• No results found

PÅVERKAN I DET DAGLIGA LIVET EFTER STROKE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "PÅVERKAN I DET DAGLIGA LIVET EFTER STROKE"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola Hälsa och samhälle

PÅVERKAN I DET DAGLIGA

LIVET EFTER STROKE

EN LITTERATURSTUDIE

MARIE BREFELT

(2)

PÅVERKAN I DET DAGLIGA

LIVET EFTER STROKE

EN LITTERATURSTUDIE

MARIE BREFELT

ALEXANDRA HESTRIN

Brefelt, M & Hestrin, A. Påverkan i det dagliga livet efter en stroke i åldern 18- 75 år. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ”mitt i livet” och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till. Att drabbas av en stroke kommer att innebära en hel del fysiska och psykiska begränsningar för individen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Frågeställningarna som användes var hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras, gällande arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Att insjukna i en stroke i arbetsför ålder innebär en enorm livsomställning. De som drabbas befinner sig ”mitt i livet”, vilket innebär att de oftast har en familj, en föräldraroll, ett arbete att sköta och självklart alla dagliga aktiviteter. Resultatet visade att återvändande till arbete efter en stroke var en stor utmaning för dem flesta. En bra rehabilitering med arbetsterapi, en ung ålder samt en så liten grad av funktionsnedsättning som möjligt gynnade ett

återvändande. De personer med ett tjänstemannayrke framför de med ett industriarbete visade signifikanta resultat som gynnade ett återvändande till arbete. Resultatet visade också att ett gott stöd från närstående var väldigt viktigt för de drabbades återhämtning. Patienternas familjer visade sig vara en enorm resurs. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt.

(3)

Nyckelord: Begränsningar, det dagliga livet, genus, livsomställning, patienter, stroke, yrkesverksam ålder

EFFECTS ON THE DAILY LIFE

AFTER A STROKE

A LITERATURE REWIEW

MARIE BREFELT

ALEXANDRA HESTRIN

Brefelt, M & Hestrin, A. Effects on the daily life after a stroke in age 18-75. A Literature Review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.

Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Every year strikes around 30 000 individuals of stroke. The majority of people who gets hit by a stroke are older but 20%, 6000 are people of a young age. Having a stroke will mean a whole lot of physical and psychological limitations for the individual. The aim of this literature review was to examine how stroke patients between 18-75 years of age affect in their daily life. The question at issued as used was how the individual’s life after a stroke affects and change, regarding work, family relations and activities in the daily life. Having a stroke means a life-changing event. Those individuals are in their prime life and that often means that they have a family, a role as a parent, a work to go to and of course every activities of the Daily Living. The result showed that returning to work after a stroke was a big challenge for most of them. A good rehabilitation with occupational therapy, a young age and as little impairment as possible supports a returning back to work. The persons with a white-collar job compared to those with a blue-white-collar job showed significant result that

supported returning to work. The result also showed that a good support from relatives was very important for the patients’ recovery. The patients’ families’ appeared to be an enormous resource. Despite a strokes big negative affect the individuals found different ways of handling different things in the everyday to maintain their independency to a great extent.

(4)

Keywords: Gender, life changing event, limitations, patients, stroke, the daily life, working age

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Epidemiologi 6

Etiologi & Patofysiologi 7

Riskfaktorer 7

Symtom 8

Behandling 8

Rehabilitering 9

Konsekvenser 10

Omvårdnad vid stroke 11

Arbetslivet 11

Familj/närstående 12

Aktiviteter 12

Genusperspektiv 13

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 13

Frågeställningar 13

METOD 13

Steg 1 – Ange forskningsproblem 13

Steg 2 – Ange inklusions- och exklusions-

kriterier gällande för studier 13

Steg 3 – Formulera en plan för litteratursökning 14 Identifiera tillgängliga resurser 14 Identifiera relevanta källor 14 Avgränsa forskningsproblemet och 14 fastställ huvuddragen i sökningen.

Utveckla en sökväg för varje söksystem 15 Steg 4 – Litteratursökning genomförs och

inkluderade studier samlas in 15

Steg 5 – Tolka evidens från studierna 17

Steg 6 – Integrera evidens 19

(5)

Återvändande till arbete 20

Familjeförhållande 21

Aktiviteter i dagligt liv 23

DISKUSSION 24

Metoddiskussion 24

Resultatdiskussion 26

Återvändande till arbetet 26

Familjeförhållande 28

Aktiviteter i dagligt liv 29

SLUTORD 30

REFERENSER 32

BILAGOR

Bilaga 1: Granskningsprotokoll

a: Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod efter Willman et al (2006)

b: Protokoll för kvalitetsbedömning av av studier med kvalitativ metod efter Willman et al (2006)

Bilaga 2: Översikt över inkluderade artiklar Bilaga 3: Definitioner

(6)

INLEDNING

Stroke är idag den tredje största orsaken till dödlighet i Sverige (Ericson & Ericson, 2008). Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Stroke eller slaganfall definieras på World Health Organisation (WHO) hemsida (2008-11-14). som snabbt påkommande störning av hjärnans funktion med symtom som varar mer än 24 timmar eller leder till döden och där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär .

Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i arbetsför ålder (Jekander, 2003). Stroke är ett samlingsnamn för både hjärninfarkt och hjärnblödningar i något av hjärnans blodkärl. En hjärninfarkt orsakas av cerebrala tromboser och embolier och en hjärnblödning innefattar intracerebrala hematom och subaraknoidalblödning. Den vanligaste orsaken till en stroke är hjärninfarkt och utgör cirka 85 % av alla fall, 10 % utgörs av intrecerebralt hematom och resterande 5 % orsakas av en subaraknoidalblödning (Ericson & Ericson, 2008).

Mycket av forskningen gällande stroke riktar sig till de äldre drabbade. Medelåldern vid insjuknande är visserligen hög och är förmodligen den största anledningen till detta. De yngre personer som insjuknar hamnar lite i skymundan och de borde uppmärksammas mer. Dessa personer befinner sig mitt i arbetslivet och har ofta en familj att ta hand om. Att få en stroke kan innebära en väldigt stor livsomställning. Det är lika viktigt med forskning på dem yngre drabbade med inriktning på arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Författarna vill ta reda på hur dessa personer påverkas i det dagliga livet. Vilka faktorer har betydelse för återvändande till arbetet, hur påverkas familjen och vad har de för tankar och funderingar samt hur påverkas aktiviteterna i dagligt liv?

Definitioner på dagligt liv, aktivitet och familj/närstående återfinns i Bilaga 3 längst bak i arbetet.

BAKGRUND

I bakgrunden kommer sjukdomstillståndet stroke att presenteras. Områden såsom epidemiologi, etiologi & patofysiologi, riskfaktorer, symtom, behandling, rehabilitering och konsekvenser kommer att beskrivas och förklaras. Beskrivningen av omvårdnaden av en stroke kommer att belysa vårt syfte och våra frågeställningar; arbete,

familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Epidemiologi

Prevalensen av stroke ökar i samhället pga. större antal äldre men tack vara kvalificerad akut medicinsk vård och specifik omvårdnad så har mortaliteten minskat. Aktiv

rehabilitering och ökad kunskap om akut omhändertagande har minskat frekvensen av svåra handikapp som följd av en stroke. Det har beräknats att cirka 100 000 personer av

(7)

de 30 000, varav 6000 är under 65 år, individer som varje år drabbas av en stroke lever med någon form av följdtilltånd efter en stroke. Följden av denna ökade kunskapen har medfört att allt fler personer kan återgå till ett självständigt liv i samhället (Ericson & Ericson, 2008).

Etiologi & Patofysiologi

Vid en stroke är blodförsörjningen störd och en skada uppkommer på hjärnvävnaden. En hjärninfarkt orsakas av ett stopp i någon av hjärnans artärer antingen ett relativt eller totalt stopp är orsaken till 85 % av strokefallen på artärsidan. Aterosklerotisk förträngning av kärlet är den vanligaste orsaken och det kan uppkomma trombosbildning som gör att det blir ett stopp. Det kan även uppkomma embolisering när embolier fastnar och täpper till en artär i hjärnan. En blödning ut i hjärnvävnaden uppstår vanligen när en artärvägg brister till följd av en aterosklerotisk försvagning av kärlväggen. Denna blödning drabbar cirka 10 % av strokefallen. Subarachnoidalblödning orsakar 5 % av strokefallen och ett medfött aneurysm hos yngre patienter är ofta orsaken. Stora delar av likvorrummet fylls med blod och det intrakraniella trycket stiger (Hedner, 2004). Cellerna i det drabbade området vid en stroke får inte tillräckligt med syre och energi . Hjärnan saknar energireserver och de hjärnceller som inte får syre och näring dör. Hjärncellerna i ett penumbra kan räddas om cirkulationen är nedsatt så att cellerna inte dött, men det kräver en snabb medicinsk insats för att upprätthålla blodflödet (Almås, 2004).

