• No results found

Faktablad: Nationellt kvalitetssystem för utbildningar inom yrkeshögskolan - Myndigheten för yrkeshögskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktablad: Nationellt kvalitetssystem för utbildningar inom yrkeshögskolan - Myndigheten för yrkeshögskolan"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nationellt kvalitetssystem

för utbildningar inom yrkeshögskolan

MYH 2019/720 - ISBN: 978-91-89163-03-4 - Jan 2020 myh.se

Yrkeshögskoleutbildningar ska tillgodose arbetslivets behov

av kvalificerad arbetskraft. För att utbildningar ska få ingå i

yrkeshögskolan ska de hålla hög kvalitet. Myndigheten för

yrkeshögskolan och utbildningsanordnarna har ett gemensamt

ansvar för att säkra kvaliteten i yrkeshögskoleutbildningarna.

Här hittar du information om det nationella kvalitetssystemet för

yrkeshögskolan och vad det innebär.

Kvalitetssystemets syfte

Kvalitetssystemet är till för att säkra och utveckla kvaliteten i utbildningar inom yrkeshögskolan. Grunden i kvalitetssystemet är den verksamhet som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för och den verksamhet som utbildningsanordnare ansvarar för. Utbildningarna är den gemensamma kärnan som båda aktörerna arbetar med på olika sätt för att varje utbildning ska utvecklas och hålla hög kvalitet.

Informationen från de olika verksamheterna ger underlag för att värdera resultat och bedöma måluppfyllelse i enskilda utbildningar och på nationell nivå, det vill säga för alla utbildningar sammantaget. Förutom att myndigheten för yrkeshögskolan använder informationen är den också

viktig för utbildningsanordnare och andra intressenter för att utveckla kvaliteten i utbildningarna.

Genom det nationella kvalitetssystemet för yrkeshögskolan skapar Myndigheten för yrkeshögskolan och utbildningsanordnarna tillsammans hög kvalitet i utbildningarna för att

tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft.

(2)

Myndigheten för yrkeshögskolans ansvar

Myndigheten agerar både på nationell nivå genom insatser som berör alla utbildningar sammantaget och på utbildningsnivå genom att exempelvis granska en enskild utbildning.

Vi prövar frågor om stöd

Vi prövar om utbildningar håller hög kvalitet och kan ingå i yrkeshögskolan och få statligt stöd. Det är kvaliteten i utbildningarna som sammantaget skapar kvaliteten i yrkeshögskolan som helhet. En yrkeshögskoleutbildning omfattas av kvalitetssystemet så länge den får statligt stöd från myndigheten.

Vi normerar

Utöver de krav som regering och riksdag ställer, kan myndigheten ta fram föreskrifter om hur utbildningarna ska genomföras. På så vis styr vi exempelvis hur utbildningar och kursplaner ska utformas och hur antagningen till utbildningar ska genomföras.

Vi granskar

Vi granskar om regler följs genom att göra tillsyn av utbildningar. Vi granskar även utbildningarnas kvalitet och anordnarnas kvalitetsarbete.

Vi följer upp och utvärderar

Vi tar fram statistik om utbildningar, utbildningsanordnare, sökande, studerande och examinerade. Vi följer upp resultaten och analyserar utvecklingen av yrkeshögskolan.

Vi främjar

Vi främjar utvecklingen av och kvaliteten i utbildningar. Det gör vi till exempel genom att resultatet av vår

granskning återkopplas till anordnarna och blir underlag till förbättringar.

Utbildningsanordnarens ansvar

Utbildningsanordnarna ansvarar för att bedriva utbildning med hög kvalitet och att de studerande har förutsättningar att nå målen för utbildningen. Utbildningens kvalitet säkras genom utbildningsanordnarens systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet ligger till grund för hur utbildningen genomförs och utvecklas. Det leder både till långsiktig förbättring och att brister i utbildningen åtgärdas.

References

Related documents

I stället för att betrakta den litterära formen som uttryck för en mänsklig »Seins- und Wesenswahrheit» kunde D uwe ha uppehållit sig vid mer gripbara

Johnston, som sätter dikten mycket högt — om med rätta vill jag efter en genom läsning inte söka avgöra — menar sig i den ha funnit den slutliga

Risken med Linders språkbruk blir under alla förhållanden att det uttunnar Kierkegaards term intill meningslöshet — den minsta gemensamma nämnaren blir bara

D et vore lätt att avfärda Lagercrantz som en litteraturhistorisk dilletant, som en subjek­ tiv essäist utan sinne för historisk metod, men det vore att göra

Föga uppmärksammad under största delen av sin författarbana blev som bekant V il­ liers de risle-A dam efter Huysmans’ uppskattande ord i A rebours (1884) av

H an finner näm ­ ligen detta vara ett drag, som är karakteristiskt för de flesta amerikanska fram ställning­ arna i ämnet.. »Diese Grundziige sind vor allem das

Enar Bergman, Studier i Bertil Malmbergs diktning med särskild hänsyn till hans.. Miinchenår och hans tyska

Som vi tidigare har funnit sätter Vossius i anslutning till skriften Problemata den poetiska ingivelsen i samband med den svarta gallan och den därmed