Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängVad händer efter KY?
En studie om vad KY-studenter gör efter examen
What do they become?
A study about what KY students do after graduation
Jenny Rosvall
Studie- och yrkesvägledarexamen 2008-11-11
Examinator: Marita Flisbäck Handledare: Nils Andersson
Sammanfattning
Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutom ingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning. Undersökningen har varit av kvantitativ och kvalitativ metod i form av 27 enkäter och två halvstrukturerade intervjuer. Uppsatsen har analyserats utifrån en teoretisk avgränsning om erfarenhetsbaserat lärande samt det livslånga lärandet. Resultatet visar att studenterna i stor utsträckning arbetar inom sitt utbildningsområde, att utbildningen i viss grad motsvar de kunskaper de behöver i sitt dagliga arbete och att de allra flesta tycker sig ha ett intressantare arbete med bra löneutveckling. Resultatet visar också att mer än hälften förvärvsarbetade innan aktuell KY-utbildning och att de i det stora hela är de nöjda med sin utbildning. De som är minst nöjda med utbildningen är de som inte arbetar inom relevant utbildningsområde. Praktikformen LIA (lärande i arbete) har till stor del bidragit till att flera fått arbete. Ingen har startat företag vare sig före, under eller efter utbildningen.
Sökord: kvalificerad yrkesutbildning, eftergymnasial utbildning, lärande i arbete
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...1
1 Inledning...4
1.1 Syfte och problemformulering...4
2 Bakgrund ...6
2.1 Beskrivning av kvalificerad yrkesutbildning...6
2.1.1 Historisk tillbakablick...6
2.1.2 Dagens kvalificerade yrkesutbildning...6
2.1.3 Lärande i arbete...8
2.1.4 Anordnare och kvalitetssäkring...8
2.1.5 Beskrivning av Nyköping kommuns KY-utbildningar ...9
3 Metod och material ...11
3.1 Insamlingsmetod och urval ...12
3.2 Avgränsningar ...13
3.3 Etiska principer...14
3.4 Validitet och reliabilitet...15
3.5 Metod- och materialdiskussion...16
4 Litteraturstudier...18
4.1 Teorier om erfarenhetsbaserat lärande ...18
4.2 Erfarenhetsbaserat KY ...20
4.3 Det livslånga lärandet ...20
5 Resultat ...21
5.1 Resultat enkätundersökning...21
5.1.1 Deltagare...21
5.1.2 Arbete efter KY...25
5.1.3 Skola efter KY ...29
5.1.4 Studenternas uppfattning av KY ...30
5.2 Resultat intervjuer...33
5.2.1 Fredrik och KY Elteknik...33
5.2.2 Maria och KY Musik och event ...35
6.1Vad arbetar studenterna med efter avslutad utbildning och på vilka sätt har KY möjliggjort
studenternas etablering på arbetsmarknaden? ...37 6.2 Vad är studenternas uppfattning om KY-utbildningen?...41
7 Referenslista ...44
1 Inledning
Tänk dig en utbildning där nio av tio studenter får arbete eller startar företag direkt efter avslutade studier (Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 2008b, s. 7). Där de studerande får jobb inom sitt utbildningsområde och med bra anställningsformer, de får så kallade ”riktiga jobb”. En utbildning rakt in på arbetsmarknaden, med andra ord. Vad är det här? Det är Kvalificerad yrkesutbildning (KY).
Förutsättningen för att en KY-utbildning skall starta är att behovet av personal är ansett eftersökt, därför är anställningsbarheten ett mått på utbildningsresultatet. En skillnad mot till exempel högskolans yrkesexamina är att KY direkt är styrt av arbetslivet: marknaden styr efterfrågan och det sker med en snabb och flexibel organisation. Yrkesutbildningarna är oftast snäva definitioner som är riktade mot ett yrke och inte ett område.
Myndighetens omvärldsanalys, arbetslivets inblandning, kopplingen till praktisk utbildning och det flexibla arbetssättet gjorde att jag ville undersöka vad utbildningsformen skapar för förutsättning för studenterna på deras väg in i arbetslivet.. Jag har i detta arbete valt att undersöka om den positiva utvecklingen med KY även gäller de två KY-utbildningar som Nyköpings kommun är ansvarig utbildningsanordnare för. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilket sätt KY möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Syftet är också att undersöka vad studenterna tycker om sin utbildning. Arbetet är viktigt därför att kunskapen om studieformen är bristfällig i professionen. Det är också viktigt att som studie- och yrkesvägledare veta vad utbildningen i ett längre perspektiv kan leda till och vad studenter som går den tycker om den.
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Att etablera sig på arbetsmarknaden innebär inte endast att arbeta som anställd, därför har jag även valt att undersöka förekomsten av eget företagande. I detta sammanhang vill jag även undersöka hur studenterna bedömer sin utbildning som ett led i etableringen.
Centrala frågor i detta arbete blir således:
1. Vad arbetar studenterna med efter avslutad utbildning och på vilka sätt har KY möjliggjort studenternas etablering på arbetsmarknaden?
2 Bakgrund
I detta kapitel presenteras KY i dess historiska sammanhang och organisationsform samt KY-utbildningarna i Nyköping.
2.1 Beskrivning av kvalificerad yrkesutbildning
2.1.1 Historisk tillbakablick
Bakgrunden till en ny utbildningsform (KY) med så pass mycket praktiska delmoment, föranleddes av att ett flertal studier i början av 1990-talet påvisade den låga utbildningsnivån i det svenska arbetslivet. Sverige skulle i det snabbt växande moderna samhället av i dag halka efter om inte kunskapen ökade. Förslag (SOU 1995:38) väcktes om en yrkeshögskola som skulle motverka att landet hamnade på efterkälken, men utbildningen skulle inte ske i traditionell akademisk anda (Lindell 2004, s. 6-8). Namnet yrkeshögskola skulle påvisa att det var ”en alternativ studieväg som var likvärdig men väsenskild från högskoleutbildning” (SOU 2006:115, s. 109). Men yrkeshögskolan skulle inte bli en ”b-högskola”, utan någonting helt nytt, ett parallellt system och fick namnet kvalificerad yrkesutbildning, efter idén kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Det viktiga var att förena en hög praktisk kunskap med ett brett och djupt teoretiskt kunnande som i sin form inte gick att finna någon annanstans (Lindell 2004, s. 7-8).
2.1.2 Dagens kvalificerade yrkesutbildning
1996 infördes KY som försöksverksamhet och 2001 blev det en reguljär eftergymnasial utbildning som i princip kräver samma förkunskaper som en traditionell högskoleutbildning. Målet var då, precis som det är nu, att bedriva en utbildningsform i nära samarbete med arbetslivet. Utbudet av utbildningar styrs av vilket behov arbetslivet har av personal med rätt kompetens och därmed skall utbildningar startas och bedrivas i de sektorer där de behövs och skapa arbetskraft där det är brist (Lindell 2004, s. 5-6).
Under det första försöksverksamhetsåret beviljades närmare 1 700 utbildningsplatser (mer än 3 400 sökta) (SOU 1999:119 s. 34), jämfört med 2007 då cirka 19 400 heltidsstuderande genomgick en kvalificerad yrkesutbildning. Sammanlagt deltog
nästan 38 200 elever någon gång, under det året, i en KY-utbildning (Myndigheten för Kvalificeras yrkesutbildning 2007, s. 42). Ökningen kunde sedan tidigare konstateras då KY ökade sina platser med närmare 70 procent (cirka 8 200 elever) mellan åren 2000 och 2005. En förklaring till ökningen är bland annat att flera påbyggnadsutbildningar inom kommunal vuxenutbildning har överförts till KY (SOU 2006:115, s. 21). Ungefär 60 procent av alla som studerar på eftergymnasial nivå genomgår en KY-utbildning (SOU 2006:115 s. 51).
Vanligtvis är en KY-utbildning 60 till 80 veckor lång (60-80 KY-poäng) och motsvarar ungefär tre till fyra terminer, men längden kan variera mellan ett till tre år (40-120 KY-poäng). Dock är det inte tvunget att utbildningen följer traditionella terminer utan har möjlighet att förläggas efter arbetslivets årsrytm. En vecka motsvarar alltid en poäng (Internetadress 1). Efter avslutad utbildning på 80 KY-poäng eller mer utfärdas ett examensbevis och på utbildningar färre än 80 KY-poäng erhåller studenten ett utbildningsbevis (Lindell och Johansson 2002, s. 146). Inom EU räknas en eftergymnasial utbildning som akademisk efter tre år, vilket en kvalificerad yrkesutbildning, nivåmässigt sett alltså inte är. Till skillnad mot många akademiska utbildningar är KY inte lika generella och inriktningen är oftast mot ett yrke och inte ett område eller en bransch. Det gör med andra ord skäl för begreppet ”yrkesförberedande” snarare än ”studieförberedande” (SOU 1999:119, s. 91-93). 1999 konstaterade den forskargrupp som hade till uppgift att utvärdera KY-verksamheten att ungefär 80 procent av alla utbildningar kunde betecknas som yrkesutbildningar. Resterande 20 procent hade sådan bredd att de kunde kallas branschutbildningar (Lindell och Johansson 2002, s. 147). Kvalificerad yrkesutbildning är en sammanblandning av flera olika kunskaper och är hämtade från gymnasieskolan, högskolan, andra eftergymnasiala påbyggnadsutbildningar, arbetslivet och LIA (Lindell 2002, s. 5).
