• No results found

Using music in Swedish education

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Using music in Swedish education"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Musik som medel i svenskundervisning

Using music in Swedish education

Mikaela Jönsson

Elin Runn

Lärarexamen 300p Handledare: Ange handledare

Svenska – i ett mångkulturellt samhälle 2012-03-28

Examinator: Magnus Persson

Handledare: Kent Adelmann

Lärarutbildningen

(2)
(3)

3

Förord

Detta arbete är ett examensarbete för Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö, högskoa, vid institutionen Kultur, Språk, Medier. Arbetet är inte relaterat till något pågående forskningsprojekt. Uppsatsens omfattning är 15 poäng. Hela arbetsprocessen, från första förberedelse till sista slutanalys har genomförts gemensamt.

Vi vill rikta det varmaste tack till vår handledare Kent Adelmann som tålmodigt besvarat våra många frågor och funderingar.

(4)

4

Sammandrag

Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ”läsa-skriva”-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat. Musikens pedagogiska fördelar har belagts av flera forskare. För att styrka dessa fördelar har vi använt oss av relevant litteratur från Sundin (1998), Sundin (1995), Scheid (2009) Steinberg (1994) och Wiklund (2009). Vår förhoppning är att visa musikens motiverande effekt. Litteratur som rör motivation hämtades från Dysthe (2008) och Hugo (2011).

Vår undersökning utgår från en text och två undervisningspass. I det första passet analyserade eleverna texten utan musik och i det andra analyserade de samma text med musik. Detta skede observerades och elevernas svar på analyserna följdes upp med individuella intervjuer av fyra på förhand utvalda elever. Det sammanställda resultatet visade att ingen informant gjorde sämre ifrån sig med musikens inträde, däremot gjorde en elev en bättre analys. Tre elever ansåg att musiken gjorde undervisningen mer intressant. En elev uppfattade musiken som störande, men påpekade att det troligtvis berodde på hans ovana att använda musik i undervisningen. Musikens positiva effekter visades tydligast i elevernas resonemang kring deras engagemang inför uppgiften, samtidigt som inget slutresultat försämrades.

(5)
(6)

6

Innehållsförteckning

Förord ____________________________________________________________________ 3 Sammandrag _______________________________________________________________ 4 Innehållsförteckning ________________________________________________________ 6 Inledning __________________________________________________________________ 9 Syfte och frågeställning _____________________________________________________ 11 Bakgrund ________________________________________________________________ 12 Litteraturgenomgång _______________________________________________________ 13

Gymnasieskolan _______________________________________________________________ 13 Att lyssna ____________________________________________________________________ 13 Det sociokulturella lärandet _____________________________________________________ 14 Att tolka en text _______________________________________________________________ 15 Musikens påverkan på människan _______________________________________________ 15

Den multimodala tonåringen _____________________________________________________________ 16 Musikens påverkan och betydelse för inlärning ______________________________________________ 17 Motivation och engagemang _____________________________________________________________ 18

Val av estetiskt uttrycksmedel ________________________________________________ 20

Text- och musikval ____________________________________________________________ 20

Metod ___________________________________________________________________ 21 Urval ________________________________________________________________________ 21 Presentation av eleverna ________________________________________________________ 21 Procedur _____________________________________________________________________ 22 Datainsamlingsmetoder ________________________________________________________ 22 Observation ___________________________________________________________________________ 22 Textinsamling _________________________________________________________________________ 23 Intervju ______________________________________________________________________________ 23 Genomförande av undervisningsförsöket __________________________________________ 23 Forskningsetiska överväganden __________________________________________________ 24 Resultat __________________________________________________________________ 26 Observation __________________________________________________________________ 26 Analysresultat ________________________________________________________________ 26 Intervjuer ____________________________________________________________________ 30 Flicka 1 ______________________________________________________________________________ 31 Pojke 1 ______________________________________________________________________________ 31

(7)

7

Flicka 2 ______________________________________________________________________________ 32 Pojke 2 ______________________________________________________________________________ 33

Sammanfattning av resultat _____________________________________________________ 34

Analys ___________________________________________________________________ 35

Musiken skapar känsla _________________________________________________________ 35 Ökad motivation genom variation i undervisning? __________________________________ 36 Förbättrat resultat med musik som hjälpmedel? ____________________________________ 37 Texttolkning __________________________________________________________________ 39

Diskussion och slutsats _____________________________________________________ 41 Källförteckning ____________________________________________________________ 44 Litteraturförteckning __________________________________________________________ 44 Källa internet _________________________________________________________________ 45 Bilaga 1 __________________________________________________________________ 46 Bilaga 2 __________________________________________________________________ 61 Bilaga 3 __________________________________________________________________ 62 Bilaga 4 __________________________________________________________________ 63

(8)
(9)

9

Inledning

Våra praktiska erfarenheter i klassrumssituationer är att elevernas benägenhet att lyssna på musik i och utanför klassrummet är stor. Musik är för oss personligen ett stort intresse och kombinerat med elevernas musikintresse ser vi stora möjligheter att integrera musik i svenskundervisningen. I ämnesplanen för svenska 1 står det uttryckligen att undervisningen ska: ”…stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna (vår kursivering) och därmed stödja deras personliga utveckling” (Skolverket 2012). Lyssnandet har traditionellt sett haft låg status inom svenskämnet, jämfört med andra färdigheter som tala, läsa och skriva (Adelmann 2002:17). Det var en kombination mellan vårt intresse för musik, elevernas intresse för musik och denna formulering i den nya ämnesplanen i svenska 1, som gav inspiration till detta arbete. I ämnesplanen för svenska 1 står det att:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier (vår kursivering) som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna

till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv (vår kursivering). (Skolverket 2012)

Den vaga formuleringen ”andra medier” leder till en fri tolkning av begreppet, där vi vill hävda att musik kan passa in. Det finns mycket forskning kring musikens pedagogiska fördelar. Bertil Sundin (1988) hävdar till exempel att musik kan skapa ett mer känslomässigt engagemang. Sett till ämnesplanens formulering, att undervisningen ska ”..utmana eleverna till nya tankesätt och öppna upp för nya perspektiv.” (Skolverket 2012) kan möjligen musik som medel och inte som mål, fungera som en didaktisk utmaning som skapar engagemang hos eleverna. Arbetet baseras på ett undervisningsförsök delat i två delar där eleverna i första delen får analysera en text (se bil. 4). I den andra delen av undervisningsförsöket får eleverna analysera samma text fast med musik. Musik som är ett exempel på ett gestaltande språk är efter våra studier på lärarutbildningen ett outvecklat område för oss, då vi beklagligen inte fått utbildning i hur estetiska läroprocesser kan användas. Därför tar vi oss nu friheten att på egen hand kompensera för denna brist och skaffa oss

(10)

10

kunskap om och fördjupa oss i den estetiska läroprocess som involverar musik. Vår förhoppning är att detta arbete ska inspirera våra kollegor att våga använda musik.

(11)

11

Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka på vilka grunder musik kan användas som redskap i svenskundervisning.

De forskningsfrågor vi söker svar på är:

 Vad är elevernas attityd till textanalys respektive musikbaserad textanalys?

 På vilka sätt påverkar musikanvändningen elevernas upplevelse av detta undervisningstillfälle?

(12)

12

Bakgrund

Hösten 2011 gjordes en pilotundersökning (se bil. 1) där det visade sig att eleverna lättare kunde analysera en text om de samtidigt fick höra den ackompanjerad. När de först fick läsa texten i sitt ursprungliga skick framkom inga personliga tolkningar, vilket kan exemplifieras med citatet ”Den handlar om död, typ” (se bil. 1).

Undersökningen visade att eleverna fick en mer personlig relation till texten när musiken tillfördes. Förra undersökningen innefattade, på grund av tidsbegränsning, enbart observation och textinsamling. Någon helt tillfredsställande slutsats kunde därför inte dras. Pilotundersökningen används därför som inspiration till detta arbete.