I en kinesisk studie skriven av Lee, T-H et al (2002) var syftet att studera etiologin bakom stroke bland unga stroke drabbade (18-45 år) i Taiwan kineser och att göra en jämförelse med tidigare rapporter. Urvalet bestod av totalt 264 patienter varav 188 var män och 76 var kvinnor. Resultaten som hittades var att av dessa 264 patienter så var det 241 som var diagnostiserade med hjärninfarkt och 23 med TIA. 20.5 % diagnostiserades med små kärlocklusioner, 7.2 % hade ateroskleros i en stor artär, 17.8 % var diagnostiserade med embolism, annan bestämd etiologi fann bland 22.3 % och obestämd etiologi fanns hos 23.5 % (a a).

Riskfaktorer

Åldern är en opåverkbar riskfaktor som har stor betydelse för insjuknandet. Det är

vanligare bland män att drabbas under 80 år och vanligare bland kvinnor över 80 år, då de som sagt lever längre än män i genomsnitt. En vanlig sjukdom i Sverige är hypertoni och den är därmed den vanligaste enskilda riskfaktorn för insjuknandet i stroke. Därutöver är förmaksflimmer, klaffel, inopererad klaffprotes, ateroskleros, diabetes, högt

plasmakolesterol, östrogenintag efter menopaus, pågående medicinering av

warfarin/waran, och trombolysbehandling aktuella riskfaktorer. Metabolt syndrom, låg fysisk aktivitet samt rökning är även tre faktorer som ökar risken att drabbas av en stroke (Ericson & Ericson, 2008).

I den kinesiska studien skriven av Lee, T-H et al (2002) var de fyra vanligaste

riskfaktorerna bland unga vuxna stroke drabbade hyperlipedemi (53.1 %), rökning (49.8 %), hypertoni (45.8 %) och hereditet (29.3 %) (a a).

(8)

Symtomen vid en stroke varierar beroende på skadelokalisationen, storleken och utvecklingen. Generella symtom är pares, känselbortfall och domningar oftast i ena kroppshalvan, synrubbningar, yrsel, illamående, afasi, blixtrande huvudvärk och medvetandepåverkan (Ericson & Ericson, 2008). Svårigheter att prata och förstå,

synstörningar på ena eller båda ögonen, försämrad balans/koordination, domningar eller svaghet i ansiktsmuskulaturen samt kraftig huvudvärk Känselbortfall eller pares inom ett begränsat område är symtom på en transitorisk ishemisk attack (TIA). Kroppen har ett eget trombolytiskt system som kan lösa upp embolier och det är det som sker vid en TIA. Hjärncellerna kan återhämta sig och de neurologiska förändringarna går tillbaka inom 24 timmar (Hedner, 2004). Av de patienterna som drabbas av en TIA löper 15 % större risk att att få en stroke inom ett år (Risberg, 2004). Hemipares, allmänpåverkan med förlust av medvetande och nedsatt sväljningsreflex är symtom när en större del av hjärnan skadas pga. en blödning i hjärnans större artärer (Hedner, 2004).

I den vänstra hemisfären är finmotoriken och språkcentrum belägna vilket betyder att en blödning eller blodpropp där drabbar patientens högra hand och kan ge upphov till olika former av afasi (Hedner, 2004).

Depression, koncentrationssvårigheter, intresseförlust och irritabilitet är symtom vid en högersidig blödning eller blodpropp (a a).

Behandling

Inom två timmar efter symtomdebut av en stroke bör patienten vara undersökt och omhändertagen i sjukhusvård, då det är ett akut tillstånd (Ericson & Ericson, 2008). På Sjukvårdsrådgivningens hemsida (2008) förklaras att behandlingen och vården av en stroke syftar till att minska sjukdomens följder. Att vårda på speciella strokeenheter har visat sig ge bättre resultat än vård på vanliga vårdavdelningar. På strokeenheterna arbetar specialutbildad vårdpersonal ur olika kategorier i team och de har även program för regelbunden fortbildning.

Den medicinska behandlingen för stroke inriktar sig främst på ett akut omhändertagande med övervakning av andning, cirkulation, blodtryck, kroppstemperatur, medvetandegrad och nytillkomna neurologiska symtom. Behandlingen av en blodpropp och en blödning skiljer sig. Därför görs en CT eller MRT först och främst. Om det visar sig vara en blodpropp så kan trombolys utföras om det är möjligt. En trombolys syftar till att begränsa omfattningen av skadan och tiden då det råder ischemi i hjärnvävnaden genom att upplösa trombosen och återställa cirkulationen i den artär där ocklusionen finns (Ericson & Ericson, 2008).

Trombocythämmande läkemedel såsom ASA ges för att motverka vidare

trombospåbyggnad i kärlet. Det ASA gör är att hämma trombocyternas aggregation (a a). Det kan vid en blödning antingen röra sig om en blödning ut i hjärnvävnaden eller en subarachnoidalblödning. Vid en intracerebral blödning ska akut en neurokirurg konsulteras för eventuell utrymning av blödningen. I de fall där det rör sig om en subarachnoidalblödning är det inte alltid en DT kan vissa detta och man utför en

(9)

lumbalpunktion för att upptäcka blod i likvor. Vidare kan en angiografi vid aneurysm lokalisera var detta finns och vidare åtgärd kan bli kirurgis (Hedner, 2004).

Blodtrycket regleras för att hjärnans blodflöde bör hållas så optimals som möjligt. En reflexmässig blodtrycksstegring sker vid det akuta skedet, vilket är fysiologiskt gynnsamt. Om stegringen förhindras med läkemedel kan den cerebrala cirkulationen försämras och utbredningen av infarkten ökar (Ericson & Ericson, 2008).

Några andra behandlingsåtgärder som vidtas vid en stroke är följande: Syrgasbrist skall undvikas och därför ges syrgas tillförsel vid problem med låg syrgasmättnad. Feber över 37,5 grader kan göra att utbredningen av den ischemiska skadan ökar genom att cellernas syrebehov ökar och bör därför undvikas. Hyperglykemi försämrar vävnadernas

mikrocirkulation eftersom glukos höjer blodets osmolalitet och därmed höjer glukos halten i blodet (a a).

Vidare är det även viktigt med en tidig bedömning av rehabiliteringsbehov och att komma igång med denna tidigt. På de sjukhus som inte har någon strokeenhet kan man istället ha ett speciellt stroke team som har sakkunskap samlad (Hedner, 2004). Reaction Level Scale (RLS) är ett protokoll som man använder som ett instrument för att

systematiskt observera och dokumentera de olika symtom och förändringar i patientens tillstånd. Patientens medvetandenivå, sensorik, ögonrörelse, motorik och språk är det som är viktigt att registrera. Andra sjukdomar som kan påverka prognosen är viktiga att kartlägga och att behandla så att en optimal blodtillförsel och syretillförsel till hjärnan uppnås (Almås, 2002).

Rehabilitering

För att en patient skall få tillbaka sina normala funktioner igen så krävs det att

rehabiliteringen kommer igång så fort som möjligt oftast inom 24 timmar (Almås, 2002). Tre punkter som särskilt skall tänkas på i samband med rehabiliteringen av stroke är att; fånga upp rörelseminnen från redan inlärda funktioner, patienten skall själv

försöka/önska/avse för att träningen skall vara aktiv, en positiv och förväntansfull omgivning stimulerar till läkning (Ericson & Ericson 2004).

En strokeenhet kallas det stället som patienterna vårdas på. En definition på strokeenhet kan vara, ”En strokeenhet är en organiserad slutenvårdsenhet som helt eller nästintill helt och hållet tar hand om patienter med stroke och som består av ett multidisciplinärt team speciellt kunniga om strokevård”. Denna definition är baserad på Stroke Unit Trialists Collaboration (SUTC) och European Stroke Intitiative (EUSI) (Socialstyrelsen, 2008-11-10). På denna enhet finns alltså ett vårdteam bestående av sjuksköterska, läkare,

vårdpersonal, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator samt logoped. Innan rehabiliteringen startar skall den utformas utifrån patientens önskemål, val av aktiviteter samt speciella funktionshinder, så kallad uppgiftsspecifik träning. Genom att utforma träningen på det sättet kommer träningen att uppfattas som mer meningsfull för patienten. De symtom och funktionsnedsättningar som patienten själv uppfattar som besvärande är de som

(10)

En obruten vårdkedja innebär att patienten bibehåller samma vårdkedja under hela sjukhusvistelsen och under den efterföljande rehabiliteringen. När patienten lämnar sjukhuset så skall kontinuerlig kontakt finnas med ett hemrehabiliteringsteam som även det är knuten till samma strokeenhet (Ericson & Ericson, 2008).