En viktig uppgift för kvalificerad yrkesutbildning är att bryta traditionella könsbundna studie- och yrkesvalsmönster och motverka social snedrekrytering. Genom försöksverksamheten kunde det konstateras att KY attraherade studerande från studieovana miljöer och studerande med annan etnisk eller kulturell bakgrund (2006:115, s. 114).
2.1.3 Lärande i arbete
Ungefär en tredjedel av KY-utbildningen skall bedrivas i så kallad LIA (lärande i arbete) som slarvigt kan liknas vid praktik. Dock är regleringen och målen kring LIA-verksamheten tydliga och en mycket viktig del i kvalificerad yrkesutbildnings idé och kvalitetssäkring. Det är genom LIA som teori och praktik integreras i arbetslivet (Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 2008a, s. 1-2).
KY-utbildningen styrs av Förordning 2001:1131 om kvalificerad yrkesutbildning (Internetadress 2) och Lag 2001:239 om kvalificerad yrkesutbildning (Internetadress 3). Men KY styrs också av de utbildningsplaner som finns för varje enskild utbildning. I dessa utbildningsplaner framgår till exempel kursmål och omfattningen av LIA, hur anskaffning går till och hur handledning skall bedrivas. För att säkerhetsställa att den skolförlagda och arbetsplatsförlagda utbildningen integreras finns en kursplan för LIA (Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 2006, s.1).
LIA-perioderna kan bedrivas på olika sätt och det är utbildningsanordnaren som bestämmer utformningen. Till exempel kan perioderna delas in i tre och fördelas i block om flera veckor, eller så kan LIA-perioderna genomföras två dagar i veckan under hela utbildningsperioden (SOU 1999:119, s. 128).
2.1.4 Anordnare och kvalitetssäkring
Kommuner och landsting, företag, högskolor, organisationer och så vidare har möjlighet att bedriva en KY-utbildning. Staten står för två tredjedelar av finansieringen och arbetslivet för den resterande delen (Internetadress 4). För att en utbildning skall få startas krävs en ledningsgrupp med företrädare för högskolan, utbildningsanordnare och att berörda delar av arbetslivet återfinns. Det ingår också alltid studeranderepresentanter i en ledningsgrupp, vilket är reglerat i lag. Studerandeinflytande är som i alla andra utbildningsformer viktiga och därför skall alla studerande ha möjlighet till insyn i verksamheten och kunna påverka utbildningens upplägg och genomförande (Förordning 2001:1131). Studerande ingår i beslutande organ på lokal, regional och nationell nivå (SOU 1999:119, s. 139).
Tillsynen av alla utbildningar centralt görs av Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (KY-myndigheten) som har det yttersta ansvaret för att utveckla, planera, kvalitetssäkra, utvärdera och finansiera utbildningarna. Det är också kommittén som beslutar vilka utbildningar som skall startas och prioriterar ansökningar (Lindell
2004, s. 11). Varje år får varje huvudanordnare söka på nytt för de utbildningar de vill skall starta. Att vara verksam ett år betyder alltså inte att möjligheten att starta året därpå är säkrad. Möjligheter finns också att avsluta de utbildningar som anses vara irrelevanta och som inte håller hög kvalité (Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 2007, s. 4) Det är ledningsgruppen som bestämmer vilka studerande som skall få gå utbildningen (Internet 5).
KY-myndigheten måste alltid ligga i framkant i sin omvärldsanalys. Men enligt myndigheten finns vissa svårigheter även vad gäller flexibiliteten och konjunkturläget. Konjunkturprognoser från till exempel Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv med fler, sträcker sig oftast ett och ett halvt till två år framåt. KY-studenter gör sig oftast aktuella på arbetsmarknaden mellan två och sex år framåt. Därmed försöker myndigheten förhålla sig neutral till dessa prognoser (Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 2008b, s. 1).
Det finns ingen reglering om rätten till en studie- och yrkesvägledare för KY-studerande (SOU 2001:45, s. 66).
På förslag ligger nu att eftergymnasiala yrkesutbildningarna i framtiden skall öka och att en yrkeshögskola med eget regelverk skall inrättas den 1 juli 2009. Inom yrkeshögskolan skall KY, påbyggnadsutbildningar, folkbildningar, lärlingsutbildningar och vissa kompletterande utbildningar husera (SOU 2008:29 s. 11-12).
2.1.5 Beskrivning av Nyköping kommuns KY-utbildningar
I Nyköpings kommun bedrivs flera olika slags KY-utbildningar men det är endast för två som kommunen är huvudanordnare. Det är också de som ingår i detta examensarbete.
KY Musik- och eventarrangörskap 80 KY-poäng
KY Musik och eventarrangörskap (KY Musik och event) är på 80 poäng (2 år) och riktar sig till människor som vill arbeta inom upplevelseindustrin. Studenter kan efter avslutad utbildning bland annat arbeta med olika slags arrangemang och i musik- och eventföretag. Utbildningen har stort fokus på projektledning och arrangörskap. (Internetadress 6) och tillhandahåller kurser med varierande KY-poäng i till exempel branschkunskap, entreprenörskap, marknadsföring, skarpa projekt, arrangörskap, retorik
och projektledning. 24 veckor innefattar LIA-verksamhet och är uppdelad i tre perioder (Internetadress 7).
Under utbildningen arbetar studenterna i olika projekt och ett som engagerar hela gruppen är MITTWOCK som är ett musikarrangemang med klubb och konserter (Internetadress 8).
I ledningsgruppen för KY Musik och event återfinns bland annat personal som arbetar i ledande positioner för relevanta branschföretag. Till exempel en personalansvarig för Wallmans salonger och flera som har eller haft VD-poster på stora musikföretag. I ledningsgruppen återfinns även en professor i innovation och entreprenörskap samt studenter (Internetadress 9).
KY Elteknik med inriktning mot installation och industriell elteknik 80 KY-poäng
KY Elteknik med inriktning mot installation och industriell elteknik (KY Elteknik) är även den på 80 poäng, varav 25 poäng är LIA. Delkurser som ingår i programmet är teleteknik, underhållsteknik, elprojektering, projektstyrning, projektekonomi samt projektjuridik bland annat (Internetadress 10).
Efter utbildningen kan man arbeta som elektriker men utbildningen skall vara mer än så. Meningen är att de studerande skall kunna arbeta med projektledning och liknande (Internetadress 11).
I ledningsgruppen finns personal från relevanta branschföretag, en universitetslektor i innovation, design och teknik samt studenter (Internetadress 12).
3 Metod och material
I detta examensarbete används en kvantitativ metod och en kompletterande kvalitativ metod. I kapitlet presenteras metoderna i form av 27 enkäter och två halvstrukturerade intervjuer med färdigställda frågor. I kapitlet diskuteras även etiska principer och vad det har för betydelse för detta arbete specifikt samt hur jag har arbetat med dessa principer.
Den främsta anledningen till att jag valde en kvantitativ metod i form av enkät-undersökning är att jag önskade få ett så brett underlag som möjligt i enkät-undersökningen. Jag ville mäta variabel och utveckling av flera aktörer och därmed ansåg jag, med stöd av tidsaspekten och syftet att det var en väl vald metod. Enligt Patel och Davidson (1994) är det den metod man skall använda när man skall göra statistisk vetenskap. Genom siffror ges en beskrivning av forskningsproblemet och det kallas därför för deskriptiv statistik (Patel och Davidson 1994, s. 90). Standardiseringen i enkätundersökningen är relativt hög och frågorna har i de flesta fall fasta svarsalternativ. Det har inte varit möjligt för respondenterna att svara i öppna fält förutom i slutet av enkäten då det fanns möjlighet att delge synpunkter.
