väl när jag träffade informanterna förklarade jag även det jag skickat i informationsbladet för att ge informanterna en chans till att tacka nej till intervjun om de så ville. I resultat och analys-avsnittet skiljer jag

(19)

16

informanterna med bokstäver för att man ska kunna veta vem som är vem. Man, 48 år, med utländsk härkomst kommer jag att nämna som ”informant A”. Kvinna, 47 år, med svensk härkomst kommer jag att nämna som ”informant B”. Man, 21 år, med utländsk härkomst kommer jag att nämna som ”informant C”, och kvinna. 22 år, med svensk härkomst kommer jag att nämna som ”informant D”. Det kommer att stå vem som säger vad tydligt i resultat- och analysavsnittet på så vis att jag antingen har skrivit vem som sagt vad innan ett citat eller direkt efter ett citat.

5. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer analysen av det empiriska materialet som jag samlat göras i samband med tidigare forskning/teori. För att analysen ska bli så lyckad som möjligt, måste en viss styrning och riktning i projektet finnas. Det gäller även att på så sätt koda teori för att få ett uppdelat material. För mitt insamlade material är det att föredra att använda sig av den teknik som kallas för marignalmetoden vid kodning. Som metod av materialbearbetning arbetar jag ”med hjälp av papper och penna”. Sedan sorterar jag allt mitt material i analysen och försöker hitta de koder som går över varandra. När jag analyserar mitt uppdelade material får jag bättre förståelse för själva helheten av materialet jag samlat in. Processen sker sedan med ingående läsning och tolkning av materialet, för att sedan se relationen

mellan tidigare forskning/teori och dess relation till empirin (Aspers, 2011). Sedan kommer jag använda mig av beskrivande text och citat av vad informanterna sagt. Utifrån analysen kommer jag möjligen få fram en diskussion, vilket är grunden för det material som redovisas i mitt examensarbete. Genom en sådan här process är målet att besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet jag utgår ifrån i min studie är: att undersöka vad ett antal människor har för tankar och åsikter kring fenomenet tiggeri. Frågeställningarna som jag vill besvara är:

Vem tror informanterna är de som tigger? Hur tror informanterna att tiggarnas livssituation ser ut? Vad tror informanterna är orsakerna till tiggeri? Anser informanterna att tiggeri är ett problem?

5.1 Tiggeri som fenomen

I detta stycke kommer jag att beskriva och diskutera hur informanterna ser på fenomenet tiggeri, samt vad de anser att det är för något och vilka det är som tigger. Informant D (kvinna, 22 år, svensk härkomst, student) beskriver tiggeri som:

”Det är väl när man ber om något, kanske, tänker jag, typ ute på stan. Jag tänker direkt på romerna. Men det är väl generellt när man ber om något utan att ge något i gengäld.”

Informant B (kvinna, 47 år, svensk härkomst, gymnasielärare) beskriver tiggeri som:

”Det är när människor ber om pengar ute på gator och torg och i offentliga miljöer.”

(20)

17

”När en människa sitter utomhus ber andra om pengar.”

Informant C (man, 21 år, utländsk härkomst, student) menar på att tiggeri är: ”Tiggeri för mig är människor som kommer i kontakt med dig och frågar efter pengar. Antingen så sitter de på gatan och tigger eller så kommer de fram till dig när du till exempel sitter ute”.

Samtliga är ganska överens om att tiggeri är människor som sitter i offentligheten och ber om pengar utan ge något tillbaka. Detta verkar vara den förståelse även definierat av tidigare forskning som när en person ber om pengar utan att erbjuda något tillbaka organiserat (Beijer, 1999). En av informanterna, D, kopplade tiggare till en specifik folkgrupp, men det gjorde inte de andra. Intressant var dock att tiggeri inte endast beskrevs som handlingar av de som tigger, utan också som något som skapade en känsla hos informanterna.