En krisreaktion efter en stroke utvecklas hos många patienter. Denna reaktion kan

uttryckas i en förträngning, ett förnekande, sorg, vrede, hjälplöshet och regression och då finns det hjälp att få genom individuella stödsamtal (a a).

ADL- träning, anpassning av patientens bostad, social träning och att upprätthålla ett gott stöd från anhöriga är även en stor del av rehabiliteringen. Det finns ett antal olika

föreningar att gå med i för personer med stroke. Exempel på sådana föreningar är; Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Afasiförbundet och Riksförbundet mot hjärnans kärlsjukdomar (a a).

Konsekvenser

På strokeförbundets hemsida (2008-11-10) beskrivs vilka konsekvenser en stroke kan utveckla hos en individ. Hjärnan styr alla våra funktioner och därför kan en blödning eller blodpropp där påverka i stort sett vilken funktion som helst (a a). Fysiska, kognitiva och sociala konsekvenser är tre av de olika funktionsnedsättningarna som antingen kan vara synliga eller dolda. Konsekvenserna efter en stroke varierar extremt från person till person, ingen stroke är den andra lik.

Fysiska funktionsnedsättningar kan vara; Halvsidig förlamning/nedsättning som kan vara allt från en hel förlamning till en svaghet eller domning i någon kroppsdel, afasi innebär att man kan ha svårt med kommunikationen genom att vara begränsad i uttryck vad gäller tal men ibland också med att skriva, läsa och räkna. Dysfagi innebär att man har svårt att äta och dricka pga. sväljsvårigheter (a a).

En stroke patient kan bli tvungen att lära sig leva med en ständig uttalad mental trötthet. Tröttheten kan antingen bero på att hjärnan har blivit så skadad att den inte kan sortera alla intryck som tas in eller också pga. att all koncentration och energi går åt till att utföra de dagliga aktiviteterna. Minnessvårigheter och nedsatt uppmärksamhet hänger ihop den uttalade mentala tröttheten. Är man trött så får man svårt att koncentrera sig och har man svårigheter med koncentrationen blir det svårt att lagra nya intryck. Den mentala

tröttheten blir mer uttalad ju svårare patienten har för att hålla uppe koncentrationen (a a). På strokeförbundets hemsida (2008-11-10) beskrivs konsekvenserna vidare. Yrsel,

humörsvängningar, ett försämrat korttidsminne, koncentrationssvårigheter, nedsatt simultanförmåga och depression är också några vanliga funktionsnedsättningar som är dolda. Neglekt är även en vanlig dold funktionsnedsättning som innebär att individen negligerar ena sidan av kroppen och omgivningen. Brist på initiativförmåga är också en vanlig funktionsnedsättning efter en stroke och så är även brist på sjukdomsinsikt.

Affeklabilitet innebär att man inte riktigt kan kontrollera sina känslor, man kan gråta utan man egentligen är ledsen (a a).

(11)

Omvårdnad vid stroke

För en person som drabbas av en stroke har omvårdnaden en central roll. Sjukdomen kan medföra en mängd fysiska, psykiska, sociala begränsningar och med det en förlust av den drabbades autonomi. För att omvårdnadsproblemen ska kunna lösas måste

vårdpersonalen behärska särskild kunskap inom områden som dysfagi,

perceptionsstörningar, rörelse- och koordinationsstörningar och problem med talet (SBU, 2008-11-14).

Arbetslivet

På Östergötlands landstings hemsida (2008-11-15) finns en förtroendemannagrupp bestående av fyra landstingspolitiker som har till uppgift att få kunskap om patienters och närståendes behov under ett sjukdomsförlopp, i detta fall stroke. Dessa fyra

landstingspolitikerna har, tillsammans med en samordnande tjänsteman mött två yngre stroke drabbade patienter var. Syftet med urvalet var att få en spridning mellan bl.a. kön, ålder, boende i tätort eller landsbygd, olika rehabiliteringsförlopp, olika funktionshinder efter stroken och olika familjesituationer. Personerna som undersöktes hade dessutom olika arbetssituationer med olika jobb och anställningsformer. En vanlig följd av stroke är trötthet. Trötthetskänslan beskrivs av många strokepatienter som det avgörande hindret för en fortsatt yrkesverksamhet. Även för de personer som har många andra roller att fylla, såsom att vara en förälder eller att ha ett aktivt dagligt liv, samtidigt får tröttheten särskilda konsekvenser (a a)

Andelen yngre som drabbas av stroke har ökat under de senaste åren. Rehabilitering och kompensatoriska åtgärder är av stor vikt för att det skall vara möjligt för dessa personer att återvända till arbetet. Eftersom arbetet oftast anses vara en meningsfull aktivitet som upptar väldigt mycket av en vuxens människas tid, blir det ett viktigt och naturligt mål av rehabiliteringen (Strokeförbundets hemsida, 2008-11-15).

Naess, H (2007) skriver i sin artikel om unga vuxna, som drabbas av en stroke och hur de kliniska och prognostiska aspekterna kan skilja sig från de hos äldre som drabbas. Detta kan i sin tur ha konsekvenser för hur dessa patienter skall hanteras. En del av studiens syfte var att kartlägga de faktorer som bidrog till att dessa unga vuxna inte återgick till arbetslivet. Förutom storleken på infarkten så var det bl a faktorer som stigande ålder och civilstatus (ensam). Naess skriver också att återvändandet till arbetslivet skall ske gradvis (a a).

Rehabiliteringen till en stroke drabbad person som är i arbetsför ålder riktar sig på att göra det möjligt för patienten att återvända till sitt arbete (Ericson & Ericson, 2008). På Viss hemsida (2008-11-15) beskrivs sjukskrivning efter en stroke. Arbetsrehabilitering bör övervägas tidigt och en rehabiliteringsplan bör upprättas. Eftersom arbetsförmågan påverkas av omgivningsfaktorer så kan arbetsplatsen anpassas efter den drabbades funktionsnedsättningar. I planen ingår även att motivera personen på olika sätt. Gradvis upptrappning av arbetsinsatsen skall göras och senare ska alltid partiell sjukskrivning övervägas (a a).

(12)

Familj/närstående

På Sjukvårdsrådgivningens hemsida (2008-11-15) skriver dem om att bli nöjd med livet igen efter en stroke. Efter en stroke kan det vara jobbigt och ta lång tid att återerövra vardagslivet. Inte bara för den drabbade utan även för dess närstående. Risken att den drabbade och närstående isolerar sig kan finnas därför är det viktigt att de närstående får lite avlastning och stöd av vänner, barn, eller hemhjälp. Vissa stroke drabbade har lättare än andra att anpassa sig till det nya och kunna se de nya möjligheterna medan andra behöver mer stöd och hjälp på vägens gång (a a). Enligt Ericson & Ericson (2008) uppnår ofta patienter som får ett gott stöd från anhöriga en snabbare förbättring än de patienter som inte har ett sådant stöd.

Almås (2002) förklarar att närstående behöver information om sjukdomen för att kunna förstå vad det är som har hänt. Enligt socialstyrelsen (SOSFS 1 993:17) så skall all sjukvårdspersonal se människan ur ett helhetsperspektiv. Detta innebär då att

sjukvårdspersonalen ser till närståendes behov också och inte enbart ser till patientens sjukdomstillstånd. Det kan innefatta att närstående ges en möjlighet till samverkan med sjukvårdspersonalen. Sjukvårdspersonalen skall kunna samverka med både patienten och dess närstående och formulera tydliga mål anseende patienten fysiska hälsa (a a).

Kommunikationssvårigheter betonar ofta både den drabbade och de närstående att lösa. Ca 40 % av stroke drabbade får talhandikapp, som afasi/och eller dysartri. Logopeder, arbetsterapeuter eller afasipedagog diagnostiserar och behandlar talsvårigheter och språkstörningar. Övrig vårdpersonal har även en viktig funktion i denna rehabilitering, då de flesta vårdsituationer kan användas till talträning (Ericson & Ericsson, 2008).

På Vårdalinstitutets hemsida (2008-12-05) skrivs det att de drabbade har svårt att klara av att ställa upp på sina familjers behov. Är den drabbade dessutom förälder uppstår

problem med att vara delaktig i barnens fritidsaktiviteter pga. nedsatt förmåga att vistas i miljöer med mycket ljud, sorl och intryck. Den drabbade känner att de inte kan ta sin del av ansvaret för familjen som förut. De påtalar sin oro för sina familjer (a a).