Jag valde dessutom att komplettera enkätundersökningen med en kvalitativ metod i form av två intervjuer för att kunna finna enskilda personers uppfattningar på de frågor som används i enkäten. Enkätundersökningen är begränsande på det sättet att det är svårt att få fram djupgående förståelse i kvantitativ data och därför använder jag mig av komplettering. Intervjuerna är strukturella med färdigställda frågor med kompletterande följdfrågor. Patel och Davidson (1994) menar att kvalitativ metod används när ambitionen är att försöka förstå och analysera helheter. Dessutom präglas oftast arbetet av den som genomför det (Patel och Davidson 1994, s. 99).
Vid det praktiska konstruerandet av enkäterna använde jag mig av Göran Ejlertsson (2005) som påpekar hur viktigt det är att vara tydlig så det inte uppstår missförstånd i enkätundersökningen, speciellt när konstrueraren inte är med i själva ögonblicket då enkäten fylls i. Viktigt vid enkätundersökningar är till exempel att inte ha allt för många frågor eller svarsalternativ, alltså måste varje fråga ha relevans för undersökningen
(Ejlertsson 2005 s. 52-53). Jag har därmed eftersökt konsekvens i ordval, svarsalternativ och att följa en röd tråd.
Vid konstruktionen av intervjuerna återanvände jag de frågor som ingick i enkätundersökningen. Och beroende på svaren blev följdfrågorna till intervjupersonerna snarare av arten ”när, var, hur, varför” och är något olika till de två. Vid intervjuerna använde jag mig av Helene Thomssons (2002) Reflexiva intervjuer som inspiration vid intervjutillfällena, bland annat att de är en nödvändighet vid intervjuer att spela in för att inte missa viktiga tolkningar (Thomsson, s. 90). Min uppfattning är att intervjupersonerna inte tänkte på inspelningen men att telefon som redskap är begränsande.
Jag genomförde en pilotstudie med sex andra studenter från vitt skilda KY-utbildningar för att skapa en uppfattning om hur enkäten kunde tänkas ta emot.
3.1 Insamlingsmetod och urval
Enkäten arbetades fram i ett enkätprogram på Internet och materialet samlades in med hjälp av enkäten publicerad på en internetadress. Enkäten har ett urval studenter som erhållit en yrkesexamen vid någon KY-utbildning i regi av Nyköpings kommun under åren 2005-2008 kunnat besvara.
Att det är Nyköpings kommun som är i fokus i denna undersökning beror på att kommunen sökte någon som kunde skriva ett examensarbete om vad som händer deras KY-studenter. Kontakt togs således med ansvarig för KY-utbildningarna som hjälpte till att plocka ut klasslistor. All kontakt sköttes via e-post och jag var sammanlagt i kontakt med fyra olika personer som alla har olika uppgifter men är mycket involverade i Nyköping kommuns KY-utbildningar. Urvalet påverkades av vilka klasslistor jag fick av Nyköpings kommun och mina önskemål till Nyköpings kommun var att få klasslistor med e-postadresser från åren 2005-2008 vilket sammanlagt är åtta klasser. Jag fick listor för tre klasser då resterande saknade e-postadresser. Min uppfattning är att urvalet är för tunt för att dra allt för generella slutsatser och att ett större urval hade varit att föredra i en kvantitativ metod. Urvalet är överrepresentativt av en utbildning och jag hade föredragit ett jämnare urval på grund av detta då jag anser att det påverkar resultatet. E-post skickades till sammanlagt 51 studenter, i e-posten bifogades internetadressen till enkäten. Varje respondent fick en unik id-kod med användarnamn och lösenord, vilket gjorde att enkäten endast kunde besvaras en gång från varje e-postadress.
Mjukvaran skötte sedan resterande arbete med anonymisering, påminnelsebrev och enkätsammanställning. E-posten skickades från den aktuella mjukvaran med ett företagsnamn i postadressen. Det sista påminnelsebrevet skickades från en neutral e-postadress med mitt för- och efternamn.
Enkäten kunde besvaras under tolv dagar (3 oktober till 15 oktober 2008) och två påminnelsebrev skickades ut. Av de 51 e-postadresserna har 12 e-postadresser inte fått enkäten alternativt varit inaktiva. Av de återstående 39 enkäterna besvarades den av 27 personer, vilket skapar en svarsfrekvens på 69 procent.
Genom att använda mjukvaruprogram kunde jag överskådligt följa respondenternas svar och även koppla samman alla diagram med varandra.
Till alla de som besvarade enkäten skickade jag sedan en förfrågan den 13 oktober 2008 om de ville vara med i en telefonintervju för att komplettera enkäten. Genom slumpmässigt urval intervjuades tvåpersoner med samma strukturerade frågor som enkäten. Dock fick de annorlunda följdfrågor beroende på deras svar.
Telefonintervjuerna genomfördes 16 oktober 2008 och är inspelade. En student från KY Elteknik och en student som gått har KY Musik och event intervjuades. Respondenterna fick förfrågan om jag kunde spela in samtalet, båda har samtyckt. Den ena intervjun varade i 31 minuter och den andra i 28 minuter.
3.2 Avgränsningar
Jag avgränsar mig genom att studera endast två KY-utbildningar inom en kommun, samt att undersöka tre klasser. Dessutom begränsar jag arbetet genom att undersöka elever som avslutat utbildning genom erhållen yrkesexamen. Jag avgränsar mig inom undersökningsområdet genom att titta närmare på hur den kvalificerade yrkesutbildningen upplevdes samt vad det gav för möjligheter på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Självklart skulle det vara intressant att undersöka ännu fler utbildningar, mer ingående undersöka varför man valde just denna utbildning, studera utbildningens innehåll, undersöka arbetslivets syn på KY-utbildningen och så vidare. Det ligger på förslag på regeringsnivå att starta yrkeshögskola, en verksamhet som KY blir en del av. Detta kan vara förslag på fortsatt forskning, kunskapen om kvalificerad yrkesutbildning är överlag liten.
3.3 Etiska principer
För att kunna bedriva forskning med etiska och normativa förtecken krävs ett förhållningssätt som kombinerar forskningskravet och individskyddskravet. Med forskningskrav menas att kunskapen skall vara tillgänglig och öppen för att kunna utvecklas, fördjupas och förbättras. Individskyddskravet är på vilket sätt alla medverkande har rätt från insyn i livsförhållanden samt skyddas från fysisk och psykisk skada (Forskningsrådet 2001, s. 5). Det finns fyra huvudprinciper som måste beaktas i forskningssammanhang. Den första principen är informationskravet och innebär att respondenterna skall veta i vilket syfte forskningen görs och av vem. (Forskningsrådet 2001, s. 7). Den andra principen är samtyckeskravet som innebär att alla svaranden vet att medverkan är frivillig och att de har rätt att avbryta när helst de vill (Forskningsrådet 2001, s. 9). Den tredje principen är konfidentialitetskravet vilket innebär att svaren från respondenterna förvaras på ett sätt att obehöriga ej kan ta del av dem (Forskningsrådet 2001, s. 12). Den fjärde och sista principen är nyttjandekravet och med det menas att de uppgifter som samlas in genom forskningen inte används i andra sammanhang än forskning (Forskningsrådet 2001, s. 14).
I detta examensarbete går det att koppla samman respondenternas svar men det är omöjligt att veta vem som döljer sig bakom varje ID-kod. På grund av de etiska principerna har viss information som kan kopplas samman med respondenterna uteslutits. Kodningen har skett genom mjukvaran och alla respondenter är därmed endast en sifferkombination. Tack vare mjukvarans möjligheter har påminnelser skickats till rätt person. På grund av vissa tillkortakommanden har programvaran inte känt av vilka e-postadresser som är inaktiva. Därför har ett påminnelsebrev skickats från en neutral e-postadress som känner av inaktiva adresser.
Genom att ge varje respondent ett unikt användarnamn, lösenord och adresslänk har jag kunnat garantera att endast den personen som är användare av just den specifika e-postadressen som har kunnat besvara enkäten.
De två som har medverkat i intervjuerna har haft möjlighet att läsa igenom intervjutexterna.
3.4 Validitet och reliabilitet
Med validitet menas förhållandet mellan det som man säger att man skall undersöka och det som man sedan undersöker, det vill säga avsikten (Patel och Davidsson 1994, s. 85). Vid undersökningar talar man även om tillförlitligheten, reliabiliteten, för de instrument som har använts, alltså noggrannheten. Genom kvantitativ data, till exempel standardiserade enkäter, blir reliabiliteten högre än vid till exempel intervjuer då det krävs erfarenhet för intervjuaren. Ett sätt att arbeta för att höja tillförlitligheten är att göra enkäterna så noggranna som möjligt för att undvika missförstånd så att respondenten förstår vad denne skall göra. Det kan vara att ställa enkla frågor och att enkäten är enkel att fylla i. Ett ytterligare sätt att ”bygga bort” missförstånd är att använda sig av pilotstudie (Patel och Davidsson 1994, s. 86-88).