”Inga specifika känslor väcks hos mig, men man tycker att det är sorligt att de ska behöva leva på detta sättet. Jag kan dock finna det lite frustrerande när tiggare tjatar på en att ge dem pengar.” (Informant C)

Vidare menar informant B:

”Sympati, medkänsla. Jag tycker det är hemskt tråkigt att människor ska vara så fattiga.”

Informant A beskriver sina känslor som:

”Det är tråkigt att behöva se människor sitta ute på gatorna och kan ibland känna en typ av irritation när jag tänker på det. Jag menar jag tycker inte att tiggarna ska behöva sitta ute och be om pengar när deras hemländer borde kunna hjälpa dem på plats.”

Mitt material fångar en viss spänning mellan att informant A, B och D å ena sidan känner sympati för de som tigger, samtidigt som de också verkar väcka vissa känslor hos dem att bemöta tiggeri.

Om informant D och B’s komplexa spänning rörde sig om hur de själva upplevde det, betonade informant D mer frågan om vilken effekt att ge har.

”Jag tycker det är synd att de är i den situationen. Asså det är hemskt att de behöver tigga. Och jag vet inte ifall att det är bra att ge eller inte. Asså det blir såhär, gör jag någonting bra ifall att jag ger. Eller gynnar jag typ bara någon chef till exempel som sitter där. Så nej det är lite blandade känslor.”

Beijer (1999) förklarar sen tidigare att tiggeri i många fall föreställs vara något som är organiserat. Att informant D ställer sig frågan om att om hon ger pengar till någon som tigger ifall att det faktiskt gynnar personen eller någon chef är något som Beijer (1999) menar att det är vanligt förekommande att man tänker. Informanterna fick frågan om de kunde komma på varför de trodde att de kände som de gjorde när de tänkte på tiggarna och tiggeri. Samtliga hade olika svar när

(21)

18

det kom till varför de trodde att de hade en sådan känslokoppling till tiggeri. Informant A menar på att han bara känner så.

”Jag tror att jag tycker det är frustrerande när de kommer fram eftersom jag inte håller en längre ögonkontakt när någon tiggare kommer och frågar efter pengar, men så känns det lite konstigt att de sen står kvar bredvid en och fortsätter tigga.” förklarar informant C.

Informant B menade på att hon inte riktigt visste, men hade en liten gissning: ”Ja det är svårt att svara på. Det kanske är någonting som jag har blivit uppfostrad med.”

Informant D tror att hon känner som hon gör för att hon hör mycket om det, men att hon inte tänker illa om de som tigger:

”Ja… Jag vet inte. För att jag skulle aldrig se ner på en människa som har det sämre än mig själv. Sen är det väl att man läser mycket om det, typ i skola och såhär. Pratar mycket med mina vänner om det också. Kanske media.”

Enligt Meeuwisse och Swärd (2002) sågs som ett naturligt inslag under katolska medeltiden. Det insamlade materialet verkar visa att tiggeri inte ses som något naturligt längre. På katolska medeltiden handlade om att det gav människor chansen till att göra en god gärning. Dock tolkar jag informanternas beskrivningar som att deras fokus inte ligger på att de vill göra goda gärningar utan att de vill att de som tigger på något sätt ska få hjälp med att inte behöva leva som de gör. 5.1.2 Tiggares situation – kategorisering av olika tiggare

När det kommer till informanternas beskrivning att tiggares situation så började de med att beskriva vilka det är som tigger. Här skapar informanterna olika beskrivningar av vem det är som tigger och delar upp dem i olika kategorier. Informant A menar på att han oftast ser människor från Rumänien som sitter och tigger.

”När jag går på stan eller har varit i någon matbutik ser jag antingen enskilt eller i mindre grupper i närheten av varandra rumäner som pratar med varandra när de sitter och tigger för dagen.”

Informant B menar att:

”Dem man ser här omkring tror jag är EU-migranter. Men i Stockholm och i andra större städer så är det alla möjliga som tigger. De som av någon anledning inte får socialhjälp.”