(13)

13

Litteraturgenomgång

Detta arbete grundar sig på ett undervisningsförsök, där vi infört musik som medel, inte som mål, i klassrummet. Att musik kan användas styrker vi inledningsvis med ett utdrag ur ämnesplanen i svenska 1. Den litteratur som senare används kommer att presenteras nedan och berör: färdigheten att lyssna, det sociokulturella lärandet, olika texttolkningstraditioner, hur musik påverkar människan och hennes inlärning, betydelsen av en engagerad elev och varför musik är lämpligt att använda i undervisningen. Dessa områden är av betydelse för att kunna förklara det resultat som undersökning givit.

Gymnasieskolan

Vi stödjer vårt val av estetiskt medel med hjälp av ämnesplanen i svenska 1. År 2011 infördes ett nytt skolsystem som om mindre än två år helt har ersatt det förra. Kursplanen för svenska A har ersatts av en ämnesplan i svenska 1. Några skillnader finns, däribland att det vidgade textbegreppet försvunnit. Andra stöd för användande av ett vidgat textbegrepp som till exempel musik kan ses i utdrag ur ämnesplanen för svenska 1 nedan:

Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling [...] Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. (Skolverket 2012)

Att lyssna

I vårt undervisningsförsök använder vi oss av musik för att visa eleverna att lyssna är lika viktigt som andra färdigheter, som till exempel att läsa. Det finns inte mycket svensk litteratur som rör lyssnandets betydelse i skolan men Kent Adelmann har i boken Att lyssna till röster (2002) skrivit om just konsten att lyssna. Att lyssna har traditionellt sett haft låg status inom svenskämnet (a.a:17). Färdigheter som tala och skriva har ansetts som viktigare mål att uppnå, vilket gjort att lyssnandet fått en särställning i undervisningen, och ”..det varken undervisas genom det eller om det i Sverige” (a.a). Lyssnandet är tveklöst den kommunikativa aktivitet vi använder mest i vardagslivet och Adelmann hänvisar till undersökningar som visar att den

(14)

14

dominerande aktiviteten för elever genom deras skolgång är lyssnande (a.a:26). Han skriver att lyssnandet är den aspekt vi utvecklar först. Noterbart är att det också är den undervisningsaspekt som än så länge fått minst uppmärksamhet som utpräglad undervisning och också det moment som sist tog plats i den obligatoriska skolans undervisning. Av detta drar han följande slutsats: ”Lyssnande dominerar med andra ord vår tillvaro som aktivitet, men inte som aspekt i modersmålsundervisningen” (a.a:28). Säljö diskuterar i Lärande i

praktiken (2000) om den så kallade överföringsmetaforen om varför lyssnandet hamnar i

skymundan. Eleverna har i denna undervisningsmodell förväntats framstå som tomma kärl, som ska fyllas på med information från en informant, läraren. Deras lyssnande blir alltså helt oproblematiserat och ska inte inrymma egna tankar och funderingar, till skillnad från det sociokulturella lärandet som vi uppmuntrar.

Det sociokulturella lärandet

Roger Säljö skriver i boken Lärande i praktiken (2000) om hur föreställningen om lärandets natur är en kulturellt mycket betydelsefull uppfattning som spelar stor roll för hur vi ser på undervisning och lärande. I ett sociokulturellt perspektiv har man som utgångspunkt ett samspel dels mellan kollektiva resurser för tänkande och handling och dels individers lärande. Slutsatsen blir därför att människor utvecklas olika (a.a:66). Säljö skriver att människor utvecklas i en kulturell omgivning med andra människor, vilket innebär att kunskapstraderingen blir verklighet genom att man först förtolkar sin omvärld, med ett sociokulturellt begrepp medieras. Vi lär oss att verka, beskriva och förstå verkligheten på det sätt som samhället uppmuntrar (a.a:66).

Människors lärande är mycket komplext och är en produkt av processer och erfarenheter som är sociokulturella. I ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande är kommunikativa processer helt centrala (a.a:36ff). Det är genom kommunikation som individen blir delaktig i kunskaper av olika slag. Själva lärandet som sker i skolan skiljer sig markant från det lärande eleven får från andra institutioner som till exempel hemmet. I skolan är lärandet ett mål i sig. Det man gör motiveras oftast med att man just ska lära sig något. Det finns inte alltid ett psykologiskt samband mellan det eleven ska lära sig och de behov eleven för tillfället upplever. Denna dekontextualisering av lärandet skapar många av de problem som finns i skolan idag, eleverna är inte motiverade till att lära sig det de måste enligt kursmålen (a.a:41).

(15)

15

Att tolka en text

I skolan finns olika traditioner kring hur man tolkar en text. Vår förhoppning med detta undervisningsförsök är att eleverna skulle få möjlighet att utgå från sina egna erfarenheter. Att analysera en text med förhoppning att finna författarens mening, vad man tror att författaren hade för tanke med texten, är en välbekant modell i skolan. Gunilla Molloy beskriver detta i Reflekterande läsning och skrivning (1996) som att ”textanalys” traditionellt sätt handlat om att hitta ett svar på vad författaren menade, vilket innebär att det blir en övning som har rätt och fel svar (a.a:65). För att en läsprocess istället ska uppstå ska läsaren möta texten och svara på den utifrån sina egna känslor och erfarenheter (a.a:66). En textanalys som inte bara tränar intellektet utan även försöker framkalla en känsla gör att läraren måste träna eleverna att inte bara läsa en text utan också att reflektera kring den (a.a:64). Vår tanke var att musik lättare skulle få eleverna att framkalla en känsla enligt Molloys resonemang.

Musikens påverkan på människan

För att förstå hur eleverna reagerar på musik används tidigare forskning kring musikens påverkan på människan. Musikens betydelse för människan är flera, skriver Bertil Sundin i

Musiken i människan (1988). Den kan till exempel användas för att släppa fram det

outvecklade i oss och därigenom hjälpa oss att lätta på spänningar som kan finnas. Musik kan också göra det lättare för oss att släppa fram känslor och impulser (a.a:107).

Bertil Sundin skriver i sin senare bok, Barns musikaliska utveckling (1995), att musik länge allmänt setts som ett specialämne, något man håller på med på särskilda tider och enbart om man är musikaliskt begåvad (a.a:27). Musik hjälper oss att tillfredsställa olika psykologiska och sociala behov, vilket Sundin menar är vad som är så stimulerande i dagens musikpedagogik (a.a:46). Han hävdar att man som lärare ska stå för något och samtidigt acceptera det eleverna står för, utan att hävda något före det andra (a.a:46). Vidare skriver han om hur barn och ungdomar idag exponeras för mycket mer musik än tidigare. 1 Utbudet av musik har inte direkt stannat av, vilket gör att budskapet fortfarande och kanske än mer, är aktuellt. Men det som ständigt finns runt omkring en reagerar man inte särskilt mycket på och

1

(16)

16

med detta följer en risk att man trots musikutbudet inte lär sig att lyssna (a.a:20) (Se även Adelmann 2002:21).

Sundin menar därför att den kanske viktigaste uppgiften som pedagog blir att hjälpa eleverna att ”..försöka skapa ett aktivt förhållande till den omgivande ljudvärlden” (Sundin 1995:20). Dagens miljö både för både vuxna och ungdomar är full av syn- och hörselintryck från tv, radio osv. Denna miljö är både stimulerande och förvirrande. Musikpedagogik blir utifrån detta en medveten kontroll av elevens hela ljudmiljö, ett försök att utveckla ett musikaliskt förhållningssätt som kännetecknas av aktivitet och uppmärksamhet hos eleverna (a.a:22). Scheid skriver i sin doktorsavhandling om Drotners tankar, hur ungdomar använder musik för att förstå sin omgivning och sig själva. Drotner menar att det finns tre nivåer för hur musik kan vidga ungdomarnas vyer till en djupare självinsikt och förståelse av hennes omgivning: den individuella nivån, sociala nivån och kulturella nivån (a.a:37). Den individuella nivån innebär att individen prövar sin identitet och använder förhållandet jag-mig. I den sociala nivån tar individen steget från jag-mig till jag-du vilket vidareutvecklas till jag-världen som representerar den kulturella nivån (a.a).