Jag anser att det vore önskvärt med ett större underlag respondenter av denna enkät för att garantera en hög tillförlitlighet. Dock har alla respondenter besvarat samma frågor, under samma period och haft lika lång tid på sig. Det har utgått samma information till alla, men jag är väl medveten om att de som avslutade sin utbildning 2008 har bättre minne än de som avslutade samma utbildning 2005. Dessutom har utbildningarna utvecklas under tiden. Men jag har också undersökt vad studenterna gör
nu och angående det torde informationen inte spela någon roll beroende på vilket år de
slutade aktuell utbildning. Ett problem vid metodvalet att genomföra enkäten på Internet har varit att jag fysiskt inte har kunnat medverka vid ifyllandet. En sådan medverkande hade troligtvis ökat reliabiliteten men är också en omöjlighet att förena med syftet. Denna undersökning är dels en enkät som behandlar någonting konkret som går att räkna, till exempel ”hur många som har ett arbete”. Det är också en attitydundersökning som är högst subjektiv, alltså abstrakt för den som är respondent. Till exempel undersöker jag vad studenterna tycker om sin utbildning. Jag kan räkna och säga att tre personer tycker att utbildningen är mycket bra, men det säger ingenting om vad respondenterna anser är mycket bra och vad de jämför med. Ett sätt för att kunna öka innehållsvaliditeten är att använda sig av fler instrument. Jag har valt att förena enkätstudier med intervjuer för att kunna åstadkomma en sådan effekt och anser att jag har en hög validitet.
Underlaget i denna undersökning är relativt lågt men ger ändå en indikation om vad studenterna arbetar med och vad de anser om sin utbildning, detta diskuteras sedan i analys- och diskussionskapitlet.
3.5 Metod- och materialdiskussion
De praktiska problemen med examensarbetet har varit beroendet av andra människor. Jag har ej kunnat få all den information jag har behövt på grund av att kontaktpersonerna på Nyköpings kommun inte har kunnat leverera inom den tid som var satt. Detta ledde till att antalet respondenter blev färre än vad som hade varit önskvärt. Metoden skulle kunna klara många respondenter och min förhoppning från början var närmare 200 personer.
Angående metodval har arbetet med enkäten varit ett annat problem. För att kunna hålla en konfidentiell linje krävdes det att enkäten genomfördes på Internet med en mjukvara som kunde garantera detta. Det finns vissa begränsningar i tekniken vilket gjorde att till exempel enkätens alla frågor visades med en gång. Men med hjälp av tekniken kunde respondenterna föras till rätt följefråga beroende på vad de tidigare svarat.
Även om det är praktiskt att använda enkäten på Internet medför det vissa problem angående metod. Ett problem är till exempel att användare byter ut sin e-postadress och att man därför får fel kontaktuppgifter. Det gör att bortfallet blir större än vid till exempel en enkät skickad på posten enligt bokföringsregistret. Men det kan vara så att en enkät publicerad på Internet får en högre svarsfrekvens därför att det är smidigt och enkelt att fylla i en sådan.
Tekniskt sätt finns det också svagheter i att skicka enkäten eller enkätadressen på e-post därför att flera användare har så kallade ”spam-filter”. Det gör att mottagen e-e-post från sedan okänd avsändare (framför allt när det skickas från en företagsadress) placeras i skräpposten och inte i inkorgen. Jag skickade det sista påminnelsebrevet från en neutral e-postadress med mitt för- och efternamn och påpekade att studenterna möjligtvis har oöppnad e-post i sin skräppost. Efter detta gick svarsfrekvensen upp. I efterhand har jag funnit att jag saknar en del information som hade varit av värde. Till exempel vad de som arbetade före sin utbildning arbetade med. Och vad studenterna specifikt är nöjda med under sin utbildning och mer information om innehållet i kurserna. För att få en bred kunskap om varje kursmoments innehåller antog
jag att mina kontakter vid Nyköpings kommun skulle vara till hjälp. Jag har vid upprepade tillfällen e-postat ansvarig för att boka tid för en telefonintervju. Det har varit fruktlösa försök. Det bästa hade varit om enkäten varit mer inriktad mot kursinnehållet för att kunna dra bättre slutsatser.
Viss missuppfattning har uppstått i frågorna i enkäten. Till exempel har flera missuppfattat ”förvärvsarbetar” och har på ”annat specificera” ändå svarat att de förvärvsarbetat. Det samma gäller de två personerna som uppger att de arbetar på ett LIA-företag men att företaget inte visste om deras utbildning innan de anställdes. Reliabiliteten hade blivit högre om dessa missförstånd hade kunnat uteslutas.
Metodvalet har varit bra men frågorna skulle ha varit utformade på annat sätt så att mer information kunde ha samlats in. Till exempel fler öppna fält där respondenterna fick skriva utförligare svar. Även detta hade gjort att reliabiliteten hade ökat. Intervjuer har varit ett bra komplement även om de endast representerar sig själva.
4 Litteraturstudier
I detta kapitel presenteras det teoretiska inramningen där jag utgår från ett erfarenhetsbaserat lärande och det livslånga lärandet. Kvalificerad yrkesutbildnings arbetssätt bygger på beprövad kunskap där eleverna skall lära sig ute i praktik för att alltid vara uppdaterade på det senaste. KY är även en eftergymnasial utbildning och skall därför verka i ett perspektiv av livslångt lärande.
4.1 Teorier om erfarenhetsbaserat lärande
Kvalificerad yrkesutbildning vilar på en grund av teoretisk och praktisk kunskap där erfarenhetsbaserad lärande är en naturlig del i pedagogiken (Johansson m.fl. 2000, s. 206). Genom att förena teori och praktik samt reflektion i arbetssättet blir studenterna medvetna om den kunskap som behövs i produktionen. Att lära sig av erfarna handledare, medarbetare och så vidare ökar chanserna till att eleverna kan ingå i produktion direkt efter avslutad utbildning (SOU 1999:119, s. 40-42). Jag har valt ett teoriavsnitt om erfarenhetsbaserat lärande därför att det stämmer överens med de arbetssätt KY använder sig av i sin inlärning och pedagogik. I förlängningen är det ett vinnande koncept som gör att KY-studenter skaffar sig arbete.
Erfarenhetsbaserat lärande är en form av handlingsteori om människans kognitiva processer i kontexten. Olika teoretiker lägger olika fokus vid just människans samspel (omedveten eller medveten) och sammanhanget de verkar i. Tre företrädare till dessa teorier är Dewey, Lewin och Piaget och nedan presenteras de av Granberg (2004). John Dewey myntade uttrycket ”learning by doing” och menade att teori, praktik, reflektion och handling hör ihop. Kunskap skall förvärvas genom praktiska handlingar eftersom att människan är en känslobetonad varelse och vill ha verklighetsförankring i det hon lär sig. Information är inte fel, hjulet skall inte behöva uppfinnas på nytt, men det är genom att göra problemen och felen personligt angelägna som kunskapen förstås. Utbildning skall läras genom problemlösning och kritiskt tänkande och inte genom memorering och andra konstruerade inlärningsmetoder, enligt Dewey. Han ansåg att kunskap skall läras genom ”frihet under ansvar” och syftade på att dominans skall försöka undvikas och att spontanitet är centralt (Granberg 2004, s. 47-48).
Enligt Kurt Lewin är upplevelserna av uppfattningar och kunskap ett samspel mellan en individ och omgivningen. Fokus är alltså inte på individens beteende orsakade av
individens egenskaper utan är beroende av den kontext hon lever i. Omgivningen och individen samspelar och är beroende av varandra genom att de ömsesidigt påverkas. Reflektion sker i efterhand och utvärderas (feedback) för att kunna utvecklas. Genom återkoppling ökar intresset om sig själv och andra och genom uppgiftsbaserat lärande blir kunskapen mer meningsfull. Uppfattningen om en kunskap förändras både i och utanför gruppen och kallas gruppdynamik. Det är alltså beroende av vilken kontext, ”livsrum”, som individen infinner sig i för tillfället som spelar roll för kunskapen och intresset av lärande (Granberg 2004, s. 48-49).
Jean Piaget ansåg att människan är i behov av organisation och anpassning för att kunna stortera och samla kunskap i hopp om att förstå världen. Och för att förstå ny kunskap efterliknas den nya kunskapen med sådant som hon tidigare känner till. Men för att förstå den nya kunskapen och erfarenheten måste hon ändra sitt gamla tankemönster (Granberg 2004, s. 50-51).
I den adaptiva processen är självreglering den drivkraft som möjliggör assimilation och ackommodation, samtidigt som den är själva kraften för utveckling.