Aktiviteter

Enligt Hultberg-Åsberg (1990) kommer ADL från engelskan Activities of Daily Living och på svenska betyder det Aktiviteter i Dagligt Liv. Med ADL menas de aktiviteter som är gemensamma för alla människor och som utförs regelbundet så att individer kan leva ett självständigt liv (a a).

Det finns primär och sekundär ADL. Den primära ADL innefattar den personliga

hygienen och allt som har med ego att göra och den sekundära ADL innefattar aktiviteter som rör boendet eller fritiden (a a).

Enligt Ericson & Ericson (2008) kan det behöva göras en viss bostadsanpassning vid hemgång efter en stroke. Detta för att patienten skall klara av att komma tillbaka till hemmet och kunna utföra de dagliga aktiviteterna så självständigt som möjligt (a a).

(13)

På Viss hemsida (2008-11-15) skrivs det att strokerehabiliteringsteam används i första hand. Vill en patient t ex ha hjälp med sin ADL eller få olika hjälpmedel som gynnar en självständig ADL så kan en remiss skickas till en arbetsterapeut. En sjukgymnast hjälper till med förflyttning, motorisk funktion och gånghjälpmedel (a a).

Genusperspektiv

På Östergötlands Landstings hemsida (2000) beskrivsdet att rollerna vi har kan vara bundet till vilket kön vi tillhör. För att få en så individuellt anpassad vård kan det därför vara viktigt med en lyhördhet för eventuella skillnader på människors upplevelse av stroke och därmed det upphov som uppstår (a a).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande personer i 18-75 års ålder som drabbats av en stroke och hur dessa personer påverkas i det dagliga livet. Definitionen på dagligt liv återfinns i Bilaga 3.

Frågeställningar

Frågeställningarna som ska besvaras är, hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras efter en stroke. Hur påverkas arbetet och ett återvändande till arbetet för dem drabbade? Hur påverkas och förändras familjeförhållandena? Hur påverkas och förändras aktiviteterna i det dagliga livet?

METOD

En litteraturstudie baserad på Goodmans Rapport kommer i detta examensarbete att besvara frågeställningarna och uppfyllandet av syftet. Det är en metod formad i sju olika steg (SBU, 1993) som skall hjälpa författarna att söka, granska och sammanställa

vetenskaplig litteratur (a a).

Steg 1 – Ange forskningsproblem

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Författarnas mål var att finna artiklar som berörde studiens primära fokus; Hur individens liv påverkas och förändras efter en stroke avseende arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv.

Steg 2 – Ange inklusions- och exklusionskriterier gällande för studier Författarna har valt att inkludera studier som var vetenskapliga kvantitativa eller kvalitativa studier. Samtliga studier skulle vara tillgängliga via Malmö Högskolas Bibliotek. Studierna skulle finnas tillgängliga i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library. Genom att kontrollera de inkluderade studiernas referenslistor kunde det även finnas lämpliga studier som skulle kunna inkluderas i vår litteraturöversikt.

(14)

Inklusionskriterier för studierna var att de skulle vara vetenskapliga, publicerade i en vetenskaplig tidskrift och vara skrivna på ett språk som båda författarna behärskar; Svenska, engelska danska eller norska. Polit och Beck (2006) redovisar riktlinjer för vetenskapliga artiklar som måste uppfyllas av artiklarna för att de ska kunna ingå i studien. Och enligt dessa ska en vetenskaplig forskningsrapport bestå av sex

huvudsakliga delar; abstrakt, introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser. Individerna som undersöktes skulle både vara kvinnor och män mellan 18 och 75 år som någon gång haft en stroke. Vi har valt att inkludera alla olika former av stroke då vi ville få ett bredare utbud av artiklar. Författarnas målsättning var att hitta artiklar som var publicerade och tillagda sedan 10-15 år tillbaka.

Exklusionskriterierna var studier som inte var gjorda på människor, var skrivna på andra språk än de inkluderade, individer som var äldre än 75 år för att hålla oss till vårt syfte. Litteratursammanställningar avhandlar redan sammanställt och granskat material uteslöts därför.

Steg 3 – Formulera en plan för litteratursökning

Sökningsplanen ska enligt Goodman innehålla forskningsproblemet och angivna inklusions- och exklusionskriterier (SBU, 1993). Grundläggande i utformningen av planen är fyra punkter som presenteras nedan.

Identifiera tillgängliga resurser

Eftersom detta arbete är skrivet som ett studentarbete i sjuksköterskeutbildningen så har tiden och ekonomin varit två begränsande resurser. Alla artiklar var tvungna att finnas tillgängliga i någon av databaserna eller genom beställning via Malmö Högskolans katalog VEGA. Hjälp har erhållits genom en lektion i databassökning i PubMed och CINAHL. Författarna behärskar både svenska, engelska, danska och norska och detta har därmed bidragit till ett större utbud av artiklar och har även varit en enorm resurs.

Identifiera relevanta källor

För att med större sannolikhet få fram relevanta studier skall enligt Goodman ett antal olika källor genomsökas (SBU, 1993). De databaser som fanns tillgängliga på Malmö Högskola användes därför; PubMed, CINAHL och Cochrane Library. Många av dem artiklarna som söktes i de nämnda databaserna kom från en amerikansk förenings hemsida, American Heart Association (2008-11-11). Därför valde författarna att gå in direkt på denna sida och söka efter relevanta artiklar med positivt resultat.

Referenslistorna på redan funna och användbara artiklar studerades även, då skälet var att utöka antalet artiklar.

Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen.

En litteraturstudie kräver att studierna granskas. De inkluderade studierna bör vara av god kvalitet vilket garanteras genom oberoende granskningar av författarna (Willman et al, 2006). En optimal litteratursökning har enligt Willman et al (2006) hög sensivitet och hög specificitet. Det innebär att man vill få med alla relevanta sökord av betydelse för

(15)

kontrollera att rätt sökord används rekommenderas användning av uppslagsverken i databaserna. PubMed använder så kallade MESH-termer och CINAHL använder så kallade Thesaurus. Fritextsökningar användes också för att öka sensitiviteten. Artiklar som ännu inte fått ämnesord indexerade kan då även inkluderas. Med hjälp av relevanta sökord så bör man de träffar man får vara väsentliga för syftet i litteraturstudien.

Författarnas två huvudsakliga sökord är Stroke och Cerebrovascular accident. Dessa ord har sedan kombinerats på olika sätt med delsökord. AND är en så kallad Boolesk term som används för att få de bästa sammansättningarna. I början av artikelsökningen hölls sökfältet öppet, dvs. utan begränsningar (limits). Limits tillades inte förrän det var dags att välja artiklarna efter inklusionskriterierna. Sökningar som görs i American Heart Association är helt och hållet bestående av fritext.

Utveckla en sökväg för varje söksystem

Sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via Malmö Högskolas bibliotek. Om det blev nödvändigt att beställa artiklar skulle det göras via biblioteket på Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle. I tabell 1 redovisas de olika sökordskombinationerna som ledde till de artiklar som inkluderades i litteraturöversikten. Författarna prövade sig fram att söka med ord som verkade anknyta till syftet.

Steg 4 – Litteratursökning genomförs och inkluderade studier samlas in PubMed var den första databasen som användes. Olika sökord kombinerades utan att fylla i några limits eftersom begränsning av sökningen inte skulle göras för tidigt. Enligt Polit och Beck (2006) bör limits användas för att begränsa sökningar och för att komma nära det område som ska utforskas. Limits som användes av författarna var: artiklar på svenska, engelska, danska eller norska, artiklar gjorda på människor, abstrakt, länkar till gratis fulltext, artiklar som är publicerade och tillagda mellan 10-15 år tillbaka, både män och kvinnor, 19-44 år, 45-65 år, 65+ år.

Intressanta titlar avgjorde vilka abstrakt som skulle granskas av författarna. Om de granskade artiklarnas abstrakt artiklarna motsvarar syfte och frågeställningar skrevs de ut för att sedan granskas enligt granskningsprotokollet av Willman et al (2006) som

återfinns i bilaga 1. Ett protokoll för kvalitativa och ett protokoll för kvantitativa studier. 29 artiklar granskades enligt granskningsprotokollet av Willman et al (2006). Utav dessa 29 granskade artiklar kvalitetsbedömdes sedan tolv artiklar enligt SBU (1999) Heltzén et al (SBU 1999). Sexton artiklar valdes bort pga. för låg kvalitet. Två artiklar som

inkluderades från början fick tas bort under arbetets gång, då författarna upptäckte att den inte höll sig inom litteraturstudiens syfte. Återstående inkluderade artiklar blev totalt tio stycken. Alla artikelsökningarna upprepades sedan för att fastställa och verifiera att antalet träffar var rätt i sökschemat.