Den multimodala tonåringen

”Vem undervisar jag” är en fråga som Gunilla Molloy diskuterar och hon menar att det är en viktig fråga varje lärare bör vara beredd att svara på. Varje undervisningssituation är fylld med komplexa samspel mellan olika parter och det är ytterst viktigt att läraren är medveten om detta och ifrågasätter sig själv och sina metoder (Molloy 1996:17f). (Se även Thornberg 2007:16ff).

Dan Åkerlund skriver om Ungas lärande i sociala medier i boken Ungas nätmiljöer- nya

villkor för samarbete och lärande (2011) red. Mikael Alexandersson och Thomas Hansson.

Åkerlund menar att de vi undervisar idag är en generation som växt upp med multimodalitet, vilket är ett begrepp som innebär fler aspekter än det vidgade textbegreppet och innefattar ”..kommunikation mellan människor som ett antal olika semiotiska teckensystem: naturliga språk, gester, kläder, tonfall, rytm, skrivna teckensystem, bilder..” (Alexandersson & Hansson 2011:24). De ungdomar vi möter interagerar genom att kommunikationen oftast är multimodal (se även Wiklund 2009:28ff).

(17)

17

Musikens påverkan och betydelse för inlärning

Elever lär sig olika, därför bör lärare också undervisa olika, skriver John M Steinberg i Den

nya inlärningen (1994). Därför behöver man som lärare behärska flera olika

undervisningsstrategier. För att metoden ska falla ut väl gäller det att hitta arbetsmetoder som bryter stämningar, ger variation och tillåter individuella variationer (a.a:28). En sådan strategi är suggestopedimetoden. Suggestopedi-tanken föddes när psykologen Georgi Lozanov upptäckte att då en person befinner sig i en miljö som tillför lugn och komfort så ökar inlärningsförmågan samtidigt som läraren visar hur en svår uppgift faktiskt är genomförbar och utstrålar en säkerhet kring att eleverna utan problem kommer att lära sig det de ska. Metoden går ut på att öka effektiviteten vid inlärning genom att båda hjärnhalvorna aktiveras samtidigt och på detta vis sker inlärningen på ett omedvetet plan. Den vänstra halvan av hjärnan som är den analytiska halvan, ska alltså samspela med den mer kreativa högra halvan. Den mer kreativa hjärnhalvan kan aktiveras med hjälp av bland annat musik (a.a:31ff). Genom att införa musik i en undervisningssituation har Lozanov visat hur musik gör att kroppen hamnar i ett harmoniskt tillstånd. Lozanov menar dock att det inte är vilken musik som helst som bidrar till detta tillstånd utan att forskningen rör barockmusik (a.a:37)

Ulf Jederlund skriver i Musik och språk, ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling (2002) att musik skapar miljöer där språket utvecklas och musiken blir en kommunikation och därmed även ett språk (a.a:16ff). Suggestopedimetoden kan därför sägas röra all musik och inte enbart barockmusik.

Scheid (2009) skriver att ett musikstycke, oavsett genre, talar sitt eget språk och har sitt eget budskap att förmedla. Musik är något man hör och kan hjälpa till att få eleven känna och tolka det eventuella budskap som musiken har. Användning av musik i undervisning kan ske på många vis. Oavsett om musikens roll innefattar att eleverna själva ska producera eller helt enkelt bara reflektera över musik, kan musiken ge eleverna en chans att koppla det inre omedvetna till det yttre medvetna. Musik är något som vi människor kan möta dagligen, det är otroligt lättillgängligt och många kan finna musik rogivande och i många fall har vi en relationell koppling till den musik vi hör och känner igen då vi kopplar samman den till andra människor eller händelser. Musik tillför variation till en annars ganska enkel uppgift som att analysera en text. Med hjälp av musik som estetiskt medel ”..omskapar elever genom ett kreativt och skapande förhållningssätt personlig information till personlig kunskap, som även sträcker sig utanför klassrummet och lektionen” (Scheid 2009:24).

(18)

18

Olika former av estetiska uttrycksmedel som till exempel musik, kan ge eleverna en chans att reflektera över sin samtid och användas för att förklara samhällets värderingar och normer. Estetiska läroprocesser kan i en undervisningssituation fungera både som medel och mål (a.a). Ulla Wiklund diskuterar i sin bok När kulturen knackar på skolans dörr (2009) inlärningsprocesser. För bästa inlärning krävs det perception, reflektion och sedan produktion för att en individ ska kunna hantera den information som hon får (a.a:14ff). Wiklund skriver hur eleven, med hjälp av estetiska läroprocesser, ges en chans att:

..knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Alla språk, alla delar av språkutvecklingen används: talspråk, skriftspråk och de estetiska språken (musik, bild, dans, teater, form, media med mera) för att formulera och gestalta sitt lärande (Wiklund 2009:20).

Känsla och empati

Bodil Weirsöes bok Empatisk kommunikation- giraffspråket i pedagogiken (2004) diskuterar begreppet empati i förhållande till undervisning. Giraffpedagogik handlar om hur man med hjälp av empati och känslor kan hjälpas som människa, att reagera via dessa i de situationer som kan uppkomma inom skolans värld. Alla känslor en människa har är signaler som används för att förklara sig själv och andra och att känna sympati (a.a:32f).

Motivation och engagemang

Olga Dysthe diskuterar i Det flerstämmiga klassrummet (2008), engagemang. Engagemang är den första delen av tre i en inlärningssituation. De andra två: delaktighet och höga

förväntningar, skapar tillsammans med engagemang generella inlärningsvillkor. När det

gäller den första delen om engagemang, blir inlärningen bättre om eleven i fråga är engagerad och intresserad av det som behandlas i undervisningen. För att en elev ska känna äkta engagemang för en uppgift finns det flera olika faktorer som spelar in. Eleven bör bland annat förstå uppgiftens syfte, kunna dra paralleller mellan vad de lär sig och sina egna erfarenheter, och vara medvetna om att läraren anser att vad eleven gör och tycker är betydelsefullt (a.a:238ff). Inlärningssituationen får en helt annan dynamik än det så kallade

procedurengagemanget som innebär att eleven gör allt det som krävs för att vara en duktig

(19)

19

När motivation saknas kan detta resultera i att eleven inte når skolans mål. Detta är ett samhällsproblem hävdar Martin Hugo, författare till boken Från motstånd till framgång (2011:17). Han menar att även om gymnasieskolan inte är obligatorisk, finns det inte något alternativ till skolan de första nitton åren. Det finns få yrkesmöjligheter utan en gymnasieutbildning. Skolan passar inte alla och många elever uppfattar skolan som meningslös. Den elevgrupp som inte uppnår målen och därför får underkänt gör oftast inte detta för att de saknar intellektuell kapacitet, utan för att känslan av meningslöshet leder till en låg motivation och ett starkt motstånd till skolkontexten som sådan (a.a:16). Hugo beskriver läraruppdraget som att ”…förmedla viktiga kunskaper till unga människor som gör att de kan fungera och verka i vårt demokratiska samhälle.” (a.a:17). Med kunskap menar han både det som beskrivs i skolans värdegrund och de ämneskunskaper som finns beskrivna i skolans kursplaner. Hugo anser att den ensidiga fokuseringen på ämneskunskaper, särskilt i basämnena svenska, engelska och matematik är ett stort problem. Samtidigt är dessa ämnen viktiga och utgör stommen i en fullständig gymnasieutbildning. Hugo lägger fram ett förslag till lösning på detta problem: att satsa mer på uppgifter som stimulerar elevers kreativitet, ökar deras självförtroende och tro på den egna förmågan (a.a:19). Problemet i dessa arbetssätt menar han är att mätbarheten, de kvantitativa aspekterna försvåras.