Självreglering är det som ytterst avgör den mänskliga organismens förmåga till utveckling och konstruktivt samspel med kontexten (Granberg 2004, s. 51).
Förmågan att tänka nytt är alltså anpassningen mellan assimilation och ackommodation. Andra utbildningsteorier som utgår från ett erfarenhetsbaserat lärande är till exempel Paul Moxnes (1984) som menar att det finns fyra steg i inlärningen genom erfarenhet. För det första förstår man, därefter används denna förståelse för att kunna se konsekvenserna av handlingen, en värdering sker och avslutningsvis generaliseras kunskapen och utvärderas för att kunna användas igen (Moxnes 1984, s. 58). Han menar att inlärning genom erfarenhet är ett meta-lärande där kunskapen inhämtas vid sidan av själva lärandet. Detta kan till exempel vara de problem som uppkommer, i mötet med andra människor och så vidare, kunskapen jämte kursinnehållet (Moxnes 1984, s. 50). Per-Erik Ellström (1997) anser att det finns två perspektiv av mänskligt handlande och lärande. Antingen ett rationalistiskt eller ett icke-rationalistiskt perspektiv där det förstnämnda innebär ett handlande av målinriktning baserat på planer och kalkyler. Det andra perspektivet är en form av intuitivt och kontextuellt handlande där reflektion sker i efterhand. Enligt Per-Erik Ellerström finns det forskare som anser att ett rationalistiskt perspektiv bedrivs i professionella arbeten medan icke-rationalistiska är typiskt för ett
grundkompetens är icke-rationalistiska perspektiv att föredra. Men det synsättet kan inte kopplas fritt från de rationella, utan måste ses som komplement till varandra. För att kunna tolka och reflektera över erfarenheter krävs förmågan att kunna orientera sig i nya miljöer (Ellström 1997, s. 90-92).
4.2 Erfarenhetsbaserat KY
Kvalificerad yrkesutbildnings organisatoriska uppbyggnad bygger på ett arbetssätt av tre huvudsakliga former. En stor del av undervisningen är klassrumsundervisning med grupparbeten, laborativa inslag och sedvanliga teoretiska undervisningsformer. Arbetsmetoder kan till exempel vara projektarbeten som både är verklighetsförankrade och inte. En annan form av undervisning sker genom PBL (problembaserat lärande) där eleverna får olika uppdrag som skall lösas på berörda LIA-företag eller i andra sammanhang. Inlärningen sker i produktion (praktisk) och är verklighetsanpassad. Studenten ansvarar till stor del för sin egen inlärning. En tredje form av undervisningsmetod är den så kallade lärlingsmodellen. Studenterna får helt enkelt utöva de moment som ingår i företrädesvis hantverksyrken (Johansson m.fl. 2000, s. 217-218).
4.3 Det livslånga lärandet
Nödvändigheten i ett återkommande lärande grundar sig i den utveckling i samhället som ständigt pågår. För att kunna ligga i framkant krävs det av samhället och dess invånare att bli en del av det livslånga lärandet. Utbildning som förvärvas blir över tid föråldrande och därför är eftergymnasiala utbildningar och liknande betydelsefulla och nödvändiga. Vuxnas lärande är en förutsättning och man förväntas utbilda sig för att utveckla och behålla sitt arbete. (SOU 2001:45, s. 81-82).
Att det finns olika anledningar till att människor utbildar sig råder det inga som helst tveksamheter kring. Människor med formell utbildning löper mindre risk att hamna i arbetslöshet. Utbildning ger också generellt en högre lönebildning (Svensson 2002, s. 214). Kompetens och kunskap är positivt värdeladdade ord och kan vara, som tidigare nämnts, allt från tyst praktisk kunskap till teoretiska kunskaper (Svensson 2002, s. 189).
5 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av de 27 enkätundersökningen samt de två telefonintervjuerna.
5.1 Resultat enkätundersökning
Studenterna svarade inte på alla frågor och de frågor som behandlade till exempel eget företagande är därför inte presenterat.
5.1.1 Deltagare
Tabell 1 Vad studenterna svarade på frågan ”Är du en man eller kvinna?”
Kön Antal (%)
Män 22 81,5
Kvinnor 5 18,5
Totalt 27 100,0
I denna undersökning ingår tre avgångsklasser. KY Elteknik representeras endast av män medan KY Musik och event har en jämnare könsfördelning.
Kvalificerad yrkesutbildning har en jämnare könsfördelning än högskolan och som tidigare nämnts är ett av målen med KY att skapa en jämnare social- och könsfördelning (2006:115, s. 114). Det är ledningsgruppen för varje KY-utbildning som väljer ut vilka som skall gå utbildningen utifrån de kriterier som de själva anser vara relevanta för just sin utbildning (Internet 5).
Tabell 2 Vad studenterna svarade på frågan ”När är du född?”
Födelseår Antal (%) 1950-1959 1 3,7 1960-1969 3 11,1 1970-1979 6 22,2 1980-1989 17 63,0 1990-1999 0 0,0 Totalt 27 100,0
ålders-Tabell 3 Vad studenterna svarade på frågan ”Vilken utbildning gick du?”
Utbildning Antal (%)
Elteknik inriktning elinstallation och industriell elteknik 18 66,7 Musik- och eventarrangörskap 9 33,3
Totalt 27 100,0
Som tidigare nämnts är det fler från KY Elteknik som har haft möjlighet att svara på enkäten och det är också de som står för en tredjedel av svaren. KY Elteknik består endast av manliga studenter.
Tabell 4 Vad studenterna svarade på frågan ”Vilket år tog du din kvalificerade
yrkesexamen?” Examensår Antal (%) 2005 4 14,8 2006 8 29,6 2007 12 44,4 2008 3 11,1
Har inte tagit någon KY-examen 0 0,0
Totalt 27 100,0
Flest svarande studenter är representerade från årgångklassen från 2007. Trots att enkäten har skickats ut till tre avgångsklasser är fyra examensår representerade. En förklaring det kan vara att det finns studerande som finns med på en klasslista för ett visst examensår som har tagit uppehåll från utbildningen och sedan fortsatt utbildningen. Alla som svarat på enkäten har fått ett examensbevis.
Tabell 5 Vad studenterna svarade på frågan ”Hur fick du huvudsakligen kännedom om
denna utbildning?”
Hur student fick kännedom om utbildningen Antal (%)
Arbetsförmedlingen 1 3,7
Skolan 4 14,8
Annons eller massmedia 17 63,0 Vänner och bekanta 3 11,1
Annat 2 7,4
Det vanligaste sättet att få kännedom om utbildningen är genom annons och media. En person anger som ”annat”: minns ej och en anger fick reklam i brevlådan. Av 27 personer har 18 (17+1) stycken angett annons eller massmedia som främsta alternativen. Fyra studenter säger sig ha fått information genom skolan och som det går att utläsa i tabell 6 är det inte självklart att gå från till exempel gymnasieskola direkt till KY. På grund av att KY bedrivs i så nära kontakt med arbetslivet tycks marknadsföringen ske främst genom media och annonser. I detta sammanhang vore det intressant att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare har om KY och hur de arbetar med information.
Tabell 6 Vad studenterna svarade på frågan ”Vad gjorde du innan du gick denna
utbildning?”
Tidigare sysselsättning Antal (%)
Gymnasieskola 4 14,8 Högskola/universitet 2 7,4 Annan utbildning 3 11,1 Förvärvsarbetade 9 33,3 Eget företag 0 0,0 Arbetssökande 4 14,8 Annat 5 18,5 Totalt 27 100,0
Den klart överrepresenterade sysselsättningen före KY-utbildningen är att förvärvsarbeta. Nio stycken har angett att de arbetade före påbörjad utbildning. Även de fem som svarat ”annat” har förvärvsarbetat, vilket kommer fram när de specificerat sina svar: jobbade inom en annan branch, jobbade som elektriker, jobbade som elektriker,
elektriker, yrkesverksam som installationselektriker. Den sammanlagda andelen som
förvärvsarbetade före utbildningen är 14 personer av 27 stycken. Närmare hälften har alltså gått från arbete till utbildning. Detta ser jag som ett led i det livslånga lärandet och viljan att utvecklas.
Tabell 7 Vad studenterna svarade på frågan ”Vad är den största anledningen till att du
valde denna utbildning?”