Här kan jag se genom min tolkning av materialet att informant A och B’s svar att det är EU-migranter eller rumäner som är de som man ser tigga i dagens samhälle som en slags kategorisering av folkgrupp. Informant A och B är ganska överens över den bild om vilka det är. Det som är intressant är dock att det enbart inte var benämningar som EU-migranter och rumäner som kom upp, då det verkar finnas fler benämningar tolkat av informanternas svar.

(22)

19

”Det finns hemlösa, ett visst specifikt folk från olika länder. Som vill tjäna ihop pengar på grund av att de är fattiga.” Menar informant C att det är.

Vidare nämner informant C:

”Generellt är det människor som…ja det kan vara missbrukare. Det kan vara människor som har det sämre ställt. Förmodligen så har de ju sämre standard än vad gemene man har..av olika anledningar.”

Jag ser en två olika typer av kategoriseringar som visar på beskrivning av tiggare från andra länder såsom EU-migranter och romer från Rumänien men också missbrukare. Båda informanterna A och B beskriver tiggares livssituation med att de som tigger sitter ute och tigger om dagarna.

”Man ser dem utanför stationer, eller utanför butiker. Jag tror att de lever i någon form av tältläger eller barackläger i utkanten av stan.” menar informant B.

Informant D förklarar att hon inte tror att de som tigger har valt att sätta sig i den livssituationen frivilligt.

”Jag tror ju inte att de lever ett flashigt liv, eftersom att de tigger. Asså jag tror inte man sätter sig där frivilligt. Men det är väl olika. Jag menar det finns olika sorters tiggeri. Jag menar det finns ju såklart folk som utnyttjar det. Asså som vet att det är en bra marknad.. Sen finns det de som har det jättedåligt och i princip bor i hyddor, men sen finns det också missbrukare, asså hemlösa, som har försatt sig i situationen i princip själv och som måste ha pengar till droger.” Mitt material visar på ett beskrivande av andra. En beskrivning av vad

informanterna tror om hur de som tigger har det. Tidigare forskning visade på en undersökning med 168 deltagande varav 11 procent konsumerade alkohol och droger när de inte satt och tiggde (Malik & Roy, 2012). Informant D fångar upp olika sorters tiggeri och menar på att det skiljer sig beroende om man bara hamnat i en sådan situation, av icke frivilliga skäl, eller om man utnyttjar det. Det verkar alltså uppdagas en kategorisering av en tiggare som är ”god” på så vis att hen inte har valt att leva som den gör. Samtidigt som det enligt min tolkning verkar finnas en kategorisering av den utnyttjande tiggaren, som har valt att tigga för att till exempel underhålla sitt missbruk, då missbrukare benämns som en sorts tiggare. Det verkar även tendera att finnas en tredje kategorisering. Som jag tolkar som den ”organiserade” tiggaren. En av informanterna betonar en åtskillnad mellan organiserat tiggeri och icke organiserat tiggeri, då han nämner att tiggares situation ser olika ut beroende på vad det är för tiggeri.

”Hur de lever tror jag beror på om det är organiserat tiggeri eller inte. De som har kommit till ett annat land för att tigga och det är organiserat lever bättre än de icke organiserade tiggare.” (Informant C).

Han utvecklar vidare:

”De icke organiserade lever i tält i parker eller om staten har organiserat något annat boende. De hamnade här i hopp om att tjäna pengar, och vissa för att skapa ett bättre liv än vad de hade.” (Informant C).

(23)

20

Mitt material visar att informanterna har kategoriserat tiggarna i en viss grupp och utifrån vilken grupp de tillhör så tillskrivs de olika egenskaper. Informant A beskrev dem som rumäner, informant B som EU-migranter, medan informant C beskrev dem som romer. Montesinos (2010) har en tes om att man idag benämner denna grupp med ursprung från exempelvis Rumänien som romer. Att

kategorisera som är nämnt i tidigare avsnitt är något som är en del av det sociala livet menar Borevi och Strömblad (2004). När informanterna beskriver vilka som enligt dem är tiggare är det enligt min tolkning en kategorisering och beskrivning av andra. Att informanterna pekar ut de som tigger som en viss folkgrupp är en process som sker men som jag nödvändigtvis inte analyserar som informanternas beskrivande av en viss folkgrupp som en viss form av makt. Enligt min tolkning så tror jag deras handlar om den mediala bilder som visar och skriver om

människor med romskt ursprung och tiggeri över lag runt om i Sverige och därmed skapas kategoriseringar och förväntningar av dem.