(20)

20

Val av estetiskt uttrycksmedel

Musik har många dokumenterat positiva effekter (se Sundin 1988, Wiklund 2009, Scheid 2009). Som lärare är det viktigt att vara medveten om hur tonåringar idag är extremt exponerade för musik och sett till Wiklunds resonemang kring estetiska läroprocesser kan man med musik i undervisningen ge eleverna en chans att via känslor bättre förstå sig själva och sin omgivning. Musik hjälper individen att komma i kontakt med känslor (Sundin 1988), och detta kan i sin tur leda till ett ökat engagemang (Dysthe 2008). Genom att använda musik som pedagogiskt medel i undervisningen strävar vi efter att lära eleverna att lyssna, vilket de med dagens enorma musikutbud riskera att inte göra (Sundin 1995, Adelmann 2002). Musiken kan fungera som både objekt och ett medel för elevernas socialisation (Scheid 2009), i detta fall som medel.

Gunilla Molloy (1996) poängterar hur viktigt det är att se till vem man undervisar. Dagens tonåringar är uppväxta i ett multimodalt samhälle, vilket ställer krav på varierad och kreativ undervisning. Detta motiverar vårt val av musik som estetiskt medel. I ämnesplanen för svenska 1 står det att ”Undervisningen ska stimulera elevernas lust att […] lyssna” och att eleverna ska komma i kontakt med andra medier än skönlitteratur och film:

Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling [...] Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. (Skolverket 2012)

Text- och musikval

Texten vi har använt heter Flunitrazepam (se bil. 4) och är skriven av artisten Timbuktu. Låten finns på albumet The botten is nådd (2003). Låtvalet i denna undersökning skiljer sig från den låt vi använde i vår pilotundersökning (se bil. 1). Där visade det sig att eleverna hade svårt att relatera till låten, varken texten eller musiken matchade deras intressen. Därför valdes en låt av en idag välkänd artist, med ett innehåll som skiljer sig från förra undersökningen.

(21)

21

Metod

Undersökningen är kvalitativt inriktad och bygger på ett enkelt undervisningsförsök dokumenterat med tre datainsamlingsmetoder: observation, textinsamling och intervju.

Urval

Den undersökta klassen är en gymnasieklass, årskurs 1. Det är 30 elever och de går det samhällsvetenskapliga programmet. En av oss två författare undervisar sedan en termin tillbaka klassen i svenska 1 vilket gör att det finns god kännedom kring klassen och eleverna. I samma klass utförde vi en pilotstudie hösten 2011 (se bil.1). Denna pilotstudie ligger till grund för denna undersökning.

Till intervjun valde vi ut två flickor och två pojkar. Av dessa fyra elever hörde en flicka och en pojke till de högre betygsstegen och en flicka och en pojke representerade de lägre betygsstegen. Vi ville undersöka ifall motivationen för uppgiften skilde sig åt mellan flickor respektive pojkar och om det spelade någon roll var i betygsskalan de för tillfället befann sig. Dessa fyra elever valdes ut av åtta på förhand utvalda elever. De åtta utvaldas textanalyser och musikbaserade analyser lästes och jämfördes. Den pojke och flicka som svarat utförligast på de högre respektive lägre betygsstegen valdes ut till den kvalitativa intervjun. De intervjuade eleverna kommer att kallas Flicka 1 och 2 respektive Pojke 1 och 2.

Presentation av eleverna

Flicka 1 befinner sig på de högre betygsstegen. Hon är ambitiös och tar till sig den uppgift hon ges utan motstånd oavsett vad hon anser om uppgiften. Flickan är teoretiskt lagd och uppskattar kreativa uppgifter.

Pojke 1 befinner sig på de högre betygsstegen. Han är väldigt ambitiös och strävar alltid efter högsta betyg. Pojken är teoretiskt lagd men är öppen för alternativa undervisningsmetoder trots att han till synes känner viss osäkerhet inför dessa uppgifter.

(22)

22

Flicka 2 befinner sig på de lägre betygsstegen. Hon är ambitiös och strävar alltid efter att utföra uppgifter väl. Dock brister hennes slutresultat ofta då hon har vissa svårigheter med språket eftersom hon har svenska som andraspråk.

Pojke 2 befinner sig på de lägre betygsstegen. Han upplever majoriteten av de uppgifter han ges i ämnet svenska 1 som ett måste. Han strävar oftast efter att uppnå godkänt betyg med minsta möjliga ansträngning.

Procedur

Hösten 2011 lades grunden till detta arbete genom den pilotstudie som då genomfördes (se bil. 1). Tanken med pilotstudien var att utgå från denna vid ett senare examensarbete.

Inför undervisningsförsöket tog vi kontakt med de på förhand åtta utvalda informanternas föräldrar för att få deras godkännande. Föräldrar och elever informerades om arbetets syfte och försöket genomfördes så fort vi fått föräldrarnas godkännande. Undervisningsförsöket genomfördes på två sammanhängande pass som varade i 40 minuter vardera och följdes upp med fyra intervjuer samma dag. Därefter transkriberades materialet och analysarbetet påbörjades.

Datainsamlingsmetoder

För att få en så tydlig bild som möjligt av ett sådant här litet undervisningsförsök har vi använt oss av flera datainsamlingsmetoder.

Observation

Under hela undervisningsförsöket gjordes en deltagande observation, enligt metoden ”kritiska händelser” (Johansson, Svedner 2006:58). ”Kritiska händelser” innebär att man på förhand valt ut händelser som avviker från ordningen, i vårt fall bestämde vi oss för att våra ”kritiska händelser” skulle innefatta elevernas icke-verbala och verbala språk. Dessa händelser dokumenterades i ett löpande protokoll som en av oss förde under hela undervisningsförsöket som varade i totalt 80 minuter.

(23)

23

Textinsamling

Det undersökta materialet består av två skriftliga inlämningar. Den första textanalysen bestod av åtta frågor (se bil. 2) och genomfördes under 40 minuter. Denna analys genomfördes utan musik. Den andra textanalysen innehöll nio motsvarande frågor (se bil. 3) och genomfördes under resterande 40 minuter. Analysen genomfördes med musik. Detta gav oss möjlighet att jämföra och analysera elevernas svar efter de båda undervisningsmomenten. Totalt 60 analyser från hela klassen lästes igenom för att skapa en generell uppfattning om elevernas svar. Svaren från de på förhand utvalda eleverna lyftes ut och jämfördes mer noggrant. De fyra elever som hade mest intressanta svar i förhållande till vår undersökning transkriberades.

Intervju

Observationen och textinsamlingen följdes upp med en kvalitativ intervju där endast frågeområdena var bestämda. Frågeområdena rörde elevernas inställning till textanalys respektive musikbaserad textanalys. Intervjun byggde på den deltagande observationen samt elevernas svar på textanalyserna. Detta gjordes för att få så uttömmande svar som möjligt och för att elevernas egen uppfattning inte alltid stämmer överens med det faktiska skeendet. För att undvika den vanliga fällan där intervjuaren uttrycker sina förväntningar på informanten och på så sätt styr den intervjuades svar försökte vi arbeta utifrån ”speglingsprincipen” (Johansson, Svedner 2006:45). Med denna princip ville vi uppmuntra informanten att stanna kvar vid ämnet och utveckla sina svar genom följdfrågor som ”När?”, ”Var?”, ”Hur?” (a.a) och frågor där vi bad informanten utveckla sina svar. Intervjuerna genomfördes individuellt för att alla skulle få komma till tals, opåverkade av varandra (Trost 2010:67). Vi var båda närvarande och aktiva under alla samtal. Den av oss som känner klassen sedan tidigare ställde de inledande frågorna för att informanterna skulle känna sig bekväma och avslappnade. Därefter fördelades frågorna jämnt. Intervjuerna tog cirka tio minuter vardera och dokumenterades med hjälp av ljudupptagning.