Anledningar till utbildningsval Antal (%) Möjligheten att få ett jobb 4 14,8 Möjligheten att tjäna mer pengar 1 13,7 Möjligheten att skaffa ett intressant arbete 13 48,1 Möjligheten att knyta kontakter 3 11,1 Möjligheten att umgås med andra med liknande intressen 3 11,1
Annat 3 11,1
Totalt 27 100,0
Att skaffa sig ett intressant arbete verkar vara viktigt för många. Närmare hälften uppger det som huvudsakliga anledningen till att de sökt utbildningen och föreställningen om vad den kan leda till. I övrigt är svarsalternativen spridda och de tre som svarat ”annat” uppger som alternativ: var utbildad elektriker och ville fortsätta
inom branschen, vidareutbildning inom mitt yrke, sökte ny utmaning. I tabell 6 går det
att utläsa att de flesta arbetade före utbildningen. Tillsammans med tabell 7 går det att finna att de flesta sökte utbildningen för att skaffa sig ett intressant arbete. Det livslånga lärandet är definitivt med och spelar roll för dessa människor. Genom att utbilda sig kan ny kunskap läras in, men också möjligheten till att fördjupa, bredda eller komplettera redan tidigare kunskaper.
Fyra personer anger att de sökt utbildningen för att kunna få ett jobb, vilket jag tycker är en rimlig ansats för att söka en utbildning. Människor med formell utbildning löper mindre risk att hamna i arbetslöshet (Svensson 2002, s. 214). Endast en person anger pengar som huvudsaklig anledning att söka utbildningen.
Tabell 8 Vad studenterna svarade på frågan ”Arbetar du inom ett yrke relevant för din
aktuella KY-utbildning?”
Verksamma inom utbildningsområdet Antal (%)
Ja 21 77,8
Nej 6 22,2
Har varit det tidigare 0 0,0
Andelen som arbetar inom ett relevant utbildningsområde efter den aktuella KY-utbildningen är närmare 80 procent. Det anser jag vara höga siffror och liknar de siffror som SCB och Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning presenterar.
5.1.2 Arbete efter KY
I tabell 8 konstaterades det att av de 27 studenter hade genomgått någon KY-utbildning i Nyköping arbetade 21 stycken inom ett relevant yrkesområde för utbildningen. Det är dessa 21 studenter som har svarat på frågorna under denna rubrik.
Tabell 9 Vad studenterna svarade på frågan ”Kände arbetsgivaren till din speciella
utbildning innan du anställdes?”
Arbetsgivare som visste om utbildningen Antal (%)
Ja 11 52,4
Nej 5 23,8
Vet inte 5 23,8
Totalt 21 100,0
Av alla de som arbetade inom ett relevant yrkesområde uppger närmare hälften att arbetsgivaren kände till den aktuella utbildningen före de anställdes. Frågan är ställd för det ger en indikation på hur välkänd just dessa utbildningar är för arbetsgivare. En KY-utbildning skall vara unik i sin form och är en sammanblandning av flera utbidlningsformer (Lindell 2004, s. 5).
Tabell 10 Vad studenterna svarade på frågan ”Är du offentlig- eller privatanställd?”
Privat- eller offentliganställd Antal (%)
Offentliganställd 3 14,3
Privatanställd 18 85,7
Totalt 21 100,0
Arbetar man som elektriker eller inom den branschen är arbetsgivaren i hög grad ett privat företag. Det samma gäller KY Musik och event som i mångt och mycket riktar sig mot privatägda bokningsföretag.
Tabell 11 Vad studenterna svarade på frågan ”Vilka är dina huvudsakliga
arbetsuppgifter?”
Ritare/konstruktör/dataansvarig Arbetar som El-konsult, projektering av olika elanläggningar Installation Elkonsult Musiklärare + trubadur Elkonstruktion Konsult Installationselektriker
Allmän elinstallation, för närvarande el mätarbyten
Konstruktör med medföljande uppgifter
Bokare Lärare i musik Reception på musikföretag Bokningsbolag Elkonsult Elteknik Administratör Producerar Elkonsult
Projektör av eltekniska anläggningar med spetskompetens inom belysning
Projektledare
Studenterna arbetar som sagt inom sitt utbildningsområde och på denna fråga har de själva kunnat sätta ord på sina arbetsuppgifter. Dock uppfattar jag ett par stycken som diffusa och har svårt att veta vad de egentligen gör, till exempel konsult, bokningsbolag,
projektledare, administratör, producerar.
Tabell 12 Vad studenterna svarade på frågan ”Arbetar du på ett företag du fick kontakt
med under din utbildningsperiod?”
Om studenterna arbetar på företag som de kom i kontakt med under utbildningsperioden Antal (%)
Ja 13 61,9
Nej 8 38,1
Totalt 21 100,0
Närmare 13 stycken av alla som arbetar inom ett arbete relevant för sin utbildning har fått kontakt med företaget under utbildningsperioden.
Tabell 13 Vad studenterna svarade på frågan ”Är det ett företag du hade din praktik
(LIA) hos?”
Jobbar på LIA-företag Antal (%)
Ja 13 100,0
Nej 0 0,0
Totalt 13 100,0
Av de 13 som arbetar på ett företag som de fick kontakt med under sin utbildningsperiod uppger alla att hade sin LIA-period på det företaget. Det är intressant att se tabell 12 i förhållande till tabell 9 där elva personer uppger att företaget kände till deras utbildning sedan tidigare. Ett syfte med KY är att eleverna skall få möjlighet att arbeta ute i produktion för att kunna öka sina chanser till anställning (Lindell 2004, s. 5). Denna möjlighet har alltså hjälpt studenterna till anställning.
Tabell 14 Vad studenterna svarade på frågan ”I vilken grad motsvarade
KY-utbildningen de kunskaper du behöver i ditt dagliga arbete?”
Intressantare arbete Antal Andel
Hög grad 4 19,0 Viss grad 15 71,4 Liten grad 2 9,5 Ingen grad 0 0,0 Vet inte 0 0,0 Totalt 21 100,0
21 personer uppger att de arbetar med någonting relevant för sin utbildning. Av dessa anser 15 stycken att utbildningen motsvarar i viss grad de kunskaper de behöver i sitt dagliga arbete. Relevant är att alla anser att utbildningen i någon form i alla fall motsvarar de kunskaper de behöver och att utbildningen motsvarar den verklighet studenterna nu verkar i.
Tabell 15 Vad studenterna svarade på frågan ”I vilken grad har din utbildning bidragit
till att du har fått mer intressant eller mer utvecklande arbete/arbetsuppgifter?”
Intressantare arbete Antal Andel
Hög grad 10 47,6 Viss grad 7 33,3 Liten grad 4 19,0 Ingen grad 0 0,0 Vet inte 0 0,0 Totalt 21 100,0
21 personer arbetar med någonting som är relevant med sin utbildning. 13 personer har sökt utbildningen för att få ett intressant arbete och 17 personer anser att utbildningen har bidragit ”hög grad” eller ”viss grad” till ett intressant arbete. Det är positiva siffror därför att siffrorna tyder på att studenterna fick vad de förväntade sig. Även om utbildningen i stort motsvarade i ”viss grad” de kunskaper studenterna behöver (tabell 14) anser dock de flesta att de har ett intressant arbete. Det tyder på, anser jag, att trots att utbildningen inte riktigt motsvarar de kunskaper som behövs i arbetet är de flesta nöjda med det de arbetar med.
Tabell 16 Vad studenterna svarade på frågan ”I vilken grad har din utbildning bidragit
till att du tjänar mer pengar?”
Tjänar mer pengar Antal Andel
Hög grad 6 28,6 Viss grad 7 33,3 Liten grad 3 14,3 Ingen grad 3 14,3 Vet inte 2 9,25 Totalt 21 100,0
Det var endast en person som uppgav att hon sökt utbildningen på grund av lönen men det är ändå sex stycken som anser att utbildningen har bidragit i ”hög grad” eller ”viss grad” till att de tjänar mer pengar. Enligt tidigare studier har KY-studenter inte fått den förväntade löneökningen som var väntad efter avslutad utbildning vilket även försämrats över tid (Lindell 2004 s. 45)
5.1.3 Skola efter KY
De sex studenter som i tabell 8 svarade att de inte arbetade inom relevant yrkesområde är representerade under denna rubrik.
Tabell 17 Vad studenterna svarade på frågan ”Vad gör du i dag?”
Övrig sysselsättning Antal Andel
Högskola/universitet 3 50 Förvärvsarbetar 3 50 Eget företag 0 0 Arbetssökande 0 0 Sjukskriven 0 0 Annat 0 0 Totalt 6 100
Tre KY-studenter har valt att studera vidare och tre arbetar med någonting som inte har med aktuell utbildning att göra. Jag har inte vidare tagit reda på vad de som arbetar gör istället. Däremot är det intressant att undersöka om KY-utbildningen har inspirerat studenterna till att läsa vidare på högskola inom samma ämne.
De tre som studenter svarade att de fortsatte studera efter KY-utbildningen har svarat på följande frågor.
Tabell 18 Vad studenterna svarade på frågan ”Studerar du någonting inom samma
område som din tidigare KY-utbildning?”