Författarna valde att dela upp sökschemat i två olika tabeller, då den blev alldeles för lång och skulle, enligt författarna bli svårläst av läsarna. Nedan finns sökschemat för alla de sökningar som gav positivt resultat med artiklar som vi inkluderat i denna studie och de sökningar som inte gav några användbara artiklar är sammanställda i bilaga 4 längst bak i

(16)

arbetet. De sammanställda summorna längst ner i respektive tabell är både en summering för sökningarna gjorda i respektive sökschema samt summan av samtliga sökningar.

Tabell 1. Sökschema för inkluderade artiklar

Databas Sökord/MESH Begränsningar Antal

Träffar Antal Lästa Titlar

Antal Lästa

Abstrakt Antal Granskad e Artiklar

Använda Artiklar

PubMed Stroke AND work AND

rehabilitation AND Community

Links to free full text, abstracts, published in the last 10 years, Added to PubMed in the last 10 years, Humans, Male & Female, Languages; English, Danish, Norwegian, Swedish, ages; 19-44 years, 45-65 years, 65+ years 6 6 2 1 1

Stroke AND Work 196 196 11 2 1

American Heart Association

Stroke AND

Children Links to free full text, abstracts, published in the last 10 years, Added to PubMed in the last 10 years, Humans, Male & Female, Languages; English, Danish, Norwegian, Swedish, ages; 19-44 years, 45-65 years 5832 300 10 2 1 Stroke AND Young Adults 1369 270 6 1 1

CINAHL Stroke AND

Family 12309 350 10 1 1

Cerebrovascular accident AND Rehabilitation

946 300 15 3 2

PubMed Quality of life among young stroke patients 9 9 6 1 1 Summa: 20667 1431 60 11 8 Summa av alla sökningar: 55054 2813 212 29 8

(17)

Etiska övervägande

Vid författarnas val av litteraturstudie har författarna haft forskningsetiki beaktande. På Vetenskapsrådets hemsida (2008-12-28) beskrivs det att etik handlar om att bygga upp, stimulera och hålla vid liv en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla. På lång sikt har forskningen stor påverkan på samhället därför är de etiska aspekterna väldigt viktiga i forskningssammanhang.

De material som inhämtades skulle vara från pålitliga källor och trovärdighet var av stor betydelse. För att kunna uppnå trovärdighet av sammanställningen granskades materialet kritiskt för att kunna se olika aspekter.

Steg 5 – Tolka evidens från studierna

Tio artiklar granskades med hjälp av Willman et al (2006) granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa studier. Genom att granska protokollets så bedömdes att inga justeringar av författarna krävdes. Två artiklar/rapporter utöver de tio inkluderade

användes i bakgrunden, åtta artiklar uteslöts för att de inte uppnådde den kvaliteten som krävdes (a a).

Enligt Polit och Beck (2006) ökar trovärdigheten av de artiklar som är randomiserade kontrollerade studier. Ökad trovärdighet uppnås genom att risken för missvisande resultat och systematiska bias minskar. Efter dessa fakta skattade författarna dessa artiklar högre än icke randomiserade kontrollerade studier (a a).

Dessa artiklar kommer att sammanfattas i resultatdelen och i Bilaga 2 där en matris återfinns. Tabellen som finns nedan har använts till att bedöma de kvantitativa studierna. Enligt Polit och Beck (2006) är randomiserade kontrollerade och/eller kliniska studier de studier där deltagarna är randomiserade i en eller flera interventionsgrupper, som

kontrollgrupp eller placebogrupp. En randomisering av urvalet gör att risken för systematiskt bias undviks. De studier som inte gjorts efter kriterierna för RCT studier enligt Polit och Beck (2006) är så kallade icke randomiserade kontrollerade studier (a a). Författarna har bedömt varje artikel med hög, medel eller låg vetenskaplig kvalitet. De kvalitativa studierna bedömdes utifrån kriterier framtagna av SBU (1996). Författarna valde att lägga till ytterligare en kvalitetsgrad, medel, i detta protokoll. I original

protokollet fanns bara en hög och en låg kvalitetsgrad, ingen medelgrad. Att bedöma en artikel som antingen hög eller låg kan göra att den ej blir korrekt kvalitetsbedömd. En medelgrad lades till och varje enskild artikel kunde bedömas med hög, medel eller låg kvalitet.

(18)

Tabell 2: ”Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod.” Enligt SBU (1999) Hellzén et al (SBU 1999).

I = Hög II = Medel III = Låg

C Prospektiv randomiserad

studie. Större väl planerad och genomförd multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. __ Randomiserad studie med för få patienter, och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.

P Prospektiv studie utan

randomisering. Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter, adekvata statistiska metoder. __

Litet antal patienter, brister i genomförande, tveksamma statistiska metoder. R Retrospektiv studie. Stort konsekutivt patientmaterial välbeskrivet och analyserat med adekvata statitiska metoder (t ex multivariantanalys, fallkontrollmetodik etc.). Lång uppföljningstid. __ Begränsat patientmaterial otillräckligt beskrivet, alltför kort uppföljning eller inadekvata statistiska metoder. L Noggrann litteraturgenomgång, väl redovisat patientmaterial, ofta i tabellform. Väldokumenterat lärobokskapitel. __ Redovisning utan källhänvisning och med ofullständigt

underbyggda slutsatser.

C = Prospektiv randomiserad R = Retrospektiv P = Prospektiv L = Littraturgenomgång

(19)

Tabell 3: Exempel på förutbestämda kriterier för vetenskaplig kvalitet. (SBU, 1996 och SBU & SSF, 1999a, modifierad av Brefelt, Hestrin)

Typ av studie Hög Kvalitet Medel Kvalitet Låg Kvalitet

Kvalitativ studie Klart beskriven kontext

(sammanhang). Motiverat urval. Väl beskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna

tillförlitlighets/reliabilitetshänsyn. Interaktion mellan data och tolkning påvisas. Metodrik.

____ Bristfälliga formuleringar. Dåliga eller otillräckliga beskrivningar. Resultatet ologiskt/obegripligt. Dålig kommunicerbarhet och replikerbarhet

Steg 6 – Integrera evidens

Kvalitetsbedömning skedde utifrån granskningsprotokoll efter Willman et al (2006) för kvalitativa och kvantitativa studier. Vid genomläsning, granskning och

kvalitetsbedömning beaktades även kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit och Beck (2006). Dessa kriterier är titel, abstrakt, introduktion med syfte, metod, resultat, diskussion och referenser.

I denna litteraturstudie inkluderades totalt 10 artiklar. I databaserna inklusive American Heart Association hittades åtta av artiklarna och resterande två hittades via artiklarnas referenslistor. Enligt Polit och Beck (2006) skall varje artikel granskas var och en för sig för att kvaliteten på studierna skall kunna göras. Inläsningen och granskning av artiklarna gjordes därför individuellt av båda författarna och när det var klart så utvärderades resultatet av granskningen tillsammans. Granskningsprotokollet av Willman et al (2006) användes för att öka trovärdigheten på artiklarna. Den gemensamma utvärderingen som författarna gjorde var även en faktor som ökar trovärdigheten.

De artiklar som granskades, men som hade brister och därmed inte uppfyllde författarnas syfte valdes bort.

RESULTAT

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande personer i 18-75 års ålder som drabbats av en stroke och hur dessa personer påverkas i det dagliga livet. Definitionen på dagligt liv återfinns i Bilaga 3.

Frågeställningarna som ska besvaras är, hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras efter en stroke. Hur påverkas arbetet och ett återvändande till arbetet för dem drabbade? Hur påverkas och förändras familjeförhållandena? Hur påverkas och förändras aktiviteterna i det dagliga livet?

(20)

I nedanstående tabell 4 visas de tre olika huvudkategorierna med deras tillhörande artiklar.

Tabell 5. Översikt av de 3 huvudkategorierna och tillhörande artiklar

Jobbsituation Familjeförhållande Aktiviteter i Dagligt Liv

1. McLean, R, (2007),

Employment Status Six Months after Discharge from Inpatient Rehabilitation for a Mild-to-moderate Physical Disability 2. Leng, M-C

(2008), Description of a return-to-work occupational therapy programme for stroke rehabilitation in Singapore 3. Saeki, S et al

(1993), Factors influencing return to work after stroke in Japan 4. Varona, J, F et al (2004), Long-term prognosis of ischemic stroke in young adults

5. Teasell, R, W et al (2000), Social issues in the rehabilitation of younger stroke patients 6. Hartman-Maeir, A (2007), Activities, participation and satisfaction one-year post stroke

1. Wallengren, C, Friberg, F& Segesten, K, (2008), Like a shadow- on becoming a stroke victim’s relative

2. Teasell, R, W et al (2000), Social issues in the rehabilitation of younger stroke patients 3. Pound, P, Gompertz, P & Ebrahim, S, (1999), Social and practical strategies described by people living at home with stroke 4 .Hartman-Maeir, A (2007), Activities, participation and satisfaction one-year post stroke

1. Pound, P, Gompertz, P & Ebrahim, S, (1999), Social and practical strategies described by people living at home with stroke 2. Hartman-Maeir, A (2007), Activities, participation and satisfaction one-year post stroke 3. Petruševičiene, D &

Kriščiunas, A

(2008), Evaluation of activity and effectiveness of occupational therapy in stroke patients at the early stage of rehabilitation 4. Naess, H et al

(2006), Health-Related Quality of Life Among Young Adults With Ischemic Stroke on Long-Term Follow-Up

5. Varona, J, F et al (2004), Long-term prognosis of ischemic stroke in young adults

Mer detaljerad information om de enskilda artiklarna återfinns i bilaga 3.