Genomförande av undervisningsförsöket

Eleverna informerades i förväg om att en återkoppling till det de gjorde under pilotstudien skulle ske och att det denna gång var fråga om två textanalyser. En av oss höll i undervisningsförsöket medan den andra observerade förloppet. Innan vi genomförde

(24)

24

undervisningsförsöket introducerades klassen för observatören som de bara träffat en gång tidigare när pilotstudien genomfördes. Hon talade om hur observationen skulle gå till för att eleverna skulle förstå varför hon antecknade. Observatören hade en fri placering och kunde cirkulera i klassrummet. Hela undervisningsförsöket observerades och dokumenterades genom löpande protokoll. Den första analysen (se bil. 2) delades ut tillsammans med låttexten (se bil. 4) och introducerades som ”textanalys”. Vi var noga med att poängtera att ingen fick lyssna på musik under det första momentet då tanken var att de skulle genomföra en textanalys utan musik, samt att de inte fick prata med varandra under lektionen. De hade hela lektionens 40 minuter på sig att genomföra analysen. Därefter samlades svaren in. Momentet som följde var att eleverna fick ut den andra textanalysen (se bil. 3) och fick behålla låttexten. Den andra delen av undersökningen inleddes med att eleverna fick lyssna på låten och besvara frågorna. Musiken spelades konstant i bakgrunden under hela lektionstiden som varade i 40 minuter och eleverna blev tillsagda att inte prata med varandra. När tiden var slut samlades alla analyser in. Vi jämförde våra på förhand utvalda elevers analyser och avgränsade vårt antal informanter från åtta till fyra. Nästa steg var att utföra våra kvalitativa intervjuer med våra informanter.

Forskningsetiska överväganden

Undersökningen utfördes i enlighet med råden från Vetenskapsrådet (www.vr.se) och samtliga elever i klassen informerades om arbetets syfte och att det var frivilligt att delta. De åtta elever som valdes ut till intervju är omyndiga. Därför talade vi i förväg med elevernas föräldrar och fick deras godkännande för att använda elevernas svar i vårt arbete. Alla elever är i arbetet anonymiserade.

(25)
(26)

26

Resultat

Undersökningsmaterialet består av en observation, åtta analysresultat samt fyra elevintervjuer och dessa kommer att presenteras nedan.

Observation

Under vår observation skedde ett par kritiska händelser. Den första avvikelsen noterades under första lektionen. Observationsanteckningen från incidenten lyder ”Trots att vi tydligt skrev på tavlan ”INGEN MUSIK” och sa det ett flertal gånger tog flera elever upp hörlurar och ville lyssna på musik.”

När de till slut förstått att första analysen skulle utföras utan musik fokuserade de på uppgiften. Stämningen var inledningsvis lugn. 20 minuter in i lektionstiden när ett par elever blev färdiga uppkom nästa avvikelse. De som var färdiga blev rastlösa och började prata med varandra trots tydlig instruktion om att inte störa med prat. I det andra momentet var stämningen lugn under hela lektionstiden. De elever som blev färdiga tidigare satt och mimade med i låten eller lyssnade på låten istället för att prata högt.

Kommentar till observation

Vi finner det intressant att stämningen var betydligt lugnare under den andra analysen jämfört med det första.

Analysresultat

Varje textanalys hade ett flertal frågor som eleverna skulle besvara. I relation till de forskningsfrågor vi har väljer vi att redovisa svaren från våra fyra informanter på de tre frågor som bäst berör det vi vill undersöka. För tydlighetens och jämförbarhetens skull har vi fördelat svaren i två spalter, textanalys utan respektive med musik.

(27)

27

Fråga 1 (se bil. 2, fråga 4 och bil. 3 fråga 5): Eleverna fick beskriva den känsla som texten

utan och med musik gav dem. Se svar enligt tabellen nedan:

Elev Textanalys Musikbaserad textanalys

Flicka 1 Jag tror han vill förmedla en känslig och sorglig känsla och samtidigt få den att förmedlas med verkligheten som grund för vårt samhälle har problem med droger. Till mig når han precis fram men för mig behövs det att lyssna på låten för att kunna leva mig in på ett annat sätt. Att bara läsa texten får mig inte riktigt att leva mig in i låtens grund. Genom att höra hans röst kan förändra mycket enligt mig eftersom man kan fantisera mer och leva sig in i hans ”sound”.

Sorglig känsla. Den förmedlar ju inte glädje men jag känner mig berörd av den och jag skulle aldrig i hela mitt liv ta en drog.

Pojke 1 Förståelse, medlidande med även svek. Man får förståelse för kvinnan för hon ställs som fokus som den som är den oskyldiga, svaga individen som bara få ta och ta och genom detta får man också medlidande. Svek känner jag för kvinnan glömmer bort någon som utsätts lika mycket som henne. Han verkar i texten stå i mörket, men även han får ta och ta. Han får inte förståelse från någon part. Det är det som når fram till mig, att i stridens hetta glöms någon bort men som fortfarande är lika utsatt som resten. Men även får man känslor för att det finns många som har det här som en

Tragedi, sorg, ilska och förtvivlan. Pojken får bara höra att han är skit han är fattig och har det deprimerat. Lägger man ihop dessa får man en deprimerad tonåring. Att samhället ska vara för allas bästa kan driva människor till hemska saker. Modern har det inte mycket bättre och söker sig till drogerna för att lösa sina problem snabbt.

(28)

28

vardag. Vilket ger en lite känslor. Flicka 2 Han vill förmedla något sorgligt men

ändå något positivt som kan finnas i denna sorg.

Glädje, eftersom texten tydligt bevisar hur dessa bröder ( i alla fall en utav dem) tagit sig upp ur denna skit och kämpat vidare. Pojke 2 Han vill förmedla dig hur personen

har det och vad man gör åt saken om man har problem, just nu tar man droger åt saken.

Den förmedlar en deppig känsla och stämning, men denna låten talar sanning.

Kommentar till fråga 1

Här kan vi se hur eleverna i textanalysen ansåg att texten med och utan musik gav dem en sorglig känsla, svaren var relativt lika.

Fråga 2 (se bil. 2 fråga 5 och bil. 3 fråga 6): rör elevernas uppfattning om ett eventuellt

budskap i texten.

Elev Textanalys Musikbaserad textanalys

Flicka 1 Han vill uppmana andra människor att inte knarka, han må veta hur det känns och vill inte det ska drabba andra. Enligt mig måste det finnas något inom det området som berör han, och därför vill han skriva om det.

Jag känner att budskapet sätter sig likadant som när jag läste den. Men just inlevelsen får en kick när jag lyssnar och jag blir berörd.

Pojke 1 Även de ”enklaste” utvägarna är inte alltid enklast. Du får aldrig i desperation söka dig till första bästa utan får lägga stor omsorg på det du planerar att göra. Och tänk inte bara på dig själv, bara för du har problem behöver inte endast du ställas i fokus. Det är en sorglig text om en redan deprimerad familj som befinner sig i

Välj din väg med omsorg, även i mörkret finner man ljus, efter regn kommer solsken. Man ska alltid vara medveten över sina beslut, vad är bäst för mig? Kommer någon annan påverkas? Hade modern varit där för sin son hade han haft ett mindre problem att ta hand om fastän att han inte försöker lösa dom på det sättet som är bäst för alla. Även i de mest

(29)

29

stora problem. Fattigdom, skolproblem situationer som är ett faktum för många i samhället. Texten visar vad droger kan göra och hur egoistisk en individ kan bli när man känner sig utsatt. Det är en kritisk text mot samhället och individen.

vardagliga situationer kan man känna igen sig i den. Problem jag ställs inför vardagligen får mig att vilja välja den ”enkla” vägen, men jag gör hela tiden det som är bäst för mig och andra som påverkas.

Flicka 2 Ja. Från ett avsnitt där det står ”ironiskt att det krävs så lite att förstöra sig själv”. Vad är det egentligen som kan göra att man ”förstör sig” själv, särskilt för någon annan skull.

Jag tror att sångaren försöker tala om hur viktigt det är att kunna lära sig leva livet genom problemen, för problemen kan man inte rymma ifrån. Ifall man kämpar sig igenom dessa dåliga dagar mår man tillslut toppen och han har lyckats att säga detta.

Pojke 2 Vad jag tror det dolda budskapet är att man inte ska ta droger åt sina problem.