Effekterna av beskrivningen av ”de Andre” är värt att reflektera över. Enligt min tolkning kan möjligen reproduceringen av att ”sätta alla strålkastare” mot en viss typ av folkgrupp öka stigmatiseringen mot i detta fall romerna, om det är så att man tillskriver folkgruppen med negativa egenskaper. Möjligen att det finns ställen i Europa som beskrivs ha stigmatiserade områden där människor med en annan bakgrund eller kultur än den typiska kristna västerländska tämligen skickas bort. I mitt material ser jag dock inte att informanterna beskriver tiggarna på så vis att de gör det för att skapa negativa egenskaper hos dem, utan de beskriver deras uppfattning av tiggeri och tiggare. Vilket i vissa fall kanske kan göras i negativa egenskaper av andra.

5.1.3 Tanken om tiggares upplevelser

Vidare när det kommer till vad informanterna tror sig att de som tigger upplever den situationen de lever i så är meningarna lite olika:

”Jag tror ju att de tycker det är svårt och jobbigt. Och jag tror att de märker att de flesta ignorerar dem eller inte tycker om att dem är där.” (Informant B) Informant D förklarar vidare att hon tror att tiggarna upplever sin situation som något förnedrande.

”Jag kan inte tänka mig att det är roligt. Jag vet faktiskt inte.. Jag hade känt mig.. Det är en sån skillnad för jag är ju uppväxt på ett helt annat sätt, man kan inte ens föreställa sig. Men jag kan ju tänka mig att det är en slags förnedring. Man vill väl aldrig egentligen asså vara så beroende av människor man inte ens känner. Asså att sitta och tigga, nej, jag tror inte att det kan vara en rolig upplevelse precis. Att man kommer till den punkten att det är ända lösningen.” I tidigare forskning visas exempelvis romers situation som är kritisk i deras ursprungsländer och när de kommer till Sverige då händer det att myndigheter griper in och river läger för att avhysa romerna (Westin et al.) Samtliga

informanter beskriver tiggares upplevelser att deras livssituation på ett sätt som att den situationen inte är något man vill uppleva. Utifrån informanternas egna känslor gentemot tiggerilivssituationen beskriver de var de tror att de om tigger känner. Informant B’s beskrivning av att de som tigger förmodligen känner av att de blir ignorerade kan ses som en underliggande tanke hos informanten, att

References

Related documents

75 Problemet i Epok blir alltså att eftersom texten inte är särskilt innehållsrik, blir det svårt för eleverna att resonera och diskutera kring dessa frågor och resultatet kan

Det resulterar således till att det kvinnliga företagandet i tidningen “Eget Företag” både år 1995 och år 2015 framställs som svagt i jämförelse med den

För att få lite nyans i beskrivningen av kärleken vill jag ta hjälp av en fransk filosof vid namn André Comte-Sponville. Hans agape- och erostanke kommer vi känna igen från Nygren

161 Uppgiftens värde ligger dock inte i att skuldsättning i sig skulle vara representativt för ståndspersoner, utan snarare i att de båda individerna inom respektive intervall

Med hjälp av teorier inom interkulturell kommunikation och strategisk kommunikation kommer analysen att genomföras på material som distribuerats i olika forum i

distinktionen mellan kön och genus kan göra oss förvirrade samt att de ”roller” som barn får lära av vuxna är en social fernissa uppe på de ”verkliga” biologiska

Dessutom menar Larsson (2006) att lärare efterfrågar kunskap om hur de kan undervisa om islam och islamofobi på ett effektivt sätt (s. 37), vilket ger vår

Diskursen bidrar på så vis med utrymme för människor att problematisera och ifrågasätta organiserat tiggeri vilket även kan få spridning till människors attityder i