Stallgödsel före höstraps - både bra och lagligt

9 Svensk Frötidning 5/10

Optimal användning av stallgödsel innebär god skörde effekt, små skador i marken och liten negativ miljö

-på verkan. Spridning före höst raps kan uppfylla alla dessa kriterier. På jordar under 15 procent lerhalt är

höstsprid-ning till höstraps och i växande gröda faktiskt de enda lagliga alternativen för gödseln i höst i de sydligaste länen.

Text: Hans Nilsson, Jordbruksverket

Stallgödsel

före höstraps

på hösten är omdisku-terad eftersom de flesta grödor har små behov av växtnäring under denna period. Höstsäd tar upp 5-20 kilo N per hektar under hösten beroende på såtidpunkt. Det är inte är mer än vad som frigörs från marken genom jordbearbetning före sådd. Nya regler för höstspridning Vall kan, till skillnad mot höstsäd, ta upp mycket kväve under hösten, men effekten blir oftast bättre vid en vårspridning. Höstraps däremot har ett uttalat behov av kväve på hösten och rätt använd kan stall-gödsel här ge lika bra effekt som vid en vårspridning. Med detta som bakgrund är det lättare att förstå de nya stallgödselreglerna (tabell 1).

S

– både bra och lagligt

Spridningsalternativ Skåne, Halland & Blekinge Övriga känsliga områden Före höstraps efter behov men max 60 kg _{lättill gängligt N} efter behov men max 60 kg _{lättill gängligt N} Före höstsäd

efter grödans behov och endast på fält med mer än 15 % ler.

Senast 31 okt.

efter grödans behov. Senast 31 okt.

Växande gröda, i praktiken främst vall

efter grödans behov, bandspridning eller myllning krävs.

Senast 31 okt.

efter grödans behov. Senast 31 okt.

Före vårsådd endast fastgödsel (utom från fjäderfä)

20 okt. – 30 nov.

endast fastgödsel (utom från fjäderfä) 10 okt.– 30 nov.

Tabell 1. Praktiska konsekven-ser inom de känsliga områdena (blått), som i stort innefattar odlingsområdet för höstraps. Det fullständiga regelverket finns i Jordbruks verkets författnings-samling (SJVFS 2004:62).

Spridningsregler hösten 2010

»

Rätt i raps. Hösten 2010 framstår spridning av stallgödsel före höstrapssådd som ett bättre alternativ än någonsin. Räkna med 85 % effekt av NH₄-N i stallgödseln vid snabb myllning. Pågående försök antyder t.o.m. högre effekt. ex. 20 ton svinflyt med 2,5 kg NH₄ -N/ha ger en effekt mot-svarande 45 kg N/ha i mineralgödsel. Foto: Jens Blomquist

10 Svensk Frötidning 5/10

Stallgödsel

före höstraps

• Ger hög effektivitet om stall-gödseln brukas ner omedelbart. • Packningsskadorna blir små under förutsättning att det är torrt.

• Utlakningen blir liten om rapsensås i tid och blir välut-vecklad.

• Räkna själv på ekonomin på www.greppa.nu under Stallgödsel och Värdera din stallgödsel.

egenskaper Spridningsalternativ Stallgödselslag ts-halt kg NH4-N

/ ton Före höstraps kr/ton Före höstsäd kr/ton Väx.grödakr/ton Före vårsådd kr/ton

Svinflyt, slaktsvin 6 2,4 18 6 11 -Svinfast, suggor 24 1,6 9 5 - 6 Svinurin, suggor 1,5 1,6 13 4 5 -Nötflyt, mjölkkor 8 1,8 18 4 6 -Nötfast, ungdjur 20 1,2 6 4 4 4 Nöturin, köttdjur 3 2,7 21 8 13 -Djupströbädd 24 0,5 2 2 2 2 Kycklinggödsel 70 6,6 71* 41* 30*

-Högst värde i höstrapsen

Tabell 2. Kvävevärde vid höstspridning av olika stallgödselslag motsvarande mineralgödsel (kr/ton vid N-pris 9 kr/kg N). Svinflyt har t.ex. 3 gånger högre värde i höstraps jämfört med i höstvete (18 i stället för 6 kr/ton).

*Förutom ammoniumkvävet i den ursprungliga gödseln frisätts stora mängder lättillgängligt kväve efter spridning när urinsyran i kycklinggödseln omsätts.

Effekten i olika grödor Stallgödsel innefattar många olika varianter med väldigt olika växtnäringsinnehåll beroende på vilka djur den kommer från och foderstat och stallsystem på den enskilda gården. Att ange växtnä-ringsvärde är därför vanskligt. De enda rätta värdena kommer där-för från en individuell analys eller växtnäringsbalans (stall balans). I tabell 2 finns dock några scha-bloner för förväntad kväveeffekt kopplade till olika spridnings-tillfällen. Värdena förutsätter att gödseln hanteras med bra teknik dvs. snabb nedbrukning på öppen mark och bandspridning med släpslangsteknik i växande gröda. Oavsett stallgödselslag framgår

det tydligt att för spridning un-der hösten är spridning före höst-raps ett mycket bra alternativ. Men det finns några fallgropar vid spridning till höst raps så tänk på följande:

Det är ofta varmt i augusti •

och därför mycket viktigt med myllning eller omedelbar nedbrukning för att förhindra ammoniakavgång.

Plöj inte för djupt - höstrapsen •

behöver kontakt med kvävet relativt snabbt efter groning. Markpackning

minst när det är torrt

Spridning av stallgödsel innebär ofta stora tunga ekipage i fält med risk för packning. Skadorna blir

all-tid störst när det är blött i marken, men resonemanget i tabell 3 byg-ger på att det oftast är torrt i augusti för att sedan bli allt blötare under hösten. Normalt är det som torrast i både matjord och inte minst alven tidigt på hösten varför det blir minst packningsskador vid denna tidpunkt. I vårbruket är det däre-mot som mest känsligt, inte minst i alven, för att sedan åter bli torrare och mindre känsligt fram mot för-sommaren. Skadorna blir större ju högre lerhalten är.

Stor N-utlakning efter höstraps Under hösten/vintern efter skörd av höstraps frisätts mycket kväve från rapsens skörderester och följs den då av höstsäd, som har ett litet upptag, kan utlakningen bli stor. Hösten/vintern när höstrapsen sås är utlakningen emellertid oftast liten p.g.a. rapsen djupa rotsystem och stora upptag av kväve. I medel-tal från fältförsök har höstraps tagit upp 60 kilo N per hektar med högsta notering upp mot 150 kilo N per hektar. Om höstrapsen blir sådd i rätt tid och blir väletablerad är risken liten för utlakning. På-gående försök i serien OS3-188 har också visat att tillförsel av kväve på hösten innebär att vårgivan kan minskas med dubbla mängden, vilket innebär att det går åt mindre kväve totalt sett for att få samma skörd. Tillförsel av stallgödsel före sådd är därmed lämplig även ur miljösynpunkt. «

Tabell 3. Packningsskada kr/ ton gödsel (15 m3 _tankvagn

med 12 m arbetsbredd) på olika jordar och vid olika tid-punkter. Beräkningen bygger på ett skördevärde på 10 000 kronor per hektar.

* Plöjning efter spridning åter-ställer matjordspackningen men inte alvpackningen

Sandjord Lättlera Styv lera

Tidig höst före höstsådd 1 3 7

Sen höst på vallen 3 4 5

Vårbruk

spridning före vårplöjning* spridning efter höstplöjning

3 10 6 17 -28

Växande spannmål på försommaren 6 9 15