Budskapet är väl att inte ta droger men jag känner inte igen mig i hans situation och därför fattar jag inte vad han menar egentligen.

Kommentar till fråga 2

Det verkar som att Flicka 1, Flicka 2 och Pojke 2 inte gör en märkbart annorlunda analys utan eller med musik. Intressant är att Pojke 1 går från att göra en abstrakt analys till en mer relationell sådan i den musikbaserade delen.

Fråga 3: (se bil. 2 fråga 8 och bil. 3, fråga 9): rör elevernas åsikt om musiken förändrade

deras textanalytiska förmåga samt om de fann uppgiften intressant eller inte:

Elev Textanalys Musikbaserad textanalys

Flicka 1 Jag tycker det är otroligt intressant och jag lär mig att utvecklas mer och mer efter varje analys jag gör.

Jag tycker det var intressant men det som förändrades till skillnad från textanalysen var att min inlevelse i texten och för

(30)

30

Jag kan också koppla det till min vardag.

personen ökade. Pojke 1 Det är intressant då jag som person

kan få se osynliga budskap mellan raderna. Man får ett nytt perspektiv på texter i böcker, låttexter och mycket annat.

Intressant men musiken gjorde ingenting för min analys. Att kunna läsa böcker eller lyssna på låttexter och förstå dess riktiga mening är intressant enligt mig men jag har ju inte gjort så här med musik innan och dessutom gillar jag vanlig textanalys. Att ha musik i bakgrunden var ett störningsmoment.

Flicka 2 Det är roligt eftersom man förstår texten budskap ännu mera.

Det är annat att analysera en text med musik för musiken gör att man känner mer med texten Att analysera en låttext känns alltid bra för då kan man hänga med i artisternas liv ibland. Deras låtar är ju trots allt baserade på deras liv, vad dom har varit med om och upplevt. De har ju också haft sina dagar. n.

Pojke 2 Det är inte det roligaste men det är okej.

Det var roligare nu när vi fick ha musik till texten, plus att det var en bra låt.

Kommentar till fråga 3

Det är enligt vår mening tydligt att musiken bidrog till ökad inlevelse för texten och gjorde uppgiften mer intressant för Flicka 1, Flicka 2 och Pojke 2. Noterbart är att Pojke 1 ansåg att musiken inte bidrog till någonting och att musiken var ett störningsmoment.

Intervjuer

Eftersom vi utförde kvalitativa intervjuer blev frågorna till våra informanter olika inom bestämda frågeområden.

(31)

31

Flicka 1

Intervjun inleddes med att vi frågade henne vad hon ansåg om den första textanalysen varvid hon svarade: ”..det tycker jag är jätteroligt. Man lär sig att referera till någonting, det blir mer detaljerat och med detta kan jag använda en text i vardagen.”.

Hon var väldigt angelägen att titta på den av oss som ställde frågan, det vill säga hennes mentor och lärare i svenska. Vi frågade vidare om hon tyckte att just denna uppgift var rolig då hon nickade entusiastiskt och svarade att hon tycker om att skriva och att det är kul att analysera. Samtalet som följde var centrerat kring hennes skrivande i och utanför skolan. På frågan om hur hon kände när vi adderade musik svarade hon:

För mig gav det mer skillnad att jag fick mer inlevelse med musiken. Jag har aldrig knarkat så jag vet inte hur det är men när han sjöng så kändes det som om han berättade för mig och då fattade jag mer. Jag tror inte jag fattat lika bra utan musiken. När man bara läser en text ger inte det så jättemycket, musiken gör väldigt mycket och han försöker ju ta det till verklighet, som en sann historia.

Vi bad henne utveckla vad hon menade då hon påpekade att hon fick en djupare förståelse för texten. Hon ansåg att hon utvecklades mer och mer för varje analys och det som förändrades med musiken var hennes intresse för uppgiften och låten som ökade.

Kommentar Flicka 1

Flickan var positiv till arbetsupplägget och hade inga negativa synpunkter överhuvudtaget på varken textanalysen eller den musikbaserade textanalysen. Hon poängterade att musiken bidrog till att hon kunde känna mer inlevelse för texten och på detta vis få en djupare förståelse av denna.

Pojke 1

Intervjun inleddes med att fråga vad han ansåg om textanalys varvid han svarade ”..textanalys är helt okej.”. Han menade att det var lättare att analysera en text om ”..man finner texten rolig.”. Vidare kom vi in på huruvida han uppfattat ett eventuellt budskap i texten då han svarade:

(32)

32

Jag kan ju inte exakt förstå hans budskap, för jag gick ju på vad jag trodde han menade med låten. Jag tror jag fick fram hans budskap, men det kan ju vara vad som helst för det är väldigt individuellt att förstå ett budskap.

Pojken ansåg att texten var intressant och han menade att det var texten som höjde musiken. Musikstilen passade honom inte men han menade att om texten är rolig är det lättare att förstå ett eventuellt budskap i den. Pojken ansåg att musiken störde honom i sitt analyserande och föredrog den första delen av undervisningen, han sa: ”..jag kunde inte göra en bättre analys kändes det som.”.

Pojken uttryckte ett flertal gånger under intervjun att han föredrog att arbeta utan musik och när vi frågade honom varför han trodde det var så, så svarade han: ”Jag är inte van vid att lyssna samtidigt som man ska analysera. Det kan ju vara därför. Men jag skulle tycka det var intressant att utvecklas i det.”. Även om pojken uttryckligen föredrog den första delen var han klart positiv till att utvecklas vidare och förklarade:

Jag tror det är lättare att gå på djupet när man läser texten rad för rad. Men när man lyssnar samtidigt får man två sidor att utgå från, både hörsel och syn. Men jag kunde inte göra en bättre analys kändes det som.

Kommentar Pojke 1

Pojken ansåg sig inte kunna göra en bättre analys med hjälp av musik och såg musik som ett störningsmoment. Han påpekade att detta kan ha att göra med hans okunskap kring musik i textanalys.

Flicka 2

På frågan om vad hon ansåg om den första delen svarade hon: ”Jag tyckte att det var rätt svårt. Jag kan analysera en text, men det känns onödigt”. Vi bad henne utveckla ordet ”onödigt” varvid hon svarade:

Jag förstår liksom inte syftet. Vad meningen är. Men den andra delen kändes bättre. Det var ju samma sak det fattar jag ju, men det kändes annorlunda.

Detta svar följdes upp med frågan om hur hon kände inför den musikbaserade delen då hon svarade att hon föredrog den delen. Musikstilen passade henne och orden blev mer sanna och

(33)

33

ärliga med musikens inträde enligt henne själv. Hon ansåg att musiken hjälpte henne i sitt analyserande:

För jag tycker att musik gör att texter blir levande. Jag lyssnar alltid på texten i en låt och därför var det så kul att ha musik i skolan. Att göra en textanalys blev nu mer ”nödigt”, istället för onödigt. Jag förstod syftet nu. Det blev mer intressant för jag kände med låten och det var på grund av musiken.

Musik för henne beskrev hon som någon betydelsefullt och som skapar stämning. Hon förklarade hur hon alltid lyssnar på musik och: ”Att lyssna på musik när jag analyserade gjorde det lättare att koncentrera mig. Det gjorde mig väl liksom lugn.”.

Kommentar Flicka 2

Flickan kunde koncentrera sig lättare med musik och den gjorde texten mer levande. Hon såg stora möjligheter i användandet av musik och menade att textanalys vanligen är ganska betydelselöst för henne.

Pojke 2

Pojken inledde direkt med att säga att första delen var tråkig. Han förstod att han var tvungen att göra en textanalys men poängterade att det inte var något han föredrog. Pojkens tydliga inställning till den första delen bidrog till att frågan om vad han ansåg om den andra delen ställdes avsevärt tidigare än till övriga informanter. Han svarade:

Bra musik får mig att känna. Den gör mig lycklig och stark och den ger mig liksom ett djup i hur jag ser saker och ting. Förra gången, i höstas, när ni gjorde samma sak, då hade ni tråkig musik och då ville man inte lyssna. Musiken måste passa mig och låten ni spelade upp nu var helt okej. Kanske inte värsta poplåten som jag gillar, men det var en känslosam låt och det gjorde det hela lite roligare, typ textanalys, det hände någonting.