Återvändande till arbetet

Alla artiklar som handlade om återvändandet till arbetet efter en stroke undersökte hur många som återvände till arbetet. Artiklarna hade olika uppföljningstider då de

undersökte hur många som lyckades återvända. Av alla dessa artiklar hade två hög kvalitet, 3 medel och en låg.

I en spansk kvalitativ retrospektiv studie med hög kvalitet av Varona, J, F et al (2004) undersöktes totalt 240 patienter. Studien hade en uppföljningstid på nästan 12 år. Studien visade att av dessa 240 patienter så återvände cirka hälften till arbetet. Dock visade den att 23 % av dessa behövde olika arbetsjusteringar i form av val av ett annat jobb eller att gå ner till att jobba halvtid. Ju yngre patienterna var (yngre än 36 år) ju lättare var det att återvända. Av dem som inte återvände till arbetet hade 35 % medicinska skäl som

(21)

sitt insjuknande i stroke. Vilket gör det möjligt att det inte behöver ha med stroken att göra. I en kvantitativ retrospektiv studie med medel kvalitet av Teasell, R, W et al (2000) visade att 20 % av totalt 83 patienter återvände till arbetet. Uppföljningstiden var

betydligt kortare än studien av Varona, J, F et al (2004), det som undersöktes var vilka som återvände inom tre månader efter utskrivning. Av alla deltagarna arbetade 64 stycken innan sin stroke, varav 53 stycken hade en heltidsanställning. Endast 10 % av dessa 53 patienter återvände till heltid och 8 % till deltid.

I en kvalitativ retrospektiv studie med låg kvalitet gjord i Singapore av Leng, C-M (2008) visade likt de andra två artiklarna att cirka hälften återvände till arbetet efter ett år. 21 % av de 29 patienterna återvände dock till en skyddad verkstad, resterande behövde aktiv assistans av arbetsterapeuter. De faktorer som gjorde att vissa inte återvände till arbetet var; det fanns mer behov av rehabilitering och att vissa inte var kapabla att jobba pga. olika orsaker. I en annan studie med medel kvalitet av McLean, R (2007) som också är gjord i Singapore hade aningen högre antal deltagare (68 stycken) och undersökte återvändande till arbete inom sex månader efter utskrivning istället för att år. Trots dessa olikheter visade studien liknande resultat, cirka hälften av alla patienter återvände till arbetet. Likt Varona, J, F et al (2004) studie var en lägre ålder gynnsamt för ett återvändande, en högre utbildning visade sig även vara en positiv faktor. Negativa faktorer som förhindrade att återgå var; rädsla för att deras fysiska och medicinska tillstånd skulle förvärras, att behöva använda sig av olika gånghjälpmedel, att inte kunna ta sig fram och tillbaka till jobbet själva, att behöva arbeta i en ogynnsam arbetsmiljö och i ett fåtal fall var det de närstående som inte ville att de drabbade skulle återvända. I en japansk kvantitativ retrospektiv studie med hög kvalitet av Saeki, S et al (1993) visade det sig att av totalt 230 deltagare så återvände lite över hälften till arbetet efter minst sex månader. Av alla dessa arbetade alla innan sin stroke. Medel uppföljningstiden var cirka 43 månader. Likt studien av Varona, J, F et al (2004) visade även denna studie att

patienter med en högre utbildning var mer benägna att återvända till arbetet. Faktorer som förhindrade återvändandet var bl a; apraxi, muskelsvaghet, industriarbete och urin- och avföringsinkontinens.

I en kvantitativ prospektiv studie med medel kvalitet avHartman-Maeir, A (2007) var det huvudsakliga syftet att utvärdera och undersöka begränsningarna i de dagliga

aktiviteterna men resultatet visade även hur många som återvände till sitt arbete. Det var endast 39 deltagare som jobbade innan sin stroke och av dessa återvände en person till sitt arbete.

Familjeförhållande

Artiklar som handlade om påverkan på familjeförhållanden efter en stroke hade medel kvalitet. Alla artiklar undersökte hur familjelivet från olikas perspektiv påverkades efter en stroke.

I den kvalitativa retrospektiva studien av Teasell, R, W et al (2000) med medel kvalitet ingick 83 stroke drabbade patienter under 50 år. Syftet med studien var att undersöka de sociala problemen som uppstod i samband med rehabiliteringen 3 månader efter en stroke. Frågeställningarna i studien var bl a hur civilståndet påverkades, om den drabbade

(22)

hade möjlighet att flytta tillbaka till sitt tidigare boende eller om annat boende krävdes, om barn under 16 år fanns med i bilden och behövdes ta hänsyn till samt psykosociala problem, dokumenterade av personalen, som uppstod under sjukhusvistelsen. I över hälften av fallen var det den drabbades sambo som var den primära omhändertagaren, i 24 % av fallen var det den drabbades förälder och i endast två fall var det den drabbades barn (Teasell, R, W et al, 2000).

Utav 55 sambopar separerade totalt 8 stycken inom en tremånaders period efter utskrivningen från sjukhuset. Bland de 8 samboparen fanns innan insjuknandet en viss oro i förhållandet men den stress som uppstod efter stroken var den utlösande faktorn för separationen. Sjukhuspersonalen observerade att det inte var ovanligt med konflikter mellan samborna. Närmare hälften av stroke patienterna hade ansvar för barn yngre än 16 år. Av dem som hade barn under 16 år och dem utan fanns ingen skillnad gällande

separation mellan samborna. Vad gällde boende efter stroken så var de flesta stroke patienterna vid tiden före insjuknandet sambos eller ensamboende, resterande 20 % bodde fortfarande hemma hos föräldrarna (Teasell, R, W et al, 2000).

I Pound, P et al (1999) kvalitativa studie med medel kvalitet var syftet att ta reda på om strokepatienter och deras familjer kunde uppehålla en positiv inställning trots sjukdomen. Visade det sig att de hade det så ville författarna till studien utforska vilka de olika handlingarna var. 40 patienter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer tio månader efter sitt insjuknande i stroke. Resultatet visade att patienterna valde att

mobilisera ett informellt socialt stöd för att uppehålla sin självständighet i så stor grad som möjligt. Studien visade även att patienternas familjer var en enorm resurs och ett gott stöd från närstående visade sig vara väldigt viktigt för dem drabbade.

I Hartman-Maeir, A et al (2007) prospektiva kvantitativa studie med medel kvalitet undersöktes 56 stroke drabbade patienter. De intervjuades i sina hem ett år efter sin stroke angående sin livstillfredsställelse. 84 % av alla deltagare visade sig vara tillfreds med familjelivet, 70 % var tillfreds med förhållandet till sin partner och lite över hälften ansåg sig vara tillfreds med sina sociala kontakter.

Wallengren, C et al (2008) kvalitativa studie med medel kvalitet handlade om anhörigas påverkan och upplevelse av att vara närstående till en stroke drabbad. I artikeln fanns två huvudteman och dessa var ”Att vara i kaoset” och ”Att hitta en ordning i kaoset”.

Intervjuerna med de 16 deltagande närstående visade att familjerelationen kunde skadas av bristande kommunikation mellan den drabbade och dem själva. Det andra huvudtemat handlade om att hitta en ordning i kaoset och dem valde då att ta en dag i taget samt att ta mer ansvar för den stroke drabbade patienten. De närstående valde att läsa på mer om stroke för att hitta alternativa vägar till ett fortsatt bra liv. Genom att vara nära den drabbade upplevde de närstående att de nådde en ”Turning Point”, vilket innebar att de blev medvetna om sina egna krafter och med detta kunde uppnå en ordning och stabilitet i den kaotiska livssituationen (a a).