Utbildning inom samma KY-område Antal (%)
Ja 3 100
Nej 0 0
Vet inte 0 0
Totalt 3 100
Alla tre studenterna som har valt att läsa vidare studerar någonting som har med tidigare KY-utbildning. Det är alltså ingen som har valt att gå vidare inom något helt annat område.
Tabell 19 Vad studenterna svarade på frågan ”Av vilken anledning studerar du vidare?”
Form av utbildning Antal Andel
Komplettering 3 100
Fördjupning 0 0
Annat 0 0
Totalt 3 100
De tre studenterna kompletterar sin KY-utbildning genom att de läser vidare på högskola eller universitet. Jag anser att det är ett steg i det livslånga lärandet där studenterna vill komplettera sin praktiska och teoriska utbildning på KY med mer teori vid en högskola. I detta sammanhang hade det varit intressant att veta vilka kurser alternativ program som studenterna har valt att läsa. Jag tror att de studerar kompletterande för att de saknat ett viss moment eller anser att de inte har fått det under sin KY-period.
5.1.4 Studenternas uppfattning av KY
Alla de 27 studenter som har svarat på undersökningen har svarat på resterande frågor.
Tabell 20 Vad studenterna svarade på frågan ”I vilken grad är du nöjd med din
KY-utbildning som helhet?”
Nöjd med KY-utbildning Antal (%)
Hög grad 8 29,6 Viss grad 12 44,4 Liten grad 7 25,9 Ingen grad 0 0,0 Vet inte 0 0,0 Totalt 27 100,0
Ungefär en tredjedel av studenterna anser att de i ”hög grad” är nöjda med utbildningen. Det finns ingen som i ”ingen grad” är nöjd med utbildningen, däremot är en fjärdedel i ”liten grad” nöjda. De som är minst nöjda är de elever som i dag har en annan sysselsättning än arbete inom utbildningsområdet. Mest nöjda är de elever som arbetar på sitt LIA-företag.
Tabell 21 Vad studenterna svarade på frågan ”Är det viktigt att kunna påverka sin
utbildning för att öka chanserna till arbete?”
Viktigt att kunna påverka utbildning Antal (%)
Ja 27 100,0
Nej 0 0,0
Vet inte 0 0,0
Totalt 27 100,0
Samtliga anser att det är viktigt att kunna påverka sin utbildning för att öka chanserna till jobb. Elevinflytande är ett viktigt moment i KY och det finns alltid studeranderepresentanter i ledningsgruppen (SOU 1999:119, s. 139).
Tabell 22 Vad studenterna svarade på frågan ”Vad är viktigast att kunna påverka under
sin KY-utbildning för att öka chanserna till arbete?”
Vad som är viktigast att påverka Antal (%) Utbildningen innehåll 15 55,6 Utbildningens längd 0 0,0 Att själv få välja LIA-företag 9 33,3
Annat 3 11,1
Totalt 27 100,0
15 personer anser att utbildningen innehåll är viktigast att kunna påverka för att öka chanserna till arbete. Nio personer uppger att få välja LIA-företag som den viktigaste anledningen. De tre som svarat ”annat” har svarat: måste finnas bra lärare/ledning, att
man kan jobba själv, lyssna på elever angående lärare. Ingen anser att längden på
utbildningen är viktigast. Samtliga elever får själva ordna anskaffning av LIA.
Tabell 23 Vad studenterna svarade på frågan ”Tillgodoser utbildningen kunskap om hur
man startar företag/uppmanar till eget företagande?”
Om utbildningen uppmanar till eget företagande Antal (%)
Ja 10 37,0
Nej 10 37,0
Vet inte 7 25,9
inte för det. Sju uppger att de inte vet. Det är en fjärdedel som svarat ”vet inte”, vilket måste ses som ett underbetyg för utbildningen därför att det tyder på otydlighet i kursutbytet. Möjligtvis är det en svårttolkad fråga där studenterna inte har förstått frågan.
Tabell 24 Vad studenterna svarade på frågan ”Tillgodoser utbildningen kunskap om
ledarskap/projektledning?”
Om utbildningen tillgodoser kunskap om projektledning Antal (%)
Ja 21 77,8
Nej 4 14,8
Vet inte 2 7,4
Totalt 27 100,0
Utbildningarna innehåller flera kurser vars syfte att öva och lära projektledning. Det håller flera studenter med om, men nästan sex personer har svarat antingen ”nej” eller ”vet inte”. Flera kurser innehåller projektinriktat arbete och arbetssättet genomsyras av elevens egen initiativförmåga (SOU 1999:119, s. 177).
Tabell 25 Vad studenterna svarade på frågan ”Är du nöjd med din KY-utbildning?”
Om studenterna är nöjda med utbildningen Totalt (%)
Ja 25 92,6
Nej 2 7,4
Vet inte 0 0,0
Totalt 27 100
(37)
25 personer av 27 tycker att de är nöjda med sin utbildning. Det är ett högt betyg och en indikation på utbildningens kvalité. Enligt tabell 20 skiljer sig dock hur nöjd de är med utbildningen. Enligt de svaren tycks eleverna vara olika nöjda och svaren är spridda mellan ”hög grad” nöjd till ”liten grad” nöjd. Studenterna som verkar på annat håll än inom arbeten förknippade med utbildningsområdet är de som är minst nöjda. Men även om de tidigare ansett sig vara ”liten grad” nöjd är de överlag nöjda. Dock svarar två personer ”nej” och det är elever som i dag arbetar med någonting annat utom utbildningsområdet.
5.2 Resultat intervjuer
Dessa intervjuer samlades in över telefon den 16 oktober 2008 och är inspelade.
Båda intervjuerna följer den mall av frågor som finns i enkätundersökningen. Skillnaden är att de standardiserade intervjufrågorna har följts upp med följdfrågor för att kunna finna kunskap bakom svaren. Intervjupersonerna heter någonting annat i verkligheten.
5.2.1 Fredrik och KY Elteknik
Fredrik1 är nöjd med sin utbildning i Elteknik. Han säger att klasskamraterna och LIA:n har varit det viktigaste för honom för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. På utbildningen fick han det där lilla extra som gjorde att han kunde stiga i grader och gå ifrån att vara ”vanlig” elektriker till att bli den som planerar för elektrikerna. För Fredrik jobbar som konsult på ett konsultföretag. Han arbetsuppgifter liknas vid de uppdrag en arkitekt har men hans uppgifter är att rita ut vart ledningar, lampor, lysknappar och liknande ska vara.
Innan Fredrik gick KY-utbildningen i Nyköping arbetade han som elektriker och hade gjort det i tre år. Men så blev han uppsagd på grund av arbetsbrist och han såg sin chans att läsa vidare, någonting han sedan gymnasiet redan hade klart för sig att han skulle göra. Valet låg först på högskoleingenjör men efterhand gled han in på KY-utbildningen. Han hade redan från gymnasietiden på elektrikerlinjen hört talas om den och blev nyfiken. Det var hans gymnasielärare som hade informerat hela klassen om den då nya utbildningen i huset bredvid. Någon studie- och yrkesvägledare var aldrig med i bilden, vad han minns.
I det stora hela var utbildningen relevant för det han gör i dag. Men elektronikkursen kanske inte var så väsentlig för just hans del. Han har sedan elektrikertiden branschvana, vet hur ett bygge ser ut och syftar på att han ”vet hur saker och ting går till”. Det var ändå KY-utbildningen som gjorde att han fick det jobb han har i dag. Den sista LIA-perioden var Fredrik strategisk genom att söka sig till ett företag som var i behov av personal. Han trodde att det skulle hjälpa honom till en anställning om han fick möjlighet att visa upp sig i deras produktion. Hans chef var väl medveten om
utbildningen, en tidigare student hade haft sin LIA-period där och chefen sitter numera i ledningsgruppen.
Fredrik trivdes i skolan, han lärde sig mycket av sina klasskamrater genom att de hade olika erfarenheter och kom från olika bakgrund. Lärarna kom från branschen på något sätt och det gick att påverka innehållet och lektionerna. Ville de lära sig något extra eller mer var det aldrig några problem. Fredrik har till och med läst mer än 80 KY-poäng. Hela hans klass tog båda inriktningarna elinstallation och industriell elteknik. Drivkraften under utbildningen var hela tiden att komma vidare, att slippa sitta i ett mörkt och kallt skjul och spika ledningar, vilket han förknippar med elektrikerjobbet. Även om han har fått en bättre löneutveckling var pengar aldrig någonting eftersträvsamt, elektriker tjänar redan rätt så bra. Men han har bättre arbetsförhållanden nu och tycker att hans arbetsuppgifter är mycket intressantare än tidigare. Dessutom kan han avancera vidare inom företaget och utvecklas vidare.