Vi bad honom utveckla vad han menade med ”..hände någonting”:

Det är en så tråkigt uppgift, att analysera, men med musiken så hände det någonting. Det blev mer levande typ. Dessutom var det ju ingen i klassen som pratade när musiken var på, så det kändes lugnt i klassrummet och det blev lättare att tänka.

(34)

34

Pojke 2 ansåg att textanalys var tråkigt. Musiken för honom fungerade som en intressehöjande faktor och han uppskattade det lugn som musiken tillförde.

Sammanfattning av resultat

En sammanfattning av resultaten i textanalyserna och intervjun visar att tre av fyra elever uppskattar användning av musik i denna undervisningssituation. De ansåg att musiken tillförde en känsla som gav ökad inlevelse och att de fick en djupare förståelse av texten enligt dem själva. Vi finner det intressant att Pojke 1 som var skeptisk till användning av musik och ansåg det vara ett störningsmoment var den enda som faktiskt gjorde en mindre abstrakt analys och fick en djupare förståelse av texten. Alla fyra ansåg dock att musiken gjorde undervisningen mer intressant. Kopplat till elevernas beteende enligt observationen gav musiken eleverna ett lugn som inte syntes i den första analysdelen.

(35)

35

Analys

För att strukturera upp analysen har vi valt att dela in denna i olika rubriker som underlättar läsningen.

Musiken skapar känsla

Vår undersökning visade att alla informanter ansåg att känslan i musiken var viktig. Detta stämmer överens med vad Sundin (1998) skriver om, hur musiken kan få oss att släppa fram känslor. Även om de kanske inte föredrog musikstilen så kunde de ändå uppskatta musikens värde och därav fick de en känsla av att musiken bidrog till en ”levande” undervisning. ”Det är en så tråkigt uppgift, att analysera, men med musiken så hände det någonting. Det blev mer levande typ.” (se Pojke 2, intervju).

När vi frågade informanterna om varför de lyssnar på musik var svaren olika men de hade alla en sak gemensamt. De var ute efter en viss känsla som musiken gav dem.

”Bra musik får mig att känna. Den gör mig lycklig och stark och den ger mig liksom ett djup i hur jag ser saker och ting.” (se Pojke 2, intervju). I det multimodala samhälle eleverna befinner sig i blir, precis som Scheid (2009) skriver, elevernas identitetsskapande påverkat av musik. Eleven ovan beskriver hur musiken får honom att känna, vilket är en av musikens positiva egenskaper enligt Sundin (1998). Scheids och Sundins åsikter om hur musik påverkar människans känslor syns i elevens svar, då han ansåg att han fick en djupare förståelse för hur han ser på ”..saker och ting.”. Flicka 2 sa i intervjun att musiken bidrog till en mer dynamisk undervisning:

För jag tycker att musik gör att texter blir levande. Jag lyssnar alltid på texten i en låt och därför var det så kul att ha musik i skolan. Att göra en textanalys blev nu mer ”nödigt”, istället för onödigt. Jag förstod syftet nu. Det blev mer intressant för jag kände med låten och det var på grund av musiken.

Ämnesplanen i svenska 1 säger att undervisningen ska: ”…stimulera elevernas lust att tala,

skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling..” (Skolverket 2012). Sett till hur Flicka 2 resonerade ovan stimulerades hennes lust att lyssna, vilket innebar att kursmålet främjades.

(36)

36

Observationen visade musikens lugnande effekt. Jämfört med första lektionen då eleverna började tala med varandra när de var färdiga satt de under den andra lektionen istället tysta och lyssnade på musiken (se observationsresultat). Pojke 2 satte ord på detta i intervjun när han sa:

..det var ju ingen i klassen som pratade när musiken var på, så det kändes lugnt i klassrummet och det blev lättare att tänka (se Pojke 2, intervju).

Ökad motivation genom variation i undervisning?

Elevernas åsikter kring musik i undervisningstillfället kan kopplas till John M Steinbergs (1994) resonemang kring hur läraren bör vara medveten om och behärska olika undervisningsstrategier. För att en undervisningsstrategi ska bli lyckad och givande för eleverna gäller det att hitta arbetsmetoder som bryter stämningar och ger variation (a.a:28). Suggestopedimetoden är en sådan arbetsmetod. I enlighet med Wiklund (2009) gavs eleverna möjlighet till en optimal lärandesituation, när musiken introducerades. Pojke 2 sa i intervjun att det blev lättare att tänka när musiken var på och Flicka 2 uppgav att hon kände sig mer avslappad med musiken och lättare kunde koncentrera sig: ”Att lyssna på musik när jag analyserade gjorde det lättare att koncentrera mig. Det gjorde mig väl liksom lugn.” (se Flicka 2, intervju). Eleverna befann sig i ett tillstånd av avslappnad koncentration, som Steinberg (1994) menar är en förutsättning för att båda hjärnhalvorna ska aktiveras och samverka. Musikvalet i undervisningsförsöket var som resultatet visar av betydelse. Pojke 2 resonerade kring de musikval som gjorts:

Förra gången, i höstas, när ni gjorde samma sak, då hade ni tråkig musik och då ville man inte lyssna. Musiken måste passa mig och låten ni spelade upp nu var helt okej. Kanske inte värsta poplåten som jag gillar, men det var en känslosam låt och det gjorde det hela lite roligare, typ textanalys, det hände någonting. (se Pojke 2, intervju)

Pojke 2 ansåg alltså att musikens genre har betydelse för hur motiverad han blir till att genomföra uppgiften. Jämfört med hur han kände inför pilotundersökningens musikval matchade musiken denna gång hans intressehorisont bättre. Kopplat till Dysthes (2008) resonemang kring inlärningssituationer blir inlärningen bättre om eleven i fråga är mer engagerad, vilken eleven var. Undervisningen blev mer motiverande i pojkens fall då han

(37)

37

kunde identifiera sig med musiken, även om han inte kunde identifiera sig med texten. Hans oförmåga att identifiera sig med texten framkom när han skrev: ”Budskapet är väl att inte ta droger men jag känner inte igen mig i hans situation och därför fattar jag inte vad han menar egentligen.” (se Pojke 2, textanalys). Om vi ser till Dysthes andra och tredje punkt för hög inlärningspotential var eleverna klart delaktiga i undervisningssituationen, särskilt våra informanter då de visste att det de gjorde under lektionen skulle följas upp med en intervju, och höga förväntningar då deras skriftliga och muntliga svar skulle grunda ett stort examensarbete. Dysthes åsikter om de inlärningsaspekter som bör finnas med för ett lyckat slutresultat kan appliceras på elevernas inlärningssituation. På frågan som behandlade vad de ansåg om textanalys svarade Pojke 2: ”Det är inte det roligaste men det är okej” (se Pojke 2, textanalys). Detta kan jämföras med vad han skrev på frågan om vad han ansåg om musik som medel i sin textanalys: ”Det var roligare nu när vi fick ha musik till texten, plus att det var en bra låt” (se Pojke 2, textanalys). Sett till vårt syfte kan vi koppla hans svar till vad Wiklund (2009) skriver om musik som medel i undervisningen och dess positiva effekter.

Förbättrat resultat med musik som hjälpmedel?

Sett till Dysthes (2008) optimala inlärningspunkter, huruvida eleverna gjorde en djupare analys med hjälp av musikens inträde eller inte är resultaten olika för våra informanter. För att utgå från de tre inlärningsaspekter som bör vara med i en undervisningssituation, kan slutresultatet från Pojke 2 inte påstås vara fördjupat med hjälp av musik. Om vi jämför den textanalys han gjorde utan musik med den textanalys han gjorde med musik:

Utan musik:

Han vill förmedla dig hur personen har det och vad man gör åt saken om man har problem, just nu tar man droger åt saken […] Vad jag tror det dolda budskapet är att man inte ska ta droger åt sina problem. (se Pojke 2, textanalys)

Med musik:

Den förmedlar en deppig känsla och stämning, men denna låten talar sanning […] Budskapet är väl att inte ta droger (se Pojke 2, textanalys).