(23)

Aktiviteter i dagligt

I Pound, P, Gompertz, P et al (1999) kvalitativa studie med medel kvalitet syftade till att undersöka om patienterna vidtog positiva handlingar trots sin stroke. 40 patienter

intervjuades tio månader efter sitt insjuknande i stroke med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att strokepatienter hade en aktiv roll i att hantera sina egna liv. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt. De mobiliserade ett informellt socialt stöd och hittade nya vägar att göra saker på. De var tvungna att göra detta pga. av deras funktionsnedsättningar. För många betydde det att de var tvungna att utföra den personliga hygienen i köksvasken eftersom de inte kunde ta sig till badrummet längre. Några flyttade ner sina sängar till

bottenvåningen för att de inte längre kunde ta sig upp för trapporna. De höll ett lugnare tempo, lät saker och ting ta den tid som krävdes. T ex att låta städningen få ta sin tid för att kunna vila emellan varven. De lät hellre det ta lite längre tid än att be någon annan om hjälp. Patienterna påbörjade även återinlärningsprocessen, utförde fysisk aktivitet och för att slippa bli dömda så dolde de sina funktionsnedsättningar. Ett exempel på det var en kvinna som använde en kundvagn för att dölja sättet hon gick på pga. av sin stroke. Genom att göra detta så slapp hon att bli dömd av människor. Genom att göra en sak i taget med hjälp av lite fantasi fick en kvinna i studien de vardagliga uppgifterna genomförda. Innan insjuknandet kunde hon ha många järn i elden samtidigt, som matlagning, städning och tvättning men nu fick hon hålla sig till en sak i taget och det fungerade (Pound, P, Gompertz, P, Ebrahim, S 1999).

Koncentrationssvårigheter och att ständigt behöva hitta nya sätt att göra saker på upplevdes bland sex personer mellan 40-64 år. Personerna berättade hur de hela tiden behövde planera deras liv runt risken att antingen glömma saker eller

återinlärningsprocessen skulle svikta. Ett exempel var en kvinna som istället för att försöka återge sitt telefonnummer i förväg berättade om hennes svårigheter att minnas (a a).

I Varona, J, F et al (2004) kvantitativa retrospektiva studie med hög kvalitet följde upp stroke drabbade tolv år efter insjuknandet. Totalt deltog 240 patienter och resultatet visade att prognosen för yngre drabbades funktionella återhämtande var bra, framförallt i jämförelse med äldre patienter. Utav de 240 patienterna var 90 % självständiga i alla dagliga aktiviteter. 95 % kunde gå självständigt utan någon assistans från någon annan. I Hartman-Maeir, A et al (2007) prospektiva kvantitativa studie med medel kvalitet undersöktes 56 patienter ett år efter sin stroke. Resultatet visade att nästan alla patienter (mer än 90 %) var självständiga i dagliga aktiviteter, såsom att äta på egen hand, utföra toalettbesök samt ha kontroll över blåsan. Hälften av de 56 patienterna behövde dock viss assistans i dagliga aktiviteter, såsom på- och avklädning, bad samt olika förflyttningar. De flesta stroke drabbade behövde assistans gällande telefonanvändning, shopping, måltidsförberedelser, hushållssysslor och transport. 60 % av de tidigare

fritidsaktiviteterna hade getts upp till följd av stroken. Resultatet visade att få patienter var till freds med den minskade fritidsaktiviteten (34 %).

(24)

I den kvantitativa studien med hög kvalitet av Naess, H et al (2006) undersöktes den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) bland 190 stroke drabbade med kontrollgrupper. Tiden för uppföljningen var i medeltal 6 år. Kontrollgruppen var kön- och åldersmatchad. Och den andra gruppen som jämfördes med de drabbade var den norska populationen och informationen hos dem var redan befintlig. Ett så kallat Short-Form General Health Survey (SF-36) användes för att mäta HRQoL. Resultatet visade att en stroke endast har medelmåttig effekt på självuppskattad HRQoL jämfört med kontrollgruppen eller den norska populationen. Däremot visade signifikanta resultat att de patienter med lägst HRQoL var de patienter som var funktionellt beroende, ogifta och arbetslösa. Trötthet (Fatigue) visade även signifikanta resultat på låg HRQoL.

Att erhålla arbetsterapi efter en stroke är viktigt för att den drabbades fortsatta liv ska påverkas i så liten grad som möjligt. I artikeln med medel kvalitet av Petruševičiene, D & Kriščiunas, A (2008) visade sig arbetsterapi vara mer och mindre effektivt för olika patienter. Studien visade att effektiviteten av arbetsterapi var influerat av kön, ålder, grad av skada och lokalisation av skadan. Patienter under 59 år hade större effekt av

arbetsterapin. I studien jämfördes hemiparetiska och hemiplegiska patienters effekt av arbetsterapi och resultatet visade att hemiparetiska hade signifikant större hjälp av den. De grupper som visade mindre effekt var alltså hemiplegiska patienter, äldre patienter och de patienter som hade neglekt (a a).

DISKUSSION

Nedan redogör författarna för metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussion

Författarna valde att basera denna litteraturstudie på Goodmans rapport (SBU, 1993) eftersom denna metod riktar sig mot hälso- och sjukvård. Rapporten utgörs av sju steg, vilket gör den till en strukturerad metod vid litteraturstudier och beskriver alla steg så att det är lätt att följa med. Syftet med hjälp av denna metod är att få ett stort urval av artiklar som sedan kan sammanställas. Steg 7 valdes bort av författarna då det krävs en mycket mer omfattande litteratursökning för att evidensgradera dessa artiklar. I denna

litteraturstudie används 10 artiklar vilket är ett för litet antal för att det ska vara möjligt att göra en evidensgradering. De tio artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ karaktär vilket också gör det svårare att göra en korrekt evidensgradering.

”Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk verksamhet” av Willman et al (2006), som bl a bygger på Goodmans principer har även använts. Att fungera som en inspirationskälla och vara ett verktyg för sjuksköterskor och studerande som vill att sina utförda omvårdnadsåtgärder ska vila på en vetenskaplig grund.

I början av arbetet uppstod lite problem med litteraturstudien. Författarna hade från början tänkt undersöka hur en stroke påverkar livet för personer mellan 18-65 år. Då artikelsökningen inte gav oss så många artiklar valde författarna att bredda

(25)

undersöka ända upp till 75 år. Detta visade sig vara ett väldigt smart drag då artiklarna plötsligt blev fler. Och syftet ansågs fortfarande möjligt att uppfylla. Skillnaden mellan en 18 åring och en 75 åringen som drabbas av en stroke kan vara väldigt stor. En 18 åring är generellt sett mer aktiv än en 75 åring. Därför har författarna inkluderat alla aktiviteter i dagligt liv. Allt från fysisk aktivitet och sportutövande på fritid till att borsta tänderna, förflytta sig och klä på sig. Detta har alltså tagits hänsyn till under hela arbetet.

Författarnas valda definition av familj/närstående har valts då den innefattar både

biologisk familj och släkt men även nära vänner. De äldre patienterna kan ha maka/make om gått bort men fortfarande nära vänner.

Eftersom syftet med artikelsökningen är att få ett så stort urval som möjligt sökte

författarna efter artiklar i ett antal olika databaser med olika inriktningar. PubMed är den databas som använts mest, då den behärskats bäst av författarna. Vidare har denna databas använts mest då författarna hittade flest användbara artiklar där. CINAHL är en andra databas som använts. Den är mer inriktad på själva omvårdnaden. Cochrane Library är mer inriktad på medicin och riktar sig främst till läkare. Trots detta har den använts vid ett antal sökningar. Då många artiklar som inkluderades av författarna i denna litteraturstudie var publicerade i American Heart Association så gjordes direkta sökningar i denna amerikanska databas också för att kontrollera att vi inte missat några artiklar i våra andra sökningar i de andra databaserna. Många av artiklarna som hittades i American Heart Association var samma artiklar som vi tidigare funnit i PubMed men utöver dem artiklarna så fann författarna två artiklar som de kunde inkludera i

litteraturstudien. Åtta av de inkluderade artiklarna hittades i de lika databaserna. De två sista artiklarna hittades genom granskning av referenslistor som vi inte funnit i vår databassökning.