Fredrik och hans studiekamrater läste i projektform, fick agera projektledare och så vidare. Men mycket till uppmuntran till eget företagande förekom inte speciellt mycket, även om möjligheten fanns. Det var snarare genom andra klasskamrater han fick veta att det fanns kurser på Arbetsförmedlingen i att starta eget. Men å andra sidan kanske ingen var intresserad, de flesta ville vidare, uppåt. Och det är nog lättast som anställd på ett redan etablerat företag.
Det gick bra för hela Fredriks klass. Media var där för att föreviga gruppen som alla fick arbeten direkt efter examen. Fast han tror att det också handlade om konjunkturen, Fredrik kom ut på en gynnsam arbetsmarknad med många arbetstillfällen. Och även om han tror att många av 2009 års KY Eltekniksstuderande kommer att få jobb, blir det nog svårare för dem. De som har erfarenhet sedan tidigare är de som kommer att ha lättast, anser han, att jobba som arbetsledare är nog omöjligt om man inte har vana av branschen sedan tidigare. För även om det inte krävs några förkunskaper, och att man kan bli elektriker på utbildningen, kan det bli svårt att få en ledande ställning. Men LIA:n var avgörandet för hans del, det är Fredrik helt övertygad om.
5.2.2 Maria och KY Musik och event
Maria2 är mindre nöjd med sin utbildning. Hon kände sig som en försökskanin genom att det inte fanns tydliga mål och riktlinjer. Hon tycker att ledningen var bristfällig och klasskamraterna oengagerade under stora delar av utbildningen. Kanske gillade hon inte utbildningen trots allt, att det inte passade hennes personlighet.
I dag jobbar Maria heltid som musiklärare och på fritiden som trubadur. Likt Fredrik är hon är övertygad om att KY-utbildningen bidrog i stort till att hon har det arbete hon har i dag. För det är branschkunskapen arbetsgivaren sökte, den och musikkunskapen. Maria kom i kontakt med utbildningen första gången när hon såg en annons i en tidning. Hon gick då i gymnasiet och hade inga speciella planer efter det. Hon arbetade som trubadur redan då. Så hon sökte för att skaffa sig kontakter och för att bli musikarrangör, men hon upptäckte att branschen inte riktigt var vad hon hade förväntat sig. Den var tuff och krävde stor kunskap och kontakter.
Maria är besviken på att ledningen inte hade klart för sig vad som gällde. I början hade de inga lektioner och inga uppgifter att utföra. Klasskamraterna kom och gick som de ville. Hon tyckte det kändes onödigt att ta CSN när de ändå inte var i skolan. I en sådan miljö är svårt att motivera sig, anser hon.
Och även om alla lärare kom från sina respektive branscher var de inte alltid så bra, alla var inte så pedagogiska. Det gavs lektioner i eget företagande och flera av hennes klasskamrater startade även egna företag. Fast Maria menar att det bara är prestige att starta företag och att de är svåra att driva. Det fanns kurser som hon tyckte var bra, marknadsföringskursen till exempel. Under utbildningen arbetade klassen arbetade ofta i projektform, skulle arrangera och vara projektledare i olika grupper. De skulle skriva planer, presentera idéer, genomföra och utvärdera. Detta arbetssätt skedde löpande genom hela utbildningen.
Maria tycker att LIA-perioderna var bra men hon tycker inte att hon hamnade på några företag hon trivdes på och har därför inte sökt sig dit efter skolan.
Maria är ändå glad att hon gick utbildningen, det gav henne erfarenhet men också insikter om sig själv. Trots att hon inte är så nöjd med utbildningen är hon ödmjuk inför den genom att den passar andra bättre som klarar det hårda klimatet som finns i
musikbranschen. Hon tror att hon var för ung och oerfaren, vilket gjorde att hon inte var mottaglig för det som lärdes ut och vad det skulle leda till.
6 Analys och diskussion
I detta kapitel tas frågeställningarna upp en i taget och de besvaras och diskuteras. Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutom ingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.
6.1 Vad arbetar studenterna med efter avslutad utbildning och på vilka sätt
har KY möjliggjort studenternas etablering på arbetsmarknaden?
Utgångspunkten för detta examensarbete är att människor heltidsstuderar i eftergymnasial verksamhet för att det i slutänden skall leda till arbete eller fortsatta studier. Det går att dra slutsatsen att KY-utbildningarna i Nyköping har lett till att studenterna har etablerats sig på arbetsmarknaden genom att 24 av 27 arbetar, varav 21 arbetar inom relevant utbildningsområde. Detta är fantastiska siffror, anser jag, och står väl upp mot de siffror som påvisar att nio av tio får arbete efter avslutad utbildning.
Att den största andelen arbetar inom ett relevant område för KY-utbildningen tolkar jag som ett gott resultat för utbildningen och dess rykte. Enligt studenterna kände elva arbetsgivare till deras speciella utbildning innan de anställdes och 13 uppger att de fick jobb på sitt LIA-företag. Studenterna kan, anser jag, skapa kontakter i arbetslivet som kan nyttjas efter avslutad utbildning. På utbildningen undervisar människor som har branschkunskap och har erfarenhet av sina områden, vilket är en möjlighet för etablering på arbetsmarknaden. På detta sätt skapas chanser till kontaktskapande och kan verka på samma sätt som LIA-företagen. Studenterna är erfarna och kan sitt yrke när de är utexaminerade vilket skapar arbetskraft som är redo att ingå i produktion direkt. Genom LIA får också företagen möjlighet att testa studenterna för möjlig anställning. Att bedriva utbildningen i arbetslivet gör också att eleverna får testa olika miljöer och se om yrket passar dem (Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 2008a, s. 1-2).
KY är som tidigare nämnts en utbildning i nära samarbete med arbetslivet där studenterna skall lära sig i produktionen. Jag valde att använda mig av en kognitiv teori
genom att själv utföra handlingarna därför att det är då kunskapen blir verklig (Granberg 2004, s. 47). Denna metod används inom KY. Främst genom LIA men också genom det praktiska förhållningssättet med till exempel projekt. Det är tänkt att de som läser KY Elteknik och KY Musik och event skall arbeta med projektledning, arrangörskap, ledning eller på annat sätt styra arbeten. Det är alltså på grund av det som utbildningen innehåller så många kurser inom ämnet. Grundtanken är att människor tillsammans skapar mervärde i gruppen, precis som Kurt Lewin (2004) förespråkade. Han myntade ordet ”gruppdynamik” och bara genom ordet förstås det att summan är mer än delarna (Granberg 2004, s. 49). Erfarenhet är också att som Jean Piaget (2004) menade, en form av process som alltid utvecklas. Ny kunskap kräver ändrade tankemönster och med erfarenhet av olika miljöer och sammanhang placeras den nya kunskapen i den nya kontexten (Granberg 2004, 50). Under utbildningen får studenterna arbeta både tillsammans i klassrummet och ute bland personal på olika företag, vilket ger erfarenhet från vitt skilda håll (Lindell 2004, s.5). Moxnes (1984) menar, som de andra teoretikerna, att kunskapen inhämtas vid sidan av det som är dagordningen. Genom reflektion skapas en metaförståelse för det som sker (Moxnes 1984, s. 51-53) och det förhållningssättet används inom KY. Jag uppfattar att projektform används för att just tillfredställa detta pedagogiska förhållningssätt. Både själv och tillsammans med andra lär sig studenterna hantera olika situationer och problem. Intervjupersonerna menar att projekt är ett stort inslag i undervisningen och att alla får agera olika roller. De uppskattar arbetssättet även om Karin är mer kritisk till utbildningen än vad Fredrik är. Men han påpekar att han lärde sig mycket av sina klasskamrater därför att de kommer från skiftande bakgrunder.
Enligt Ellström (1997) arbetar yrkeskunniga oftast utifrån ett icke-rationalistiskt perspektiv där reflektion sker i efterhand. Medan i professionella arbeten reflekterar man i förhand för att sedan agera (Ellström 1997, s. 90-91). KY är som redan påpekats en sammanblandning av praktisk och teoretisk kunskap och därför uppfattar jag det som det också är en mix av perspektiven. Tanken med kvalificerad yrkesutbildning är att studenterna kunna börja arbeta direkt efter avslutad utbildning och direkt ingå i produktion. Genom att lära sig av de som redan kan blir kunskapen uppdaterad.
Fredrik uppger sin tidigare erfarenhet som elektriker och att han tillbringade en LIA-period på företaget som anledningar till varför han fick arbete. Den tidigare erfarenheten gjorde att han, efter utbildningen, hade kunskapen att få det jobb han nu har. Han