Sett till dessa svar ovan är den analys han gör utan musik inte märkbart annorlunda än den han gör med musik. Motivationen han känner inför uppgiften ökar, som tidigare redovisats,

(38)

38

med musikens inträde i undervisningen. Slutresultatet blir däremot inte bättre trots att Dysthes inlärningspunkter är närvarande. Pojke 2 är inte ensam om denna tendens till att känna ökad motivation med musik trots avsaknad av bättre slutresultat. Flicka 1 och Flicka 2 hävdar att arbetsprocessen blev mer intressant med musik men inte heller här syns någon skillnad i slutresultat (se textanalys). Pojke 1 avviker från detta mönster genom att hävda att han inte ansåg sig mer motiverad med hjälp av musik eller kunde genomföra en bättre analys med dess hjälp:

Intressant men musiken gjorde ingenting för min analys. Att kunna läsa böcker eller lyssna på låttexter och förstå dess riktiga mening är intressant enligt mig men jag har ju inte gjort så här med musik innan och dessutom gillar jag vanlig textanalys. Att ha musik i bakgrunden var ett störningsmoment. (se Pojke 1, textanalys)

Anledningen till att pojken upplevde musikens inträde så här kan bero på att han är teoretisk och föredrar ett sådant sätt att arbeta på. Även om tonåringar idag, som Åkerlund (2011) och Wiklund (2009) beskriver, lever i ett multimodalt samhälle kan vi alltså inte förutsätta att alla elever upplever det lättare att tänka med flera ljudkanaler runt sig. Sett till hans faktiska textanalys kan vi, trots att han själv inte ansåg det, ändå se en fördjupad analys i den musikbaserade textanalysen jämfört med det textbaserade analysen.

Textanalys av Pojke 1:

Det är en sorglig text om en redan deprimerad familj som befinner sig i stora problem. Fattigdom, skolproblem situationer som är ett faktum för många i samhället. Texten visar vad droger kan göra och hur egoistisk en individ kan bli när man känner sig utsatt. Det är en kritisk text mot samhället och individen. (se Pojke 1, textanalys)

Musikbaserad textanalys av Pojke 1:

Man ska alltid vara medveten över sina beslut, vad är bäst för mig? Kommer någon annan påverkas? […] Problem jag ställs inför vardagligen får mig att vilja välja den ”enkla” vägen, men jag gör hela tiden det som är bäst för mig och andra som påverkas. (se Pojke 1, textanalys)

Han besvarade alltså den första textanalysen genom att göra kopplingar från individen till samhället. I den andra textanalysen blev hans svar djupare och han använde sin empatiska

(39)

39

sida då han satte individen i centrum och relaterade till andra individer. Musiken gjorde att han utökade analysen ifrån ett allmänt perspektiv till ett individperspektiv. Ställer vi detta mot Drotners tre nivåer (i Scheid 2009) för hur musiken kan vidga ungdomars inre gränser, kan detta resultat innebära att Pojke 1 möjligen fått en djupare självinsikt och förståelse för sin omgivning. Resultatet visar att musiken gav honom en annan sinnesstämning där känslor och empati genomsyrade analysen vilken skulle kunna innebära att Weirsöes (2004), Sundins (1998) och Drotners resonemang kring känslor och empati för självinsikt och förståelse för sin omgivning kan tillämpas.

Texttolkning

Flicka 1 och Flicka 2 har tolkat textens budskap olika. Flicka 1 tolkar texten bokstavligt medan Flicka 2 tolkar texten bildligt: Flicka 1 svarade i textanalysen: ”Han vill uppmana andra människor att inte knarka..” (se Flicka 1, textanalys). Flicka 2 svarade: ”Vad är det egentligen som kan göra att man ”förstör sig” själv, särskilt för någon annan skull.” (se Flicka 2, textanalys). Säljö (2000) menar att människors lärande är komplext och är en produkt av processer och erfarenheter som är sociokulturella. Eleverna har kunnat tolka texten olika, eftersom frågorna utgick från deras egna tankar. Den traditionella överföringsmetaforen var därför utesluten. Övningen som syftade till att lyfta fram elevernas känslor ledde till att tolkningarna baserades på elevernas egna erfarenheter och textanalysen blev därför, som Molloy (1996) skriver, mer än en intellektuell träning för tre av fyra elever. Pojke 1 visar dock tendens till det som Dysthe (1996) talar om, procedurengagemang, genom att svara:

Jag kan ju inte exakt förstå hans budskap, för jag gick ju på vad jag trodde han menade med låten. Jag tror jag fick fram hans budskap, men det kan ju vara vad som helst för det är ju väldigt individuellt att förstå ett budskap. (se Pojke 1, intervju)

Pojken svarade på något han uppfattade var en fråga med ett på förhand bestämt svar, utan att koppla till sina egna erfarenheter.

Flicka 1 beskrev i intervjun hur musiken bidrog till ökad förståelse av texten:

För mig gav det mer skillnad att jag fick mer inlevelse med musiken. Jag har aldrig knarkat så jag vet inte hur det är men när han sjöng så kändes det som om han

(40)

40

berättade för mig och då fattade jag mer. Jag tror inte jag fattat lika bra utan musiken. (se Flicka 1, intervju)

Musiken gjorde att, liksom Scheid (2009) diskuterar, slutresultatet på hennes analys blev mer relationell. Hennes förståelse för andra människor ökade med hjälp av musik som medel. Enligt ämnesplanen i svenska 1 ska eleverna utveckla denna färdighet:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier (vår kursivering) som källa till självinsikt och förståelse av andra människors

erfarenheter (vår kursivering), livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.

(Skolverket 2012)

Wiklunds (2009) resonemang om estetiska läroprocesser och dess fördelar upplevdes av våra informanter. På frågan om hur de upplevde att arbeta med textanalys utan musik svarade Flicka 2: ”Jag tyckte att det var rätt svårt. Jag kan analysera en text, men det känns onödigt.” (se Flicka 2, intervju). Jämför vi detta med vad hon ansåg om att arbeta med musikbaserad textanalys så ser vi skillnad i engagemang: ”Men den andra delen kändes bättre. Det var ju samma sak det fattar jag ju, men det kändes annorlunda.” (se Flicka 2, intervju). Eleven kunde nu knyta samman den upplevelse och känsla som musiken gav och på detta vis känna mer motivation inför uppgiften. Uppgiften stimulerade elevens kreativitet vilket är ett led i Hugos (2011) resonemang om att undvika en ensidig fokusering på ämneskunskaper.

References

Related documents

I denna fas studeras projektet mer detaljerat och det kommer att ges ytterligare tillfällen att lämna synpunkter, både vid fysiska möten och genom.. handlingar som görs

Föreningen Västsahara och Västsahara- Aktionen har också bidragit till inköpen av böcker på arabiska både för barn och vux- na och finns nu på lägrens folkbibliotek och

Samrådshandlingen kommer att göras tillgänglig för samråd med enskilda berörda, myndigheter, organisationer och allmänheten.. Inkomna synpunkter och yttranden sammanfattas

När planen är fastställd finns det möjlighet för särskilt berörda att överklaga beslutet om

Under projektet kommer Trafikverket ha samråd med länsstyrelsen i Västra Götaland, Borås Stad, Marks kommun, enskilda som kan antas bli särskilt berörda,

Vid läge för den nuvarande korsningen mellan väg 136 och Stora Rörsvägen planeras en gång- och cykelport att anläggas för att förbättra tillgängligheten till..

Samrådsredogörelsen tillsammans med samrådsunderlaget ligger sen till grund för Länsstyrelsen i Norrbottens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan

Dagens trevägskorsning vid Engarns vägskäl har stora brister gällande både framkomlighet och trafiksäkerhet det finns även en förhöjd olycksrisk för resenärer som rör sig