Det kan hända att litteratur har fallit bort pga. författarna val av sökord. Men sökorden som använts har övervägts gemensamt och så noga som möjligt. Författarna kombinerade olika sökord utan att fylla i några limits eftersom begränsning av sökningen inte skall göras för tidigt. För att begränsa sökningarna och för att komma så nära det område som skulle utforskas så lade författarna till limits. En limit som användes av författarna var att artiklarna kulle vara skrivna på svenska, engelska, danska eller norska. Detta gjorde att chansen för att hitta fler artiklar ökade. Artiklarna skulle även vara gjorda på människor. Två andra limits författarna använde sig av var abstrakt och länkar till gratis fulltext. Abstrakt är nödvändigt för att det över huvudtaget skall klassas som en vetenskaplig studie så det var en självklar limit. Länkar till fulltext kan ha varit den limit som begränsat författarna mest. Valet av denna limit ansågs vara nödvändig och gjordes framförallt pga. tidspress och ekonomiska begränsningar. Det kan ta lång tid att beställa artiklar via biblioteket och de kan tom kosta pengar. Hade inte tio artiklar hittats hade författarna naturligtvis använt sig av biblioteksbeställning. En annan limit var att artiklarna skulle vara publicerade och tillagda mellan 10-15 år tillbaka. Detta var för att författarna skulle kunna hitta artiklar under en lång period. Författarna valde att inkludera både män och kvinnor för att matcha syftet.För att åldersgrupperna skulle motsvara vårt syfte valde författarna att använda sig av olika limits även gällande ålder. Detta gjorde att vi bättre kunde särskilja intressanta artiklar i ålderskategorierna som var intressanta för

(26)

vårt syfte. På så sätt fick författarna med hela åldersspannet och kunde utesluta alla de artiklar som innefattade personer över 75 år.

Artiklarna som inkluderats är både kvantitativa och kvalitativa. Granskningsprotokoll som användes var Willman et al (2006) för kvalitativa och kvantitativa studier.

Författarna valde att ta detta protokoll rakt av utan att modifiera det då det verkade vara ett bra och användbart protokoll. Alla artiklar är granskade och bedömda oberoende av varandra vilket stärker artiklarnas värde. När författarna varit oense angående granskning av artiklarna löstes det genom omläsning och ny diskussion tills en överensstämmelse uppnåddes. Författarnas kvalitetsbedömning av de kvantitativa artiklarna gjordes efter Hellzén et al (SBU 1999). Artiklarna graderades med hög, medel eller låg kvalitet och de med låg kvalitet exkluderades pga. alldeles för låg vetenskaplig kvalitet. De kvalitativa artiklarna granskades efter SBU (1996) och SBU & SSF (1999a) granskningsprotokoll med ett tillägg av oss, medel kvalitet. Artiklarna granskades med hög, medel eller låg kvalitet.

Två artiklar som var inkluderade från början valdes bort. Skälet var att vi hittade två nya artiklar som svarade tydligare på vårt syfte och våra frågeställningar. Eftersom de två ersatta artiklarna båda hade låg kvalitet så var det självklart att om vi hittade två bättre artiklar så skulle dessa användas istället.

Resultatdiskussion

I denna resultatdiskussion diskuterar författarna resultatet utifrån de vetenskapliga artiklarna. De inkluderade vetenskapliga artiklarna resulterade i tre

huvudkategorier/teman; Återvändande till arbetet, familjeförhållande samt aktiviteter i dagligt liv.

Återvändande till arbete

Av de drabbade som återvände till sitt arbete visade det sig att det inte var säkert att de som arbetat heltid innan sitt insjuknande gick tillbaka till heltid, utan istället blev

deltidsanställning ett alternativ samt att hitta ett annat jobb. Anledningen till att gå ner till deltid var antingen pga. Att de fysiska eller psykiska funktionsnedsättningarna utgjorde ett hinder. Dessa funktionsnedsättningar gjorde att de inte kunde fortsätta med sina tidigare arbetsuppgifter utan fick antingen hitta ett annat jobb som var mer anpassat till just deras förmåga eller så fick de göra en arbetsplatsanpassning.

De flesta artiklar har tagit hänsyn till om personerna haft ett jobb innan insjuknandet eller inte i sina beräkningar av hur många som återvände till arbetet. Om dessa inte hade tagits hänsyn till hade det kunnat bli ett felaktigt resultat. Man kan då inte veta ifall det är pga. strokens negativa konsekvenser som dessa personer inte återvänder eller om det är pga. av andra anledningar.

De olika studierna hade olika långa uppföljningstider. Detta trodde vi spelade en roll för resultatet av hur många som återvände till arbetet. Ju längre uppföljningstiden är desto längre tid har den stroke drabbade att rehabilitera sina funktionsnedsättningar och återgå

(27)

till sitt arbete. Resultaten i artiklarna visar dock att detta inte behöver vara så. I den spanska studien av Varona, J, F et al (2004) var uppföljningstiden nästan 12 år men antalet som återvände till arbetet inom denna period var inte fler för det (53 % av totalt 240 patienter). Dock är detta resultatet mer generaliserbart på större populationer än många av de andra artiklarna som inte hade lika högt antal deltagare. I två olika studier stöds dock vår teori. I studien av Hartman-Maeir, A et al (2007) var uppföljningstiden endast ett år efter stroke. Antalet återvändande var endast 1 av 39 som hade ett jobb innan sin stroke. Teasell, R, W et al (2000) studie inkluderade 83 deltagare och

uppföljningstiden var inom 3 månader. Antalet återvändande var endast 20 %. Den korta uppföljningstiden kan vara förklaringen.

De artiklar som undersökte faktorer som påverkar ett återvändande har tagit åldern med i beräkningen. Resultatet av dessa artiklar visar att en ung ålder ökar chansen att återgå till arbetet. Är man ung när man drabbas av en stroke har man kanske bättre fysisk hälsa och mer motståndskrafter att återgå till sitt arbete. Att orka återvända kräver ett stort stöd från familj och närstående och är man då ung så kanske detta nätverk är större. Man befinner sig ”mitt i livet”, har egen familj och möjligen barn, ens egna föräldrar finns oftast kvar i livet och kan finnas som ett stöd för den drabbade. Ju äldre patienten är ju större är sannolikheten att ens familj och närstående inte finns i livet längre. Vi tror att viljan att bli bättre tillsammans med förutsättningarna är större hos en ung patient jämfört med en äldre. Detta innebär inte att de äldre patienterna är redo att ge upp livet men de fysiska och psykiska förutsättningarna samt stöd från familj och närstående kanske finns i mindre utsträckning.

Att göra en generalisering till större populationer av dessa artiklar kan bli lite svårt med tanke på olika anledningar. Urvalet i de flesta av artiklarna är relativt litet och blir därför ett stort hinder för en generalisering. Dock har samtliga artiklar tagit upp detta i sina egna diskussioner, vilket är väldigt positivt då de är väl medvetna om detta problem.

Av totalt sex inkluderade artiklar som handlar om ett återvändande till arbetet är studierna gjorda i fem olika länder. Detta anser vi öka generaliserbarheten eftersom resultaten liknade varandra i merparten av studierna. Hade vi inkluderat fler artiklar från ytterligare andra länder tror vi resultaten skulle visa liknande.

I studien av Leng, C-M (2008) fanns det inga klara definitioner av vad man menade med öppen anställning samt skyddad verkstad. Detta var något vi fick ta reda på själva och vi anser att författaren borde skriva innebörden av dessa begrepp mer tydligt. Hela artikeln bedömdes med låg kvalitet av oss, mycket pga. av denna brist men även upplägget pga. av artikeln i stort. Den var komplicerad att läsa och resultaten var svåra att urskilja. Vi valde att använda denna studie ändå därför att den var intressant att läsa svarade på vårt syfte.

Urvalet i studien av Saeki, S et al (1993) var stort (230 patienter) med bara ett bortfall på 14 patienter vilket gör att risken för bias minskar. Frågeformulären som skickades till patienterna skulle i första hand fyllas i av patienterna själva men kunde dem inte göra detta pga. funktionsnedsättningar efter stroken så gjorde en familjemedlem detta. Detta

Figure

Tabell 2: ”Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ  metod.” Enligt SBU (1999) Hellzén et al (SBU 1999)
Tabell 3: Exempel på förutbestämda kriterier för vetenskaplig kvalitet. (SBU, 1996 och  SBU & SSF, 1999a, modifierad av Brefelt, Hestrin)

References

Related documents

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Beträffande total kriminalitet efter det aktuella fängelsestraffet, visar tabell 5 att 18 % av kursdeltagarna återfallit i kriminalitet (dömts till fängelse eller skyddstill- syn)

i majoriteten av dokument är ansvarsfördelning mellan elev-vårdnadshavare-skola koncentrerat till eleverna med hög grad av önskad självreglering och låg grad av

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

Även om De Geer inte alltid talat öppet om sin barndom så är det för mig tydligt, precis som Josefsson säger, att De Geers barndom alltid funnits dolt i hans verk. Bland annat i

A stable and consistent interface implementation was derived for the scalar test equation, even though energy stability in the natural norm proved not to be possible for a

Enligt Birkler (2007) innebär en empatisk relation möjligheter att förstår patientens livsvärld vilket är nyckeln till ett empatiskt förhållningssätt och är avgörande för